IHS. Resursteam som samverkansform. Ett personalperspektiv. IHS Rapport 2007:3. Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Transkript

1 IHS Institutionen för hälsa och samhälle Resursteam som samverkansform Ett personalperspektiv Christian Ståhl Institutionen för hälsa och samhälle Linköpings universitet LINKÖPING Telefon: (vx) Department of Health and Society Linköpings universitet S LINKÖPING, SWEDEN Phone: Hälsouniversitetet Filosofiska Fakulteten Tekniska högskolan IHS Rapport 2007:3 Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering

2 Resursteamsomsamverkansform Ett personalperspektiv ChristianStåhl IHSRapport2007:3 DennarapportkanbeställasavMariaAntonson,tel: Omslag:SussanneA.Larsson,TomasHäggochDennisNetzell Layout:SussanneA.Larsson Tryckeri:UniTryck,Linköpingsuniversitet IHSRapport2007:3 ISSN(tryck): ISSN(online): URL:

3 Institutionenförhälsaochsamhälle(IHS)bedriverforskning,utbildning ochuppdragsverksamhetomförhållandensomärrelateradetillindividers, gruppersochbefolkningenshälsa. Verksamhetenbyggerpåochskavidareutvecklamedicinska,humanistiska, samhällsvetenskapligaochtekniskakunskaper. FöljandeavdelningaringåriIHS: Allmänmedicin Centrumförutvärderingavmedicinskteknologi(CMT) Rikscentrumförarbetslivsinriktadrehabilitering(RAR) Sjukgymnastik Socialmedicinochfolkhälsovetenskap Temahälsaochsamhälle(TemaH) Adress: Institutionenförhälsaochsamhälle Linköpingsuniversitet 58183LINKÖPING Besöksadress: IHS Hälsanshus,ingång15 VidUniversitetssjukhuset Linköping Tel: Hemsida:

4 Förord FÖRORD Föreligganderapportärettresultatavettflertalmänniskorsarbete.Förutom minhandledarekerstinekbergharflerapersonerunderarbetetsgångkommit medsynpunkterpådetframväxandemanuskriptet.johannanählinderbidrog med en grundlig läsning vid ett manusseminarium, vid vilket flera kollegor vidrikscentrumförarbetslivsinriktadrehabiliteringdeltog. Under planeringsstadiet av studien har Grace Hagberg och Peter Johansson varitmyckethjälpsamma.datainsamlingenhargjortsochdiskuteratstillsam mans med Linda Schultz. I planeringen av projektet har dessutom Lars ChristerHydéngivitsinasynpunkterpåhurproblemområdetempirisktkun natstuderas. StudienharfinansieratsavLandstingetiÖstergötland,Försäkringskassanoch NorrköpingsSamordningsförbund. Linköpingiapril2007 ChristianStåhl

5

6 Innehåll INNEHÅLL INLEDNING... 1 Syfteochfrågeställningar... 1 Omnågrabegrepp... 2 Tidigareforskning... 2 Analytiskautgångspunkter... 4 Enanalytiskmodell... 4 Enteoriomförankring METODOCHMATERIAL... 7 Enkätstudien... 7 Fokusgrupperochdeltagandeobservation... 9 Deindividuellaintervjuerna Material RESURSTEAMSOMARBETSFORM Teamensarbetssätt Ärendeett:Karin Ärendetvå:Kalle Ärendetre:Sune ATTITYDERKRINGRESURSTEAMEN Mellanidéochpraktik Läkarprofessionensförändring Resursteamenseffektivitet Resursteamsomstödibedömningavarbetsförmåga Sjukskrivningarsantal,längdochkvalitet Teametssyfteochmålgrupp Kommunikationenmellanvårdenochförsäkringskassan Samsyn,samordningochdialog... 40

7 Innehåll Implementering,förankringochsammansättning SLUTDISKUSSION Läkarna,tidsnödenocharbetsförmågan Kommunikationochimplementering Förankringenavarbetsformen Organisation,ideologiochpraktik Angåenderegionalaskillnader REFERENSER BILAGA1:ENKÄTTILLPERSONALIRESURSTEAM BILAGA2:RESURSTEAMENSSAMMANSÄTTNING BILAGA3:STIMULUSMATERIALTILLFOKUSGRUPPER Kvinna35år Man58år Man45år BILAGA4:INTERVJUGUIDE FIGURFÖRTECKNING Figur1:Analytiskmodell...4 Figur2:Gradavförankring TABELLFÖRTECKNING Tabell1.Antalsvarpåenkäten,uppdelatefteryrke Tabell2.Vadanserduprincipielltomarbetsformenresursteam?... 18

8 Innehåll Tabell3.Hurfungerardittresursteamsomhelhet? Tabell4.Jaguppleverattresursteamäreneffektivarbetsform Tabell 5. Jag tycker att teamets uppgifter skulle kunna lösas bättre på något annat sätt Tabell 6. I vilken utsträckning anser du att resursteam underlättar ditt arbete i det enskildaärendet?uppdelatefteryrke Tabell 7. I vilken utsträckning anser du att resursteam försvårar ditt arbete i det enskildaärendet?uppdelatefteryrke Tabell 8. I vilken utsträckning anser du att resursteam leder till förkortad sjukskrivningstid? Tabell 9. I vilken utsträckning anser du att resursteam leder till förkortad sjukskrivningstid?uppdelatefteryrke Tabell 10. I vilken utsträckning anser du att resursteam leder till att rehabiliteringsåtgärdersättsintidigare? Tabell11.Ivilkenutsträckninganserduattresursteamledertillattpatientererbjuds åtgärdermedbättrekvalitet? Tabell12.Ivilkenutsträckninganserduattresursteamledertillbättresamordning mellanolikaaktörer? Tabell13.Detfinnsenpågåendedialogomarbetssättet

9

10 Sammanfattning SAMMANFATTNING Idennastudiebeskrivsochanalyserasinförandetavresursteamsomensam verkansform mellan primärvården och försäkringskassan. Resursteam syftar till att sänka sjukskrivningstalen och åstadkomma bättre samverkansrutiner. Införandeocharbetsformerharundersöktsviatremetodologiskaansatser:en enkätundersökning,tolvfokusgruppermedresursteam,samttolvindividuella intervjuermedvårdcentralschefer. Centralafrågorförstudienharvarithurdedeltagandeprofessionernaupple ver och förhåller sig till arbetet i resursteamen, samt hur kommunikationen utvecklats mellan teamets medlemmar. Slutligen görs en analys av i vilken utsträckningresursteamenkansägasvaraförankradepådeolikavårdcentra lerna,samtvilkahinderochmöjlighetersomfinnsförengodsamverkan. Resultatetavstudienvisarattmerpartenavpersonalensomarbetariresurs teamenuppleverarbetsformensompositiv.dengenerellabildenärattteamen ledertillökaddiskussionkringsjukskrivningsärenden,samtattdetfinnsvins termedattlåtaolikaprofessionermötaskringengemensamuppgift. Kritiken som framkommer mot arbetsformen berör huvudsakligen brist på kommunikationiolikaformer.relationenmellanläkareochhandläggarepå försäkringskassanframstårsomansträngd,ochflerauppgerattdetfinnsstora skillnaderiutgångspunktermellanpersonalfrånolikaverksamheter. Detframgåravstudienattresursteamenendastibegränsadutsträckningan vänds föratt utveckla bedömningen av arbetsförmåga, vilket såväl i studien somitidigareforskninglyftssomettproblemförläkarna.ivissateamtycks ensådanfunktionfinnas,ochteamensmedlemmaruppleveridefallenattmö testidenmedteametäreffektivochstödjande. Detfinnsfleradeltagareistudiensomnoterarhurstartenavresursteamenvar förvirrande,ochattdettoglångtidinnanteamethittadesinformochsinin terna rollfördelning. Detta indikerar att implementeringen av resursteamen inte fungerat fullt ut. I de flesta team upplevs emellertid arbetsformen som accepteradochlegitim.

11 Deflestaskillnadersomnoteratskanhänförastillskillnadermellandeolika professionerna och organisationerna, och de utgångspunkter dessa har. Det harintevaritmöjligtattidentifieranågraregionalaskillnaderihurarbetsfor menuppfattasochfungerar.inorrköpingskommunhardockförekomstenav ett samordningsförbund inneburit att fler insatser kunnat erbjudas de sjuk skrivna,ochflerparterharocksåkunnatmedverkavidteamensmötenpåvis savårdcentraler.

12 Förkortningar FÖRKORTNINGAR AF:Arbetsförmedlingen AT:Arbetsterapeut FK:Försäkringskassan PV:Primärvården RS:Resurssamordnare RT:Resursteam SG:Sjukgymnast SSK:Sjuksköterska VC:Vårdcentral

13

14 Inledning INLEDNING Resursteamfinnsellerärunderplaneringpåmerpartenavlänetsvårdcentra ler.derasuppdragäratterbjudakvalificeradhjälptidigtisjukskrivningspro cessengenomattsamlaolikavårdresurserruntenpatient.genomettsamar bete mellan primärvården och försäkringskassan ska resursteamen främja sjukskrivnasåtergångiarbete. Tvärprofessionellateamnämnsiolikastudiersomettförslagpååtgärderför attkommatillrättamedhögasjukskrivningstal.ideutvärderingarsomgjorts av tvärprofessionella team inom primärvården har det genomgående varit svårtattuttalasigomförändringarberorpådessaprojektellerpåandrafakto rer,dådetoftasaknaskontrollgrupper. 1 Intehelleridennastudiefinnsnågon möjlighetattstuderaomdeförändringarsomskettsedanresursteaminfördes beror på teamen eller på andra faktorer, då införandet gjordes på samtliga vårdcentraler under en relativt kort period. Eftersom kontrollgrupp därmed saknasliggerfokusförstudienintepåutfalletavarbetsformen,utanpåperso nalensupplevelseravochåsikterkringattarbetaiteam. Syfteochfrågeställningar Syftetmedstudienärattbeskrivaochanalyseraresursteamenurettpersonal perspektiv, där fokus ligger på upplevd effektivitet, professionell utveckling ochsamverkan.avsiktenärattundersökahurarbetsmodellenimplementerats ochförankratsibefintligaorganisatoriskastrukturer,ochhursamarbetetmel lanprofessionernaiteamenfungerar.följandeärnågraavdecentralafrågor naförstudien: Hurharkommunikationenochsamarbetetutvecklatsmellanprofessio nernairesursteamen? Vilkaförväntningarhardeolikaparternapåsamverkan,ochvilkaroller tarde? Hurförankratärarbetssättetpåolikavårdcentralerochideolikapro fessionerna? 1 Ekenvall&Alexanderson

15 Inledning Centraltförstudienblirdärmedattundersökahurresursteamensmålbeskriv ningarserut,samthurdessamåltolkasavdemsomsättsattuppfylladem d.v.s.hurteamenärtänktaattfungera,ochhurdefungeraripraktiken. Omnågrabegrepp Idennarapportkommerettantalbegreppattanvändassomkanbehövadefi nierasellerförklarasnärmare.jagharitextenoftaanväntmigavbegreppsom förekommer hos de intervjuade. Ett sådant begrepp är läkarintyg (ibland ävenkallat sjukintyg ).Begreppetanvändsganskaoprecistidenvetenskap ligalitteraturenochinomvården,ochavserolikatyperavmedicinskaunder lag,intygochutlåtandensomläkareskriver.irapporten,liksominomvården, användsbegreppetsomettsamlingsbegreppfördennatypavdokument. Ettannatbegreppsomanvändsoprecistär sjukskrivning.såvälinomvår densompåförsäkringskassankanpersonerexempelvissägaattläkarensjuk skriver, vilket oftast avser att läkaren utfärdar ett medicinskt underlag som ligger till grund för försäkringskassans bedömning. I texten försöker jag att använda begreppet mera stringent, där försäkringskassan ska framstå som densombeviljarsjukpenning. Inom vården kallas läkare nästan genomgående för doktor. I texten håller jag mig emellertid till benämningen läkare, vilket innebär att olika ord före kommericitatochirapporttext.betydelsenärdockdensamma. Det är viktigt i sammanhanget att göra en distinktion mellan samordning och samverkan.samordningenärhäröverordnad,dådetärdennasomstyr denfaktiskasamverkan.samordningenskerfrämstpåbeslutsnivå,därbeslut tasomenarbetsfördelningmellandeaktuellaparterna.samverkaninnebäratt parterna tillsammans utför arbetsuppgifter. I resursteamens arbete med sjuk skrivningarfinnsbådadessanivåerrepresenterade. Tidigareforskning Somenbilagatillrapporten Probleminomhälsoochsjukvårdenkringhand läggningavpatienterssjukskrivning gjordesenlitteraturgenomgångochen 2

16 Inledning egen studie med intervjuer, fokusgrupper och en enkät. 2 Litteraturgenom gångenomfattarca700publikationeravvarierandeart,såsomvetenskapliga artiklar, rapporter och debattartiklar. Ingen bedömning av publikationernas vetenskapligakvalitethargjorts. Enslutsatsurlitteraturgenomgångenärattdetfinnsvetenskapligevidensför att läkare upplever arbetet med sjukskrivningar som problematiskt. Två av faktorernabakomdettaärsvårigheternamedattbedömaarbetsförmåga,samt bristande kompetens kring socialförsäkringssystemet. Det finns även veten skapligevidensförattläkareärdåligapåattfyllaisjukintyg,vilketgörför säkringskassansbedömningsvårare.intygutfärdadeavsjukhusläkareärge nerelltsettavsämrekvalitetändesomärutfärdadeavallmänläkare,ochin tyg utfärdade för arbetslösa är av sämre kvalitet än de som utfärdats för andra.detframkommerocksåurstudienattläkaretarhänsyntillandrafakto reränderentmedicinskanärdebedömerbehovavsjukskrivning,samtattdet finns variationer i hur olika läkare bedömer liknande fall, vilket även gäller blandförsäkringsläkare. 3 De flesta studier som görs fokuserar på den enskilde läkarens kontakt med patienten.organisationenkringhälsoochsjukvården,samtrelationenmellan läkareochförsäkringskassanärtillstordeloutforskat,liksomregionalaskill nader.merpartenavstudiernafokuserarpåprimärvården,trotsattdennaen ligtflerastudierbarastårförmellan30och50%avsjukskrivningarna. 4 Iintervjustudienframkommerendelförslagpååtgärderföratthanterasjuk skrivningar.genomgåendeärolikaformeravsamverkanifokus,ochmulti professionellateamdärförsäkringskassanmedverkarföreslåssomettsättatt åstadkommabättrebedömningar.diskussionerkringsjukskrivningarmellan läkaresessomönskvärt.ivissafalluppleverläkaredockattandrayrkesgrup per i teamet har närmare kontakt med patienten, vilket leder till att läkaren blir gisslan, och tvingas skrivade intyg somde andra i teamet kräver. En annankommentarärattläkarekanvaramisstänksammamotattarbetaiteam, menattdeuppskattardetnärdelärtsigdetnyaarbetssättet. 5 2 Alexandersonetal2005,bilaga. 3 Ekenvall&Alexanderson Ibid. 5 Alexandersonetal2005,bilaga. 3

17 Inledning Analytiskautgångspunkter Analysen av det material som rapporten bygger på utgår ifrån några olika analytiskaperspektiv,somvaritvägledandeistruktureringenavdetempiris kamaterialet.härpresenterasöversiktligtdessautgångspunkter. Enanalytiskmodell Nedanståendemodellhartagitsframsometthjälpmedelförattanalyseraoch förståhurochundervilkaförutsättningarolikatyperavverksamheterfunge rar. 6 Modellentarhänsyntilltredimensioner:verksamhetensorganisatoriska ram, dess ideologi och dess praktik. Alla dessa sätter begränsningar för vad verksamhetentillåtsochtillåtersigattgöra.denorganisatoriskarameninne hållerdeformellabegränsningarnaförverksamheten,sombudget,organisa tionsstruktur,avtaletc.ideologinsättergränserutifrånhurverksamhetenvill arbeta: den utgör de ideologiska utgångspunkterna för det konkreta arbetet. Praktiken,tillsist,beskrivervadsomfaktisktgörsiverksamheten hurarbe tetrentpraktisktgårtill. Möjlighetsutrymmen Organisatoriskram Ideologi Praktik Figur1:Analytiskmodell. Detrefältenöverlapparvarandra,mendetfinnsocksåområdendärvarjefält går utöver de andra: fälten har olika form. De beskrivna formerna ska dock betraktassomsättattillustreraentänktobalansmellandetreområdena,och detgårnaturligtvisatttänkasigenorganisationdärformernaliggernärmare engemensamform.utgångspunktenärdockattdetfinnsskillnadersomkan studerasochanalyseras. 6 Ståhletal

18 Inledning Viserimodellenhurideologinsformintematchardenorganisatoriskaramen, vilketinnebärattdetfinnssakersomrymsiideologinsomintetillåtsavden organisatoriska ramen, som inte är formellt tillåtna. Den organisatoriska ra mensättersåledesgränserförideologin,ochvadidensomtillåtskommatill uttryckidetkonkretaarbetet.likasåsätterideologingränserinomdenorga nisatoriskaramen;detfinnssakersomdensenaretillåtersominteutförs,ef tersom det inte passar in i ideologin. Verksamhetens arbete kan således ske inomdetområdedärfältenöverlapparvarandra. Praktiken,detsomfaktisktgörs,haremellertidentredjeform,sominteliknar deövriga.dennaformbeskriverettområdesomåenasidanintefulltuttäck er den överlappning som nyss beskrevs, och som å andra sidan överskrider dettaområde.detinnebärattdetsomfaktisktgörskanvaranågontingannat änvadverksamhetenvillgöra,setttillderasideologi,samtattdetpraktiska arbetetiblandskerutanförvadsomtillåtsavdenorganisatoriskaramen.detta ärattbetraktasominformellt,ellerrambrytande,arbete. Detsomimodellenkallasmöjlighetsutrymmenärområdensomdetpraktiska arbetetskullekunnautvidgastillattomfatta,utanattsprängadenorganisato riskaramen.detsomförenverksamhetbordevaramestintressantärdetom råde som ligger utanför den nuvarande praktiken, men som täcks av såväl ideologisomorganisatoriskram.utöverdettafinnsutrymmeinomdenorga nisatoriskaramensomintetäcksavideologin,detvillsägasakersomärmöj ligaattutföra,mensomverksamhetenväljerbort. Dennamodelläravseddsometthjälpmedelförtanken,ochinnehållerendel förenklingar.exempelvisärenorganisatoriskramellerideologigenerelltsett inte entydig, och de beskrivna formerna kan som tidigare nämnts vara mer likavarandra.somiallamodellerpresenterasenstatiskbild,vilketnaturligt visinteöverensstämmermedverkligheten.allaverksamheterärunderstän digutveckling,vilketinnebärattelementenimodellenipraktikenskulleha flytandeochföränderligaformer.verksamhetersarbetemåsteävenbetraktasi enstörrekontext,vilketmodelleninteomfattar. Enteoriomförankring Ettområdeavintressefördennastudieärivilkenmånresursteamsomarbets formkansägasvaraförankradideverksamhetersomskaanvändaden.ana 5

19 Inledning lysenkommerattbelysaskillnaderochlikheterihurvälförankradarbetsfor menärideolikateamenochprofessionerna. Förankringenavarbetsformenkanbetraktasutifrånnedanståendemodell,där dendiagonalalinjenvisargradenavförankring. 7 Hurförankradarbetsformen ärbestämsdelsavhurpersonalentalaromden,ochdelsavhurdeagerar. Stödiuttalanden Förankring Engageratstöd Aktivtägarskap Legitimitet Acceptans Motstånd Stödi ihandlingignoreringhandling Motarbetande Aktivtmotstånd Konfrontation Motståndiuttalanden Figur2:Gradavförankring. Modellenkananvändassomettstödförtankennärutsagorfrånintervjueroch fokusgrupper redovisas, där stöd och motstånd uttrycks på olika sätt. I dis kussionenknytsresultatetavdenempiriskaundersökningenåtertillmodel len. 7 ModellenharutvecklatsavJörgenEklundvidHelixResearchandInnovationCentre,Lin köpingsuniversitet. 6

20 Metodochmaterial 2.METODOCHMATERIAL Studienavresursteamenutgårfråntreempiriskaperspektiv:detbredaperso nalperspektivet, teamet som heterogen grupp, samt ett ledningsperspektiv. Dessatreperspektivärnödvändigaförattfåenrättvisandebildavteamens arbetssättochfunktion,ochharundersöktsviaolikametodologiskaansatser, såkalladmetodtriangulering. 8 Istudieningårdärförenkombinationavkvan titativaochkvalitativadatainsamlingsmetoder. I studienhar enenkät legat till grund för personalperspektivet. Teametsom grupp har studerats via fokusgrupper och deltagande observation, och led ningsperspektivetharundersöktsviaindividuellaintervjuer. Såvälkvantitativa som kvalitativadata har sedan främstanalyserats kvalita tivt,medfokuspåattsökaenförståelseförvadsomliggertillgrundförper sonalens uppfattningar om arbetsformen. Med andra ord är analysen mera inriktad på förståelse än beskrivning, vilket innebär att resultaten från den empiriska undersökningen kommer att tolkas. Detta förhållningssätt bygger påenhermeneutisktradition,somutgårifrånattförståelsenärberoendeavett sammanhang,ochdärmedalltidskerkontextuellt. 9 Enkätstudien Förattfåenbredöversiktsbildavvadpersonaleniteamentyckeromarbets formenharenenkätskickatsuttillsamtligavårdcentralermedresursteam. 10 Enkäten har besvarats av personal som aktivt medverkar i teamens arbete. Distributionen av enkäter genomfördes av resurssamordnaren på respektive vårdcentral,somtogansvarföratträttpersonerfickenkäterna,ochsomockså samladeindeifylldaenkäternaochreturneradedem. 8 Bryman Starrin&Svensson(red.) Sebilaga1.Enkätensutformningbyggerpå,menärinteidentiskmed,enenkätsoman väntsförenstudieavresursteamiuppsala.ansvarigfördennastudieäringridanderzén påinstitutionenförfolkhälsoochvårdvetenskap,uppsalauniversitet. 7

21 Metodochmaterial Svarsfrekvensenpåenkätenäridettafallennågotkompliceradhistoria.Det saknas förteckningar över vilka som deltar i resursteamen, varför det inte finnsnågonpraktiskmöjlighetattsäkerställastorlekenpåenkätensmålgrupp. Istället baseras denna uppgift på uppskattningar. Genom förfrågningar till samordnarna har en sammanställning av resursteamens sammansättning gjorts, 11 ochutifråndennakandettotalaantaletpersonersomdeltariresurs teamenfrånprimärvårdenochpsykiatrinuppskattastillca323personer,var av225(70%)besvaratenkäten.iettfallharenhandläggarefrånförsäkrings kassanfylltitreolikaenkäter,eftersomhonarbetarmedtreolikaresursteam. Tvåvårdcentralermeddeladeattdeintekundebesvaraenkäten.Denenaan gersomskälattteametännuintekommitigångmedsittarbete,medanden andrainteangettnågotegentligtskäl.fråndennavårdcentralharemellertid svarpåfrågornainkommitisammanfattadformviaepost.dessasvarharbe aktatsparallelltmedenkätmaterialetianalysen. EnkätenharkodatsochbearbetatsidatabehandlingsprogrammetSPSS.Ettpar detaljeridennakodningkräverenförklarandekommentar.fråga17ienkä ten, Vilken yrkesgrupp tillhör du?, tillåter flera svarsalternativ, då det är möjligtattsamtidigtvaraexempelvisläkareochverksamhetschef.avdeolika yrkenasåärdetverksamhetschefochsamordnaresomkombineratsmedett annat yrke, där 8 av 10 verksamhetschefer är läkare, 3 av 31 samordnare är kuratorer,3arbetsterapeuteroch2sjukgymnaster.svarenpådennafrågahar emellertidkodatseftervilkenavdessapositionersomärmestframträdandei resursteamet,vilketinnebärattdesomkryssatibådeläkareochverksamhets chef kodats som läkare, och de som kryssat i både samordnare och kurator, arbetsterapeutellersjukgymnastkodatssomsamordnare.dessapersonersyns därförendastienavsinapositioneriredovisadetabeller.ikategorinövrigt ryms representanter från arbetsgivare, arbetsförmedling, försörjningsstöds kontorochpsykiatri. Bortfallharkodatspåtvåsätt.Idefallenfrågalämnatsobesvaratharfrågat kodatssom missing,medanfelaktigtifylldasvar(somkryssifleraellermel lanrutor)kodatssomfelsvar.iredovisadetabellerangesprocentuellandelav demsomsvaratkorrektpåfrågorna,vilketinnebärattbortfallenärborträk nade. 11 Sebilaga2. 8

22 Metodochmaterial Tabell1.Antalsvarpåenkäten,uppdelatefteryrke. Antal Procent Handläggare 18 7% Läkare % Samordnare 31 12% Kurator 18 7% Arbetsterapeut 31 12% Sjukgymnast 34 14% Verksamhetschef 2 1% Övrigt 6 2% Ejsvarat 2 1% Totalt % Avtabell1framgårattnästanhälften,43%,avdemsombesvaratenkätenär läkare,inklusivechefsläkare.kategorinsamordnareinnehållerettantalkura torer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. I rapporten kommer kategorierna verksamhetschefochövrigtattutelämnatsitabeller,dåantaletpersonerides sakategorierärfå. Fokusgrupperochdeltagandeobservation Tolvfokusgrupperhargenomförtsmedresursteampålikamångavårdcentra ler.urvaletavdessaharskettstrategisktutifrånresursteamensstartårochde socioekonomiskaförhållandenaivårdcentralernasrespektiveupptagningsom råde.tvåavvårdcentralernaharvaltsutpågrundavattsammansättningeni dessavårdcentralersresursteamäveninkluderarrepresentanterfrånfleraak törer,såsomarbetsförmedlingen,försörjningsstödochpsykiatri.tvåvårdcen tralerharvaltseftersomdebedrivsiprivatregi. Ifokusgruppernaharettsåkallatstimulusmaterialiformavtrefiktivasjuk skrivningsärenden presenterats för teamet, varpå de ombetts att behandla ärendena. 12 Syftetmeddettavarattfåenbildavhurdetgårtillnärteamet arbetar:hurdediskuterarärendenochhurdekommerframtilllösningar.yt terligareentankemeddettamaterialvarattundersökaomdetfinnseventuel laskillnaderihurliknandeärendenbehandlaspåolikavårdcentraler.utöver 12 Se bilaga 3. När ärendena presenterades för teamen fanns även ett medicinskt underlag bifogatförvarjeärende. 9

23 Metodochmaterial dettafördesunderfokusgruppernadiskussionermedteamenomderashisto ria och sammansättning, hur de arbetar och hur de upplever att arbetssättet fungerar. Fokusgrupperna har varit semistrukturerade, vilket innebär att moderatorns (forskarens)rollärattförainfrågoridiskussionen,meninteagerasominter vjuare. En högt strukturerad form får mera karaktären av en gruppintervju, medanenostruktureradfokusgruppriskerarattintetäckauppdefrågeställ ningarsomärintressantaförstudien. 13 Ambitionenharvaritattnåettmellan ting, vilket ofta är lämpligt, då målet är att deltagarna främst ska diskutera medvarandrasnarareänmedmoderatorn,menkringdefrågorsommodera tornintroducerar.iefterhandkandiskussionernamestadelsanseshabefunnit sigpådennamellannivå. Fyra av fokusgrupperna har genomförts med en medverkande forskare, och åttamedtvå.idessafallhardetvåforskarnaageratmoderatorrespektiveob servatör,därmoderatornsrollinnebärframförallttvåsaker:delsattintrodu cerafrågorfördiskussion,detvillsägaattansvaraförattforskningsfrågorna besvaras;delsattsetillattallakommertilltals,exempelvisgenomattfördela ordettillpersonersomsittertysta.observatörenharsomuppgiftattobservera ochföraanteckningaromvadsomhänderunderfokusgruppensominteutta las,samtbiståmoderatornmedintryckefterengenomfördfokusgrupp. 14 Fokusgruppernavarademellanenochtvåtimmar,ochspeladesinochtran skriberadesordagrant. I samband med en av fokusgrupperna genomfördes en deltagande observa tionpåettresursteamsmöte.dettamötespeladesavsekretesskälintein,men anteckningarfördeskringvadsomskeddeundermötet,ochhurdeolikaären denabehandlades.dennaobservationbidrogtillattkompletteradenbildsom givitsavfokusgrupperna,dåmöjlighetengavsattstuderahurverkligaären denbehandlades. 13 Wibeck Wibeck

24 Metodochmaterial Deindividuellaintervjuerna Individuella intervjuer har genomförts med verksamhetscheferna på de tolv vårdcentralerdärfokusgruppergenomförts.idessaintervjuerharfokuslegat påresursteamenurettledningsperspektiv.intervjuernaharvaritsemistruktu rerade, vilket innebär att en intervjuguide använts, där övergripande fråge ställningar funnits nedtecknade som utgångspunkt för intervjun. 15 Intervju guidenutveckladesalltefterattintervjuernagenomfördes. Elvaavtolvintervjuerspeladesinochtranskriberades.Enavverksamhetsche ferna motsatte sig inspelning av intervjun. I detta fall fördes noggranna an teckningarsomsammanställdesdirektefterattintervjunavslutats.intervjuer navarademellanenhalvochenheltimme. Datainsamlingenstartadeislutetavoktober2006,ochavslutadesibörjanav februari2007. Material Sammanfattningsvisgrundarsigstudienpåmaterialfråntreolikadatainsam lingar.enkätenbesvaradesav251personersomarbetariresursteam.enkäten ärentotalundersökningdärsamtligpersonaliteamenfåttmöjlighetattbesva raenkäten.svarsfrekvensenärca70%. Utöverenkätenharettstrategiskturvalgjorts,därtolvvårdcentralervaltsut för en fördjupad undersökning. På dessa vårdcentraler har fokusgrupper gjortsmedresursteamen,samtindividuellaintervjuermedverksamhetschefer. Urvalet har gjortsutifrån resursteamens startår och de socioekonomiska för hållandenaivårdcentralernasrespektiveupptagningsområde.någrateamhar valtsutpågrundavattderassammansättningskiljersigfråndeövrigas,ge nomattdeinkluderatandraparter.avdeutvaldavårdcentralernaärsjube lägnaiöstra,tvåivästraochtreicentralalänsdelen.denempiriskabetoning en på den östra länsdelen har sin bakgrund i att Norrköpings samordnings förbundsatsatextraresurserförattfåenfördjupadbedömning. 15 Sebilaga4. 11

25 Resursteamsomarbetsform 3.RESURSTEAMSOMARBETSFORM Resursteamärenarbetsformdärberördayrkesgrupperpåenvårdcentraltill sammansmedenresurspersonfrånförsäkringskassanträffaspåbestämdati derförattdiskuteradesjukskrivningsärendensomöverstigitettbestämtantal dagar,varierandefrån28till35dagarpådeolikavårdcentralerna.syftetmed teamenärattförkortaochförhindrasjukskrivninggenomtidigplaneringoch samordningavåtgärder.förår2006skrevsavtalmellanlandstingetiöster götland och Närsjukvården i västra, centrala och östra Östergötland om att införaresursteampåsamtligavårdcentraler. 16 Vidförfattandetavdennarap portfinnsresursteampå40av42vårdcentralerilänet.avdeåterståendetvå vårdcentralerna har den ena inte startat någon teamverksamhet, och den andra arbetar i en egen teamvariant som inte är specifikt inriktad mot sjuk skrivningar. Sammansättningen i teamen specificeras i avtalen till distriktsläkare, sjuk gymnast,arbetsterapeut,beteendevetare,resurspersonfrånförsäkringskassan ochrehabiliteringssamordnare.dennasammansättningärocksådenvanligast förekommande,medvissavariationer.nästanallaresursteamharmedläkare, samordnare, försäkringskassehandläggare, sjukgymnast och arbetsterapeut ochdeflestaharmedkurator/beteendevetare.iettparteamfinnsrepresentan ter med från arbetsförmedling, försörjningsstödskontor och/eller psykiatri. I deflestateammedverkarbehandlandeläkare,medandetiettantalteamistäl letsittermedenkonsultativläkare. 17 Iavtalenkringresursteamenbeskrivsresursteamensuppdragmycketkortfat tat,ochistortsettingariktlinjerges,bortsettfrånteametssammansättningoch antal dagar innan ett sjukskrivningsärende ska ha behandlats i teamet. Hur detgemensammaarbetetskagåtilliteamenfinnsinteregleratiavtalen.avta lenärdärmedtillräckligtövergripandeformuleradeföratttillåtavariationeri hurvårdcentralernaväljerattarbeta,ochdehindrarhellerintevårdcentraler frånatttainytterligareparteriteamen,vilketharskettpåfleraställen. 16 LandstingetiÖstergötland2006:Tilläggsavtalomhälsoochsjukvård. 17 Förensammanställningavdeolikateamenssammansättning,sebilaga2. 12

26 Resursteamsomarbetsform Målsättningeniavtalenärattinföraresursteampåsamtligavårdcentraler,och utvecklastabilaarbetsformermedgodverkningsgrad. 18 Utöverdettafinns ett resultatmål om att minska den genomsnittliga sjukskrivningstiden med femprocentirelationtill2005. Teamensarbetssätt Resursteamensarbetssättskiljersigåtpåflerapunktermellandeolikavård centralerna,mendeövergripandeuppgifternaärdesamma.resurssamordna renhariuppdragattadministrerateametsarbete,kallatillmötenochskicka utlistortillteametsmedlemmarmedvilkaärendensomskabehandlasunder kommandemöte.dessalistorbeståravnyaärenden,därsjukskrivningenpå gåttiupptill35dagar,samtuppföljningsärendenfråntidigaremöten.sedan fårvarjeteammedlemläsainsigpådeninformationsomfinnskringärende na, exempelvis journaler. Försäkringskassans representant tar med till mötet deninformationsomfinnskringpersonenfrånderassida.ivissateamträffar samordnarenvarjenypatientsomskatasuppiteametförattinhämtaettsam tycke.iandrateaminhämtassamtycketfråndenbehandlandeläkaren.ivissa team skickas information ut om att ärendet ska behandlas, utan att invänta samtycke. Självateammötetserolikautberoendepåteametssammansättning.Idefall dåteametharmedbehandlandeläkareärdetvanligastattläkarnakommertill mötetnärderasärendenbehandlas.påvissavårdcentralersitterdocksamtliga läkaremedunderhelamötet.pådevårdcentralerdärdetfinnsenkonsultativ läkareläserdennedeaktuellajournalerna,ochtarvidbehovkontaktmedbe handlande läkare för att diskutera ärendet. Under mötets gång presenteras ärendenaantingenavsamordnarenelleravbehandlandeellerkonsultativlä kare. Övriga parter bidrar sedan med sina synpunkter och sin kompetens i ärendenagenomattdiskuteravadsomtidigaregjortsförpatientenochvilka ytterligareåtgärdersomkantänkassättasin.försäkringskassansrepresentant bidrarmedförsäkringskassanssynpunkterochhurregelverketserutiförhål landetillsjukskrivningenidetaktuellaärendet. En av intervjupersonerna beskriver resursteamen som en situationsanpassad metodmedstorflexibilitet: 18 LandstingetiÖstergötland2006:Tilläggsavtalomhälsoochsjukvård. 13

27 Resursteamsomarbetsform Jagskulleviljapåståattdetärensituationsanpassadmetod.Detbyggerju ändåhelt påvilken patientdetär,vilket problempatientenhar.ochut ifråndetenganskaförutsättningslös,diskuterahurgörvipåbästasättför attdenhärpatientenskablifriskellerkommavidare,ellerkunnaåtergåi arbeteellerståtillarbetsmarknadensförfogande.(intervju3.) Vidfokusgruppernaanvändesettstimulusmaterialiformavtrefiktivasjuk skrivningsärendensomteamenombadsattbehandlasomomdevoreverkli ga. 19 Medhjälpavteamensbehandlingavdessaärendenärdetmöjligtattfå enbildavhurteamenarbetar.detförekommeringastörreskillnadermellan teamen i hur de gick tillväga i arbetet med ärendena; skillnaderna handlar mestadelsomvemigruppensompresenterarärendet.dockfinnsvissaskill naderideslutsatserteamenkomframtillideolikaärendena.tillvissdelför klarasdessaskillnadermedattärendenavartillräckligtlöstformuleradeför atttillåtavissavariationer.exempelvisuppfattadesgradenavdepressionhos enavpatienternaolikamellandeolikateamen.dessavariationerhartillåtits, ochharnaturligtvismedförtskillnaderivilkainsatserochåtgärdersomföre slagits. Nedanredogörskortförbehandlingenavärendenaienavfokusgrupperna, vilkenbedömessomnågorlundarepresentativävenfördeandra.idenmån viktigaskillnaderförekommerinågonavdeandrafokusgruppernaredovisas detta. Ärendeett:Karin ÄrendethandlaromKarin,35årgammal,somärsjukskrivenförvärkiaxlar ochnacke.honarbetarvanligtvisdeltidsomstäderska,hartvåbarniförsko leålderochensambosomstuderarpåannanort. 20 TeametföreslårattKarintarkontaktmedsjukgymnast.Sjukgymnastenerbju der en apparat för smärtlindring att ha i hemmet, samt hjälp med att lägga uppettträningsprogram.arbetsterapeutenförframatthennesfysiskaarbets situationbörutredas.densocialasituationendiskuteras,därkariniveckorna harensamtansvarförsinatvåbarn,ochdetmisstänksattdetfinnsekonomis 19 Sebilaga3. 20 Förenmeradetaljeradbeskrivningavärendena,sebilaga3. 14

28 Resursteamsomarbetsform kabekymmermedibilden.detföreslåsettavstämningsmöte,därpatienten, läkarenocharbetsgivarenärmed,ochkanskeävenarbetsterapeuten.endis kussionförsomhonkantänkasbytaarbete.detsomkonkretbeslutasärattett avstämningsmöte ska bokas, där arbetsterapeuten medverkar, samt fortsatt kontaktmedsjukgymnasten.ärendetskasedanföljasuppvidettsenarere sursteamsmöte. Ibehandlingenavdettaärendehararbetsterapeutenenframträdanderoll,då diskussionen främst rör sig kring patientens arbetssituation, vilken ses som orsakentillproblemen.teametsinsatserärinriktadepåatthonmedrättstöd snartskavaratillbakapåarbetet,alternativthittaettnyttarbete.detbörför övrigtnoterasattdetifokusgruppenintefannsmednågonkurator. IettparandrafokusgrupperhamnadeKarinssocialasituationmeraifokus.I ettavteamenbetraktadeshoniprincipsomarbetsoförmögen.iettannatbe traktashennesproblemsomihuvudsakberoendepåatthonarbetarsamtidigt somhonharsmåbarn,ochatthonbordegåneriarbetstidförattiställetägna sigåtattvaramamma. DenvanligasteinställningeniteamentillKarinsärendeäremellertiddenar betsinriktade,därsjukgymnastikochavstämningsmötemedarbetsgivarenär dekonkretaåtgärdsförslagen. Ärendetvå:Kalle Kalle,58årgammal,ärsjukskrivenfördepression.Hanäregenföretagare,har enfrumedcancerochvuxnabarnsomintekanbiståmednågonhjälp. Teametbörjarbehandlingenavärendetmedattföreslåensamtalskontaktpå vårdcentralen,ochläkarenföreslårennoggrannaretestningavkallesdepres sionsgrad. Diskussionen är inriktad på att sjukskrivningen fortsätter, och på vilkainsatsersomskasättasin. Försäkringskassansrepresentantbrytersedaninidiskussionenochlyfterfrå gan huruvida det är bra för honom att gå hemma, när hela det ekonomiska ansvaretifamiljenliggerpåhonom.honmenarattkallebordekommatillba katillsittarbete,åtminstonepådeltid.eftersomhanäregenföretagarefinns detingenmöjlighetförhonomattarbetsträna,menattkunnavarapåjobbet 15

29 Resursteamsomarbetsform ettpartimmaromdagenvoreönskvärt.läkarenochsamordnarengårhäri försvar, och hävdar att Kalle förmodligen inte är arbetsförmögen för närva rande. Diskussionen landar sedan i att erbjuda samtalsstöd under fortsatt sjukskrivning,ochvidbehovförsökamotiverahonomtillmedicinskbehand ling. Det är oklart huruvida sjukskrivningen skulle fortsätta på heltid, men samtaletärinriktatmotattkalle,åtminstoneefterentid,skakunnakomma tillbakatillarbetetpådeltid. Detta ärendes karaktär varierar mellan de olika fokusgrupperna, då Kalle ömsomuppfattassomdjuptdeprimeradmeddöendefru,ömsomsominnei en normal krisreaktion som inte berättigar honom till sjukpenning. Försäk ringskassan tenderar att driva linjen att hans sjukskrivning ska ifrågasättas, åtminstonepådeltid.diskussionernakretsaroftakringhuruvidahanssitua tion verkligen beror på en egen depression, eller om det är en reaktion på hustrunssjukdom.iflerafokusgrupperkonstaterasatthanintekansjukskri vaspådegrundersomståridetmedicinskaunderlaget,somblandannatsak narenskattningavdepressionsgraden.somdetärframskrivetseskallessitu ationmerasomendelavlivet,sominteärgiltiggrundförsjukskrivning.ien avfokusgruppernaframstårdetsomattdethärärdentypavärendedärrät tentillsjukpenningberorpåhurläkarenformuleratsigidetmedicinskaun derlaget.dettycksmedandraordfinnasettspelrumförläkarenihurdenne beskriverpatientenstillstånd,ochattdettaspelrumfårkonsekvenserförden senarebedömningenpåförsäkringskassan. Denvanligastebedömningenavärendetvaratterbjudasamtalsstöd,ochatt uppmuntrakalletillattarbetaåtminstonedeltid,delsföratthållaigångföre taget,ochdelsförattdepressionentroligenförbättrasavaktivitet. Ärendetre:Sune Suneär45årgammalochharvaritsjukskrivenitreårmedryggvärk.Hanär nyinflyttad, vilket innebär att journaler saknas. Inga onormala förändringar kanspåras.suneborenskiltiettsommarstugeområde. FörsäkringskassanshandläggareinledermedattkonstateraattSuneförnärva randeärarbetslös,ochdärmedmåstebedömasutifrånhelaarbetsmarknaden, ochintebarautifråndetyrkehantidigarehaft.honmenarocksåattdeinte 16

30 Resursteamsomarbetsform kanväntapådejournalersomdeintefåttinännu,utanatthanbörbedömas utifrånsittnuvarandetillstånd. Läkaren har synpunkten att det förmodligen är någonting annat som ligger bakom,såsomalkoholellerpsykiskaproblem.hananserattsunebordeklara avnågotjobb,ochdärmedbordeomskolasig.dennakommentaröppnarför endiskussiondärsunesryggproblemifrågasätts,ochdärfokussnarareham narpåattutredahonomutifrånhansinställningtillarbeteochhansarbetska pacitet.samtaletinriktasmerochmerpåattutredahonomochfåtillbakaho nomiarbete,ochdärhansrätttillsjukpenningifrågasättskraftigt. IflerafokusgrupperframstårSunesomen udda figursomönskardrasig undanfrånsamhället.alkoholproblemmisstänksocksåiflerateam.ideflesta fallifrågasättshansrätttillsjukpenning,ochärendetlämnastillvidareutred ning, då en vanlig uppfattning är att teamen upplever att de vet för lite om honomochhansmotivationtillattåtergåiarbete. 17

31 Attityderkringresursteamen 4.ATTITYDERKRINGRESURSTEAMEN Dettakapitelbyggerpåvadsomframkommitisåväldetkvantitativasomdet kvalitativa empiriska materialet. I enlighet med den hermeneutiska traditio neninnebärredovisningenavdetempiriskamaterialetsamtidigtentolkning av detsamma. Redan i urvalet av vilka citat och vilka enkätresultat som ska lyftasframfinnsenanalytiskkomponent,varförredovisningochanalyskan sägashaskettparallellt.idettaavsnittkommeranalysenemellertidatthållas nära de empiriska beskrivningarna. I diskussionskapitlet kommer sedan de teman som presenteras här att ytterligare fördjupas och sättas in isina sam manhang. Mellanidéochpraktik Avenkätmaterialetgårdetattutläsaenpositivsynpåresursteamensomar betsform. I enkäten finns ett par övergripande frågor som rör resursteamen somhelhetochidé,ochsvarenpådessafrågorärtillstörstadelpositiva. Tabell2.Vadanserduprincipielltomarbetsformenresursteam? Antal Procent Mycketbra % Ganskabra 51 20% Ganskadåligt 5 2% Mycketdåligt 2 1% Totalt % Påfrågan Vadanserduprincipielltomarbetsformenresursteam? (tabell2) gav97%ettpositivtsvar,d.v.s. mycketbra eller ganskabra.dennafråga äravseddattspeglahurrespondenternaserpåarbetsformenpåettidéplan, somprincipförarbetet. 18

32 Attityderkringresursteamen Tabell3.Hurfungerardittresursteamsomhelhet? Antal Procent Mycketbra 90 37% Ganskabra % Ganskadåligt 15 6% Mycketdåligt 3 1% Totalt % På den mera konkreta frågan Hur fungerar ditt resursteam som helhet? (tabell3)gav93%ettpositivtsvar,d.v.s. mycketbra eller ganskabra.då dennafrågameratydligtanknytertilldetegnateametvisardenenbilddär detegnateametfungerarbra,omänintelikafulltsåbrasomdenövergripan deidén;fleranöjersigmedattsvara ganskabra pådennafråga. Mellanidén,sombeskriverettideal,ochpraktiken,somäridénomsattiverk lighet,finnsettutrymme.härrymsönskningarochförhoppningar,antingen om att verkligheten närmar sig idén, eller om att idén omformuleras för att bättre passa verkligheten. Annorlunda uttryckt är det i detta mellanrum vi finner åsikter om hur samarbetet inom primärvården respektive mellan pri märvårdenochförsäkringskassanbordefungera,ochhurdetnuvarandesam arbetetkanförändrastilldetbättre.attsynliggörainnehålletidettamellan rumlederförhoppningsvistillattidénochverklighetennärmarsigvarandra, genomattförändradetena,detandraellerbåda. I de öppna frågorna i enkäten och i fokusgrupper och intervjuer har resurs teamsomarbetsformendiskuteratsurenradaspekter.svarenharkategorise ratsutifråndetemansomframkommitidessadiskussioner.analysenavma terialethargjortsmotbakgrundavdenanalytiskamodellsompresenteradesi inledningen:teamensorganisatoriska,ideologiskaochpraktiskadimensioner (sefigur1).förenklatkandettabeskrivassomhurteamenskafungera,hurde bordefungeraochhurdefaktisktfungerar. Läkarprofessionensförändring Under den kvalitativa datainsamlingen föreföll de allra flesta, oberoende av deras yrke, vara positivt inställda till resursteam som arbetsform, och att de flestaavkritikerna fanns bland läkarna. Antalet kritiska läkareär emellertid 19

33 Attityderkringresursteamen intetillräckligtstortförattgenågrastörreeffekterpådegenomgåendepositi vaenkätsvaren deärendastlitemindrepositivaänövrigaprofessionertill arbetsformenochdesseffekter.uppfattningenattdeskarpastekritikernaföre trädelsevis återfinns i läkarkåren är tillräckligt välgrundad i det kvalitativa materialet för att inte uppmärksammas. När kritiska resonemang redovisas ochanalyserasnedanbördockläsarenhållaiminnetattkritikernautgören minoritet. Ienavchefsintervjuernaframförintervjupersonenentankesomkanerbjuda enförklaringtillvarförläkareivissafallärkritisktinställdatillarbetsformen. Tankenharförtsframavfleraintervjupersoner,ochhandlaromförändringen avinnehålletiläkarensprofession: Det [sjukskrivningar] är ju en tung del av yrkesutövningen ändå, som krävermycketenergiochkraft,menalltså,manmåsteju[ ]viärjudelar ienverksamhet,vistyrsavettuppdragsomviharfåttdåutifråndå,så attdetkanviinteifrånsägaoss.menvisst,detärjunåtsomtilltarochför ändras och har förändrats över tid, just vår roll som sjukskrivande då, doktorer.ommanprataromdoktorernadå,såärdetenenormföränd ring som har skett [ ] intygen ska vara mer omfattande och det ställs störreochstörrekrav.(intervju8.) Förändringenavläkarensarbetsuppgifterharmedförtenförändringavyrkes rollen,därläkarensauktoritetkommitattblialltmerifrågasatt: Detharjuförändratsväldigtmycket,detärklartattyrkesrollerförändras jupåandrahållockså,detärjudethärattgåifrånattvaranågonslagsall smäktigpersondåsomingenifrågasatte,somviblir,sådetärvälmedrät taattmanifrågasätterdoktorersomallaandra.(intervju8.) Förändringen av läkarens yrkesroll innebär bland annat att läkarna förlorat mycketavdenauktoritetdetidigarehade.enannantänkbarförklaringtillatt flestkritiskarösterhörshosläkareåterfinnshosenavverksamhetscheferna: Deärsåstarka,mångaverksamhetscheferidoktorsgruppen,deärjudet, devilljuhadetpåsittsättochsenärdeoftastoenseisinagrupper,ska manveta,fördeärjuindividualisteravstoramått,såattdetserjaghär med,detyckerolikaallihopomsammasakochframfördetenormtkraft fulltdå,sådetärmycketattöverbevisademsomgäller[skratt].(intervju 2.) 20

34 Attityderkringresursteamen Läkareframståricitatetsompersonermedmycketstarkaåsikter,oberoende av vilkenåsiktde förfäktar.om läkare ärde individualister som intervju personen betitlar dem borde de kritiska läkarnas inställning till resursteam bottnaienviljaattarbetameraindividuelltmedsinapatienter.dettaomöjlig görs mer eller mindre av resursteamen, då dessa förutsätter att varje sjuk skrivningsärendeskavaraöppetfördiskussion. Resursteamenseffektivitet Idenkritiksomframförsmotresursteamenärtidsåtgångenettåterkommande tema.attdeltaiochförberedasiginförmöteniresursteamentartidfrånläka rensövrigaarbete.åandrasidanmenarandrarespondenterattresursteamen isigärtidseffektiva,dåendiskussionkringsjukskrivningsärendenainnebär attdebehandlassnabbare. Jagtrorocksåattmanvinnerlitetidiochmedattmanfårlättareattfatta beslutidehärärenden,sengörvijusåattvigårlitegrannomvarandra. Visitterintemedhelatidendåallaläkareutanvikanvisittermeddelvis allihopameninte Såattdetkännssomattdetviharkommitviharett brasystemfördet.(intervju6.) Tidsdimensionen tycks central för huruvida läkare bedömer att det är me ningsfulltattarbetairesursteamellerinte.desomuppleveratttidsåtgången ärstörreännyttanäroftakritiskamotarbetsformen,medandesomserandra vinstermedteamarbetetellersomanserattarbetsformenärtidseffektiviett längreperspektivärpositiva. detkrävertid,detkräverförberedelse,ochvissadoktoreruppleverdet somen,såattsägaenkontrollövervåratarbete.menjagförsökerattsig naleraattdethärärintedet,mankanskekanupplevadethärsomenbikt framförprästen,menoftastärdetinteså.oftastärdethäratttillsammans hittaenlösning.mengenomattdetärensåpassnymetodattarbetaså kan det väcka lite aggressioner hos doktorer. Doktorer är lite svåra [skratt]svårtfallattjobbamed[skratt].(intervju5.) Ienkätenställsfråganomteamenupplevssomeffektiva.Hurrespondenterna tolkatordet effektiv fårlämnasosagt,menentolkningärattresursteamen ledertillderesultatsomförväntats,d.v.s.ökadsamverkanochkortaresjuk 21

35 Attityderkringresursteamen skrivningstid. Bedömningen att teamen är effektiva kan antas inbegripa en positivbedömningavhuruvidateamensarbeteocksåärtidseffektiva. Tabell4.Jaguppleverattresursteamäreneffektivarbetsform. Antal Procent Instämmerhelt % Instämmerdelvis % Tardelvisavstånd 19 8% Tarheltavstånd 7 3% Totalt % Itabell4serviatt90%avdetillfrågadeinstämmerheltellerdelvisipåståen det att resursteam är en effektiv arbetsform. Svaret instämmer delvis kan sedantolkassomattteametfungerar,omäninteoptimalt,ochattdetdärmed skullekunnaförbättras. Tabell5.Jagtyckerattteametsuppgifterskullekunnalösas bättrepånågotannatsätt. Antal Procent Instämmerhelt 11 5% Instämmerdelvis 61 25% Tardelvisavstånd 78 32% Tarheltavstånd 91 38% Totalt % Itabell5kanviseattnästanentredjedelavdetillfrågadeanserattteamets uppgifterskullekunnalösaspånågotannatsätt.dettainnebärattdetfinnsett missnöje med hur arbetsformen fungerar, som i jämförelse med de positiva svaren på de övergripande frågorna kring resursteamen som arbetsform (tabell2ochtabell3)ärintressantattstuderanärmare. Nedanstående tabeller redovisar svaren på enkätfrågorna kring huruvida teamen underlättar eller försvårar hanteringen av enskilda ärenden. Svaren redovisas uppdelade på yrke, då frågan i första hand riktas mot läkare och 22

36 Attityderkringresursteamen försäkringskassehandläggare,eftersomdetäridessaprofessionersomdetfö rekommer konkret hantering av sjukskrivningsärenden. Att kuratorer och sjukgymnastersvararsåpassnegativtpåfråganomteamenunderlättarären dehanteringenberoridettafallfrämstpåattdeintehanterarnågraärenden, vilketocksålyftsframideöppnakommentarernapåfrågan.detbörävenno terasattkuratorernaochsjukgymnasternaärbetydligtfärreänläkarna,vilket innebär att varje persons svar får en större inverkan på procenttalen i dessa professioner. Tabell6.Ivilkenutsträckninganserduattresursteamunderlättardittarbeteidet enskildaärendet?uppdelatefteryrke. Väldigt Ganska Ganska mycket mycket lite Intealls Handläggare 59% 24% 18% 0% Läkare 19% 54% 23% 5% Samordnare 35% 52% 10% 3% Kurator 12% 29% 41% 18% Arbetsterapeut 14% 55% 28% 3% Sjukgymnast 15% 39% 46% 0% Viseritabell6att73%avläkarnaanserattteamenharhaftenpositivinver kanpåarbetetidetenskildaärendet.förförsäkringskassehandläggareärsiff ran83%.enknapptredjedelavläkarnaanserattteamenhaftlitenelleringen positivinverkanpåärendehanteringen. Tabell7.Ivilkenutsträckninganserduattresursteamförsvårardittarbeteideten skildaärendet?uppdelatefteryrke. Väldigt Ganska Ganska mycket mycket lite Intealls Handläggare 0% 0% 24% 77% Läkare 0% 5% 24% 71% Samordnare 0% 0% 31% 69% Kurator 6% 12% 12% 71% Arbetsterapeut 0% 3% 7% 90% Sjukgymnast 0% 3% 15% 82% 23

37 Attityderkringresursteamen Itabell7serviattendast5%avläkarnaanserattteametförsvåratarbetetidet enskildaärendet.avdessasvarattdömasåmenarmerpartenavläkarnaoch försäkringskassehandläggarnaattteamenhaftenpositiveffektpåarbetetidet enskildaärendet,ochfåanseratteffektenvaritnegativ. Detärrimligtattantaattdeläkaresomuppleverattdekananvändateamet tillattfåstödisinabedömningarocksåuppleverteamensomeffektiva;den tidsomläggspåteametgernågontingtillbaka. Resursteamsomstödibedömningavarbetsförmåga Ett återkommande tema i tidigare litteratur kring sjukskrivningar har varit läkaresbedömningavarbetsförmåga,vilketlyftsframsomettproblemförlä karna.intedestomindreärdetenviktigdeliarbetet: att man ska beskriva hur det begränsar [arbetsförmågan] alltså, det är detsomärvåranviktigastefrågaegentligen.(fokusgrupp7.) Enavfrågornasomtogsuppiintervjuernaochfokusgruppernavarhuruvida resursteamen har varit till hjälp för läkarna i att göra en sådan bedömning. Svarenpådennafrågaskiljersigåt,menärsomregeltveksamma.Teamens mötentycksledatillflerutredningar,därdensjukskrivnesarbetsförmågaär endelavdetsombedöms. manorganiserarflödetochlitegrannseristortsettpåvadsomskagö ras, sen blir det då, sen kan det naturligtvis mynna ut i det att man be stämmer att vi ska göra lite noggrannare kartläggning kanske kring ar betsförmåganviaarbetsterapeutochså.(intervju8.) Bedömningenavarbetsförmågantycksintediskuterasexplicitunderteammö tena.iställetgörläkarensinbedömningpåegenhand,ochnärsjukskrivning enkommituppiresursteametdiskuterasytterligareutredningar.enavverk samhetscheferna, som dock inte själv medverkar i resursteamet, ser teamen somenarenadärendiskussionkringsådanabedömningarkanochbordeäga rum: Dettrorjagattmankangöraeftersomarbetsterapeutenfinnsdär,sådetär jumeningenattdeskakunnabedömamöjlighetentillattskötasittdagli ga,så. 24

38 Attityderkringresursteamen Fördetärvälannarsensådansaksombrukarlyftassomensvårighetförläka ren? Ja,manserjubarapatientendenkortastundsomdenärdär,ochserman dem igen om tre månader, så att meningen är väl att man medhjälp av sjukgymnast och arbetsterapeut kunna bedöma just arbetsförmåga. Men jagvetinteriktigtomdeärdäränmendetsvarardebättrepå.(intervju 11.) Ienannanintervjuframgårdetemellertidattfråganintediskuterasalls: Nej,detkanjagintesäga,därförattoftastärdetsåhär,attbedömaarbets förmåga,detbehövs,detbehövermanhaarbetsterapiochsjukgymnastik och kanske andra faktorer till, och det här brister fortfarande. Så att jag kansägasåhär,attjagsaknardehärmöjligheternaattbedömapatienteni sinhelhet.förattjagkanintebedömadethärnärpatientenärhosmig, sitterhosmig,dågårjagbarapådehäruppgifternasompatientensäger. [ ]Omdetärenanställd,omdetärenpersonsomhararbetesåärdet mycketlättareattbedömadenhärarbetsförmåganpåarbetsplatsen,där fördåfårmanhjälpdärifrån,menintepådearbetslösa,detärliksom,det finnsingamöjligheter.såjagsaknardehärmöjligheternaattskickapati enterna för observation och arbetsförmågebedömning [ ] med just det här,arbetsterapeut,sjukgymnast,enpsykologsomjobbariteamet. Menunderresursteamsmötenasåträffardujuarbetsterapeutochsjukgymnast? Diskuterarniintedesakernadå,eller? Nej,detharinte,nej.Nej.(Intervju5.) Justbedömningavarbetsförmågalyftsavenarbetsterapeutienfokusgrupp somettområdedärteametsarbeteskullekunnautvecklas. Senenannansaksomjagskulleviljautvecklasomjagharfunderatendel påettbrataghärnu,framföralltunderhösten,detärjudethärmedar bets,arbetsterapidelenkanmanjuutnyttjamycket,mycketmeriteamet än vad vi gör. Framför allt det här att gå ut och göra bedömning på ar betsplatsen.eftersomjagharjobbatmycketmeddetinnanså,jagskulle gärnaviljajobbamermeddet.(arbetsterapeut,fokusgrupp7.) 25