TEMA JAKT. Illegal jakt stöds i glesbygd

Transkript

1 2007 TIDNINGEN FÖR DJURSKYDDET SVERIGE NO. 4 ÅRGÅNG 117 TEMA JAKT Djurskyddet reder ut viltvårdsbegreppet Fälla med lockfågel strider mot djurskyddslagen Grytanlagsprov med levande grävlingar fortsätter Snara för räv oacceptabel Illegal jakt stöds i glesbygd Island slutar med valjakt Nya rutiner för kattärenden 1

2 DJURSKYDDET Nr Årgång 117 Ansvarig utgivare Sven Stenson Redaktör Elsa Frizell Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, ickebeställt material. Tryckeri Norra Skåne Offset Annonsansvarig Kenneth Persson, kenneth.persson@ardeo.se Omslagsfoto Elsa Frizell Grafisk form Elsa Frizell Viktor Hedén Manusstopp för nummer 5 25 oktober 2007 Adress Djurskyddet Sverige Rökerigatan Johanneshov Tel: Fax: info@djurskyddet.se redaktionen@djurskyddet.se Plusgiro: Bankgiro: Bli medlem Som medlem har du möjlighet att påverka det lokala djurskyddsarbetet och du får varje år fem nummer av Djurskyddet. För att se vilken förening som finns nära dig gå in på www. djurskyddet.se eller ring kansliet Att bli direktansluten medlem till riksförbundet kostar 250 kronor per år som sätts in på pg Förbundsstyrelsen Ordförande Sven Stenson, Vice ordförande Gunnela Ståhle, Ledamöter Gabrielle Rosendahl, Björn Dahlén, Eva Norberg, Lars Lindqvist, Kerstin Malm, Ingrid Redbo, Johan Beck-Friis Suppleanter Terese Holmberg, Eva Lindén, Annika Schenk-Sundström Kansli Förbundssekreterare Lena Hallberg Webmaster Viktor Hedén Kansliansvarig Åsa Hedberg Kampanjansvarig Anna Gustin Ekonomi Stina Öberg Inledaren Goda argument krävs för jakt Nästan alla människor tycker något om jakt. Jakten, engagerar, upprör och berör. Men så är det också en fråga om liv och död. När ska det vara okej att ta en annan varelses liv? Vilka ska kriterierna vara? Jag tycker att det är viktigt att fråga sig om syftet med en viss jakt är så viktig att det kan uppväga det lidande för ett djur som den kan innebära. Jag tänker till exempel på skadeskjutningar och djur som sitter fast i fälla. Jakten är för många en rolig fritidssysselsättning. Men visst är det en skillnad mellan fotboll, svampplockning och jakt. Jakten är mer än lek, jakten är väldigt mycket allvar. Därför ska den ifrågasättas och därför krävs också goda argument för den. Personligen tycker jag att det finns flera goda argument för jakt men jag tycker också att det finns en del dåliga argument, tradition är ett sådant. Goda argument är moderna och omprövas ofta. Goda argument tar hänsyn till alla inblandades intressen, alltså även djurens. Optimalt baseras argumenten på en magkänsla och bygger sedan på vetenskapliga fakta. Det gäller bara att komma ihåg att som man frågar Organisation Det här är Djurskyddet Sverige Djurskyddet Sverige är en ideell riksorganisation för 57 lokala djurskyddsföreningar i Sverige. Organisationen har cirka medlemmar och har arbetat i över hundra år för att hjälpa djuren. Djurskyddet Sverige anser att ett bättre djurskydd måste föregås av ökad kunskap och förbättringar i djurskyddslagen. Därför läggs en stor del av kraften på informationsspridning och remissarbete. Djurskyddet Sverige arbetar genom kampanjarbete, rådgivning, representation i arbetsgrupper och kommittéer, ekonomisk bidrag till djurhemsverksamhet och djurskyddsfrämjande forskning. Djurskyddet Sverige lägger också stor vikt vid samarbete med myndigheter och andra organisationer. Djurskyddet Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Vision Djurskyddet Sveriges vision är att alla människor ska ha ett etiskt förhållningssätt, som innebär respekt och ansvar för alla djur. Visionen är förenlig med att människor håller och använder djur för olika syften. Djurskyddet får man svar. Vetenskapliga fakta behöver inte vara den enda sanningen. När det gäller djur är det dessutom väldigt svårt att faktiskt veta hur ett djur upplever en situation. Då är försiktighetsprincipen att föredra. Jag tänker här bland annat på undersökningar som gjorts för att godkänna snarfångst på räv. Jakten är med andra ord en krävande fritidssysselsättning. En bra jägare, har och visar respekt för djuret, både när det lever och när det har dött. En bra jägare har stora kunskaper i biologi, anatomi och skjuter mycket bra. Jag tror jägarorganisationerna själva skulle kunna skriva under på dessa rader på vad som karaktäriserar en bra jägare. Men vilket ansvar tar jägarorganisationerna för att ompröva gamla sanningar och tradition? Vilket utrymme finns för vad som är okej och ger man tillräckligt plats för etiska frågeställningar? Elsa Frizell redaktör elsa.frizell@djurskyddet.se Sverige motsätter sig däremot ett ensidigt utnyttjande av djur eftersom båda parter har rätt till ett meningsfullt liv. Djurskyddsaspekterna måste vara överordnade andra intressen. All samverkan mellan människa och djur innebär ett visst mått av inskränkningar och lidanden för djuren. Skäl och värderingar som ligger till grund för användande och hållande av djur måste därför ständigt diskuteras. Finansiering Organisationens arbete finansieras av medlemsavgifter, arv och gåvor. Djurskyddet Sverige får inga statliga bidrag. Internationellt Djurskyddet Sverige arbetar genom Nordiska Djurskyddsrådet, en sammanslutning av de Nordiska ländernas djurskyddsföreningar, genom Eurogroup for Animals som är en sammanslutning av djurskyddsorganisationer i Europa samt genom World Society for Protection of Animals (WSPA), internationell djurskyddsorganisation som representerar över 800 djurskyddsorganisationer från cirka 150 länder. 2 Får du eller din familj flera tidningar? Hör av dig till kansliet så rättar vi till det.

3 INNEHÅLL Djurskyddet Sverige lyfter jaktfrågorna Jaktfakta Rapport från BRÅ: Illegal jakt stöds i glesbygd Snara för räv oacceptabel Fälla med lockfågel strider mot djurskyddslagen Vad är viltvård? 10 Grytanlagsprov med levande grävlingar fortsätter Vem har ansvar för katten? Scooby Doo går på hundcafé En odyssé genom tidningens historia del 3 Kattkampanjen Älskade katter märker man Island upphör med valjakt Boktipset Fråga etologen / veterinären

4 DJURSKYDDET SVERIGE LYFTER JAKTFRÅGORNA Djurskyddet Sverige: Det finns ett stort behov av en statlig organisation för vilda djur Djurskyddet Sveriges policy innebär att vi arbetar för att djur ska skyddas mot smärta, mentalt och fysiskt lidande och stress. Vårt synsätt är också att alla djur har ett egenvärde och ska respekteras som levande och kännande individer. Detta är två viktiga punkter när vi nu börjar engagera oss i jakt- och viltfrågor. Text: Kerstin Malm för Djurskyddet Sveriges jaktgrupp Foto: Istockphoto Uppdraget att lyfta jaktfrågor har redan tidigare funnits från förbundsstämman och frågorna har med jämna mellanrum kommit upp. Nu är tiden inne att ta ett mer samlat grepp och formulera en policy och klargöra var förbundet står i frågor om vilda djur och jakt. För att göra detta har en arbetsgrupp tillsatts. Jakt är ett ämne som väcker starka känslor hos människor och kan ofta ge upphov till häftiga diskussioner. Det är därför arbetsgruppens önskan att vi alla närmar oss frågorna med ödmjukhet och förståelse för att alla inte kommer att ha samma synsätt. Inom vår organisation har vi ett mycket brett spektrum av åsikter, allt från medlemmar som är aktiva jägare till medlemmar som är negativa eller mycket tveksamma till jakt överhuvudtaget. Vi tror att det är viktigt att lyfta frågorna och försöka finna en gemensam grund. Men vi menar också att det måste finnas acceptans för att många kan ha en avvikande åsikt i en eller flera frågor. Statlig organisation för vilda djur Det finns ett flertal frågor som vi Djurskyddet Sverige vill att det ska finnas en statlig organisation som har det övergripande ansvaret för vilda djurs välfärd och därmed också alla jaktfrågor. redan engagerat oss i under senare år. Djurskyddet Sverige vill att det ska finnas en statlig organisation som har det övergripande ansvaret för vilda djurs välfärd och därmed också för alla jaktfrågor. Många viktiga frågor skulle kunna falla under denna myndighet. Ett exempel är hur man hittar bra lösningar så att människor och djur lätttare kan samexistera, till exempel lösa de problem som vilda djur kan orsaka utan att behöva döda djuren. Ett annat exempel är hur en så effektiv eftersöksjakt som möjligt ska garanteras vid alla tillfällen då djur skadas. Men också olika frågor runt viltvård, till exempel vad som är viktigt för djurens välfärd utan tanke på om det är jaktbart vilt eller inte. Och till exempel vilka jaktmetoder som ska vara tillåtna och vilka krav som bör ställas på jägare. En annan principfråga är att vilda djurs beskydd bättre måste regleras än i dagens Jaktlag. Det behövs en annan insyn i jakt- och viltfrågor för allmänheten än vad vi har idag. Ett av många ämnen som vi tror skulle intressera ett flertal människor är jakthundsfrågor. Det handlar både om jakthundarnas egen välfärd och de lidanden som lösspringande jakthundar kan orsaka vilda djur. När det gäller jakthundarna behöver man titta på hundhållningen, träningen och hur många som skadas och dödas i samband med jakten, t ex genom skadeskjutning och trafikolyckor. Med tanke på att det finns strikta bestämmelser för hur tjänstehundar får släppas lösa, är det underligt att otränade och otillräckligt tränade jakthundar tillåts springa lösa i markerna. En viktig aspekt är också hur stressat bytesdjuret blir vid långdragna drev. Förbjud jakt på säl i vatten Jakt på vattenlevande däggdjur är en fråga som vi uttalat oss om i flera sammanhang. Både valfångst och jakt på säl i vatten bör 4

5 DJURSKYDDET SVERIGE LYFTER JAKTFRÅGORNA totalförbjudas. Det är svårt att skjuta och döda djur i vatten, lidandet kan bli enormt utdraget och skadeskjutna djur hittas nästan aldrig. Säljakten har tyvärr blivit en mer aktuell fråga än tidigare då möjligheterna att jaga säl nu utökats så att gråsäl i Östersjön nu till och med får jagas från båt. Det säger sig självt att det kan vara mycket svårt att träffa rätt när båten, sälen och vattnet rör sig. Det handlar därför ofta om långvarigt lidande eftersom risken att många sälar skadeskjuts är stor och det aldrig kan bli tal om någon eftersöksjakt. Valfångst är en internationell fråga där vi försökt påverka Sveriges officiella ståndpunkt. Intressekonflikt Skyddsjakten kan vara en svår djurskyddsfråga då den innebär att djur som annars inte hade fått jagas, eller i alla fall inte vid den tidpunkten, får jagas för att de skapar problem för människor. I vilken utsträckning ska människors intressen få gå före olämplig jakt och lidanden hos djuren? Vid skyddsjakt kan det till exempel handla om att djuren jagas vid djurskyddsmässigt förkastliga tidpunkter, till exempel då de fortfarande har ungar som är beroende av dem. En viktig del i Djurskyddets jaktpolicy bör därför bli att vi människor behöver lära oss att hantera problem med vilda djur på andra sätt än att döda dem. Långdraget lidande En jaktform där lidandet kan bli långdraget är fäll- och snarfångst. I enlighet med vår policy bör vi arbeta för att fällor och snaror som fångar djuren levande, men där avsikten sedan är att döda dem, förbjuds. Däremot kan det vara nödvändigt att använda fällor för att till exempel fånga förvildade katter, husdjur som rymt eller vilda djur som av någon speciell anledning behöver fångas in. Det kan handla om djur som ska märkas i vetenskapliga syften eller djur som man måste flytta då de ställer till stora problem. Anledningarna till att fällor och snaror orsakar så stort lidande är flera. När djur blir instängda eller sitter fast och inte kan göra något för att undkomma situationen känner dom sig mycket stressade. Rävar kan till exempel, vid så stark kyla att smärtan dövas, bita sig i sitt eget ben för att komma loss ur en fotsnara. Att inte ha möjlighet att utföra något relevant beteende för att i det läget kunna förändra sin situation är förknippat med stort mentalt lidande. Ju längre tid djuret sitter fast desto större blir stressen och lidandet. Att ett djur är stilla i fällan behöver inte alls vara ett tecken på att djuret inte är stressat. Olika djurarter visar olika beteenden vid stress och vid mycket kraftig stress utan möjlighet att undkomma stressorsaken är passivitet vanligt. Det som dessutom gör dessa jaktmetoder så olämpliga är att det är mycket svårt att kontrollera hur jakten genomförs. Även om levandefällor, enligt jaktlagstiftningen, ska kontrolleras två gånger per dygn lär det vara i det närmaste omöjligt att undersöka om det övervakas. Detta i sin tur gör risken uppenbar att många fällor får stå obevakade under mycket längre tid, i alla fall när syftet ändå är att djuret ska dödas. Metoder som inbjuder till olaglig och djurskyddsmässigt oacceptabel användning måste förbjudas. Djurskyddet Sverige ska också arbeta för att det blir mer kraftfulla och bestämda tag mot all illegal jakt, särskilt i de fall då jakten innebär oerhörda lidanden för djuren. Djur är individer Varje djur är en individ med sin unika upplevelse och sina egna erfarenheter som ligger bakom hur det känner och handlar i en viss situation. I jakt- och viltsammanhang ses djuren tyvärr oftast som en art, population eller flock. Men vi måste se varje enskild individ för att förstå och kunna tala om det lidande och den stress som djuret utsätts för. Vi måste då också arbeta emot att begrepp som skadedjur används. Genom ett sådant ord manipuleras människors känslor och tankar på ett effektivt sätt så att de djur det handlar om inte längre upplevs som levande och kännande varelser. Jaktfrågan inbegriper även stora etiska dilemman. Här tycker många att det är svårare för oss som djurskyddsorganisation att ha bestämda åsikter och en policy. Men vår utgångspunkt kan vara att nyttan av jakten måste ställas i relation till det lidande den orsakar eftersom all jakt riskerar att medföra lidande för djuren, till exempel genom skadeskjutning. Vi kan därför välja att ta ställning emot jakt som är onödig och endast utförs som ett nöje, till exempel utsättningsjakt där uppfödda djur släpps ut enbart för att jagas. Det är inte troligt att dessa djur utsätts för ett större lidande än andra djur som föds upp eller jagas, men det är inte nödvändigt att överhuvudtaget utsätta dem för något lidande.. Djurskyddet Sverige ska framöver arbeta för att: även vilda djur ska omfattas av en relevant lag och att djuren ses som levande och kännande individer som ska behandlas respektfullt. vi får en statlig organisation som är överordnad i jakt- och viltfrågor. utbildningsnivå och lämplighet hos den enskilde jägaren kontrolleras regelbundet. allt lidande för djuren i samband med jakt ska minimeras. djurskyddsmässigt oacceptabla jaktformer förbjuds. tidsaspekten och det psykiska lidandet (stress mm) blir lika avgörande som den fysiska smärtan när det gäller att försöka avgöra djurets lidande. våra värderingar angående vilda djur och skäl för jakt ständigt diskuteras då det kan leda till nya ställningstaganden. 5

6 TEMA Jaktfakta Text: Elsa Frizell Källa: Naturvårdsverket Vad krävs för att få jaga? Cirka personer jagar i Sverige jaktåret 2006/2007. För att få jaga krävs att du tagit jägarexamen och har vapenlicens. Efter jägarexamen kan du lösa jaktkort som administreras av Naturvårdsverket, då betalar du även en viltvårdsavgift på 300 kronor. Pengarna går bland annat till viltvården som till största delen sköts av jägarorganisationerna. Man får bara jaga på mark som man äger eller där man fått jakträtt upplåten genom arrende eller på annat sätt. Vad är skyddsjakt? Skyddsjakt, är jakt i syfte att begränsa skador av vilt. Dels skador som vissa djur kan orsaka andra djur och natur till exempel minken som kan gå hårt åt vissa fågelarter, dels skydda människor från de problem som människan uppfattar att de vilda djuren åsamkar dem. Det kan till exempel vara för att förhindra fåglar att äta säd på åkrar, grävlingar att bygga bo under husen, fåglar från att riskera flygsäkerheten eller rovdjur att ta tamboskap. Vissa villkor måste vara uppfyllda för att skyddsjakt ska tillåtas. För det första får skyddsjakten inte hota artens bestånd, för det andra ska jakten inte vara den första utvägen. Man får bara skyddsjaga om det inte finns några andra lämpliga alternativ. Eftersom man får bedriva skyddsjakt när man vanligtvis inte får jaga kan detta innebära att vissa djur jagas då de har ungar som inte klarar sig själva. Vilka djur får man jaga? Alla vilda däggdjur och fåglar är i princip fredade. I jaktförordningen regleras vilka djur man får jaga och när det får ske. Ett tjugotal däggdjursarter och ett fyrtiotal fågelarter får jagas under de tider som anges i förordningen. I allmänhet får ett obegränsat antal individer fällas under den så kallade allmänna jakttiden, men i vissa fall, bland annat när det gäller älg, beslutar länsstyrelsen hur många djur som får fällas. Vad reglerar jakten? Jaktutövandet regleras i jaktlagen (1987:253), jaktförordningen (1987:905) och i Naturvårdsverkets föreskrifter, NFS (2002:18), NFS (2002:19) och NFS (2002:20). I lagen står till exempel att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Om vilt har skadats vid jakt ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna uppspåras och avlivas. Vem ser då till att jaktlagen efterlevs? Naturvårdsverket är central myndighet för jakt- och viltvårdsfrågor medan länsstyrelsen har ansvaret för dessa på det regionala planet. Länsstyrelserna har förordnade jakttillsynsmän som till exempel kan kontrollera att folk som är ute och jagar har jaktkort. Polisen arbetar med den illegala jakten men det krävs att någon gör en anmälan. Det finns alltså inte riktigt någon som ser till att fällor vittjas när de ska eller att man verkligen gör eftersöken. Ett stort ansvar ligger på jägaren själv. Svenska Jägareförbundet har regeringens uppdrag att leda delar av jakten och viltvården i Sverige, det så kallade allmänna uppdraget. Foto: Istockphoto Det allmänna uppdraget Svenska Jägareförbundet har regeringens uppdrag att leda delar av jakten och viltvården i Sverige, det så kallade allmänna uppdraget. I uppdraget ingår att informera myndigheter och allmänhet om vilt och jakt, praktisk jakt och viltförvaltning, viltövervakning, förvaltning av älgstammen, vilt och trafik och att tillhandahålla en yrkesmässig jägarutbildning. Detta innebär bland annat att Svenska Jägareförbundet ska tillhandahålla kompetens inom jakt och viltvård, tillhandahålla faktabaserad information om de jaktbara viltarterna och att informera om viltforskning. Jägareförbundet ska tillhandahålla markägare, jakträttsinnehavare och jägare kunskap och objektiv information om praktisk jakt och viltvård. De ska också följa de jaktbara viltstammarnas utveckling och dokumentera vilttillgång och avskjutningsstatistik. För att lösa sitt uppdrag får Svenska Jägareförbundet pengar från viltvårdsfonden som finansieras genom jaktkortsavgiften som alla jägare betalar. Under 2007 var denna ersättning totalt 43,4 miljoner varav organisationen Jägarnas Riksförbund fick 5,6 miljoner kronor av dessa för rådgivning, utbildning och information i jakt- och viltfrågor. Lagstiftning kring eftersök ses över Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas. Så säger jaktlagen. Men den säger också att om älg, hjort eller rådjur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar sig in på ett annat jaktområde, skall jägaren se till att jakträttshavaren där eller markägaren snarast underrättas. Kan dessa nås endast med svårighet, får polismyndigheten i orten underrättas istället. Underrättas inte markägaren kan jägaren anmälas för jaktbrott. Detta har orsakat problem särskilt när det gäller eftersök av trafikskadat vilt där eftersöksekipaget ofta arbetar på stora områden och kanske marker de inte känner till sedan tidigare. Det är svårt att veta var markgränserna går och vem som ska kontaktas. Många eftersöksjägare har upplevt att detta är ett hinder i eftersöket efter det skadade djuret. Nu ser jordbruksdepartementet över frågan och räknar med att under hösten 2007 skicka ut ett förslag till hur jaktlagen kan ändras så att eftersöken kan bli effektivare. 6

7 TEMA Sagt om jakt Medlem: Karina Burlin Djurskyddet Sverige Jag började jaga för att jag hellre ville äta köttet från djur som levt ett fritt liv än från djur som stått i ladugårdar. För mig har det alltid varit viktigt att djuret kan dödas med ett välriktat skott. Så det är viktigt att träna mycket på skjutbanan, veta vad man klarar och inte känna något tryck från sitt jaktlag. Jag tycker det är viktigt att vi människor inte jagar därför att vi ser oss som konkurrenter till djuren, till exempel om skogen eller om bytet. Medlem: Rolf Eriksson Djurskyddet Jämtlands Län Jag tycker inte om jakt. Innerst inne vill jag inte att man ska jaga. Alla varelser vill naturligtvis leva, och människan ska inte ha rätt att ta ifrån djuren livet. Men som köttätare är man i etiskt bryderi. Från djurskyddssynpunkt tycker jag det är värre med långa slakttransporter än med jakt om den utförs ansvarsfullt med kunskap, rätt vapen/ammunition och där djuret dör knall och fall i det fria. Däremot finns det avarter inom jakten som till exempel grytjakt, fällfångst och utsläppsjakt som jag är väldigt tveksam till. För att inte tala om den illegala jakten på rovdjur som ofta bedrivs med grymma metoder. Medlem: Sofia Sturesdotter Djurskyddet Norrköping Fiahemmet Jag har tyckt så många olika saker om jakt. Under en period var jag helt emot jakt. Idag tycker jag att jakt för att äta köttet är helt naturligt och många gånger bättre än köttet som kommer från livsmedelsindustrin. Jag tycker inte själva dödandet är ett problem utan stunden fram till dess att djuret dör. Och jag har lite svårt att förstå jakt där syftet är att begränsa antalet djur och därmed hålla stammen under kontroll, som det heter. I det långa loppet undrar jag om inte både natur och djurarter skulle må bättre utan människans statistik och uträkningar. Medlem: Barbro Nilsson Djurskyddet Härnösand Det beror på hur jakten sker. Jag har jägarexamen, jag tog den för att jag hade så mycket problem med jägarna här runtomkring, jag tänkte att kunskap är makt. Jag är hundförare och är ibland med vid fågeljakt. Men det har varit för att träna hundarna, jag tycker att det är ganska läskigt med jakten egentligen. Tror det är en skillnad mellan norra och södra Sverige när det gäller jakttradition. Jag har sett så många oseriösa jägare här, jägare som inte respekterar det döda viltet, som är väldigt macho och som har en speciell och ganska hård attityd. Jag förstår att man måste ha viss jakt för att reglera antalet djur men jag tycker att det skulle finnas professionella jägare anställda av länsstyrelser eller liknande som skötte den uppgiften. Jag tycker säkerhet, etik och goda kunskaper om jakten, är väldigt viktigt för en jägare. Foto: Elsa Frizell 7

8 TEMA Kriminalisera försök och förberedelse till illegal jakt föreslår Brottförebyggande Rådet i sin rapport. Foto: Istockphoto Ny rapport från Brottsförebyggande rådet Illegal jakt stöds i glesbygd Rovdjurpolitiken saknar folklig förankring. Därför får den illegala jakten indirekt stöd i glesbygden. Det skriver Brottsförebyggandet rådet, Brå i en rapport om den illegala jakten som presenterades i september. Text: Elsa Frizell Hälften av alla vargar som dör idag gör det på grund av illegal jakt. Fler järvar dör av illegal jakt än av naturliga orsaker. Av 344 anmälningar av misstänkt illegal jakt på stora rovdjur under ledde 19 till fällande domar. I tio av dessa handlade det om markägare som försvarat sin tamboskap och som anmält sig själva. Detta skriver Brå i sin rapport om den illegala jakten och konstaterar att det största problemet kring den illegala jakten är den bristande förankring bland människor som finns för det politiska besluten i rovdjursfrågan. I och med kritiken mot rovdjurspolitiken finns det ett indirekt stöd för den illegala jakten. Det är anmärkningsvärt att många tiger om brott eftersom det är ett brott som ger minst sex månaders fängelse. Det innebär en civil olydnad av närmast sensationell omfattning, säger Lars Korsell, brottsforskare vid Brå. Ett annat tecken på den oförsonlighet som finns kring rovdjurspolitiken är de trakasserier, hot och skadegörelse som tjänstemän inom länsstyrelse, polis och åklagare som arbetar mot den illegala jakten utsätts för skriver Brå i sin rapport. Informatörer Enligt Brå måste politiker och myndigheter utveckla dialogen med dem som bor i rovdjurstäta områden för att fler ska stödja rovdjurspolitiken. Utöver denna dialog krävs beprövade polisiära metoder för att döma dem som begår 8

9 TEMA Lars Korsell är brottsforskare och projektledare för Brå:s rapport om illegal jakt. Foto: Ester Sorri Av 344 anmälningar av misstänkt illegal jakt på stora rovdjur under ledde 19 till fällande domar. Statistik från Brå:s rapport om illegal jakt. brott, bland annat föreslår Brå att polisen kan arbeta med informatörer och att Säkerhetspolisens kompetens kan komma till användning. Ett sätt att underlätta polis och åklagarnas arbete är också att kriminalisera försök och förberedelse till illegal jakt. Brå tycker också att det är viktigt att skilja på otillåten skyddsjakt och illegal jakt. Med otillåten skyddsjakt menas den jakt då markägare har skyddat sin tamboskap. Vi tror att det skulle vara effektivare med en annan straffskala för den otillåtna skyddsjakten. Det skulle också ge en bättre förankring för rovdjurspolitiken, säger Lars Korsell. Motiv till illegala jakten Rovdjuren jagas ofta med grymma metoder, i var femte anmälan har snöskoter använts för att jaga rovdjur. Förgiftning är en annan metod som används. Förutom att skydda sin tamboskap är ett vanligt motiv till den illegala jakten att rovdjuren ses som ett hot mot människors livsstil. Till exempel ses rovdjuren som konkurrenter om viltet man jagar och som ett hot mot en viss näring, till exempel rennäring, säger Lars Korsell. Ett annat motiv till den illegala jakten är enligt Brå:s studie att den används som protest mot rovdjurspolitiken. Och det finns en stark misstro mot förvaltande myndigheter. I vissa delar av landet uppgav mellan procent av jägarna att de trodde vargen var inplanterad i Sverige av myndigheter och att myndigheterna inte erkänner detta, säger Lars Korsell. I vissa fall förekommer enligt Brå kriminell egenförvaltning av rovdjuren. Att döda rovdjur har saknat öron, tassar och svansar är ett tecken på att det finns skottpengar på vargen och att man har ett eget förvaltningssystem, säger Lars Korsell. Enligt studien kan medierna spela en viktig roll för inställningen till rovdjur och illegal jakt. Den bild av rovdjur som ges i dagspress och tidskrifter är ofta negativ och kan användas som argument för att legitimera eller bortförklara den illegala jakten. Jägarorganisationer bör ta ansvar Hur jägarorganisationerna väljer att skildra rovdjursfrågan har betydelse för den illegala jakten, det hävdar Brå. I de domar och förundersökningar som Brå har granskat har det framkommit att gärningspersonerna har varit jägare, markägare eller renskötare. Brå anser därför att den illegala jakten är ett ansvar för jägarna, renskötarna och markägarna som kollektiv, inte minst för deras organisationer. Brå menar att etablerade jägare, renskötare och markägare måste ta sin del av ansvaret och isolera dem som begår brott om man ska kunna minska den illegala jakten och skapa ett mer sansat diskussionsklimat.. Djurskyddet Sverige: Inför obligatorisk märkning av snöskotrars drivmattor Märkning av snöskotrars drivmattor skulle öka möjligheter att fälla för jaktbrott skriver Djurskyddet Sverige, KFV:s Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Rovdjursföreningen, Sveriges Veterinärförbund och Världsnaturfonden 2006 i en gemensam skrivelse till Miljödepartementet. Trots att spåren ofta är tydliga i terrängen efter illegal jakt med skoter har det visat sig mycket svårt att fälla någon för dessa jaktbrott. Detta skulle emellertid kunna underlättas betydligt genom att Sverige i likhet med Kanada och Finland ställer krav på märkning av snöskotrarnas drivmattor. Det hävdar organisationerna i den gemensamma I vissa delar av landet uppgav mellan procent av jägarna att de trodde vargen var inplanterad i Sverige av myndigheter och att myndigheterna inte erkänner detta. Lars Korsell, brottsforskare vid Brå. Att döda rovdjur har saknat öron, tassar och svansar är ett tecken på att det finns skottpengar på vargen och att man har ett eget förvaltningssystem. Lars Korsell, brottsforskare vid Brå. skrivelsen till departementet. Märkning av snöskotrars drivmattor är en metod som redan är utprovad i Finland och Kanada. Sverige kan alltså ta tillvara på dessa länders erfarenheter och behöver inte lägga resurser för att utprova metoden, säger förbundssekreterare Lena Hallberg. Snöskotrars drivmattor ska enligt organisationernas förslag vara märkta på ett sådant sätt att man genom märkningen ska kunna finna skoterägaren med hjälp av skoterspåren i snön. Det är troligt att åtgärden skulle leda till ett minskat intresse för olaga jakt från snöskoter, säger Lena Hallberg men tillägger att organisationerna ännu inte fått något gehör i frågan.. 9

10 TEMA Snara för räv är oacceptabel Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA gjorde i slutet av 80-talet tester på snara för räv. På SVAs rekommendation godkändes rävsnaran av Naturvårdsverket trots att Lantbruksstyrelsen inte tyckte att snaran var acceptabel från djurskyddssynpunkt. Djurskyddet Sverige ifrågasätter det idag godkända fångstredskapet. Text: Elsa Frizell Foto: Istockphoto Att jaga räv med fotsnara är en godkänd jaktmetod i Sverige. Naturvårdsverket bedömer att räven sitter i snitt sex timmar i fällan. Snaran används på snötäckt mark och läggs ut i rävens spår. En trampkonstruktion gör att snaran dras åt kring rävens ben och ett släpankare som oftast består av en halvmeter lång planka hindrar räven från att förflytta sig. Snaran som kom i mitten av 70-talet blev en alternativ jaktmetod till fotsaxen som förbjöds i hela Sverige Lagändringen 1981 som innebar att alla fångstredskap skulle godkännas av Naturvårdsverket ledde till att SVA fick i uppdrag av Naturvårdsverket att testa rävsnaran. Testresultaten gick bland annat på remiss till dåvarande Lantbruksstyrelsen (som senare ersattes av Jordbruksverket) och till Sveriges Veterinärmedicinska anstalt SVA. SVA rekommenderade att snarorna man testat skulle godkännas av Naturvårdsverket. Lantbruksstyrelsen ansåg att de skador som redovisats inte var acceptabla från djurskyddssynpunkt. Lantbruksstyrelsens remissvar har jag sökt i Naturvårdsverkets arkiv och i Riksarkivet men det går tyvärr inte att finna. Snaror godkänns Naturvårdsverket beslutade att gå på SVAs linje. I protokollet skriver Naturvårdsverket att man vid en samlad bedömning måste ta hänsyn till att det vid de båda remissinstanserna Lantbruksstyrelsen och SVA finns veterinärmedicinsk sakkunskap men att SVAs åsikt får väga tyngre eftersom SVA var de som utförde testerna. I sammanhanget kan man notera att det var Tommy Svensson och Torsten Mörner som utförde testerna på SVA. Tommy Svensson är numer ansvarig för fällor på Naturvårdsverket och Torsten Mörner är ordförande på Svenska Jägareförbundet. Cirka 60 testade rävar Testresultaten visade sig vara svåra att få tag i. Naturvårdsverket hade ej kvar dem i sina arkiv men arkivarierna på SVAs arkiv fann dem till slut. Testningen skedde genom praktisk jakt. Snaror sattes ut och de vittjade rävarna, ungefär 60 stycken, obducerades. I testprotokollen går bland annat att läsa att 15 av 40 rävar haft tandskador vilket betyder att de har bitit på någon del av snaran. En av tolv rävar hade lindringa blödningar i magsäckslemhinna som kan bero på stress. Enligt Tommy Svensson på Naturvårdsverket förekom bitskador på vissa av rävarnas ben men det var ovanligt. Det var endast när det varit så kallt ute att tassen under snaran hade förfrusit som man kunde notera bitmärken på rävarnas ben. Men rävarna har ju inte känt något då eftersom tassen var förfrusen, säger han. I blodprovsanalyser på elva av rävarna mätte man stresshormonet kortisol och kunde konstatera att halten av kortisol var mycket högre bland de rävar som inte vittjades på morgonen vilket också ledde till att det rekommendationen att snaran skulle vittjas på morgonen. I testerna konstaterades annars att Rävar som fångats under natten och som avlivas tidig morgongryning har uppträtt lugnt (ostressade) i samband med vittjning och avlivning. Att djur uppträder lugnt är inget tecken på att de inte är stressade. Tvärtom kan det vara ett tecken på mycket starkt stress, och en apati som ett resultat av att djuret inte har kunnat påverka sin situation säger Ingrid Redbo docent i etologi och ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse. Och att avfärda bitskador med att räven inte kände något för att tassen ändå var förfrusen är häpnadsväckande aningslöst. Är det okej att benet förfryser? Bristfällig testning Bakgrundmaterialet till testerna är bristfälligt ur vetenskaplig synvinkel anser Ingrid Redbo. En sådan här testning räcker inte för att svara på den generella frågan om hur rävar påverkas av att sitta fast i snaror, säger hon. Hon menar till exempel att kortisol är en dålig indikator på stress eftersom den påverkas av så många andra faktorer. Man kan inte ta ett enstaka blodprov från ett djur och tro att kortisolhalten ska visa hur djuret påverkats av situationen man vill testa. För att kunna säga något om hur djuret påverkats måste man studera en rad olika parametrar, där såväl beteende som fysiologiska variabler samtidigt används. Djurskyddet Sverige anser att det psykiska lidandet är lika avgörande som den fysiska smärtan när det gäller att försöka avgöra djurets lidande, säger Ingrid Redbo. Även om man skulle kunna visa att räven inte hade några fysiska skador i testningen, så säger det väldigt lite om rävens upplevelse av situationen menar Ingrid Redbo Självfallet måste man utgå från att en vild räv tycker att det är mycket obehagligt att sitta fast, säger hon.. 10

11 TEMA Djurskyddsmyndighetens svar på en fråga som gäller hållande av duvor som lockfågel. Den stress och den rädsla en duva usätts för vid en eller upprepade attacker från duvhök strider mot lydelsen i djurskyddslagens 2 att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Fälla med lockfågel strider mot djurskyddslagen Upp till 48 timmar är det tillåtet att låta lockfågeln sitta i fällan. Oftast används tamduvor. Att använda lockfågel i fälla är inte förenligt med djurskyddslagen, det skriver Djurskyddsmyndigheten 2005 i en skrivelse till länsstyrelsen i Skåne län angående hållande av duvor som lockfågel till duvhök. Text: Elsa Frizell Foto: Istockphoto Duvhöken är en fredad fågel och får, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt endast fångas in om länsstyrelsen gett särskilt tillstånd för detta. Att fånga duvhök har blivit angeläget för de anläggningar som driver fågeluppfödning för utsläppsjakt. Duvhöken orsakar enligt uppfödarna, skada på verksamheten och konkurrerar med jägarna om fåglarna. Tamduvor används Det är oftast tamduvor som används som lockfågel. De sitter i en avgränsad del av fällan. Rovfågeln lockas att dyka efter bytet och fastnar i fällan. De allra flesta fällor är konstruerade så att lockfågeln sedan sitter kvar i samma fälla med endast ett tunt nät emellan. Upp till 48 timmar är det idag tillåtet att låta lockfågeln sitta i fällan. Metoden anses effektiv. Fågelimitationer, så kallade bulvaner har inte alls fungerat lika bra, säger Tommy Svensson, fällansvarig på Naturvårdsverket. På länsstyrelsen i Skåne läns fråga hur lagen ska tolkas gav Djurskyddsmyndigheten ett tydligt svar. Att hålla levande fågel som lockbete för rovfågel eller andra djur är inte förenligt med djurskyddslagen (1988:534). Den stress och den rädsla en duva utsätts för vid en eller upprepade attacker från duvhök strider mot lydelsen i djurskyddslagens 2 paragraf att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Vid en eller flera attacker utsätts duvan för ett lidande som kan anses vara avsevärt. Fakta fällfångst Inga nya rekommendationer Denna skrivelse är från augusti Det har dock inte kommit några nya rekommendationer från Naturvårdsverket vad gäller användningen av lockfågel. Det har ju egentligen inte blivit någon förändring i lagen, förut tolkades den inte så men nu har man gjort det. Och det går också åt det hållet att länsstyrelserna godkänner färre fällor med lockfågel där den måste sitta kvar efter att duvhöken blivit fångad. Det finns varianter av denna fälla där lockfågeln kan flyga iväg efter fångst, säger Tommy Svensson.. För att jaga med fälla krävs idag ingen jägarexamen. Endast några få fälltyper kräver att du gått en endags utbildning för att få använda dem. Fällor används framförallt till de mindre rovdjuren, iller, mård, mink och räv men även ripa, duvhök och de stora rovdjuren jagas i fälla. Det finns egentligen inga begränsningar för vilka djur som får jagas i fälla så länge fällan är godkänd av Naturvårdsverket för den art som ska fångas. Så kallad typgodkänd fälla. Vilda djur som människan håller i fångenskap omfattas av djurskyddslagen. Därför sker godkännandet av fällorna i samråd med Jordbruksverket. Det finns cirka 150 olika sorters typgodkända fällor. Två sorters fällor finns, dels slagfälla som, rätt använd, dödar djuret i fångstögonblicket dels levandefångstfälla. Levandefångstfälla fångar precis som det låter djuret levande. Man har skyldighet att vittja fällan en gång per dygn för de nattaktiva djuren, då ska man alltid vittja på morgonen. För de dygnsaktiva djuren ska man vittja morgon och kväll, till exempel råttor, möss och mink. Ett fångat djur sitter, enligt Naturvårdsverket, i snitt sex timmar i fällan innan den vittjas. För att en slagfälla ska bli godkänd måste den ha genomgått en experimentell undersökning. Kravet är att den har tillräcklig slagkraft och precision, fyra av fem ska dö som direkt följd av slaget. Oftast är det skallfrakturer. Levandefångstfällor testas sällan, man tittar främst på byggmaterial och utformning. En fälla får användas till flera olika arter. Det är enligt Naturvårdsverket väldigt svårt att få 100% selektivitet i fällorna. Alltså att fånga det djur som fällan var avsedd för. Ingen har blivit fälld för att ha fått fel fångst i sin fälla. Det finns ingen statistik på hur många som jagar med fällor men en bedömning från Naturvårdsverket är att det är cirka jägare som använder den metoden. 11

12 TEMA Vad är viltvård? Med rätten att jaga följer en skyldighet att bedriva viltvård, så säger jaktlagen. Men hur viltvården ska bedrivas finns det många åsikter om. Innebär viltvården vård av alla vilda djur eller i själva verket vård av det vilt man jagar? Djurskyddet tittar närmare på ett begrepp som väcker många frågor. Text: Elsa Frizell Foto: Istockphoto Att skapa olika miljöer som djuren trivs i är en del av viltvården. Det kan till exempel vara att plantera skyddande buskar. Jaktlagen säger att med rätten att jaga följer en skyldighet att bedriva viltvård. Viltet ska vårdas i syfte att bevara de vilda djur och fåglar som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer i landet. Viltet ska vårdas så att man med hänsyn till allmänna och enskilda intressen får en lämplig utveckling av viltstammarna. Viltvården innebär att viltet får skydd och stöd och att man anpassar jakten efter tillgången på viltet. Det är markägaren och jakträttsinnehavaren som ansvarar för att viltvården utförs. Vad är då en lämplig utveckling av viltstammarna? Och på vilket sätt tas hänsyn till allmänna och enskilda intressen? För när det gäller vilda djur finns det olika intressen, intresset att jaga, intresset att hålla vilda djur borta från vägarna, intresset att djuren inte ska äta på skogsägarnas planteringar, intresset att ha en biologisk mångfald. Svenska Jägareförbundets uppdrag Viltvården sköts till viss del av Vägverket, ornitologer och skogsbolagen men den största delen av viltvården sköts av jägarna och är en del av det så kallade allmänna uppdraget som Svenska Jägarförbundet fått av regeringen. För att sköta det allmänna uppdraget får Svenska Jägareförbundet pengar från viltvårdsfonden som finansieras från jaktkortsavgiften. Vad är viltvård? Hans von Essen är riksjaktsvårdskonsulent och ansvarar för viltvårdsfrågor på Svenska Jägareförbundet. Viltvård är olika åtgärder som främjar viltet. Man brukar prata om biotopvård som är olika sätt att skapa miljöer som djuren trivs i, till exempel anläggande av våtmarker och skyddsplantering. En annan del är utfodring av djuren, särskilt på vintern. Vi lägger i begreppet viltvård även predatorkontroll som oftast är jakt på mindre rovdjur som räv, mink och mård. De flesta jägare utför viltvård för att skapa fler jakttillfällen men många av dessa åtgärder gynnar även andra djur och insekter, förklarar han. Minken hör från början inte till den svenska faunan och det kan gynna många olika sjöfåglar om viss jakt på minken bedrivs men hur kan det vara viltvård att jaga ett djur bara för att det konkurrerar om viltet? Naturvårdsverket har sagt att jakten i princip kan betraktas som en areell näring liksom jordbruk eller skogsbruk. Viltet är en naturresurs som vi nyttjar. Det här är vad politikerna en gång har bestämt. Då får man vidta de åtgärder som behövs för att nyttja resurserna på bästa sätt. På så vis legitimeras predatorkontrollen, säger Hans von Essen. Konkurrens om viltet Men när så starka intressen styr hur kan man då veta att hänsyn tas till den biologiska mångfalden? Vem sköter tillsynen över viltvården så att den bedrivs med ett bevarandeintresse för alla djur? Naturvårdsverket har ansvar för viltförvaltningen i landet. Viltförvaltning är en sammanfattande benämning på flera åtgärder,till exempel lagstiftning, jakt och praktisk viltvård. Grunden för viltförvaltning är att alla växter och djur som naturligt finns i landet långsiktigt ska bevaras i livskraftiga bestånd och att naturen ska kunna nyttjas på ett hållbart sätt. Christer Pettersson arbetar med frågorna på Naturvårdsverket. Naturvårdsverket sköter ingen praktisk tillsyn över viltvården. Den bygger på egenkontroll. Den enda och viktigaste kontrollen för biologisk mångfald som vi har är en löpande översyn av jakttiderna i jakttidsförordningen, alltså vilka djur man 12

13 TEMA Markägaren och jakträttsinnehavaren har ansvaret för viltvården på sin mark. De bestämmer också på vilket sätt viltvården ska bedrivas. får jaga vid vilka tider, och hur denna ser ut bestämmer regeringen, säger han. Viltförvaltningen innebär att naturen ska kunna nyttjas på ett hållbart sätt men innebär den att man genom predatorkontroll ska kunna optimera sin avkastning av viltet när predatorkontrollen för den biologiska mångfalden inte är nödvändigt? Alltså är det okej att jaga vissa djur bara för att de konkurrerar om viltet? Naturvårdsverket kan inte ge något svar på detta. Den här frågan om predatorkontrollen har inte riktigt varit uppe på det sätt som du tar upp den. Indirekt kan man säga att man reglerar hur predatorkontrollen får gå till genom att man begränsar jakttiderna för dessa djur. Men den som kan hjälpa dig med dessa frågor är Jordbruksdepartementet, förklarar Christer Petterson. Jakten, ett slags viltbruk? Helena Busk arbetar med jaktfrågorna på Jordbruksdepartementet. Hon menar att lagen inte reglerar något om predatorkontroll. I princip är det okej att jaga en art för att gynna en annan. -Men jag tror inte att man värderar jakten så. Traditionellt har man ju till exempel jagat rävar för skinnet. Vi vill se att man kan bedriva jakt på både rävar, grävling och klövvilt, säger hon. Kan man alltså se jakten som areell näring eller ett slags viltbruk? Jag tror inte man skulle använda begreppet areell näring men markägaren kan ju välja att ha ett slags viltbruk där man till exempel sätter ut mer foder för att få högre täthet av hjort. Men jag tror inte att det är något stort problem. Hon menar att det kan vara en fördel att viltvården inte är strömlinjeformad utan sköts olika på olika platser i landet. Generellt kan sägas att förändrad markanvändning inom jord- och skogsbruk, med större mått av storskalighet, i många fall är orsaken till att många arter är hotade i dag. Traditionell viltvård med etablering av viltåkrar, anlagda viltvatten, saltstenar, med mera skapar en större variation i landskapet, något som generellt kan sägas gynna mångfalden. När det gäller hotade arter bedriver staten riktade insatser. Mark kan exempelvis biotopskyddas, naturvårdsavtal kan slutas, särskilda reservat kan upprättas mer mera, säger Helena Busk. Viltvård bör definieras Djurskyddet Sverige anser att ansvaret för all viltvård bör överföras från Svenska Jägareförbundet till en statlig myndighet som också ansvarar för djurskyddet hos vilda djur. Om ett seriöst och neutralt viltvårdsarbete ska säkerställas så kan inte en intresseorganisation tillåtas att ansvara för hur statliga medel från Viltvårdsfonden används, säger Björn Dahlén ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse. Begreppet viltvård behöver också definieras säger Björn Dahlén. Så länge det inte finns någon definition av begreppet viltvård så kommer det att råda skilda meningar om vad det betyder. Som intresserad av djurskydd tycker jag att vi i först hand bör tänka på vård av vilda djur i allmänhet. Alltså inte att ensidigt gynna jaktbart vilt, kanske till och med på andra vilda djurs bekostnad. Även begreppet vård kan kräva viss eftertanke. Jag menar inte att vi ska ägna oss åt sjukvård av enskilda individer. Ett förebyggande hälsoarbete framför allt för hotade arter kan till exempel innefatta stödutfodring under svåra förhållanden, åtgärder i skog och mark för att gynna träd och andra växter som det aktuella viltet trivs med samt anläggande eller underhåll av våtmarker.. 13

14 TEMA De omdiskuterade grytanlagsproven fortsätter Hundar tränas på levande grävlingar Statens Veterinärsmedicinska Anstalt, SVA fick 2001 i uppdrag av Jordbruksdepartementet att studera grävlingarnas situation i samband med träning och testning av hundar till grytjakt. SVAs slutsats var att proven som de då såg ut inte var förenliga med djurskyddslagen. Ändå pågår proven fortfarande med endast marginella förbättringar för grävlingarna. Text: Elsa Frizell Foto: Istockphoto SVA kunde i sin studie på grävlingarna konstatera att grävlingarna vid samtliga försök visade olika stressreaktioner. Det är SVAs uppfattning att grytanlagsprovverksamheten som den bedrivs i dagsläget sannolikt inte är förenligt med djurskyddslagen. Så skrev SVA i sin slutrapport från studien Det var SVAs uppfattning att träning och grytanlagsprov på levande grävling borde förbättras avsevärt för att kunna vara förenligt med djurskyddslagen. Grytproven pågår dock fortfarande och det är inte Djurskyddet Sveriges bedömning att det skett avsevärda förändringar i provverksamheten sedan Förbättringarna för grävlingarna är endast marginella och påverkar inte nämnvärt grävlingens stress i samband med proven. Grundproblemet kvarstår, man hetsar hundar mot en grävling som sitter instängd i en stor plåtburk och som inte kan göra något åt sin situation, säger Björn Dahlén, ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse. Grytanlagsprov kallas de prov som används för att bedöma och träna hundar som ska användas i grytjakt och vid eftersök av djur i gryt. Proven går till så att hundar släpps ned i konstgjorda gryt. Gångarna leder till en stor plåtbehållare, en så kallad kittel, där en levande grävling sitter. Genom proven kan man konstatera om hundarna har rätt anlag för grytjakt, och med hjälp av konstgryten kan hundarna tränas till rätt beteende, till exempel att visa aggressivt beteende mot grävlingen så att den vill lämna sitt gryt. Många för förbud av proven SVAs rapport från studien gick till en rad olika remissinstanser och svaren var mycket skiftande. Grytanlagsproven på grävling fick stöd från somliga instanser till exempel, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben och Rikspolisstyrelsen. Men många av remissinsatserna till exempel länsstyrelserna i Kronobergs län, Uppsala län, Västra Götalands län, Sveriges lantbruksuniversitet, Djurskyddsmyndigheten och Veterinärförbundet var för ett totalförbud av proven. Anledningen som remissinstanserna angav till varför grytanlagsproven skulle förbjudas var att studierna visade att grävlingarna utsätts för stort lidande och att nyttan av grytanlagsprov inte står i proportion till de djurskyddsproblem som är förknippade med verksamheten. En del av remissinstanserna till exempel länsstyrelserna i Stockholms län, Jönköpings län, Gävleborgs län, Skåne län och Sveriges jordägareförbund ansåg att det fanns skäl att träna hundar för grytjakt och att proven därför behövdes men att förutsättningen var att proven kunde vara acceptabla från Djurskyddssynpunkt och att de sker under noggranna och kontrollerade former. Djurskyddet Sverige var för ett förbud för grytanlagsprov och grytträning för hundar med levande djur. En verksamhet där ett levande djur stängs in i en metallkittel och utsätts för angrepp av ett annat djur kan inte vara förenlig med djurskyddslagen eller normala etiska principer, säger Björn Dahlén. Många av de remissinstanser som var för ett förbud mot grytanlagsprov, däribland Djurskyddet Sverige ansåg att om konsekvensen av ett förbund mot grytanlagsprov blir att man inte kan utföra grytjakt på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt skulle även jakt under jord förbjudas. Prov på grävling fortsätter Det fanns alltså ingen enhetlig linje i frågan. Svenska Kennelklubbens meddelade i sin remiss att organisationen redan hade gjort en översyn av grytanlagsproven och att de infört ändringar i bestämmelser och anvisningar som gäller grytverksamheten. Svenska Kennelklubben bedömde att träning med hund på grävling inte innebar oacceptabel stress för grävlingarna. I de ändringarna fanns bland annat, att ett galler sattes upp i konstgrytet så att hunden och grävlingen inte kunde bita varandra, att veterinär vid proven ska finnas tillgänglig inom rimlig tid, att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden på kommunen informeras om när och var proven hålls och att provledaren har stor erfarenhet av prov. Regeringen valde i sin sammantagna bedömning av remissvaren att grythundsproven skulle få fortsätta. Svenska Kennelklubbens bestämmelser för prov med hund i provgryt är idag de enda bestämmelser som finns för den verksamheten. Tillsynen ska skötas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.. Behövs träning av grythundar? Grytanlagsproven anses nödvändiga för att träna grythundar och för att kunna avla fram bra hundraser för jakt i gryt. Frågan är då om själva grytjakten behövs? Åsikterna går isär. Enligt Svenska Kennelklubben så är grytanlagsproven viktiga för att jakten ska kunna bedrivas på ett så skonsamt 14

15 TEMA Regeringen valde i sin sammantagna bedömning av remissvaren på rapporten om grävlingarnas situation vid grytanlagsprov, att proven skulle få fortsätta. Detta trots att många remissinstanser, däribland Djurskyddsmyndigheten var för ett förbud av grytanlagsproven. sätt som möjligt för hund och bytesdjur. Under proven kan man bedöma om hundarna har ett lämpligt beteende i grytet. Man kan också värdera olika rasers egenskaper i aveln av grythundsraserna. Frågan om grytanlagsprov och grytjakt hör alltså intimt ihop. Förbjuder man grytanlagsprov kan alltså konsekvensen bli att även jakt på djur under jord förbjuds. Varför behöver man då jaga i gryt? Jag ställer frågan till Torsten Mörner, ordförande i Svenska Jägareförbundet. Varför ska man inte jaga i gryt? Jakten är tillåten enligt lag. Kan du säga varför man inte ska jaga i gryt? För att grytjakten förutsätter grytanlagsprov som utsätter grävlingarna för stort lidande. Många tycker också att det är oetiskt att jaga i grytet där djuret har sin trygga plats, svarar jag. Just det, man argumenterar att det är hemfridsbrott. Men är det någonstans grävlingen har ett övertag så är det i sitt gryt, där är den trygg. Det är mycket värre för grävlingen att möta en hund och jägare ovan gryt. Var skulle du helst vilja bli attackerad, på ett stort torg eller hemma i ditt hem? Om du är hemma är du mycket tryggare. Det är mänskliga värderingar att de inte ska jagas i grytet. Det går inte att översätta människors känslor till djur, säger Torsten Mörner. Grävlingens stress Enligt Torsten Mörner på Jägareförbundet är grytjakten bättre än jakt ovan jord eftersom grävlingen stressas mindre i sitt gryt. Dessa resultat framgår enligt Torsten Mörner i den studie Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt 2004 gjorde på grävlingarnas situation i samband med grytanlagsprov. Helena Östborn är biolog och har forskat på grävlingars beteende. Hon tycker inte att man ur rapporten kan utläsa att grävlingarna blir mindre stressade när de jagas i sitt gryt. Man har undersökt grävlingar som sitter i ett provgryt, inte ett riktigt gryt. Det går heller inte att dra sådana slutsatser utifrån en studie på fyra grävlingar, säger hon. I SVAs rapport från studien 2004 framgår det att grävlingarna som utsattes för jakt ovan jord blev stressade men att den stressen inte påverkade grävlingarna under längre tid. Att inga långtidseffekter på beteende eller hormonhalter observerades när grävlingen jagade ovan jord förklaras i rapporten med att grävlingen under år av evolution utvecklat mekanismer för att konfronteras med rovdjur ovan jord. Vidare står i rapporten att grävlingarna i provgrytet visade stressymptom förhållandevis lång tid efter behandlingen och att detta i kombination med att grävlingens möjligheter till kontroll i provgrytet är låga innebär det att om grävlingen utsätts för denna behandling under längre tid måste därför risken anses stor att djuret utsätts för betydande stress. Smittskydd och eftersök Grytjakten går till så att hunden antingen skrämmer ut djuret från den plats där den sökt skydd eller så stängs djuret in i grytet av hunden som genom att visa aggression mot djuret får den att stanna kvar tills jägaren grävt sig ned till djuret och avlivar det med en grytpistol eller motsvarande. Att jaga grävlingar och rävar anses nödvändigt för att lösa skadeproblem inom jordbruket och skador på byggnader men också för att ha beredskap att hindra smittsamma sjukdomar att spridas av grävlingar och rävar, till exempel turberkulos och rabies. Men Björn Dahlén menar att grytjakt knappast är någon optimal metod. Rabies och turberkulos angriper även hundar, därför är det ju emot smittskyddsmässiga principer att sända ned hundar i gryt med ett smittat djur i. Istället kan man använda till exempel vaccination av vilda djur som idag redan används i flera europeiska länder. Skadeproblem som människan har med grävling kan lösas med andra jaktmetoder än grytjakt, menar Björn Dahlén. När djur skadats i trafiken eller när djur skadats vid jakt kan grytjakten bli nödvändig för eftersök. Förbjuds grytjakten kan alltså eftersök inte göras på dessa djur. Det är naturligtvis omöjligt att gradera lidandet för ett skadat djur. Det är dock inte osannolikt att det skadade djuret utsätts för ett större lidande och stress när det utsätts för en skällande och bitande hund, medan jägaren gräver sig ned till djuret för att avliva det, menar Björn Dahlén.. 15

16 NY RAPPORT OM RIKTLINJER FÖR KATT Vem har ansvar för katten Vems är ansvaret för att en katt som är övergiven eller bortsprungen får den vård och omsorg den behöver? Lagstiftningen som rör katt är snårig och olika myndigheter hanterar kattärenden på olika sätt. Länsstyrelsen i Västmanlands Län har nu startat ett kattprojekt där man arbetat fram en handlingsplan för kattärenden. Text: Lena Hallberg Foto: Istockphoto Kattens ställning i vårt samhälle är låg och många människor tycks tro att en katt klarar sig ute i det fria, vilket är en myt. Katter som är övergivna av sina tidigare ägare eller kattungar som föds ute av övergivna och/eller förvildade katter utsätts för ett stort lidande. Vems är då ansvaret för att en katt som är övergiven eller bortsprungen får den vård och omsorg den behöver? Länsstyrelsen i Västmanlands län har inom ramen för sitt kattprojekt arbetat med att försöka svara på dessa frågor och reda ut vem som ansvarar för katten. I rapporten, 2007:8 Handlingsplaner och riktlinjer för kattärenden, finns information om gällande lagstiftning och myndigheternas handläggning vid kattärenden, exempelvis herrelösa katter och katter som skapar olägenhet. Den ger också en god bild över vem som ansvarar för vad, när det är djurägarens ansvar och vilka möjligheter och skyldigheter myndigheter som polis eller kommunens miljö- djurskyddsansvariga har att agera. Rapporten ska kunna användas som en uppslagsbok för myndigheter i kattärenden. Förhoppningen är att den ska resultera i en mer likriktad handläggning av kattärenden, vilket kommer att underlätta för berörda myndigheter, den som hittar en lösspringande katt och i slutändan förbättra situationen för katterna. De mest problematiska kattärendena är lösspringande katter som antingen kan vara bortsprungna från sin ägare eller som har blivit övergivna. En bortsprungen katt som är märkt och registrerad kan återbördas till sin ägare. Är katten inte märkt på något sätt är det svårare att avgöra om den har en ägare eller om den är övergiven. I rapporten har man arbetat fram ett schema för hur myndigheter ska handlägga ärenden med upphittade/herrelösa katter. Se flödesschemat till höger.. Om du hittar en övergiven katt Kontakta polisen eller kommunens djurskyddsansvariga och gör en anmälan. Kontrollera gärna med djurhem i området om någon har anmält en saknad katt och sätt upp lappar i butiker m.m. för att se om någon ägare hör av sig. Mata aldrig katten om du inte har för avsikt att ta hand om den. Om du matar en katt anses du som djurhållare och har då ansvar för att katten får mat, vård, tillsyn m.m. enligt Djurskyddslagen. Länsstyrelsen i Västmanlands län hoppas att rapporten ska underlätta för berörda myndigheter och den som hittar en lösspringande katt. Förhoppningsvis kommer även katternas situation att förbättras också. Om katten verkar skygg, har tovig päls, är mager och inte är synligt märkt på något sätt finns det skäl att misstänka att den är övergiven och hemlös. En övergiven katt är utsatt för ett lidande och kan omhändertas med stöd av Djurskyddslagen. Det är polisen som ansvarar för att verkställa ett omhändertagande. Kontakta därför polisen i dessa ärenden. 16

17 AKTUELLT Vill du hjälpa katterna? Hjälp oss att samla in namnunderskrifter för en lagstiftning om märkning och registrering av katt. På vår hemsida kan du skriva på och ladda ner namnlistor. flödesschema Om någon kontaktar kommunens miljö-och hälsa alternativt länsstyrelse eller polismyndighet angående en herrelös katt då ska första frågan vara om katten matas. Hur myndighetens nästa steg blir är beroende om svaret är ja eller nej. Matas katten? Ja Nej Upplys upphittaren om ansvar enligt Djurskyddslagen Se faktaruta nedan. Hänvisa till polismyndigheten Uppmaning att kontrollera eventuellt saknade katter vid katthem Om ansvar enlligt Djurskyddslagen, ägaransvar, se faktaruta nedan. Eventuella åtgärder med stöd av Djurskyddslagen Katten kan säljas, överlåtas på annat sätt eller avlivas. Omedelbart omhändertagande enligt 32 Djurskyddslagen Hittegodslagen Katt som har kommit ur ägarens besittning och inte är övergiven kan omfattas av lagen. Tillsynslagen Syftar till att skydda människor mot skador och störning orsakad av hund eller katt. Ger endast möjlighet att döda katten, ej omplacera. Ägaransvaret Kattägaren är alltid den som är ytterst ansvarig för sitt djur. En katt kan bli upp till 20 år gammal det är därför viktigt att man tänker efter ordentligt innan man skaffar en katt. Som kattägare ska ta man ta ansvar för sitt djur under hela dess livstid, se till att alla dess behov tillgodoses, att katten är IDmärkt, registrerad, vaccinerad och kastrerad om den inte först ska användas i avel. En ID-märkt och registrerad katt kan återförenas med sin ägare om den springer bort. En ägare som har övergivit sin registrerade katt kan ställas till rättsligt ansvar för att ha brustit i sin vård och omsorg av katten. I dagsläget finns det ingen laglig skyldighet för en kattägare att märka och registrera sin katt, även om det finns exempel på kommuner som i sin lokala ordningsstadga kräver att utekatter inom vissa områden ska vara märkta på något sätt. Handlingsplaner och riktlinjer för kattärenden Rapporten finns att ladda ner på: Har du frågor kring Länsstyrelsens arbete eller innehållet i rapporten kan du kontakta länsveterinär Per Sahlander på mailadress: per.sahlander@u.lst.se Tidigare artiklar om katten och lagen i Djurskyddet finns i nummer 1 och 3/

18 REPORTAGE Gisela Brundin var där med Doris. Doris är en omplaceringshund från ett hundstall på Irland. Kate Silverek tar emot beställningar, King hjälper till. Scooby Doo går på hundcafé Himmelska hundar är Sveriges första hundkafé. Där är hundar lika välkomna som människor och blir serverade egna favoriter. Jag tog med mig Cavailer Kings Charles Spanieln Scooby Doo med mattarna Stina och Sofie för att prova menyn. Text & foto: Elsa Frizell Redan när vi stiger ur bilen börjar Scooby dra i kopplet och när vi närmar oss dörren till det lilla caféet Himmelska hundar ser vi vad som varit dragplåstret. Två chihuahuaor står och kikar ut genom glasdörren, och längre in i lokalen skymtar vi en stor gråhund. Hundarna är inte kopplade så försiktigt gläntar vi på dörren så att ingen ska smita ut och vi frågar ifall även Scoobie kan vara lös. Visst går det bra, och sedan är det full aktivitet. Det luktas här och det luktas där men det är ingen som skäller. Vi har aldrig haft några hundslagsmål som resulterat i att de har behövt lämna oss. Vi har haft ett par incidenter men det löser sig alltid på ett bra sätt med de fantastiska hundägare som vi har, säger Kate Silverek, som driver hundcafeét. Hundarna kommer väldigt bra överrens. Jag tror de känner av att det är en bra stämning och att hussar och mattar har trevligt ihop. Mezzetallrik klar favorit Många av gästerna är redan bekanta, de har lärt känna varandra över kaffekoppen och det gemensamma intresset hundar och djur. Stämningen är hjärtlig och familjär och gästerna drar sig inte för att hjälpa till om det skulle behövas. Men det slår mig att om du ville ha den där stunden då du sitter helt ifred, i lugn och ro, kanske Himmelska hundar inte är platsen för dig. Vi väljer bland godsakerna och köper en mezzetallrik till Scoobie bestående av levepastej, korv, ost och blodpudding. Det är dock bara hundar som kan beställa kött, alla andra rätter är vegetariska. När mezzetallriken serveras är det många ivriga nosar som närmar sig. Mezzetallriken hör till cafeéts favoriter, och Scoobie låter sig väl smaka. En annan favorit för caféets besökare är hamburgertallriken bestående av bröd, sallad, en bravoburgare (en sorts hundmat) leverpastejsröra, ungsgjorda blodpuddingspommes och lite ost. Vid varma dagar kan hundarna få en softdrink gjort på vitamintillskott/vätskebalanserande pulver. Den frysta varianten blir caféets populära isglass. Är maten nyttig för hundarna? Nästan all mat är nyttig. Korven på mezzetallriken kanske inte är så bra men man går ju inte på kafé varje dag, då kan det vara lite extra festligt, säger Kate Silverek. Hundkexen som vi säljer, bakar jag själv och dem är det bara nyttigheter i. Sveriges första hundcafé Kate startade Himmelska Hundar i början av juli Hon hade länge 18

19 REPORTAGE Korvglasss, meze, hamburgertallrik och softdrinkar. Hundmenyn är både varierande och påhittig. Scoobie låter sig väl smaka av mezzetallriken. haft drömmen om att få kombinera sitt intresse för djur med sitt yrke och tyckte att det saknades ställen dit både hundar och människor fick komma in. Målet var att göra ett café där alla skulle känna sig välkomna, djur, människor, ung som gammal, eller i alla fall nästan alla, för folk i päls är inte välkomna. På Himmelska hundar är hundarna de enda som ska bära päls. Har man päls på sin jacka får man lägga den i bilen eller i en papperspåse, säger Kate bestämt. Att få tillåtelse att öppna ett café för hundar krävde tålamod. Det blev många samtal till kommunens miljökontor innan hon till slut fick tillståndet. Egentligen får man inte ha hundar ihop med livsmedel men så länge man inte lagar maten här så är det okej, vi får bara värma maten i de här lokalerna. Vi är också noga med att hålla isär porslin och livsmedel till hundar och människor. Först fick vi nej från miljöförvaltningen men sedan ändrade de sig och tyckte att jag var värd en chans, säger Kate. Caféet har funnits i över ett år nu och med inspiration från Himmelska hundar har flera hundkaféer nu öppnat runt om i Sverige. Djurengagemang Vid sidan av kafé verksamheten arbetar Kate ideellt för djur. Bland annat har hon arbetat för övergivna hundar i Grekland och hennes blandrashund King är från gatorna i Grekland. Kates engagemang för djur genomsyrar hela verksamheten. Så långt det är möjligt försöker hon att använda ekologiska livsmedel och återvinner allt som går. På kafédisken finns en bössa där man kan lägga sina växelpengar till stöd för WSPAs björnprojekt i Kina, längs väggarna finns information om olika ideella föreningar som hjälper djur och böckerna på hyllorna vid cafésofforna säljs till förmån för djurskydd. Idén var att Himmelska hundar skulle vara mer än ett café och idag finns olika hundrelaterade verksamheter i samma lokaler bland annat hundmassage, hundfysioterapeut och en hundintroduktionstimme för barn. Under hösten kommer det vara debattkvällar och workshops om hundar. Man kan till och med boka in ett födelsedagskalas för sin hund på Himmelska hundar. Då dekoreras lokalen med serpentiner och till sin hund kan man beställa tårta gjord av leverpastejsgrädde, korv och blodpudding. Speciellt rik på cafét blir man inte menar Kate. Men man blir belönad av alla dessa underbara hundar varje dag, säger hon. Så vad tyckte Scoobie? Han verkade tycka att det var jätteroligt att få springa runt med andra hundar inomhus. Det är inte så vanligt att hundar får det. Efter ett tag blev han trött förstås och la sig bakom ett bord och pustade. Det är en väldigt kul idé med kaféet, det finns inte så många träffpunkter för hundägare, säger matte Stina.. 19

20 NOTISER Rovdjur anklagas falskt för tamdjursattacker Efter påtryckningar från framförallt jägarorganisationerna och tamdjursägare har regeringen Inte ens hälften av angreppen mot tamdjur kommer bestämt att en djurägare ska få från rovdjur. tillåtelse att skjuta ett rovdjur som uppehåller sig utanför en inhägnad om djurägaren misstänker att rovdjuret ska anfalla tamdjuren. Men enligt Grimsö Viltskadecenter står rovdjuren inte ens för hälften av angreppen mot tamdjuren. Oftast finns det en annan förklaring. Innan den borgerliga regeringen tillträdde fanns hårdare restriktioner för tamdjursägare att skjuta rovdjur. Då fick man endast skjuta ett rovdjur om det tog sig in i en inhägnad och attackerade tamdjuren. Men det räckte inte. På grund av de omfattande rovdjursangreppen ville tamdjursägarna kunna skydda sina djur genom att skjuta rovdjuren innan de hade attackerat djuren. Detta har hörsammats av den borgerliga regeringen som har gjort ett tillägg till paragraf 28 i jaktförordningen. Det betyder att tamdjursägarna sedan maj i år får skjuta rovdjur som visar sig utanför inhägnaden om man tror att rovdjuret tänker attackera. Efter den 30 april 2009 upphör tillägget om inte ett aktivt beslut fattas. Förra året anmäldes 562 rovdjursangrepp skriver Svenska Dagbladet. Och i år har 145 rovdjursangrepp rapporterats. Men enligt Grimsö Viltskadecenter står rovdjuren inte ens för hälften av attackerna. Tekniken som används på Grimsö Viltskadecenter kan liknas vid polisens brottsplatsundersökningar. Genom att ta DNA-prover på saliv från såret på ett dött tamdjur kan forskarna se om det är ett rovdjur som orsakat skadorna. Vid flera av undersökningarna visade det sig att djuren var sjuka eller skadade och hade dött av naturliga orsaker. Och vid andra tillfällen visade det sig vara hundar som hade orsakat skadorna, skriver Svenska Dagbladet. Riksdagen har bestämt att det ska finnas 200 vargar i Sverige. Det är en målsättning som inte är tillräckligt hög för att säkerställa en livskraftig vargstam. Idag finns endast 150 vargar i Sverige. Ändå har regeringen valt att låta det bli enklare att skjuta varg. En av de största anledningarna till att vargstammen inte ökar är den illegala jakten. I och med de nya reglerna har det blivit ännu lättare att skjuta varg. Just nu är vargen fredlös, säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige. Troféjakt urholkar älgstammen Nu har älgjakten börjat för Sveriges cirka jägare. Men älgstammen är mindre än på många år och färre älgar kommer att få skjutas. Orsaken är att jägarkåren under senaste år skjutit alltför många av de stora älgtjurarna. Göran Bergqvist viltvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet säger till TT att det är jägarnas dröm att få skjuta en älgtjur med en stor och tjusig krona som är det stora problemet. Troféjakten har gjort att det är för få stora älgtjurar i skogarna. Det har visat sig att utan de stora älgtjurarna går korna i brunst senare under säsongen. Det leder till att det föds färre kalvar. Hundsmugglingen är över Tullverket uppger att den organiserade hundsmugglingen till Sverige i stort sett har upphört. Det är ett mycket glädjande besked. Ett stort Få stora älgtjurar leder till att det föds färre kalvar. En av anledningarna till att smugglingen upphört är att allmänheten blivit informerad om den. tack till våra föreningar som har jobbat hårt med att sprida information om den grymma handeln med smuggelhundar, säger Lena Hallberg förbundssekreterare på Djurskyddet Sverige. Innan kändisarna Paris Hilton och Britney Spears skaffade chihuahua var hundsmuggling inte ett problem. Men en internationell trend att ha småhund sattes när superkändisarna, som ofta figurerade i pressen, bar runt på sina hundar som accessoarer. Trenden nådde även Sverige och efterfrågan på småhundarna blev snabbt för stor för de svenska uppfödarna. Den internationella trenden bidrog till en grym illegal handel som kom att styras av kriminella ligor. Valpar föddes upp systematiskt under fruktansvärda förhållanden i vad man kan kalla hundfabriker och smugglades till bland annat Sverige där de såldes via annonser på till exempel Blocket och Eniro till intet ont anande köpare. Hundarna var dock ofta i så dålig kondition att de inte överlevde smugglingen. Under 2005 smugglades över 2000 valpar till Sverige. De flesta kända fall av de smugglade hundarna har sitt ursprung i Polen och Tjeckien. Den stora organiserade hundsmugglingen har mer eller mindre upphört. Det senaste halvåret har vi inte upptäckt ett enda fall och det är en enorm skillnad jämfört med föregående år, säger Jonas Karlsson som är sakkunnig på Tullverket. Det förekommer fortfarande hundsmuggling men det är i liten skala och det gäller enstaka djur där smugglaren avser att behålla djuret själv. Enligt Jonas Karlsson har smugglingen upphört på grund av att flera av aktörerna antingen har blivit fällda för brott och sitter i fängelse eller så är de misstänkta och är föremål för förundersökningar. Cirka 100 förundersökningar har inletts mot misstänkta smugglare. En annan orsak till att smugglingen har upphört är att allmänheten har blivit informerade om den grymma handeln, menar Jonas Karlsson. Sånt här kan gå i cykler. Just nu är folk medvetna om hundsmugglingen, men när man glömmer bort med tiden finns det risk för att smugglingen kommer tillbaka, säger Jonas Karlsson. Vi hoppas att vi inte kommer behöva återuppta hundkampanjen för att problemet faller i glömska, säger Lena Hallberg förbundssekreterare på Djurskyddet Sverige. Jordbruksverkets kontrollprogram en ren eftergift Jordbruksverket föreslår att djurägarna ska kunna slippa kravet på de omdiskuterade ligghallarna om de klarar kraven i ett särskilt kontrollprogram som branschen själva ska driva. Djurskyddet Sverige anser att förslaget är en eftergift. Sedan 1989 finns ett krav på att djur som går ute under den kalla årstiden ska ha tillgång till en ligghall eller annan byggnad som ger skydd mot nederbörd och vind samt erbjuder en torr och ren liggplats. Kravet på ligghall har alltid varit omdiskuterat och fick särskild uppmärksamhet under 2006 när Djurskyddsmyndigheten beslutade att inte förnya KC Ranch:s gamla dispens från att slippa bygga ligghallar till sina djur på Revingehed i Skåne. Skälet var att Djurskyddsmyndigheten ansåg att dispensen stred mot lagen där det står att djuren ska ha tillgång till rena och torra liggplatser. KC Ranch hävdade att djuren mådde bra och att de kunde söka skydd under träden mot väder och vind vilket Djurskyddsmyndigheten 20