Redaktörer: Niklas Brunberg, Annika Kihlstedt,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörer: Niklas Brunberg, n.brunberg@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com"

Transkript

1 1(79) Lösenord på hemsidan: Island Nr 3/13 Redaktörer: Niklas Brunberg, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, Hemsida: EHSS-Nytt Nästa nummer december Manusstopp 5 december. Välkommen med bidrag! Innehåll: EHSS Presentation av EHSS nya ordförande, sid. 4 EHSS frukostseminarium hösten 2013, sid. 6 NES NES styrelsemöte och årsmöte i augusti i Reykjavik, sid. 7 IEA IEA Council augusti, sid. 8 Ergonomistandarder och standardiseringsarbete Vad är en standard?, sid. 9 Forskning/Avhandlingar Chefen viktig för balans i livet, sid. 13 Effektivt ledarskap kräver stabila arbetsrelationer, sid. 14 Tumgenerationen riskerar att få paddnacke, sid. 16 Långvarig stress minskar kroppens "hälsohormon", sid. 17 Koppling mellan oro och hjärtinfarkt, sid. 18 Att ta igen sömnbrist minskar risken för diabetes, sid. 19 Hjärnceller nybildas under hela livet, sid. 20

2 2(79) Lysdioder i glödlampans spår, sid. 21 Rullstol för u-länder tas fram av studenter på Chalmers, sid. 23 Förbättrar träningsresultat och minskar skaderisker, sid. 25 Viktnedgång gav bättre minne, sid. 26 Risk för psykisk ohälsa bland poliser, sid. 27 Hög psykisk ansträngning för akutpersonal, sid. 29 Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet, sid. 31 Överbelastning av en muskel kan förändra motsvarande muskel på andra sidan kroppen, sid. 33 Ökad järnvägstrafik äventyrar arbetsmiljön, sid. 34 Tydlighet viktigt för att må bra på jobbet, sid. 36 Flexibel montering möter industrins utmaningar, sid. 38 Var tredje barnmorska visar tecken på utbrändhet, sid. 40 Hälsobesvär vanligare bland barn som växelbor, sid. 41 Negativa minnen leder till sömnbesvär, sid. 43 Tröjan som mäter andning och hjärtslag, sid. 44 Sjukfrånvaro efter 65 års ålder, sid. 45 Forskning pågår 15 miljoner till ny forskning om vårdens arbetsmiljö, sid. 47 Kontorslandskap hur påverkar det oss?, sid. 49 Bättre hälsa för äldre, sid. 51 Lärarnas arbetsvillkor i fokus, sid. 53 Ytterligare medel till projektet Hälsa på hal is, sid. 55 Universitets stora satsning inom musikers hälsa, sid. 57 Konferenser/Seminarier kommande HELIX VINN Excellence Centre, sid. 59 Hur kan fackföreningarna agera för bättre it i arbetslivet och en gynnsam digital arbetsmiljö?, sid. 60 Swedage Nationell konferens om hälsosamt åldrande, s. 60 Care for Sound - Ljudmiljöcentrum vid Lunds Universitet, sid. 61

3 3(79) Belastning, hälsa och genus - jämställda möjligheter att utföra arbete, sid. 62 Idrotts- och hälsokonventet 2013, sid. 63 Äldre i arbetslivet och hållbar arbetsförmåga, sid. 63 Leder rör oss alla, sid. 64 Hälsoforum 2013, sid. 65 Lighting, Visual Ergonomics and Musculoskeletal Implications, s 65 FARTYG MÄNNISKA MILJÖ, sid. 66 Barn och ungas psykiska hälsa en investering för framtiden, s 67 CIB W099 International Conference on achieving sustainable construction health and safety, sid. 67 Konferenser/Seminarier som varit Referat från frukostseminarium 3 september 2013, sid. 68 Hälsokonventet i Södertälje, sid. 71 Röster om NES-konferensen, sid. 72 Lästips Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden, sid. 77 Förbättra din syn och ögonhälsa, sid. 78 Kondition och uthållighet - för träning, tävling och hälsa, sid. 78 Nätverk inom EHSS SNiS rapporterar, sid. 79 SNiS höstseminarium äger rum den 21 oktober 2013, sid. 79

4 4(79) EHSS Presentation av EHSS nya ordförande Vem är den nya ordföranden kanske några undrar: Jag heter Jane Ahlin, är gift med Anders, har två härliga, utflugna barn, Niklas och Mimmi. Anders och jag har flyttat runt vartefter vi studerat och jobbat. Vi har avverkat Stockholm, Umeå, Jönköping och nu bor vi på västkusten, närmare bestämt mitt emellan Ljungskile och Uddevalla. Jag har en naturvetarbakgrund (sjukgymnast) och har arbetat med arbetsmiljöfrågor sedan ca 25 år tillbaka. Det är och har varit ett otroligt intressant arbete där jag fått se allt från plast- och plåtindustri, hotell o restaurangverksamheter, bagerier, konfektionsindustri, tändstickstillverkare, underleverantörer till bilindustrin, ytbehandlingsföretag, kommunal och statlig verksamhet samt läkemedelsindustrin för att nämna några. Det är en ynnest att få arbeta med denna mångfald av unga, gamla, kvinnor och män inom alla olika branscher. Första gången jag kom i kontakt med ESS, som det då hette, var när jag gick magisterkursen i ergonomi, som dåvarande ALI anordnade. Det kändes direkt att detta var en förening som passade mig. Blandningen av praktiserande och forskning inom olika discipliner och med olika yrkesbakgrund är fantastiskt. Att vara en del i en förening där man söker belysa och påverka från födsel till gödsel. Det är lätt att vi halkar in i arbetslivets frågeställningar. Det är ju där de starka rösterna finns med bra företrädare, men vi skall inte glömma bort att även barn och äldre behöver en omgivning som har god ergonomi i deras vardag. Ergonomi är allt från barndom till ålderdom, från fritid till arbete, tillgänglighet för funktionshindrade, användbarhet i konstruktioner, design och samhällsplanering. De ergonomiska aspekterna behöver vävas in i allt. Sedan årsmötet i mars har jag tagit över ordförandeskapet och det fina arbete min företrädare Christina Jonsson gjort för föreningen. Våra

5 5(79) medlemmar visar uppskattning på vårt arbete med bland annat NESkonferenser, frukostseminarier, AfterWork och EHSS-Nytt, och detta vill jag självklart vara del i att stödja och utveckla. Det är viktigt att vi inte lutar oss tillbaka och tar allt för givet utan hela tiden arbetar för att visa på vikten av god ergonomi. Styrelsen kommer att arbeta fram en strategi för EHSS framtid med utgångspunkt från IEA:s strategi som det finns anledning att återkomma till i senare nummer av EHSS-Nytt. I en förening är alla viktiga, och känner du för att vara delaktig utan att sitta i styrelsen så ta gärna kontakt med någon av oss. Det finns, eller kommer att finnas olika uppgifter där vi kan hjälpas åt på olika sätt. Vi behövs för att göra skillnad! Hälsningar från ett just nu regnigt västkusten Jane

6 6(79) EHSS frukostseminarium hösten 2013 Tid: Frukost serveras från Seminarierna börjar 8.30 och slutar Plats: Mousetrappers lokaler, Tegnérlunden 14 Tisdag 8 oktober Riskbeteende, individ kontra organisation - olika perspektiv kräver olika respons Rebecca Stenberg, universitetslektor och forskare CARER/Linköpings universitet (CARERS hemsida med publikationer: Rebecca kommer ta upp och jämföra individuella, kulturella, sociala lärandeperspektiv och ingenjörsperspektiv utifrån några exempel. Tisdag 5 november Belastningsergonomisk riskbedömning, en praktisk guide för företagshälsovården Peter Palm och Kristina Eliasson, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Per Lindberg, CBF Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle och Göran Hägg, Skolan för teknik och hälsa/ergonomi, KTH Anmälan: Anmälan är bindande. Anmäl dig senast fredagen innan seminariet till Christina Jonsson/EHSS, e-post: mobil: , arbete: Pris: Studentmedlem i EHSS Medlem i EHSS eller i Ergonomisektionen/LSR Övriga Gratis 100 SEK 250 SEK Betalning: Ta med jämna pengar till seminariet. Du får kvitto på plats. Vid fakturering tillkommer en avgift på 50 kronor. Vänligen ange faktureringsadressen tydligt i anmälan. Uteblir du utan att ha avanmält dig sänder vi en faktura på aktuellt belopp plus en faktureringsavgift på 50 kronor. Det går bra att överlåta platsen till en arbetskamrat vid förhinder. VARMT VÄLKOMMEN! & sjukgymnastforbundet.se/sektioner/ergonomi I samverkan med Mousetrapper

7 7(79) NES NES styrelsemöte och årsmöte i augusti i Reykjavik Styrelsemöte Styrelsen för NES (Nordic Ergonomics and Human Factors Society) hade möte i Reykjavik helgen innan NES konferensen. Sverige har ordförandeskapet under tre år, , och Christina Jonsson är NES ordförande. Styrelsen består av sju personer; en representant från varje nordisk förening, kassör och ordförande. EHSS representant i NES styrelsen är Jane Ahlin, ordförande för EHSS. Kassör för NES är Hanna Skoog Rowa, tidigare kassör i EHSS. NES styrelsen ska under det kommande året jobba med följande: Develop the board meetings to enable professional discussions regarding Human Factors and Ergonomics (HFE), based on descriptions from the national boards on the state of arts and trends in the respective countries. Initiate a process to define the NES-professionalism. Strategic use of the NES resources to provide concrete help and support to the national boards and societies. Develop professional guidance and support for organizing the NES conferences (checklists, templates, homepage, conference bureau, etc.) Revise the NES Working Procedures Update the NES Strategic Plan Årsmöte NES hade årsmöte den 13 augusti, under NES-konferensens andra dag. Årsmötet tog beslut om ändringar i stadgarna för NES. Ändringarna behövde göras med anledning av den förändrade sammansättningen av NES styrelsen. Tidigare bestod styrelsen av två representanter från varje nordisk förening, sammanlagt 12 personer. Idag är vi sju personer. På årsmötet valdes Hanna Skoog Rowa till NES kassör och den tidigare kassören, Fredrik Rassner, valdes till revisor. Den nederländska

8 8(79) ergonomiföreningen hade vänt sig till NES och frågat om föreningarna skulle lägga fram ett gemensamt förslag på IEA Council om att inkludera begreppet Human Factors i namnet på IEA (International Ergonomics Association). Deltagarna på NES årsmöte stödde detta. /Christina, ordförande NES IEA IEA Council augusti Jag, Christina Jonsson, deltog i IEA Council (årsstämma) i Paris, augusti. NES har tre röster i Council och är en av de största föreningarna inom IEA (International Ergonomics Association). På detta Council var jag den enda representanten från NES, men jag hade fullmakt att rösta för de två som inte hade möjlighet att delta (Mette från Danmark och Juha från Finland). En uppgift för mig var att försöka få nästa års Council till Köpenhamn i samband med NES-ODAM 2014 konferensen. ODAM är ett symposium som arrangeras vart tredje år av IEA tekniska kommitté ODAM (Organizational Design and Management). NES konferensen 2014 arrangeras i samarbete med ODAM. Det blir två konferenser för priset av en! Köpenhamn förlorade tyvärr efter en mycket jämn omröstning, där det krävdes tre röstningar för att få en majoritet. Beslutet blev att mötet hålls i slutet av juni i Taipei, Taiwan, i samband med den fjärde internationella konferensen om ergonomi inom sjukvård och patientsäkerhet, HEPS. NES och den nederländska ergonomiföreningen la tillsammans fram förslaget att inkludera begreppet Human Factors i namnet på IEA. Många var positiva, men en majoritet av deltagarna på mötet var emot förslaget. Vi kom fram till att frågan behöver beredas grundligare och de enskilda ergonomiföreningarna behöver få möjlighet diskutera det inom sig. Frågan bordlades. Jan Dul och Hugo Bos från den nederländska

9 9(79) ergonomiföreningen åtog sig att skriva ett ståndpunktsdokument som lyfter fram för- och nackdelar med tillägg av Human Factors. I egenskap av representant för NES, tackade jag ja till att bli ny ordförande för IEA s kommitté Development and Promotion Committee DPC, mittee.html. Det betyder också att jag är ledamot av styrelsen för IEA, IEA Executive Committee. Huvuduppgiften för kommittén blir att i praktiken omsätta IEA s framtidsstrategi för Human Factors och Ergonomi (HFE), Kommittén behöver ta fram en verksamhetsplan och en marknadsföringsplan för hur IEA kan främja och kommunicera HFE, både internationellt och nationellt. Nationellt handlar det främst om att stödja de enskilda ergonomiföreningarna i deras arbete. Jag ser detta som en stor möjlighet för NES och de nordiska föreningarna; EHSS, SAM, VINNIS, ERY, och NEHF, att verkligen påverka IEA och utvecklingen av ergonomiområdet. NES kommer att vara den drivande kraften och vi behöver arbeta tillsammans. Vi kommer också att samverka med representanter för andra ergonomiföreningar, inte minst i utvecklingsländer. /Christina, ordförande NES Ergonomistandarder och standardiseringsarbete Vad är en standard? En standard kan enklast beskrivas som en frivillig och i samförstånd framtagen lösning på ett gemensamt problem. Uppdraget att utforma en standard kommer från Europeiska Kommissionen. Standarder är allmänna råd och är ett sätt att uppfylla ett direktiv.

10 10(79) Syftet med en standard är att få enklare rutiner, billigare flöden, höjd kvalitet och säkerhet över branscher, kulturer och landsgränser. SIS, Swedish Standards Institute är en medlemsorganisation som ansvarar för framtagning av standarder i Sverige i samverkan med sina medlemmar. Medlemmarna är företag, myndigheter, forskare och organisationer. Standardiseringsdokument inom ergonomi arbetas fram på internationell nivå (inom International Organization for Standardization, ISO) och europeisk nivå (inom Comité Européen de Normalisation, CEN). En standard kan köpas från SIS, se SIS hemsida (länk längst ner på sidan) för pris och mer information. Vilka typer av ergonomi standarder finns det? Ergonomistandarder grupperas i tre områden. Belastningsergonomi Standarder inom belastningsergonomi innefattar exempelvis kraftgränser, antropometri/kroppsmått, ergonomisk design av maskiner, biomekanik och arbetsställningar samt standarder inom termiskt klimat som omfattar exempelvis fordonsklimat, termisk komfort, värmebelastning, metabolisk energiomsättning, isolation och temperaturer på beröringsytor. (Tex Maskinsäkerhet - Människans fysiska förmåga - Del 3: Rekommenderade kraftgränser vid maskinanvändning, 975 kr). Människa-systeminteraktion Standarder inom människasysteminteraktion innefattar exempelvis användarscentrerade utvecklingsprocesser, dator-/terminalarbete, programvaruergonomi, dialogprinciper, kontrollrum och multimedia. (Tex Maskinsäkerhet - Vägledning för tillämpning av ergonomistandarder för maskindesign,1195 kr). Belysning Standarder inom belysning innefattar exempelvis belysning av arbetsplatser, mätning och presentation av

11 11(79) fotometriska data, sportbelysning, vägbelysning, specificering av belysningskrav, nödbelysning och energikrav för belysning. (Tex Ljus och belysning - Grundläggande termer och kriterier vid specificering av belysningskrav, 975 kr). Hur kan en standard användas? Situationen och ändamålet är styrande för hur en ergonomistandard kan användas. Här följer några situationsanpassade exempel: För att säkerställa att man förhåller sig till och använder korrekt terminologi är den övergripande och allmänt hållna standarden Ergonomi - Allmänna riktlinjer, principer och begrepp (SS-EN ISO 26800) ett bra verktyg; Vill man fördjupa sina kunskaper om arbete vid maskiner är det kanske den mer specifika standarden Människans fysiska förmåga - Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner (SS-EN ) som ska användas; Är man kanske projektledare eller systemutvecklare och vill säkerställa att ergonomiska perspektiv inom människasysteminteraktion tillämpas vid utveckling av ett nytt interaktivt system är standarden Ergonomi vid människa-systeminteraktion - Del 210: Användarcentrerad design för interaktiva system (SS-EN ISO ) en mycket bra vägledning; Vill man vara säker på att det finns tillräcklig och rätt belysning för en viss typ av kontorsmiljö kan standarden Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 1: Arbetsplatser inomhus (SS-EN ) användas. Hur medverkar EHSS i standardiseringsarbetet? EHSS är representerade med en styrelseledamot alternativt av styrelsen utvald medlem i SIS/TK 380. SIS standardiseringskommitté 380 Ergonomi är organiserad i fyra arbetsgrupper (AG:s) med inriktning

12 12(79) belastningsergonomi, människa-systeminteraktion, belysning och termiskt klimat. EHSS representant informerar styrelsen om pågående arbete, skickar ut remisser till styrelsen och deltar i arbetsmöten. Ansvarar även för samordning av remissvar från EHSS. Informerar medlemmarna om vad som är på gång och nyheter inom området genom EHSS-Nytt och på hemsidan. Om du vill veta mer kan du gå in på SIS hemsida: Eller om du har frågor så är du välkommen att kontakta Björn Nilsson på SIS som är ansvarig för Ergonomiområdet. Björn Nilsson SIS, Swedish Standards Institute Postal address: SE Stockholm Office address: Sankt Paulsgatan 6 Office: Direct:

13 13(79) Forskning/Avhandlingar Chefen viktig för balans i livet Publicerat: , Malmö högskola Enligt en tioårig europeisk studie är en aktiv familjepolitik inte tillräckligt för att föräldrar ska kunna kombinera familj och yrkesliv. Även chefen spelar en viktig roll. Att män och kvinnor kan kombinera arbete och familj på ett tillfredsställande vis är angeläget. Inte bara för den enskilde individen eller familjen, utan också för samhället. Föräldrars möjligheter kan påverka befolkningsdemografin och på längre sikt hela välfärden. Stort europeiskt forskningsprojekt För tio år sedan inleddes ett EU finansierat forskningsprojekt om hur småbarnsföräldrar kombinerar familjeliv och arbete i en rad europeiska länder. Kvinnor i Sverige föder förhållandevis många barn, vilket ofta förklaras med att Sverige länge haft en aktiv familjepolitik. Det räcker dock inte. Chefen viktig I våra studier ser vi tydligt att det också krävs aktiva arbetsgivare och chefer för att det ska fungera, säger Lars Plantin, professor vid Malmö högskola. Den europeiska familjepolitiken är främst riktad mot kvinnorna. Samtidigt erbjuder arbetsgivare runt om i Europa förmånliga lösningar för enskilda individer eller grupper. I flera länder har man på arbetsplatserna en levande diskussion om hur man löser föräldrars problem att kombinera arbete och familj, i Storbritannien har man till exempel föräldraråd på arbetsplatserna. Det staten inte löser tvingas arbetsgivaren och cheferna att lösa, konstaterar Plantin.

14 14(79) Aktiva och nytänkande chefer Studierna på svenska arbetsplatser inom offentlig sektor ger en splittrad bild. Å ena sidan är ledningen väl medveten om medarbetarnas rättigheter och menar att det är av yttersta vikt att de anställda har balans i livet. Å andra sidan får enskilda grupper eller individer ofta ta konsekvenserna när en kollega exempelvis är föräldraledig på deltid. Mycket delegeras ned till arbetsteamen. När det inte ges resurser att ta in vikarier ökar arbetsbördan för kollegor när en medarbetare är hemma med sjukt barn eller är föräldraledig på deltid, säger Plantin. Det innebär att många föräldrar upplever att de inte kan utnyttja sina rättigheter fullt ut. En aktiv familjepolitik är bra, men den är långt ifrån hela lösningen. Det behövs också aktiva chefer som har förmåga att finna nya lösningar. Här finns det mycket inspiration att hämta från andra europeiska länder. Källa på nätet: Effektivt ledarskap kräver stabila arbetsrelationer Publicerat: , Umeå universitet Ett visionsbaserat ledarskap där ledaren agerar förebild för att inspirera och motivera personalen bidrar till positiva attityder och välmående bland personalen. Men för att ledaren ska kunna påverka personalen i positiv riktning krävs stabila relationer på arbetsplatsen. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Susanne Tafvelin har studerat ledarskapsprocesser i socialtjänsten med fokus på ett transformellt ledarskap, som bygger på att ledaren med hjälp av visioner och genom att vara en förebild inspirerar personalen att prestera utöver förväntan. Tidigare studier har visat att transformellt ledarskap leder till ökad prestation och välmående.

15 15(79) Min analys visar att detta kan bero på att ledaren verkligen påverkar arbetsklimatet, då upplevelsen av ett innovativt klimat som berikar förklarade varför ett transformellt ledarskap gav högre skattningar av välmående säger Susanne Tafvelin. Studierna som bygger på enkäter med personal och intervjuer med chefer i en socialtjänst i en kommun i norra Sverige, identifierar även faktorer som kan underlätta och öka effekten av ledarskapet. Anställda som hade arbetat under en transformell ledare under en längre tidsperiod (mer än 1,5 år) upplevde högre engagemang och rolltydlighet än anställda som haft en transformell ledare kortare tid eller haft en ledare som inte var transformell. Detta visar på vikten av tid och fördelen med att låta chefer leda samma personalgrupp under en längre tidsperiod. Studierna visar även att personal som upplevde socialt stöd från kollegor i kombination med en transformell ledare var de som var mest engagerade i sitt arbete. Personalen spelar en viktig roll i ledarskapsprocessen. Socialt stöd tar tid att utveckla och även här pekar resultaten på vikten av stabila relationer i arbetslivet, säger Susanne Tafvelin. Faktorer som kan hindra chefer från att utöva ett transformellt ledarskap identifierades också. En intervjustudie med nyrekryterade chefer visar att dessa chefer visserligen strävade efter ett transformellt ledarskap men upplevde att en hierarkisk organisationsstruktur, återkommande organisationsförändringar och bristande arbetsmiljö för cheferna hindrade dem från att utöva det ledarskap man tänkt sig. Resultaten visar även att dessa hinder istället resulterade i ett passivt och frånvarande ledarskap bland de intervjuade cheferna. Källa på nätet:

16 16(79) Tumgenerationen riskerar att få paddnacke Publicerat: , Sveriges Radio Använder du pekfingret eller tummen när du skriver textmeddelanden på mobilen? Det är ofta något som skiljer äldre teknikanvändare från yngre. Tumanvändarna är uppvuxna med mobiler och dataspel, och ses oftare sitta böjda över en smarttelefon eller surfplatta. Nu verkar allt fler drabbas av paddnacke, det senaste it-relaterade syndromet som följer efter sms-tummen och musarmen. I Vetandets värld träffar vi Ewa Gustafsson som är doktor på institutionen för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet. Hon har undersökt risker i ungas sätt att använda den nya informationstekniken. Vi möter också sjukgymnasten Pär Hafstad i Helsingborg, som får allt fler unga patienter med nackbesvär och huvudvärk. Så använder du surfplattan rätt: Ersätt inte den stationära eller bärbara datorn med en surfplatta om du ska skriva mycket eller arbeta en längre stund. Vinkla plattan mot dig, så att den inte ligger helt plant i knäet eller på bordet. Det är bättre att ha plattan på ett bord än i knäet. (Oavsett hur du sitter ska huvudet kunna hållas så rakt som möjligt.) Om du ska skriva på den vinklade plattan under en lite längre stund behövs ett externt tangentbord eftersom vinkeln in handleden annars blir ansträngande. Håll armbågarna intill kroppen, se till att ha stöd för underarmarna och undvik att ha nacken böjd. Använd förstoringsfunktionen när texten du läser är liten och ansträngande att se.

17 17(79) Använd inte plattan länge i starkt dagsljus som gör det svårt att urskilja texten på skärmen. Ansträngda ögon kan ge nack- och huvudvärk. Byt arbetsposition ofta, ta täta pauser, lyssna på kroppens tidiga varningssignaler (stelhet, trötthet, ansträngningskänsla) och var fysiskt aktiv. Källa: Ewa Gustafsson, Institutionen för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet Källa på nätet: Långvarig stress minskar kroppens "hälsohormon" Publicerat: , Göteborgs universitet Långvarig psykologisk stress försämrar kroppens förmåga att producera det läkande och konstaterat hälsofrämjande hormonet DHEA-s. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som ytterligare bekräftar orsaken mellan stress och ohälsa. Det är sedan tidigare känt att hormonet dehydroepiandrosteron-sulfat, eller DHEA-s, har skyddande och läkande funktioner i kroppen, till exempel när skadade celler repareras. Låga nivåer av DHEA-s har också konstaterats leda till ökad risk för ohälsa. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar nu att långvarig psykologisk stress påverkar kroppens nivåer av DHEA-s. Två jämförande studier Doktoranden Anna-Karin Lennartsson har i två olika studier jämfört DHEAs nivåer hos personer som rapporterade att de upplevde långvarig stress med ostressade personer. I den ena studien undersöktes förmågan att producera DHEA-s under ett akut stress test hos 36 män och kvinnor med olika grad av

18 18(79) självrapporterad långvarig stress (från inte stressade alls till stressade). I den andra studien jämfördes basala DHEA-s nivåer mellan 41 stressade män och kvinnor med 40 ostressade. Koppling mellan stress och ohälsa Resultaten visar att de stressade i genomsnitt hade 50 procent lägre produktion av DHEA-s under det akuta stresstestet, och i genomsnitt 24 procent lägre grundläggande DHEA-s-nivåer jämfört med de som inte upplevde sig stressade. Med tanke på de skyddande funktioner som DHEA-s har, och det faktum att låga nivåer av hormonet förknippas med dålig hälsa, tyder fynden på att minskad förmåga att producera DHEA-s skulle kunna utgöra en ytterligare koppling mellan psykologisk stress och ohälsa och påskyndat åldrande, säger Anna-Karin Lennartsson. FAKTA DHEA-s produceras i binjurarna och produktionen är som högst när vi är unga. Från och med trettioårsåldern sjunker nivåerna av DHEA-s successivt beroende på att förmågan att producera hormonet avtar. Källa på nätet: Koppling mellan oro och hjärtinfarkt Publicerat: , Vetenskap & miljö, Sveriges Radio De som oroar sig för att stress ska orsaka hälsoproblem har också högre risk för att råka ut för en hjärtinfarkt. Det här visar brittisk forskning i European Heart Journal. Forskarna har följt tusentals Londonbor sedan 1985 och de personer som rapporterat att de tror att stress kan skada deras hälsa allvarligt löpte 50 % högre risk för att få en hjärtinfarkt, än de som inte oroade sig. Av alla

19 19(79) försökspersoner var det ungefär en av 20 som fick en hjärtinfakt under de 18 år som studien pågick. Referens: Nabi et al. Increased risk of coronary heart disease among individuals reporting adverse impact of stress on their health: the Whitehall II prospective cohort study. Eur Heart Journal 26 juni doi: /eurheartj/eht216 Källa på nätet: Att ta igen sömnbrist minskar risken för diabetes Publicerat: , Vetenskap & miljö, Sveriges Radio Att inte få tillräckligt med sömn under veckorna verkar kunna öka risken att utveckla typ 2-diabetes. Men risken minskar om man kan sova igen de förlorade sömntimmarna under helgen. Det menar forskare som presenterar sina fynd under en pågående konferens om endokrinologi i San Francisco. I studien kunde man se att sömnbrist under flera dagar minskade kroppens känslighet för hormonet insulin, något som över tid tros kunna bidra till diabetes. Insulinkänsligheten återgick till det normala när försökspersoner fick sova tio timmar i sträck. Källa på nätet:

20 20(79) Hjärnceller nybildas under hela livet Publicerat: , Vetenskap & miljö, Sveriges Radio Cellerna i hjärnan nybildas genom hela livet. Uppemot en tredjedel av nervcellerna i hippocampus, den del av hjärnan som sysslar med att sortera minnen, återbildas under vår livstid. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att omkring nya nervceller bildas varje dygn och att tillväxten pågår ända tills den dag vi dör. "Ett slags datumstämpel i DNA:t"Att möss bildar nya nervceller i hjärnan har forskarna kunnat se tydligt i djurförsök, och tidigare studier har indirekt visat att samma sak gäller även för människor. Det nya den här gången är att forskarna kunnat ge ett mått på hur stor tillväxten är. Så mycket som en tredjedel av nervcellerna i hippocampus nybildas under ett normallångt liv, och nytt är det också med den metod som används för att åldersbestämma cellerna. Det är kärnvapenprovsprängningarna under 1960-talet som gjort det hela möjligt. Testerna gjorde att stora mängder av det radioaktiva ämnet Kol- 14 bildades i atmosfären. Halterna mättes och bokfördes noggrant år från år. Nu har forskarna tagit prover på hippocampus från 55 avlidna personer i åldrarna 19 till 92 år, och med hjälp av Kol-14-halten kunnat visa att nya nervceller bildats kontinuerligt under hela livet. Jonas Frisén är professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet och författare till den nya studien. - När nytt DNA görs, byggs Kol-14 in i DNA-kedjan med en koncentration som motsvarar den i atmosfären vid den tidpunkten. Och på det viset får man en sorts datummärkning inskriven i DNA:t i cellkärnan, säger han. Det är enbart i hippocampus som forskarna kunnat konstatera att det sker nybildning av nervceller. Tidigare har de med samma metod studerat hjärnbarken, och även den så kallade luktbulben, utan resultat.

21 21(79) Studien, som presenteras i det nya numret av tidskriften Cell, överensstämmer med en studie på möss av forskare vid universitetet i Dresden som vi berättat om tidigare. De studierna visade att tillväxten av nya nervceller kan stimuleras av motion och intellektuella utmaningar. - Om man stoppar in ett ekorrhjul till möss, så gör den frivilliga löpningen att de får nästan en fördubbling av nervcellsnybildningen, säger Jonas Frisén. Enligt Jonas Frisén kan upptäckten få betydelse för framtida behandlingar av psykiska sjukdomar, som exempelvis depression. Mycket tyder på att det finns ett samband mellan nybildning av nervceller och psykiskt välbefinnande. Det skulle då vara möjligt att ta fram behandlingar som särskilt riktar in sig på att stimulera tillväxten av nya nervceller i hippocampus. Källa på nätet: Lysdioder i glödlampans spår Publicerat: , Sveriges Radio Glödlampan har sett sina sista dagar och bara de lampor som finns kvar i lager får säljas, enligt EU-beslut. Ersättare kommer i långa banor, bland annat LED-lamporna, som består av lysdioder. Det påstås att LEDlamporna kan hålla i år kanske längre och bara dra en bråkdel av energin som en glödlampa förbrukar. Men de dyra LED-lamporna lyser blåaktigt och livslängden är än så länge rent teoretisk. Vetandets Världs reporter Per Gustafsson rapporterar om utvecklingsläget för LED-tekniken. Stora energivinster och lång hållbarhet, det är argumenten för LEDbelysning. Det påstås till exempel att LED-lamporna kan hålla timmar och beroende på hur många timmar per dag man använder

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland 20-21 april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP Välkommen till 2017 års upplaga av Synapsen, en mötesplats som inspirerar och ger personlig utveckling till chefer, ledare och politiker

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

VILL NI VARA MED OCH SKAPA

VILL NI VARA MED OCH SKAPA VILL NI VARA MED OCH SKAPA spring i bena Lärarhandledning www.activestep.se Susanna Norén Sjukgymnast och initiativtagare till Active Step Människor, hälsa och motion har engagerat mig så länge jag kan

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Anställningsförmåner i landstinget

Anställningsförmåner i landstinget 1(5) Anställningsförmåner i landstinget Vi erbjuder dig ett meningsfullt och utvecklande arbete Landstingets vision är att Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft

Läs mer

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckning 2014-01-14 IM2011/100748 1 (8) Ert datum Er beteckning 2011-05-12 A2011/ 2209 /ARM Generaldirektören Projektsamordnare Judit Hadnagy, 010-730 9558 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014 Malin Bolin, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Våra utbildningar våren 2017

Våra utbildningar våren 2017 Våra utbildningar våren 2017 Allmän information För de företag som har timavtal kan utbildningskostnaden dras från timbanken alternativt faktureras. Vid heldagsutbildningar ingår för- och eftermiddagsfika

Läs mer

När det värsta händer

När det värsta händer När det värsta händer Fem sätt att agera när en medarbetare blir svårt sjuk, drabbas av psykisk ohälsa eller dör. 2015 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Fem sätt att agera när en medarbetare blir

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer