Verksamhetsberättelse Avdelning Västernorrland

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010 Avdelning Västernorrland

2 Ordförande har ordet Ännu ett år har passerat. Tiden bara rusar iväg. Vi i Västernorrland känner fortfarande av det bistra ekonomiska läget. Att budget i balans och erforderliga resurser till att ge den vård invånarna behöver inte går hand i hand har ett antal av oss fått uppleva under året. Många vittnar om en kraftigt försämrad vårdmiljö samt etisk stress. Att känna att jag har kunskap att ge bra vård, men inte få tid eller resurser att utföra den är tärande. Det har varit valår och vi träffade de flesta politiska partier i länet för att berätta om vad Vårdförbundets medlemmar kan göra för vården och att om vår kunskap används Fullt ut kan vården bli både säkrare, bättre och billigare. Vi pratade också om att våra löner och villkor måste förbättras och väntar nu med spänning på att se vad de tänker ändra till det bättre. Som patient i vården ska man kunna känna sig trygg och veta att man får bästa vård efter beprövad erfarenhet och forskning. Vårdförbundet arbetar för en noll-tolerans mot vårdskador. Ett steg för att nå detta mål har varit vår Ta rast kampanj. Vi har pratat med medlemmarna om sambandet mellan god vårdmiljö, säker vård, profession och att orka arbeta ett helt yrkesliv. Vi måste visa att genom att uppträda professionellt i våra handlingar bidrar vi till en säker vård. Ett annat sätt är Reflekterande samtal. På de arbetsplatser som börjat med detta, har man redan efter några veckor sett att det är samma saker som återkommer vid samtalen och då finns det något konkret att lyfta på t ex. arbetsplatsträffar. Enkla förändringar kan ge stora vinster och öka säkerheten. Vårdförbundet ser med bävan på effekterna av minskad överlappningstid mellan arbetspassen, då man förlorar den viktiga reflektionstiden. För att kunna utveckla vården måste vi få tid att samtala och söka ny kunskap. Att få träffa kollegor och hinna prata med varandra såg vi värdet av under Vårdtåget. Många tyckte det var fantastiskt att under en hel dag och kväll få umgås, lära sig nya saker, träffa intressanta kollegor och äta gott. Man upplevde dagen som en välbehövlig vitamininjektion. Även under våra biokvällar och Vårdförbundsveckan träffades många medlemmar och fick nya tankar runt professionens värdering och kommande lönerörelsen. Jag hoppas att alla medlemmar under 2011 ska få en bättre arbetsmiljö och kunna utföra sitt arbete på ett professionellt och säkert sätt och att vi kommer ett steg närmare att bli rätt värderade av samhället! Hälsningar Maria Bäckman Ordförande Vårdförbundet avd. Västernorrland

3 Styrelsen har bestått av följande personer Ordförande Maria Bäckman Vice ordförande Inger Johansson Ledamöter Margareta Sandström Åsa Holgersson Irja Aliranta Inger Abrahamsson Frida Lassen Beatrice Backman Linda Moqvist Eva Sulzer Ewa Lodin Arbetsutskott Maria Bäckman Inger Johansson Frida Lassen t o m Irja Aliranta fr o m Förbundsråd Avdelningens representant i förbundsrådet har varit Maria Bäckman Kongressombud Maria Bäckman Inger Johansson Margaretha Sandström Åsa Holgersson Irja Aliranta Inger Abrahamsson Frida Lassen, ersättare 8. Beatrice Backman, ersättare 9. Eva Sulzer, ersättare 10. Linda Moqvist, ersättare 11. Ewa Lodin, ersättare 2010 har avdelningen 6 ombud Valberedning Birgitta Staaf (sammankallande) Agneta Lidén Liza Håkansson Jenny Brisson Kristina Öberg Jeanette Sundström Maria Jonzon Anställda Ombudsman Conny Carlsson Administratör Maria Zander Görel Bergström vikarie t o m Avdelningens kansli Avdelningens kansli är beläget på Storgatan 20 C, 4 tr SUNDSVALL Tel E-post. info.vasternorrland@vardforbundet.se Hemsida. länk lokala avdelningar Övrig representation TCO Västernorrland Bertil Hedman Lokalt TCO-råd Örnsköldsvik Eva Lindahl Margita Åberg Revisorer Ordinarie Bertil Hedman Lena Hurtigh

4 Medlemsutveckling Medlemmar Yrkesverksamma Studerande Pensionerade Övriga Landstinget Kommuner Statliga Privata Övriga Antalet medlemmar 31 december 2010 var 3 535, en minskning med 63 medlemmar Vi har en minskning både inom yrkesverksamma och studerande medlemmar, men en ökning bland pensionärer och övriga. Då vårt län även i år drabbats av neddragningar på personalsidan, ser vi det som en förklaring till minskningen av yrkesverksamma medlemmar. Vi måste dock bli bättre på att berätta för studenterna vikten av att tillhöra en facklig organisation och fördelarna med detta. Bland övriga medlemmar ser vi en hel del medlemmar som nu arbetar i bland annat Norge. På primärvårdssidan ser vi flera nya vårdcentraler som lagts ut på entreprenad och drivs i privat regi. En stor kommun har släppt sitt sjuksköterskeuppdrag för patienter i hemmet och det ligger nu i primärvårdens regi.

5 Vi i Vårdförbundet arbetar för en nolltolerans mot vårdskador/ Säker Vård 1. Lokalt mål/ Inriktning Vårdförbundets yrkesgrupper ska uppfattas som auktoriteter i hälso- och sjukvårdsfrågor. Medlemmar ska ges tillfälle att ha reflekterande samtal. För att uppnå en nolltolerans mot vårdskador har Vårdförbundet tagit upp diskussionen i alla forum vi varit delaktiga i. Alla medlemmar ska ha rast, ha reflekterande samtal, skriva avvikelserapporter och kräva återkoppling, samt meddela arbetsgivaren brister i vården. 2. Kortfattad beskrivning av aktiviteterna Vi har under året pratat mycket med medlemmarna om vikten av tid för reflektion, enskilt eller i grupp. För att snabbt kunna upptäcka fel eller brister i vården måste vi få tid att reflektera. Efter bara några reflekterande samtal visar det sig ofta att det är samma brister/ problem som återkommer i samtalen. Detta ger ett bra underlag för fortsatta diskussioner på APT, med chefen och på medlemsmöten på arbetsplatsen. Detta krävs för att kunna förändra verksamheten och göra den patientsäker och med högsta kvalité. På Vårdtåget fick vi också höra föreläsningar om hur vi kan göra vården säkrare. Under hösten har vi informerat om den nya Patientsäkerhetslagen och vad den kan innebära för medlemmarna och även hur vi med lagstiftningen i ryggen få hjälp att göra vården säkrare. Under våra biokvällar fick vi också tillfälle att prata Säker vård och hur vi måste förhålla oss till det. Vår Ta rast kampanj, som vi körde under våren var en mycket konkret sak, där vi kan knyta samman sambandet mellan säker vård och hur vi professionellt tar vårt ansvar. För att kunna garantera patientsäkerheten under hela mitt arbetspass måste jag kunna gå på rast; koppla av och äta samt vila huvudet utan att bli störd. Jag måste också värna min egen hälsa, så att jag orkar arbeta ett helt yrkesliv och även får en bra tid som pensionär. För att kunna ta ansvar för patientens liv och hälsa, måste jag även uppträda professionellt och värna min egen hälsa. Under året har länet åter drabbats av neddragningar och förändringar i verksamheterna, p.g.a. dålig ekonomi. Vi har upplevt detta inom både landsting, kommuner och privat verksamhet.

6 Medlemmar och förtroendevalda har under hela processen fört fram sina synpunkter om vårdmiljön i risk- och konsekvensanalyser till arbetsgivarna. I många fall känns det som om våra synpunkter inte tagits på allvar, utan arbetsgivaren har verkställt sina planerade förändringar ändå. Detta har lett till att vissa arbetsplatser har fått en kraftigt försämrad vårdmiljö. Arbetstagarna har stor kunskap och engagemang, men får inte resurser att använda den fullt ut. Att ständigt känna att man inte räcker till och inte kunna erbjuda den vård man vill och har kunskap att ge patienten skapar stor etisk stress och missmod. Allt eftersom förändringarna trätt i kraft och verksamheterna varit igång i ny skepnad ett tag, har bristerna vi varnade för tydligt visat sig. Ibland har vi i diskussioner med arbetsgivaren arbetat fram positiva förändringar i vårdmiljön, som t ex. utökning av antal vårdplatser och/eller fler anställda efter ständiga överbeläggningar, men i vissa fall har vi inte nått framgång i samverkan, utan tvingats gå vidare till t ex. Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. 3. Förväntat resultat Att alla medlemmar tar rast, skriver avvikelser och påtalar brister i vården direkt till arbetsgivaren, kräver tid för reflektion och vårdutveckling, samt känner till innehållet i nya Patientsäkerhetslagen. 4. Verkligt resultat, vad hände och vad har uppnåtts Ta rast kampanjen drog igång många tankar och känslor. På en del arbetsplatser fungerar det utmärkt, men inte överallt. Speciellt där bemanningen minskat, men vårdtyngden är den samma eller högre, upplevs det som svårt att gå på rast. Ibland upplevs också en otydlighet om vem som tar över patientansvaret under rasten. Vi upplever att fler medlemmar skriver avvikelserapporter, men vi får också många signaler om att de inte får återkoppling och att deras synpunkter/ iakttagelser inte tas till vara eller att någon förändring sker. Detta känns alarmerande, då vi måste kunna visa för patienter/ allmänhet att vi gör allt för att undvika fel i vården och framstå som trovärdiga. Många medlemmar har nu nåtts av informationen om att det kommer en ny Patientsäkerhetslag 1/ och vad den innebär. Dock saknar många medlemmar att de inte förekommit någon information/ diskussion på arbetsplatserna om vad lagen konkret kan innebära för verksamheten och hur den lokalt ska hanteras. 5. Analys och utvärdering av resultat och valda strategier En riktad satsning under en månad över hela länet med Ta rast kampanjen gav bra genomslagskraft, både hos medlemmar, arbetsgivare och media. Ta rast kampanjen var en väl förberedd, riktad aktivitet, som föregåtts av många diskussioner i styrelsen och med de förtroendevalda. Våra framtagna broschyrer och kampanjknappar var också ett bra hjälpmedel och stöd. Två medlemmar, med stor kännedom om arbetsplatser och medlemmar i en förvaltning, gick tillfälligt in på facklig tid och arbetade tillsammans med styrelsen i denna aktivitet. Vi nådde många medlemmar med vårt budskap och förde diskussioner om varför man ska ha rast, sett ur alla perspektiv. Förutom att det kan leda till att patientsäkerheten kanske inte kan garanteras hela arbetspasset och man ev. inte orkar arbeta ett helt yrkesliv, kan ständigt överhoppade raster leda till att bemanningen kan minskas ytterligare.

7 Vi har kommit fram till att det ständigt behövs information/diskussion om vikten att ta rast och planerar för återkommande kampanjer. En annan reflektion är att det inte på förhand är så lätt att veta när olika åtgärder/ aktiviteter ska sättas in på arbetsplatserna, där man ser en ohållbar vårdmiljö. Är det inkörningsproblem som kommer att rätta till sig med små justeringar eller är det bestående problem som måste angripas med kraft, för att patienter och personal ska kunna ha en bra vårdmiljö och säker vård kunna garanteras.

8 Vi i Vårdförbundet väcker en samhällsdebatt om värderingen av välfärdens kunskapsområden/ Villkor 1. Lokalt mål/ Inriktning Det ska finnas ett synligt samband mellan yrkes- och löneutveckling för Vårdförbundets medlemmar. Vårdmiljön ska vara så att ett hälsosamt yrkesliv garanteras. Tid och resurser ska finnas för kontinuerligt förbättringsarbete. Tid för vila och återhämtning mellan arbetspassen. 2. Kortfattad beskrivning av aktiviteterna Vi arbetar ständigt med att det ska finnas partsgemensamma lönekriterier på alla arbetsplatser. Alla medlemmar måste tydligt veta arbetsplatsens mål, vad som ska uppnås och vad som efterfrågas och hur man ska komma dit. Vi diskuterar också med arbetsgivare och politiker vad Vårdförbundets medlemmar bidrar med för kunskap och att detta på ett helt annat sätt måste löna sig. Vår kunskap kan utnyttjas bättre. Vi kan på så sätt använda vår kunskap Fullt ut och samtidigt avlasta andra yrkesgrupper, vars kunskap kan användas där den bättre behövs. För detta bidrag till en bättre, säkrare och billigare vård ska vi avlönas och värderas rätt. Det är viktigt att ständigt ha pågående diskussioner med arbetsgivare och politiker om vår värdering. Vi måste själva kunna beskriva varför min kunskap gör skillnad i vården. Många runt om oss ser oss inte som akademiker, med minst tre års högskole-/universitetsstudier. Under året träffar vi många medlemmar på våra Medlemsmöten med guldkant, 781 stycken. Årets tema har varit Yrke Värde Lön och vi i styrelsen har deltagit vid de flesta av dessa möten, för att väcka tankarna på vad det är som ger lön och hur vi ska komma dit vi vill, d v s rätt värderade och rätt avlönade. Vårdförbundsveckan var också en bra kollegial mötesplats, där budskapet förmedlades. Samma tema kom också upp under våra biokvällar. I samband med valrörelsen delade vi ut tårtor till politikerna och passade samtidigt på att prata om Fullt ut och den felaktiga värderingen av våra yrkesgrupper. Media intresserade sig också för detta. Under Vårdtåget var även dessa diskussioner självskrivna. En annan uppskattad aktivitet som hölls över hela länet i höstas var vår Medlemsutbildning, där vi under en kväll berättade om mina rättigheter och skyldigheter som anställd. I diskussioner med arbetsgivaren och under löneförhandlingarna förde vi fram ett tydligt budskap om att det behövs mer tid för vila och återhämtning, speciellt mellan och efter nattpass. Under våra kompetensutvecklingsdagar för förtroendevalda diskuterade vi mycket de förändringar som skett i vårdmiljön och hur vi jobbar vidare med dessa frågor och praktiskt hanterar dem på arbetsplatserna.

9 3. Förväntat resultat Vi förväntar oss att om vi i alla sammanhang, där vi pratar med medlemmar, allmänhet och politiker, tydligt talar om vad vårt bidrag till vården är, kan vi på så sätt få till en värderingsförändring i samhället. Vi måste själva kunna sätta ord på varför min kunskap gör skillnad i vården. Viktigt är också att arbetsgivaren tar till sig all forskning som finns om riskerna att arbeta ständig natt eller rotation dag, kväll och natt och utifrån den anpassar vår veckoarbetstid. 4. Verkligt resultat, vad hände och vad har uppnåtts Trots idoga diskussioner med arbetsgivarna inom både landsting, kommuner och privata, lyckades vi inte få till en veckoarbetstidsförkortning. Då samtliga arbetsgivare skyllde på dålig ekonomi och gav lägsta nivå enligt löneavtalet, hade vi en stark förhoppning att de istället skulle se en sänkning av veckoarbetstiden som en bra kompensation för utebliven rimlig löneökning. På de flesta arbetsplatser finns lönekriterier. Dock får vi signaler från flera håll att arbetsgivarna vill införa lönekriterier som ska gälla för alla olika yrkeskategorier inom en verksamhet. Det kan finnas en del fördelar med det, men samtidigt måste det finnas kriterier som är direkt anpassade till våra yrkesgruppers specifika sysslor, för att ge ett rättvist resultat. Vi har under året träffat många medlemmar under t ex. arbetsplatsträffar, Vårdförbundsveckan, biokvällar, Guldkantsmöten och övriga medlemsmöten. Det känns som om vi väckt en del nya tankar hos deltagarna om hur vi måste tänka och agera för att få de bästa villkoren och värderas rätt. Efter medlemsutbildningarna har kunskapen ökat hos medlemmarna och man har känt sig tryggare i samtal med chefen runt anställning och villkor. Media har också uppmärksammat flera av våra aktiviteter och rapporterat om vårt bidrag till vården och vad vi kan göra för att vården ska bli säkrare, bättre och billigare. 5. Analys och utvärdering av resultat och valda strategier Vi måste fortsätta att påverka arbetsgivare, politiker och allmänhet, för att vi ska värderas rätt. Bli ännu mer tydliga i vårt budskap. De aktiviteter vi anordnat under året har känts bra och fyllt sin funktion mot resan att uppfylla våra politiska mål och strategiska fokus. Vi har haft bra uppslutning från medlemmarna.

10 Vi i Vårdförbundet stärker våra professioners identitet/ Profession 1. Lokala mål/ inriktning Vi ska ses som auktoritet inom våra kunskapsområden. Med hälsa och helhet i fokus behövs vår kunskap i vården och vi är rätt värderade. Våra fyra yrkesgruppers kunskapsområden ska synliggöras för att åstadkomma en värderingsförändring av vårt bidrag till samhällets välfärd. 2. Kortfattad beskrivning av aktiviteterna Yrkesdagarna, för alla fyra yrkesgrupperna, är bra tillfällen att visa allmänheten vad vi kan. Röntgensjuksköterskorna stod i en sjukhusentré och visade besökarna deras bidrag till vården. Skolsköterskorna hade en heldagsutbildning utifrån nya Patientsäkerhetslagen och hur de ska tänka och arbeta utifrån den. Vi har regelbundet haft träffar och bokbord på universitetet och varit inne i klasserna för att informera studenterna om sin blivande profession och förberedelse inför yrkeslivet. En viktig sak att ta upp är att de ska kräva en bra ingångslön, när de söker och får erbjudande om arbete. Vi har träffat arbetsgivare och Mittuniversitetet och fört diskussioner om hur man ska tillhandahålla en klinisk praktik med kvalitét och som ger rätt förutsättningar för yrkeslivet. Varje månad delar avdelningen ut Månadens tårta till den arbetsplats som har ett professionellt teamarbete med tydligt patientfokus, utvecklar verksamheten eller klarar en extraordinär arbetssituation med bibehållen god patientsäkerhet. Genomgående på våra grundutbildningar för nya förtroendevalda och på de under året återkommande förtroendeträffarna, lyfter vi ständigt sambandet mellan att agera professionellt, villkor och säker vård. I slutänden resulterar förhoppningsvis detta i en rättvis lön och bättre villkor. Temat fanns också med på YZ-stämman, ett tredagars internat med arbetsmiljöfokus, för de förtroendevalda. På vårt årsmöte föreläste Angelica Frithiof om hur hon som stor-kund i vården har upplevt den situationen och vilka tankar och erfarenheter hon ville skicka med oss angående bl. a bemötande. Införande av Vårdval i primärvården kan också direkt kopplas till professionen och samhällsuppdraget. För att vårdcentralerna ska få behålla sina kunder och även värva nya, måste man på ett helt nytt sätt hantera tillgänglighet, utbud och bemötande. Vi har riktat flera Fullt ut kampanjer mot politiker, för att se att de som beställare av vård måste se vad vår kunskap bidrar med i vården och vilka nya områden vi kan ta hand om. Ett exempel på arbetsuppgifter som distriktssköterskan kan utföra med bästa resultat är Sjuksköterskeledd infektionsmottagning, s.k. SIM. Samtidigt som patienten får vård av hög kvalité, frigörs tid från läkaren, som kan använda sin tid till andra patientkategorier. Detta ger också en tydlig kostnadssänkning och en del av överskottet kan användas till löneökningsutrymme.

11 2007 beslutade regeringen att bidra med kr till Vårdförbundet för insatser till att erbjuda medlemmar som är intresserade att starta egna företag utbildning och rådgivning. Syftet med projektet Förändringskraft var att öka företagandet inom den kvinnodominerade branschen vård, hälsa och omsorg. Vårdförbundets avdelning Västernorrland deltog tillsammans med avdelning Jämtland i projektet. Samtliga medlemmar inbjöds till inspirationskvällar i Sundsvall och Östersund. Ca 50 medlemmar deltog på dessa infomöten, där projektet presenterades. Deltagarna erbjöds en utbildning under tre dagar, vilket resulterade i att 16 deltagare genomförde utbildningen under septemberförväntat resultat Vi hoppas och tror att politikerna ska inse att vårt bidrag till vården är värdefullt och livsnödvändig och att de utifrån det samt att vi har en akademisk examen ska ge oss en värdig lön, som motsvarar våra insatser i vården. Vi ska ses som auktoriteter i vården, vilkas kunskap och erfarenhet samhället efterfrågar och behöver. Alla medlemmar ska gå in på en anständig lön vid anställning och ska ha en bra löneutveckling under sitt yrkesliv. Allmänhet och politiker ska ha en så tydlig bild av vårt bidrag till vården, att de ser det som självklart att vi ska ha högre löner. Målsättningen i projektet Förändringskraft var att tio procent av att de som gått utbildningen skulle starta företag inom hälsa, vård och omsorg. 3. Verkligt resultat, vad hände och vad har uppnåtts Vi har vid flera tillfällen under året träffat politiker från de flesta politiska partierna och fört diskussioner med dem samt försökt påverka att de ska värdera oss rätt och ge oss rättvisa löner. Röntgensjuksköterskorna vände sig till allmänheten på sin yrkesdag och informerade om sitt arbete och det ger insikt vad dessa medlemmar bidrar med i vården. Vi har värvat många studenter som medlemmar och det är viktigt att de kommer in i gemenskapen redan under studietiden, för att redan då känna av professionaliseringen och yrkesgemenskapen. Att bli utvald och få Månadens tårta och uppmärksammas på hemsidan kan ge andra en sporre att även de ska berätta om sina bidrag till vården. Viktigt att allmänheten och patienter uppfattar oss som auktoriteter i våra yrkesroller och ser oss som den första, naturliga kontakten med vården. Här har vi en bit kvar att gå., men vi arbetar vidare med detta. Vi har förhandlat att de distriktssköterskor som arbetar med Sjuksköterskeledd infektionsmottagning ska ha ett lönetillägg för detta. Det är idag för tidigt att säga om målen för Förändringskraft uppnåtts. Skälet till detta är att det generellt sett tar längre tid än vi trodde för målgruppen att starta företag. Vi räknar dock med att tre fyra företag kommer att startas av de som genomförde utbildningen. 4. Analys och utvärdering av resultat och valda strategier Att fortsätta bearbeta politiker och arbetsgivare är helt nödvändigt för att få till en värderingsförändring och även visa att vår kunskap räcker till andra och mer avancerade arbetsuppgifter. Vi måste också i våra egna led fortsatt självkritiskt fundera på om vi i alla

12 lägen uppträder professionellt och tar vårt ansvar för yrkesutveckling och säker vård. Ska vi ses som auktoriteter som arbetar patientsäkert, måste vi t ex gå på rast, bevaka att vi får nog med återhämtning mellan arbetspassen och tid för reflektion och kunskapsinhämtning.

13