Sökandet efter Magnus Ladulås
|
|
- Axel Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Särtryck ur: Årsbok 2015 KVHAA Stockholm 2015 (isbn , issn ) LIN ANNERBÄCK & MARIA VRETEMARK Sökandet efter Magnus Ladulås Birger jarls grav i Varnhem Det hela började med att Stockholm firade 750-årsjubileum år Intresset för Birger jarl som Stockholms grundare var då stort och en idé väcktes om att undersöka de tre skeletten i den grav i Varnhems Klosterkyrka som pekats ut som jarlens. Graven hade undersökts omkring år 1920 och skeletten hade av antropologen Carl Magnus Fürst tolkats som kvarlevorna efter Birger jarl, hertig Erik och änkedrottning Mechtild, dvs. de tre personer som avbildas på den gravsten som ursprungligen täckt gravkammaren. Dessa resultat blev dock starkt ifrågasatta på 1990-talet då ett par forskare i Lund och Uppsala menade att dokumentationen från den äldre undersökningen pekade på att graven skulle innehålla kvarlevorna efter tre män och att ingen av dessa var Birger jarl. Vid undersökningen i Varnhem i maj 2002 kunde de förnyade osteologiska undersökningarna dock bekräfta resultaten från Fürsts antropologiska undersökning. Skeletten i graven tillhörde en äldre man, en yngre man och en äldre kvinna. Genom dna-analyser kunde vi dessutom konstatera att den inbördes släktrelationen mellan de tre individerna verkade stämma, dvs. att båda männen var nära släkt medan kvinnan inte hade släktskap med någon av dem. Detta styrker den attribuering av skeletten till de historiska personer som gjordes 1920 av Fürst, nämligen
2 52 föredrag att graven innehåller skeletten efter Birger jarl, hans näst yngste son Erik och hans andra hustru Mechtild, som ej var mor till Erik. För att verkligen slutgiltigt kunna bekräfta identifieringen ville vi göra en matchning av DNA-profilerna mot en samtida släkting i rakt nedstigande led. Då Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm var känd och undersökt tidigare så framstod en matchning mot hans skelett som den bästa vägen att gå. 1 Gravarna i Riddarholmskyrkans kor Magnus Ladulås var kung i Sverige från 1275 till sin död Erikskrönikan är en av våra främsta källor till den tidiga medeltidshistorien även om dess trovärdighet har ifrågasatts från tid till annan. När Magnus avled den 18 december år 1290 befann han sig på borgen Näs på Visingsö. Enligt krönikan dör kung Magnus av sot. Begreppet sot är ganska vagt och termen verkar ha använts för olika typer av sjukdomstillstånd under medeltiden. Av Erikskrönikan får vi också veta att Magnus bars av allmogen till Stockholm, precis som han själv önskat. Enligt kungens testamente, som skrevs i Skara år 1285, ville han vila i gråbrödernas kyrka i Stockholm. En inskriven förbannelse skulle se till att önskan åtlyddes. Gråbröderna hade mycket att tacka kung Magnus för. Han var deras stora donator och fick därefter en framträdande gravplats i konventskyrkans kor fore högha altare, som det står i Erikskrönikan. Enligt samma krönika ska ytterligare en person ha nedlagts i graven, nämligen hans blott 20-årige barnbarn och namne Magnus Birgersson, son till den avsatte kung Birger Magnusson. Magnus Birgersson avrättades år 1320 för att han inte skulle kunna göra anspråk på tronen. Efter halshuggningen på Helgeandsholmen ska han ha burits till konventskyrkan och nedlagts i samma grav som sin farfar. Hur Magnus Ladulås grav ursprungligen var markerad vet vi inte, men den tumba som i dag minner om kungens grav är ett beställningsjobb av kung Johan III. Under åren lät han renovera den efter reformationen förfallna kyrkan. I samband med detta tillverkade en
3 lin annerbäck & maria vretemark 53 fig. 1. Magnus Ladulås gravtumba i koret i Riddarholmskyrkan. Graven har öppnats genom att locket skjutits åt sidan. Foto M. Vretemark, Västergötlands museum. holländsk stenhuggare två stora porträttgravstenar över de två medeltida kungar, nämligen Magnus Ladulås och Karl Knutsson, som valt att begrava sig hos franciskanerna i Stockholm. Dessa porträttgravstenar placerades ovan två mäktiga tumbor i koret i kyrkan, Magnus Ladulås porträtt på den norra och Karl Knutssons på den södra (fig. 1). Mellan åren genomgick Riddarholmskyrkan omfattande renoveringar. Ansvarig för den antikvariska kontrollen var arkitekten Martin Olsson. Han hade då ett uttalat uppdrag att återfinna Magnus Ladulås grav. Man hade nämligen undersökt utrymmet i båda tumborna två gånger under 1700-talet och inte hittat något. Tumborna hade visat sig vara tomma. Eftersom området väster om tumborna och på sidorna var upptagna av gravar från talen var ytan där graven skulle kunna påträffas mycket begränsad. Martin Olsson beslöt att söka
4 54 föredrag under tumborna och att ta sig ner till den medeltida golvnivån och se om där fanns spår av någon gravkammare under mark. Under den norra av tumborna, lite förskjuten åt norr, fann Martin Olsson en tegelmurad gravkammare med sju skelett. Han hade då ingen som helst anledning att tvivla på att det verkligen var Magnus Ladulås grav han hade hittat. Antropologen Carl Magnus Fürst undersökte därefter de ben som hittades i gravkammaren. Här fanns ett skelett, det sist gravlagda, som låg kvar i läge medan de övriga sex var kraftigt omrörda. Genom att titta på kön och dödsålder attribuerade han sedan varje skelett till en historisk person i kung Magnus familj. Motsvarande utgrävningar företogs även under den södra tumban för att finna kvarlevorna av kung Karl Knutsson. Även här hittades flera skelett en bit under golvet, av vilka det sist gravlagda tolkades som Karl Knutssons. Efter de antropologiska undersökningarna återbegravdes samtliga individer i nytillverkade kopparskrin som ställdes ner i gravkammaren under golvet. På några av skrinen gjordes inskriptioner av namnen på de personer som skeletten blivit attribuerade till. Det är intressant att Martin Olsson i protokollet från tillslutandet av gravarna i mars 1917 särskilt anhållit om att få noterat att inskriptionerna icke äro av honom författade (Fürst & Olsson 1921, s. 220). Kanske kände han trots allt en viss tvekan. Undersökningen år 2011 Efter en lång ansökningsprocess fick projekt Magnus Ladulås tillstånd att öppna den norra gravtumban i Riddarholmskyrkan våren Det tunga locket med Magnus Ladulås porträtt sköts åt sidan och kopparskrinen från återbegravningen 1917 plockades upp, bars in i sakristian och öppnades. Därefter lades de sju skeletten upp på var sitt undersökningsbord. En noggrann osteologisk och odontologisk undersökning vidtog och prover togs för olika analyser. Några skelettdelar fördes till Karolinska Institutet i Huddinge för att med moderna metoder ta fram data och göra säkrare diagnoser på olika patologiska förändringar.
5 lin annerbäck & maria vretemark Skeletten härrörde från fem män och två kvinnor. När Carl Magnus Fürst gjorde sin antropologiska undersökning 1915 var han tvungen att rekonstruera skeletten och bedöma vilka ben som hörde ihop, eftersom sex av skeletten påträffades i omrört skick vid utgrävningen. Därtill skulle han bestämma sig för vilket av de fem mansskeletten som mest sannolikt skulle kunna vara Magnus Ladulås kvarlevor. Med hänvisning till uppgiften i Erikskrönikan om att kungen led av sot valde Fürst det skelett med de mest påtagliga patologiska förändringarna. Mycket kraftiga pålagringar på underarmsbenen och på sken- och vadbenen på detta skelett vittnar om ett sjukdomstillstånd med påtagligt försämrad cirkulation i kroppens perifera delar, troligen till följd av sviktande hjärt- eller lungfunktion. Denna individ tolkades då som Magnus Ladulås och har så gjort under de 100 år som förflutit sedan dess. De två kvinnorna i graven antog Fürst vara Magnus hustru drottning Helvig av Holstein samt deras dotter Rikissa, som var abbedissa i Klara kloster i Stockholm. Det finns dock inga historiska källor som antyder att dessa kvinnor skulle ha begravts här. Carl Magnus Fürst noterar att båda kvinnorna har medvetet deformerade kranier, något vi också kunde studera vid den förnyade undersökningen. Den långsmala huvudformen hade åstadkommits genom att kvinnorna redan som barn fått bära en hårt åtdragen huvudbonad som tvingat hjärnskålen att utvecklas bakåt. Deformation av kranier förekommer i många kulturer, men är inget som vi direkt förknippar med det medeltida Europa. En central del i den förnyade undersökningen 2011 var att kritiskt pröva de äldre tolkningarna med hjälp av de analyser vi gjorde och de prover som togs. Viktigt i det sammanhanget var att kontrollera dateringarna med hjälp av C14-prover, något man förstås inte kunde göra vid den första undersökningen När dateringsresultaten så kom visade dessa att samtliga skelett i gravkammaren var från 1400-talet och 1500-talets början. Således var detta inte Magnus Ladulås familjegrav utan medlemmar av någon annan släkt som uppenbarligen gjort stora donationer till klostret på 1400-talet. Resultaten och tolkningarna 55
6 56 föredrag i 1915 års undersökning visade sig alltså bygga på felaktiga premisser. Dateringarna gav upphov till en mängd frågor som rörde vilka personers skelett vi undersökt och var Magnus Ladulås kvarlevor kunde finnas. Detta var en spännande utveckling i projektet och en verklig utmaning. Eftersom kung Magnus var en så viktig person för gråbröderna i Stockholm är det osannolikt att hans grav skulle ha plockats bort eller överlåtits till andra personer på 1400-talet. Ett annat alternativ som vi då ville undersöka närmare var möjligheten att kung Karl Knutsson och Magnus Ladulås skulle ha begravts i samma grav. Det finns nämligen en koppling dem emellan, genom att Karl Knutsson hävdar (ett påhittat) släktskap med den Erikska ätten, dvs. Magnus familj, för att legitimera sin rätt till tronen i det politiskt oroliga 1400-talet. Även Karl Knutssons grav öppnades och undersöktes på 1910-talet. I den graven fanns, förutom den forne kungens kvarlevor, ytterligare tre manliga skelett som man inte ägnade någon större uppmärksamhet åt vid den antropologiska undersökningen eftersom man redan trodde sig ha funnit och identifierat de individer man sökte. I rapporten från undersökningen står det att de tre skeletten låg i vad man då tolkade som orörd 1200-talsjord, vilket lät lovande. Vi ansökte således om tillstånd att öppna även Karl Knutssons gravtumba för att titta närmare på dessa skelett. Undersökningen år 2012 Öppningen av Karl Knutssons tumba våren 2012 genomfördes på precis samma sätt som vid öppningen av den norra tumban året innan. Locket sköts åt sidan, kopparskrinen togs upp och bars in i sakristian där skelettdelarna plockades upp. Det visade sig dock omedelbart att samtliga skelett, förutom Karl Knutssons, härrörde från män som hade för låga dödsåldrar för att kunna vara Magnus Ladulås kvarlevor. De hade alla dött i ett åldersspann mellan 25 till 40 år. Föga överraskande visade sedan C14-dateringarna att även dessa skelett härrörde från begravningar på 1400-talet och 1500-talets början, alltså precis samtida med indivi-
7 lin annerbäck & maria vretemark 57 fig. 2. Karl Knutssons kranium. Foto R. Wahlsten, Medeltidsmuseet. derna i den norra korgraven. Utan tvekan återspeglas här en ökad begravningsfrekvens i koret under 1400-talet, något som går hand i hand med de uppgifter som finns om stora donationer till klostret från flera framstående familjer vid den här tiden (exempelvis familjerna Fleming, Gumsehuvud och Vasa). Att det fjärde skelettet i graven är kung Karl Knutssons (död 1470) kvarlevor finns ingen anledning att ifrågasätta. Detta skelett påträffades vid utgrävningen 1916 i orört läge i en träkista. I graven fanns välbevarade läderskor, fragment av olika klädesplagg och dräktdetaljer, hyskor och hakar samt även hår av sobel som tyder på ett pälsbräm, allsammans förvarat på Statens historiska museum. Det kraftiga skelettet är efter en
8 58 föredrag cirka 175 cm lång man som dött i 60-årsåldern (fig. 2). Väl utvecklade muskelfästen tyder på en fysiskt mycket aktiv person, men åldern tar ut sin rätt. Han led av artros i vrister och fotleder samt även i ryggraden, framför allt i nacken. Trots den höga dödsåldern hade han ändå samtliga tänder i behåll och slitaget av tandkronorna var förhållandevis litet, något som är utmärkande för personer ur högre sociala skikt som tycks ha ätit mer lättuggad mat än folk i allmänhet. En central gravkammare? Den utan tvekan mest intressanta upptäckten vid undersökningen av Karl Knutssons grav 2012 rörde den märkliga medeltida tegelmur som avgränsar gravutrymmet åt norr. Till skillnad från graven under Magnus Ladulås tumba så fanns ursprungligen ingen murad gravkammare fig. 3. Den medeltida muren som begränsar Karl Knutssons gravutrymme åt norr. Fogbruket mellan tegelstenarna är inte avstruket vilket tyder på att detta är baksidan på en mur. Foto och montage C. Althoff, Arkitekt Althoff.
9 lin annerbäck & maria vretemark i Karl Knutssons grav. Här fanns endast en medeltida mur invid vilken kungen låg begravd. Redan Martin Olsson konstaterade att muren är märklig och lite omotiverad, men han förklarade utseendet med att den är lagd av tämligen ojämnt tegel och i dåligt skick (Fürst & Olsson 1921, s. 45). Vår slutsats var i stället att den hade murats från andra sidan och att det är därför som murbruket väller ut mellan tegelstenarna (fig. 3). Ingen hade strukit bort den överflödiga fogmassan, vilket man normalt gör för att få en slät mur. Det var alltså troligen baksidan av en mur vi såg. I så fall kunde denna mur vara en del av en annan konstruktion, en central gravkammare. Vi hade nu gjort om hela undersökningen från och återigen analyserat alla de skelett som tidigare konstaterats tillhöra medeltida begravningar i kyrkans kor, men inte funnit klostrets store donator bland dem. Kanske gömde sig en hittills okänd gravkammare i golvet, i utrymmet mellan de båda tumborna? Den graven skulle i så fall ligga exakt längs kyrkans mittaxel, på den absolut förnämsta platsen i kyrkan, precis framför högaltaret. Undersökningen 2014 För att undersöka vår hypotes om ytterligare ett gravutrymme i koret, och murens del i denna, ansökte vi om en utgrävning av området mellan tumborna. I februari 2014 genomfördes så en liten sonderingsgrävning (fig. 4). Vi hade tillstånd att lyfta golvplattorna mellan tumborna och gräva ut området ner till nivån för det medeltida golvet, dvs. cirka cm under golvplattorna. Golvnivån höjdes när kyrkan renoverades på 1570-talet. Efter denna sondering skulle vi utvärdera om det var värt att gå vidare och gräva ut hela utrymmet. Bland fynden i det omrörda 1570-talslagret finns många bitar fint huggen sten, troligen en krossad gravhäll. Dessutom hittade vi en del omrörda ben, ett bryne, lite glas och målad puts från korets renovering. Men det mest fantastiska är att vi nu fick se den släta fina framsidan på den mur vars knöliga baksida vi skådat nere i Karl Knutssons gravut- 59
10 60 föredrag rymme. Vi har också hittat fler anslutande medeltida tegelmurar som ramar in ett 2 x 0,8 meter stort utrymme mitt i koret (fig. 5). Vår teori om en central ursprunglig gravkammare har således stärkts. I skrivande stund ligger en ansökan inne hos Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Riksmarskalksämbetet om tillstånd att gräva ut de sista 60 cm ner till tegelkammarens botten, en botten som vid sondering med sticka även den verkar vara gjord av tegel. fig. 4. Planskiss över koret i Riddarholmskyrkan med läget för den nyfunna centrala gravkammaren mellan tumborna markerat. Underlag ur Fürst & Olsson 1921.
11 lin annerbäck & maria vretemark 61 fig. 5. Sonderingsundersökning i golvet mellan tumborna i mars Här har vi upptäckt tidigare okända medeltida tegel murar som bildar ett 2 x 0,8 m stort utrymme, exakt mitt i koret. Foto M. Vretemark, Västergötlands museum. Kvar står våra frågor: Finns Magnus och hans barnbarn i gravkammaren mellan tumborna? Vilka är de andra familjerna vars skelett vi har undersökt och som fått så förnäma gravplatser i koret? Vilka svenska högfrälsekvinnor hade medvetet deformerade skallar på 1400-talet? Förhoppningsvis kan vi nysta upp dessa historiska gåtor och öka kunskapen om hur kyrkans kor har använts under medeltiden. Det är också väldigt spännande att eventuellt kunna klargöra trovärdigheten i Erikskrönikan. Om vi hittar två individer i graven, varav den ena är halshuggen, och dessa stämmer överens osteologiskt och genetiskt med det vi vet om våra två Magnusar, kan vi stärka trovärdigheten hos krönikan. Dessutom kan vi kanske slutgiltigt reda upp den historiska förvirring som Johan III, medvetet eller omedvetet, skapade när han lät göra de ståtliga tumborna på 1570-talet. Föredrag den 6 maj 2014
12 62 föredrag not 1. Lin Annerbäck, fil.mag. arkeologi, är antikvarie/curator vid Stadsmuseet och Medeltidsmuseet i Stockholm. Maria Vretemark, fil. dr historisk osteologi, är förste antikvarie vid Västergötlands museum, Skara. Projekt Magnus Ladulås är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med inblandade från Västergötlands museum, Stadsmuseet i Stockholm, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Lunds universitet, Rättsmedicinalverket, Sahlgrenska akademien, Statens historiska museum, Stockholms universitet och Uppsala universitet Campus Gotland. Projektledningen består av Lin Annerbäck, samordnare, Maria Vretemark, vetenskapligt ansvarig och Solbritt Benneth. Genomförandet av undersökningarna har gjorts möjligt genom generösa bidrag från Kungl. Vitterhetsakademien, Berit Wallenbergs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse, Stiftelsen Grevillis fond, Västergötlands fornminnesförening och Samfundet S:t Erik. referens Fürst, C.M. & Olsson, M. (1921). Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravar i Riddar holmskyrkan. Stockholm.
Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
Läs merReutercrantzka gravkoret i Kolbäcks kyrka
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:65 Reutercrantzka gravkoret i Kolbäcks kyrka Reparation av golv Antikvarisk kontroll Kolbäcks kyrkby 9:1 Kolbäcks socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merGamla bilder på Lau kyrka
Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna
Läs merVÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET
RAPPORT 2015:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAÄ 14, 16, 21 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Värmekulvert i Nunneklostret Innehåll
Läs merEfter att ha bekantat oss med de enskilda husen
Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna
Läs merKulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
Läs merDomherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
Läs merNorrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk
Läs merarkivrapport Inledning
Rapport nr: 2015:06 Projekt nr:1518 1(2) arkivrapport till. Sörmlands museum att; Kjell Taawo Box 314 611 37 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2015-09-29 förenklad
Läs merUndersökningens syften. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö. Tidigare undersökningar i Ekshärad
Innehållsförteckning Inledning... 2 Undersökningens syften... 3 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö... 3 Tidigare undersökningar i Ekshärad... 3 Undersökningen... 5 Begravningssätt och bevaringsförhållanden...
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merbyggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården
byggnadsvård Toresunds kyrka Toresunds kyrka 1:1, Toresunds socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården Dag Forssblad
Läs merTitta in i medeltiden
Titta in i medeltiden Instruktioner för genomförandet av specialmärket Historikern godkänt av Finlands Scouter på Aboa Vetus & Ars Nova -museet Välkommen att undersöka historia! Att undersöka och studera
Läs merBadelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet
Läs merNormlösa. Besiktning av kalkmåleri 2014-07-10 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: norra stigluckan
Normlösa Besiktning av kalkmåleri 2014-07-10 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Bild 1: norra stigluckan Sammanfattning av åtgärdsbehov Långhusväggen vid läktaren I fönsteromfattningen på läktaren finns
Läs merVästerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:20 Västerfärnebo kyrka Renovering och nytillverkning av lanterninfönster Antikvarisk kontroll Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Helén Sjökvist
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merArkeologisk provundersökning
Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert
Läs merRogberga kyrkogård Ny askgravlund
Antikvarisk medverkan Rogberga kyrkogård Ny askgravlund Rogberga socken i Jönköpings kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:25 Anders Franzén Rogberga kyrkogård
Läs merHenriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på
RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland
Läs merNaturhistoriska museet
Vår Stockholmsresa! Medeltidsmuseet På torsdagen var vi på Medeltidsmuseet. Där fick vi gå själva och kolla på dem sakerna som fanns där. Vi såg en uppstoppad häst, skelett från medeltiden, gamla kläder
Läs merTrädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
Läs merArkeologisk förundersökning av sakristian i Timrå kyrka.
Arkeologisk förundersökning av sakristian i Timrå kyrka. Trappan ner till källaren i sakristian. Fornlämning: Raä 144. Fastighet: Timrå Prästbol 1:1. Socken: Timrå. Kommun: Timrå. Landskap: Medelpad. Rapportnummer
Läs merKronobäcks klosterkyrkoruin
Kronobäcks klosterkyrkoruin Arkeologisk undersökning Kronobäck 1:1 och 1:7 Mönsterås socken, Småland Emma Angelin Holmén Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport 2007 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum
Läs merKvarteret Helge And 17 i Arboga
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK
Läs merarkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Läs merNorrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:56 Norrby kyrka Utvändig renovering av kyrktorn Antikvarisk kontroll Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland Anna Güthlein Norrby kyrka Utvändig renovering
Läs merGravar och kyrkogrund i Föllinge socken
UV VÄST RAPPORT 2000:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Gravar och kyrkogrund i Föllinge socken Arkeologisk förundersökning av Föllinge kyrkogård. Jämtland, Krokoms kommun, Föllinge socken Christina Rosén
Läs merBJURÅKERS KYRKAS KLOCKSTAPEL
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:11 BJURÅKERS KYRKAS KLOCKSTAPEL Antikvarisk medverkan vid renovering av spånklädda ytor Bjuråkers kyrka Bjuråkers socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2010 Daniel Olsson
Läs merDelad tro delat Ansvar
Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merStadshotellet i Enköping
Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst
Läs merSchaktning på Torget i Vimmerby
Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merBrandspår och belysning på Sunds kyrkogård
Rapport 2006:80 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Invid RAÄ 172 Sunds socken Ydre kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L
Läs merFlatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Läs merVA vid Ledberg och Lindå vad
Rapport 2010:102 Arkeologisk förundersökning VA vid Ledberg och Lindå vad RAÄ 8 Ledberg 6:1 och 10:1 m fl Ledbergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä
Läs merHeda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt
Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,
Läs merFORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne
FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne Våren 2007 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersökning vid Lärjeholms gård, Hjällbo 55:1, på uppdrag av Länsstyrelsen
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merDen karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012
Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag
Läs merNr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7
Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning
Läs merDendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka Linköpings stift rapport. Gunnar Nordanskog 2010-11-22
Dendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka Linköpings stift rapport Gunnar Nordanskog 2010-11-22 Dendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka. Linköpings
Läs merArkeologi vid Balingsta kyrka
Arkeologisk schaktningsövervakning Arkeologi vid Balingsta kyrka Balingsta 7:2 Balingsta socken Uppsala kommun Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseets rapporter 2014:05 Arkeologisk schaktningsövervakning Arkeologi
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merDingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:27 Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Installation av larmanläggningar Antikvarisk kontroll Dingtuna, Irsta, Lillhärad socken Västmanland Helén Sjökvist Dingtuna,
Läs merEL TILL NYA TOMTER I SKÖLSTAD
RAPPORT 2015:33 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING EL TILL NYA TOMTER I SKÖLSTAD INVID RAÄ 86, 114-117 OCH 133 SKÖLSTAD 1:3, 1:6 OCH 1:9 VIKINGSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT
Läs merFrån Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org
Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merKyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka
Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport
Läs merSägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta
Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merFrinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift
Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merEn berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö
En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och
Läs merMunka Ljungby 131:1, fornlämning 67
Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merE K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden
E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade
Läs merSMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merEn viktig del av arkeologens arbete är att förmedla
När får vi se arkeologerna fika? lars g holmblad En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla den kunskap som grävs fram. I samband med undersökningarna vid Påljungshage arrangerades visningar för
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merMARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Läs merByggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus
Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal
Läs merBO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift
BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra
Läs merTrehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Läs merVästra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Läs merHÄLLRISTNINGAR I BORG DEL 11
HÄLLRISTNINGAR I BORG DEL 11 Raä nr 34, 35, 36 öster om Skälv Rapport över dokumentation av hällristningar i Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland utförd av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam.
Läs mer2013-03-19 meddelad i Visby
Gotlands tingsrätt Rotel 4 Mål nr meddelad i Visby 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Erik Öström Åklagarmyndigheten Lokal åklagare i Visby Tilltalad Mahdi Rahimi, 970124 c/o Hassela
Läs merOscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING
Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merNYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN
NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop
Läs merStiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:xx 2013:39 Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Lisa Skanser Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk
Läs merJosef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum
Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla
Läs merGustav iii:s paviljong på Haga
restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott
Läs merKastades från balkong tog själv fallet till HD
Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna
Läs merRENOVERING AV LOS KYRKAS TORN
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:10 RENOVERING AV LOS KYRKAS TORN Antikvarisk medverkan i samband med renovering av torn och torntak Los kyrka Los socken med Orsa finnmark Ljusdals kommun Hälsingland
Läs merNy gatubelysning i centrala Skänninge
Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad
Läs merJULMARKNAD i Jakriborg
JULMARKNAD i Jakriborg Äntligen är planeringen igång inför den traditionella och populära julmarknaden i Jakriborg den medeltida Hansastaden, som ligger i Hjärup utanför Lund. Marknaden har under sina
Läs merNu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009
Nu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009 Den här veckan startar vi vår uppfräschning av EFS kyrkan! i sidan Byggnytt kan du få se vad som händer under några intensiva veckor. Vi har en kostnadsberäkning
Läs merKapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan
Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det
Läs merDet är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.
Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga
Läs merEn källare med tradition
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:39 En källare med tradition Mynthuset åter aktuellt Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Jarl 5 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...
Läs merpär lagerkvist 1891-1974
pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från
Läs merSelma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm.
Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma dä ä mor min, dä! lär författaren Tage Aurell ha utropat, när några yngre kollegor på besök talade nedvärderande om Selma Lagerlöf och hennes
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merFrån Lillå till Munkgata
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:24 Från Lillå till Munkgata Ett brofundament under Munkgatans asfalt Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Munkgatan Västerås stadsförsamling
Läs merTakstegen skruvades ihop men vädret var dåligt så vi beslöt att inte utmana ödet genom att klättra på det hala taket.
Höskörd I dagens städning vid gamla folkskolan tog vi bland annat bort höet som minsann stått där tillräckligt länge. Men lustigt nog var det inte vått annat än på ytan så det brann utmärkt. Takstegen
Läs merAvrättningsplatsen i Hamneda
Avrättningsplatsen i Hamneda Arkeologisk efterundersökning RAÄ 333 Hamneda socken Ljungby kommun Kronobergs län Martin Hansson med bidrag av Caroline Arcini och Lars Winroth Smålands museum Smålands museum
Läs merkv Pilgrimen 2 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:14 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll
Rapport 2008:14 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll kv Pilgrimen 2 RAÄ 14 kv Pilgrimen 2 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S
Läs merRasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av fasad och tak samt invändig restaurering och konservering. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2008-2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild:
Läs mer