Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Krokslättsskolan har upprättat en plan i syfte att: Främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av alla på vår arbetsplats (skola) Upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling Utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Åtgärda trakasserier och kränkande behandling Planen bygger på: FN:s barnkonvention Skollagen Arbetsmiljölagen Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet LGR 11 Skolverkets Allmänna Råd från 2012 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling DEFINITIONER enligt skolverkets allmänna råd från 2012: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

2 Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.4 LGR 11 Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande demokratiska värden som vårt samhällsliv vilar på. STYRDOKUMENT: LGR 11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbing. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. SKOLLAGEN (allmänna föreskrifter, 1:a kap 2 ) Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. (Med arbetstagare avses här elever samt all personal) 1993:17 6 det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. 1993:17 5

3 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. (Artikel 1) DEKLARATION: På Krokslättsskolan har vi tre ledord: tradition, tillhörighet och trygghet. Genom bl.a. olika slags traditioner skapas tillhörighet och i förlängningen trygghet. Utifrån denna trygghet kan eleven lära sig social kompetens, kunskaper och färdigheter som behövs för ett rikt liv som aktiv samhällsmedborgare. Vi accepterar inga former av kränkande behandling. Det är ALLAS skyldighet att vara tydlig i vad som är acceptabelt resp. inte acceptabelt i samspelet med andra samt ALLTID markera i ord och handling om/när det som inte är acceptabelt sker. All personal skall både gestalta och förmedla läroplanens värdegrund och värden samt hela tiden agera som förebilder. UTGÅNGSPUNKT: På Krokslättsskolan skall ett systemteoretiskt förhållningssätt råda. Det innebär att vi utgår ifrån att mänskliga beteenden beror på och är påverkade av flera faktorer samt det/de system man verkar i. Människan påverkas av systemet men påverkar det också själv. Detta förhållningssätt innebär att vi ser individen i sitt sociala (system) sammanhang. Detta förhållningssätt betonar också människors resurser och möjligheter att skapa konstruktiva sammanhang, snarare än att fokusera på problem och det som inte fungerar. Det betonar också tidsaspekten här, nu och framåt före att titta i backspegeln. Det innebär också att vi pratar med och inte om (varandra). Vi tolererar inga former av kränkande beteenden. Om/när konflikter uppstår vill vi låta alla inblandade komma till tals. Det finns inte en sanning utan flera. Alla har rätt till sin upplevelse. Genom aktivt lyssnande kan vi förstå och lära och på så sätt finna vägar framåt, låsa upp låsta positioner och skapa positiva mönster. Vid ev. konfliktlösning skall inga förutfattade meningar om händelseförloppet eller de inblandade personerna få råda och vi ställer då frågor till varandra för att försöka förstå varandra. Krokslättsskolan är allas skola. Det är beteenden vi vill uppmuntra/stödja eller motverka, inte personer. Skolan har till uppgift att fostra elever enligt de normer och värden om finns nedtecknade i våra styrdokument.

4 FRÄMJA: Det främjande arbetet skall bedrivas systematiskt och vara en del i det vardagliga arbetet. Personalen skall få kompetensutveckling i syfte att öka medvetenheten och kunskapen kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tid kommer att avsättas för personal, kring att diskutera normer och attityder i största allmänhet men också på den egna verksamheten. Tid skall avsättas för lärare och elever, kring att diskutera normer och attityder och hur goda relationer kan vårdas. FÖREBYGGA: Arbetet med att ha en god och trygg arbetsmiljö måste ha tyngdpunkten i det förebyggande arbetet. Strukturer Vi skall regelbundet inventera och se över så att strukturer och arbetssätt är i enlighet med styrdokumenten ovan. Det kan gälla våra ordningsregler, lokaler, undervisningen (ex. gruppindelningar, schema, arbetsformer) ringsamtal och personalmöten. När? Vid fyra tillfällen per år då vi följer upp och utvärderar på gemensamma studiedagar: vecka 33, nov, jan och juni. Ansvarig: Rektor Personal Värdegrunden och det systemteoretiska förhållningssättet skall vi ständigt föra samtal kring, både spontant och i våra lärgrupper (se bilaga), som träffas regelbundet. Värdegrunden/synsättet är också ett återkommande inslag på kompetensutvecklingsdagar och på arbetsplatsträffarna. Ansvarig: rektor och varje enskild medarbetare Behjälpliga: Utvecklingsgruppen. elevhälsoteamet (se nedan), och antimobbningsgruppen (se nedan) Barn/elever: Det systemteoretiska förhållningssättet skall råda i våra verksamheter, förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg. Detta kräver arbete/insatser på alla nivåer, individ, grupp och organisation. Även via olika slags förebyggande samtal såsom ringsamtal (se bilaga). I klasserna skall eleverna arbeta regelbundet med olika värderingsövningar. Fadderverksamheten är ett viktigt forum i det förebyggande arbetet. År 3 är faddrar till år F, år 4 till år 1 och år 5 till år 2. Våra traditioner är också viktiga i det förebyggande arbetet. Olika årgångar är ansvariga för olika traditioner (se Fronter). Man skall också arbeta med att få barnen/eleverna att inse konsekvenserna av sina handlingar och få/uppmuntra dem att ta ansvar för desamma. Avslappning, beröring, massage och drama kan vara metoder i arbetet med barnen/eleverna. Det är oerhört viktigt att pedagogerna gör regelbundna observationer av barnen/eleverna i olika situationer samt har regelbunden kontakt med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt kan kränkningar m.m. upptäckas så tidigt som möjligt. Elevens ansvar är att följa de ordningsregler som gemensamt upprättats, bemöta andra i enlighet med det systemteoretiska förhållningssättet och omgående berätta för vuxen/annan elev om

5 han/hon eller annan elev blir behandlad på ett sådant sätt så att det bryter mot denna plan. Ansvarig: Lärare i skola och på fritids, samt varje elev. Föräldrar/vårdnadshavare: Föräldrar/vårdnadshavare får regelbunden, skriftlig information från skolan, både från rektor samt från lärare. Ett viktigt möte är utvecklingssamtalen som sker minst en gång/termin. Brukarrådet är också en viktig grupp. Här ges fortlöpande information samt möjlighet till råd och inflytande inför beslutsfattande. Varje klass utser klassrepresentanter som blir en länk mellan skola och föräldrarna i resp. klass/grupp. Ansvarig: rektor och lärare. UPPTÄCKA, UTREDA, DOKUMENTERA OCH ÅTGÄRDA: Rutiner för att upptäcka ev. diskrimineringar och kränkningar Vi använder oss av följande metoder för att upptäcka ev. diskrimineringar och kränkningar. Enkäter både på elev- och personalnivå minst en gång/år Gruppsamtal på både elev- och personalnivå (ex. ringsamtal, lärgrupper) Individuella samtal på både elev- och personalnivå minst två gånger/år samt då behov uppstår (ex. handledningssamtal, utvecklingssamtal och spontana samtal). Tillsyn (tre rastvakter som bevakar olika områden på skolgården) på raster och vid alla aktiviteter både inomhus och utomhus. Antimobbningsgruppen har möte med kamratstödjarna regelbundet. Klassrådsmöten, helst varje vecka På föräldramötet informeras föräldrarna om vikten att anmäla till skolan om barnen blivit utsatt. Elevhälsa på arbetslagsmötena Elevhälsa på elevhälsoteamets möten Klasskonferenser Utbildning för personalen kring kränkningar och diskriminering Ansvariga: Rektor, antimobbningsgruppen, elevhälsoteamet och alla lärare. Rutiner för utredning Ev. mobbning, kränkning eller diskriminering på barn/elevnivå anmäls till rektor och antimobbningsgruppen. De samlar sedan in fakta från anmälaren samt från den/de drabbade. Därefter förs samtal med alla inblandade, gärna i form av ett ringsamtal. Ibland samtalar man först enskilt med den/de som kränkt/mobbat. I ringsamtalet är det viktigt att samtalsregler upprättas i början av samtalet och att man avslutar med att kontrollera att alla känner sig rättvist behandlade och hörda i samtalet. Därefter informeras vuxna och ev. andra barn. Uppföljningssamtal sker påföljande dag och sedan efter en vecka och därefter regelbundet till kränkningen/mobbningen upphört. Det är den/de drabbade som avgör om så skett eller inte. När så skett sker också uppföljningssamtal med längre mellanrum. Föräldrar/vårdnadshavare till de inblandade kontaktas snarast, helst samma dag och även här sker sedan uppföljningssamtal. Viktigt att samtalen dokumenteras.

6 Då ev. mobbning/kränkning/diskriminering sker på vuxennivå anmäler den/de drabbade detta till rektor som tar del av och kartlägger. Om rektor är en del av problemet vänder man sig istället till sina fackliga företrädare som kan föra den anställdes talan. Anställd kan också begära att rehabutredning görs. Rektor samtalar med alla inblandade, gärna i form av ett ringsamtal (se ovan). Om han/hon inte lyckas nå en bra lösning flyttas ärendet till Mölndalshälsan. Uppföljningssamtal sker regelbundet, först med ca. 14 dagars mellanrum och senare med större mellanrum. Viktigt att samtalen dokumenteras. Om/då kränkningar sker skall tillbudsrapport skrivas och lämnas till rektor som tar upp dem på samverkansgruppens möten. Även Händelsedokumentation (se bilaga) ifylles. Ett ex. lämnas till rektor. Om/då någon (barn/vuxen) upplever att en kränkande särbehandling sker skall denne tydligt säga ifrån att detta är ovälkommet. Den drabbade (vuxen) eller vuxen som är behjälplig (barn) skall dokumentera det inträffade, ord, handling, datum, klockslag, vittne osv. (Lämpligtvis på blanketten Händelsedokumentation.) Om/då elev/personal vill göra en anmälan om diskriminering/kränkning används Mölndals stads blanketter för dito. Blanketten finns i Fronter och på Molnet. Ansvariga: rektor, antimobbningsgruppen, resp. medarbetare, samverkansgruppen (se nedan) FÖRANKRINGSPROCESSEN (en del i det främjande och förebyggande arbetet): Personal Planen bygger på tidigare arbete med värdegrund och mål samt på tidigare planer mot kränkande behandling. En referensgrupp bestående av rektor, en representant från antimobbingsteamet samt skolans specialpedagog har träffats vid två tillfällen för att utvärdera den gamla Likabehandlingsplanen samt gå igenom vad som behöver revideras med tanke på ny läroplan, ny skollag och nya allmänna råd. All personal har fått läsa igenom förslag till plan inför en studiedag i juni. På studiedagen går vi igenom och repeterar de systemteoretiska grunderna,samt arbetar med nya planen. Den nya planen kommer att fastställas i samverkansgruppen. Planen skall tas upp vid terminsstarten med eleverna och den bör finnas tillgänglig i alla klassrum, i personalrummet samt i Fronter. Vid incidenter bör planen aktualiseras för att på så sätt hållas levande. Ansvarig: rektor, lärare Barn/elever Eleverna har varit delaktiga via kamratstödjarna och elevråd. Alla lärare är skyldiga att berätta om planen i resp. grupp vid terminsstarten samt göra den tillgänglig för eleverna. Eleverna bör göras mer delaktiga inför kommande läsår än tidigare. Ansvarig. Klasslärare och övriga lärare som berörs.

7 Föräldrar/vårdnadshavare Ett förslag till plan kommer att diskuteras på ett brukarråd i slutet av maj Planen kommer att presenteras i samband med höstterminens första föräldramöte och alla klasser kommer att kunna arbeta med den kontinuerligt. Ansvarig: rektor UPPFÖLJNING: Planen kommer att följas upp på en studiedag i januari 2013.samt med elevråd, kamratstödjare och trivselgrupp. Utvecklingssamtalen/medarbetarsamtalen är ytterligare forum som kan användas på individnivå. Ansvarig: rektor, lärare och övriga medarbetare. RESURSER: Trivselgruppen Hanna Bremmers Sven Grönbäck Helen Karlsson hanna.bremmers@skola.molndal.se sven.gronback@skola.molndal.se helen.karlsson@skola.molndal.se Elevhälsoteamet Christel Österman christel.osterman@molndal.se Helen Karlsson helen.karlsson@skola.molndal.se Torbjörn Brunström torbjorn.brunstrom@molndal.se Anneli Jigstrand Eriksson anneli.jigstrand.eriksson@molndal.se Victoria Ahlsell victoria.ahlsell@molndal.se Samverkansgruppen Christel Österman christel.osterman@molndal.se Hanna Bremmers hanna.bremmers@skola..molndal.se Ulla Lygner ulla.lygner@skola.molndal.se