Innehållsförteckning. Redaktör: Jane Karlsson Omslagsfoto: Christoffer Hjalmarsson Svenska Afghanistankommittén 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Redaktör: Jane Karlsson Omslagsfoto: Christoffer Hjalmarsson Svenska Afghanistankommittén 2012"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Information om projektet Vems säkerhet?... 3 Temaarbete i projektet Vems säkerhet?... 3 Förslag på upplägg:... 3 Inläsning:... 3 Klassrumsövningar:... 3 Intervjuer:... 4 Redovisning... 4 Skypemöten... 5 Vad kommer klasserna i Afghanistan göra?... 5 Förkunskaper och utvärderingar... 6 Förkunskap att be elever fylla i vid projektstarten... 7 Utvärdering att be elever fylla i vid projektslutet... 8 Förkunskap för lärarna att fylla i vid projektstarten... 9 Utvärdering - för lärarna att fylla i vid projektslutet Inläsning Vems säkerhet? Säkerhet? Svenska myndigheters syn på säkerhet Vikten av att involvera kvinnor i fredsarbete Afghanistan och säkerhet Debatt i media om Afghanistan och säkerhet Utveckling FN och utveckling Vikten av att involvera kvinnor i utvecklingsarbete Svenska Afghanistankommittén och utveckling i Afghanistan Millenniemålen och Afghanistan Fallstudie fyra berättelser om liv och säkerhet i Afghanistan Ramisha; Jag vill bli advokat Emal; Jag skulle vilja klä mig fint Mohammad Ahman; Ingen kan skada mig Ziajan; Jag är väldigt lycklig Klassrumsövningar Opinionsmätning Internationell konferens om Säkerhet och Utveckling pdf lista Mer material på nätet Filmtips! Redaktör: Jane Karlsson Omslagsfoto: Christoffer Hjalmarsson Svenska Afghanistankommittén 2012

3 Information om projektet Vems säkerhet? Projektet Vems säkerhet? har som mål att väcka kritiskt tänkande hos elever i högstadiet och gymnasiet. Genom att ur olika i perspektiv ge en nyanserad bild och berika analysen av hur säkerhetspolitik och utvecklingsarbete hänger ihop och med Afghanistan som ett konkret exempel. Projektet har också som mål att bryta stereotyper genom direkt dialog mellan elever i Sverige och Afghanistan. Målen nås genom att låta eleverna: - analysera begreppen nationell säkerhet och mänsklig säkerhet, med millenniemålen som ramverk. - analysera den roll Sverige spelar som fredsbevarare och utvecklingsaktör ur olika perspektiv. - genom direkt dialog med elever i Afghanistan skapa sig en personlig relation till och insikt i hur det är att i Afghanistan leva med resultaten av beslut om säkerhet och utveckling fattade i länder som Sverige och internationellt. Aktiviteterna i projektet innefattar ett temaarbete där eleverna diskuterar säkerhet och utveckling. I aktiviteterna ingår också två (2) tillfällen för elever och lärare i den svenska och den afghanska skolan att mötas via skype. Det första för att hälsa på varandra och berätta om vad man tänkt göra i sitt temaarbete och ställa frågor till varandra. Det andra tillfället handlar om att berätta vad man gjort och diskutera resultaten. Mellan dessa möten ges också ett (1) tillfälle för läraren i den svenska skolan att möta sin afghanska kollega och diskutera hur man arbetar den afghanska kollegan kan därigenom få stöd i upplägg och pedagogisk metod. I slutet av projektet är tanken att ett antal elever och lärare deltar på politikerveckan i Almedalen och presenterar lärdomarna från projektet. Temaarbete i projektet Vems säkerhet? Arbetet bör svara på frågorna - Vad är säkerhet? Vad är utveckling? - Och för vem? Läraren avgör hur mycket klassen kan göra och vart fokus ligger under temaarbetet. Förslag på upplägg: Välj ett avgränsat tema eller frågeställning för arbetet. - inläsning - klassrumsövning Opinionsskala - intervjuer - klassrumsövning Internationell konferens om säkerhet - textbaserad redovisning - visuell redovisning Inläsning: I följande avsnitt av denna lärarhandledning finns utdrag ur och tips på en mängd texter om säkerhet, Afghanistan, utveckling och millenniemålen. Ni väljer själva vad som passar era elever och ert tema. Klassrumsövningar: Sist i handledningen finns förslag på övningar. 3

4 Intervjuer: Välj ett avgränsat ämne eller fråga (efter inläsning). Ställ samma fråga till flera aktörer eller fokusera på en aktör. Eleverna kan intervjua olika personer som har koppling till säkerhet och Afghanistan. Politik: t.ex. Utrikes- och Försvarsdepartementen eller politiker ur oppositionen eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Militär: t.ex. Livgardet där svenska soldater utbildas innan de tjänstgör i Afghanistan. Flyktingar: t.ex. kommunernas socialtjänster eller Migrationsverket har kontakt med flyktingar som kommit från Afghanistan eller andra länder. De bör även ha erfarenhet av särskilt utsatta grupper som barn eller personer med funktionsnedsättningar. Farföräldrar/Äldre personer som själva upplevt krig eller krigsliknande tillstånd. Civilsamhället: t.ex. Svenska Afghanistankommittén eller Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Media: Journalister som arbetar med utrikesfrågor. Jämnåriga i Sverige och Afghanistan: andra elever på skolan och/eller eleverna i er partnerklass i Afghanistan (tillfälle för detta under skypemöte 1). Redovisning Redovisningen ska ske i form av en text och en visuell gestaltning. Textbaserad redovisning Kan vara en debattartikel, ett enkelt brev till politiker eller någon annan typ av text. Debattartikel: Inled och avsluta med ett (1) huvudbudskap. - Vad är problemet? - Vem bör göra vad? Argumentera för huvudbudskapet genom resonemang, historik, nyanseringar, nämn gärna ansvarig minister/myndighet samt meningsmotståndare. Kontakta gärna er lokaltidning. Brev: Brev till Riksdag eller regering och även samtliga politiska partier kan skickas av vem som helst när som helst. Ni hittar deras adresser på deras hemsidor. Välj en lämplig mottagare, den person som ansvarar för er fråga. Visuell gestaltning Den visuella gestaltningen ska illustrera era resultat. Låt gestaltningen beskriva frågan och era argument. Det kan vara foton, en tecknad serie, illustrationer eller något annat. För att gestaltningen (hela eller delar av den) ska kunna vara med på den utställning vi hoppas kunna ha på Almedalen bör den vara max 1 m bred och 1,5 meter hög samt kunna fästas på vägg (typ anslagstavla). Kombinera gärna textbaserad och visuell gestaltning. Redovisning till SAK sker senast den 10 juni. Redovisningarna kommer att användas (hela eller delar) av SAK på Almedalen och i annat informationsmaterial. 4

5 Skypemöten Inför mötena då eleverna deltar (möte 1 och 3) är det bra om ni förberett frågor ni vill ställa, hur ni kan berätta om ert temaarbete och om ni har något praktiskt ni vill diskutera t.ex. om ni har önskemål om intervjuer den afghanska klassen kan göra eller liknande. Det är också bra om ni har utsett elever som ska ställa era frågor, presentera osv. Rent praktiskt kommer ni tala med den afghanska klassen genom tolk vilket förstås är tidsödande. Det är också ofta så att inte hela klassen kommer kunna synas i bild hela tiden, varken i Sverige eller i Afghanistan, därför kan det vara bra att ställa i ordning så att de som ska fråga och presentera sitter längst fram och resten av klassen som åhörare bakom. Det går förstås bra att byta elever som sitter längst fram under mötets gång. Något annat att tänka på, men som kan vara svårt att förklara för elever, är klädsel. För afghaner som kanske aldrig träffat en västerlänning är det svårt att förstå att vi klär oss annorlunda, vi ber er därför diskutera detta med era elever och förklara att de bör bära kläder som täcker huden (inga urringningar eller bara armar, det gäller även för killar). Det kan vara enkelt gjort, har man t.ex. en munkjacka på sig så kan man lätt dra igen dragkedjan under mötet. Anledningen till att vi ber om detta är att olämplig klädsel skulle kunna orsaka upprörda känslor bland skolpersonal och föräldrar i Afghanistan och äventyra vår relation med skolorna där. I övrigt håll tummarna för att tekniken fungerar! Vad kommer klasserna i Afghanistan göra? Säkerhet är ett känsligt ämne i Afghanistan och för afghaner deras projekt fokuserar därför på fred och utveckling, medan vi i Sverige talar om säkerhet och utveckling. Klasserna kommer att: - Arbeta med millenniemålen särskilt mål #9 Öka säkerheten - Göra klassrumsövningar t.ex. Opinionsmätning och Internationell konferens om fredsbygge. - Intervjua personer i sitt lokalsamhälle om fred och utveckling. - Berätta för er, de svenska klasserna, om sitt vardagsliv och vad fred och utveckling betyder för dem. Under era skypemöten är det är inga problem att fråga om militären, regeringen etc. de kan prata om det med er. Men i sitt eget arbete, t.ex. när de gör intervjuer etc. fokuserar de snarare på fred. För både lärarna och eleverna är detta arbetssätt, att driva ett projekt och ett temaarbete i flera steg och med resultat som ska presenteras i text och visuellt, något ganska nytt eller ovanligt. I många skolor bedrivs fortfarande enbart så kallad katederundervisning, klasserna är stora och kunskapsnivån ojämn. Därför finns ett tillfälle för skypemöte lärare till lärare med i projektet, där den afghanska läraren får tillfälle att diskutera med den svenska läraren kring upplägg och metod. 5

6 Foto: Christoffer Hjalmarsson Förkunskaper och utvärderingar För att utvärdera projektet skulle jag vilja att ni ber era elever fylla i följande utvärderingar, den första i början av projektet och den andra i slutet. Skicka mig utvärderingarna från projektstarten när de är gjorda och sedan utvärderingarna från projektslutet när projektet är avslutat i din klass. Jag vill också utvärdera er lärares nytta av projektet och vill gärna att ni själva fyller i och skickar in utvärderingarna för lärare. Jag ber om namn och skola för att kunna jämföra och återkomma till er om jag har ytterligare frågor men kommer anonymisera i rapporter och liknande. Även Folke Bernadotteakademin som delfinansierar projektet är förstås intresserade av en gedigen utvärdering. Kopiera gärna till dig själv om du ser att du kan ha nytta av utvärderingarna din klass gör. Skickas till: Svenska Afghanistankommittén Jane Karlsson Trekantsvägen 1, 6tr Stockholm 6

7 Förkunskap att be elever fylla i vid projektstarten (efter att projektet introducerats) Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Skriv en fråga som du vill hitta svaret på genom projektarbetet. 7

8 Utvärdering att be elever fylla i vid projektslutet Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Kan du svara på frågan du hade i början av projektarbetet? 8

9 Förkunskap för lärarna att fylla i vid projektstarten Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Vad vill du att dina elever ska få för kunskaper/insikter genom projektarbetet? Vilka förväntingar har du på projektet a) för egen del, b) å dina elevers vägnar? 9

10 Utvärdering - för lärarna att fylla i vid projektslutet Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Vad tror du att dina elever huvudsakligen lärt sig genom projektarbetet? Kan dina elever svara på frågorna de ställde sig i början av projektet? Ge gärna exempel på frågor som besvarats och frågor som inte besvarats. Har projektet mött dina förväntningar? Svara gärna både på hur det har gjort det och vad som saknats, för dina elever och för dig själv. 10

11 Inläsning I detta avsnitt finns förslag på texter eleverna kan läsa och bakgrundsmaterial till dig som är lärare. Inläsningsmaterialet kan ses som en samling uppslag, ni hittar också källhänvisningar om ni vill läsa hela texter eller låta eleverna arbeta med informationssökning. Mycket av materialet som inläsningsavsnittet hänvisar till finns också i en.pdf-bank ni får tillgång till via hemsidan - Projekt: Vems säkerhet? Inläsningsavsnittet inleds med resonemang kring vad säkerhet är och avslutas med en fallstudie fyra intervjuer med människor i norra Afghanistan. Vems säkerhet? Idag kom den årliga statistiken från FN för antalet civila människor som har dött i det pågående kriget i Afghanistan 1. Ett nytt tragiskt rekord kan noteras. Antalet som har mist livet som en direkt konsekvens av konflikten var under förra året 3021 personer. För första gången fler än tretusen. En ökning med åtta procent. Och då är alla dödade internationella soldater, alla dödade talibaner och alla dödade afghanska soldater och poliser inte inräknade. Inte heller de fler än tjugotusen mammor som varje år dör i samband med förlossningar. I pressmeddelandet från FN står det att Afghan children, women and men continue to be killed in this war in ever-increasing numbers, said Ján Kubiš, United Nations Special Representative for the Secretary-General. For much too long Afghan civilians have paid the highest price of war. Parties to the conflict must greatly increase their efforts to protect civilians to prevent yet another increase in civilian deaths and injuries in Jag besöker Afghanistan ungefär varannan månad. Det är slående hur annorlunda bilden av det land jag möter är från den gängse bilden i Sverige. Jag går och handlar, går till min frisör här, tar en kopp te i mattbutiken, sitter på golvet och pratar med ägaren. Afghanistan går just nu igenom den kallaste vintern på många år. Varje dag läser jag i tidningar om människor som frusit ihjäl. Barn är särskilt utsatta. Vad är det för säkerhet som vi ger dem? Hur sker resursfördelning? Nästan vart fjärde land i världen har militär här. Att det blir vinter kan inte gärna komma som en överraskning. Ändå kan vi inte rädda livet på dem som fryser ihjäl. Allt det här handlar om säkerhet. Långsiktig säkerhet som skapas av människorna som bor i det här i landet, och alla vi som bor i andra länder kan hjälpa till. Ambitionen kanske finns men insatserna lätt slår fel. Detta alternativa sätt att se på säkerhet kallas ofta för mänsklig säkerhet. Den säkerhet som handlar om så mycket mer än vad militär- och polisiär säkerhet kan erbjuda. Mänsklig säkerhet blir ur detta perspektiv också en mänsklig rättighet. Kabul den 3 februari 2012 Peter Brune Generalsekretare Svenska Afghanistankommittén Svenska Afghanistankommittén har nu funnits på plats i Afghanistan i 30 år. Se.pdf: 1 UNAMA press release Civilian casualties rise for fifth consecutive year in Afghan conflict

12 Säkerhet? Själva ordet säkerhet har flera definitioner och kan ges mer eller mindre omfattande ramar. Kanske menar vi kunskap som i filosofin kan likställas med säkerhet. Kanske menar vi ett tillstånd som inte innebär fara eller kanske menar vi faktisk trygghet. När begreppet säkerhet används i medias utrikesnyheter handlar det ofta om krigs- eller terrorhandlingar. Det kan också handla om militära-, underrättelsetjänst- och polisinsatser som man sammanfattar i begreppet säkerhetsinsatser. Begreppet säkerhet används mer sällan när media rapporterar om enskilda individer eller folks rättigheter och deras staters ansvar för dessa t.ex. ifråga om att kunna tillgodose sina behov av mat, vatten och hälsovård. När politiker pratar om säkerhet har det traditionellt handlat om att skydda landets gränser mot utländsk makt, om inbördeskrig eller konflikter. Även om säkerhetsbegreppet nu har breddats handlar det mer sällan om att människor ska kunna leva ett tryggt liv med tillgång till basala behov och att leva i ett land där staten tar tillvara dina rättigheter. Begreppet mänsklig säkerhet utmanar det traditionella begreppet nationell säkerhet då säkerhet, sedan kalla krigets slut, har kommit att betyda något mer omfattande än att handla om en enskild nations gränser. Mänsklig säkerhet tar snarare utgångspunkt i individen än i nationen och involverar flera fält som utveckling, internationella relationer och mänskliga rättigheter. Det har i teorin anammats av svenska politiker och i förlängningen myndigheter men frågan är hur väl det genomförs? Begreppet säkerhet fortsätter att handla om ett tillstånd som inte är krig snarare än att bevaka att stater uppfyller de mänskliga rättigheterna. Det görs också skillnad på säkerhet i ett nationellt och ett internationellt perspektiv, och beror av vem säkerheten är till för. I Sverige är det självklart att vi har tillgång till rent vatten, vård och att vår miljö skyddas, det ska vara självklart även i Afghanistan. Sverige och alla andra länder ingår i det globala samhället och vi är beroende av varandra, i frågor om säkerhet såväl som på alla andra områden. Ett problem är att olika bestämmelser ofta inte är samstämmiga eller att verkligheten som de ska verka i inte fungerar på det sätt bestämmelsen beskriver. I Sverige beskrivs denna problematik i Politik för global utveckling (PGU) 2 som ska se till att andra politikområden, även säkerhetspolitik, inte motverkar Sveriges politik för internationellt utvecklingssamarbete. För att illustrera säkerhet kan vi titta på vad t.ex. en skola är: En skola är fyra väggar och ett tak. Det är en byggnad men den är också kunskap och nya idéer, den är sina lärare med hög utbildning och förmåga att förmedla kunskap. En skola är att lokala utbildningsbehov tillgodoses och att verksamheten utvecklas, den är kommunalt engagemang. En skola är en plats för aktivt deltagande och för lärande. En skola är trygghet, den betyder andra vuxna och därmed andra värderingar, andra vuxna än föräldrarna att lita på, fritidsverksamheter och gemenskap. En skola är mycket mer än bara en byggnad. Ser vi på skolan ur mänsklig säkerhets perspektiv är det också allt detta som behöver säkras. Medan den ur nationell säkerhets perspektiv, om man hårddrar, bara är byggnaden, och möjligen fysiskt skydd för dess lärare och elever. Skillnaden mellan nationell och mänsklig säkerhet ligger i dess mål, att skydda byggnaden eller att skydda men framförallt tillgängliggöra allt det en skola är

13 Cooperation for Peace and Unity (CPAU) är en afghansk forskningsbaserad organisation som bland annat mäter nivån av mänsklig säkerhet i utvalda provinser i Afghanistan. De utgår från ett index med frågor om personlig och fysisk säkerhet, rörelsefrihet, säkerhet för hushåll (privatekonomi), ekonomisk säkerhet (handel och affärsverksamhet) samt juridisk och politisk säkerhet. De fokuserar alltså inte på t.ex. antal krigshandlingar utan snarare dess effekter på vardagslivet i ett område. 3 Exempelvis skriver de så här i sin kvartalsrapport för juli augusti 2010 där de tittat på Nangarhar provinsen i östra Afghanistan. The cost of transportation increased markedly in Jalalabad City in August, which can be directly linked to the deteriorating security situation over the summer months, in addition to rising fuel prices. However, transport prices remained stable at a low level in the other two districts. The low level of frequency of journeys across all districts nevertheless restricts people s movement. Population movement remained stable at a low level in Nangarhar Province. However, in Muhmand Dara, migration was affected by the flooding in Pakistan and the continued insecurity across the border, with many families fleeing to settle in Muhmand Dara District. Household security in Nangarhar Province generally declined over the summer months. Despite being in the midst of the harvesting season, flooding and natural disasters impeded access to land and increased bazaar prices contributed to an overall pessimistic economic outlook. The general lack of coping mechanisms left people vulnerable to shocks and food shortages. Enligt CPAU försämrades den mänskliga säkerheten i provinsen generellt sett under perioden, inte bara direkt beroende på krigshandlingar men som en följd av dessa och andra faktorer som till exempel naturkatastrofer. 4 CPAU menar att perspektivet mänsklig säkerhet placerar befolkningen i centrum för åtgärder som syftar till att förbättra säkerheten. Konflikten i Afghanistans karaktär kan inte bara beskrivas i siffror på antal omkomna och antal våldsamma incidenter, utan måste också inkludera människors möjligheter att röra sig, försörja sina familjer och deras tillgång till myndigheternas system och verksamheter. Genom denna helhetssyn visar man en bredare bild av vad konflikten innebär och vad säkerhet är. 5 Att vara säker är inte att leva någonstans där det inte är krig, det är att kunna leva sitt vardagsliv utan att behöva tänka på sin säkerhet. Stockholm, februari 2012 Jane Karlsson Handläggare Skolverksamhet Svenska Afghanistankommittén Se.pdf: 2 CPAU Human Security Framework: Methodology Paper 3 CPAU Human Security Project Quarterly Report: Nangarhar Province, July August CPAU Human Security Framework: Methodology Paper 4 sid. 4, CPAU Human Security Framework: Methodology Paper 13

14 Foto: Christoffer Hjalmarsson Svenska myndigheters syn på säkerhet Ur: Utrikesdepartementets webbsida Sveriges säkerhetspolitik Vår syn på säkerhet Sveriges säkerhetspolitik utgår från en bred syn på säkerhet. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Kriser och incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock inte uteslutas i vår region och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas. Utmaningar och hot mot vår säkerhet är i dag föränderliga, gränslösa och komplexa. Tidigare syn på säkerhet utgick från stater och en militär hotbild. I ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Individens, vid sidan av staters, rättigheter och säkerhet ges stor betydelse. Gränsöverskridande samarbete, handel och integration främjar en positiv utveckling i stora delar av världen. Globalisering kan dock också innebära ökad sårbarhet genom att enskilda händelser snabbt kan få regionala eller globala återverkningar. I detta ligger en ökad sårbarhet mot säkerhetshot som terrorism, spridning av massförstörelsevapen, organiserad brottslighet, pandemier och miljökatastrofer. Klimatförändringar utgör ett av de allvarligaste hoten mot människors grundläggande levnadsvillkor. I en globaliserad värld ökar även risken för att en ekonomisk kris kan få säkerhetspolitiska konsekvenser

15 Ur: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats Säkerhetspolitik.se Vad är säkerhet? Att vakna på morgonen och veta att det finns mat för dagen. Att gå till skolan utan risk för att bli kidnappad och tvingad att bli barnsoldat. Ordet säkerhet betyder olika saker i olika sammanhang. Säkerhet är kunskap om hot och risker och hur de kan förebyggas och undvikas. Säkerhet är också en förutsättning för staters, samhällens och individers trygghet och överlevnad. Därför betyder ökad säkerhet för samhället också ökad säkerhet för individen, på samma sätt som ökad säkerhet i världen betyder ökad säkerhet för Sverige. Bra säkerhet kräver att det som ska skyddas, vad som hotar och medlen för att stärka säkerheten ses i ett sammanhang. 7 Mänsklig säkerhet "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." Så inleds FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är rättigheter som är viktiga inte bara för oss som individer, utan även för samhällets säkerhet. Förr var den militära säkerheten mellan stater den viktigaste frågan i internationell politik. Nya hot och ett utbrett ömsesidigt beroende har gjort att frågor om mänskliga rättigheter, fattigdom, ekonomi, klimatförändringar och miljö har blivit allt viktigare för den internationella säkerheten. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten som reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. Rättigheterna begränsar statens makt över individen och slår fast att staten har ansvar för att rättigheterna främjas och skyddas. Det innebär att individens rättighet är statens skyldighet. Den svenska riksdagen har bestämt att arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka alla delar av den svenska utrikespolitiken, det vill säga såväl säkerhetspolitiken, utvecklingssamarbetet, migrationspolitiken, handelspolitiken som övrig utrikespolitik. Det är främst av humanitära skäl, men också för att kränkningar av de mänskliga rättigheterna i förlängningen påverkar den internationella säkerheten. Fred och utveckling Utveckling och säkerhet är tätt sammankopplade. Väpnade konflikter är till exempel vanligare bland världens fattiga länder än bland rika, och det kanske allvarligaste hindret mot många länders utveckling

16 Vikten av att involvera kvinnor i fredsarbete Ur Kvinna till Kvinnas rapport Security on whose terms? if men and women where equal Women s security is human security Women s participation in peace building and reconstruction after war and conflict has been on the international agenda for quite some time. A lot of effort has been put into creating and writing plans for action and resolutions that will guarantee women full involvement in all efforts for the prevention and resolutions of conflicts In 2000 the UN Security Council adopted resolution 1325 on women, peace and security that demands the involvement of more women in peace building and conflict mediation work and promotes women as advocates for peace. There is no doubt that progress has been made. The awareness of gender perspectives on war and peace is growing and there are many good initiatives to change old patterns within the international community. But so far progress is mainly visible at policy level. The problem is that resolutions easily develop into mantras; arrays of words that make it possible to stay on the level of policy rather than becoming instruments for a more profound change in practice. The actual content of resolution 1325 is to ensure female participation at all levels in a peace process. Considering the low participation of women there seems to be something keeping them outside the discussions and decision-making arenas. Many times the invitations never reach women. When they do get invited but are unable to attend for various reasons, it can be used as an excuse for not inviting them again. There are further obstacles facing women in this regard. To achieve the goals of resolution 1325, women have to be safe and secure to be able to take part in the negotiation and decision-making processes. In Kashmir and Afghanistan women experience a constant and high level of insecurity despite the presence of two armies whose mandate is to provide security to their respective nations. This however does not provide security to women, first because women are subjected to atrocities by military personnel and more fundamentally because the presence of the armies guarantees at the most the absence of a full-scale war but cannot in any way guarantee peace. 9 When security is ensured for women, they will become important actors. There is a resistance within the international community to seeing women s participation as a necessary precondition for any decision-making. When women are seen only as victims, their roles in society are diminished. The lack of data disaggregated by sex is one obstacle in improving security for men and women. There is no doubt that men and women are exposed to different kinds of threats, but few inquiries strive to distinguish these differences. With gender blind statistics not seeing the differences between the living conditions of women and men, the safety of women is not likely to improve. There are several quite basic and inexpensive measures that could, and should be taken to make it possible for women to participate. Information directly to women, meetings arranged exclusively for them or scheduling meeting hours when both men and women can take part. Utilising women s organisations active in the area is another way of reaching women. The international community must therefore state the importance of women s equal participation. There should be a firm demand for women s participation in peace negotiations and decisionmaking. 10 Se.pdf: 26 Kvinna till kvinna Security on whose terms 27 Kvinna till kvinna Skapa säkerhet 9 Ananya Mukherjee, Reed. Human Security & Human Development: Viewing the Paradigms from below, Department of Political Science, York University,

17 Afghanistan och säkerhet Ur: Sverige i Afghanistan officiell webbplats för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan Så arbetar Sverige Sveriges engagemang i Afghanistan utgår ifrån ett helhetsperspektiv. De fyra dimensionerna i insatserna - civilt, militärt, bistånd och diplomati - samverkar för stabilitet och långsiktig utveckling. Liksom det övriga internationella stödet, syftar Sveriges engagemang till att stödja och stärka den afghanska kapaciteten på samhällets alla områden så att afghanerna successivt själva kan ta ansvaret för och äga sin fortsatta utveckling. Utmaningarna i Afghanistan är omfattande och återfinns inom alla delar av samhället. Säkerheten är problematisk, fattigdomen är omfattande och samhällsstyret visar stora brister. Det är viktigt att de samlade internationella insatserna är så heltäckande som möjligt. Sverige har som ambition att fokusera och koordinera våra insatser. Det är inte möjligt för Sverige att vara engagerat överallt inom alla områden. Ibland kan det vara effektivare om vi förlitar oss på det arbete som ett annat land, FN eller EU gör. Det humanitära stödet utgår från faktiska behov och underordnas inte politiska eller säkerhetsskapande insatser. Det bygger på principer om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Säkerhet och utveckling är ömsesidigt beroende av varandra och framgång på dessa områden hänger ofta ihop. Regeringen verkar därför för att Sverige ska bidra med insatser som utformas utifrån ett helhetsperspektiv. Vårt engagemang i Afghanistan inkluderar bland annat politiska och diplomatiska insatser, militära insatser både operativa och kapacitetsbyggande, polisiära och andra civila insatser och utvecklingsinsatser av olika slag. Samordning och samverkan Det är viktigt att det sker en nära samordning av olika typer av insatser för att ett mervärde ska uppnås. Det gäller både de afghanska och de svenska liksom de övriga internationella ansträngningarna. Helhetsperspektivet innebär att man så långt möjligt planerar, koordinerar och genomför insatser samordnat med resurser från flera politikområden. Exempelvis kan militär personal behöva arbeta med polisen för att säkerställa att säkerhetsskapande insatser följs upp på längre sikt, i samarbete med afghansk nationell polis. Samarbetet mellan olika svenska myndigheter vid internationella insatser kräver ett bra samarbete i Stockholm liksom en möjlighet att koordinera frågor vid Sveriges ambassad i Kabul. Ambassaden i Kabul fungerar som ett nav för det svenska engagemanget i Afghanistan. Regeringskansliet med dess departement har en viktig roll att spela för att föra samman myndigheterna i Sverige och leda samverkan, men regeringen är tydlig med att huvuddelen av samordningen ska skötas av myndigheterna själva

18 Uttalande av Svenska Afghanistankommittén, 7 oktober år sedan senaste kapitlet i Afghanistan inleddes Det är idag tio år sedan den USA-ledda koalitionen invaderade Afghanistan. Det internationella samfundet antog kort därefter, vid ett möte i Bonn i december 2001, en ambitiös plan för uppbyggnad och demokratisering av Afghanistan. Dessa mål har dessvärre långt ifrån uppnåtts. Istället har säkerhetsläget och samhällsstyrningen successivt försämrats under de senaste åren. Alla är idag överens om att kriget i Afghanistan inte kan vinnas med militära medel. Den möjliga lösning som avtecknar sig är förhandling som kan leda till nationell försoning, bistånd med en tydlig civil profil samt ett fördjupat engagemang för hållbar fred från andra stater i närområdet. I detta läge, när tillbakadragandet av internationell trupp har påbörjats, är det centralt att världssamfundets engagemang för den afghanska befolkningen upprätthålls och förstärks. Även om framsteg gjorts under det gångna decenniet vad gäller exempelvis tillgång till skola och hälsovård, är behoven fortfarande mycket stora. Svenska Afghanistankommittén vill med anledning av årsdagen för den USA-ledda militära interventionen rikta följande uppmaningar till det internationella samfundet och den svenska regeringen; Den svenska regeringen bör basera sin översyn av biståndsstrategin för Afghanistan på en djupgående analys av det afghanska folkets behov. Biståndsengagemanget måste vara långsiktigt men samtidigt flexibelt för att vara hållbart. Avvecklingen av det militära engagemanget har nu påbörjats och i många fall har de truppbidragande länderna kopplat sitt bistånd till den militära insatsen. Andra länder uppmanas att under transitionsperioden följa det svenska exemplet och istället för att avveckla biståndet istället satsa på att utöka detta. Afghanistans kvinnor måste vara delaktiga i fredsprocessen och i det långsiktiga uppbyggnadsarbetet. Om inte hela samhället är med i beslutsprocessen sker ingen hållbar utveckling. Alla berörda aktörer inom Afghanistan måste vara med och bidra i en nationell dialog för den gemensamma framtiden. Full respekt för de mänskliga rättigheterna i enlighet med den afghanska konstitutionen och Afghanistans internationella åtaganden är en förutsättning för en sådan dialog. I december i år kommer ytterligare en stor internationell Afghanistan-konferens att äga rum, även denna gång i Bonn. I Sverige skall den nya strategin för det långsiktiga utvecklingssamarbetet antas. Båda dessa processer är viktiga tillfällen för den svenska regeringen att visa att det svenska engagemanget i Afghanistan är långsiktigt och hållbart. Efter 30 års verksamhet i landet är Svenska Afghanistankommittén fortsatt beredd att befästa och vidareutveckla arbetet för att förbättra levnadsvillkoren för människorna i ett av världens mest utsatta länder. 12 Lotta Hedström, Ordförande, SAK och Peter Brune, Generalsekreterare, SAK

19 Ur: Svenska Afghanistankommitténs tidning Afghanistan nytt Nr Björn-Åke Törnblom, tidigare SAK-anställd Blanda inte bistånd och militärt stöd! Jag har arbetat i Afghanistan åt Svenska Afghanistankommittén i sju år. De senaste två åren som säkerhetsansvarig. På plats har jag sett vad det innebär när gränsen mellan humanitärt bistånd och militära projekt suddas ut. Biståndsorganisationer bygger sin säkerhet på att projekten förankrats i lokalsamhället. SAK får förfrågan från lokalsamhället om stöd och hjälp och de också garanterar då också vår säkerheten. Privata företag och militärer åker ut i full stridsutrustning och erbjuder diverse stöd, ibland med förödande konsekvenser för dess personal och bybefolkningen. I höstas (2010) var debatten om svensk militär och svenskt bistånd i Afghanistan het. För mig handlar det inte om bistånd eller svensk militär. Vi är rika nog att finansiera både och om vi vill. Istället handlar det om gränsdragningen mellan bistånd och militära säkerhetsskapande åtgärder. Den svenska militären argumenterar för sina patruller ut i byarna med att de skapar säkerhet för biståndet att verka i landet. De utländska militärerna har givetvis en återhållande effekt på den väpnade oppositionen, men har ju inte kunnat stoppa dem. När utländsk militär dyker upp vid ett biståndsprojekt är det alltid ett hot mot projektet. Oppositionen får lätt för sig att biståndsorganisationen och militären samarbetar. Det riskerar vår säkerhet (och bybefolkningens) och därför vill vi som arbetar med bistånd inte ha något samarbete med militären i fält. Jag tycker personligen att det är konstigt att militären och regeringen inte tar till sig detta utan militära PRT ägnar sig åt biståndsliknande projekt. Flera studier har visat att de amerikanska ansträngningarna att vinna hearts and minds inte haft någon som helst effekt och varför skulle svenska ansträngningar i samma ärende ha någon annan effekt? För att undvika missförstånd vill jag säga att jag personligen tycker att Sverige ska delta i FNsanktionerade militära uppdrag. Det vore fegt och osolidariskt att lämna det till Bangladesh, USA eller annat land. Därför är det okej att delta i Isafs 13 insats i Afghanistan. Den svenska styrkan om 500 personer som utgör en halv procent av de internationella styrkorna, gör dock en mer symbolisk insats, med sin närvaro. Den afghanska armén är svag och otränad och skulle inte förmå motstå den väpnade oppositionen speciellt länge utan det internationella militära stödet. Låt den svenska militären fokusera på det de är bra på: att utbilda den afghanska militären, den väg Sverige beslutat slå in på fram till Men varför vänta? Militären ska inte leka biståndsarbetare. Det klarar man lika lite som biståndsarbetarna klarar att vara soldater. I Afghanistan har det trots allt skett stora framsteg. Från omkring sexhundratusen barn i skola 2001 till över sex miljoner idag varav 30 procent är flickor. Det finns en nationell sjukvårdsstandard. Hundratals mil väg har byggts och fått asfalt. Nu finns minst fyra mobiloperatörer och flera nationella radio- och tv-bolag som sänder relativt fritt över landet etc. De humanitära vinsterna är enorma och de får vi inte svika. I 75 procent av områdena där SAK arbetar har den väpnade oppositionen (talibaner eller andra) kontrollen. SAKs arbete bedrivs helt utan stöd från svensk eller annan militär, tack vare en genuin lokal förankring där oppositionen accepterar både flickskolor och kvinnliga anställda. SAKs bistånd i Afghanistan är oerhört kostnadseffektivt. En måttstock är att en svensk soldat kostar lika mycket som skolbarn under ett år. Sverige satsar drygt 500 miljoner i årligt bistånd till Afghanistan och den tredubbla summan på den militära insatsen. 13 International Security Assistance Force (FN-mandaterad trupp, under NATO-ledning där de svenska soldaterna ingår). 19

20 Här är ett intressant dilemma för mig som skattebetalare: var gör pengarna mest nytta för den vanliga afghanen? Jag tror det finns utrymme att göra den militära insatsen billigare och effektivare och använda mer pengar till det humanitära biståndet där det gör skillnad för den vanlige afghanen. Det är ett effektivare sätt att få bukt med den väpnade oppositionen. 14 Ur: Concords rapport Spotlight on Policy Coherence for Development 2011 Case Study: Afghanistan - Aid and civil-military relations 25 out 27 EU Member States have contributed to NATO s Afghanistan ISAF force and provide development assistance to the Afghan Government or the trust funds established by the international community. Under the auspices of comprehensive approach a large part of Member states development funding is directed to areas in which the same State has troops. This exposes European development assistance to two types of difficulties: i) the coordination of assistance and alignment with national reconstruction directives is vague. Incentives and priorities of the individual EU State often take precedence on the Afghan National Development Strategy (ANDS); ii) several States try and use development assistance as a force multiplier for diplomatic and military efforts. The Peace and Reintegration Trust fund serves as a good example of challenges inherent in securitisation of aid. The trust fund was developed in 2010 to act as a new soft counterinsurgency tool. Low-level opposition group fighters would be given jobs and vocational training in exchange for allegiance towards the Afghan government. As such, development aid in the thematic area of vocational training was connected to military strategy. Despite the fact that vocational training is a national development priority that features in the ANDS, its connection to military aims confuses the implementation of any new project. Is the implementing agency working to support community based capacities or is it trying to diminish the recruitment base of armed opposition groups? Furthermore the question is whether the decisions to implement vocational training programs are based on local needs or the strategic value of specific districts in the counterinsurgency campaign. The development of the trust fund and its implementation is also problematic from the perspective of Afghan women and the UN Security Council Resolution 1325 on women, peace and security. Women were only marginally involved in the decision-making process leading up to the Afghan Peace and Reintegration plan and the trust fund. Grave concerns therefore remain as to how the trust fund will affect women s position in local communities. With regards to participation, Afghan women have been marginalised throughout the decisionmaking process. At the London Conference in January 2010 and the Kabul conference in July 2010, women participants were basically ignored by organisers. On its own initiative, the Afghan Women s Network (AWN) prepared a statement, and one representative was invited to read it at the conference. Any funding for peace and reintegration efforts in Afghanistan should be conditioned to the meaningful participation and involvement of women in high negotiation and decision-making bodies. Women should be consulted and their needs and rights must be considered in the design and implementation of programmes funded by the Peace and Reintegration Trust Fund. 15 Se:.pdf 4 Concord Report Spotlight on EU Policy Coherence for Development

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden) Stockholm 2014-11-01 Till Committee on the Rights of the Child Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Ralph Sundberg Uppsala Conflict Data Program och Institutionen för Freds- och Konfliktforskning Uppsala Universitet An armed conflict is

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Feminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015

Feminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015 Feminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015 Feminist Economic Theory Applies the same models to women and men Uses terminology consistently and logically

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Regler Övriga regler:

Regler Övriga regler: Introduktion Flamestorm Duals II är Legend Spelbutiks andra dubbelturnering i Warhammer Fantasy Battles och spelas i lag med två spelare på varje lag. Syftet med denna typ av arrangemang är att stärka

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb ROTARY och FN av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb FN:s tillkomst Upphovet till FN var en fredskonferens som brittiska rotarianer anordnade i London 1942, dvs under det andra världskriget.

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Säkerheten och biståndet

Säkerheten och biståndet Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE INSATSER ÖKA EFFEKTIVITETEN I BISTÅNDET SÄKERHE TEN OCH BISTÅNDE T 1 Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate KILROY education hjälper dig att ansöka till UWE. Vi ger dig information om kurser, antagningskrav, terminsavgifter, CSN, boendemöjligheter

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer