Innehållsförteckning. Redaktör: Jane Karlsson Omslagsfoto: Christoffer Hjalmarsson Svenska Afghanistankommittén 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Redaktör: Jane Karlsson Omslagsfoto: Christoffer Hjalmarsson Svenska Afghanistankommittén 2012"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Information om projektet Vems säkerhet?... 3 Temaarbete i projektet Vems säkerhet?... 3 Förslag på upplägg:... 3 Inläsning:... 3 Klassrumsövningar:... 3 Intervjuer:... 4 Redovisning... 4 Skypemöten... 5 Vad kommer klasserna i Afghanistan göra?... 5 Förkunskaper och utvärderingar... 6 Förkunskap att be elever fylla i vid projektstarten... 7 Utvärdering att be elever fylla i vid projektslutet... 8 Förkunskap för lärarna att fylla i vid projektstarten... 9 Utvärdering - för lärarna att fylla i vid projektslutet Inläsning Vems säkerhet? Säkerhet? Svenska myndigheters syn på säkerhet Vikten av att involvera kvinnor i fredsarbete Afghanistan och säkerhet Debatt i media om Afghanistan och säkerhet Utveckling FN och utveckling Vikten av att involvera kvinnor i utvecklingsarbete Svenska Afghanistankommittén och utveckling i Afghanistan Millenniemålen och Afghanistan Fallstudie fyra berättelser om liv och säkerhet i Afghanistan Ramisha; Jag vill bli advokat Emal; Jag skulle vilja klä mig fint Mohammad Ahman; Ingen kan skada mig Ziajan; Jag är väldigt lycklig Klassrumsövningar Opinionsmätning Internationell konferens om Säkerhet och Utveckling pdf lista Mer material på nätet Filmtips! Redaktör: Jane Karlsson Omslagsfoto: Christoffer Hjalmarsson Svenska Afghanistankommittén 2012

3 Information om projektet Vems säkerhet? Projektet Vems säkerhet? har som mål att väcka kritiskt tänkande hos elever i högstadiet och gymnasiet. Genom att ur olika i perspektiv ge en nyanserad bild och berika analysen av hur säkerhetspolitik och utvecklingsarbete hänger ihop och med Afghanistan som ett konkret exempel. Projektet har också som mål att bryta stereotyper genom direkt dialog mellan elever i Sverige och Afghanistan. Målen nås genom att låta eleverna: - analysera begreppen nationell säkerhet och mänsklig säkerhet, med millenniemålen som ramverk. - analysera den roll Sverige spelar som fredsbevarare och utvecklingsaktör ur olika perspektiv. - genom direkt dialog med elever i Afghanistan skapa sig en personlig relation till och insikt i hur det är att i Afghanistan leva med resultaten av beslut om säkerhet och utveckling fattade i länder som Sverige och internationellt. Aktiviteterna i projektet innefattar ett temaarbete där eleverna diskuterar säkerhet och utveckling. I aktiviteterna ingår också två (2) tillfällen för elever och lärare i den svenska och den afghanska skolan att mötas via skype. Det första för att hälsa på varandra och berätta om vad man tänkt göra i sitt temaarbete och ställa frågor till varandra. Det andra tillfället handlar om att berätta vad man gjort och diskutera resultaten. Mellan dessa möten ges också ett (1) tillfälle för läraren i den svenska skolan att möta sin afghanska kollega och diskutera hur man arbetar den afghanska kollegan kan därigenom få stöd i upplägg och pedagogisk metod. I slutet av projektet är tanken att ett antal elever och lärare deltar på politikerveckan i Almedalen och presenterar lärdomarna från projektet. Temaarbete i projektet Vems säkerhet? Arbetet bör svara på frågorna - Vad är säkerhet? Vad är utveckling? - Och för vem? Läraren avgör hur mycket klassen kan göra och vart fokus ligger under temaarbetet. Förslag på upplägg: Välj ett avgränsat tema eller frågeställning för arbetet. - inläsning - klassrumsövning Opinionsskala - intervjuer - klassrumsövning Internationell konferens om säkerhet - textbaserad redovisning - visuell redovisning Inläsning: I följande avsnitt av denna lärarhandledning finns utdrag ur och tips på en mängd texter om säkerhet, Afghanistan, utveckling och millenniemålen. Ni väljer själva vad som passar era elever och ert tema. Klassrumsövningar: Sist i handledningen finns förslag på övningar. 3

4 Intervjuer: Välj ett avgränsat ämne eller fråga (efter inläsning). Ställ samma fråga till flera aktörer eller fokusera på en aktör. Eleverna kan intervjua olika personer som har koppling till säkerhet och Afghanistan. Politik: t.ex. Utrikes- och Försvarsdepartementen eller politiker ur oppositionen eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Militär: t.ex. Livgardet där svenska soldater utbildas innan de tjänstgör i Afghanistan. Flyktingar: t.ex. kommunernas socialtjänster eller Migrationsverket har kontakt med flyktingar som kommit från Afghanistan eller andra länder. De bör även ha erfarenhet av särskilt utsatta grupper som barn eller personer med funktionsnedsättningar. Farföräldrar/Äldre personer som själva upplevt krig eller krigsliknande tillstånd. Civilsamhället: t.ex. Svenska Afghanistankommittén eller Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Media: Journalister som arbetar med utrikesfrågor. Jämnåriga i Sverige och Afghanistan: andra elever på skolan och/eller eleverna i er partnerklass i Afghanistan (tillfälle för detta under skypemöte 1). Redovisning Redovisningen ska ske i form av en text och en visuell gestaltning. Textbaserad redovisning Kan vara en debattartikel, ett enkelt brev till politiker eller någon annan typ av text. Debattartikel: Inled och avsluta med ett (1) huvudbudskap. - Vad är problemet? - Vem bör göra vad? Argumentera för huvudbudskapet genom resonemang, historik, nyanseringar, nämn gärna ansvarig minister/myndighet samt meningsmotståndare. Kontakta gärna er lokaltidning. Brev: Brev till Riksdag eller regering och även samtliga politiska partier kan skickas av vem som helst när som helst. Ni hittar deras adresser på deras hemsidor. Välj en lämplig mottagare, den person som ansvarar för er fråga. Visuell gestaltning Den visuella gestaltningen ska illustrera era resultat. Låt gestaltningen beskriva frågan och era argument. Det kan vara foton, en tecknad serie, illustrationer eller något annat. För att gestaltningen (hela eller delar av den) ska kunna vara med på den utställning vi hoppas kunna ha på Almedalen bör den vara max 1 m bred och 1,5 meter hög samt kunna fästas på vägg (typ anslagstavla). Kombinera gärna textbaserad och visuell gestaltning. Redovisning till SAK sker senast den 10 juni. Redovisningarna kommer att användas (hela eller delar) av SAK på Almedalen och i annat informationsmaterial. 4

5 Skypemöten Inför mötena då eleverna deltar (möte 1 och 3) är det bra om ni förberett frågor ni vill ställa, hur ni kan berätta om ert temaarbete och om ni har något praktiskt ni vill diskutera t.ex. om ni har önskemål om intervjuer den afghanska klassen kan göra eller liknande. Det är också bra om ni har utsett elever som ska ställa era frågor, presentera osv. Rent praktiskt kommer ni tala med den afghanska klassen genom tolk vilket förstås är tidsödande. Det är också ofta så att inte hela klassen kommer kunna synas i bild hela tiden, varken i Sverige eller i Afghanistan, därför kan det vara bra att ställa i ordning så att de som ska fråga och presentera sitter längst fram och resten av klassen som åhörare bakom. Det går förstås bra att byta elever som sitter längst fram under mötets gång. Något annat att tänka på, men som kan vara svårt att förklara för elever, är klädsel. För afghaner som kanske aldrig träffat en västerlänning är det svårt att förstå att vi klär oss annorlunda, vi ber er därför diskutera detta med era elever och förklara att de bör bära kläder som täcker huden (inga urringningar eller bara armar, det gäller även för killar). Det kan vara enkelt gjort, har man t.ex. en munkjacka på sig så kan man lätt dra igen dragkedjan under mötet. Anledningen till att vi ber om detta är att olämplig klädsel skulle kunna orsaka upprörda känslor bland skolpersonal och föräldrar i Afghanistan och äventyra vår relation med skolorna där. I övrigt håll tummarna för att tekniken fungerar! Vad kommer klasserna i Afghanistan göra? Säkerhet är ett känsligt ämne i Afghanistan och för afghaner deras projekt fokuserar därför på fred och utveckling, medan vi i Sverige talar om säkerhet och utveckling. Klasserna kommer att: - Arbeta med millenniemålen särskilt mål #9 Öka säkerheten - Göra klassrumsövningar t.ex. Opinionsmätning och Internationell konferens om fredsbygge. - Intervjua personer i sitt lokalsamhälle om fred och utveckling. - Berätta för er, de svenska klasserna, om sitt vardagsliv och vad fred och utveckling betyder för dem. Under era skypemöten är det är inga problem att fråga om militären, regeringen etc. de kan prata om det med er. Men i sitt eget arbete, t.ex. när de gör intervjuer etc. fokuserar de snarare på fred. För både lärarna och eleverna är detta arbetssätt, att driva ett projekt och ett temaarbete i flera steg och med resultat som ska presenteras i text och visuellt, något ganska nytt eller ovanligt. I många skolor bedrivs fortfarande enbart så kallad katederundervisning, klasserna är stora och kunskapsnivån ojämn. Därför finns ett tillfälle för skypemöte lärare till lärare med i projektet, där den afghanska läraren får tillfälle att diskutera med den svenska läraren kring upplägg och metod. 5

6 Foto: Christoffer Hjalmarsson Förkunskaper och utvärderingar För att utvärdera projektet skulle jag vilja att ni ber era elever fylla i följande utvärderingar, den första i början av projektet och den andra i slutet. Skicka mig utvärderingarna från projektstarten när de är gjorda och sedan utvärderingarna från projektslutet när projektet är avslutat i din klass. Jag vill också utvärdera er lärares nytta av projektet och vill gärna att ni själva fyller i och skickar in utvärderingarna för lärare. Jag ber om namn och skola för att kunna jämföra och återkomma till er om jag har ytterligare frågor men kommer anonymisera i rapporter och liknande. Även Folke Bernadotteakademin som delfinansierar projektet är förstås intresserade av en gedigen utvärdering. Kopiera gärna till dig själv om du ser att du kan ha nytta av utvärderingarna din klass gör. Skickas till: Svenska Afghanistankommittén Jane Karlsson Trekantsvägen 1, 6tr Stockholm 6

7 Förkunskap att be elever fylla i vid projektstarten (efter att projektet introducerats) Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Skriv en fråga som du vill hitta svaret på genom projektarbetet. 7

8 Utvärdering att be elever fylla i vid projektslutet Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Kan du svara på frågan du hade i början av projektarbetet? 8

9 Förkunskap för lärarna att fylla i vid projektstarten Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Vad vill du att dina elever ska få för kunskaper/insikter genom projektarbetet? Vilka förväntingar har du på projektet a) för egen del, b) å dina elevers vägnar? 9

10 Utvärdering - för lärarna att fylla i vid projektslutet Namn: Skola: Afghanistan? skriv ner de tre första orden du tänker på. Vad är säkerhet? Skriv en egen definition i en mening. Vad tror du att dina elever huvudsakligen lärt sig genom projektarbetet? Kan dina elever svara på frågorna de ställde sig i början av projektet? Ge gärna exempel på frågor som besvarats och frågor som inte besvarats. Har projektet mött dina förväntningar? Svara gärna både på hur det har gjort det och vad som saknats, för dina elever och för dig själv. 10

11 Inläsning I detta avsnitt finns förslag på texter eleverna kan läsa och bakgrundsmaterial till dig som är lärare. Inläsningsmaterialet kan ses som en samling uppslag, ni hittar också källhänvisningar om ni vill läsa hela texter eller låta eleverna arbeta med informationssökning. Mycket av materialet som inläsningsavsnittet hänvisar till finns också i en.pdf-bank ni får tillgång till via hemsidan - Projekt: Vems säkerhet? Inläsningsavsnittet inleds med resonemang kring vad säkerhet är och avslutas med en fallstudie fyra intervjuer med människor i norra Afghanistan. Vems säkerhet? Idag kom den årliga statistiken från FN för antalet civila människor som har dött i det pågående kriget i Afghanistan 1. Ett nytt tragiskt rekord kan noteras. Antalet som har mist livet som en direkt konsekvens av konflikten var under förra året 3021 personer. För första gången fler än tretusen. En ökning med åtta procent. Och då är alla dödade internationella soldater, alla dödade talibaner och alla dödade afghanska soldater och poliser inte inräknade. Inte heller de fler än tjugotusen mammor som varje år dör i samband med förlossningar. I pressmeddelandet från FN står det att Afghan children, women and men continue to be killed in this war in ever-increasing numbers, said Ján Kubiš, United Nations Special Representative for the Secretary-General. For much too long Afghan civilians have paid the highest price of war. Parties to the conflict must greatly increase their efforts to protect civilians to prevent yet another increase in civilian deaths and injuries in Jag besöker Afghanistan ungefär varannan månad. Det är slående hur annorlunda bilden av det land jag möter är från den gängse bilden i Sverige. Jag går och handlar, går till min frisör här, tar en kopp te i mattbutiken, sitter på golvet och pratar med ägaren. Afghanistan går just nu igenom den kallaste vintern på många år. Varje dag läser jag i tidningar om människor som frusit ihjäl. Barn är särskilt utsatta. Vad är det för säkerhet som vi ger dem? Hur sker resursfördelning? Nästan vart fjärde land i världen har militär här. Att det blir vinter kan inte gärna komma som en överraskning. Ändå kan vi inte rädda livet på dem som fryser ihjäl. Allt det här handlar om säkerhet. Långsiktig säkerhet som skapas av människorna som bor i det här i landet, och alla vi som bor i andra länder kan hjälpa till. Ambitionen kanske finns men insatserna lätt slår fel. Detta alternativa sätt att se på säkerhet kallas ofta för mänsklig säkerhet. Den säkerhet som handlar om så mycket mer än vad militär- och polisiär säkerhet kan erbjuda. Mänsklig säkerhet blir ur detta perspektiv också en mänsklig rättighet. Kabul den 3 februari 2012 Peter Brune Generalsekretare Svenska Afghanistankommittén Svenska Afghanistankommittén har nu funnits på plats i Afghanistan i 30 år. Se.pdf: 1 UNAMA press release Civilian casualties rise for fifth consecutive year in Afghan conflict

12 Säkerhet? Själva ordet säkerhet har flera definitioner och kan ges mer eller mindre omfattande ramar. Kanske menar vi kunskap som i filosofin kan likställas med säkerhet. Kanske menar vi ett tillstånd som inte innebär fara eller kanske menar vi faktisk trygghet. När begreppet säkerhet används i medias utrikesnyheter handlar det ofta om krigs- eller terrorhandlingar. Det kan också handla om militära-, underrättelsetjänst- och polisinsatser som man sammanfattar i begreppet säkerhetsinsatser. Begreppet säkerhet används mer sällan när media rapporterar om enskilda individer eller folks rättigheter och deras staters ansvar för dessa t.ex. ifråga om att kunna tillgodose sina behov av mat, vatten och hälsovård. När politiker pratar om säkerhet har det traditionellt handlat om att skydda landets gränser mot utländsk makt, om inbördeskrig eller konflikter. Även om säkerhetsbegreppet nu har breddats handlar det mer sällan om att människor ska kunna leva ett tryggt liv med tillgång till basala behov och att leva i ett land där staten tar tillvara dina rättigheter. Begreppet mänsklig säkerhet utmanar det traditionella begreppet nationell säkerhet då säkerhet, sedan kalla krigets slut, har kommit att betyda något mer omfattande än att handla om en enskild nations gränser. Mänsklig säkerhet tar snarare utgångspunkt i individen än i nationen och involverar flera fält som utveckling, internationella relationer och mänskliga rättigheter. Det har i teorin anammats av svenska politiker och i förlängningen myndigheter men frågan är hur väl det genomförs? Begreppet säkerhet fortsätter att handla om ett tillstånd som inte är krig snarare än att bevaka att stater uppfyller de mänskliga rättigheterna. Det görs också skillnad på säkerhet i ett nationellt och ett internationellt perspektiv, och beror av vem säkerheten är till för. I Sverige är det självklart att vi har tillgång till rent vatten, vård och att vår miljö skyddas, det ska vara självklart även i Afghanistan. Sverige och alla andra länder ingår i det globala samhället och vi är beroende av varandra, i frågor om säkerhet såväl som på alla andra områden. Ett problem är att olika bestämmelser ofta inte är samstämmiga eller att verkligheten som de ska verka i inte fungerar på det sätt bestämmelsen beskriver. I Sverige beskrivs denna problematik i Politik för global utveckling (PGU) 2 som ska se till att andra politikområden, även säkerhetspolitik, inte motverkar Sveriges politik för internationellt utvecklingssamarbete. För att illustrera säkerhet kan vi titta på vad t.ex. en skola är: En skola är fyra väggar och ett tak. Det är en byggnad men den är också kunskap och nya idéer, den är sina lärare med hög utbildning och förmåga att förmedla kunskap. En skola är att lokala utbildningsbehov tillgodoses och att verksamheten utvecklas, den är kommunalt engagemang. En skola är en plats för aktivt deltagande och för lärande. En skola är trygghet, den betyder andra vuxna och därmed andra värderingar, andra vuxna än föräldrarna att lita på, fritidsverksamheter och gemenskap. En skola är mycket mer än bara en byggnad. Ser vi på skolan ur mänsklig säkerhets perspektiv är det också allt detta som behöver säkras. Medan den ur nationell säkerhets perspektiv, om man hårddrar, bara är byggnaden, och möjligen fysiskt skydd för dess lärare och elever. Skillnaden mellan nationell och mänsklig säkerhet ligger i dess mål, att skydda byggnaden eller att skydda men framförallt tillgängliggöra allt det en skola är

13 Cooperation for Peace and Unity (CPAU) är en afghansk forskningsbaserad organisation som bland annat mäter nivån av mänsklig säkerhet i utvalda provinser i Afghanistan. De utgår från ett index med frågor om personlig och fysisk säkerhet, rörelsefrihet, säkerhet för hushåll (privatekonomi), ekonomisk säkerhet (handel och affärsverksamhet) samt juridisk och politisk säkerhet. De fokuserar alltså inte på t.ex. antal krigshandlingar utan snarare dess effekter på vardagslivet i ett område. 3 Exempelvis skriver de så här i sin kvartalsrapport för juli augusti 2010 där de tittat på Nangarhar provinsen i östra Afghanistan. The cost of transportation increased markedly in Jalalabad City in August, which can be directly linked to the deteriorating security situation over the summer months, in addition to rising fuel prices. However, transport prices remained stable at a low level in the other two districts. The low level of frequency of journeys across all districts nevertheless restricts people s movement. Population movement remained stable at a low level in Nangarhar Province. However, in Muhmand Dara, migration was affected by the flooding in Pakistan and the continued insecurity across the border, with many families fleeing to settle in Muhmand Dara District. Household security in Nangarhar Province generally declined over the summer months. Despite being in the midst of the harvesting season, flooding and natural disasters impeded access to land and increased bazaar prices contributed to an overall pessimistic economic outlook. The general lack of coping mechanisms left people vulnerable to shocks and food shortages. Enligt CPAU försämrades den mänskliga säkerheten i provinsen generellt sett under perioden, inte bara direkt beroende på krigshandlingar men som en följd av dessa och andra faktorer som till exempel naturkatastrofer. 4 CPAU menar att perspektivet mänsklig säkerhet placerar befolkningen i centrum för åtgärder som syftar till att förbättra säkerheten. Konflikten i Afghanistans karaktär kan inte bara beskrivas i siffror på antal omkomna och antal våldsamma incidenter, utan måste också inkludera människors möjligheter att röra sig, försörja sina familjer och deras tillgång till myndigheternas system och verksamheter. Genom denna helhetssyn visar man en bredare bild av vad konflikten innebär och vad säkerhet är. 5 Att vara säker är inte att leva någonstans där det inte är krig, det är att kunna leva sitt vardagsliv utan att behöva tänka på sin säkerhet. Stockholm, februari 2012 Jane Karlsson Handläggare Skolverksamhet Svenska Afghanistankommittén Se.pdf: 2 CPAU Human Security Framework: Methodology Paper 3 CPAU Human Security Project Quarterly Report: Nangarhar Province, July August CPAU Human Security Framework: Methodology Paper 4 sid. 4, CPAU Human Security Framework: Methodology Paper 13

14 Foto: Christoffer Hjalmarsson Svenska myndigheters syn på säkerhet Ur: Utrikesdepartementets webbsida Sveriges säkerhetspolitik Vår syn på säkerhet Sveriges säkerhetspolitik utgår från en bred syn på säkerhet. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Kriser och incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock inte uteslutas i vår region och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas. Utmaningar och hot mot vår säkerhet är i dag föränderliga, gränslösa och komplexa. Tidigare syn på säkerhet utgick från stater och en militär hotbild. I ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Individens, vid sidan av staters, rättigheter och säkerhet ges stor betydelse. Gränsöverskridande samarbete, handel och integration främjar en positiv utveckling i stora delar av världen. Globalisering kan dock också innebära ökad sårbarhet genom att enskilda händelser snabbt kan få regionala eller globala återverkningar. I detta ligger en ökad sårbarhet mot säkerhetshot som terrorism, spridning av massförstörelsevapen, organiserad brottslighet, pandemier och miljökatastrofer. Klimatförändringar utgör ett av de allvarligaste hoten mot människors grundläggande levnadsvillkor. I en globaliserad värld ökar även risken för att en ekonomisk kris kan få säkerhetspolitiska konsekvenser

15 Ur: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats Säkerhetspolitik.se Vad är säkerhet? Att vakna på morgonen och veta att det finns mat för dagen. Att gå till skolan utan risk för att bli kidnappad och tvingad att bli barnsoldat. Ordet säkerhet betyder olika saker i olika sammanhang. Säkerhet är kunskap om hot och risker och hur de kan förebyggas och undvikas. Säkerhet är också en förutsättning för staters, samhällens och individers trygghet och överlevnad. Därför betyder ökad säkerhet för samhället också ökad säkerhet för individen, på samma sätt som ökad säkerhet i världen betyder ökad säkerhet för Sverige. Bra säkerhet kräver att det som ska skyddas, vad som hotar och medlen för att stärka säkerheten ses i ett sammanhang. 7 Mänsklig säkerhet "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." Så inleds FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är rättigheter som är viktiga inte bara för oss som individer, utan även för samhällets säkerhet. Förr var den militära säkerheten mellan stater den viktigaste frågan i internationell politik. Nya hot och ett utbrett ömsesidigt beroende har gjort att frågor om mänskliga rättigheter, fattigdom, ekonomi, klimatförändringar och miljö har blivit allt viktigare för den internationella säkerheten. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten som reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. Rättigheterna begränsar statens makt över individen och slår fast att staten har ansvar för att rättigheterna främjas och skyddas. Det innebär att individens rättighet är statens skyldighet. Den svenska riksdagen har bestämt att arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka alla delar av den svenska utrikespolitiken, det vill säga såväl säkerhetspolitiken, utvecklingssamarbetet, migrationspolitiken, handelspolitiken som övrig utrikespolitik. Det är främst av humanitära skäl, men också för att kränkningar av de mänskliga rättigheterna i förlängningen påverkar den internationella säkerheten. Fred och utveckling Utveckling och säkerhet är tätt sammankopplade. Väpnade konflikter är till exempel vanligare bland världens fattiga länder än bland rika, och det kanske allvarligaste hindret mot många länders utveckling

16 Vikten av att involvera kvinnor i fredsarbete Ur Kvinna till Kvinnas rapport Security on whose terms? if men and women where equal Women s security is human security Women s participation in peace building and reconstruction after war and conflict has been on the international agenda for quite some time. A lot of effort has been put into creating and writing plans for action and resolutions that will guarantee women full involvement in all efforts for the prevention and resolutions of conflicts In 2000 the UN Security Council adopted resolution 1325 on women, peace and security that demands the involvement of more women in peace building and conflict mediation work and promotes women as advocates for peace. There is no doubt that progress has been made. The awareness of gender perspectives on war and peace is growing and there are many good initiatives to change old patterns within the international community. But so far progress is mainly visible at policy level. The problem is that resolutions easily develop into mantras; arrays of words that make it possible to stay on the level of policy rather than becoming instruments for a more profound change in practice. The actual content of resolution 1325 is to ensure female participation at all levels in a peace process. Considering the low participation of women there seems to be something keeping them outside the discussions and decision-making arenas. Many times the invitations never reach women. When they do get invited but are unable to attend for various reasons, it can be used as an excuse for not inviting them again. There are further obstacles facing women in this regard. To achieve the goals of resolution 1325, women have to be safe and secure to be able to take part in the negotiation and decision-making processes. In Kashmir and Afghanistan women experience a constant and high level of insecurity despite the presence of two armies whose mandate is to provide security to their respective nations. This however does not provide security to women, first because women are subjected to atrocities by military personnel and more fundamentally because the presence of the armies guarantees at the most the absence of a full-scale war but cannot in any way guarantee peace. 9 When security is ensured for women, they will become important actors. There is a resistance within the international community to seeing women s participation as a necessary precondition for any decision-making. When women are seen only as victims, their roles in society are diminished. The lack of data disaggregated by sex is one obstacle in improving security for men and women. There is no doubt that men and women are exposed to different kinds of threats, but few inquiries strive to distinguish these differences. With gender blind statistics not seeing the differences between the living conditions of women and men, the safety of women is not likely to improve. There are several quite basic and inexpensive measures that could, and should be taken to make it possible for women to participate. Information directly to women, meetings arranged exclusively for them or scheduling meeting hours when both men and women can take part. Utilising women s organisations active in the area is another way of reaching women. The international community must therefore state the importance of women s equal participation. There should be a firm demand for women s participation in peace negotiations and decisionmaking. 10 Se.pdf: 26 Kvinna till kvinna Security on whose terms 27 Kvinna till kvinna Skapa säkerhet 9 Ananya Mukherjee, Reed. Human Security & Human Development: Viewing the Paradigms from below, Department of Political Science, York University,

17 Afghanistan och säkerhet Ur: Sverige i Afghanistan officiell webbplats för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan Så arbetar Sverige Sveriges engagemang i Afghanistan utgår ifrån ett helhetsperspektiv. De fyra dimensionerna i insatserna - civilt, militärt, bistånd och diplomati - samverkar för stabilitet och långsiktig utveckling. Liksom det övriga internationella stödet, syftar Sveriges engagemang till att stödja och stärka den afghanska kapaciteten på samhällets alla områden så att afghanerna successivt själva kan ta ansvaret för och äga sin fortsatta utveckling. Utmaningarna i Afghanistan är omfattande och återfinns inom alla delar av samhället. Säkerheten är problematisk, fattigdomen är omfattande och samhällsstyret visar stora brister. Det är viktigt att de samlade internationella insatserna är så heltäckande som möjligt. Sverige har som ambition att fokusera och koordinera våra insatser. Det är inte möjligt för Sverige att vara engagerat överallt inom alla områden. Ibland kan det vara effektivare om vi förlitar oss på det arbete som ett annat land, FN eller EU gör. Det humanitära stödet utgår från faktiska behov och underordnas inte politiska eller säkerhetsskapande insatser. Det bygger på principer om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Säkerhet och utveckling är ömsesidigt beroende av varandra och framgång på dessa områden hänger ofta ihop. Regeringen verkar därför för att Sverige ska bidra med insatser som utformas utifrån ett helhetsperspektiv. Vårt engagemang i Afghanistan inkluderar bland annat politiska och diplomatiska insatser, militära insatser både operativa och kapacitetsbyggande, polisiära och andra civila insatser och utvecklingsinsatser av olika slag. Samordning och samverkan Det är viktigt att det sker en nära samordning av olika typer av insatser för att ett mervärde ska uppnås. Det gäller både de afghanska och de svenska liksom de övriga internationella ansträngningarna. Helhetsperspektivet innebär att man så långt möjligt planerar, koordinerar och genomför insatser samordnat med resurser från flera politikområden. Exempelvis kan militär personal behöva arbeta med polisen för att säkerställa att säkerhetsskapande insatser följs upp på längre sikt, i samarbete med afghansk nationell polis. Samarbetet mellan olika svenska myndigheter vid internationella insatser kräver ett bra samarbete i Stockholm liksom en möjlighet att koordinera frågor vid Sveriges ambassad i Kabul. Ambassaden i Kabul fungerar som ett nav för det svenska engagemanget i Afghanistan. Regeringskansliet med dess departement har en viktig roll att spela för att föra samman myndigheterna i Sverige och leda samverkan, men regeringen är tydlig med att huvuddelen av samordningen ska skötas av myndigheterna själva

18 Uttalande av Svenska Afghanistankommittén, 7 oktober år sedan senaste kapitlet i Afghanistan inleddes Det är idag tio år sedan den USA-ledda koalitionen invaderade Afghanistan. Det internationella samfundet antog kort därefter, vid ett möte i Bonn i december 2001, en ambitiös plan för uppbyggnad och demokratisering av Afghanistan. Dessa mål har dessvärre långt ifrån uppnåtts. Istället har säkerhetsläget och samhällsstyrningen successivt försämrats under de senaste åren. Alla är idag överens om att kriget i Afghanistan inte kan vinnas med militära medel. Den möjliga lösning som avtecknar sig är förhandling som kan leda till nationell försoning, bistånd med en tydlig civil profil samt ett fördjupat engagemang för hållbar fred från andra stater i närområdet. I detta läge, när tillbakadragandet av internationell trupp har påbörjats, är det centralt att världssamfundets engagemang för den afghanska befolkningen upprätthålls och förstärks. Även om framsteg gjorts under det gångna decenniet vad gäller exempelvis tillgång till skola och hälsovård, är behoven fortfarande mycket stora. Svenska Afghanistankommittén vill med anledning av årsdagen för den USA-ledda militära interventionen rikta följande uppmaningar till det internationella samfundet och den svenska regeringen; Den svenska regeringen bör basera sin översyn av biståndsstrategin för Afghanistan på en djupgående analys av det afghanska folkets behov. Biståndsengagemanget måste vara långsiktigt men samtidigt flexibelt för att vara hållbart. Avvecklingen av det militära engagemanget har nu påbörjats och i många fall har de truppbidragande länderna kopplat sitt bistånd till den militära insatsen. Andra länder uppmanas att under transitionsperioden följa det svenska exemplet och istället för att avveckla biståndet istället satsa på att utöka detta. Afghanistans kvinnor måste vara delaktiga i fredsprocessen och i det långsiktiga uppbyggnadsarbetet. Om inte hela samhället är med i beslutsprocessen sker ingen hållbar utveckling. Alla berörda aktörer inom Afghanistan måste vara med och bidra i en nationell dialog för den gemensamma framtiden. Full respekt för de mänskliga rättigheterna i enlighet med den afghanska konstitutionen och Afghanistans internationella åtaganden är en förutsättning för en sådan dialog. I december i år kommer ytterligare en stor internationell Afghanistan-konferens att äga rum, även denna gång i Bonn. I Sverige skall den nya strategin för det långsiktiga utvecklingssamarbetet antas. Båda dessa processer är viktiga tillfällen för den svenska regeringen att visa att det svenska engagemanget i Afghanistan är långsiktigt och hållbart. Efter 30 års verksamhet i landet är Svenska Afghanistankommittén fortsatt beredd att befästa och vidareutveckla arbetet för att förbättra levnadsvillkoren för människorna i ett av världens mest utsatta länder. 12 Lotta Hedström, Ordförande, SAK och Peter Brune, Generalsekreterare, SAK

19 Ur: Svenska Afghanistankommitténs tidning Afghanistan nytt Nr Björn-Åke Törnblom, tidigare SAK-anställd Blanda inte bistånd och militärt stöd! Jag har arbetat i Afghanistan åt Svenska Afghanistankommittén i sju år. De senaste två åren som säkerhetsansvarig. På plats har jag sett vad det innebär när gränsen mellan humanitärt bistånd och militära projekt suddas ut. Biståndsorganisationer bygger sin säkerhet på att projekten förankrats i lokalsamhället. SAK får förfrågan från lokalsamhället om stöd och hjälp och de också garanterar då också vår säkerheten. Privata företag och militärer åker ut i full stridsutrustning och erbjuder diverse stöd, ibland med förödande konsekvenser för dess personal och bybefolkningen. I höstas (2010) var debatten om svensk militär och svenskt bistånd i Afghanistan het. För mig handlar det inte om bistånd eller svensk militär. Vi är rika nog att finansiera både och om vi vill. Istället handlar det om gränsdragningen mellan bistånd och militära säkerhetsskapande åtgärder. Den svenska militären argumenterar för sina patruller ut i byarna med att de skapar säkerhet för biståndet att verka i landet. De utländska militärerna har givetvis en återhållande effekt på den väpnade oppositionen, men har ju inte kunnat stoppa dem. När utländsk militär dyker upp vid ett biståndsprojekt är det alltid ett hot mot projektet. Oppositionen får lätt för sig att biståndsorganisationen och militären samarbetar. Det riskerar vår säkerhet (och bybefolkningens) och därför vill vi som arbetar med bistånd inte ha något samarbete med militären i fält. Jag tycker personligen att det är konstigt att militären och regeringen inte tar till sig detta utan militära PRT ägnar sig åt biståndsliknande projekt. Flera studier har visat att de amerikanska ansträngningarna att vinna hearts and minds inte haft någon som helst effekt och varför skulle svenska ansträngningar i samma ärende ha någon annan effekt? För att undvika missförstånd vill jag säga att jag personligen tycker att Sverige ska delta i FNsanktionerade militära uppdrag. Det vore fegt och osolidariskt att lämna det till Bangladesh, USA eller annat land. Därför är det okej att delta i Isafs 13 insats i Afghanistan. Den svenska styrkan om 500 personer som utgör en halv procent av de internationella styrkorna, gör dock en mer symbolisk insats, med sin närvaro. Den afghanska armén är svag och otränad och skulle inte förmå motstå den väpnade oppositionen speciellt länge utan det internationella militära stödet. Låt den svenska militären fokusera på det de är bra på: att utbilda den afghanska militären, den väg Sverige beslutat slå in på fram till Men varför vänta? Militären ska inte leka biståndsarbetare. Det klarar man lika lite som biståndsarbetarna klarar att vara soldater. I Afghanistan har det trots allt skett stora framsteg. Från omkring sexhundratusen barn i skola 2001 till över sex miljoner idag varav 30 procent är flickor. Det finns en nationell sjukvårdsstandard. Hundratals mil väg har byggts och fått asfalt. Nu finns minst fyra mobiloperatörer och flera nationella radio- och tv-bolag som sänder relativt fritt över landet etc. De humanitära vinsterna är enorma och de får vi inte svika. I 75 procent av områdena där SAK arbetar har den väpnade oppositionen (talibaner eller andra) kontrollen. SAKs arbete bedrivs helt utan stöd från svensk eller annan militär, tack vare en genuin lokal förankring där oppositionen accepterar både flickskolor och kvinnliga anställda. SAKs bistånd i Afghanistan är oerhört kostnadseffektivt. En måttstock är att en svensk soldat kostar lika mycket som skolbarn under ett år. Sverige satsar drygt 500 miljoner i årligt bistånd till Afghanistan och den tredubbla summan på den militära insatsen. 13 International Security Assistance Force (FN-mandaterad trupp, under NATO-ledning där de svenska soldaterna ingår). 19

20 Här är ett intressant dilemma för mig som skattebetalare: var gör pengarna mest nytta för den vanliga afghanen? Jag tror det finns utrymme att göra den militära insatsen billigare och effektivare och använda mer pengar till det humanitära biståndet där det gör skillnad för den vanlige afghanen. Det är ett effektivare sätt att få bukt med den väpnade oppositionen. 14 Ur: Concords rapport Spotlight on Policy Coherence for Development 2011 Case Study: Afghanistan - Aid and civil-military relations 25 out 27 EU Member States have contributed to NATO s Afghanistan ISAF force and provide development assistance to the Afghan Government or the trust funds established by the international community. Under the auspices of comprehensive approach a large part of Member states development funding is directed to areas in which the same State has troops. This exposes European development assistance to two types of difficulties: i) the coordination of assistance and alignment with national reconstruction directives is vague. Incentives and priorities of the individual EU State often take precedence on the Afghan National Development Strategy (ANDS); ii) several States try and use development assistance as a force multiplier for diplomatic and military efforts. The Peace and Reintegration Trust fund serves as a good example of challenges inherent in securitisation of aid. The trust fund was developed in 2010 to act as a new soft counterinsurgency tool. Low-level opposition group fighters would be given jobs and vocational training in exchange for allegiance towards the Afghan government. As such, development aid in the thematic area of vocational training was connected to military strategy. Despite the fact that vocational training is a national development priority that features in the ANDS, its connection to military aims confuses the implementation of any new project. Is the implementing agency working to support community based capacities or is it trying to diminish the recruitment base of armed opposition groups? Furthermore the question is whether the decisions to implement vocational training programs are based on local needs or the strategic value of specific districts in the counterinsurgency campaign. The development of the trust fund and its implementation is also problematic from the perspective of Afghan women and the UN Security Council Resolution 1325 on women, peace and security. Women were only marginally involved in the decision-making process leading up to the Afghan Peace and Reintegration plan and the trust fund. Grave concerns therefore remain as to how the trust fund will affect women s position in local communities. With regards to participation, Afghan women have been marginalised throughout the decisionmaking process. At the London Conference in January 2010 and the Kabul conference in July 2010, women participants were basically ignored by organisers. On its own initiative, the Afghan Women s Network (AWN) prepared a statement, and one representative was invited to read it at the conference. Any funding for peace and reintegration efforts in Afghanistan should be conditioned to the meaningful participation and involvement of women in high negotiation and decision-making bodies. Women should be consulted and their needs and rights must be considered in the design and implementation of programmes funded by the Peace and Reintegration Trust Fund. 15 Se:.pdf 4 Concord Report Spotlight on EU Policy Coherence for Development

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte

Läs mer

SAKs inlägg till arbetet med Sveriges Afghanistanstrategi 2011

SAKs inlägg till arbetet med Sveriges Afghanistanstrategi 2011 26/05/2011 SAKs inlägg till arbetet med Sveriges Afghanistanstrategi 2011 1. Sammanfattning och slutsatser Internationellt bistånd till Afghanistan kommer minska de närmsta åren och inriktas mot att understödja

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet! FMSrikskonferens Karlstaduniversitet Liber MUSIK OCH SPRÅK Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande ULF JEDERLUND Musikochinkludering fältförmusikterapeuterochforskning 2016?04?09 UlfJederlund

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Ralph Sundberg Uppsala Conflict Data Program och Institutionen för Freds- och Konfliktforskning Uppsala Universitet An armed conflict is

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer