NYHETSBREV NUMMER 3 SAMVERKANSGRUPPEN SKL LANTMÄTERIET

Transkript

1 NYHETSBREV NUMMER 3 SAMVERKANSGRUPPEN SKL LANTMÄTERIET Insamlingsenheten tar helhetsansvar för ABT-processen Daniel Wallin På Lantmäteriets Insamlingsenhet får ABThandläggarna nya och utökade arbetsuppgifter till sommaren. Då får de hela ansvaret för hanteringen av de så kallade ABT-avtalen, som reglerar vilken ekonomisk ersättning kommunerna ska få för att leverera geodata till Lantmäteriet. Susanne Jonsson, produktionsledare Lantmäteriets Insamlingsenhet. Logisk utveckling Det känns logiskt att vi nu är ansvariga för hela processen kring ABT-avtal, säger produktionsledaren Susanne Jonsson. Hanteringen av de så kallade ABT-avtalen har redan tidigare till största delen skötts av handläggarna på Lantmäteriets Insamlingsenhet. Men revidering av avtalen, som har avgörande påverkan på vilken ersättning en kommun får från Lantmäteriet för att leverera geodata, har skötts av informationslantmätarna på marknadssektionen. I samband med att dessa nu får såväl förändrade arbetsuppgifter som ny titel, regionala geodatasamordnare, så tar Insamlingsenheten över revideringen av ABT-avtalen. Positiv känsla trots ökad arbetsbörda Det utökade ansvarsområdet innebär att mer jobb ska göras med samma bemanning, men Susanne Jonsson som är produktionsledare för ABT är ändå positiv till förändringen. Det blir naturligtvis mer administrativt jobb, men det är ändå bra både för oss och kommunerna. Vi har täta kontakter med kommunerna och vet vad de kan och behöver, så det känns rätt att vi ansvarar för hela avtalsprocessen, säger hon. Geodatasamordnaren viktig som mentor Vid halvårsskiftet tar Insamlingsenheten över ansvaret fullt ut för ABT-avtalen, men samarbetet med de regionala gedatasamordnarna kommer att fortsätta. De har kontakt med kommunerna i andra frågor som berörs av ABT-avtalen, så det är viktigt att vi fortsätter samarbeta. Dessutom kommer vi att behöva dem som mentorer när vi ska lära oss våra nya uppgifter, menar Susanne Jonsson. Överlämning och utbildning under vår och höst De nya arbetsuppgifterna blir en utmaning för Insamlingsenhetens 14 ABT-handläggare, som nu bland annat ska besluta om höjningar och sänkningar av ekonomisk ersättning till kommuner. Överlämningen från geodatasamordnarna till Insamlingsenheten har redan börjat och handläggarna har fått en del utbildning. Under hösten fortsätter överlämningen tillsammans med mer utbildning. Själva revideringen av kommunernas samverkansnivåer i ABT-avtalen sker vid årsskiftet och då ska vi stå på egna ben, säger Susanne Jonsson.

2 Framtidsfrågor diskuterades inom Svensk GEOprocess Den 20 juni bjöd styrguppen för Svensk GEOprocess in till en träff som innebar att vi avslutade den första fasen med bland annat målbildsarbete och ställer nu in siktet på nästa genomförandefas. Vi var 33 deltagare som samlades i SKL:s lokaler i Stockholm. Deltagare kom från våra arbetsgrupper, bl.a. förstärkt under förmiddagen med några personer från Storstadskommunerna. Peter Andersson Under förmiddagen presenterade arbetsgrupperna sina arbeten och tankar inför det fortsatta arbetet. Geoprocessgruppen presenterade vilka sk. fokusområden, geodata och vissa handläggningsprocesser, som ska ingå i Svensk GEOprocess: Stomnäts- och transformationsdata (i plan och höjd och transformationssamband). Bild- och höjddata (flygbilder, ortofoton, laserpunktmoln, höjdmodell, höjdkurvor). Topografi (kommunikation, hydrografi, markanvändning, anläggningar, m.m.). Adresser, byggnader m.m. (exempelvis lägenheter, administrativa gränser och ortnamn) Information om fastigheter, planering, fastighetsbildning, bygglov osv. Karta (generaliserad ur ovanstående grundläggande geodata). Arbetsgrupperna inom områdena IT-teknik, juridik och affärsmodeller presenterade sina tankar inför det kommande arbetet, gav synpunkter på våra förutsättningar, grundläggande frågeställningar, arbetsformer och behovet av definitioner. Denna information tas nu in i de kommande uppdragen då vi också tillsätter nya grupperingar, allt utifrån varje nytt uppdrags specifika behov. Intensiva diskussioner fördes i arbetsgrupperna. Här syns Martin Andrée, Peter Nyhlén, Anders Lundquist, Lantmäteriet, Elisabeth Argus Stockholms Stad, Lars Fredén Göteborgs Stad, Allan Almqvist Malmö kommun och Ulf Eriksson Lantmäteriet. Foto: Britt-Louise Malm. Givande diskussioner Vi hade också två diskussionspass. Under det första diskuterades de mer grundläggande frågorna - vilken ambitionsnivå vill vi ligga på inom ovanstående fokusområden samt hur agerar vi för att säkerställa största möjliga deltagande från kommuner och Lantmäteriet. Under eftermiddagens diskussionspass började vi att tydliggöra de uppdrag som ska påbörjas under hösten. Denna information tas nu in i arbetet med vår verksamhetsutvecklingsplan. Vi tittade bl.a. på de sedan tidigare identifierade uppdragen: 1. Genomföra byte till internationell standard i plan- och höjd för all geodata (SWEREF99 och RH2000). 2. Ta fram enhetliga nationella specifikationer för våra gemensamma geodata inom ramen för bl.a. HMK och KommunGML. 3. Pröva möjligheterna att ha ett gemensamt bildförsörjningsprogram. Stimulera, stötta, informera kring andra nära relaterade områden: 4. ABT- och (N)DRK-avtalen stimulera kommunerna att nå högsta nivå BAL-gränssnitt stimulera till tjänstebaserad uppdatering. 6. Geodatasamverkan stimulera kommunerna att delta. Behovet av olika finansieringsalternativ diskuterades för det kommande arbetet. Mötet slog fast att vi nu ska initiera ett arbete och bemanna en arbetsgrupp som ska jobba med interna finansieringsalternativ samt inventera och om möjligt söka medel från olika externa aktörer. Om vi får stöd genom externa medel ökar möjligheten att över tiden få med rätt kompetenser från kommuner och Lantmäteriet. Stort informationsbehov Dagen avslutades med en information från Kommunikationsgruppen. Vår bedömning är att vi idag med vårt nyhetsbrev når ut till merparten av kommunerna. Informationsbehovet är dock stort, det finns säkert delar av den kommunala verksamheten som ännu inte känner till Svensk GEOprocess eller ser skillnaden gentemot Geodatasamverkan. Fler kommunikationskanaler kommer att nyttjas, bl.a. förbereder vi nu för en egen hemsida och E-postadress.

3 Givande erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och Lantmäteriet Margareta Asp-Eriksson Lantmäteriet i Gävle (t.v i bild) med några av kommunrepresentanterna som deltog i erfarenhetsutbytet: Margitta Engström Sandvikens kommun, Frida Samuelsson Trollhättans kommun, Eva Wikström Sandvikens kommun, Ulf Henriksson Falu kommun, Anders Almroth Göteborgs stad, Karin Hansson Falu kommun, Anette Eriksson Falu kommun, Eva Johansson Avesta kommun, Mervi Silander Avesta kommun och Leif-Åke Pettersson Söderhamns kommun. Britt-Louise Malm Ett 30-tal personer från nio kommuner i Sverige besökte Insamlingsenheten i Gävle under våren. Besöket var ett led i det erfarenhetsutbyte som startades hösten 2011 då ett antal personer på Lantmäteriets Insamlingsenhet i Gävle, Karlskrona och Luleå var ute på studiebesök hos ett 15-tal kommuner i Sverige. Syftet med erfarenhetsutbytet är att Lantmäteriet och kommunerna ska få bättre förståelse för varandras verksamheter, processer och arbetssätt. De flesta av kommunerna som var representerade vid besöket på Lantmäteriets huvudkontor finns i Gävles närområde, men det kom också mer långväga gäster från Göteborg och Trollhättan. De som deltog var personer som arbetar med handläggningsstödet LINA och levererar grunddata i form av adresser, byggnader och topografi (ABT) till Lantmäteriet. - Ett intressant och givande besök, sade Frida Samuelsson från Trollhättans kommun (till höger i bild). Till vänster syns Margareta Asp Eriksson, ABT-handläggare på Lantmäteriet. Det var ett intressant och givande besök. Det är alltid roligt att på plats se hur saker och ting fungerar. Det ger bättre förståelse för hela insamlingsprocessen för grunddata när man får se hur den information som vi skickar tas om hand av Lantmäteriet, sade Frida Samuelsson, GIS-ingenjör i Trollhättans kommun och ansvarig för kommunens ABT-avtal med Lantmäteriet. Leder till ökad förståelse Vi lärde oss väldigt mycket om kommunernas rutiner när vi var på studiebesök i höstas. På sikt leder erfarenhetsutbytet till ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter, mindre risk för dubbelarbete och ännu bättre grunddata. Dessutom betyder det mycket personligen att få träffa de personer man ska samverka med och får en insikt i hur de jobbar praktiskt, säger Margareta Asp Eriksson, ABT-handläggare på Lantmäteriet i Gävle. En liknande träff som den i Gävle har också genomförts i Karlskrona och ytterligare en träff planeras i Luleå. Totalt deltar ett 15-tal kommuner i erfarenhetsutbytet. Erfarenhetsutbytet fortsätter Lantmäteriet planerar att på olika sätt träffa kommunerna för fortsatt erfarenhetsutbyte. Det finns ännu inga riktlinjer för detta. Fortsatt planering kommer att ske under hösten

4 Ny titel och ny roll när Julie blir geodatasamordnare Daniel Wallin Nya visitkort och tydligare arbetsuppgifter det får Lantmäteriets informationslantmätare när de byter titel till geodatasamordnare. Det är hög tid att släppa den gamla titeln, nu blir det tydligare för alla vad vi sysslar med, säger geodatasamordnaren Julie Mostert. Lantmäteriets tio geodatasamordnare jobbar regionalt över hela landet. Tidigare har de kallats för informationslantmätare, men i samband med att deras arbetsuppgifter ändrar fokus byter de titel. De flesta av oss är inte ens lantmätare, så den gamla titeln är till viss del missvisande, säger Julie Mostert, som är geodatasamordnare i Skåne. Områdesindelning för geodatasamordnare Slutar skriva ABT-avtal Den största förändringen när det gäller arbetsuppgifterna är att samordnarna släpper ansvaret för de så kallade ABT-avtalen som tecknats i samarbetet med landets kommuner. Det ansvaret tas från årsskiftet över av Lantmäteriets Insamlingsenhet som därmed hanterar allt som rör ABT-avtalen. Det ger oss större möjligheter att fokusera på större och bredare frågor, det känns väldigt stimulerande, säger Julie Mostert. Geodatasamordnarna kommer till stor del att arbeta med att utveckla samverkan regionalt och lokalt inom geodataområdet. Det innebär att de tar en mer aktiv roll som ambassadörer för geodatasamverkan mellan myndigheter och kommuner, driver och utvecklar regionala nätverk samt deltar i samverkansprojektet Svensk GEOprocess. Rätt läge för förändring Marknadssektionen på Lantmäteriets informationsförsörjning står inför vissa personalförändringar och har under våren anställt tre nya geodatasamordnare. Det är rätt läge att göra den här förändringen nu. Det händer så mycket på geodataområdet och det är viktigt att vi finns nära våra användare och följer samhällsutvecklingen, säger Ulf Eriksson, funktionschef på marknadssektionen. 4

5 Ulf tror att personliga kontakter är en förutsättning för att bygga upp förtroendet mellan Lantmäteriet och användarna. Det uppfattas som väldigt positivt av våra användare att få en kontaktperson med regional kännedom. Julie Mostert håller med om att det är viktigt att finnas nära användarna på en regional och lokal nivå. Det handlar ju inte bara om att vi ska informera, utan om att vi ska fånga upp önskemål och behov från våra användare så att vi på Lantmäteriet kan jobba med rätt saker och ta fram produkter och tjänster som efterfrågas i samhället. Utmaning att beskriva nyttan med produkter Förändrade arbetsuppgifter innebär nya utmaningar för geodatasamordnarna. Julie Mostert ser en av de största utmaningarna i att kunna förklara och berätta om nyttan med Lantmäteriets produkter och tjänster på ett bra sätt. Vi måste sätta oss in djupare i produkterna för att kunna beskriva vilken nytta de kan göra. Dessutom måste vi bli experter på vår affärs- och samverkansmodell om vi ska kunna göra den begriplig för våra användare. Karin Bergström - verksamhetsansvarig i Svensk GEOprocess Den första september tillträder Karin Bergström rollen som Lantmäteriets verksamhetsansvarige i samverkansprojektet Svensk GEOprocess. Hon kommer att samarbeta med Hans Lovén på SKL, sedan tidigare verksamhetsansvarig i Svensk GEOprocess. Kan du berätta lite om din bakgrund? Inom Lantmäteriet har mina uppdrag främst rört utvecklings- och för ändringsarbete på olika sätt. Jag har bl.a. arbetat med program - och system utveck ling, utveckling av produk tions lin jer och som speci fika tionsansvarig för Lantmäteriets geografiska data baser (GSD) samt med utveck ling av GIS. Några exempel på uppdrag som jag under mina snart 30 år i Lantmäteriet varit engagerad i är: Medverkade i arbetet med att ta fram HMK Databaser och engagerad som lärare då vi genom förde landsomfattande utbildningsinsatser åt kommun erna. Verksam inom division Metria som pro dukt chef för utbildningstjänster, programvaror och GIS-konsult verksam heten. Huvudprojektledare för utveckling av Lant mäteriets GIS- och karthanteringsverktyg ArcCadastre, tillika affärsområdeschef. Medverkade initialt ( ) i teamet förändringsledare för föränd ringsprogrammet Elips (Eff ek tivi sering av Lantmäteriets informa tionsförsörjningsprocess). Målet var att lägga grunden för modernisering och effektivisering av Informationsförsörjningsprocessen. Projektledare för att ta fram version 1 av Lantmäteriets koncernarkitekturarbete (KA) som syf tade till att ta fram Lantmäteriets Strategiska Målbild 2012 samt en lantmäteri gemen sam utvecklings- och avvecklingsplan. Vad går din nuvarande tjänst ut på? Sedan tre år tillbaka är jag systemförvaltningsledare inom division Informationsförsörjning/Insamlingsenheten, vilket innebär att säkerställa att verk sam heternas krav på IT- och användarstöd tillgodoses. I arbetet ingår att planera, bud getera, styra, leda, följa upp och utvärdera förvaltningsarbetet - ca 40 personer är involverade från verksamhets- och IT-sidan. Vad var det som lockade dig att söka uppdraget som verksamhetsledare? Jag föreställer mig att högsta prioritet i jobbet är att leda och stödja arbetet med att få till en förankrad och användbar databasspecifikation för Offentliga Sveriges geodata och det tycker jag låter roligt. 5

6 Geometristöd i Utsikten - ett gemensamt karthandläggningsstöd för fastighetsbildning Staffan Lindgren Den första januari i år sålde Lantmäteriet kartprogramvaran ArcCadastre till S-group solutions som är ett systerbolag till ESRI Sverige. ArcCadastre har som programvara främst använts i kommunal kartverksamhet och i statlig och kommunal fastighetsbildningsverksamhet. I och med försäljningen lade Lantmäteriet en nästan 24 år gammal tradition av att vara programvarutillverkare i graven. Det började den 8/ med AutoKa PC som fortfarande lever kvar som programvara men som nu är under avveckling. Första versionen av ArcCadastre, som är en ersättare till AutoKa PC, släpptes i slutet av år 2002 men det tog ett par-tre år innan Lantmäteriet och de första kommunerna började använda programvaran i produktion. Anledningen till att Lantmäteriet sålde ArcCadastre är främst att verksamheten låg i utkanten av vad en myndighet bör hålla på med som uppdragsverksamhet. S-group solutions har nu ägt programvaran i ett knappt halvår och så här långt har samarbetet fungerat bra med både Lantmäteriet och de kommunkunder som har ArcCadastre. ArcCadastre integrerat med Trossen Även om Lantmäteriet sålt produktägarskapet av ArcCadastre finns programvaran kvar i den egna verksamheten. Division fastighetsbildning i Lantmäteriet har utvecklat en systemlösning byggd på ArcCadastre som är integrerad med det egenutvecklade diarie- och handläggningssystemet Trossen. Trossen används av hela den statliga fastighetsbildningsverksamheten och finns idag i 36 av 38 kommunala lantmäterimyndigheter. De återstående två kommunerna har meddelat att man kommer att börja införa Trossen i slutet av året. Trossen hanterar idag förändringar mot den skrivna delen i Fastighetsregistret medan ArcCadastre förändrar geometrin i registerkartan. Integrationen programmen emellan har dock inneburit att vissa funktioner som tidigare bara var möjliga att göra i Trossen nu kan göras enklare med ett kartsstöd i ArcCadastre. För några år sedan införde också Lantmäteriet en egen informationsportal, Utsikten, för alla kommunala lantmäterimyndigheter. Utsikten är en spegling av Lantmäteriets eget intranät Insikten och där publiceras information som är relevant för hela fastighetsbildningsverksamheten. Via portalen publiceras även handläggningssystemen Trossen och ArcCadastre och kan därmed användas på samma sätt som för de statliga lantmäterikontoren. Portalen är en så kallad Terminal server lösning vilket innebär att användaren loggar in på Lantmäteriets plattform och får tillgång till en PC-miljö som om den var installerad lokalt. Utsikten är ett mycket bra exempel på en bra samverkan mellan myndigheter/kommuner och på sikt möjliggör också portallösningen att fastighetsbildningsverksamheten kan ha ett och samma handläggningsstöd i hela Sverige. Själva delsystemet med Arc- Cadastre har Lantmäteriet valt att kalla Geometristöd i Utsikten. I den tidigare systemlösningen var det sju kommunala lantmäterimyndigheter som använde AutoKa PC för uppdatering av registerkartan. Idag är det tio kommunala lantmäterimyndigheter som har infört eller påbörjat ett införande av Geometristöd i Utsikten och fler kommuner är intresserade. Eftersom systemlösningen bygger på att den kommunala lantmäterimyndigheten lägger sitt original av registerkartan i Lantmäteriets databas har Lantmäteriet påbörjat ett projekt som ska underlätta införandet för den enskilda kommunen. Ett krav är bl.a. att återföringen av registerkartan till kommunens egna system ska gå så smidigt som möjligt. Kommunen ska också kunna hantera sina egna planer, rättigheter och bestämmelser i systemet. På sikt har Lantmäteriet också en ambition att systemet även delvis ska kunna användas av de cirka 80 kommuner som gör så kallad förrättningsförberedande verksamhet till de statliga lantmäterikontoren. Det är också i vissa fall en förutsättning för att kunna avveckla AutoKa PC. Har du frågor om eller synpunkter på Svensk GEOprocess? Kontakta: Hans Lovén, SKL, e-post: hans.loven@skl.se, Johan Linjer, Lantmäteriet, e-post: johan.linjer@lm.se Har du frågor om samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet? Kontakta: Marianne Leckström, SKL, e-post: marianne.leckstrom@skl.se, Peter Nyhlén, Lantmäteriet, e-post: peter.nylen@lm.se Har du några tips och förslag till vad Nyhetsbrevet ska innehålla? Kontakta: Nyhetsbrevets redaktörer: Peter Andersson, e-post: peter.andersson@lm.se, Lars Malmestål, e-post: lars.malmestal@jarfalla.se Produktion: Britt-Louise Malm, e-post: britt-louise.malm@lm.se Svenskt Lantmäteri En viktig grund för det goda samhällsbygget