ATT MÖTA LIVET NÄRA DÖDEN. Palliativ omvårdnad sett ur den kompetenta sjuksköterskans perspektiv FACING LIFE CLOSE TO DEATH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT MÖTA LIVET NÄRA DÖDEN. Palliativ omvårdnad sett ur den kompetenta sjuksköterskans perspektiv FACING LIFE CLOSE TO DEATH"

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för Vårdvetenskap och Omsorg Uppsats 10p inom Omvårdnad, nivå 61-80p D-kurs vt 2004 ATT MÖTA LIVET NÄRA DÖDEN Palliativ omvårdnad sett ur den kompetenta sjuksköterskans perspektiv FACING LIFE CLOSE TO DEATH Palliative care as described by the competent nurse Författare: Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska Handledare: Birgitta Andershed Universitetslektor Institutionen för vård- Vetenskap och omsorg Örebro universitet

2 SAMMANFATTNING Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all sjukvård. Vissa kliniker och enheter har specialiserat sig på palliativ vård men det finns idag ingen specialistutbildning för de olika yrkeskategorier som arbetar inom verksamheten. Sjuksköterskor som arbetar inom enheter inriktade mot palliativ vård har ofta varierande yrkeserfarenheter och vidareutbildningar. Därför kan också uppfattningen variera om vad palliativ omvårdnad innebär. Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva vad den kompetenta sjuksköterskan ser som specifikt för palliativt omvårdnad. Syftet har också varit att beskriva sjuksköterskans syn på sin egen roll inom palliativ vård. Sju bandade intervjuer analyserades enligt Glaser och Strauss metod grounded theory. Analyserna visar att möten, samtal, relationer och välbefinnande i nuet är av stor betydelse för den palliativa omvårdnaden. Detta är i sin tur beroende av förhållningssätt, bemötande och mod. Erfarenhet/mognad, teoretisk ram och kunskap samt intresse och engagemang är grund för arbetet men utvecklas ständigt under arbetets gång. I diskussionen relateras resultatet till andra forskares upptäckter. Sökord: palliativ omvårdnad, sjuksköterskeperspektiv, kvalitativ forskning, grounded theory.

3 INNEHÅLL INLEDNING 1 BAKGRUND...1 Palliativ vård...2 Sjuksköterskans kompetensutveckling enligt Brenner 3 PROBLEMOMRÅDE..4 SYFTE..5 Frågeställning..5 METOD...5 Grounded theory...5 Förförståelse 6 Urval...6 Datainsamling..6 Huvudfrågor.. 7 Analys av data.. 7 Forskningsetiska övervägande...8 RESULTAT.. 8 Teoretisk kunskap och Ram Möten. 11 Förhållningssätt Samtal Bemötande Relationer... 15

4 Mod Välbefinnande i nuet Personlig erfarenhet/mognad.18 Intresse och engagemang DISKUSSION. 21 Metoddiskussion Resultatdiskussion Teoretisk kunskap och Ram Möten Förhållningssätt...23 Samtal Bemötande...25 Relationer Mod 26 Välbefinnande i nuet...27 Personlig mognad/erfarenhet. 28 Intresse och Engagemang...28 REFERENSER Bilagor

5 INLEDNING Redan Hippokrates menade att när bot inte längre är möjlig ska man hjälpa, lindra och trösta, framför allt ska man inte skada. På senare tid har vård i livets slutskede uppmärksammats mer och mer i media och i samhället i stort. Diskussioner om rätten till vår död och ett värdigt slut intresserar allt fler. Socialdepartementet har i en särskild utredning lagt fram en rapport; SOU 2001:6 Döden angår oss alla, Värdig vård i livets slut som är tänkt att ge riktlinjer hur svårt sjuka och döende människor ska vårdas och garanteras samma kvalitet på vården oavsett var i landet den bedrivs. Inom sjukvården och den kommunala omsorgen möter vi alla som personal döende människor i olika åldrar och med olika diagnoser beroende på var vi arbetar. Vissa kliniker och enheter har specialiserat sig på vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård. Gränsen mellan kurativ och palliativ vård kan ibland vara diffus och svår att dra. Palliativ vård och vård av döende förekommer inom all form av sjukvård och det finns idag ingen specialistutbildning för de olika vårdyrkena för denna typ av vård. Sjuksköterskor som arbetar på palliativa enheter har ofta varierande yrkeserfarenheter och vidareutbildningar. Det är dock inte självklart att de har en gemensam uppfattning om vad palliativ omvårdnad innebär. BAKGRUND I Sverige dör över människor varje år, ca 85 % av dem dör på institutioner. Sedan flera år pågår en utbyggnad av hemsjukvården och troligen kommer fler människor att välja att dö i det egna hemmet om resurser satsas på denna typ av vård. Om vården av döende kan integreras i den vanliga sjukhusvården eller om särskilda institutioner eller avdelningar för döende är befogade har diskuterats sedan 1970-talet. Utvecklingen har sedan dess gått åt båda håll. Under de senaste femton åren har s.k. hospiceinspirerad vård vuxit fram inom hälso- och sjukvården, dels som särskilda hospiceavdelningar inom ett sjukhus eller som fristående enhet, dels som subkulturer inom t ex en onkologisk eller geriatrisk avdelning. Att bedriva hospicevård innebär att man bygger vårdandet på en medveten vårdfilosofi. Det viktiga är HUR man bedriver vården, inte VAR och vården kan sålunda bedrivas inom olika vårdformer (Ternestedt, 1998)

6 Palliativ vård Den palliativa vården utgår från den engelska hospicefilosofin där arbetet omfattar människonaturen, livet och döendet, hela människan kroppen, psyket och själen. Patienten ses som en del av familjen. Patientens fysiska men även de praktiska behov, som patienten kan dela med familjen ska vårdarna tillfredsställa så skickligt som möjligt (Saunders 1980). Enligt WHO:s definition (2002) är palliativ vård att lindra smärta och övriga obehagliga symtom, bekräfta livet och se döendet som en normal process, varken påskynda eller fördröja döden, integrera de psykologiska och andliga aspekterna i patientens vård, erbjuda stöd för att hjälpa patienten att leva så aktivt som möjligt till sin död, erbjuda stöd till närstående under patientens sjukdom och deras eget sorgearbete, arbeta i team för att tillgodose patienters och närståendes behov, inklusive sorgearbetet om nödvändigt (min översättning). Twycross (1995) menar att palliativ vård är en aktiv helhetsvård som ges när patientens sjukdom inte längre går att bota och den förväntade överlevnadstiden är kort. Vården utövas av ett multiprofessionellt team och syftar till att tillgodose fysiska, psykologiska, sociala och andliga behov. Målet för den palliativa vården är att stötta och hjälpa patienten till så god livskvalitet som möjligt hur begränsad tiden än är till följd av sjukdomens fortskridande. Vården omfattar även anhörigstöd. Vården syftar i första hand till att lindra och förhöja livskvaliteten, inte till att förlänga livet. När en patient inte längre är hjälpt av kurativa åtgärder övergår sjuksköterskan till att försöka få kontroll över patientens symtom men hon får aldrig komma till en punkt då hon säger att hon ingenting mer har att ge. Arbetet är ofta psykiskt betungande och kommer därför tidvis att påverka alla medlemmar av personalen. När man arbetar nära lidande människor och som står inför ett förestående avsked tvingas man lägga sig till med en filosofi, till hälften privat till hälften gemensam med teamet. Denna växer fram ur det gemensamma arbetet när enskilda medlemmar i vårdlaget inser att de tvingas till ett ofta smärtsamt sökande efter något slags mening under svåra arbetsförhållanden och samtidigt måste försöka bli tillräckligt fria från egna bekymmer för att lyssna på andra människors frågor och lidande (Saunders 1980). Vid kongressen anordnad av European Association of Palliative Care i Bryssel 1992 höll -2-

7 Cicely Saunders ett anförande där hon menade att det tar minst två år att bli professionell inom palliativ vård. Hon delade in processen i fem steg; de första1-3 månaderna präglas av ny kunskap och ängslan, de följande 3-6 månader lär man sig överleva känslomässigt, efter 6-9 månader mognar man eller ger upp, efter 9-12 månader finner man sin roll och efter månader arbetar man empatiskt och professionellt. Hon menade också att utbildning måste ha ett syfte, behövas för en speciell uppgift. Det handlar mer om kvalitet än kvantitet, d v s att ta del av fortbildning snarare än att ha många olika utbildningar. Att ta del av något innebär att dela med sig, att respektera och att lära sig. Hur väl vi gör det är beroende av attityder, tidigare kunskap, skicklighet och information. Utbildningen måste, enligt Saunders, vara en fortskridande process (personlig kommunikation, 20/ ). I dag är palliativ medicin ett akademiskt ämnesområde som omfattar kliniks utbildning och forskning och vars syfte är att på vetenskaplig grund förbättra vården för den sjuke och hans anhöriga när bot inte längre är möjlig (eller rimlig) (Beck-Friis & Strand 1995). I Kanada har CPCA Nursing Standards Committe tagit fram riktlinjer för palliativ omvårdnad. För att ge lindring och bevara livskvaliteten måste omvårdnaden vara både allsidig och samordnad samt utföras med empati. Sjuksköterskan har ett unikt och primärt ansvar för att förespråka patientens rätt till att bevara livskvaliteten så länge som möjligt och för att få en värdig och fridfull död. e.pdf Sjuksköterskans kompetensutveckling enlig Brenner Patricia Brenner (1995) menar att erfarenhet inte enbart syftar till tidens gång eller stort antal tjänsteår. Snarare är det en process varigenom tidigare föreställningar och teorier förfinas vid mötet vid många praktiska situationer som lägger nyanser eller betydelseskillnader till teorin. Hon har utvecklat en modell för förvärvande av omvårdnadsrelaterade färdigheter; Novisen saknar erfarenhet av de situationer i vilka hon förväntas prestera. Det är därför nödvändigt med regler som vägleder hennes handlande. Avancerade nybörjare har klarat av tillräckligt antal situationer för att antingen själva, eller efter att ha uppmärksammats av en handledare/mentor urskilja de återkommande, betydelsefulla aspekterna i en situation. -3-

8 Kompetent är en sjuksköterska som har arbetat under samma eller liknande omständigheter i två till tre år. Kompetensen utvecklas när sjuksköterskan börjar se sina egna handlingar i ljuset av långsiktiga mål eller planer som hon själv är aktivt medveten om. Den skickliga sjuksköterskan uppfattar situationen som helhet. Perspektivet grundas på erfarenhet och nyss upplevda händelser. Skickliga sjuksköterskor tolkar en situation som en helhet eftersom de uppfattar situationens betydelse med hänsyn till långsiktiga mål. Expertsjuksköterskan kan, med sin enorma erfarenhetsbakgrund, intuitivt uppfatta varje situation och slå sig ner mitt i det aktuella problemområdet utan att slösa tid på att välja mellan ett stort anta alternativa diagnoser och lösningar. Hon arbetar mot bakgrunden av en grundlig förståelse av helhetssituationen. Sjuksköterskan kan på grund av flerårigt intensivstudium känna igen förändringar som är vanliga vid en specifik sjukdom. Frågan är om en sådan säkerhet är emiriskt hållbar och i så fall, vilka kliniker som äger den förmågan och under vilka omständigheter. Modellen innehåller sådant som kan uttryckas explicit och formaliserat men klinisk praktik är alltid mer komplex och ger prov på betydligt fler realiteter än vad som omfattas av en modell. PROBLEMOMRÅDE Även om palliativ vård och omvårdnad uppmärksammats allt mer de senaste trettio åren finns fortfarande mycket kvar att uppnå. Vi behöver definiera en optimal modell för omvårdnadens utförande och ämnen som hör ihop med palliativ vård och omvårdnad måste introduceras i nuvarande sjuksköterskeutbildningar (Waller & Caroline 1996). På senare år har kurser i palliativ vård startats vid flera universitet och högskolor i Sverige med varierande upplägg och längd och sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård har ofta varierande bakgrund, utbildning och erfarenhet. Sökningar i litteraturen har inte visat på någon skillnad i definitionen mellan palliativ vård och palliativ omvårdnad. Det är därför av intresse att ta reda på hur sjuksköterskor med hög kompetens inom området beskriver sin syn på palliativ omvårdnad och hur de utför den. -4-

9 SYFTE Syftet med studien är att beskriva vad som är specifikt för palliativ omvårdnad sett ur den kompetenta sjuksköterskans perspektiv. Frågeställning Följande frågeställning ligger till grund för arbetet. Vad ser den kompetenta sjuksköterskan som specifikt för palliativ omvårdnad? Hur ser den kompetenta sjuksköterskan på sin egen roll inom palliativ vård? METOD Föreliggande studie har en explorativ design med kvalitativ forskningsmetod. Syftet med den kvalitativa forskningsmetoden är att förstå teman från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv. Det är inte allmänna åsikter som efterfrågas utan en djupare förståelse av det undersökta temat (Kvale 1997). Att veta hur sjuksköterskan i största allmänhet beskriver palliativ omvårdnad är underordnat hennes konkreta beskrivning av vad hon gör eller hur hon beter sig i mötet med den palliativa patienten, hur hon samverkar med kollegor och andra yrkeskategorier i sitt arbete med patienten. Grounded theory Den kvalitativa forskningsmetod som valts är grounded theory (GT) som utvecklades av Barney Glaser och Anselm Strauss på 60-talet. Glaser var skolad i avancerad kvantitativ analys och Strauss i kvalitativa metoder i fältnära forskning (Svensson & Starrin 1996). Metoden innefattar generering av begrepp/teori som baseras på jämförande analys mellan eller bland grupper inom ett vetenskapligt område där metoder för fältstudier används för datainsamling. Forskaren börjar med så få förutfattade meningar som möjligt om det område man är intresserad av att studera och strävar efter induktiv teorigenerering, d v s utifrån steg för steg utveckla begrepp/teorier (Brink & Wood 1998, Svensson & Starrin 1996). Datainsamling och dataanalys sker simultant. Kategorierna som utvinns ur data jämfört kontinuerligt med data utvunnen tidigare i datainsamlingen så att menighet och variationer -5-

10 kan fastställas. Metoden eftersöker datamättnad. Med mättnad menas den känsla av avslutning som forskaren upplever när datainsamlingen upphör att ge någon ny information (Maxwell 1996, Polit & Hungler 1995). Förförståelse Efter att ha arbetat drygt 20 år som sjuksköterska och nästan uteslutande inom onkologi och hematologi, både kurativ och palliativ, samt åldringsvård har mitt intresse för inte botande men lindrande vård ständigt utvecklats och förnyats. Vid användandet av GT är syftet att upptäcka något nytt, något som inte är känt sedan tidigare men Glaser och Strauss (1967) menar också att all forskning grundar sig på ett intresse eller en frågeställning som forskaren har ställts inför. Min strävan har varit att ta reda på hur andra sjuksköterskor ser på sitt eget arbete och sin egen roll i den palliativa omvårdnaden och jämföra deras berättelser med varandra för att se om de har likheter eller mönster i sina synsätt. Urval Studien genomfördes som intervjuer av sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av palliativ vård inom hemsjukvård och/eller palliativ vårdavdelning/hospice i Stockholm. Sjuksköterskorna valdes strategiskt ut i samråd med chefsjuksköterskorna vid de aktuella vårdinrättningarna. De instruerades att välja sjuksköterskor med minst två års klinisk erfarenhet som varit verksamma med palliativ omvårdnad och ansågs ha stor klinisk erfarenhet. Intervjupersonerna valdes utifrån den tidigare intervjun och utifrån olika egenskaper som ålder, kön, nationalitet, arbete inom hemsjukvård och slutenvård, samt inom offentlig och enskild regi. Chefssjuksköterskorna fick även skriftlig information i form av ett informationsbrev, om studiens syfte och upplägg (bil.1). Sju sjuksköterskor intervjuades. Den sjätte intervjun gav ingen ny kunskap men en sjunde intervju gjordes för att kontrollera om mättnad hade uppnåtts. Antalet sjuksköterskor bestämdes när så långt som möjligt teoretisk mättnad hade uppnåtts. Även den sjunde intervjun bekräftade tidigare resultat men gav inte några nya data. Datainsamling En narrativ intervjumetod valdes för att så öppet som möjligt kunna beskriva och analysera -6-

11 sjuksköterskornas egen syn på det specifika i deras arbete. Frågor ställdes i en intervju och svaren kodades och gav nya idéer som gav nya frågor till ytterligare intervju som gav svar och nya idéer till nästa intervju osv. Intervjuerna bandades till största delen och ägde rum i ett avskilt rum på sjuksköterskornas arbetsplats. Vid ett tillfälle ville den intervjuade inte ha bandspelaren på då hon berättade om en situation som hon hade upplevt som påfrestande. Vid ett annat intervjutillfälle framkom mer information efter själva intervjun. Minnesanteckningar fördes för det som sades när bandspelaren inte var påslagen och om mina egna observationer då jag besökte sjuksköterskorna. Före intervjun gavs skriftlig och muntlig information om studiens syfte, att medverkan var frivillig och att materialet behandlades konfidentiellt (bil. 2). Intervjuerna inleddes med en stunds allmänt samtal för att etablera en tillitsfull kontakt mellan forskare och informant (Polit & Hungler 1995). Intervjuerna tog mellan 30 och 75 minuter. Huvudfrågor: Vad är specifikt för sjuksköterskor i palliativ omvårdnad? Beskriv en händelse där din sjuksköterskekunskap är tydlig. Ge en sammanfattning av begreppet palliativ omvårdnad Analys av data Att begreppsliggöra data är första steget i GT, d v s att ge data som utgörs av händelser och företeelser ett namn. Denna procedur, den öppna kodningen, ska vara komparativ, d v s man jämför händelser med varandra, företeelser med varandra samt händelser och företeelser med föreslagna begrepp. På så sätt skapades fler och fler kategorier och deras egenskaper. Öppen kodning definieras som det inledande steget i den jämförande analysen och fortgår fram till dess kodning avgränsades mot en huvudkategori. Steg för steg utifrån kvantitativa data utvecklas begrepp. Detta benämns även som core variables theory där begreppet core variable (huvudvariabel) refererar till den kategori eller den variabel som förklarar det mesta variabler som återfinns i data (Svensson & Starrin 1996). I föreliggande studie inleddes analysen med att lyssna på den bandade intervjun som sedan skrevs ut ordagrant. Intervjuerna lästes sedan ord för ord, rad för rad för att finna koder eller begrepp som överensstämde med syftet. Koderna skrevs ner på det sätt informanterna uttryckt -7-

12 sig t ex; jag är gäst hemma hos dom, på deras villkor, att skapa den där tryggheten hemma, man får en djupare kontakt med patienter och anhöriga. Den öppna kodningen gjordes för varje intervju och sammanställdes i ett eget dokument. Koderna jämfördes först inom och sedan mellan intervjuerna. På detta sätt eftersöktes mönster som kunde belysa sjuksköterskans syn på palliativ omvårdnad och sin egen roll. Koderna sammanfördes sedan till huvudkategorier och underkategorier. Fyra huvudkategorier visade sig; Möten, Samtal, Relationer och Välbefinnande i nuet och därmed upphörde den öppna kodningen som därefter övergick till selektiv kodning. Kodarbetet avgränsade endast de begrepp som relaterades till dessa huvudkategorier som började växa fram och blev en slags empirisk vägvisare för ytterligare datainsamling och sortering. Tre underkategorier som var direkt kopplade till huvudkategorierna kom också fram; Förhållningssätt, Bemötande och Mod. Huvudkategorier och underkategorierna kan dock gå in i varandra. Ytterligare tre begrepp som påverkade eller var beroende av huvud- och underkategorier visade sig nämligen Erfarenhet/Mognad, Intresse och engagemang samt Teoretisk kunskap och Ram. Forskningsetiska övervägande Bedömningen har gjorts att undersökningen inte kan skada informanterna. Informanterna informerades både skriftligt och muntligt om att deltagandet i undersökningen var helt frivilligt, att materialet behandlades konfidentiellt, att de kunde avstå att svara på frågor om de skulle upplevas som obehagliga och att de när som helst kunde avbryta intervjun om de så önskade utan att uppge något skäl för avbrytandet. Denna informations gavs både vid tillfrågandet om deltagandet i studien och vid intervjutillfället. RESULTAT De intervjuade sjuksköterskorna hade arbetat 3-14 år inom palliativ omvårdnad. De hade tagit sin sjuksköterskeexamen för 3-33 år sedan. En man och sex kvinnor i åldern år intervjuades. De hade sitt ursprung både i Sverige, nordiska och utomeuropeiska länder. Informanterna hade arbetat inom såväl avancerad hemsjukvård som slutenvård. Fyra av sjuksköterskorna hade erfarenhet av både vård i hemmet och avdelning. -8-

13 I denna uppsats benämns, för enkelhetens skull, sjuksköterskan som hon och patienten som han även om både manliga och kvinnliga sjuksköterskor har intervjuats och patienter kan vara av båda könen. Analyserna enligt Glaser och Strauss s kontinuerligt jämförande metod gav huvudkategorierna Möten, Samtal, Relationer och Välbefinnande i nuet som det som den kompetenta sjuksköterskan såg som specifikt för palliativ omvårdnad. Under arbetes gång växte bilden fram av flera faktorer som är av betydelse för de fyra huvudkategorierna (figur 1). Det krävs ett särskilt förhållningssätt för att få till stånd ett bra möte, att kunna samtala kräver ett visst bemötande och det krävs mod att gå in i en relation. Arbetet beskrevs av de intervjuade sjuksköterskorna både som medicinskt avancerat och psykiskt påfrestande men också som givande och lärorikt. För att klara arbetet krävs både erfarenhet och personlig mognad samt teoretiska kunskaper och ramar. Att känna sig trygg i sin roll är grunden för att kunna ge, vad sjuksköterskorna ansåg vara, en god palliativ omvårdnad. Den grunden hade sjuksköterskorna fått genom sin erfarenhet men det krävs även en personlig mognad för att skaffa sig ett förhållningssätt och ett bemötande som främjar möten och samtal med patienter och deras anhöriga. Alla sjuksköterskor beskrev sitt arbete med stor entusiasm. De kände tillfredsställelse med, och stolthet över sitt arbete. De menade också att intresse och engagemang är en grundförutsättning för att arbeta med palliativ omvårdnad. Sjuksköterskorna beskrev hur de i möten samtalar med och skapar relationer till patienter och anhöriga som föder nytt engagemang och intresse som i sin tur leder till nya erfarenheter och insikter och därmed större mognad och ett utvecklat förhållningssätt. Förhållningssättet innefattar bemötande och konsten att samtala men också mod att våga möta lidande och att se både sig själv, patient och anhörig som individ. Vården syftar till att ge bästa möjliga välbefinnande till patienten och dennes familj men denna studie visar att arbetet med palliativ omvårdnad även ger vårdaren en annan dimension på livet och därmed en ökad livskvalitet. -9-

14 VÄLBEFINNANDE I NUET MÖTEN - förhållningssätt RELATIONER - mod Intresse och engagemang SAMTAL - bemötande Personlig erfarenhet/mognad Teoretisk kunskap och Ram Figur 1 PALLIATIV OMVÅRDNAD MODELL ur ett sjuksköterskeperspektiv Teoretisk kunskap och Ram Den palliativa omvårdnaden beskrivs av informanterna som en speciell filosofi där perspektivet är inriktad på livskvalitet istället för bot. Patienterna kan vara yngre och döden är följden av en sjukdom, inte naturligt åldrande. Flera av sjuksköterskorna kopplade omvårdnaden till någon teori eller ideologi t ex KASAM, Kätie Eriksson eller hospicefilosofin. Vården syftar till att ge ett så gott välbefinnande som möjligt och att se patienten som en hel människa i sitt sammanhang. Även andra idéer från t ex Martin Buber och Ulla Holm nämndes i intervjuerna. Teoretiskt beskrev sjuksköterskorna den palliativa omvårdnaden som den lindrande vården där vårdaren ser hela människan och hela familjen och där bot inte längre är förväntad utan vården syftar till att ge så god livskvalitet som möjligt. Ordet palliativ härstammar från det latinska ordet pallium som betyder mantel. Denna mantel ska, enligt sjuksköterskorna, skydda patienten mot smärtor och obehagliga symtom som förorsakar patienten sådana besvär att livskvaliteten blir nedsatt. Handlandet styrs enligt sjuksköterskorna, inte utifrån att patienten kommer att bli bra utan vad som är bra för patienten just nu. -10-

15 Enligt informanterna ses omvårdnad som en vetenskap och arbetet bedrivs problembaserat; som sjuksköterska tar man reda på vad patienten har för besvär eller behov, planerar tillsammans med patient och ibland anhöriga hur det ska åtgärdas, genomför åtgärderna och utvärderar resultatet. Sjuksköterskorna ansåg det därför viktigt att ha kunskap nog att förstå vinsten för patienten med åtgärderna. De intervjuade påpekade att sjuksköterskan många gånger har osynlig och tyst kunskap som gör henne till patientens advokat. Informanterna poängterade att det är viktigt att ha klara och tydliga rutiner för tekniska moment som t ex centrala infarter och olika läkemedelspumpar för att alla ska vara säkra på vilka rutiner som gäller, utföra momenten på liknande sätt och på så sätt kunna förmedla en trygg och säker vård till patienterna. Även om den palliativa vården oftast ses som en subspecialitet inom onkologin finns det många fler sjuka än cancerpatienter som informanterna ansåg har nytta av denna typ av vård. Det är inte ofta man tänker på diagnosen heller, jag ser ju hela människan istället, vad den behöver här och nu. Det kanske skulle vara bättre om man tittade på förväntad överlevnad än att man tittar på diagnos. Cancerpatienter är kanske lättare att se prognosen på och därför den patientkategori som vanligtvis vårdas på palliativa enheter. KOLpatienter är ju också palliativa men inte lika glamorösa Det kan vara både inom geriatriken och inom onkologin, inom handikappsomsorgen, ja inom väldigt mycket. Både distriktsläkare och distriktsjuksköterskor ansågs av informanterna se helheten på ett annat sätt än t ex onkologer och geriatriker. Jag har själv gått distriktsjuksköterskeutbildningen. Jag tycker inte riktigt att onkologvuben är vad man behöver i det här arbetet. Möten Att arbeta med palliativ omvårdnad är att möta olika i människor i olika situationer och sammanhang enligt informanterna. De ansåg att en sjuksköterska inte kan ge en god -11-

16 omvårdnad genom att enbart åtgärda symtom, hon måste se människan hon möter och skapa tillit i mötet. Jag åker inte dit bara för att göra saker utan jag åker dit för att träffa människor också. Finns inte tilliten är det omöjligt att vårda. Sjuksköterskorna beskrev att förutsättningarna för patienten och dennes anhöriga förändras ständigt och varje möte blir därför ett helt nytt möte som måste behandlas utifrån det nya som råder vid varje speciellt tillfälle. De intervjuade ansåg att anhöriga måste känna sig sedda. Vid en enhet anordnades en cirkel för anhöriga där de fick träffa läkare, sjuksköterskor, paramedicinare, kurator och präst. De fick möjlighet att ställa frågor och få information om vad som händer när patienten är ansluten till hemsjukvården. Önskemål om att arbeta mer strukturerat med efterkontakter med de anhöriga utrycktes. Många anhöriga kom på besök efter patienten hade avlidit. Patienten kunde ha varit inskriven under flera veckor och när han avled försvann även umgänget med personalen för de anhöriga. Sjuksköterskorna utryckte också ett eget behov av att få träffa anhöriga efter dödsfallet för att få avsluta relationen. Förhållningssätt Den palliativa omvårdnaden beskrevs av informanterna som en omsorg om patienten som en hel individ och dennes familj. Patienterna ses som självständiga individer som så långt som möjligt ska behålla kontrollen över sina liv och sjuksköterskan har ingen rätt att ta över sådant som patienten kan klara själv. Patienten är patienten och har sitt liv, ska helst lämnas i fred så mycket som möjligt. Jag ska egentligen bara finnas till hands. Vi är där på deras villkor. Patienterna beskrevs av sjuksköterskorna som människor som har en historia att berätta och när sjuksköterskan lyssnar på berättelserna får hon en bild av patienten och en förståelse för de besvär patienten har men också patientens styrkor och glädjeämnen. -12-

17 Det är viktigt att se hela människan, hela familjen. Jag tar pulsen på hela kittet. Målet med omvårdnaden är, enligt informanterna, att skydda patienten mot obehagliga symtom, främja självständighet och bevara ett så gott välbefinnande som möjligt. Om hon lär sig att göra det här själv (ge sig injektioner) så blir hon inte beroende av att passa tider för att en sjuksköterska ska komma hem och göra det. Sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att kunna hantera patienternas underlägsenhet och inte kränka. Patienterna som vårdas hemma ansågs ha större möjligheter till att bestämma själva därför att i hemsjukvården är sjuksköterskan gäst i patientens hem och därmed där på patientens villkor. Det kunde, enligt sjuksköterskorna vara svårare på en avdelning även om arbetet även där utgick så mycket som möjligt från patientens villkor. Kontinuitet ansåg informanterna viktigt för att kunna följa upp både samtal och olika åtgärder. Samtliga enheter arbetade med Omvårdnads- eller Patientansvarig sjuksköterskor och sjuksköterskorna ansåg att det var en förutsättning för att skapa trygghet för patienterna. Informanterna såg anhöriga som en viktig resurs för patienterna och slutenvårdsavdelningarna hade inga speciella besökstider. Det fanns möjligheter för anhöriga att sova över och även särskilda rum där anhöriga kunde dra sig undan. Samtal Det informanterna mest framhöll i sitt arbete var samtal med patienter och anhöriga där de stöttade, informerade, förklarade men framför allt lyssnade. En sjuksköterska måste våga fråga vad patienten önskar även om hon inte är säker på att hon kan uppfylla hans önskan. Jag kan inte göra allt du ber mig om men jag finns här till hands för dig Att samtala med patienterna innebar ofta enligt sjuksköterskorna att inte prata själv utan låta patienten prata och lyssna aktivt för att skapa trygghet och tillit. Detta ansågs särkilt viktigt av sjuksköterskorna i hemsjukvården. -13-

18 Patienter som inte känner sig trygga hemma när de mår dåligt vill lägga in sig på avdelningen och sen är tryggheten där. Patienterna upplevdes som väl införstådda med sin sjukdom och förestående död. Samtalen handlade ofta om existentiella frågor, något som sjuksköterskorna av erfarenhet visste att deras patienter väldigt gärna ville prata om då och då. För det mesta behövde sjuksköterskan inte säga så mycket, bara finnas där. Sjuksköterskorna ansågs sig få kunskaper genom patienternas förtroende. Patienterna upplevdes trots sin svåra sjukdom som fulla av liv, önskningar och drömmar. Genom ett engagerat och aktivt lyssnade kunde sjuksköterskan få patienten att våga beskriva sina funderingar och symtom. Man måste kunna prata om döden också Kontakten med anhöriga var en stor del av sjuksköterskornas arbete och samarbetet med anhöriga upplevdes som positivt av informanterna som också såg att anhöriga ofta hade behov av få stöd och hjälp även med praktiska ting. För henne hade det inte blivit så bra om inte hennes man var lugn, man måste skapa den där tryggheten för hela familjen. Bemötande Sjuksköterskorna ansåg det mycket viktigt att visa patienterna vördnad och respekt samt ta reda på vad patienterna har för önskningar och behov. Genom att bekräfta patienten vinner sjuksköterskan patientens förtroende och tillit. Jag måste se vad dom har för behov.kunna lyssna.inte rusa på. Jag är ju gäst i deras hem liksom jag måste känna mig för vänta in.om jag är accepterad eller inte Informanterna menade att information oftast behöver ges flera gånger både till patienter och anhöriga. Anhöriga kunde behöva undervisning och stöd i att stötta patienten och att klara olika moment i vården av den sjuke. En sjuksköterska kan erbjuda alternativ och förklaringar men inte ta över patientens beslut -14-

19 eller frånta honom hans eget ansvar. Det gäller att plocka fram det positiva och spinna vidare på det enligt de intervjuade sjuksköterskorna. Han blev på något sätt bekräftad i och med att han berättade om vad som hade varit roligt i hans liv och att vi fick veta det. Han fick dö hemma som han ville. Han hade ju alltid gått sin egen väg och det kan man tycka var eländigt och så men han fick dö så som han hade levt. Relationer Sjuksköterskorna ansåg också att det är viktigt att hålla en professionell distans för att klara av arbetet. Det är viktigt att kunna sätta gränser och veta sin roll för att patient och sjuksköterska inte ska hamna i ett rollspel som inte är optimalt för vården. En sjuksköterska får inte gå så nära att hon gör sig delaktig i patientens privata liv och sociala situation eller försöker ta över anhörigas roll, menade de intervjuade. Det inger inte förtroende eller tillit. Sjuksköterskan ska vara gränssättande på ett professionellt sätt, d v s genom att behålla sin empati. Man ska bygga upp en relation till patienten som är ett samspel mellan vårdare och vårdtagare och som är så starkt att patienten aldrig ska känna sig sviken eller ifrågasatt av sjuksköterskan. Jag har valt att inte gå så nära patienterna med mig själv, jag är rädd om mig själv. Man ska bekräfta patienten, bjuda på sig själv men hålla en distans. Sjuksköterskorna framhöll att det för att bygga upp och ha goda relationer till patienter och anhöriga krävs kontinuitet i vården. Sjuksköterskan lärde känna hela familjen och informanterna menade att det både för vårdtagarna och sjuksköterskorna var viktigt att den Omvårdnadsansvariga sjuksköterskan fick följa patienten ända till slutet. Om omvårdnaden mer fokuseras på att utföra olika åtgärder och moment blir kontinuiteten inte lika viktig. Sjuksköterskan kan distansera sig från patienten genom att koncentrera sig på medicintekniska åtgärder. För sjuksköterskorna var relationerna till övriga arbetskamrater viktiga för det egna välbefinnandet och den egna tryggheten. I arbetslaget ansågs sig sjuksköterskorna vara samordnare i teamet och den som förde patientens talan på t ex teamkonferanser. -15-

20 Som sjuksköterska är man patientens advokat Att arbeta i team ansågs som en styrka av sjuksköterskorna. Patienterna har ofta mångfacetterade problem; medicinska, psykologiska, ekonomiska, praktiska etc. Det finns flera yrkeskategorier, kompetenser, som försöker tillmötesgå patientens bästa, patientens behov. Det är mer teamarbete än enskilt arbete. Informanterna beskrev att möjligheten att kunna konsultera andra och inte alltid behöva fatta beslut själv i patienternas vård gav sjuksköterskorna en trygghet. Teamet gav också möjlighet till samvaro och reflektion som ansågs viktigt eftersom arbetet många gånger är psyksikt påfrestande. Alla de intervjuade sjuksköterskorna beskrev att det hade mycket god sammanhållning i personalgruppen. De kände sig trygga med varandra och hade stöd av varandra när arbetet kändes tungt, t ex när den psyksiska belastningen blev för stor, vid vård av yngre patienter och när tid inte funnits tid för att lära känna patienten och ta reda på hans önskningar. I den här verksamheten är vi varandras arbetsmiljö, vi måste alltid vara rädda om varandra. Man lägger upp arbetet tillsammans. Det är en väldigt bra sammanhållning i personalgruppen och alla jobbar åt samma håll. Vi pratar ganska mycket med varandra i gruppen och det är ju det som också får en att känna sig trygg..då har man pratat ur sig allt man har att säga om just den patienten och vi har tänt ett ljus och fått avsluta Mod För att klara av att arbeta med palliativ omvårdnad måste man vara modig och lugn. Att visa att man faktiskt vågar vara nära, vågar hålla en hand, vågar prata om BÅDE allvarliga OCH vardagliga saker.. Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att ha modet att vara medveten om att tiden är begränsad -16-

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Vård i livets slut. En litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser att vårda döende patienter utanför specifika palliativa vårdenheter

Vård i livets slut. En litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser att vårda döende patienter utanför specifika palliativa vårdenheter Vård i livets slut En litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser att vårda döende patienter utanför specifika palliativa vårdenheter FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Fredrick Gran Malin Landervik Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care 120 ECTS credits 1 (8) Masterprogram i vårdvetenskap palliativ

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer