DISSIDENTEN. Arbetsmarknad GÖRAN LAMBERTZ I EXKLUSIV INTERVJU PÅ JOBBET MED POPJURISTEN STOR UNDERSÖKNING VAD VILL VI BLI?

Transkript

1 DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund NR Arbetsmarknad PÅ JOBBET MED POPJURISTEN STOR UNDERSÖKNING VAD VILL VI BLI? GÖRAN LAMBERTZ I EXKLUSIV INTERVJU

2

3 redaktion UNIVERSITETSVÄRLDEN 07 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Lindholm och Boel Flodgren 11 Senaste nytt om din utbildning och JF Juridiska Föreningen påverkar din utbildning Ale Westerlund Skribent Amanda Cederholm Skribent Daniel Backenroth Skribent Hedvig Areskoug Skribent JiA-kommittén informerar JiA-general Hanne Kirnö presenterar årets program Uppdrag Novisch Rapport från en novischperiod 16 Fakultetens Långstrump Lärarintervju med Boel Flodgren Klara Holm Skribent Ieva Kisieliute Skribent Linda Källström Skribent Emma Svensson Skribent 19 Så funkar det Utbildningsplanen - vem bestämmer vad vi läser? INBLICK Arbetsmarknad Sanna Kulevska Skribent Sara Bengtsson Skribent Vincent Palmqvist Skribent Christoffer Letth Fotograf Lunch med Lambertz Justitieråd Göran Lambertz i exklusiv intervju Kung av pop På jobbet med Popjuristen Nina Lind Redaktör Elisabeth Karlsbad Redaktör Medverkande i detta nummer: Agnes Hebert Jagrelius agnesjagrelius@hotmail.com, Emilie Dafgård emelie@emeliedafgard.com Linn Sandmark, Sofie Bjärtun, Julia Reibring Vem där? Stor undersökning bland Juridicums studenter Juriststudent i maktens korridorer Emma Haraldson är UD:s nya praktikant Vikten av en hemmapappa Att förhålla sig till ojämställda siffror UTBLICK sid 46 sid På visit i verkligheten Sofie Bjärtun på praktik i Frankfurt The American Dream i Pufendorfsalen Suffolk Law Summer Program i Lund KULTUR Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårmagasin och utkommer med 4 nr om året. Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. Magasinet är åsiktsmässigt fristående från Juridiska Föreningen men framför föreningens åsikter samt granskar Juridiska fakulteten och Juridiska Föreningen. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet. Alla skribenter står för sina egna åsikter. ISBN: dissidenten@jf.se Telefon: Ansv arig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam sid 20 sid SEVEN Recension av en pjäs som berör Smått och gott Citerat, Tre med typsvar och Rätt i rutan innehåll

4 Ledare 4710 anledningar till förändring Min kille och jag träffades på ärtsoppesittningen. Spelkort hade klippts mitt itu och man skulle hitta sin andra hälft. Han var min ruter knekt. Det var fint. Det är som att tänka på att universum expanderar trots att det är oändligt. Lite svårt att ta in. Sen dess har vi gått på lika många föreläsningar. Vi har fyllt block med lika många sidor anteckningar. Jag är mer noggrann med färgkodifieringen. Vi har lite olika teknik för lagboksflärpning. Vi har gjort lika många övningsuppgifter, ofta tillsammans. Ibland förklarar han för mig, ibland jag för honom. Vi har båda spenderat för en 20-åring ohälsosamt mycket tid i Lunds tystaste sal. Jag har suttit där lite mer än vad han har. Vi har svettats tillsammans inför tentorna. Om tre år är vi färdiga jurister. När vi ska praktisera det där vi nötte in under åren i Lund kommer min pojkvän enligt statistiken att tjäna 4710 kronor mer i månaden än jag.* Det har sagts förut, även här på ledarplats. Vi måste säga det igen och igen och igen, tills det inte längre är någonting unga kvinnor och män har att förhålla sig till. Att min kompetens som jurist värderas lägre på grund av min eventuella kompetens som barnaföderska Det är som att tänka på att universum expanderar trots att det är oändligt. Lite svårt att ta in. Nina Lind Redaktör Älskling, vi är olika på så många sätt. Men på att lösa juridiska problem är vi precis lika duktiga. Varför ska mitt arbete vara mindre värt än ditt?

5 Ledare En säker framtid? Jag läste till arkitekt innan jag började på juristprogrammet. Eftersom bytet bestod i en smått våldsam verklighetsomvandling ägnade jag det många stunders eftertanke innan jag skred till verket. För det gjorde jag till slut, trots att självaste mördaringressen uppenbarat sig i min morgontidning tio dagar före sista ansökningsdag: Om du vill ha jobb ska du läsa till högskoleingenjör, tandläkare eller arkitekt. Om du vill bli jurist eller ekonom får du vara beredd på tuffa tider när du är klar med din utbildning. Mina båda darlings, provokativt ställda mot varandra. Det förargliga fenomenet Arbetsmarknadsprognoser förbannades för mitt inre vadå om du vill ha jobb? Jag drog slutsatsen att det där med jobb inte kunde vara avgörande. Att det fanns andra faktorer som drev mig att vilja bli jurist. Den senaste tidens debatt om hot mot anställda inom rättsväsendet får dock min entusiasm att sina. Hot i dessa sammanhang är knappast någon ny företeelse men tycks nu alltså ha nått någon sorts smärtgräns och tillika nyhetsvärde. Vi serveras det ena fallet efter det andra; Monica Nebelius hoppar av som domare i det omskrivna kopplerimålet i Malmö efter att ha blivit hotad, Barbro Jönsson, f.d. åklagare, lever med skyddad identitet efter ett bombdåd i hemmet. När min kollega och jag intervjuar justitierådet och f.d. JK Göran Lambertz för detta nummer av Dissidenten vittnar även han om en inte helt obetydlig hotbild, riktad både mot honom själv och mot hans fru (läs intervjun på sida 20-21). Fackförbundet JUSEK reagerar med att hävda behovet av en lagändring som gör att personer med arbete inom rättsväsendet lättare ska kunna få skyddad identitet. Ändå säger Barbro Thorblad, ordförande för Domstolsverket, i tv-soffan att hon inte tror att hot mot domstolsanställda är en faktor som unga tar i beräkning när de väljer yrke. Bredvid sitter Mikael Hiljegren, kommissarie på länskriminalen i Stockholm, och kommenterar kort att han inte heller kan föreställa sig det. Nej, med tanke på juristutbildningens höga intagningskrav verkar dess populäritet änsålänge intakt. Det är fortfarande många som vill bli jurister. Bara de allra flitigaste och klokaste får äran. Men Thorblad och lagstiftaren får inte glömma att allt är förgängligt. Att unga människor idag finner juristyrket attraktivt trots tråkiga arbetsmarknadsprognoser och rapporter om allvarliga hot, betyder inte att det alltid kommer att vara så. Vi ska inte vara så kaxiga. Vi ska värna vår rättssäkerhet och dem som är beredda att stå till dess tjänst framöver. Den senaste tidens debatt om hot mot anställda inom rättsväsendet får dock min entusiasm att sina. Elisabeth Karlsbad Redaktör

6

7 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Jag vill börja med att berätta hur glad jag är att jag är Ordförande för JF just i år och varför jag är övertygad om att det här kommer att bli föreningens bästa år någonsin. Det har hänt mycket i Lund bara under det senaste året som har inneburit många förändringar för studenterna, och fler är att vänta. Den största enskilda händelsen är utan tvekan kårobligatoriets avskaffande den 1 juli i år. Våra företrädare kämpade hårt för att hitta en lösning som skulle bevara Lunds unika studentliv och genom Studentlundssamarbetet ser vi nu resultatet av deras arbete. Kårer, nationer och AF har aldrig tidigare haft ett så aktivt och omfattande samarbete som vi har nu, under parollen ett medlemskap! Och trots många, främst administrativa och logistiska, utmaningar så kan jag glatt konstatera att det går bra nu. Tidigare oro för höga medlemstapp är som bortblåsta och kårerna, nationerna och AF går framåt med större kraft än någonsin och gläds åt att vi är så många som vill vara med och bevara vårt rika studentliv. En annan stor händelse är att JF, tillsammans med andra kårer som tidigare stått utanför samarbetet Lunds Universitets Studentkårer (LUS), sedan den 1 juli i år är fullvärdiga medlemmar i LUS. Det innebär att LUS för första gången på länge kan sägas representera 100 % av Lunds studenter. Detta samarbete, där stämningen nu är på topp och vi nio återstående kårer nu alla är delaktiga, betyder oerhört mycket för vårt påverkansarbete mot universitetet. Intresset för JF är rekordstort just nu och vi har bara en vakant tjänstemannapost (IT-ansvarig). Tjänstemannakåren är proppfull av energi och nya idéer och är laddade till tänderna för att få så många juriststudenter som möjligt engagerade i föreningen. Jag vill passa på att tacka Alexandra och Calle, våra novischförmän, för en fantastisk novischperiod samt tacka alla faddrarna som gjorde en lysande insats i att ta hand om våra nya juriststudenter. Nu står JiA-dagarna inför dörren våra arbetsmarknadsdagar och tillika JF:s största projekt. Jag hoppas att många värdefulla kontakter kommer att knytas under dessa dagar. Och jag kan knappt vänta på att de ska dra i gång med spännande debatt, föredrag, workshops, mässa och Höstfest. Jag vågar påstå att både JF och Studentlund går från klarhet till klarhet just nu. Obligatoriets avskaffande har fört mycket gott med sig i form av ökad energi och kvalitet. Alla försöker vi lite mer och är lite bättre än tidigare. Och visst är det roligare att jobba tillsammans. Sammanfattningsvis så löper orden samarbete och sammanhållning som röda trådar genom allt som händer just nu det blåser positiva vindar genom Lunds studentvärld! Boel Det låter kanske konstigt, men att gå på universitet är en fråga om förtroende. Det bygger på att universitetet måste kunna ha förtroende för studentens sätt att arbeta. Efter genomförd utbildning ska universitetet intyga att studenten tillägnat sig ämneskunskaper, färdigheter och förståelse men också personlig mognad och ett självständigt, ansvarsfullt arbetssätt som gör henne/honom förtjänt av att få en examen. Vägen dit är kantad av olika kontroller tentor som universitetet genom lärarna ansvarar för. Det är omöjligt att kontrollera varje student i alla situationer. Kunskapskontrollen måste därför bygga på förtroende och eget ansvar. Nu har jag och flera med mig fått uppmärksamheten fäst på att det förekommer fusk på Juridicum i samband med tentamina. Som lärare och ansvarig examinator känns detta oerhört frustrerande. Man vill ju tro att juriststudenter, som ska vara förebilder vad gäller att upprätthålla rättssamhällets värden, inte skulle kunna tänka sig att tillgripa sådana metoder. Bara under det senaste året har jag tre gånger varit indragen i diskussioner om att det förekommit fusk eller försök till fusk. Några studenter tog kontakt med en advokatbyrå för att få hjälp med en hemtenta. En student ertappades nyligen på en salstenta med fullt av material som det uttryckligen var förbjudet att ha med som hjälpmedel. Efter en annan salstenta nyligen kom två studenter upprörda och berättade att de sett hur två andra studenter fuskade på tentan. Jag kan inte säga om detta är tre unika händelser eller om det bara är toppen av ett isberg. Hur som helst känns det sorgligt. Universitetsutbildningen är en förberedelse för yrkeslivet och som sagt universitetet vill ge studenten möjlighet att under denna resa utveckla sin personlighet, omdömesförmåga och ansvarskänsla, allt genom att visa studenten förtroende, exempelvis genom att låta studenten göra proven i form av hemtenta utan annan kontroll än de instruktioner som ges om hur tentan ska utföras (till exempel utan att samråda med annan ). Att klara sin tentamen genom att fuska är dessutom oerhört orättvist mot alla de studenter som inte tar till otillåtna metoder utan lever upp till det förtroende som universitetet visar dem. Det handlar i slutändan om etik och moral. Hur ska vi som lärare förhålla oss till detta? Hur ska vi göra för att leva upp till studenternas berättigade förväntningar på rättvisa i examinationen? Det känns helt fel att bara låta fusket passera, även om det bara är en liten minoritet av studenterna som det handlar om. Det känns också fel att behöva införa stenhård kontroll. Varför fungerar det inte att helt enkelt tala om vilka regler som gäller och sedan med förtroende lämna till studenten att leva upp till detta? Att öva sig i att arbeta i frihet under ansvar, är inte det den bästa förberedelsen för ett kommande yrkesliv? Lovisa Lindholm, Ordförande Boel Flodgren, Inspector

8

9

10

11 Universitetsvärlden Senaste nytt......om din utbildning Årets prioriterade utbildningsfrågor Varje år väljer JF ut frågor inom utbildningsbevakningen som vi anser är särskilt viktiga. Årets prioriterade frågor är varierade examinationsformer och feedback. Vi tycker att det är viktigt att vi går ut i arbetslivet som duktiga och väl förberedda jurister och tror att vi bäst kan åstadkomma detta genom att ha en varierad utbildning. Vi tycker därför att det är viktigt att vi examineras på ett varierat sätt, som ger alla studenter en chans att komma till sin rätt och som bättre rustar oss inför vår framtid. Muntliga uppgifter, uppsatser, hemtentor och seminarier ger oss ytterligare möjligheter att träna de egenskaper vi behöver och dessutom sprida arbetsbördan över terminen. Men för att utveckla vår fulla potential behöver vi få fortlöpande respons på vad vi gör bra och mindre bra, både i vårt skrivande och i våra muntliga presentationer. Slopat krav på föranmälan till tentorna På fakultetens initiativ behöver man nu inte längre föranmäla sig till tentorna via hemsidan. Föranmälan ansågs utgöra ett onödigt stressmoment för studenterna och har därför slopats helt från och med den här terminen. Det räcker alltså med att dyka upp på tentatillfället för att få skriva tentan. Ny T1 i full gång Nya termin 1 är i full gång och det nya konceptet verkar hittills ha varit en succé! Våra nya juriststudenter läser numera introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt under juristprogrammets första termin. Våra första UJIK-are har börjat på programmet Fakultetens stora nätbaserade satsning, utvidgad juridisk introduktionskurs har nu resulterat i ett tjugotal nya studenter på termin 1. Kursen på 15 poäng är öppen för alla som har grundläggande behörighet och de 20 bästa studenterna erbjuds en plats på juristprogrammet. Ändrade regler för anteckningar på T5 Reglerna för anteckningar på T5 har ändrats och det är inte längre tillåtet att anteckna i lagboken, utan endast att skriva stickord. Dessa nya regler kommer även att gälla under straffrätten på terminens andra del....på JF Novischperioden Juridiska Föreningen har under de gångna veckorna fått uppleva historiens kanske mest taggade novischgäng. Nivån på sångerna och utklädningarna var högre än någonsin och temat trosskydd under Småjurslekarna är redan, och kommer länge att vara, en klassiker. Novischerna var otroligt duktiga men hela novischperioden hade aldrig blivit så här bra om det inte hade varit för våra två fantastiska novischförmän Alexandra Tham och Calle Öberg. De ledde verksamheten med bravur, och har dessutom satt ribban fruktansvärt högt vad gäller uppträdande under Novischfesten. JiA JF:s Arbetsmarknadsdagar planeras och förbereds i en fart som sällan skådats. JiA-generalen Hanne Kirnö leder sina kommittéledamöter mot vad som ser ut att bli ännu en succé. Se till att ta chansen att komplettera din utbildning med allt från CV-granskning och träningsintervjuer till JiA-debatt och Casetävling. Informationsutskottet Sällan har informationsflödet varit så viktigt för JF som det är nu. För att våra medlemmar ska veta vad som händer och kunna ta del av våra arrangemang jobbar vi hårt med att synas på bland annat Facebook, Twitter, i Juridicums reception med mera. I och med detta arbete behövs du som är intresserad av foto, grafisk design eller IT! Kontakta info@jf.se! Culpakören Under flera terminer har Culpakören vuxit fram till den otroligt duktiga fyrstämmiga, blandade kör den är idag och ingen som satt med under Novischfesten senast tvivlar på kvalitén. Med en blandning av afrikanska böner, Bellmanvisor, Monica Zetterlundklassiker, Disneymedleyn och mycket, mycket mer har Culpa byggt upp en repertoar som passar såväl för de som har gedigen erfarenhet av körsång som de som vill börja på äldre dagar. JIPPO Juristernas Interna PartyPrisseOrganisation ansvarar för JF:s personalvård och genomförde en mycket uppskattad kickoff för föreningens tjänstemän. God mat, stor brasa, varm bastu, ett överdimensionerat ljudsystem och en tipi kickoffen hade allt!

12 Universitetsvärlden JiA - Juristen i Arbete Vi som läser juridik har gjort ett bra studieval, en bred arbetsmarknad med många spännande möjligheter väntar på oss. Nu öppnar vi dörren för JiA-dagarna som ger oss chansen att se vilka jobb som framtiden har att erbjuda oss som jurister. Syftet med JiA-dagarna är att skapa kontakter och nätverk mellan studenter och framtida arbetsgivare. Av JiA-mässans 52 utställare är jag säker på att du kan finna någon som tilltalar just dig. Ett annat syfte med JiA är att inspirera oss studenter genom att lyssna på spännande föredrag. I år har vi arbetat för att JiA-dagarna ska få större internationell prägel och presenterar stolt ett föredrag med Marie Jacobsson som berättar om sitt jobb som folkrättsrådgivare på UD och ledamot i FN:s folkrättskommission. Är din dröm att arbeta på en EU-institution kan jag glädja dig med att JiA också gästas av Thomas Belius från Regeringskansliet och Sten Ramstedt från EU-kommissionen som berättar om vägen till arbete inom EU:s institutioner. På mässdagen får vi besök av juridikens entreprenörer Nadja Hatem & Anuta Sjunghamn. Två unga jurister som gjorde verklighet av drömmen om att starta egen byrå. Kom och lyssna på dem i JiA-Loungen där du också bjuds på kaffe och goda praliner. JiA vill dessutom ge dig som student möjligheter till praktiska övningar. Under JiA Training Day kan du gå på CV-granskning och träningsintervjuer. Nytt för i år är möjligheten till karriärcoaching. Där får du ytterligare tips, råd och stöd för vilka karriärvägar som finns för dig som jurist. Profiltester är ett annat nytt inslag. Ett enkelt test där du får reda på din profil som kanske hjälper dig att komma fram till vilket jobb som du är mest lämpad för. Training Day avslutas på kvällen med debatten Rättvisan och dårarna - ett sinnessjukt rättssystem?. Vi ser fram emot en kväll med starka åsikter och fartfyllda diskussioner. Kom och lyssna i Lilla Salen i AF-borgen. Se till att vara där i tid, det är hårt tryck på platserna! Mer information om allt som händer under JiA finns i JiA-katalogen som vi har lagt ner mycket tid på att utveckla i år. Vi har samlat ALL information i den, inga lösa programblad eller handböcker, ALLT finns i katalogen. Se därför till att skaffa dig ett exemplar! Oavsett vilken termin du går har JiA något att erbjuda, dra nytta av det! Ta chansen att träffa Sveriges mest spännande yrkesmänniskor, de är här för att träffa dig! Vi ses den 20 och 21 oktober! Hanne Kirnö JiA-General Case 15 oktober Kom och lyssna på slutpresentationerna. Rättegångssalen Vinnarna annonseras av Lindahl på höstfesten 21 oktober. Training Day 20 Oktober Löpande aktiviteter (Föranmälan krävs) Juridicum Profiltester med Karriärservice Telaris CV-skola med Jusek Telaris Föredrag Marie Jacobsson - folkrättsrådgivare på UD och ledamot i FN:s folkrättskommission. Pufendorf Thomas Belius och Sten Ramstedt om vägen till arbete inom EU:s institutioner. Pufendorf Debatt Rättvisan och dårarna.- ett sinnessjukt rättssystem? Lilla salen, AF. PROGRAM JiA-mässan 21 oktober JiA-mässan Stora salen, AF Kontaktsamtal (Föranmälan krävs) AF-borgen Heta stolen Rekrytering JiA-Lounge Heta stolen - Livet som jurist JiA-Lounge Miniföredrag Hatem & Sjunghamn om drömmen om egen byrå som blev verklighet. JiA-Lounge Höstfest Stora salen, AF-borgen Välkomstdrink Dörrarna stängs Eftersläpp Vänligen observera att alla tider är (.). Juridiska Föreningens medlemmar har företräde till samtliga aktiviteter.

13

14

15 Universitetsvärlden UPPDRAG NOVISCH Mycket är nytt på termin 1 i höst. Stats- och förvaltningsrätten har blivit konstitutionell rätt, Per Hellsvik har fått ge upp sin roll som kung över Grunken. Men en hel del är precis som vanligt. Se här - rapport från en Novischperiod. Text: Amanda Cederholm Bild: Linn Sandmark Förberedelsen: Jag hade planerat allting in i minsta detalj, köpt pennor och block och kunde knappt vänta innan jag fick börja anteckna. Jag hade åkt till Lund dagen innan inskrivningen, letat upp Juridicum, frågat i receptionen var jag hittade Pufendorfsalen och fått tydliga instruktioner. Första dagen: På inskrivningsdagen gick jag upp i god tid, åt en rejäl frukost och allt det där. Jag anlände till busstationen i tid, men det gjorde inte bussen. Paniken smög sig på mer och mer under hela bussfärden. Önsketänkande hjälpte inte, jag missade tåget. Nu var det panik på riktigt. Jag ringde upp en av våra novischförmän och sa att jag inte skulle komma till Lund förrän tio över nio. Då fick jag lugnt och sansat förklarat för mig att akademisk kvart rådde. Jag var räddad! Faddergruppen: Faddergruppen är ändå något alldeles särskilt. Jag måste säga att utan en faddergrupp hade jag (och många med mig) tyckt att det var mycket svårare att lära känna folk. Min faddergrupp är helt underbar och det är mest de i gruppen som jag umgås med. Efteråt: De första dagarna somnade jag på bussen hem. Det kan dock ha haft något litet samband med Adlercreutz bok om avtalsrätt, men berodde nog mycket på att jag blev så trött av allt det nya. Sittningarna: Ärtsoppesittningen, som var vår första sittning, var kantad av underliga händelser. Jag och en annan novisch skulle ta bussen hem till en tredje novisch för att byta om där men missade att hoppa av på rätt ställe, fick vänta på slutstationen i tjugo minuter och sedan åka hela vägen till Lundagård, springa in på Juridicum och byta om på toaletten. Men vi hann i tid. Det var även första gången i mitt liv som jag åt ärtsoppa. Det var faktiskt riktigt gott! Första temasittningen var helt galen. Större delen av kvällen spenderades ståendes på stolarna, sjungandes och skrikandes. En mycket udda upplevelse, men kul var det.

16 Universitetsvärlden Fakultetens Långstrump Text: Ale Westerlund Foto: Christoffer Letth Uppdrag: Intervjua Boel Flodgren, professor i Handelsrätt och före detta rektor för Lunds universitet. Jag: Märkbart nervös, då jag som gammal Lundabo kände till Boelspexet innan jag hörde talas om Boel. Intervjun blev ett utmärkt tillfälle för mig, och er, att lära känna personen bakom fenomenet. Ett tips till nyutexaminerade jurister? Nu ska vi ju ha den här Arbetsmarknadsmässan och det är klart att den kommer att innehålla en massa nya initiativ och lockelser. Jag tror på att man ska söka det man är road av, verkligen känna efter vad man vill ägna sitt professionella liv åt, för det kommer ju att styra så mycket av ens intellektuella och sociala liv. Det är lika bra att försöka vara lite självinsiktsfull från början. Men testa sen gärna runt lite grann! Vad anser du om jämställdheten på juristernas arbetsmarknad? Det finns en del att rätta till där, tycker jag. Där ser man mönstret, att i offentlig sektor är merparten kvinnor och det har jag full förståelse för. Där är arbetsförhållandena dels lite könsneutrala, man konkurrerar på sakliga meriter, dels finns det ett system om man får barn och bildar familj där man kan, i trygghet, vara ledig och veta att man kan komma tillbaka och ha sitt jobb kvar. Det är en oerhörd fördel, inte minst för kvinnor. Jag tror att arbetsförhållanden på många byråer trycker ut kvinnor; de passar inte den kvinnliga livssituationen under alla perioder i livet och det måste man ändra på. Det här ser advokatbyråerna själva som ett stort problem: att många duktiga flickor och kvinnor lämnar för att man inte gillar arbetsförhållandena. Det ligger mycket på advokatbyråerna själva att ändra dessa arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Vilken sorts student gillar du mest? Jag har ingen absolut favorit. Jag gillar till exempel de kåraktiva vilket är ett skäl till att jag engagerar mig i JF. Det här lite mer tungrodda och slitsamma att bevaka utbildningsfrågor tycker jag är så intressant och viktigt. Ett universitet som inte har studenter som tar av sin tid och sitt engagemang för att driva utbildnings- frågor är inget bra universitet, och därför tycker jag om att vi äldre kan ställa upp för att göra det lättare för studenterna. Har du någon förebild? Jag brukar säga Pippi Långstrump, haha! Hon har alla goda egenskaper, som det här att den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll. Och så har hon en god portion humor, och sen är hon ju på något sätt alltid igång och håller på med saker. Det tycker jag är stimulerande. Är det något särskilt du brinner för? Ja, jag tycker väl att det är roligt att arbeta med juridik för att jag har någon slags idealistisk grundsyn på juridiken med vad som är rättvist, vad som är ett rättssamhälle och fattiga länder, det är lite det som driver mig i de här handelspolitiska frågorna. Även om man efter hand blir mindre radikal, för att man blir mer och mer bekväm när man blir gammal, så finns det kvar en rättvisepatos. Någonstans finns det kvar saker att göra för att ställa saker till rätta där ute i världen och det har jag faktiskt ett brinnande intresse för, jag vill gärna medverka till att det sker. Hur håller du dig i form? Knack i trä! Jag säger att så länge man får vara frisk och får vara med så tycker jag att livet är stenkul. Jag gör olika grejer, det gör jag faktiskt: jag spelar tennis, spelar golf och jag tycker om att åka skidor, jag går till skogen med våra hundar och är nog en rätt så aktiv människa. Och så cyklar jag som en galning i stan hela tiden. Att få vara bland studenter är ju också oerhört hälsosamt När jag går hemåt blir jag omkörd av Boel på sin cykel, vinkandes med ett brett leende, innan hon påbörjar den långa stigningen mot nordöstra Lund. Det är verkligen som om Pippi Långstrump har vuxit upp och blivit jurist, tänker jag. Och tur det! Boel väljer Zeteo Karnov Coop Ica Vårtermin Hösttermin Beatles Stones Dissidenten Sydsvenskan

17 DISSIDENTEN Lärarintervjun

18

19 UTBILDNINGSPLANEN DISSIDENTEN Så funkar det Har du någonsin under en föreläsning ställt dig frågan: Varför läser jag det här? Från stats- och förvaltningsrätt till allmän rättslära vem är det som skapar vår utbildningsplan och vad avgör vilka rättsområden vi ska studera på juristprogrammet? Dissidenten förklarar så funkar det! Text: Linda Källström Illustration: Emilie Dafgård Kraven och kriterierna på hur vår utbildningsplan ska se ut finns i högskoleförordningen (1993:100). Det är regeringen och Utbildningsdepartementet som beslutar om den. I bilaga 2 stadgas de mål som ska uppfyllas för att erhålla en juristexamen. För att få formell behörighet att arbeta som domare, åklagare, advokat och kronofogde är juristprogrammet ett måste, då det är den enda utbildningen som ger en sådan behörighet. På så vis kan arbetsmarknaden, genom att förse vissa yrken med detta behörighetskrav, styra vad som ingår i juristprogrammet. I förordningen står även att studenten ska visa kunskap i andra ämnen som kan ha betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. Vissa universitet i Sverige har därför valt att föra in kurser såsom företagsekonomi och nationalekonomi då dessa kunskaper anses kunna vara av betydelse för tillämpningen av studenternas jurisdiska kunskaper, med andra ord vara till fördel i deras yrkesliv. Ytterligare mål för juristexamen är att man ska känna till rättssystemets roll, både nationellt och internationellt - därav läser vi internationell och komparativ rätt. Enligt Högskoleverket utformar universiteten och högskolorna själva utbildnings- och kursplanerna, inom ramarna och kriterierna som har satts upp av regeringen i högskoleförordningen. En utbildningsplan ska innehålla kursbenämningarna, upplägget av kurserna och vilka förkunskapskrav som gäller vid antagningen. Ska utbildningsplanen ändras måste universitetet fatta ett formellt beslut. I Lund fattar juridiska fakultetens styrelse övergripande beslut. Under styrelsen jobbar Nämnden för utbildningen på grund- och avancerad nivå (NUGA). NUGA:s uppgift är att bereda styrelsen för dessa beslut samt att, på delegation från styrelsen, ansvara för att utbildningen uppfyller de mål och krav som styrelsen satt upp. I NUGA ska både lärare och studenter vara representerade, av totalt nio ledamöter ska det finnas sex lärare och tre studentrepresentanter.

20 Inblick Arbetsmarknad Det är någonting med honom som påminner om en seriefigur. Eller en pojke som växt för fort. Benen lite för långa, öronen lite för stora. Han är en av Sveriges ledande jurister, var ofta i blåsväder som JK men har sedan ett knappt år tillbaka dragit ner på tempot och blivit justitieråd i Högsta Domstolen. Text: Elisabeth Karlsbad och Nina Lind Bild: Elisabeth Karlsbad - När jag berättade för Torgny Håstad att jag skulle bli intervjuad av en tidning som heter Dissidenten konstaterade vi att ni nog har valt fel justitieråd... Göran Lambertz tar emot oss i sitt arbetsrum på HD:s sjunde våning. För att komma dit ska man ta sig uppför stora, tysta stentrappor. Mellan våningarna finns avsatser med tunga mattor och antika möbler. Våning sju verkar följa på våning fem, som följde på våning tre. Lite kafkastämning råder, alltså. Är det så här det är på HD? Sitter det kvinnor och män i peruker bakom de där dörrarna? - Just peruker har vi inte, men det sitter ganska mycket tradition i HD. Man beter sig på ett visst sätt här. De som har varit här länge säger att det är mycket mer otvunget nu, fler vanliga samtal, förr var det mer strikt, säger Göran Lambertz. Han säger att han ibland kan önska lite mer frimodighet. Ibland är det lite stelt. Men Göran Lambertz trivs på sitt jobb, även om det var roligare att vara JK: - JK var utan tvekan det roligaste jobbet jag har haft; man fick tillämpa juridiken på ett så bra sätt, använda den för att ändra på saker i samhället som inte är bra. Ett rent juristjobb, som det jag har nu, har sina begränsningar. Kanske är det lite för lite blod i det här, säger han och vilar huvudet i händerna. Med eller utan blod - vad gör ett justitieråd hela dagarna? - Idag på förmiddagen satt jag och två till med sex mål, som vi bestämde vad vi ska göra av. En vanlig dag går man upp efteråt och skriver dom eller beslut. Jaha. Det är alltså så här de blir till, de mystiska NJA som för oss fungerar som facit för juridiska problem. - Det är viktigt att domar härifrån är perfekta. Vi ägnar väldigt mycket tid åt det. Smakar på varje ord. - De andra blir sura om jag säger det, men det här är det lugnaste jobbet jag har haft. Göran Lambertz tar upp en pappersbunt och tillägger: - Det finns de som lägger tjugo timmar på en sådan här. Jag lägger kanske en. Men varför juridik? Göran Lambertz ville egentligen bli diplomat och var bäst på matte i skolan. Redan i början av utbildningen ska man bestämma sig för att drivas av sanningen och sitt samvete. FAKTA Jobbar: Som justitieråd i HD. 60 timmar i veckan. Ålder: 60 år. Familj: Fru som är mikrobiolog på Livsmedelsverket. En son och två döttrar, varav den ena läser juridik. Senast sedda film: Den där filmen om 11 september... men det är pinsamt! Skriv Miraklet i Lourdes. Favoritbok: Blonde av Joyce Carol Oates. Äter till frukost: Yoghurt med müsli och smörgås med ost. På helgen kaffe på sängen.