DOM Sundsvall

Transkript

1 1 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND Rotel 2: Sundsvall Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Ångermanlands tingsrätts dom den 25 mars 2011 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Motpart (Åklagare) Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för Miljö- och arbetsmiljömål i Östersund Motparter (Målsägande) 1. Tord Boija Juniskärsvägen Kvissleby 2. André Huunanmaa Båtsmansvägen 3 Lgh Sundsvall 3. Daniel Jakobsson Säbråvägen 15 Lgh Härnösand 4. Dödsboet efter Jyrki Olovi Pietarila c/o Minna-Marie Sundström Radhusgatan Sörberge 5. Dödsboet efter Gert Ingemar Wiklander c/o Ulla Mattson Centrumvägen Söråker Ombud och målsägandebiträde för 1-5: Advokat Robert Sigvardsson Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall Klagande (Tilltalad) Niklas Bergman, Miklagårdsvägen Bromma Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 170 Södra Tjärngatan måndag fredag Sundsvall E-post: hovratten.nedrenorrland@dom.se 9:00-16:00

2 2 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B Ombud och försvarare: Jur.kand. Gustaf Sparrman Timsforsvägen Enskede SAKEN Arbetsmiljöbrott HOVRÄTTENS SLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet. Hovrätten befriar Niklas Bergman från ålagd skyldighet att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond samt från ålagd återbetalningsskyldighet till staten för kostnaderna för målsägandebiträdena vid tingsrätten. Robert Sigvardsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete med kr, varav kr utgör mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten. Niklas Bergman tillerkänns ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader vid tingsrätten med kr, varav kr avser ombudsarvode, och i hovrätten med kr, varav kr avser ombudsarvode.

3 3 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Ångermanlands tingsrätts dom den 25 mars 2011 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Motpart (Åklagare) Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för Miljö- och arbetsmiljömål i Östersund Klagande (Tilltalad) Jan Eriksson, Körsbärsgatan Kåge Ombud och försvarare: Advokat Martin Agell Advokatfirman Lindahl KB Box Stockholm SAKEN Arbetsmiljöbrott HOVRÄTTENS SLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet. Hovrätten befriar Jan Eriksson från ålagd skyldighet att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond samt från ålagd återbetalningsskyldighet till staten för kostnaderna för målsägandebiträdena vid tingsrätten. Robert Sigvardssons ersättning se s. 2. Jan Eriksson tillerkänns ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader vid tingsrätten med kr, varav kr avser ombudsarvode, och i hovrätten med kr, varav kr avser ombudsarvode.

4 4 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Ångermanlands tingsrätts dom den 25 mars 2011 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Motpart (Åklagare) Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för Miljö- och arbetsmiljömål i Östersund Klagande (Tilltalad) John Forsberg, Lovisavägen Själevad Ombud och offentlig försvarare: Advokat Jonas Vedin Advokatfirman Abersten HB Strandgatan Örnsköldsvik SAKEN Arbetsmiljöbrott HOVRÄTTENS SLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet. Hovrätten befriar John Forsberg från ålagd skyldighet att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond samt från ålagd återbetalningsskyldighet till staten för kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdena vid tingsrätten. Robert Sigvardssons ersättning se s. 2. Jonas Vedin tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten.

5 5 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Ångermanlands tingsrätts dom den 25 mars 2011 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 4) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för Miljö- och arbetsmiljömål i Östersund Klagande och motpart (Tilltalad) Construction Software Center Europe Aktiebolag, Box Skellefteå Ombud: Advokat Erik Danhard Hamilton Advokatbyrå KB Box Stockholm SAKEN Företagsbot HOVRÄTTENS SLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åklagarens yrkande om företagsbot. Hovrätten befriar Construction Software Center Europe Aktiebolag från ålagd återbetalningsskyldighet till staten för kostnaderna för målsägandebiträdena vid tingsrätten. Robert Sigvardssons ersättning se s. 2. Construction Software Center Europe Aktiebolag tillerkänns ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader vid tingsrätten med kr, varav kr avser ombudsarvode, och i hovrätten med kr, varav kr avser ombudsarvode.

6 6 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN Åklagaren har yrkat att Construction Software Center Europe Aktiebolag (CSC) åläggs företagsbot med tre miljoner kr. Niklas Bergman har yrkat att åtalet ogillas. Han har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten och i hovrätten. Jan Eriksson har yrkat att åtalet ogillas. Han har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten och i hovrätten. John Forsberg har yrkat att åtalet ogillas. CSC har yrkat att talan om företagsbot ogillas. Bolaget har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten och i hovrätten. Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden. Tord Boija, André Huunanmaa, Daniel Jakobsson, dödsboet efter Jyrki Olovi Pietarila och dödsboet efter Gert Ingemar Wiklander har biträtt åtalet mot Niklas Bergman även i hovrätten. UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN I hovrätten har åberopats samma bevisning som vid tingsrätten varvid de videoinspelade förhören vid tingsrätten har spelats upp. Tilläggsförhör har hållits med Lars Pettersson. Niklas Bergman har härutöver åberopat förhör med Tomas Jonasson och Stellan Ekberg samt e-postmeddelande från Lars Pettersson till Niklas Bergman den 12 mars 2008 och sakkunnigutlåtande av Stellan Ekberg. CSC har åberopat en tillverkningsritning och beräkningsunderlag från Bjerking AB.

7 7 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B Omförhör avseende ritningsprogrammet TrussCon har hållits med Rolf Wikman som redogjort för och förevisat hur programmet fungerar. Tomas Jonasson har berättat i huvudsak följande. Han arbetar som bolagsjurist på Skanska Sverige AB (Skanska) sedan Efter raset tillsatte Skanska en internutredning som leddes av arbetsmiljöingenjören Hans-Erik Lundholm. Härutöver deltog han själv och Neil Moore från England. Den 2 juni 2008 hölls ett möte i anledning av olyckan på den norra sidan av Älandsfjärden. Vid mötet deltog han själv, Hans-Erik Lundholm, Mats Andersson från Skanska samt Jan Eriksson och John Forsberg. Syftet med mötet var att titta på konstruktionen, ta reda på hur raset kunnat ske och vad som var orsaken härtill. Enligt hans uppfattning stod det klart för samtliga närvarande att den konstruktion de tittade på var färdig, eftersom den var utlanserad och att det var motsvarande konstruktion som på andra sidan fjärden där raset skett. Jan Eriksson nämnde inte något om den horisontella avsträvningen men sa att det borde vara fler diagonala strävor. Detta nämnde Jan Eriksson både då de tittade på konstruktionen och vid det efterföljande möte som hölls i en av Skanskas bodar. Vid mötet tog Jan Eriksson fram en ritning av knekten som skiljde sig från Jan Erikssons tidigare presenterade ritning på så sätt att en horisontell avsträvning var inritad. Denna ritningsversion hade Skanska inte sett tidigare. Jan Eriksson hade ingen förklaring härtill utan hans uppfattning var att den ritning som fanns på arbetsplatsen var densamma. Stellan Ekberg har berättat i huvudsak följande. Han tog gymnasieingenjörsexamen 1967 och har sedan dess arbetat för NCC som arbetsledare, platschef och produktionschef inom en rad olika projekt i Sverige, Norge och Danmark. Det är inte ovanligt att en produktionschef byts ut under projektets gång. Den som tillträder som ny produktionschef måste då ta över den produktion som är tänkt och genomföra den enligt de förutsättningar som är uppställda. Den nye produktionschefen måste vidare förvissa sig om att de resurser som behövs finns på plats och att alla inköp är gjorda. Om det uppstått några brister eller säkerhetsrisker måste produktionschefen höra efter vad som hänt och om det kvarstår något som måste åtgärdas. Den nye produktionschefen måste vidare förhöra sig på arbetsplatsen med tidigare produktionschef, arbetsledare eller annan kompetent personal. Produktionschefen måste kunna lita på de besked han får i

8 8 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B dessa frågor såvida han inte har anledning att betvivla att de inte är riktiga. Om produktionschefen inte skulle kunna lita på de besked han får skulle det inte gå att genomföra några större projekt, eftersom det skulle innebära att hundratals redan fattade beslut skulle behöva omprövas vid varje chefsbyte. En produktionschef har vanligen inte kompetens att fullt ut förstå de beräkningar en konstruktör har gjort och brukar därför inte kontrollera dessa. HOVRÄTTENS SKÄL Skuld Det går inte utifrån den utredning som presenterats i målet att med säkerhet slå fast vad som utlöste raset av bron vid Älandsfjärden den 21 maj En teori som framförts är att en enskild knekt knäckts ut i veka riktningen, att intilliggande knektar därigenom fått ökad belastning och att ett fortskridande ras uppstått. En annan teori är att det stabiliserade systemet i gjutformskonstruktionen havererat och att sidokrafter gjort att gjutformen rasat. Samtliga parter i målet är emellertid ense om att knektkonstruktionen inte hade rasat om den hade försetts med sju horisontella strävor i enlighet med det till ritningen av knekten fogade beräkningsunderlaget från CSC som bifogats avtalet mellan Skanska och Örnsköldsviks Takstolstillverkning AB (ÖTAB). Niklas Bergman Enligt de regler i arbetsmiljölagen (1977:1160), Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsutrustning, som tingsrätten redogjort för i sin dom, har Skanska som arbetsgivare haft ansvar för att arbetsplatsen varit säker ur arbetsmiljösynpunkt. Niklas Bergman har i sin egenskap av produktionschef hos Skanska från den 11 mars 2008 och även på olycksdagen den 21 maj 2008 varit den som haft det delegerade ansvaret hos Skanska för att arbetsmiljölagens bestämmelser följts på arbetsplatsen. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att han haft de beslutsbefogenheter, den erfarenhet och den kunskap som denna uppgift krävt och att han därför kunnat bära straffrättsligt ansvar. Hovrätten har därmed att pröva om Niklas

9 9 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B Bergman under denna period uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar på ett sådant sätt att han gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott enligt åklagarens gärningspåstående. När Niklas Bergman tillträdde som produktionschef den 11 mars 2008 hade två provbelastningar av vid varje tillfälle två enskilda knektar skett. Provbelastningarna hade initierats av Lars Pettersson, som är teknisk doktor i brobyggnadsteknik och har erfarenhet av många stora brobyggnadsprojekt. Vid provbelastningarna hade konstaterats att de knektar som var skarvade inte höll för den belastning om 2,5 ton som de utsattes för. Lars Pettersson upprättade därför ett förslag på förstärkningsåtgärder med en horisontell avsträvningslinje samt strävor på diagonalen vid var tionde knekt. Förslaget skickades till arbetsplatsen. Mats Andersson tog kontakt med John Forsberg och Jan Eriksson vilket resulterade i att Jan Eriksson skickade över ett typblad med principer för avstyvning av takstolar. Förstärkningsåtgärder påbörjades därefter i enlighet med Lars Petterssons förslag och hade inletts när Niklas Bergman tillträdde som produktionschef. Niklas Bergman har gjort gällande att han haft rätt att förlita sig på de besked han fick från Lars Pettersson och Mats Andersson när han tillträdde som produktionschef, nämligen att alla åtgärder i anledning av provbelastningarna var vidtagna, att konstruktionen med de förstärkningsåtgärder som vidtagits var överstark och att inga ytterligare åtgärder behövde vidtas. Åklagaren och målsägandena har uppgett att Niklas Bergman borde ha vidtagit ytterligare åtgärder för att förhindra olyckan. Stellan Ekberg har berättat att det inte är ovanligt att en produktionschef byts ut under arbetets gång och att en tillträdande produktionschef måste kunna förlita sig på de besked han får från kompetent personal. Han har vidare uppgett att en produktionschef sällan har kompetens att kontrollera de beräkningar som har gjorts av olika konstruktörer. Av det e-postmeddelande som skickats av Lars Pettersson till bl.a. Niklas Bergman den 12 mars 2008 framgår att Lars Pettersson vid denna tidpunkt ansåg att åtgärder i anledning av provbelastningarna var vidtagna.

10 10 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B På den aktuella arbetsplatsen förekom en mängd arbetsmoment med skiftande natur. Enligt hovrättens mening kan det på en sådan arbetsplats inte krävas att produktionschefen själv i detalj kontrollerar alla moment, ritningar och beräkningsunderlag, något som han heller normalt inte kan förväntas ha kompetens till. Produktionschefen måste i stor utsträckning kunna förlita sig på de besked han får från kompetent personal i olika frågor, såvida det inte finns anledning att betvivla att dessa inte är korrekta (jfr RH 1986:43). Niklas Bergman har av Lars Pettersson och Mats Andersson, som initierat provbelastningarna och följt upp resultaten härav, erhållit besked om att alla åtgärder i anledning av provbelastningarna var vidtagna och att inget ytterligare behövde göras. Niklas Bergman har i detta skede inte haft anledning att misstänka att de besked han fick inte var korrekta och att det kvarstod några brister i konstruktionen. Han kan därmed inte anses ha agerat på ett sådant sätt att han åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar då han inte vidtagit några ytterligare åtgärder i anledning av provbelastningarna. Det har inte heller framkommit några uppgifter som gett Niklas Bergman anledning att betvivla att det arbete som utfördes för att förstärka konstruktionen gjordes på ett korrekt sätt, även om det i efterhand visat sig att det förekom avbrott i den horisontella avsträvningen. Inte heller i detta skede kan han därför anses ha åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar. På olycksdagen den 21 maj 2008 upptäckte Stefan Granlöf att det fanns en glipa mellan formen och stålflänsen, att en klocka var sned och att en övre sträva i en knekt buktade ut. Det fanns inga andra knektar som var böjda. Han kontaktade Lars Pettersson som uppgav att belastningen på den utbuktande delen av knekten var ringa. Vid lunchtid inspekterade Stefan Granlöf återigen konstruktionen och fotograferade glipan, klockan och utbuktningen för att skicka till Lars Pettersson. Gjutningen hade nu passerat den utbuktande knekten och det var full belastning på den. Utbuktningen var densamma som tidigare. Han informerade Niklas Bergman om sina iakttagelser och om det samtal han haft med Lars Pettersson.

11 11 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B Lars Pettersson har bekräftat att Stefan Granlöf kontaktade honom på morgonen den 21 maj 2008 och berättade om sina iakttagelser. Av vad Stefan Granlöf beskrev kunde han inte se att det fanns något skäl att avbryta gjutningen. Klockorna är utformade för att klara en liten vinkeländring och den utbuktade strävan tolkade han som att den hade varit böjd redan från början. Han såg inga foton vid detta tillfälle men hans bedömning hade sannolikt inte blivit annorlunda ifall han hade gjort det. Niklas Bergman har berättat att han tittade på glipan som uppstått mellan formen och stålbalken och att Stefan Granlöf berättade att han hade varit i kontakt med Lars Pettersson. Han kom fram till att det stålstag som gick genom stålbalken tänjt sig något vilket är normalt. Den utböjda strävan tolkade han som att den hade varit så initialt eftersom det inte fanns någon annan sträva som var böjd. Det var aldrig tal om att det var någon fara eller att gjutningen behövde avbrytas. Niklas Bergman har på grund av sina egna iakttagelser och den information han fått från Stefan Granlöf gjort bedömningen att det rört sig om en initial utböjning av den övre strävan. Samma bedömning har Lars Pettersson gjort. Niklas Bergman har mot denna bakgrund inte haft anledning att befara att konstruktionen skulle rasa och därmed inte haft anledning att avbryta gjutningen. Niklas Bergman kan därför inte anses ha agerat på ett sådant sätt att han åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar. Åtalet mot Niklas Bergman ska därmed ogillas i sin helhet. Jan Eriksson och CSC Åklagaren har gjort gällande att CSC medverkat vid projekteringen på ett sådant sätt att företaget haft ett arbetsmiljöansvar och att Jan Eriksson i sin egenskap av direkt ansvarig för ritningen och de beräkningar som gjorts varit den hos CSC som burit arbetsmiljöansvaret. Jan Eriksson och CSC har bestritt att något arbetsmiljöansvar vilat på CSC och Jan Eriksson. Enligt 3 kap. 14 arbetsmiljölagen i dess lydelse före den 1 januari 2009 ska den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete vid projekteringen se till att arbetsmiljö-

12 12 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B synpunkter, avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet, beaktas och att olika delar av projekteringen samordnas. Även arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid projekteringen, ska inom ramen för sina uppdrag se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas. Med projektering avses att med ritningar, beräkningar och beskrivningar bestämma hur byggnaden eller anläggningen ska utformas. Projekteringen sköts normalt av konsulter. Konsulternas ansvar ska inte vara beroende av om frågan om arbetsmiljösynpunkter berörts i uppdragsavtalet eller inte. En förutsättning för ansvar är dock att projektören har en viss självständighet i sin roll i byggprocessen så att han har en faktisk möjlighet att påverka utformningen när det gäller den framtida arbetsmiljön (prop. 1990/91:140 s. 97 och 139 f.). Det uppdrag ÖTAB haft gentemot Skanska har inneburit tillverkning och leverans av enskilda träknektar. Något fullständigt konstruktionsuppdrag av gjutformen har inte förelegat. CSC har i sin tur genom avtal med ÖTAB fått i uppdrag att konstruera och beräkna de enskilda träknektarna. CSC och Skanska har inte varit avtalsparter. Under dessa omständigheter kan det inte anses att CSC haft en sådan självständig roll i byggprocessen att företaget haft en faktisk möjlighet att påverka utformningen av den framtida arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det finns därmed inte förutsättningar att döma Jan Eriksson för arbetsmiljöbrott eller ålägga CSC företagsbot. Åtalet mot Jan Eriksson för arbetsmiljöbrott och talan om företagsbot mot CSC ska därför ogillas. John Forsberg Enligt 3 kap. 8 arbetsmiljölagen i dess lydelse före den 1 januari 2009 har ÖTAB som tillverkare av träknektarna haft ansvar för att de företett betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall samt att produktinformation som är av betydelse för förebyggande av ohälsa och olycksfall lämnats genom tydlig märkning eller på annat sätt. John Forsberg har som verkställande direktör i företaget varit den som burit arbetsmiljöansvaret.

13 13 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B Av utredningen har framkommit att det på vissa av de träknektar som levererats förekommit glipor mellan trävirket i skarvarna med spikplåtar. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att detta inneburit att ÖTAB inte sett till att träknektarna haft betryggande säkerhet mot olycksfall när de levererats till Skanska. John Forsberg har därmed genom oaktsamhet åsidosatt sin skyldighet enligt arbetsmiljölagen. Såsom tingsrätten funnit har det emellertid inte visats att dessa brister påverkat konstruktionens hållfasthet på ett sådant sätt att det haft betydelse för att raset inträffade. John Forsberg kan därmed inte åläggas något ansvar härför. Vad avser frågan om ÖTAB:s och John Forsbergs skyldighet att lämna produktinformation gör hovrätten följande bedömning. John Forsberg har berättat att han tog för givet att Skanska förstod ritningen och det beräkningsunderlag som följde med, eftersom han gjort affärer med Skanska flera gånger tidigare. Hade han fördjupat sig i ritningen hade han förstått att konstruktionen krävde sju horisontella avsträvningslinjer och hade då upplyst Skanska om detta. Det är hans uppgift att lämna sådan information till beställaren. Den produktinformation ÖTAB lämnat till Skanska har utgjorts av den ritning med tillhörande beräkningsunderlag som CSC framställt. Att horisontella strävor behövts har gått att utläsa i tabell men har inte varit markerat på själva ritningen. Av utredningen har framkommit att det är vanligt att slanka träkonstruktioner behöver avsträvas men att det är mycket ovanligt att det krävs så många som sju avsträvningslinjer. Vidare har framkommit att ÖTAB vid leverans av takstolar brukar bifoga det typblad som Jan Eriksson skickade till Mats Andersson efter provbelastningen. Skanska är ett stort byggföretag där kompetens och erfarenhet bör finnas om olika slags konstruktioner. Den i målet aktuella gjutformen var konstruerad av Skanska. Arbetsmiljölagen tar emellertid inte hänsyn till vem beställaren är i det enskilda fallet utan föreskriver att produktinformation av betydelse för förebyggande av ohälsa och olycksfall ska lämnas. ÖTAB och John Forsberg var därför skyldiga att på ett tillfredställande sätt upplysa Skanska om behovet av avsträvning vid konstruktioner med den aktuella träknekten.

14 14 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B För att John Forsberg ska kunna dömas för arbetsmiljöbrott krävs emellertid att hans brist på handlande haft erforderligt orsakssamband med den inträffade olyckan. Av det typblad som avsåg takstolskonstruktioner, som Skanska fick del av efter provbelastningarna, framgår det att antalet avsträvningar är beroende av vilken belastning en konstruktion utsätts för. När Skanska fick del av detta hade Lars Pettersson redan skickat över sitt förslag på förstärkningsåtgärder till arbetsplatsen. Några ytterligare åtgärder i form av beräkningar eller kontakt med John Forsberg och Jan Eriksson togs inte då Skanska genom Lars Pettersson erhöll del av typbladet. Informationen i typbladet har således inte påverkat Skanskas fortsatta handlande. John Forsbergs agerande att inte bifoga typbladet vid leveransen av träknektarna eller på annat sätt särskilt upplysa Skanska om att konstruktionen krävde avsträvningar har således inte påverkat det fortsatta händelseförloppet. Något orsakssamband kan därmed inte anses ha förelegat mellan John Forsbergs brist på handlande och den inträffade olyckan. Åtalet ska därför ogillas. Övrigt De belopp som Jonas Vedin och Robert Sigvardsson yrkat bedöms skäliga. Med hänsyn till utgången i målet ska dessa kostnader stanna på staten. Åtalen mot Niklas Bergman och Jan Eriksson samt talan om företagbot mot CSC ogillas. Niklas Berman, Jan Eriksson och CSC har därför rätt till skälig ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten och i hovrätten. De kostnader som yrkats vid tingsrätten har varit skäligen påkallade för att tillvarata Niklas Bergmans, Jan Erikssons och CSC:s rätt. Vad beträffar kostnaderna i hovrätten konstaterar hovrätten att den av Niklas Bergman yrkade ersättningen avseende ombudsarvode ( kr) är avsevärt högre än vad övriga parter yrkat i målet. Niklas Bergman har inte närmare motiverat varför den begärda ersättningen bör utgå. Niklas Bergman får därför anses skäligen tillgodosedd med ett belopp om kr avseende ombudsarvode. De av CSC och Jan Eriksson yrkade beloppen bedömer hovrätten som skäliga.

15 15 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND B HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast tisdagen den 24 juli Robert Schött Risto Stoorhöök Johanna Rejdemo Storbjörk I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Robert Schött, hovrättsrådet Risto Stoorhöök (skiljaktig), tf. hovrättsassessorn Johanna Rejdemo Storbjörk, referent, samt nämndemännen Anna Lindström och Karin Ekblom. Skiljaktig mening, se bilaga C.

16 Bilaga A Mål nr meddelad i Härnösand 1 PARTER (Antal tilltalade: 4) Åklagare Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Enheten i Östersund 1. Målsägande Tord Boija Juniskärsvägen Kvissleby Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall 2. André Huunanmaa Båtsmansvägen 3 Lgh Sundsvall Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall 3. Daniel Jakobsson Säbråvägen 15 Lgh Härnösand Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall 4. Dödsboet efter Jyrki Olovi Pietarila c/o Minna-Marie Sundström Radhusgatan Sörberge Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 114 Backgränd måndag - fredag Härnösand E-post: angermanlands.tingsratt@dom.se 08:00-12:00 12:00-15:00

17 2 Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall 5. Dödsboet efter Gert Ingemar Wiklander c/o Ulla Mattson Centrumvägen Söråker Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall Tilltalad Lars NIKLAS Bergman, Miklagårdsvägen Bromma Försvarare: Advokat Anders Lorentzon Kihlstedts Advokatbyrå i Stockholm AB Box Stockholm SLUT Begångna brott Arbetsmiljöbrott Lagrum 3 kap 7 2 st, 8 2 st, 9 och 10 brottsbalken Påföljd m.m. Villkorlig dom med samhällstjänst 240 timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse 1 år ha dömts ut. Kriminalvården Frivården Fridhemsplan

18 3 Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Johan Sterner tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, 306 kr tidsspillan, 48 kr utlägg och 629 kr mervärdesskatt. 2. Robert Sigvardsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde genom substitution med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 335 kr utlägg och kr mervärdesskatt. 3. Av kostnaden för målsägandebiträdena ska Niklas Bergman till staten återbetala kr.

19 Mål nr meddelad i Härnösand 4 PARTER (Antal tilltalade: 4) Åklagare Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Enheten i Östersund Tilltalad JAN Henry Eriksson, Körsbärsgatan Kåge Försvarare: Advokat Martin Agell Advokatfirman Lindahl KB Box Stockholm SLUT Begångna brott Arbetsmiljöbrott Lagrum 3 kap 7 1 st, 8 1 st, 9 och 10 brottsbalken Påföljd m.m Villkorlig dom Dagsböter 60 å 350 kr Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Johan Sterner tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, 306 kr tidsspillan, 47 kr utlägg och 630 kr mervärdesskatt. 2. Robert Sigvardsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde genom substitution med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 335 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 114 Backgränd måndag - fredag Härnösand E-post: angermanlands.tingsratt@dom.se 08:00-12:00 12:00-15:00

20 5 3. Av kostnaderna för målsägandebiträdena ska Jan Eriksson till staten återbetala kr.

21 Mål nr meddelad i Härnösand 6 PARTER (Antal tilltalade: 4) Åklagare Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Enheten i Östersund Tilltalad JOHN Ivar Forsberg, Lovisavägen Själevad Offentlig försvarare: Advokat Jonas Vedin Advokatfirman Abersten HB Strandgatan 15 A Örnsköldsvik SLUT Begångna brott Arbetsmiljöbrott Lagrum 3 kap 7 1 st, 8 1 st, 9 och 10 brottsbalken Påföljd m.m Villkorlig dom Dagsböter 60 å 150 kr Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Jonas Vedin tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Johan Sterner tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, 306 kr tidsspillan, 48 kr utlägg och 629 kr mervärdesskatt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 114 Backgränd måndag - fredag Härnösand E-post: angermanlands.tingsratt@dom.se 08:00-12:00 12:00-15:00

22 Robert Sigvardsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde genom substitution med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 335 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Av kostnaden för försvaret och målsägandebiträdena ska John Forsberg till staten återbetala kr.

23 Mål nr meddelad i Härnösand 8 PARTER (Antal tilltalade: 4) Åklagare Kammaråklagare Christer B Jarlås Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Enheten i Östersund 1. Målsägande Tord Boija Juniskärsvägen Kvissleby Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall 2. André Huunanmaa Båtsmansvägen 3 Lgh Sundsvall Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall 3. Daniel Jakobsson Säbråvägen 15 Lgh Härnösand Målsägandebiträde: Advokat Johan Sterner Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box Sundsvall 4. Dödsboet efter Jyrki Olovi Pietarila c/o Minna-Marie Sundström Radhusgatan Sörberge Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 114 Backgränd måndag - fredag Härnösand E-post: angermanlands.tingsratt@dom.se 08:00-12:00 12:00-15:00