Tjänsteprisindex för juridiska tjänster

Transkript

1 1(11) Tjänsteprisindex för juridiska tjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI-projektets rapport nr 5 Merja Cerda Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Februari 2003

2 2(11) Tjänsteprisindex för juridiska tjänster, SNI-grupp TPI-projektets rapport nr 5 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund 1.1 Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-område 1.2 Internationell erfarenhet av tjänsteprisindex för juridiska tjänster 2. Inledning 3. Branschbeskrivning 3.1 Översikt av näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet 3.2 Juristverksamhetens nettoomsättning, antal företag och anställda samt de största företagen inom branschen 3.3 Övriga källor momsregistret 3.4 Tjänstekategorier och kundstruktur 3.5 Prissättning 4. Planering av produktion av ett prisindex för juridiska tjänster 4.1 Statistiska storheter, målpopulation och urvalsram 4.2 Urvalsförfarande 4.3 Prisvariabel, referenstid och insamlingsförfarande 4.4 Vikter och indexberäkning 5. Slutsatser 6. Bilagor A) Formulär ; Tjänsteprisindex för juridiska tjänster

3 3(11) B) Förteckning över kommuner i stratum 1, storstadsområden Tjänsteprisindex för juridiska tjänster, SNI TPI-projektets rapport nr 5 TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. 1. Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000, skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och avses att användas inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. Alternativt kan ett tjänsteprisindex skapas genom att uppgifter över prisutvecklingen för företags- och myndighetsanvändningen av produkten vägs ihop med motsvarande KPI (som mäter prisutvecklingen för hushållen). För att överhuvudtaget kunna skapa branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen mm. Prissättningsmekanismerna studeras och typiska produkter kartläggs. 1.1 Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-område Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex anses vara producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher i det första distributionsledet då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. I nuläget saknas manual och internationella regleringar på området. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, kommer att inkludera tjänster. I utkastet anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen betalar och säljaren säljer för; d v s inklusive eventuella rabatter.

4 4(11) 1.2 Internationella erfarenheter av tjänsteprisindex för juridiska tjänster Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices framgår att Australien, Finland, Hongkong, Japan, Mexiko, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien, Tyskland och USA samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter på juridiska tjänster under år Flera papper har presenterats på Voorburg Group 1 möten i Nya Zeeland, 1999, och Örebro, 2001, om tjänsteprisindex för juridiska tjänster. I Producer Price Index for Legal Services Industry (2001) presenterar Richard McKenzie både Australiens, Nya Zeelands, Japans och USA:s prismätningsmetoder. Såväl Australien, Nya Zeeland som Storbritannien har i utvecklingsskedet testat sk. Model/Specification Pricing. Metoden innebär att uppgiftslämnaren ombedds att ange ett pris på en väl definierad tjänst som sedan prismätts kvartalsvis. Det är dock svårt att hitta återkommande tjänster inom affärsjuridik. Därför har man senare övergett metoden och gått över till att som Japan och USA följa prisutvecklingen på timpriser. Denna metod används sedan år 2001 även i Finland. 2. Inledning Enligt SNI92 (Svenska näringsgrensindelning 1992) omfattar SNI-grupp 74.1 juridisk verksamhet, redovisning, bokföring, revision, skatterådgivning, marknads- och opinionsundersökningar, konsultverksamhet avseende företags organisation mm samt holdingverksamhet. Svenska nationalräkenskaperna fördelar SNI-grupp 74.1 i följande produktgrupper (PG): 1

5 5(11) Tabell 1 PG Beskrivning Vikt % 5C H-marginal 0,6 741 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 97,3 713 P-dator 0,2 741A Licenser 0,5 7220EG Egen programvara 0, A Bilförmån 0,8 Den här rapporten fokuserar enbart på undergrupp SNI Juridiska tjänster. TPI-projektets rapport nr 4 beskriver utvecklingsarbetet av prisindex för SNI Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning. Enligt Sveriges Advokatsamfundets 2 verksamhetsberättelse år 2001 hade Advokatsamfundet ledamöter. Av antalet verksamma advokater var 83,5% män och 16,5% kvinnor. Antalet biträdande jurister var Av landets advokatkontor var 807 (47,1%) aktiebolag, 221 (12,9%) handelsbolag, 88 (5,1%) kommanditbolag och 598 (34,9%) enskild firma. Vem som helst får starta en juridisk byrå. Det finns inte några krav på utbildning eller erfarenhet för att kalla sig jurist och erbjuda juridisk rådgivning i Sverige. Däremot får endast den som är antagen som ledamot av Advokatsamfundet använda titeln advokat. För att bli advokat fordras mycket omfattande teoretisk och praktisk utbildning. Efter cirka fem års juridisk utbildning och jur kand examen vid universitet krävs fem års juridiskt arbete. Under minst tre av dessa fem år ska man ha tjänstgjort som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller drivit egen juridisk byrå. Advokaten skall vara oberoende och får inte tjäna andra intressen än de som främjar klienten. Därför får en advokat inte vara anställd hos någon annan än hos en advokat. 3. Branschbeskrivning 3.1 Översikt av näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet I SNI 92, Standard för svensk näringsgrensindelning 1992 kallas detaljgrupp Juridiska tjänster. Juridiska tjänster i sin tur delas upp i Advokatbyråverksamhet (74.111) och Patentbyråverksamhet (74.112). 2

6 6(11) SNI Patentbyråverksamhet (SPIN resp CPA ) behandlas inte i den här rapporten. Nya produktindelning SPIN 2002 fördelar i följande undergrupper: Tabell 2 Verksamhet SPIN 2002 CPA 2002 Juridiska tjänster inom det straffrättsliga området Juridiska tjänster inom andra rättsområden Juridiska tjänster i rättsfrågor av domstolsliknande slag mm Andra juridiska tjänster såsom utarbetande av rättshandlingar Exekutivauktionstjänster Annan juridisk rådgivning CPA 2002 är EU:s Classification of Products by Activities och SPIN 2002 är dess svenska version. 3.2 Juristverksamhetens nettoomsättning, antal företag och anställda Enligt Företagsstatistiken 2000 fanns inom bransch SNI företag som sysselsatte personer. Den totala nettoomsättningen var 8,6 miljarder kronor. Tabellen nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda samt nettoomsättning fördelar sig på olika storleksklasser. Tabell 3 Advokatbyråer 2000 fördelade i storleksklasser efter antal anställda Storleksklass Antal % Antal % Nettooms. % (antal anställda) företag anställda i mkr , , , , , , , , , , , , , , ,7 Totalt , , ,0

7 7(11) I storleksklassen 0-9 anställda hade närmare hälften av företagen inga anställda. 3.3 Övriga källor momsregistret Omsättningen för juridiska byråer under de senaste fem åren enligt momsregistret: Tabell 4 SNI Bransch Nettoomsättning i mkr Advokatbyråer Patentbyråer Juridiska byråer, totalt Nettoomsättningen för advokatbyråer under år 2000 enligt Företagsstatistiken var 8,6 miljarder kronor medan motsvarande siffra enligt momsregistret var 7,7 miljarder kronor. Vad skillnaden i nettoomsättningen enligt de två registren beror på är inte helt klarlagt. Företagen som ingår i de olika registren är delvis olika. Företagsstatistiken drar ett SAMU urval (Samordnad urval) och använder den bransch som företagen har vid det tillfället. Momsregistret använder däremot aktuell bransch varje månad. Definitioner och omsättning skiljer sig också åt. 3.4 Tjänstekategorier och kundstruktur Juridiska tjänster kan delas upp i två huvudkategorier: 1. Humanjuridik, exempelvis - straffrätt - familjerätt (skilsmässor, vårdnads- och umgängestvister, underhåll, bodelning) - sociala mål (LVU, LVM) - flyktingrätt De ovanstående tjänsterna köps huvudsakligen av hushållen och prisutvecklingen för dem täcks därmed av Konsumentprisindex (KPI). 2. Affärsjuridik, exempelvis - fastighetsrätt (fel och brister, mögel, fukt, överlåtelser, arrende, mäklarjuridik, skadestånd) - immaterialrätt

8 8(11) - skattejuridik - arbetsrätt (anställningsrätt, uppsägningar, skadeståndskrav) - EU-rätt - börsrätt - företagsförfärv och bolagsrätt - IT-, media- och telekomrätt - konkurrensrätt - konkurs- och obeståndsrätt - miljörätt - processrätt - skiljemannarätt De större byråerna arbetar uteslutande med affärsjuridik. De riktigt stora uppdragen handläggs mestadels av de största advokatbyråerna och av byråer med bästa internationella kontakter. Trenden är att advokatbyråer specialiserar sig allt mer på vissa tjänsteområden. På så sätt kan de medelstora byråerna vara med och konkurrera om de stora uppdragen. Även en del företag inom andra branscher, t ex bokförings- och revisionsbyråer, erbjuder juridiska tjänster till sina kunder. Antalet jurister och företag inom juridisk verksamhet ökar trots vikande konjunkturläge och börsklimat. Köp och försäljning av företag är största intäktskällan för affärsjuristerna. Det finns även nischer, exempelvis konkursförvaltning, som är trygga oavsett konjunktursvängningar och trender. 3.5 Prissättning Enligt Advokatsamfundet skall följande fem variabler bestämma arvodets storlek: - ärendets svårighetsgrad - expertis - utgången av ärendet - erlagt tid - skälig ersättning Även hur stora värden som står på spel har betydelse för slutpriset. Priset på juridiska tjänster räknas fram efter utfört arbete. TPI-projektet besökte under hösten 2002 sex stora och medelstora advokatbyråer för att diskutera prissättningen på juridiska tjänster. Underlag för diskussioner med företagen var primätningsmetoder som tillämpas i länder vilka samlar redan in priser på juridiska tjänster. Den valda prismätningsmetoden presenteras i kapitel 4.3.

9 9(11) 4. Planering av produktion av ett prisindex för juridiska tjänster På grund av tidsbrist genomfördes ingen provundersökning. Efter avslutade företagsbesök konstruerades ett frågeformulär 3 som sändes till samtliga besökta företag för kommentarer. 4.1 Statistiska storheter, målpopulation och urvalsram Målobjektet är juristbyråernas utbud av inhemska företagstjänster Målvariabel är det pris på juridiska tjänster som kunden faktiskt betalar. Mervärdesskatt och andra skatter ingår ej. Ett företag ingår i målpopulationen om den juridiska formen är aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller utländsk juridisk person och företaget är klassat inom SNI som första bransch. Som urvalsram används november SAMU (Samordnad urvalsdragning) Urvalsförfarande Urvalsstorlek bestäms till 30 företag. Urvalsramen delas först i två strata; 1) storstadsområden 4 (Stockholm, Göteborg och Malmö) 2) övriga landet. Ett pps-urval dras därefter med storleksmåttet, s, omsättning ur respektive stratum. I de fall omsättningsuppgift saknas används storleksmåttet, s, skattad omsättning. Detta fås genom att först räkna fram omsättning per anställd för de företag där uppgift om både antal anställda och omsättning finns tillgängliga. Antalet anställda i det företag som saknar uppgift om omsättning multipliceras sedan med denna faktor. I storstäderna antas de flesta mindre juristbyråer arbeta huvudsakligen med humanjuridik. För att undvika att i urvalet få med byråer som inte arbetar inom affärsjuridik och som därför skulle behöva ersättas, väljs en cut-offgräns på tio anställda i det första stratumet. Detta gynnar även målet att hålla uppgiftslämnarbördan för de minsta företagen låg. I mindre orter finns färre 3 Se bilaga A 4 Se bilaga B för lista över kommuner i stratum 1

10 10(11) juristbyråer och dessa byråer är mindre specialiserade. Därför tillämpas ingen cut-off-gräns i det andra stratumet. 4.3 Prisvariabel, referenstid och insamlingsförfarande Prisvariabeln är det genomsnittliga fakturerade priset per debiterad timme för kategorierna: biträdande jurist, 0-2 år i yrket biträdande jurist, 3-5 år i yrket biträdande jurist, 6-9 år i yrket delägare Den som antagits till Advokatsamfundet räknas med i de ovanstående kategorierna. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. Företagen kan välja att skicka prisuppgifterna till SCB med post, e-post eller fax. 4.4 Vikter och indexberäkning Omsättningsinformation används för att fördela vikterna mellan företagen. Indexberäkning Indexet beräknas i tre steg: 1. I det första steget beräknas index av Laspeyres typ för respektive företag: F F T F P t I = 0 t wt x100 (4-1) F T T P0 där F T P t = pris för tjänst T i företag F vid tidpunkten t F T P 0 = pris för tjänst T i företag F vid bastidpunkten 0 F w = vikt för tjänst T i företag F, F w = 1 T T T Antalet jurister med 1, 2,, 9 års yrkeserfarenhet samt antalet delägare i byrån den 1:a januari det aktuella året uppges på

11 11(11) blanketten. Denna uppgift används som viktinformation för de olika juristkategorierna 5 vid beräkning av F w ovan. 2. I det andra steget beräknas det totala indexet genom att väga ihop de index som beräknats för varje företag i det första steget: I 0 F F F 0 t = w I t (4-2) T där F w = F w U w för de totalundersökta F w= för de urvalsundersökta n n = antal urvalsundersökta bas = kvartal 4, 2002 viktperiod, omsättning = år 2001 viktperiod, tjänst = jan 2003 referenstidpunkt = kvartal 4, I det tredje steget görs en regional stratifiering i två strata Slutsatser De sex genomförda företagsbesöken och erhållna synpunkter på det föreslagna frågeformuläret var mycket givande. Därför bedöms det möjligt att påbörja prisinsamlingen för juridiska tjänster trots att någon provundersökning inte genomförts. Prisinsamling kommer att ske kvartalsvis och har startat det första kvartalet se kapitel 4.3 för de olika juristkategorierna 6 se kapitel 4.2 för information om de två strata