SKATTEDAGAR

Transkript

1 Rabatt 300 kr om du bokar en skattedag före 12 september! SKATTEDAGAR Nyhetsdagar med alla skatte- och momsnyheter

2 Anmäl dig på Skattehuset i Göteborg AB info@skattehuset.com tel fax Skattedagar datum/ort Måndag 1 december Malmö Onsdag 3 december Jönköping Torsdag 4 december Stockholm Fredag 5 december Linköping Måndag 8 december Karlstad Onsdag 10 december Falun Torsdag 11 december Uppsala Fredag 12 december Örebro Måndag 15 december Stockholm Fredag 19 december Göteborg Fredag 9 januari Visby Tisdag 13 januari Luleå Onsdag 14 januari Stockholm Torsdag 15 januari Sundsvall Fredag 16 januari Umeå Måndag 19 januari Växjö Tisdag 20 januari Kristianstad Onsdag 21 januari Halmstad Torsdag 22 januari Stockholm Fredag 23 januari Göteborg Tisdag 27 januari Västerås Onsdag 28 janauri Lidköping Måndag 2 februari Helsingborg Tisdag 3 februari Göteborg Torsdag 12 februari Stockholm Fördjupningsdagar datum/ort Onsdag 18 februari Göteborg Fredag 20 februari Stockholm Innehåll För att innehållet på skattedagen ska vara så aktuellt som möjligt bestämmer vi det slutliga innehållet längre fram. Allmänna skattenyheter, budgetproposition Nya rättsfall, förhandsbesked och ställningstaganden från Skatteverket Fåmansföretagsbeskattningen med löneunderlagsreglerna Företags- och förenklingsutredningarna Investeraravdraget i praktiken Incitamentsfrågor Benefika fång till aktiebolag praktiska följder Allmänna momsnyheter Elektroniska tjänster för privatpersoner 2015 De nya momsbegreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i praktiken * Under Skattedagarna får du information om alla viktiga nyheter på skatteområdet. Du får även tips och råd som du har nytta av i ditt dagliga arbete. Fördjupningsdagen är ett bra komplement till Skattedagen. Vi koncentrerar oss på ett fåtal skattefrågor som kan uppstå i din kontakt med kunder. Kursen är särskilt anpassad för revisorer, redovisnings- och skattekonsulter, ekonomiansvariga m fl. Kursen ger 6 aktualitetstimmar för dig som är medlem i SRF eller FAR Rabatt 300 kr om du bokar skattedag före 12 september! Rabatten gäller på ordinarie pris kr! Om Skattedagen Tid kl Pris Skattedag kr Medlem i SRF kr Grupper från 4 personer kr Fler än 8 personer kontakta oss för prisuppgift Ingår dokumentation, lunch, kaffe och förfriskningar. Alla priser exklusive moms och per deltagare. Om Fördjupningsdagen Tid kl Pris Fördjupningsdag kr Grupper från 4 personer kr Fler än 8 personer kontakta oss för prisuppgift Ingår dokumentation, lunch, kaffe och förfriskningar. Alla priser exklusive moms och per deltagare. Jubileumsrabatt 500 kr om du bokar en skatteoch en fördjupningsdag! Välkomna!

3 SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Utlandskonferenser 2014 Anmälningstiden för samtliga utlandskonferenser har gått ut, men du kan alltid göra en förfrågan om tillgång på plats enligt nedan! Rhodos, sep Rhodos byråvecka, FULLBOKAD Medelhavskryssning, 4-12 okt FÅTAL PL Mauritius, okt FULLBOKAD Hong Kong, nov UTSKICK Nr Skatteverket har lämnat ett ställningstagande som behandlar om det skall ske en eventuell förmånsbeskattning av elektronisk utrustning av olika slag. Det kan handla om mobiltelefon, dator, läsplatta, router m.m. som arbetsgivaren tillhandahåller i tjänsten och privat. Läs mer under Flik 1. Skatteverket har redovisat sin bedömning om skattemässiga avdrag på förluster kopplade till medlemskap i golfklubbar, i ett ställningstagande. Förlusterna ses till största delen som privata och därmed inte avdragsgilla. Se under Flik 2. Skattedagar 2014/15 Orter och datum för årets skattedagar finns på hemsidan och i bifogade blad. Information och anmälan Tel Flik 1 Flik 2 Flik 7 Flik 7 Flik 9 Flik 9 Nr 4 Förmånsbeskattning av mobiltelefon? Nr 2 Förlust på andel i golfklubb Nr 11 SKV om momsavdrag på representation Nr 12 Beskattningsunderlag för moms Nr 13 Ånyo ersättningsetableringar Nr 14 Återbetalning av utdelning Utbytesblad Flik 11 Sid 19 Statslåneräntan Utbytesblad Flik 11 Sid 20 Valutakurser Utbytesblad Flik 11 Sid 22 Konsumentprisindex juni SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, Göteborg Beställning: , Support: , Fax: info@skattehuset.com

4

5 SKATTEHUSET INFORMATION 1 TJÄNST Nr Sid 1 (2) Förmånsbeskattning av mobiltelefon? SAMMANFATTNING Skatteverket har lämnat ett ställningstagande som behandlar eventuell förmånsbeskattning av elektronisk utrustning av olika slag. Det kan handla om mobiltelefon, dator, läsplatta, router m.m. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande, , dnr /111 Frågeställning Fråga har uppkommit vilka skattemässiga konsekvenser som uppstår när arbetsgivaren tillhandahåller elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift som den anställde använder även för privat bruk. Sammanfattning Med elektronisk utrustning avses i detta dokument mobiltelefon, dator, läsplatta och router. Med abonnemang mot fast avgift avses tjänster som tillhandahålls via den elektroniska utrustningen mot fast avgift utan möjlighet att särskilja användandet. De tjänster som avses är mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik. Med ordinarie arbetsplats avses de platser där den anställde normalt utför sina arbetsuppgifter. Allmänna regler Privat användning av elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift, som sker på ordinarie arbetsplats i arbetsgivarens lokaler är inte en skattepliktig förmån. I de fall en anställd kan använda elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift för privat användning på ordinarie arbetsplats som inte är i arbetsgivarens lokaler ska en separat bedömning göras för den elektroniska utrustningen eller abonnemang mot fast avgift för varje ordinarie arbetsplats. Väsentlig betydelse Om det är av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att han eller hon har tillgång till elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats, är privat användning inte en skattepliktig förmån om förmånen - t.ex. att kunna ringa privata samtal - är svår att särskilja från nyttan i anställningen och förmånen är av begränsat värde för den anställde. I de fall en arbetsgivare tillhandahåller en anställd fler än en elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift så ska det för varje del (mobiltelefon, dator, läsplatta, router) göras en separat bedömning av

6 TJÄNST Nr Sid 2 (2) huruvida utrustningen är av väsentlig betydelse för arbetets utförande. En sådan separat bedömning ska även göras för varje tjänst (mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik) som ingår i abonnemanget. Standarden påverkar ej Den skattemässiga bedömningen påverkas inte av vilken standard som den tekniska utrustningen har så länge utrustningen med denna standard är av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Om en anställd får ta med sig elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats utan att det är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och arbetsgivaren tillåter att utrustningen används för privat bruk, är både den privata användningen och möjligheten att använda utrustningen privat en skattepliktig förmån. Kontrolluppgift Förmånen att använda arbetsgivarens elektroniska utrustning och abonnemang ska värderas till marknadsvärdet. Arbetsgivaren ska redovisa utgiven förmån i en arbetsgivardeklaration och i den anställdes kontrolluppgift. Arbetsgivaren förbjuder För att det inte ska ske en förmånsbeskattning i de fall då en anställd tar med sig elektronisk utrustning utanför ordinarie arbetsplats utan att den är nödvändig för tjänstens utförande, ska det av avtal eller annan dokumentation framgå att utrustningen inte får användas för privat bruk. SMS, MMS m.m. är inte skattefria Privata tjänster via elektronisk utrustning som faktureras utöver de tjänster som ingår i abonnemang mot fast avgift omfattas inte av skattefriheten. Ingår exempelvis inte sms, mms eller utlandssamtal i abonnemanget mot fast avgift omfattas inte dessa tjänster av skattefrihet oavsett om det privata användandet skett på eller utanför ordinarie arbetsplats och oavsett om det är av väsentlig betydelse för den anställde att ha tillgång till utrustningen eller abonnemanget. En skattepliktig förmån uppkommer också när arbetsgivaren betalar privatsamtalen för telefoner när det är möjligt att särskilja privatsamtalen med t.ex. förvalda prefix eller pinkod.

7 SKATTEHUSET INFORMATION 2 INKOMST AV KAPITAL Nr Sid 1 (2) Förlust på andel i golfklubb SAMMANFATTNING Skatteverket har redovisat sin bedömning om skattemässiga avdrag på förluster kopplade till medlemskap i golfklubbar. Förlusterna ses till största delen som privata och ej avdragsgilla. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande , dnr /111 Styrsignal Skatteverket (SKV) har lämnat en styrsignal gällande hanteringen av förluster som uppkommer i samband med att privatpersoner får förluster när man avyttrar andelar, spelrätter eller omvandlar lån till spelrätter m.m. i golfklubbar. Aktiebolag SKV konstaterar inledningsvis att golfklubbar vanligtvis bedrivs i form av aktiebolag, ekonomisk förening eller ideell förening. Rätten att bli medlem i golfklubben kräver oftast någon form av inbetalning av insats till golfklubben. Det kan vara att man måste köpa aktier, spelrätter eller att man lånar in kapital till klubben. Ekonomiska problem Om klubben får ekonomiska problem och som följd därav, träder i likvidation eller försätts i konkurs uppkommer frågan om de skattemässiga konsekvenserna för privatpersonerna när andelarna, spelrätter, lån etc inte längre har något värde, d.v.s. man gör en förlust på sitt innehav. Privat levnadskostnad eller ej Frågan är om de förluster som uppkommer utgör skattemässigt avdragsgilla förluster, eller om de ska betraktas som privata levnadskostnader? Skatteverkets bedömning I sin styrsignal redovisas SKV sin bedömning om de olika tillgångarnas behandling. Man yttrar sig över aktier, spelrätter, lån samt omvandling av lån till spelrätter. Aktier Utgångspunkten för SKV är att den förlust som uppkommer när aktien förlorar sitt värde är skattemässigt avdragsgill. Om däremot villkoren i samband med köp eller försäljning av aktierna exempelvis varit sådana att de typiskt sett lett till en förlust vid avyttringen finns stöd i rättspraxis för att istället betrakta förlusten som en privat levnadskostnad och därmed inte avdragsgill. Man konstaterar också att om man i samband med inbetalningen till golfklubben får såväl aktie som spelrätt och där det inte går att separera

8 INKOMST AV KAPITAL Nr Sid 2 (2) värdet på spelrätten, ska hela anskaffningsvärdet anses belöpa på aktien. Går det att fastställa separata värden ska aktien och spelrätten behandlas separat. Spelrätt Ifråga om spelrätten är det Skatteverkets bedömning att den förlust som uppkommer på spelrätten är en privat levnadskostnad och därmed inte avdragsgill om säljaren av spelrätten inte kan visa på annat. Lån En förlust på ett lån som lämnats till golfklubben anses enligt SKV som en sådan förlust som utgör en personlig levnadskostnad. Även i det fallet säger man att om innehavaren kan visa på annat, kan avdrag medges, d.v.s. syftet med lånet är inte primärt att ge rätt att spela golf, utan något annat. SKV konstaterar vidare att om långivaren avstående från betalning av lånet har karaktär av benefik handling så anses inte den förlust som uppkommer som verklig och definitiv och av det skälet är inte heller en i annat fall tänkbar avdragsgill förlust, avdragsgill. Omvandling av lån till spelrätt En omvandling av lån till spelrätt ses som ett byte. Ett byte är en rättshandling som ses som en avyttring skattemässigt. Dock utgör förlusten i detta fall, enligt verket, en privat levnadskostnad och som sådan inte avdragsgill. Att tänka på! SKVs styrsignal innebär i praktiken inte någon nytt, utan egentligen bara ett förtydligande av hur rättspraxis behandlat de förluster som uppkommit vid avyttringar. Man kan sammanfatta SKVs utgångspunkt när de ställs inför eventuella avdragsyrkande att förlusten på aktien normalt accepteras (men man kan kräva att få ta del av eventuella avtal om aktieköp och aktieförsäljning för att säkerställa att det skett på marknadsmässiga grunder) medan övriga förluster ses som icke avdragsgilla förluster.

9 SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr Sid 1 (4) SKV om momsavdrag på representation SAMMANFATTNING Skatteverket har lämnat tre ställningstaganden om nya momsavdrag på representationskostnader. Allt beroende på en kammarrättsdom i Göteborg i september Avdragsrätten förbättras. KÄLLA Skatteverkets ställningstaganden, , dnr /111, dnr /111, dnr /111. Skatteverket Redan i november 2013, efter en lämnad kammarrättsdom i september samma år, Kammarrätten i Göteborg, , mål nr 24-12, konstaterade vi att domen kunde betyda att reglerna som Skatteverket (SKV) använder för att beräkna avdragsrätten för moms på representationskostnader, kan bli inaktuella. Istället kan avdrag medges för ingående moms på måltidsrepresentation för högst det belopp som användes vid Sveriges inträde i EU, nämligen 75 kr (300 x 0,25) även nu. SKV har lämnat tre ställningstaganden om momsavdrag på representationskostnader. De behandlar följande. 1. Tillämpning av avdragsbegränsningen i mervärdesskattelagen vid representation 2. Underlag för beräkning av avdrag för mervärdesskatt vid representation 3. Beräkning av avdraget för mervärdesskatt på måltidsutgiften vid representation Sammanfattning Sammanfattningsvis innebär ställningstagandena följande. 1. Dnr /111 SKV anser att den nuvarande avdragsbegränsningen i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) för representation när det gäller utgifter för lunch, middag eller supé samt utgifter i samband med demonstrationer och visningar, inte ska tillämpas i den mån avdragsbegränsningen innebär en inskränkning av avdragsrätten eller rätten till återbetalning i förhållande till vad som har gällt sedan den 1 januari 1995 och samtidigt är i strid med den s.k. standstill-klausulen. Verkets uppfattning innebär att om kostnaden kan hänföras till en verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1-3, 9 eller ML, får avdraget för mervärdesskatt

10 MOMS Nr Sid 2 (4) beräknas på ett underlag som högst motsvarar de avdragsramar som gällde inkomstskattemässigt för utgifter under 1995 eller Ett företag som i sin verksamhet inte har avdragsrätt för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt kan vid inkomstbeskattningen högst få avdrag enligt de avdragsramar som gäller vid tillämpningen av inkomstskattelagen (1999:1229) (IL), med ett tillägg för mervärdesskatt. Detta tillägg ska även fortsättningsvis beräknas på de avdragsramar som gäller vid inkomstbeskattningen enligt nu gällande regler och inte på de högre underlag som får tillämpas vid beräkningen av ett avdrag eller en rätt till återbetalning enligt ML. Enligt SKVs uppfattning är den nu gällande begränsningen av rätten till ersättning enligt lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund (2005:807) (LEMK) inte i strid med standstill-klausulen. Begränsningen av rätten till ersättning kan därför även fortsättningsvis tillämpas utan förändring. 2. Dnr /111 Enligt SKVs nya uppfattning får avdraget för mervärdesskatt på utgifter som avser lunch, middag eller supé i samband med representation samt på utgifter i samband med demonstrationer och visningar beräknas på ett underlag som högst motsvarar de avdragsramar som gällde inkomstskattemässigt för utgifter under Spritdrycker och vin får då inte ingå i underlaget. Man anser att avdrag för mervärdesskatt på utgifter för måltid i samband med extern representation får medges med högst mervärdesskatten på ett underlag som uppgår till 300 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid. Om en utgift avser måltid i samband med intern representation får avdrag medges med högst mervärdesskatten på ett underlag som uppgår till 200 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid. Avdrag för mervärdesskatt på utgifter i samband med demonstrationer och visningar får medges om utgifterna avser enklare förtäring. Enligt SKVs uppfattning får avdraget för mervärdesskatten på sådan förtäring inte i något fall beräknas på ett högre underlag än 300 kr exklusive mervärdesskatt per person och tillfälle. Alternativt får avdraget för mervärdesskatt vid ett representationstillfälle beräknas enligt de regler som gällde Spritdrycker och vin får då ingå i underlaget och avdraget för mervärdesskatt på en måltidsutgift ska beräknas på ett underlag som uppgår till högst 180 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid. Detta gäller både vid extern och vid intern representation.

11 SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr Sid 3 (4) Om avdraget för mervärdesskatt avser en utgift för enklare förtäring i samband med en demonstration eller visning och beräknas enligt de regler som gällde 1996 ska avdraget beräknas på ett underlag som högst uppgår till 60 kr exklusive mervärdesskatt per person och tillfälle. Avdrag kan i så fall också medges för mervärdesskatt på spritdrycker och vin. 3. Dnr /111 SKV anser att den nuvarande avdragsbegränsningen för mervärdesskatt på utgifter för lunch, middag eller supé i samband med representation inte ska tillämpas i den mån avdragsbegränsningen innebär en inskränkning av avdragsrätten eller rätten till återbetalning i förhållande till vad som har gällt sedan den 1 januari 1995 och samtidigt är i strid med standstill-klausulen. Det innebär att avdraget för mervärdesskatt på måltidsutgifter i vissa fall får beräknas på ett högre underlag än de avdragsramar som gäller vid inkomstbeskattningen. De underlag som kan tillämpas framgår av ställningstagandet Underlag för beräkning av avdrag för mervärdesskatt vid representation, se ovan. Med anledning av de bedömningar som görs i de ovan nämnda ställningstagandena, har man sett över ett tidigare ställningstagande om beräkningen av avdraget för mervärdesskatt. Översynen har medfört nya schabloner för de underlag som avdraget för mervärdesskatt kan beräknas på. Från och med den 1 januari 2012 är skattesatsen för restaurang- och cateringtjänster 12 procent med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. Skattesatsen för spritdrycker, vin och starköl är 25 procent. Beskattningsbar person kan proportionera Om en beskattningsbar person som har avdragsrätt för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt i samband med representation har haft kostnader för en restaurang- eller cateringtjänst som avser både mat och spritdrycker, vin eller starköl får avdraget beräknas utifrån faktiska kostnader för mat respektive spritdrycker, vin eller starköl. Den andel av underlaget som ska anses avse mat ska då beräknas genom en proportionering utifrån de faktiska kostnaderna exklusive mervärdesskatt för mat respektive spritdrycker, vin och starköl vid varje representationstillfälle. SKV anser att en beskattningsbar person får välja att i stället beräkna avdraget enligt en schablon. Den valmöjligheten gäller under förutsättning att kostnaderna minst uppgår till de nedan angivna underlagen och

12 MOMS Nr Sid 4 (4) att den debiterade mervärdesskatten minst uppgår till schablonbeloppet per person och måltid. Om avdraget ska beräknas på ett underlag som uppgår till 300 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid vid extern representation kan den beskattningsbara personen få avdrag med skäliga 46 kr per person och måltid. Spritdrycker och vin får inte ingå i detta underlag. 200 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid vid intern representation kan den beskattningsbara personen få avdrag med skäliga 31 kr per person och måltid. Spritdrycker och vin får inte ingå i detta underlag. 180 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid enligt de regler som gällde 1996 kan den beskattningsbara personen få avdrag med skäliga 28 kr per person och måltid. Spritdrycker och vin får då ingå i underlaget. Ingen avdragsrätt Om ett företag som inte har avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt ML, i samband med representation har haft kostnader för en restaurangeller cateringtjänst som avser både mat och spritdrycker, vin eller starköl kan företaget, enligt SKVs uppfattning, vid inkomstbeskattningen få kostnadsavdrag för 90 kr med ett tillägg för mervärdesskatt med skäliga 14 kr per person och måltid. Detta gäller under förutsättning att kostnaderna är minst 90 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid och att den debiterade mervärdesskatten är minst 14 kr per person. Företaget får i stället välja att dra av 90 kr med ett tillägg för mervärdesskatt beräknat utifrån faktiska kostnader för mat respektive spritdrycker, vin eller starköl. Kommuner m fl Kommuner, landsting, kommunalförbund m.fl. kan ha rätt till ersättning för mervärdesskatt på en måltidsutgift i samband med representation enligt lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund (2005:807), LEMK. Om en sådan utgift avser en restaurang- eller cateringtjänst som avser både mat och spritdrycker, vin eller starköl kan kommunen enligt SKVs uppfattning få ersättning med skäliga 14 kr per person och måltid. Detta gäller under förutsättning att kostnaderna är minst 90 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid och att den debiterade mervärdesskatten är minst 14 kr per person. Kommunen får i stället välja att beräkna sin rätt till ersättning utifrån faktiska kostnader för mat respektive spritdrycker, vin eller starköl.

13 SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr Sid 1 (2) Beskattningsunderlag för moms SAMMANFATTNING Momslagen ger SKV rätt att i vissa fall korrigera beskattningsunderlaget för moms när priset inte är marknadsmässigt. Högsta Förvaltningsdomstolen har avgjort hur bevisbördan skall placeras. KÄLLA Högsta Förvaltningsdomstolen , mål nr Högsta Förvaltningsdomstolen Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har avgjort ett mål gällande beskattningsunderlag för moms och vem som har bevisskyldigheten för att priset är marknadsmässigt betingat när det understiger det faktiska marknadsvärdet. Momslagens regler Av mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) framgår att beskattningsunderlaget för moms vid omsättning av varor och tjänster utgörs av den ersättning som utgått. Från denna huvudregel finns dock undantag för att motverka skatteundandragande genom prissättning vid transaktioner som sker mellan närstående parter. Av 7 kap 3a ML framgår därför att beskattningsunderlaget kan korrigeras upp till marknadsvärdet för det fall att 1. Ersättningen är lägre än marknadsvärdet 2. Köparen inte har full avdragsrätt för ingående moms eller rätt till återbetalning av ingående moms 3. Säljaren och köparen är förbundna med varandra 4. Den skattskyldige inte kan göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad I det nu aktuella fallet gällde frågan den prissättning som ett moderbolag i en fastighetsförvaltande koncern betingat sig från dotterbolaget för tillhandahållna tjänster avseende förvaltning. Underinstanserna Skatteverket (SKV) och förvaltningsrätten (FR) konstaterade båda att beskattningsunderlaget skulle korrigeras då moderbolagets egen kostnad för de tillhandahållna tjänsterna översteg priset som dotterbolagen betalat. Kammarrätten (KR) menade dock att någon korrigering inte skulle ske av beskattningsunderlaget.

14 MOMS Nr Sid 2 (2) HFD I HFD konstaterade domstolen inledningsvis att det är SKV som har bevisbördan när det gäller en omsättnings storlek, d.v.s. det är SKV som ska visa att den ersättning som erhållits understiger marknadsvärdet. Det är dock tillräcklig bevisning, menar HFD, när det gäller koncerninterna transaktioner att SKV kan visa att den erhållna ersättningen understiger kostnaderna för att tillhandahålla tjänsterna. I det nu aktuella fallet hade SKV enligt domstolen uppfyllt detta beviskrav. Den skattskyldiges invändningar som ska visa att ersättningen ändå ska anses marknadsmässigt betingad är enligt domstolen inte tillräckligt stark. Skillnaden mellan beräknade kostnaderna för tjänsterna och den ersättning som erhållits är markant säger domstolen och någon närmare redogörelse för varför detta underpris skulle gagna bolagets verksamhet har inte lämnats. Den skattskyldige har inte gjort sannolikt att priset är marknadsmässigt betingat och SKVs höjning av beskattningsunderlaget ska därför kvarstå. Då sakfrågan är av stor betydelse för rättsutvecklingen i Sverige medges dessutom, trots att man inte fått framgång med sakfrågan, den skattskyldige ersättning för sina kostnader. Att tänka på! Rättsavgörandet visar ånyo på hur viktigt det är att kunna dokumentera påståenden om sakförhållande. Bolaget kunde i detta avseende inte visa på nyttan i verksamheten och eftersom Skatteverkets bevisbörda endast inskränker sig till att visa på att det finns en skillnad mellan kostnaden för det tillhandahållna och det pris man betingat sig får Skatteverket rätt att korrigera beskattningsunderlaget.

15 SKATTEHUSET INFORMATION 9 SKATTETIPS Nr Sid 1 (2) Ånyo ersättningsetableringar SAMMANFATTNING Rättsläget ifråga om beskattning av s.k. ersättningsetableringar är kanske mer oklart än någonsin. Kammarrätterna lämnar olika besked. KÄLLA Kammarrätten i Göteborg , mål nr Etableringsrätter Frågan om beskattning av avyttring av etableringsrätter i samband med s.k. ersättningsetablering har varit och är föremål för många processer. Skatteverkets (SKV) absoluta uppfattning är att den ersättning som avyttraren erhåller alltid ska beskattas hos den fysiska personen. Det beror enligt dem på att det endast är en fysisk person som kan äga etableringsrätten även om verksamheten bedrivits i aktiebolagsform. Redan 2009 lämnade SKV ett ställningstagande (dnr /111) som redovisade deras bedömning av rättsläget och hur ersättningar ska beskattas när läkare respektive sjukgymnaster avyttrar sina verksamheter och får ersättningen för ersättningsetableringen. Rättsprocesserna med anledning av de skattskyldiga har en helt annan bedömning av beskattningen än SKV har blivit många och senast i raden av avgöranden kom vid Kammarrätten i Göteborg (KR) nu i juni. Bakgrund EM har bedrivit läkarverksamhet i aktiebolagsform under flera år. Verksamheten avyttrades under 2010 och av överlåtelseavtalet framgick att den enda tillgång som bolaget ägde var en som immateriell tillgång redovisad etableringsrätt. SKV beskattade dock inte bolaget för denna avyttring, utan beskattade istället EM för avyttring som inkomst av passiv näringsverksamhet. Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten (FR) i Malmö biträdde SKVs tolkning och avslog EM:s överklagande. Efter ett överklagande har KR nu avgjort frågan med en helt annan utgång. Kammarrätten KR konstaterar inledningsvis att de i mars 2014 avgjort ett mål med motsvarande frågeställningar.

16 SKATTETIPS Nr Sid 2 (2) I det målet fann KR att den som vill överlåta sin verksamhet inte själv kan utse sin efterträdare och köparen kan inte överta rätten till ersättning på grund av det civilrättsliga överlåtelseavtalet utan att ingå ett samarbetsavtal med landstinget. KR gjorde då bedömningen att etableringsrätten inte överlåtits separat och att det, såsom bestämmelserna i lagen om läkarvårdsersättning (LOL) är utformade, inte finns någon faktisk möjlighet att överlåta en etableringsrätt. Det som överlåtits är istället den bedrivna verksamheten och det värde som etableringsrätten kan sägas ha ska därför inte beräknas och beskattas utan ingå i den totala ersättningen för verksamhet. Därigenom ska den, konstaterade KR, tas upp till beskattning i det bolag där verksamheten bedrivits. Verksamheten I nu aktuellt fall har överlåtelseavtalet angivit att överlåtelsen avser etableringsrätten, men enligt vad som framkommit i målet omfattar överlåtelsen läkarverksamheten som sådan. I konsekvens med det tidigare avgörandet, är det KR:s uppfattning att den ersättning som erhållits vid avyttringen ska tas upp hos den person som bedrivit verksamheten. Det är i målet ostridigt att det är aktiebolaget som bedrivit läkarverksamheten och av det skälet ska aktiebolaget och inte EM beskattas för det erhållna beloppet. EM:s överklagande bifalls därför av KR. Att tänka på! Man kan efter denna dom konstatera att rättsläget ifråga om beskattning av s.k. ersättningsetablering är oklart. KR i Stockholm har i ett antal domar biträtt SKVs tolkning av rättsläget. KR i Göteborg har i de två nu angivna domarna, kommit till precis motsatt uppfattning och istället biträtt den skattskyldiges tolkning vilken ju innebär att beskattningen ska ske där verksamheten bedrivits, även om det sker i ett aktiebolag. Av tillgänglig information vet vi att ett rättsavgörande från KR i Stockholm har överklagats till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Frågan om prövningstillstånd har dock inte avgjorts ännu, men med det nu redovisade avgörandet måste sannolikheten för att prövningstillstånd medges ha ökat markant. Ett avgörande av HFD för att klarlägga rättsläget är direkt nödvändigt för rättstillämpningen i Sverige.

17 SKATTEHUSET INFORMATION 9 SKATTETIPS Nr Sid 1 (2) Återbetalning av utdelning SAMMANFATTNING Skatteverket har redovisat vad som händer när beslutad utdelning återbetalas till bolaget. Grundas återbetalningen på civilrättsliga regler sker ingen beskattning. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande , dnr /111 Återbetalning av utdelning Skatteverket (SKV) har redovisat sin bedömning av de skattemässiga effekterna när aktieägarna senare, efter en beslutad utdelning beslutar att utdelningen helt eller delvis ska återtas. Frågan är om utdelningen ändå ska beskattas hos aktieägaren, eller om beskattningen kan undanröjas. Aktiebolagsrättsliga regler Efter en genomgång av de aktiebolagsrättsliga reglerna för utdelning konstaterar SKV att aktieägarna kan sätta sig över lagens regler om formerna för värdeöverföringar under förutsättning att aktieägarna är överens. En överföring av medel utan formellt beslut kan utgöra en förtäckt utdelning vilken genom ett senare bolagsstämmobeslut kan bli ett korrekt vinstutdelningsbeslut. Dock kan ett beslut om utdelning som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen klandras av aktieägarna m.fl. Ett beslut som klandras då det strider mot aktiebolagslagen (ABL) kan innebära att mottagaren av utbetalt belopp tvingas återbetala detta till bolaget. Aktieägarens egendom SKV konstaterar vidare att när bolagsstämman beslutat om utdelning får aktieägarna en motsvarande fordran på bolaget. Denna fordran är aktieägarens egendom och bolaget kan inte längre förfoga över beloppet och kan inte heller kräva att aktieägaren ska avstå beloppet eller betala tillbaka beloppet till bolaget. Disponibelt Av det skälet är det SKVs bedömning att en utdelning i pengar är disponibel på bolagsstämmodagen eller avstämningsdagen för det fall att bolaget är ett avstämningsbolag. Likaledes, om bolagsstämman beslutat om en senare utbetalningsdag är utdelningen disponibel vid denna tidpunkt istället.

18 SKATTETIPS Nr Sid 2 (2) Det konstateras också att enligt 18 kap. 3 ABL, måste avstämningsdagen/betalningsdagen infalla före nästa ordinarie årsstämma. Om samtliga aktieägare är överens kan man ju som framgår ovan, avtala om en annan senare utbetalningsdag. I sådant fall är det SKVs bedömning att utdelningen då ska anses disponibel, och därmed skattepliktig, senast dagen före nästa ordinarie årsstämma. Återbetalning på grund av formaliafel Om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska aktieägarna, enligt SKV, inte beskattas för utdelning förutsatt att denna återbetalas till bolaget. Om utdelningen beskattas år 1 men återbetalningen sker först år 2 är det SKVs bedömning att det ska ske en omprövning av beskattningen för år 1. Återbetalning av annat skäl Om aktieägaren av annan anledning återbetalar en beslutad utdelning eller avstår från att ta ut en utdelning är det däremot SKVs bedömning att utdelningen varit disponibel och därmed beskattningsbar. Någon möjlighet att genom återbetalning komma ifrån beskattningen finns inte enligt verkets bedömning, annat än för det fall att det rör sig om en korrigering av en beloppsmässigt felaktig utdelning eller liknande. Beskattad utdelning som återbetalas bör betraktas som ett kapitaltillskott till bolaget.

19 SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER Sid 19 (22) 15. RÄNTOR Basränta På skattekontot beräknas intäktsränta och kostnadsränta. Basräntan baseras på sexmånaders statsskuldsväxlar. Räntan räknas dag för dag på aktuellt saldo, från och med dagen efter den dag då ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäktsräntan är skattefri och kostnadsräntan är inte avdragsgill. Tidsperiod Basränta 1,25 % 1 % 2 % Intäktsränta (45 % av basräntan) 0,5625 % 0,45 % 0,90 % Lägsta kostnadsräntan (samma som basräntan) betalas på anståndsbelopp och för obetald kvarskatt den 4 maj upp till kr samt på belopp mellan fr.o.m. den 14 feb. 1,25 % 1 % 2 % Mellanräntan (125 % av basräntan) betalas på kvarskatt överstigande kr som inte betalats före 14 feb. Högsta kostnadsräntan (basränta plus 15%) beräknas på kvarskatt som överstiger kr och som inte har betalats före skattens förfallodag. Referensränta (ersatte diskontot fr.o.m ) 0 % 1,25 % 2,5 % 16,25 % 16 % 17 % ,0 % 1,5 % 2,0 % 2,0 % 1,5 % 0,5 % 0,5 % Statslåneränta Statslåneräntan (SLR) fastställs av Riksgäldskontoret och motsvarar marknadsräntan på statens tioåriga obligationslån. SLR som fastställs den 30 november har bl.a. betydelse vid beräkning av fördelningsunderlag för räntefördelning, bilförmån samt för gränsbeloppet i fåmansföretag under beskattningsår Den 30 november 2013 var SLR 2,09% vilket ger följande procentsatser att använda under 2014: Gränsbelopp i fåmansföretag 2014, SLR + 9 % = 11,09 %. Uppräkningsränta på sparad utdelning i fåmansföretag, SLR + 3 % = 5,09 %. Den ränterelaterade delen vid beräkning av bilförmån, 75 % av SLR = 1,5675 %. Underlag för positiv räntefördelning, SLR + 5,5 % = 7,59 %. Underlag för negativ räntefördelning, SLR + 1 % = 3,09 %. Beräkning av ränteförmån med rörlig ränta, SLR + 1 % = 3,09 % som ska jämföras med betald ränta. Beräkning av schablonintäkt på avsatta periodiseringsfonder, 72 % av SLR = 1,50458 %. Datum SLR Datum SLR Datum SLR , , , , , , , , , , , ,69

20 TABELLER Sid 20 (22) År Genomsnittlig SLR ,96 hittills i år , , BASBELOPP Prisbasbeloppet styr t.ex. deklarationspliktsgränsen, grundavdraget vid inkomsttaxeringen och våra schablontraktamenten. Det förhöjda basbeloppet används för beräkning av intjänade pensionspoäng, när det gäller tilläggspension. Inkomstbasbeloppet styr bl.a. taket för den allmänna pensionsavgiften och pensionsgrundande inkomst. Inkomstbasbeloppet används också bl.a. för beräkning av gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretag. År Prisbasbelopp Förhöjt- Inkomst- År Prisbasbelopp Förhöjt- Inkomst VALUTAKURSER Som huvudregel ska fordringar och skulder i utländsk valuta i bokslutet värderas till balansdagens valutakurs. Fodringar värderas till bankens köpkurs och skulder till säljkurs. Land Stk Förk Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Köp Sälj Australien 1 AUD 5,746 5,752 6,149 6,157 6,345 6,362 Canada 1 CAD 6,054 6,061 6,025 6,034 6,312 6,322 Danmark 1 DKK 1,195 1,196 1,211 1,211 1,232 1,233 EUR 1 EUR* 8,922 8,929 9,039 9,046 9,183 9,194 Hongkong 1 HKD 0,835 0,835 0,847 0,848 0,869 0,869 Indien 100 INR 0,104 0,104 0,109 0,110 0,112 0,112 Island 100 ISK 0,055 0,056 0,058 0,058 0,059 0,059 Japan 100 JPY 0,061 0,061 0,064 0,064 0,066 0,066 Norge 1 NOK 1,057 1,059 1,091 1,092 1,098 1,101 Nya Zeeland 1 NZD 5,286 5,294 5,587 5,592 5,902 5,932 Polen 1 PLN 2,148 2,152 2,155 2,158 2,208 2,216 Ryssland 100 RUB 1,974 1,978 1,831 1,831 1,996 1,998 Schweiz 1 CHF 7,272 7,281 7,427 7,433 7,555 7,569 Singapore 1 SGD 5,104 5,111 5,210 5,215 5,386 5,396 Storbritannien 1 GBP 10,67 10,67 11,00 11,01 11,47 11,49 Sydafrika 1 ZAR 0,616 0,618 0,617 0,618 0,635 0,637 USA 1 USD 6,476 6,482 6,546 6,550 6,736 6,740 * Andorra, Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kosovo, Luxemburg, Malta, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Tyskland, Vatikanstaten och Österrike. ** Källa Oanda

21 SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 118, , , , ,8305 EU 1 euro EUR 8,8338 8,8716 8,8657 9,0319 9,0311 9,0867 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 5,6899 5,6817 5,8222 5,8311 5,8801 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 6,3687 6,2703 6,378 6,4542 6,5507 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 5,8775 5,774 5,2492 6,0332 6,1732 NO Norge 100 kronor, NOK 102, , , , , ,7908 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 2,1247 2,111 2,1589 2,16 2,1974 CH Schweiz 100 franc, CHF 717, , , ,90 740, ,8516 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10, , , , , ,2984 US USA 1 dollar, USD 6,4838 6,4977 6,414 6,5399 6,5697 6,6845 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 108, ,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10, ,714 US USA 1 dollar, USD 6,58 6,541

22 TABELLER Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 1,2043 1,1908 1,2266 1,2189 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 8,9865 8,8879 9,1579 9,0988 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 6,3970 6,2784 6,4650 6,5729 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 5,9762 5,7313 6,0127 6,0867 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 1,0805 1,0715 1,1063 1,1132 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 2,1609 2,1148 2,1854 2,1725 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 735,72 730,29 749,55 745,08 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10, , , , , ,1762 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 6,5314 6,3815 6,6323 6,6340 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 121, ,58 EU 1 euro EUR 9,0571 8,998 IS Island 100 kronor, ISK Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas 5,5400 ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,5386 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1523 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 111,23 109,17 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1847 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 743,21 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 11, ,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6862 6, KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 312,70 313,39 313,94 Mars 312,68 314,65 314,80 April 313,89 314,03 315,49 Maj 314,05 314,54 315,23 Juni 314,70 313,99 314,45 Juli 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61