Barn som utsatts för sexuella övergrepp och den rättsliga hanteringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som utsatts för sexuella övergrepp och den rättsliga hanteringen"

Transkript

1 Barn som utsatts för sexuella övergrepp och den rättsliga hanteringen Svensk nationell rapport Helen Westlund

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen 2002 Författare: Helen Westlund Projektledare: Ola Florin Produktionsledare: Lisa Adamsson Grafisk design: Ulla Ståhl Tryck: Rädda Barnen Artnr: 2881 Rädda Barnen Stockholm Telefon: Fax:

3 Innehåll 1. Inledning 1 2. EU-projektet 1 3. Den svenska studien 1 4. Barnet och rättsprocessen Förundersökningen Barns berättelse/utsaga När hörs barnet under förundersökningen? Var bör barnet höras? Förundersökningen leds av åklagare eller polis Förhöret anpassas efter barnet Barnet har rätt till juridiskt stöd Videoförhör Förhör med barn i olika åldrar Särskilt utsatta Den medicinska utredningen När görs en medicinsk undersökning? Vem ska göra den medicinska undersökningen? Genomförandet av den medicinska undersökningen Rättegången Barns berättelse/utsaga Barns deltagande i rätten Det finns inga särskilda "barndomare Videoförhör Den medicinska utredningen Sammanfattande rekommendationer 12

4 1. Inledning "När jag äntligen berättade får någon om övergreppen, blev jag ifrågasatt. Det kändes nästan värre än själva övergreppen. Nu förstod jag att det inte fanns någon som kunde hjälpa mig." "Man ska inte lura barn att bara du berättar om vad du varit med omså blir det bra. För det blir det inte." Dessa citat kommer från en flicka som under många år var utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa. Hon har berättat om hur svårt det var att ta steget och polisanmäla pappan. Men nu när hon som ung vuxen ser tillbaka på det som hänt, känns det mest bittert att hon fick så dåligt stöd i en svår och oförstående rättsprocess. Det svenska rättssystemet är gjort av vuxna för vuxna. Även om det under årens lopp successivt utvecklats en större förståelse för barn och deras särskilda behov, är det mycket som återstår att göra. Fortfarande ställs t.ex. samma krav på barn som på vuxna; att de klart, koncist och sammanhängande ska kunna berätta om det svåra de varit med om. Detta motiveras av hänsyn till rättssäkerheten för den vuxne förövaren. Flera undersökningar visar att de flesta polisanmälningar om sexuella övergrepp mot barn läggs ned. Det är bara ett fåtal som leder till åtal, och ännu färre till fällande dom. Det är nu dags att byta perspektiv och sätta barnet i centrum i dessa rättsprocesser. Det är också ett synsätt som FNs konvention om barnets rättigheter förmedlar. Barn har egna rättigheter och har rätt att mötas med respekt. Det är mycket viktigt att barnet behandlas väl och tas på allvar såväl vid förundersökningen som under själva rättegången. 2. EU-projektet Rädda Barnen deltar i en gemensam europeisk studie, finansierad inom EU:s Daphne-program. Syftet är att studera hur barn som utsatts för sexuella övergrepp behandlas i rättsprocessen. Man har valt att fokusera på två områden. Dels barnets berättelse/utsaga och dels de medicinska undersökningarna. Nationella studier har genomförts i tio länder i syfte att kunna dra lärdom av varandra och utbyta erfarenheter mellan länderna. 3. Den svenska studien Det finns publicerat ett stort antal böcker och utredningar inom detta område. Jag har gått igenom många av dessa, och särskilt koncentrerat mig på publikationer som utkommit de senaste åren. Inte minst har de två statliga 1

5 utredningarna Kommittén mot barnmisshandel och Sexualbrottskommittén belyst många frågeställningar på ett bra sätt. Men även inom t.ex. den juridiska forskningen har i flera rapporter nya rön presenterats. Vidare har jag genomfört flera intervjuer med personer som i olika sammanhang, och på olika nivåer arbetar med frågor rörande barn som utsatts för sexuella övergrepp. Dels personer på central myndighetsnivå inom polis- och åklagarväsendet, men även personer från myndigheter som konkret handlägger ärenden av denna typ. I det senare fallet har intervjuer gjorts med polis, åklagare, domare och advokater i två städer. Dels i en större centralort och dels i en medelstor stad ute i landet. Intervjuer har även gjorts med flera läkare och forskare. Slutligen har jag även intervjuat personer som själva varit utsatta för övergrepp. För att överhuvudtaget kunna få ta del av dessa personers synpunkter, så ligger de brott de utsatts för relativt långt tillbaka i tiden. 4. Barnet och rättsprocessen 4.1 Förundersökningen En brottsmålsprocess inleds med en förundersökning. Denna undersökning är den utredning som polis och åklagare bedriver för att ta reda på om något brott begåtts och i så fall om någon kan lagföras för detta. I andra hand är förundersökningen också en beredning av det brottmål, som blir följden av om åklagaren med utredningen som grund, beslutar att väcka åtal. Förundersökningen är således både ett underlag för åklagarens beslut om saken ska föras till domstol eller inte samt ett underlag för domstolens handläggning av målet. Under förundersökningen samlas och dokumenteras bevis. Dessa bevis presenteras dock inte vid rättegången, i stället ska åberopad bevisning redovisas på nytt i domstolen Barns berättelse/utsaga När hörs barnet under förundersökningen? Det finns i lagen ingen särskild bestämmelse om när under förundersökningen som barn ska höras. I Riksåklagarens rekommendationer anges att viss utredning bör göras innan ett barn hörs. Frågor som bör klarläggas, enligt Riksåklagarens rekommendation, är framförallt vad som initierade barnets berättelse om övergreppen, och i vilken situation berättelsen lämnades. Inledande förhör bör därför i regel hållas med den eller de personer som först fått ta del av barnets berättelse. När tillräcklig bakgrundsinformation erhållits kan barnet därefter höras. 1 1 Riksåklagaren PM 1999:01, Förundersökning vid sexuella övergrepp mot barn, s 6f 2

6 Flera åklagare uppger att det är bra för utredningen att inledningsvis koncentrera sig på den kringbevisning som finns. Detta för att få veta så mycket som möjligt om barnet innan barnet hörs. Viktiga frågor är t.ex. för vem och hur barnet berättat om övergreppen. I vissa fall tas även socialtjänstens akt om barnet in för att komplettera bilden Var bör barnet höras? Det finns ingen rättslig reglering som anger var polisförhör med barn ska ske. I praktiken sker de allra flesta barnförhören dock på polishuset. Det hör till undantagen att de sker någon annanstans. De flesta polismyndigheter har någon form av särskilda förhörsrum för barn. De kan emellertid se mycket olika ut, bl.a. beroende på ekonomiska resurser. Allt från ett barnvänligt inrett rum med egen ingång, till ett sterilare kontorsrum där barnet tvingas gå inom långa poliskorridorer innan de når fram till förhörsrummet. En av de intervjuade personerna som själv hade varit utsatt för övergrepp berättad e att hon till och med mötte gärningsmannen i polishusets korridor när hon var på väg till sitt förhör. Polismyndigheten i Kalmar som just nu bygger om polishuset och därmed även barnförhörsrummet, uppger att de saknar ett erfarenhetsutbyte mellan olika polismyndigheter angående hur ett bra förhörsrum bör vara utformat. Man menade att det är resursslöseri att varje polismyndighet så att säga "uppfinner hjulet på nytt", istället för att dra nytta av varandras erfarenheter på området. Flera av de personer som intervjuats, däribland advokaterna, anser att förhören borde kunna ske någon annanstans än i polishuset. Om barnet kan höras i en känd miljö t.ex. på dagis, i skolan eller en lägenhet som socialtjänsten disponerar så skapas en tryggare atmosfär och därmed bättre förutsättningar för att barnet berättar vad han/hon varit med om. Ett hinder som brukar anges för sådana arrangemang är de praktiska problem som kan finnas med videoupptagningar av förhöret. De flesta polismyndigheter saknar mobil teknisk utrustning, enligt uppgift från Rikspolisstyrelsen Förundersökningen leds av åklagare eller polis I Rättegångsbalken står det att det är åklagaren som ska leda förundersökningen bl.a. vid grövre brott och när det behövs av särskilda skäl. 2 Vad som ska anses vara särskilda skäl anges inte i lagen. Riksåklagaren har utfärdat allmänna råd om ledningen av förundersökning i brottmål där anges att exempel på särskilda skäl är brott där barn skall höras under förundersökningen och brott som innefattar våld som riktar sig mot närstående 3. Oavsett vem som leder förundersökningen sköts det praktiska utredningsarbetet av polisen. Den viktigaste åtgärden är regel att hålla förhör med barnet och den misstänkte. Åklagaren gör därefter sina bedömningar om att väcka åtal på basis av referat, protokoll och inspelningar av förhör. Vid intervjuerna framkom dock att det är ovanligt att åklagaren närvarar vid förhör med barnen. Orsaken angavs vara tidsbrist. Både poliser, åklagare och advokater ansåg att detta var en brist. Åklagarna borde vara med och lyssna under videoförhören. Dels som 2 Rättegångsbalken 23:3 3 Riksåklagaren, RÅFS 1997:12; FAP

7 utredningsstöd och dels för att direkt på plats kunna ställa kompletterade frågor. Flera intervjuade uppgav också att det innebar en fördel om åklagaren närvarade och såg barnet. En åklagare menade att man får en helt annan känsla för ett ärende om man får möjlighet att se barnet i aktion. Åklagaren efterlyste någon form av reglering om detta för att få förståelse från arbetsgivaren och skapa tidsmässigt utrymme. En annan fråga i sammanhanget är vilken kompetens polis eller åklagare har att hålla förhör med barn. Lagstiftaren har uppmärksammat att förhör med barn skiljer sig markant från förhör med vuxna. Den kompetens som har krävts för uppgiften har tidigare definierats som "en särskild fallenhet" att höra barn. Helt nyligen har detta dock ändrats till att personen måste ha "särskild kompetens för uppgiften" 4. Detta betyder att det nu inte längre räcker med att vara en lämplig person, utan personen måste dessutom ha relevant utbildning. När det gäller vilken barnkompetens som krävs av en åklagare, så finns det ingen särskild reglering om detta. I Riksåklagarens rekommendation anges att förundersökningen alltid ska ledas av åklagare, företrädesvis med specialistutbildning 5. Det blir också alltmer vanligt att dessa ärenden lottas på en mindre grupp åklagare. Noteras ska emellertid att det, till skillnad från t.ex. miljö-, narkotika- och ekonomiska brott, inte finns några särskilda specialisttjänster för åklagare på barnområdet. Sådana specialisttjänster innebär bl.a. högre lön. Flera av de åklagare som intervjuats efterlyste specialisttjänster på barnområdet, bl.a. i syfte att höja statusen för frågorna. Är barnets berättelse av avgörande betydelse för utredningen bör, om det är av vikt med hänsyn till barnets ålder och utveckling samt brottets beskaffenhet, någon som äger särskild sakkunskap i barn eller förhörspsykologi biträda vid förhöret 6. De intervjuade uppgav att detta var mycket ovanligt. En polis redogjorde för ett fall där polisen trodde att övergrepp begåtts men barnet ville inte berätta om det. Vid det sista förhöret med barnet närvarade även en barnpsykolog, och först då berättade barnet om övergreppen. Bland de intervjuade fanns dock blandade meningar om det bra att anlita barnpsykologisk kompetens som stöd i förhöret. Huvudargumentet emot är att det är poliserna som har utredningsvana. Huvudargumentet för är att barnpsykologer bättre kan läsa barns beteende i olika åldrar. Samtliga intervjuade har tagit upp behovet att kontinuerlig handledning. Framförallt för poliser, men även för åklagare i stor utsträckning. En kammaråklagare i Mellansverige har nyligen i ett brev till riksåklagaren vädjat om handledning i samband med sådana här utredningar. Hon uppger att hon haft flera stora mål där hon bland annat tagit del av pedofilers fotosamlingar. Hon skriver "Dessa sitter redan i kroppen på mig på så vis att jag ofta får fram bilder på näthinnan eller känslor i min kropp, utan att jag själv vill det. Åklagare lämnas dock helt ensamma med sina upplevelser." Många intervjuade framför att det är ett resursslöseri att inte stötta med handledning. Utan sådan orkar man bara några år i yrket, och det tar lång tid att lära upp någon ny. 4 Förundersökningskungörelsen 17 5 Riksåklagaren PM 1999:01, Förundersökning vid sexuella övergrepp mot barn, s 4f 6 Förundersökningskungörelsen 19 4

8 Förhöret anpassas efter barnet I förundersökningskungörelsen 7 regleras hur förhör med barn ska gå till. De ska planeras noga och det bör särskilt tillses att det inte väcks uppseende kring förhöret. Vidare ska förhöret genomföras så att det inte uppkommer fara för att den som förhörs tar skada. Särskild varsamhet bör iakttas om förhöret rör "sexuallivet" och utfrågningen får inte föras mer ingående än omständigheterna kräver. Tidigare fanns en regel som angav att förhör endast borde äga rum en gång. Regeln är nu ändrad till att förhör inte får äga rum fler gånger än som är nödvändigt med hänsyn till utredningens art och barnets bästa. Intervjupersonerna var ense om att den nya regeln är bra. Det räcker inte med att hålla bara ett förhör med barn. Oftast krävs minst två förhör. Utöver ovannämnda regler i förundersökningskungörelsen finns inga mer precisa bestämmelser om hur förhör med barn ska gå till. Det är upp till förhörsledare att planera och genomföra förhöret. I en expertrapport utgiven av Socialstyrelsen 8 framkommer följande vad avser förhörsteknik. "Förhör med barn ställer inte bara särskilda krav på förhörsledarens kompetens, utan också att förhören måste anpassas till barnets villkor, både generellt och i det individuella fallet. Generellt gäller att ju yngre barnet är, desto mer måste polisen anpassa sig till barnet. Individuellt kan anpassningen bero på barnets utveckling, personlighet, sociala situation, men också av brottets karaktär och grovhet, gärningsmannens identitet och brottets frekvens. Med det sistnämnda menas att det vanligen är betydligt svårare att få fram konkret information om en rad övergrepp än om ett enda. Förhörets genomförande, dess strategi och utveckling, måste anpassas efter de skilda förutsättningar, som råder för olika fall och för olika barn." I en nyligen presenterad statlig utredning 9 gavs några rekommendationer hur barnförhör bör gå till. Barnet ska berätta så fritt som möjligt om det som hänt, helst med tydliga detaljer. Frågor som ställs bör vara öppna: "Vad hände sedan..?" Ledande och suggestiva frågor minskar trovärdigheten i barnets berättelse. Om ledande frågor förekommer ska de användas medvetet; kanske som en sista utväg. Högsta domstolen har definierat vissa kriterier för en trovärdig berättelse; den bör vara klar sammanhängande och detaljerad. Berättelsen ska helt inte innehålla punkter som verkar svårförklariga eller på annat sätt väcker tveksamhet om trovärdigheten hos berättaren 10. Flera av de intervjuade, däribland åklagare och domare, anförde att ledande frågor var relativt vanliga i barnförhör och att frågetekniken måste förbättras. Detta bekräftas också i en studie av 72 förstagångsförhör med svenska barn, där 53 procent av frågorna bedömdes vara ledande och suggestiva. 11 Ytterligare en fråga som tagits upp av många intervjuade är behovet av en utökad social kontakt mellan förhörsledaren och barnet innan förhöret görs. Flera poliser och advokater har lyft fram behovet av att förhörsledaren får träffa barnet under avslappnade former, och gärna några dagar innan förhöret. Man anför att det är 7 Förundersökningskungörelsen 17 8 Socialstyrelsen, Sexuella övergrepp mot barn; Den rättsliga hanteringen, s 33 9 SOU 2000:42, Barnmisshandel; Polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder, s 70f 10 NJA 1993 s Cederborg, Orbach, Sterberg & Lamb, Investive Interviws of Child witnesses in Sweden,

9 mycket begärt av ett barn att berätta känsliga och svåra saker för en helt okänd person och framför en videokamera. De intervjuade åklagarna var emellertid mer restriktiva till utökade sociala kontakter. Detta eftersom det kan finnas en risk att polisens objektivet skulle kunna ifrågasättas Barnet har rätt till juridiskt stöd Barnet ska enligt föräldrabalkens regler i en rättsprocess i princip företrädas av någon annan. Enligt huvudregeln vårdnadshavaren. Samtidigt kan det ligga i vårdnadshavarens eget intresse att inte medverka i en brottsutredning som rör barnet, t.ex. i de fall vårdnadshavaren själv är misstänkt för brottet. Den 1 januari 2000 trädde lagen om särskild företrädare för barn i kraft. Lagen syftar till att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt och förbättra förutsättningarna för att utreda brottsmisstankar i just sådana fall där barnet och förövaren står varandra nära. Till särskild företrädare får förordnas en advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan. Endast den får förordnas som på grund av sina kunskaper och erfarenheter samt personliga egenskaper är särskilt lämplig för uppdraget. Vidare har alltid en målsägande i ett sexualbrott rätt till målsägandebiträde. Det är vanligen en advokat som förordnas av rätten. Målsägandebiträdets uppdrag innebär att vara ett stöd och en representant för målsäganden under processen, från utredningens början till dess slut. Under förundersökningen innebär det främst att beskriva för målsägande hur utredningen går till och ge fortlöpande information om utredningens utveckling, men också om andra stödåtgärder (t.ex. inom sjukvård eller socialtjänsten). Den viktigaste uppgiften under förundersökningen torde dock i regel vara att hjälpa målsäganden att förstå vad som är rättsligt relevant och att som biträde medverka vid alla målsägandeförhör som genomförs hos polisen. De intervjuade advokaterna uppgav att de kände att de skulle behöva mer kunskap om utbildning i hur man möter barn som utsatts för sexuella övergrepp. De ansåg vidare att det borde övervägas att införa ett utbildningskrav för att kunna bli förordnad som målsägandebiträde i denna typ av ärenden Videoförhör Det finns ingen fast åldersgräns för när ett barn är tillräckligt gammalt för att vara med i rätten. I praxis har 15 år utvecklats till en ungefärlig gräns. Om barnet bedöms vara för ungt för att delta i en huvudförhandling, spelas förhöret med barnet under förundersökningen in på video. Videon spelas sedan upp i rätten. Det innebär ofta att videoförhöret kan vara av central betydelse för hela rättsärendet. Ett problem i sammanhanget är den misstänktes rätt att ställa kompletterande frågor till målsäganden. Denna rättighet är reglerad i artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Om barnet inte kommer att närvara vid rättegången, vilket ju är fallet med yngre barn, måste försvarets rätt att höra målsägande komma till uttryck under förundersökningen. Försvaret har då rätt att närvara vid förhör med barnet och ska kunna ställa kompletterande frågor. För att barnet inte ska störas av förfarandet löser man det praktiskt genom att 6

10 försvararen finns i angränsande rum, ett s.k. medhörningsrum. När förhörsledaren anser sig vara klar med förhöret går denne ut i medhörningsrummet för att höra vilka kompletterande frågor försvaret har. Dessa frågor ställer sedan förhörsledaren till barnet. Kvaliteten på de videoinspelade förhören har en mycket stor betydelse. Enligt uppgifter från Rikspolisstyrelsen varierar dock kvaliteten på den tekniska utrustning kraftigt mellan polismyndigheterna. Det finns exempel på polismyndigheter som har så omodern utrustning att förhörande polis själv måste byta videoband, och i värsta fall vid ett känsligt läge i förhöret 12. I en undersökning som Kommittén mot barnmisshandel gjort med poliser och åklagare angavs beträffande den tekniska utrustningen att det var mycket viktigt med högklassig ljudkvalitet. Vidare angavs att kameran borde ha zoomfunktion, vara rörlig och helst diskret placerad. Motsvarande synpunkter framfördes av de av mig intervjuade poliserna och åklagarna. Flera hade egna erfarenheter där den bristande tekniska kvalitéten hade kommenterats av domaren. Antingen under förhandlingen eller till och med i själva domen Förhör med barn i olika åldrar En undersökning har gjorts vid ett polisdistrikt i Stockholm av samtliga brottsutredningar åren beträffande misstänkta sexuella övergrepp mot barn 13. Där har följande skillnader mellan olika ålderskategorier bland barnen kunnat konstateras vad avser handläggningen. Barn under 3 år. Barnet kan i dessa fall inte lämna någon egen muntlig utsaga, varför det oftast inte hålls något polisförhör med barnet överhuvudtaget. Barn 3-6 år. Även i denna grupp visade det sig vara svårt att få en berättelse från barnets som uppfyller de krav som rättsordningen ställer på bevisning. Undersökningen kommenterar särskilt att åklagarna mer eller mindre gett upp när det gäller denna grupp. Det anges att eftersom det är så svårt att nå upp till det höga beviskravet utgår åklagarna från att man inte kommer göra det i det aktuella fallet heller, och lägger därför ned undersökningen så snart det går. Barn 6-9 år. I denna grupp hade barnen oftast förmåga att avge en egen sammanhängande berättelse. Ledande frågor i förhören var dock ett tydligt problem varför bevisvärdet av barnens utsagor i dessa fall underminerades. Barn 9-12 år. Här har barnet en betydligt bättre förmåga att avge en egen sammanhängande berättelse. När det gäller sexuellt utnyttjande av nära anhörig blir dock beskrivningen ofta korthuggna och vaga. Liksom i den förra åldersgruppen är ledande frågor ett tydligt problem. 12 SOU 2000:42, Barnmisshandel; Polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder, s Diesen, Att utreda sexuella övergrepp mot barn - en lägesbeskrivning ur Stockholmsperspektiv 7

11 Barn år. I denna åldersgrupp är det inte berättelsen som är problemet utan trovärdighetsbedömningen. Här kommer, om den misstänkte förnekar,ord att stå mot ord. Grundfrågan blir därmed om barnets berättelse uppfyller kraven på tillförlitlighet. Ett intryck i undersökningen är att polis och åklagare, med eller utan fog, har en skeptisk grundattityd till tonåringar som berättar om övergrepp i familjen, särskilt om övergreppen sägs ha skett flera år tidigare Särskilt utsatta barn Funktionshindrade barn löper ofta en större risk att utsättas för sexuella övergrepp än andra. Det gäller särskilt barn med nedsatt kommunikationsförmåga 14. Flera av de intervjuade poliserna och åklagarna uppgav att det var extra besvärligt att utreda dessa ärenden, eftersom barnet hade svårt att förmedla vad de varit utsatta för. Man efterlyste utbildning för att bättre kunna tolka och förstå dessa barns signaler Den medicinsk utredning En viktig del i förundersökningar av sexuella övergrepp mot barn kan vara de medicinska utredningarna. De är en viktig stödbevisning som kompletterar barnets berättelse. När det gäller de allra yngsta barnen kanske det är den enda form av bevisning som föreligger När görs en medicinsk undersökning? Det finns i lagen inga uttryckliga regler i vilka fall medicinska utredningar ska göras. I Riksåklagarens rekommendationer anges att en läkarundersökning alltid bör göras om barnets egen berättelse eller annan information talar för att barnet kan ha utsatts för sexuella övergrepp 15. Flera av de intervjuade advokaterna och läkarna uppgav att de hade en känsla av att antalet medicinska utredningar hade minskat under senare år. Detta styrks också av den praxisundersökning som Sexualbrottskommittén gjort. I 415 slumpvis utvalda domar var det endast i några få fall som det förekom stödbevisning såsom rättsintyg baserat på en medicinsk undersökning. En anledning till de fåtaliga läkarundersökningarna kan vara det faktum att sexuella övergrepp mot barn sällan ger fysiska skador eftersom de inte ofta genomförs med våld. Undersökningar visar att gärningsmannen snarare använder sig av sin auktoritet eller utsätter barnen för mutor och kvalificerade övertalningar för att genomdriva sin vilja 16. Flera av de intervjuade läkarna framhöll att det var viktigt att regelmässigt göra läkarundersökningar. En orsak till det uppgavs vara att det var viktigt att ur medicinsk synvinkel bekräfta för polis och åklagare att det barnet uppgivit sig vara med om inte heller borde medföra några fysiska skador. Vidare menade man att det var viktigt för barnet att få en bekräftelse från de vuxna att de hade tagit barnets berättelse på allvar. I detta sammanhang framfördes även att det är 14 SOU 2001:14, Sexualbrotten; Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor, s Riksåklagaren PM 1999:01, Förundersökning vid sexuella övergrepp mot barn, s SOU 2001:14, Sexualbrotten; Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor, s 265 8

12 mycket viktigt för barnet att få veta att deras kropp "ser normal ut". Ofta har utsatta barn fått höra att de ser annorlunda ut på något sätt. Det finns ingen fastställd regel var en medicinsk undersökning ska utföras. På yngre barn är det mest vanligt att den görs på en barnmedicinsk mottagning. För äldre barn, år och äldre, görs undersökningen ofta på en gynekologisk mottagning Vem ska göra den medicinska undersökningen? Det är polisen eller åklagaren som har rätt att begära att medicinsk undersökning ska göras på barnet. Det finns inga regler vilken typ av läkare som ska utföra undersökningen. I Riksåklagarens rekommendationer anges att undersökningen bör göras av barnläkare tillsammans med rättsläkare eller gynekolog. Vidare poängteras att det är viktig att läkaren har nödvändig reell kompetens och erfarenhet av att utföra och tolka denna typ av undersökningar 17. Socialstyrelsen anger i samma fråga att vid misstanke om sexuella övergrepp kan det vara lämpligt att undersökningen utförs av en rättsläkare och att rättsintyget utfärdas av denne, om så är möjligt 18. Även i intervjuerna med läkarna framkom att det är önskvärt med en samverkan mellan en rättsläkare och en barnläkare. Emellertid finns det flera praktiska problem med en sådan ordning. Dels finns rättsläkare enbart i ett fåtal städer. Dels menade man att det är vanligt att barnläkare inte vill göra dessa utredningar. Det kan ha flera orsaker. Dels har de redan ofta någon form av behandlande relation till familjen och önskar inte bli indragna i en brottsutredning av den orsaken. Dels är det också vanligt med motanmälningar mot läkaren från familjens sida Genomförandet av den medicinska undersökningen Den rättsläkare som intervjuades poängterade att den undersökning som görs inte alls behöver upplevas som obehaglig. Stor vikt läggs vid att se hela barnet. Lugnt och metodiskt studerar man alla olika kroppsdelar, för att t.ex. upptäcka blåmärken eller rivmärken. Även undersökningen av könsorganen är endast en yttre undersökning som inte alls framkallar fysisk smärta. Rätt utförd, menade rättsläkaren tar barnet inte skada av undersökningen. Rättsläkarens erfarenhet var att rättsintygens kvalitet var väldigt varierande, och efterlyste nationella riktlinjer för hur en medicinsk undersökning av denna typ bör gå till. Detta för att höja kvalitétsnivån i hela landet. Rättsläkaren ansåg vidare att det borde övervägas att införas någon central granskningsfunktion för rättsintygen. 4.2 Rättegången En central punkt i Rättegångbalkens regler om bevisföring är att bevisningen ska upptas muntligen. Det räcker alltså inte att den presenteras rätten i form av protokoll eller registrerade förhör. En annan princip är att endast det som 17 Riksåklagaren PM 1999:01, Förundersökning vid sexuella övergrepp mot barn, s SOSFS 1997:5, Socialstyrelsens allmänna råd; Rättsintyg vid utredning av vålds- och sexualbrott 9

13 framläggs vid huvudförhandlingen är processmaterial. Det är endast det som får beaktas. Förundersökningsmaterial är därmed inte bevismaterial och den verkliga, slutliga utredningen av brottet ska ske i rätten. Att man utformat processen på detta sätt har främst sin förklaring i att domstolens ledamöter med egna sinnen ska få ta del av bevisningen i direkt, inte förmedlad form. Därigenom anses förutsättningarna för en korrekt bevisprövning, inte minst när det gäller utsagor, öka. Ovanstående grundläggande principer innebär att det icke närvarande barnet hamnar i en svårare position. Över huvud taget innebär processer där barn är inblandade, en rad svårigheter, bl.a. beroende på att barnet måste representeras av ställföreträdare Barns berättelse/utsaga Barns deltagande i rätten Det finns inga uttalade lagregler när barn som målsägande ska närvara under rättegången. Praxis har utvecklats att barn under 15 år normalt inte hörs under rättegången. Det finns dock inga rättsliga hinder mot att kalla och höra ett barn (oavsett ålder) inför rätta. Däremot anses det olämpligt att låta mindre barn medverka i rättegångar, särskilt om barnet blivit utsatt för brott. Rättegången anses innebära en onödig psykisk påfrestning och dessutom kan det i många fall vara svårt att på nytt i en domstolssal få en berättelse från barnet. I stället åberopar åklagaren barnets utsaga i form av videoupptagning av polisförhören. I vissa fall, när barnet uppnått tonåren, kan det dock - beroende på mognad och utveckling- vara lämpligare att barnet medverkar i domstolen. Många av de intervjuade poliserna och åklagarna framhöll att det ur bevissynpunkt är bättre att barnet, om möjligt, deltar i rättegången. Då bör man arrangera domstolsförhöret så att barnet inte behöver konfronteras med den misstänkte. Skälet till att domstolsnärvaro är att föredra, då detta är möjligt med hänsyn till barnet, är att videoupptagna utsagor har lägre bevisvärde än utsagor inför rätta. Domstolsförhöret anses kringgärdat av större garantier för ett rättssäkert förfarande och förhörspersonens fysiska närvaro i sig anses öka rättens möjligheter att bilda sig en uppfattning om trovärdigheten. Dessutom ger närvaron rätten möjlighet till kompletterande frågor, vilket också de intervjuade domarna påpekat. Detta betyder i sin tur att de barn, som endast kommer till tals i form av en videoutsaga, är i ett bevismässigt underläge i förhållande till vad som normalt gäller målsägande. När brottsoffret är ett barn, som inte ska höras i rättegången, blir obalansen mellan målsägande och misstänkt stor även i ett annat avseende. Barnets berättelse är känd redan genom videoupptagningen. Den misstänkte och hans försvarare kan därför, utan att riskera några överraskningar i rätten, mycket konkret förbereda ett försvar mot den anklagelse. som finns i barnets utsaga. Den andra "aktören", barnet, saknar däremot möjlighet att direkt bemöta vad den tilltalade anför under rättegången. 10

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Det svåraste som finns

Det svåraste som finns Barnombudsmannen rapporterar br2006:02 Det svåraste som finns Åklagares hantering av misstänkta brott mot de yngsta barnen Barn har en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen att skyddas mot alla

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Barnahus i Island för sexuellt utnyttjade barn Ólöf Ásta Farestveit, leder för barnahus i Island

Barnahus i Island för sexuellt utnyttjade barn Ólöf Ásta Farestveit, leder för barnahus i Island Sida 1 ( 12 ) 1.20.14 Föreläsarens kommentarer till pp-bilder samt föreläsarens svar på frågor från publiken. Vid tangenterna Jenny Ström. Det här projektet/modellen startade 1998. Jag har arbetat lite

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset

Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset Barn som vittnen i brottmål Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset RättsPM 2014:3 Utvecklingscentrum Göteborg December 2014 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen 8 Rättsintygets roll i rättsprocessen Rättsintyget syftar i första hand till att användas som underlag av rättsväsendets myndigheter inom ramen för brottsutredningar. I en brottsutredning kan intyget få

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Därför Barnahus. så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp

Därför Barnahus. så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp Därför Barnahus så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn

Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn Handbok Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 (uppdaterad juli 2007) 2 Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Syftet med denna handbok...4 Några

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Något kort om förhör i rättegång.

Något kort om förhör i rättegång. NYHETER M.M. 2011-10-13 Något kort om förhör i rättegång. En part som för en talan i ett mål hos en domstol åberopar ofta flera omständigheter som utgör en grund för att rätten domstolen ska fatta det

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Barnet som målsägande i brottmålsprocessen

Barnet som målsägande i brottmålsprocessen Enskilt arbete, 30 HP, vår 2013 ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUITIONEN FÖR JURIDIK, PSYKOLOGI OCH SOCIALT ARBETE JURIDICUM ENSKILT ARBETE RÄTTSVETENSKAP, 30 HP PROCESSRÄTT VT 2013 Barnet som målsägande i brottmålsprocessen

Läs mer

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn Mål nr meddelad i Falun 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Niclas Eltenius Åklagarkammaren i Falun Målsägande Målsägande, se domsbilaga 1 Målsägandebiträde: Advokat Veronica Viklund

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-05-28 ÅM 2014/3780 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-05-14 B 1820-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm DM./. riksåklagaren

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

Redovisning av ett uppdrag

Redovisning av ett uppdrag Björn Ericson Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Riksåklagaren Redovisning av ett uppdrag Kort historik I beslut den 16 februari 2009 avseende ifrågasatt tjänstefel av åklagare och polis vid utredningar

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Brott mot vuxna går före Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige

Läs mer

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall Mål nr meddelad i Hudiksvall 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Helena Swahn Åklagarkammaren i Gävle Tilltalad Elsie ANN-KRISTIN Ros, 520510-3509 Renskullen 1 821 50 Bollnäs Ombud och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 februari 2013 Ö 5674-12 Framställning om utlämning till Schweiz av MC Offentlig försvarare: Advokat SF YTTRANDE Det föreligger hinder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PH. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PH. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MR Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 B 2937-10 KLAGANDE SP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PH MOTPARTER 1. TP Ombud och målsägandebiträde: Advokat

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

PROMEMORIA 2009-05-14. Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson. Sammanfattning

PROMEMORIA 2009-05-14. Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson. Sammanfattning PROMEMORIA 2009-05-14 Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson Barncentrum nordost - Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåkers kommuner och Vaxholms stad i samverkar kring barn som utsatts för våld eller sexuella

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller

Läs mer

Barnahus. försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Rättsmedicinalverket

Barnahus. försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Rättsmedicinalverket Barnahus försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn Rättsmedicinalverket ISBN: 978-91-85999-15-6 Artikelnr 2008-131-14 Omslag Iwa Wasberg Sättning Edita Västra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? Vårdnadshavare i Huvudsakliga frågeställningar 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? 2) Vilken betydelse har vårdnadshavarens närvaro för rättsprocessen för den unge

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 augusti 2004 B 3811-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART LS Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS SAKEN

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer