Advokaters egna utredningar i straffprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Advokaters egna utredningar i straffprocessen"

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i processrätt 30 högskolepoäng Advokaters egna utredningar i straffprocessen Frågor om deras betydelse och berättigande Författare: Christine Staberg Handledare: Doktorand Henrik Bellander

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsningar och begreppsförtydliganden Metod Disposition Straffprocessen Funktioner och syften Olika processformer Processens funktioner på regelnivå Teoretiska ramar för utredningen i brottmål Åklagares utredningsskyldighet Förundersökningens bedrivande Åklagarens objektivitetsplikt Förundersökningsprotokoll Polisers och åklagares utredningsarbete Försvararens utredningsmöjligheter Ramarna för uppdraget Advokatens uppdrag under förundersökningen Utredningsarbetet Möjligheter till ekonomisk ersättning relaterat till utredningsarbetet Domstolens ansvar för utredningen Under förundersökningen Under huvudförhandling, särskilt anlitande och värdering av sakkunniga Advokaters utredningar i praktiken Innebörd Barnläkarfallet Omständigheterna i fallet Reflektioner om försvararens utredning i målet Mobilfilmsmålet Redogörelse för omständigheterna i målet Reflektioner om utredningens bedrivande Polismålet Omständigheter i målet Reflektioner om betydelsen av sakkunnigutlåtande Orsaker till utredningarna Resultatgranskning Otillräcklig förundersökning Domstolars bevisvärdering av sakkunnigutlåtanden Uppdragsenlighet Samhällsförändringar Allmänna förändringstendenser i samhället Förändrad brottslighet Förändrad stämning i rättssalen

4 6 Försvararens utredningar i ett förändringsperspektiv Förändringar utanför försvararrollen Förstärkt åklagarroll Ökat domstolsinflytande Undersökningsdomare Förändrad försvararroll Ökad involvering under processens gång Egna utredningar Hur advokaters egna utredningar bör införas i gällande system Finansiering av advokaters egna utredningar Avslutning En sammanfattning Avslutande kommentarer Källförteckning Litteratur Tryckt skrift Artiklar Rättsfall NJA Hovrättsavgöranden Tingsrättsavgöranden Europadomstolen Förarbeten Statens offentliga utredningar Internetkällor Övriga beslut och skrivelser

5 Förkortningar EKMR Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna FN Förenta nationerna FUK förundersökningskungörelse (1947:948) FOI Totalförsvarets forskningsinstitut HD Högsta domstolen JK Justitiekanslern JT Juridisk tidskrift SKL Statens kriminaltekniska laboratorium SvJT Svensk juristtidning RB rättegångsbalken (1942:749) RF regeringsformen RhjL rättshjälpslagen (1996:1619) RMV Rättsmedicinalverket 5

6 Förord Innan uppsatsens början vill jag rikta några hjärtliga tack till personer som på ett eller annat sätt har stöttat mig i uppsatsens skrivande. Tack till: Min handledare Henrik Bellander för en mycket bra handledning! Tack för alla kloka råd, alla diskussioner och dina genomläsningar. Min handledare på praktiken, Thomas Håkansson. Tack vare dig fick jag en ovärderlig inblick i det praktiska livet som advokat. Björn Hurtig för inspirationen till uppsatsen. Utan dina lyckade utredningar och ditt stora engagemang i frågan hade inte den här uppsatsen kommit till. Anne Ramberg, Ellen Aule och Sture Larsson för att ni tog er tid att diskutera uppsatsens ämne med mig. Era åsikter gav mig en bredare syn vilket har varit mycket värdefullt för uppsatsens innehåll. Slutligen vill jag rikta ett särskilt tack till: Min mormor och min farfar. Jag vet att ni hade varit stolta över mig. Min älskade Magnus för all stöttning och för att du alltid tror på mig. 6

7 1 Introduktion 1.1 Bakgrund En läkare blir hämtad från sitt arbete på Astrid Lindgrens barnsjukhus av poliser. De meddelar henne att hon är misstänkt för dråp på ett spädbarn som tidigare varit hennes patient. Läkaren sitter anhållen och häktad i sju dagar på grund av den misstanke hon delgivits. Åklagaren påstår att läkaren skulle ha injicerat en alldeles för hög dos av ett narkosmedel och på så sätt föranlett barnets död. Läkaren hävdar hela tiden sin oskuld men detta visade sig bara vara början på en lång och omfattande process. Fallet får stor uppmärksamhet i media och läkaren blir avstängd från sitt arbete. Under processen åberopar åklagaren i huvudsak som bevisning ett analysbesked från RMV. Flera experter konstaterar att det utifrån analysbeskeden troligen gick till så som åklagaren hävdar. Läkaren skulle avsiktligen ha berövat barnet livet. Analysbeskedet ifrågasätts av läkaren och genom sin advokat företar de själva en omfattande utredning för att motbevisa åklagarens teori om händelseförloppet. Den egna utredningen visar ett helt annat resultat och i tingsrätten frias den dråpmisstänkta läkaren. 1 I ett annat fall döms två unga killar i både tingsrätt och hovrätt för våldtäkt mot en flicka. Båda killarna hävdar sin oskuld och refererar till en mobilfilm som bevisar deras berättelse om händelsen. Mobiltelefonen beslagtas och filmen, som var raderad, försöker polisen att återskapa. Återskapandet misslyckas och domstolen dömer efter målsägandens berättelse. När domen fallit och mobiltelefonen inte längre är i beslag åtar sig en av killarnas advokat att själv försöka återskapa mobilfilmen via ett privat företag. Företaget lyckas och filmen visar det som killarna hävdat genom båda processerna. HD undanröjer hovrättens dom, återförvisar målet och killarna frikänns från åtalet om våldtäkt. 2 I ett tredje fall står en polis åtalad för grovt vållande till annans död för att ha skjutit ihjäl en kille i en trappuppgång. Polisen hävdar hela tiden nödvärn och påstår sig ha blivit attackerad av mannen med kniv och att det var därför han sköt. SKL:s utredning visade med viss osäkerhet att mannen blivit skjuten i ryggen när han var på väg från polisen. Detta stödde åklagarens tes om att nödvärnssituationen hade upphört vid skottet. Försvarsadvokaten nöjde sig dock inte med bevisningen från SKL utan anlitade FOI för att göra en bedömning av händelseförloppet. Deras 1 Solna tingsrätts dom mål nr B Exempel på målets uppmärksamhet i media: Forslund, Olsson, Information hämtad Hovrätten för västra Sverige mål B Information hämtad

8 utredning påvisade stora brister i SKL:s utredning och skapade så pass mycket tvivel att polisen frikändes. Polismannens fackförbund bekostade advokatens utredning med kr. Hade förbundet inte finansierat utredningen hade försvararen inte kunnat utföra det han gjorde vilket kunde ha lett till en helt annan utgång i målet. 3 I sin strävan att ge sin klient en rättssäker process har det blivit allt vanligare att försvarsadvokater gör egna utredningar. 4 I ett par rättsfall har försvarsadvokatens utredning vänt hela fallet och omkullkastat åklagarens bevisning totalt. Mycket tyder på att utredningarna behövs, trots ett system där försvarsadvokaten egentligen inte ska stå för utredningen. Det är åklagaren som har bevisbördan för att bevisa skuld hos en tilltalad. Fenomenet med försvarsadvokaters utredningar kan vara ett tecken på att systemet inte fungerar riktigt som det ska. 5 I dagens system är det inte alla tilltalade som kan få möjlighet till en utredning utförd av sin försvarsadvokat. En viktig aspekt är huruvida advokater kan anses ha en skyldighet att göra egna utredningar i de fall där det anses nödvändigt. Vad är det egentligen som ingår i en försvarsadvokats yrkesskyldigheter? Att döma av debatten kring advokaters arvoden anses advokater snarare göra för mycket. Resurser påverkar arbetsförutsättningar och frågan är då om advokaters egna utredningar ryms inom det system som resurserna ska täcka. Någonstans verkar ett behov av utredningar uppstått och frågan är vad det i sådana fall beror på. Finns det brister i systemet som korrigeras genom utredningarna? Om advokater inte ska ha möjligheten att utföra egna utredningar kanske systemet bör ses över på andra håll. Debatten kring rättssäkerhet har pågått länge diskuterades frågan om rättssäkerhet i brottmålsprocessen i Svensk juristtidning. 6 Många av de frågor som behandlades då är lika aktuella idag. Det påstås i artikeln att åklagarna får agera syndabockar när rättssäkerheten tryter men att det finns fler aktörer att skylla på. Alla aktörer i en brottmålsprocess ska agera efter att uppnå högsta möjliga rättssäkerhet. Redan 1985 påpekas att debatten måste hållas levande för att hela tiden påminna om hur viktigt det är att inte ge vika när det gäller rättssäkerhet. Min uppsats är ett litet bidrag i en förhoppningsvis långt pågående debatt om rättsstatens princip om rättssäkerhet. 3 Jönköpings tingsrätts dom mål nr B I takt med att polis och åklagare fått större resurser till att utreda brott. Se bland annat Ivarsson, Information hämtad Information hämtad Cars, SvJT 1985 s

9 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att beskriva advokaters egna utredningar i straffprocessen utifrån tre olika perspektiv. Det första perspektivet är att försöka finna orsaker till att utredningarna görs, i ett system där de egentligen inte är tänkta att behövas. Det andra perspektivet är att undersöka betydelsen av utförda utredningar i praxis. Det tredje perspektivet är ett de lege ferendaperspektiv där redan pågående utvecklingsarbete presenteras och nya förslag föreslås. Den övergripande frågeställningen är om advokaters egna utredningar tyder på någon typ av brist i systemet eller om det snarare är en fråga om att systemet inte nyttjas tillräckligt från försvararens sida. Går det att uppnå samma resultat men på andra sätt? Eller behöver samtliga aktörer och funktioner samverka? Undersökningen grundas på en diskussion om straffprocessens funktioner. 1.3 Avgränsningar och begreppsförtydliganden Eftersom ämnet är brett har uppsatsen avgränsats för att inte bli för omfattande. Aspekter som objektivitet inom rättsväsendet i stort kommer att behandlas endast i den omfattning som krävs för uppsatsens syfte. Begrepp som rättssäkerhet och rätten till rättvis rättegång kommer att behandlas, men någon djupdykning i dessa begrepp kommer inte att göras. Målsägandens roll i en brottmålsprocess kommer inte att behandlas i uppsatsen. I texten kommer vissa ord och begrepp att användas, som med fördel förklaras redan inledningsvis för att undvika förvirring hos läsaren. När jag talar om advokater, försvarsadvokater eller försvarare menas advokater som är förordnade som offentliga försvarare i en brottmålsprocess. Det finns även andra uppdrag för advokater och det förekommer advokater i brottmålsprocesser som inte är förordnade som offentliga försvarare. Om det skulle talas om någon annan advokat kommer det att framgå ur texten genom att jag till exempel använder begreppet privata försvarsadvokater. Vad gäller det centrala begreppet utredningar finns det anledning att redan här klargöra vilken typ av utredning som behandlas. Det finns i vart fall tre olika typer av utredningar som en advokat kan göra. För det första finns rättsutredningar vilket kortfattat innebär studier av gällande rättsläge. En advokat måste veta vilka regler som gäller på området innan denne ger råd. Många gånger är lagen inte helt enkel att förstå och dessutom pågår förändringar i lagstiftningen kontinuerligt. 7 För det andra förekommer utredningar som jag valt att kalla kontrollgranskning vilka är en försvarsadvokats uppgift att genomföra i alla brottmål. Kortfattat innebär arbetet att 7 Heuman Advokatens rättsutredningar metod och ansvar, s 57. 9

10 granska åklagarens utredning kritiskt. Eventuellt kan advokaten hitta felaktigheter eller svagheter i bevisningen vilka då är viktiga att poängtera vid domstolsförhandlingen. För det tredje har vi uppsatsens huvudämne, nämligen advokaters egna utredningar. Med detta menas således att advokater gör egna utredningar av sakomständigheterna i fallet, på motsvarande sätt som åklagaren gör. I egna utredningar förekommer också anlitande av andra, som extern expertis eller sakkunniga inom aktuellt område. Den närmare innebörden av denna typ av egna utredningar presenteras längre fram, och bör hållas isär från de två övriga former av utredning. 1.4 Metod Källor för uppsatsens undersökningar är dels lagtext, förarbeten, myndighetspublikationer, artiklar och annan skriven juridisk litteratur, dels icke-juridiska artiklar. Även skrivelser från aktuella myndigheter och aktörer inom ämnet förekommer i källorna. Perspektivet i uppsatsen är ett praktiskt partsperspektiv utifrån försvarsadvokatrollen i straffprocessen. Jag kommer därför i uppsatsen att behandla tre opublicerade underrättsfall, där advokatens utredning har haft betydelse för utgången. Dessa har trots att de inte varit för bedömning av HD, på grund av sitt nyhetsvärde och för att belysa advokaters egna utredningar och dess konsekvenser betydelse för uppsatsen. Inspiration för mitt skrivande har vidare hämtats från min praktik på advokatbyrån Hurtig and Partners där egna utredningar hör till det vardagliga arbetet. Erfarenheter och samtal från byrån, dock inte i intervjuformat, har påverkat uppsatsens inriktning. Vidare har möten med advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och kammaråklagare Ellen Aule från Riksåklagarkansliet ägt rum. Diskussioner via mailkonversationer med advokat Sture Larsson har också bidragit till intressanta synpunkter. Deras åsikter och syn på advokaters egna utredningar anser jag intressanta och viktiga att presentera. Åsikterna kommer att presenteras i den sista delen av uppsatsen. 1.5 Disposition Uppsatsen kommer att behandla ämnet i tre delar. Inledningsvis presenteras straffprocessens funktioner och utveckling. I den delen kommer även centrala begrepp som rättssäkerhet, rätten till en rättvis rättegång och oskyldighetspresumtionen beröras. Efter det presenteras teoretiska och rättsliga ramar för aktörers utredningsskyldighet/- möjlighet. I den delen redogörs för åklagarens utredningsskyldighet under förundersökningen, advokatens utredningsmöjlighet och 10

11 domstolens utredning. I dessa delar kommer även andra närliggande frågor presenteras, såsom åklagares objektivitetsplikt, advokaters ersättning och utlägg för egna utredningar. Den andra delen, som är den mest omfattande, är huvuddelen där advokaters egna utredningar och hur det sker i praktiken mer ingående undersöks. I den analysen presenteras tre rättsfall och utifrån dem, tillsammans med andra källor, analyseras systemet och dess eventuella brister. Eftersom ett av syftena med uppsatsen är att klargöra huruvida advokaters egna utredningar behövs är det av vikt att redogöra för vad alternativen är samt om dessa är tillräckliga. Den tredje och sista delen är en framtidsprognos där jag presenterar mina slutsatser gällande dessa utredningar. Denna tredje del har för avsikt att utreda om åtgärder behövs i delar där systemet inte fungerar som det ska. I den tredje delen återfinns mina diskussioner samt diskussioner som förts med Anne Ramberg, Ellen Aule och Sture Larsson. Sist finns en avslutning med en sammanfattning och redogörelse för uppsatsens resultat. 2 Straffprocessen 2.1 Funktioner och syften I början av 1900-talet ansågs straffprocessens funktion vara att skapa ordnade former för konfliktlösning. Med utvecklingen kom sedan huvudfunktionen att bli finnandet av den materiella sanningen, medan vi idag anser att en av straffprocessens huvudfunktioner är att verka handlingsdirigerande. 8 Det är dock inte uteslutet att det finns åsikter om att huvudfunktionen än idag är att vara konfliktlösande, eller att funktionerna kan vara blandade. 9 Synen på straffprocessens funktioner och syften har varierat med tiden och blir ständigt påverkad av utomstående faktorer, så som nya konventioner och förändrad brottslighet. Det går därför inte att säga att straffprocessens funktioner är något definitivt, utan snarare något förändringsbart som påverkas av samhällets utveckling. Att en process har handlingsdirigerande syften innebär att processen ska påverka beteendet hos människor för att skapa ett civiliserat samhälle. Det här ska ske genom avskräckning och moralbildning som syftar till att personer inte ska begå brott. 10 Med andra ord är den handlingsdirigerande funktionen framåtblickande medan konfliktlösningsfunktionen snarare är bakåtblickande. 11 Processen har en incitamentsskapande funktion och påverkar därigenom tänkandet hos individer. 12 Olivecrona menar att 8 Lindblom, SvJT 1999 s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s 604 där författaren delar upp olika författares synsätt i två läger där bland annat Lindell anser att processens funktioner i första hand är konfliktlösning medan Ekelöf och Olivecrona snarare menar att funktionen i första hand är handlingsdirigerande. 10 Lindblom, SvJT 1999 s Lindblom, Processens funktioner en resa i gränslandet? I Festskrift till Strömholm, s Lindblom, Processens funktioner en resa i gränslandet? I Festskrift till Stig Strömholm, s

12 straffprocessens syfte är att skapa ett samband mellan brott och straff. Straffrätten och processrätten är därför beroende av varandra för att motverka brottslighet i samhället. 13 Sambandet finns inledningsvis i form av ett hot om straff och fortsätter sedan med hotets realisering genom att en påföljd döms ut. Processen är länken däremellan, vilken gör att de materiella reglerna får genomslagskraft. Om samhället inte hade någon rättskipning skulle lagstiftningen inte vara det styrmedel som det är idag. 14 Straffprocessens övriga funktioner brukar delas upp i brottsbekämpning och rättssäkerhet. Dessa funktioner är polära och därmed i motförhållande till varandra. 15 Att ha brottsbekämpning som syfte innebär att minimera antalet felaktiga friande domar för att motverka brottslighet. Rättssäkerhetssyftet innebär istället att det ska förekomma så få oriktiga fällande domar som möjligt för att undvika att oskyldiga personer döms. Lindblom delar upp syftena i brottsbekämpningsmodellen och rättssäkerhetsmodellen. 16 I och med att dessa två modeller står i motsatsförhållande till varandra innebär det att en ökning på ena sidan leder till en minskning på andra sidan. Vilken modell som får störst genomslagskraft kan, som ovan nämnts, påverkas av olika faktorer under tidens gång. Process- och samhällsekonomiska aspekter kan spela stor roll för utformandet av regler rörande processen. 17 Rättssäkerheten ska vara den enskildes rättsskydd mot övermakten. 18 För uppsatsens ändamål används här en definition av rättssäkerhet ur en rapport från JK: Rättssäkerhet är den säkerhet för enskilda som en god och förutsebar rättsordning ger och vars yttersta garanti är att ingen döms för brott om inte hans eller hennes skuld är ställd utom rimligt tvivel. 19 Det är nödvändigt att staten ska kunna utöva makt över sina medborgare men samtidigt måste det finnas begränsningar. Begränsningar grundar sig på att Sverige är en demokratisk rättsstat vilket medför rättigheter för den misstänkte. 20 Med utvecklingens gång har den enskilde individens rättigheter stärkts genom bland annat EKMR. Flera viktiga regler till skydd för den enskildes rättssäkerhet har tillkommit via konventionens artikel Olivecrona, Rättegången i brottmål enligt RB, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s SOU 1994:99, s JK, Rättssäkerheten i brottmål, s Pettersson, Rättsstaten, s Mer om EKMR:s påverkan på straffprocessen i avsnitt

13 Sammanfattningsvis anser Lindblom att oavsett vilken modell som anses viktigast så torde själva målet med straffprocessen vara att uppnå rättvisa genom att meddela materiellt riktiga domar. Han menar vidare att begreppet materiellt riktig dom innebär en riktig (rättvis) dom utifrån det processmaterial som finns tillhanda. 22 Likaså kan det sägas att oavsett vilka funktioner som har varit styrande under tidens gång så har processen alltid varit en förutsättning för att kunna realisera straffhoten. 2.2 Olika processformer Former för straffprocesser delas upp i antingen ackusatoriska eller inkvisitoriska processer. Den ackusatoriska processen kan även benämnas som kontradiktorisk, vilket innebär att det i processen finns två motstående parter som är verksamma i rättegångens samtliga delar. 23 I den inkvisitoriska processen handläggs ärendet av domstolen. 24 Skillnaden mellan de olika typerna av processer handlar till stor del om domstolens inblandning i rättegången. I den ena processformen har domstolen näst intill all makt och agerar både under förundersökningen och vid huvudförhandling. I den andra processformen ska domstolen endast döma på det material som parterna åberopar. Nackdelen med en rent inkvisitorisk process är att domstolen får en partsliknande ställning eftersom den är aktiv redan från förundersökningen. Det föreligger därmed en stor risk för opartiskhet och maktmissbruk. Det finns även nackdelar med en rent ackusatorisk process om den tilltalade inte tillvaratar sin roll som part tillräckligt, och därmed går miste om sina intressen. 25 Den svenska processen kan betraktas som en ackusatorisk process med vissa inkvisitoriska inslag. 26 Med detta menas att domstolen har mer inflytande över processen än i ett rent ackusatoriskt förfarande men ändå inte som i ett inkvisitoriskt förfarande. I svensk rätt är det åklagaren och den tilltalade som är parter och det är åklagaren (tillsammans med polisen) som har ansvaret för utredningen och de skapar även underlaget för huvudförhandlingen där domstolen sedan dömer i målet. 27 På grund av officialprincipen har domstolen ett större ansvar utöver dömandet. Principen återfinns i regler om att rätten ska eller får vara självständigt aktiv i processen genom att företa processhandlingar utan stöd i en parts yrkande. 28 Som exempel på en 22 Lindblom, Festskrift till Strömholm, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s Lindell m.fl., Straffprocessen, s Lindblom, SvJT 1999 s Olivecrona, Rättegången i brottmål, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s 58 och

14 regel baserad på officialprincipen kan rätten ex officio begära kompletterande utredning, något som dock är ovanligt Processens funktioner på regelnivå För att processens funktioner ska få genomslagskraft på regelnivå krävs att funktionerna anpassas till tillämpliga regler. Brottsbekämpning, effektivitet och rättssäkerhet kan ses som de övergripande funktionerna som sedan måste formuleras i regler som är tillämpbara i processen. Många av de regler som styr straffprocessen har dessa funktioner inbakade i sig. Funktionerna kan påstås genomsyra näst intill alla regler på ett eller annat sätt. Lindblom anser att funktionerna har olika betydelse i olika delar av processen, något som han kallar för ett differentierat funktionstänkande. 30 Inledningsvis i processen är det viktigt att poliser och åklagare har resurser och möjligheter att utreda brott och därför finns det gott om regler som stödjer brottsbekämpningsfunktionen och effektiviteten. Till exempel finns det möjlighet att göra husrannsakan enligt 28:1 RB, om vissa förutsättningar är uppfyllda. Detta är ett avsteg från det grundläggande skyddet mot husrannsakan som finns stadgat i 2:6 p 2 RF. Om möjligheter till exempelvis husrannsakan inte fanns skulle brottsbekämpningen bli betydligt svårare och inte alls lika effektiv. Reglerna om brottsbekämpning ändras i takt med att brottsligheten ändras. Ny brottslighet kan föranleda nya regler om tillåtna sätt att utreda brott. 31 Även om brottsbekämpningen har störst genomslag under förundersökningen finns även regler som skyddar den enskildes rättssäkerhet. Exempel på detta är den tilltalades rätt till insyn enligt 23:18 p 2 RB eller åklagarens krav att vara objektiv under förundersökningen enligt 23:4 RB. Rättigheterna för den tilltalade har även fått stöd i EKMR, som utgör svensk lag sedan den 1 januari Artikel 6 i konventionen ger stöd för rättssäkerhetsfunktionen genom att ställa upp dels krav på domstolen och förfarandet, dels vissa minimirättigheter för den tilltalade. Dessa rättigheter har direkt tillämplighet vilket innebär att de kan åberopas av den tilltalade i en process. Artikel 6 uppställer bland annat krav på att rättegången ska vara rättvis. Vad som menas med rättvis rättegång kan vara svårt att definiera. 29 Lindell, Straffprocessen, s Lindblom, SvJT 1999 s Ett exempel på nya utredningsmetoder är hemlig teleövervakning. Information hämtad

15 Danelius har ansett att det är vissa principer som ska uppfyllas för att rättegången ska vara rättvis. 32 Dels ska förhandlingen vara muntlig och offentlig, dels ska parterna vara likställda. Begreppet equality of arms innebär att båda parterna ska ha jämbördiga vapen i en rättsprocess. 33 Rätten till insyn är en del av denna princip på så sätt att båda parter ska få information om relevant fakta för att kunna försvara sig och argumentera kring det som framkommit. 34 Den tilltalade har rätt att tiga och ska betraktas som oskyldig till dess att den tilltalades skuld lagligen fastställts. Detta är innebörden av oskyldighetspresumtionen som finns stadgad i artikel 6.2 EKMR. Rättigheten gäller i större omfattning än vad som framgår av artikeln genom olika tolkningar i Europadomstolen. 35 Till exempel har Europadomstolen slagit fast att presumtionen börjar gälla så snart den misstänkte blivit påverkad av misstanken, och därför inträder den tilltalades rättigheter vid samma tidpunkt. 36 På grund av dess tidiga inträde påverkar presumtionen sedan processens förfarande. 37 Ett för uppsatsen intressant synsätt och tolkning av oskyldighetspresumtionen är att den tilltalade inte själv ska behöva bevisa sin oskuld. Det är åklagaren som har bevisbördan och det är åklagaren som med andra ord ska bevisa den tilltalades skuld. Innan dess är den tilltalade oskyldig. Oskyldighetspresumtionen råder alltså till dess att åklagaren har tillräcklig bevisning för att personen istället ska anses skyldig. 38 Förutom att det är åklagaren som ska bevisa den tilltalades skuld råder dessutom höga beviskrav inom brottmål. För att det ska bli en fällande dom krävs det att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått brottet. 39 Straffprocessens funktioner i form av brottsbekämpning och rättssäkerhet ska genomsyra hela processen i varje enskilt fall. Varje regel som styr processen kan härledas till dessa funktioner på ett eller annat sätt. Det är därför viktigt att respektera de regler som finns och uppfylla dem på bästa sätt. Reglerna är en del av något större. Det är viktigt att ha förståelse för straffprocessens funktioner för att på så sätt kunna värdera vissa förfaranden, såsom advokaters egna utredningar. Balansen mellan brottsbekämpning och rättssäkerhet är svår att upprätthålla, något som ofta märks i debatter Danelius, Mänskliga rättigheter, s Danelius, Mänskliga rättigheter, s 162. Begreppet equality of arms härstammar från rättsfallet Neumeister vs. Austria (1936/63). 34 Danelius, Mänskliga rättigheter, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Beviskravet kommer från rättsfallet NJA 1980 s Exempelvis i debatten kring telefonavlyssning. Se bland annat Pedersen, Persson, Tures, Information hämtad

16 3 Teoretiska ramar för utredningen i brottmål 3.1 Åklagares utredningsskyldighet Förundersökningens bedrivande I brottmål är det viktigt att det blir korrekta domar vilket många gånger kräver omfattande utredningar. Utredningarna ska besvara vad som har hänt samt om någon ska ställas till ansvar. När ett brott har begåtts inleds en förundersökning enligt 23:1 st 1 RB, så snart som det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal förövats. Förundersökningen inleds med andra ord så snart polisen fått kännedom om brottet, vilket oftast sker genom en anmälan. Enligt 23:2 RB är förundersökningens syfte att ge åklagaren tillräckligt med material för att kunna bedöma åtalsfrågan. Det finns alltid en person från polismyndigheten eller en åklagare som agerar förundersökningsledare vid en förundersökning enligt 23:3 st 1 RB. Det faktiska utredningsarbetet görs sedan av kriminalpolisen. 41 Förundersökningsledaren ansvarar för utredningen och ska se till att utredningen är tillräcklig för att väcka åtal alternativt nedlägga förundersökningen. Det är vidare förundersökningsledarens uppgift att se till att arbetet bedrivs effektivt och att den enskildes rättssäkerhetsintressen tillvaratas. 42 Det är sakens beskaffenhet som avgör vem som blir förundersökningsledare. Vid enklare mål kan en polis bli förundersökningsledare, medan det alltid är en åklagare vid mer komplicerade mål. Åklagare blir förundersökningsledare även vid enklare mål så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet, enligt 23:3 st 1 p 2 RB. En anledning till att åklagaren kopplas in i alla mål vid denna tidpunkt är för att skapa trygghet för den tilltalade genom att en juridisk kunnig och objektiv person övertar ansvaret för åtalet. Åklagaren ska således se till att den misstänkte skyddas mot obehöriga utredningsåtgärder. 43 Att det är poliser som utför själva utredningen har en rättssäkerhetsaspekt på så sätt att det ska garantera åklagarens objektivitet vid bedömningen av åtalet, detta genom att åklagaren inte blir allt för involverad i utredningsarbetet. 44 Det är sedan åklagaren som i brottmålsprocessen har bevisbördan, det vill säga att åklagaren ska bevisa att den tilltalade är skyldig. Utan åklagaren skulle inte brott kunna lagföras eftersom det är åklagarens uppgift att väcka åtal och därigenom verkställa straffprocessens syfte genom att realisera de straffhot som finns. 45 Arbetet innefattar 41 Ekelöf m.fl., Rättegång häfte V, s a st. 2 FUK. 43 SOU 1926:32 s SOU 1967:59, s och SOU 1992:61, s Landström, Åklagaren som grindvakt, s

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 mars 2010 Ö 3554-08 KLAGANDE BI MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 november 2015 Ö 3531-14 KLAGANDE ML MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012 14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2016 Ö 795-16 ANSÖKANDE STAT Republiken Turkiet MOTPART IC Offentlig försvarare: Advokat ES SAKEN Prövning enligt 18 lagen

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

SOU 2013:17 - Brottmålsprocessen - Hur påverkas rättssäkerheten om brott- målsprocessen

SOU 2013:17 - Brottmålsprocessen - Hur påverkas rättssäkerheten om brott- målsprocessen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet SOU 2013:17 - Brottmålsprocessen - Hur påverkas rättssäkerheten om brott- målsprocessen effektiviseras? Karin Åblad Examensarbete med praktik i Processrätt,

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall Mål nr meddelad i Hudiksvall 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Helena Swahn Åklagarkammaren i Gävle Tilltalad Elsie ANN-KRISTIN Ros, 520510-3509 Renskullen 1 821 50 Bollnäs Ombud och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen 8 Rättsintygets roll i rättsprocessen Rättsintyget syftar i första hand till att användas som underlag av rättsväsendets myndigheter inom ramen för brottsutredningar. I en brottsutredning kan intyget få

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 oktober 2003 B 2740-03 KLAGANDE BL Offentlig försvarare och ombud: advokaten TH MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. Sekretessbelagda uppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2012 Ö 123-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART PB SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Sedan Socialstyrelsen ombetts yttra sig i målet, får jag såsom ombud för Styrelsen anföra följande.

Sedan Socialstyrelsen ombetts yttra sig i målet, får jag såsom ombud för Styrelsen anföra följande. ADVOKATFIRMAN BERTIL SÖDERMARK AB Advokat BERTIL SÖDERMARK STRANDVÄGEN 1 BOX 14055 SE-104 40 STOCKHOLM TELEFON: 08-670 57 50 TELEFAX: 08-663 67 20 Till Regeringsrätten Målnr 5189--5190-2003, rotel 25 Sedan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter Generaldirektör Anders Danielsson Migrationsverket 601 70 Norrköping Stockholm den 7 juli 2016 Via brev och e-post Bäste Anders, Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2015 B 410-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. LV Ombud och offentlig försvarare: Advokat DH 2.

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

2014-05-02 meddelad i Göteborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott

2014-05-02 meddelad i Göteborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott DOM Mål nr B 16214-13 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Spec Göran Hansson Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad JOHAN Anders Åsman, 660612-5091

Läs mer

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR)

Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för konkurrens, statsstöd och ramvillkor 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR) Inledande kommentarer Hovrätten,

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom insiderbrott

Överklagande av hovrättsdom insiderbrott ÖVERKLAGANDE Sida 1 (9) Rättsavdelningen 2011-01-17 ÅM 2011/0129 Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom insiderbrott

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

2013-01-17 meddelad i Uppsala

2013-01-17 meddelad i Uppsala UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM Mål nr B 7305-12 2013-01-17 meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal motparter: 1) Sökande Kammaråklagare Ulrika Modin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Uppsala Motpart Studenternas

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:156

Regeringens proposition 2011/12:156 Regeringens proposition 2011/12:156 Resningsförfarandet i brottmål återupptagande av förundersökning och rätt till biträde Prop. 2011/12:156 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer