Advokaters egna utredningar i straffprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Advokaters egna utredningar i straffprocessen"

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i processrätt 30 högskolepoäng Advokaters egna utredningar i straffprocessen Frågor om deras betydelse och berättigande Författare: Christine Staberg Handledare: Doktorand Henrik Bellander

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsningar och begreppsförtydliganden Metod Disposition Straffprocessen Funktioner och syften Olika processformer Processens funktioner på regelnivå Teoretiska ramar för utredningen i brottmål Åklagares utredningsskyldighet Förundersökningens bedrivande Åklagarens objektivitetsplikt Förundersökningsprotokoll Polisers och åklagares utredningsarbete Försvararens utredningsmöjligheter Ramarna för uppdraget Advokatens uppdrag under förundersökningen Utredningsarbetet Möjligheter till ekonomisk ersättning relaterat till utredningsarbetet Domstolens ansvar för utredningen Under förundersökningen Under huvudförhandling, särskilt anlitande och värdering av sakkunniga Advokaters utredningar i praktiken Innebörd Barnläkarfallet Omständigheterna i fallet Reflektioner om försvararens utredning i målet Mobilfilmsmålet Redogörelse för omständigheterna i målet Reflektioner om utredningens bedrivande Polismålet Omständigheter i målet Reflektioner om betydelsen av sakkunnigutlåtande Orsaker till utredningarna Resultatgranskning Otillräcklig förundersökning Domstolars bevisvärdering av sakkunnigutlåtanden Uppdragsenlighet Samhällsförändringar Allmänna förändringstendenser i samhället Förändrad brottslighet Förändrad stämning i rättssalen

4 6 Försvararens utredningar i ett förändringsperspektiv Förändringar utanför försvararrollen Förstärkt åklagarroll Ökat domstolsinflytande Undersökningsdomare Förändrad försvararroll Ökad involvering under processens gång Egna utredningar Hur advokaters egna utredningar bör införas i gällande system Finansiering av advokaters egna utredningar Avslutning En sammanfattning Avslutande kommentarer Källförteckning Litteratur Tryckt skrift Artiklar Rättsfall NJA Hovrättsavgöranden Tingsrättsavgöranden Europadomstolen Förarbeten Statens offentliga utredningar Internetkällor Övriga beslut och skrivelser

5 Förkortningar EKMR Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna FN Förenta nationerna FUK förundersökningskungörelse (1947:948) FOI Totalförsvarets forskningsinstitut HD Högsta domstolen JK Justitiekanslern JT Juridisk tidskrift SKL Statens kriminaltekniska laboratorium SvJT Svensk juristtidning RB rättegångsbalken (1942:749) RF regeringsformen RhjL rättshjälpslagen (1996:1619) RMV Rättsmedicinalverket 5

6 Förord Innan uppsatsens början vill jag rikta några hjärtliga tack till personer som på ett eller annat sätt har stöttat mig i uppsatsens skrivande. Tack till: Min handledare Henrik Bellander för en mycket bra handledning! Tack för alla kloka råd, alla diskussioner och dina genomläsningar. Min handledare på praktiken, Thomas Håkansson. Tack vare dig fick jag en ovärderlig inblick i det praktiska livet som advokat. Björn Hurtig för inspirationen till uppsatsen. Utan dina lyckade utredningar och ditt stora engagemang i frågan hade inte den här uppsatsen kommit till. Anne Ramberg, Ellen Aule och Sture Larsson för att ni tog er tid att diskutera uppsatsens ämne med mig. Era åsikter gav mig en bredare syn vilket har varit mycket värdefullt för uppsatsens innehåll. Slutligen vill jag rikta ett särskilt tack till: Min mormor och min farfar. Jag vet att ni hade varit stolta över mig. Min älskade Magnus för all stöttning och för att du alltid tror på mig. 6

7 1 Introduktion 1.1 Bakgrund En läkare blir hämtad från sitt arbete på Astrid Lindgrens barnsjukhus av poliser. De meddelar henne att hon är misstänkt för dråp på ett spädbarn som tidigare varit hennes patient. Läkaren sitter anhållen och häktad i sju dagar på grund av den misstanke hon delgivits. Åklagaren påstår att läkaren skulle ha injicerat en alldeles för hög dos av ett narkosmedel och på så sätt föranlett barnets död. Läkaren hävdar hela tiden sin oskuld men detta visade sig bara vara början på en lång och omfattande process. Fallet får stor uppmärksamhet i media och läkaren blir avstängd från sitt arbete. Under processen åberopar åklagaren i huvudsak som bevisning ett analysbesked från RMV. Flera experter konstaterar att det utifrån analysbeskeden troligen gick till så som åklagaren hävdar. Läkaren skulle avsiktligen ha berövat barnet livet. Analysbeskedet ifrågasätts av läkaren och genom sin advokat företar de själva en omfattande utredning för att motbevisa åklagarens teori om händelseförloppet. Den egna utredningen visar ett helt annat resultat och i tingsrätten frias den dråpmisstänkta läkaren. 1 I ett annat fall döms två unga killar i både tingsrätt och hovrätt för våldtäkt mot en flicka. Båda killarna hävdar sin oskuld och refererar till en mobilfilm som bevisar deras berättelse om händelsen. Mobiltelefonen beslagtas och filmen, som var raderad, försöker polisen att återskapa. Återskapandet misslyckas och domstolen dömer efter målsägandens berättelse. När domen fallit och mobiltelefonen inte längre är i beslag åtar sig en av killarnas advokat att själv försöka återskapa mobilfilmen via ett privat företag. Företaget lyckas och filmen visar det som killarna hävdat genom båda processerna. HD undanröjer hovrättens dom, återförvisar målet och killarna frikänns från åtalet om våldtäkt. 2 I ett tredje fall står en polis åtalad för grovt vållande till annans död för att ha skjutit ihjäl en kille i en trappuppgång. Polisen hävdar hela tiden nödvärn och påstår sig ha blivit attackerad av mannen med kniv och att det var därför han sköt. SKL:s utredning visade med viss osäkerhet att mannen blivit skjuten i ryggen när han var på väg från polisen. Detta stödde åklagarens tes om att nödvärnssituationen hade upphört vid skottet. Försvarsadvokaten nöjde sig dock inte med bevisningen från SKL utan anlitade FOI för att göra en bedömning av händelseförloppet. Deras 1 Solna tingsrätts dom mål nr B Exempel på målets uppmärksamhet i media: Forslund, Olsson, Information hämtad Hovrätten för västra Sverige mål B Information hämtad

8 utredning påvisade stora brister i SKL:s utredning och skapade så pass mycket tvivel att polisen frikändes. Polismannens fackförbund bekostade advokatens utredning med kr. Hade förbundet inte finansierat utredningen hade försvararen inte kunnat utföra det han gjorde vilket kunde ha lett till en helt annan utgång i målet. 3 I sin strävan att ge sin klient en rättssäker process har det blivit allt vanligare att försvarsadvokater gör egna utredningar. 4 I ett par rättsfall har försvarsadvokatens utredning vänt hela fallet och omkullkastat åklagarens bevisning totalt. Mycket tyder på att utredningarna behövs, trots ett system där försvarsadvokaten egentligen inte ska stå för utredningen. Det är åklagaren som har bevisbördan för att bevisa skuld hos en tilltalad. Fenomenet med försvarsadvokaters utredningar kan vara ett tecken på att systemet inte fungerar riktigt som det ska. 5 I dagens system är det inte alla tilltalade som kan få möjlighet till en utredning utförd av sin försvarsadvokat. En viktig aspekt är huruvida advokater kan anses ha en skyldighet att göra egna utredningar i de fall där det anses nödvändigt. Vad är det egentligen som ingår i en försvarsadvokats yrkesskyldigheter? Att döma av debatten kring advokaters arvoden anses advokater snarare göra för mycket. Resurser påverkar arbetsförutsättningar och frågan är då om advokaters egna utredningar ryms inom det system som resurserna ska täcka. Någonstans verkar ett behov av utredningar uppstått och frågan är vad det i sådana fall beror på. Finns det brister i systemet som korrigeras genom utredningarna? Om advokater inte ska ha möjligheten att utföra egna utredningar kanske systemet bör ses över på andra håll. Debatten kring rättssäkerhet har pågått länge diskuterades frågan om rättssäkerhet i brottmålsprocessen i Svensk juristtidning. 6 Många av de frågor som behandlades då är lika aktuella idag. Det påstås i artikeln att åklagarna får agera syndabockar när rättssäkerheten tryter men att det finns fler aktörer att skylla på. Alla aktörer i en brottmålsprocess ska agera efter att uppnå högsta möjliga rättssäkerhet. Redan 1985 påpekas att debatten måste hållas levande för att hela tiden påminna om hur viktigt det är att inte ge vika när det gäller rättssäkerhet. Min uppsats är ett litet bidrag i en förhoppningsvis långt pågående debatt om rättsstatens princip om rättssäkerhet. 3 Jönköpings tingsrätts dom mål nr B I takt med att polis och åklagare fått större resurser till att utreda brott. Se bland annat Ivarsson, Information hämtad Information hämtad Cars, SvJT 1985 s

9 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att beskriva advokaters egna utredningar i straffprocessen utifrån tre olika perspektiv. Det första perspektivet är att försöka finna orsaker till att utredningarna görs, i ett system där de egentligen inte är tänkta att behövas. Det andra perspektivet är att undersöka betydelsen av utförda utredningar i praxis. Det tredje perspektivet är ett de lege ferendaperspektiv där redan pågående utvecklingsarbete presenteras och nya förslag föreslås. Den övergripande frågeställningen är om advokaters egna utredningar tyder på någon typ av brist i systemet eller om det snarare är en fråga om att systemet inte nyttjas tillräckligt från försvararens sida. Går det att uppnå samma resultat men på andra sätt? Eller behöver samtliga aktörer och funktioner samverka? Undersökningen grundas på en diskussion om straffprocessens funktioner. 1.3 Avgränsningar och begreppsförtydliganden Eftersom ämnet är brett har uppsatsen avgränsats för att inte bli för omfattande. Aspekter som objektivitet inom rättsväsendet i stort kommer att behandlas endast i den omfattning som krävs för uppsatsens syfte. Begrepp som rättssäkerhet och rätten till rättvis rättegång kommer att behandlas, men någon djupdykning i dessa begrepp kommer inte att göras. Målsägandens roll i en brottmålsprocess kommer inte att behandlas i uppsatsen. I texten kommer vissa ord och begrepp att användas, som med fördel förklaras redan inledningsvis för att undvika förvirring hos läsaren. När jag talar om advokater, försvarsadvokater eller försvarare menas advokater som är förordnade som offentliga försvarare i en brottmålsprocess. Det finns även andra uppdrag för advokater och det förekommer advokater i brottmålsprocesser som inte är förordnade som offentliga försvarare. Om det skulle talas om någon annan advokat kommer det att framgå ur texten genom att jag till exempel använder begreppet privata försvarsadvokater. Vad gäller det centrala begreppet utredningar finns det anledning att redan här klargöra vilken typ av utredning som behandlas. Det finns i vart fall tre olika typer av utredningar som en advokat kan göra. För det första finns rättsutredningar vilket kortfattat innebär studier av gällande rättsläge. En advokat måste veta vilka regler som gäller på området innan denne ger råd. Många gånger är lagen inte helt enkel att förstå och dessutom pågår förändringar i lagstiftningen kontinuerligt. 7 För det andra förekommer utredningar som jag valt att kalla kontrollgranskning vilka är en försvarsadvokats uppgift att genomföra i alla brottmål. Kortfattat innebär arbetet att 7 Heuman Advokatens rättsutredningar metod och ansvar, s 57. 9

10 granska åklagarens utredning kritiskt. Eventuellt kan advokaten hitta felaktigheter eller svagheter i bevisningen vilka då är viktiga att poängtera vid domstolsförhandlingen. För det tredje har vi uppsatsens huvudämne, nämligen advokaters egna utredningar. Med detta menas således att advokater gör egna utredningar av sakomständigheterna i fallet, på motsvarande sätt som åklagaren gör. I egna utredningar förekommer också anlitande av andra, som extern expertis eller sakkunniga inom aktuellt område. Den närmare innebörden av denna typ av egna utredningar presenteras längre fram, och bör hållas isär från de två övriga former av utredning. 1.4 Metod Källor för uppsatsens undersökningar är dels lagtext, förarbeten, myndighetspublikationer, artiklar och annan skriven juridisk litteratur, dels icke-juridiska artiklar. Även skrivelser från aktuella myndigheter och aktörer inom ämnet förekommer i källorna. Perspektivet i uppsatsen är ett praktiskt partsperspektiv utifrån försvarsadvokatrollen i straffprocessen. Jag kommer därför i uppsatsen att behandla tre opublicerade underrättsfall, där advokatens utredning har haft betydelse för utgången. Dessa har trots att de inte varit för bedömning av HD, på grund av sitt nyhetsvärde och för att belysa advokaters egna utredningar och dess konsekvenser betydelse för uppsatsen. Inspiration för mitt skrivande har vidare hämtats från min praktik på advokatbyrån Hurtig and Partners där egna utredningar hör till det vardagliga arbetet. Erfarenheter och samtal från byrån, dock inte i intervjuformat, har påverkat uppsatsens inriktning. Vidare har möten med advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och kammaråklagare Ellen Aule från Riksåklagarkansliet ägt rum. Diskussioner via mailkonversationer med advokat Sture Larsson har också bidragit till intressanta synpunkter. Deras åsikter och syn på advokaters egna utredningar anser jag intressanta och viktiga att presentera. Åsikterna kommer att presenteras i den sista delen av uppsatsen. 1.5 Disposition Uppsatsen kommer att behandla ämnet i tre delar. Inledningsvis presenteras straffprocessens funktioner och utveckling. I den delen kommer även centrala begrepp som rättssäkerhet, rätten till en rättvis rättegång och oskyldighetspresumtionen beröras. Efter det presenteras teoretiska och rättsliga ramar för aktörers utredningsskyldighet/- möjlighet. I den delen redogörs för åklagarens utredningsskyldighet under förundersökningen, advokatens utredningsmöjlighet och 10

11 domstolens utredning. I dessa delar kommer även andra närliggande frågor presenteras, såsom åklagares objektivitetsplikt, advokaters ersättning och utlägg för egna utredningar. Den andra delen, som är den mest omfattande, är huvuddelen där advokaters egna utredningar och hur det sker i praktiken mer ingående undersöks. I den analysen presenteras tre rättsfall och utifrån dem, tillsammans med andra källor, analyseras systemet och dess eventuella brister. Eftersom ett av syftena med uppsatsen är att klargöra huruvida advokaters egna utredningar behövs är det av vikt att redogöra för vad alternativen är samt om dessa är tillräckliga. Den tredje och sista delen är en framtidsprognos där jag presenterar mina slutsatser gällande dessa utredningar. Denna tredje del har för avsikt att utreda om åtgärder behövs i delar där systemet inte fungerar som det ska. I den tredje delen återfinns mina diskussioner samt diskussioner som förts med Anne Ramberg, Ellen Aule och Sture Larsson. Sist finns en avslutning med en sammanfattning och redogörelse för uppsatsens resultat. 2 Straffprocessen 2.1 Funktioner och syften I början av 1900-talet ansågs straffprocessens funktion vara att skapa ordnade former för konfliktlösning. Med utvecklingen kom sedan huvudfunktionen att bli finnandet av den materiella sanningen, medan vi idag anser att en av straffprocessens huvudfunktioner är att verka handlingsdirigerande. 8 Det är dock inte uteslutet att det finns åsikter om att huvudfunktionen än idag är att vara konfliktlösande, eller att funktionerna kan vara blandade. 9 Synen på straffprocessens funktioner och syften har varierat med tiden och blir ständigt påverkad av utomstående faktorer, så som nya konventioner och förändrad brottslighet. Det går därför inte att säga att straffprocessens funktioner är något definitivt, utan snarare något förändringsbart som påverkas av samhällets utveckling. Att en process har handlingsdirigerande syften innebär att processen ska påverka beteendet hos människor för att skapa ett civiliserat samhälle. Det här ska ske genom avskräckning och moralbildning som syftar till att personer inte ska begå brott. 10 Med andra ord är den handlingsdirigerande funktionen framåtblickande medan konfliktlösningsfunktionen snarare är bakåtblickande. 11 Processen har en incitamentsskapande funktion och påverkar därigenom tänkandet hos individer. 12 Olivecrona menar att 8 Lindblom, SvJT 1999 s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s 604 där författaren delar upp olika författares synsätt i två läger där bland annat Lindell anser att processens funktioner i första hand är konfliktlösning medan Ekelöf och Olivecrona snarare menar att funktionen i första hand är handlingsdirigerande. 10 Lindblom, SvJT 1999 s Lindblom, Processens funktioner en resa i gränslandet? I Festskrift till Strömholm, s Lindblom, Processens funktioner en resa i gränslandet? I Festskrift till Stig Strömholm, s

12 straffprocessens syfte är att skapa ett samband mellan brott och straff. Straffrätten och processrätten är därför beroende av varandra för att motverka brottslighet i samhället. 13 Sambandet finns inledningsvis i form av ett hot om straff och fortsätter sedan med hotets realisering genom att en påföljd döms ut. Processen är länken däremellan, vilken gör att de materiella reglerna får genomslagskraft. Om samhället inte hade någon rättskipning skulle lagstiftningen inte vara det styrmedel som det är idag. 14 Straffprocessens övriga funktioner brukar delas upp i brottsbekämpning och rättssäkerhet. Dessa funktioner är polära och därmed i motförhållande till varandra. 15 Att ha brottsbekämpning som syfte innebär att minimera antalet felaktiga friande domar för att motverka brottslighet. Rättssäkerhetssyftet innebär istället att det ska förekomma så få oriktiga fällande domar som möjligt för att undvika att oskyldiga personer döms. Lindblom delar upp syftena i brottsbekämpningsmodellen och rättssäkerhetsmodellen. 16 I och med att dessa två modeller står i motsatsförhållande till varandra innebär det att en ökning på ena sidan leder till en minskning på andra sidan. Vilken modell som får störst genomslagskraft kan, som ovan nämnts, påverkas av olika faktorer under tidens gång. Process- och samhällsekonomiska aspekter kan spela stor roll för utformandet av regler rörande processen. 17 Rättssäkerheten ska vara den enskildes rättsskydd mot övermakten. 18 För uppsatsens ändamål används här en definition av rättssäkerhet ur en rapport från JK: Rättssäkerhet är den säkerhet för enskilda som en god och förutsebar rättsordning ger och vars yttersta garanti är att ingen döms för brott om inte hans eller hennes skuld är ställd utom rimligt tvivel. 19 Det är nödvändigt att staten ska kunna utöva makt över sina medborgare men samtidigt måste det finnas begränsningar. Begränsningar grundar sig på att Sverige är en demokratisk rättsstat vilket medför rättigheter för den misstänkte. 20 Med utvecklingens gång har den enskilde individens rättigheter stärkts genom bland annat EKMR. Flera viktiga regler till skydd för den enskildes rättssäkerhet har tillkommit via konventionens artikel Olivecrona, Rättegången i brottmål enligt RB, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s Lindblom, Festskrift till Strömholm, s SOU 1994:99, s JK, Rättssäkerheten i brottmål, s Pettersson, Rättsstaten, s Mer om EKMR:s påverkan på straffprocessen i avsnitt

13 Sammanfattningsvis anser Lindblom att oavsett vilken modell som anses viktigast så torde själva målet med straffprocessen vara att uppnå rättvisa genom att meddela materiellt riktiga domar. Han menar vidare att begreppet materiellt riktig dom innebär en riktig (rättvis) dom utifrån det processmaterial som finns tillhanda. 22 Likaså kan det sägas att oavsett vilka funktioner som har varit styrande under tidens gång så har processen alltid varit en förutsättning för att kunna realisera straffhoten. 2.2 Olika processformer Former för straffprocesser delas upp i antingen ackusatoriska eller inkvisitoriska processer. Den ackusatoriska processen kan även benämnas som kontradiktorisk, vilket innebär att det i processen finns två motstående parter som är verksamma i rättegångens samtliga delar. 23 I den inkvisitoriska processen handläggs ärendet av domstolen. 24 Skillnaden mellan de olika typerna av processer handlar till stor del om domstolens inblandning i rättegången. I den ena processformen har domstolen näst intill all makt och agerar både under förundersökningen och vid huvudförhandling. I den andra processformen ska domstolen endast döma på det material som parterna åberopar. Nackdelen med en rent inkvisitorisk process är att domstolen får en partsliknande ställning eftersom den är aktiv redan från förundersökningen. Det föreligger därmed en stor risk för opartiskhet och maktmissbruk. Det finns även nackdelar med en rent ackusatorisk process om den tilltalade inte tillvaratar sin roll som part tillräckligt, och därmed går miste om sina intressen. 25 Den svenska processen kan betraktas som en ackusatorisk process med vissa inkvisitoriska inslag. 26 Med detta menas att domstolen har mer inflytande över processen än i ett rent ackusatoriskt förfarande men ändå inte som i ett inkvisitoriskt förfarande. I svensk rätt är det åklagaren och den tilltalade som är parter och det är åklagaren (tillsammans med polisen) som har ansvaret för utredningen och de skapar även underlaget för huvudförhandlingen där domstolen sedan dömer i målet. 27 På grund av officialprincipen har domstolen ett större ansvar utöver dömandet. Principen återfinns i regler om att rätten ska eller får vara självständigt aktiv i processen genom att företa processhandlingar utan stöd i en parts yrkande. 28 Som exempel på en 22 Lindblom, Festskrift till Strömholm, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s Lindell m.fl., Straffprocessen, s Lindblom, SvJT 1999 s Olivecrona, Rättegången i brottmål, s Ekelöf m.fl., Rättegång häfte 1, s 58 och

14 regel baserad på officialprincipen kan rätten ex officio begära kompletterande utredning, något som dock är ovanligt Processens funktioner på regelnivå För att processens funktioner ska få genomslagskraft på regelnivå krävs att funktionerna anpassas till tillämpliga regler. Brottsbekämpning, effektivitet och rättssäkerhet kan ses som de övergripande funktionerna som sedan måste formuleras i regler som är tillämpbara i processen. Många av de regler som styr straffprocessen har dessa funktioner inbakade i sig. Funktionerna kan påstås genomsyra näst intill alla regler på ett eller annat sätt. Lindblom anser att funktionerna har olika betydelse i olika delar av processen, något som han kallar för ett differentierat funktionstänkande. 30 Inledningsvis i processen är det viktigt att poliser och åklagare har resurser och möjligheter att utreda brott och därför finns det gott om regler som stödjer brottsbekämpningsfunktionen och effektiviteten. Till exempel finns det möjlighet att göra husrannsakan enligt 28:1 RB, om vissa förutsättningar är uppfyllda. Detta är ett avsteg från det grundläggande skyddet mot husrannsakan som finns stadgat i 2:6 p 2 RF. Om möjligheter till exempelvis husrannsakan inte fanns skulle brottsbekämpningen bli betydligt svårare och inte alls lika effektiv. Reglerna om brottsbekämpning ändras i takt med att brottsligheten ändras. Ny brottslighet kan föranleda nya regler om tillåtna sätt att utreda brott. 31 Även om brottsbekämpningen har störst genomslag under förundersökningen finns även regler som skyddar den enskildes rättssäkerhet. Exempel på detta är den tilltalades rätt till insyn enligt 23:18 p 2 RB eller åklagarens krav att vara objektiv under förundersökningen enligt 23:4 RB. Rättigheterna för den tilltalade har även fått stöd i EKMR, som utgör svensk lag sedan den 1 januari Artikel 6 i konventionen ger stöd för rättssäkerhetsfunktionen genom att ställa upp dels krav på domstolen och förfarandet, dels vissa minimirättigheter för den tilltalade. Dessa rättigheter har direkt tillämplighet vilket innebär att de kan åberopas av den tilltalade i en process. Artikel 6 uppställer bland annat krav på att rättegången ska vara rättvis. Vad som menas med rättvis rättegång kan vara svårt att definiera. 29 Lindell, Straffprocessen, s Lindblom, SvJT 1999 s Ett exempel på nya utredningsmetoder är hemlig teleövervakning. Information hämtad

15 Danelius har ansett att det är vissa principer som ska uppfyllas för att rättegången ska vara rättvis. 32 Dels ska förhandlingen vara muntlig och offentlig, dels ska parterna vara likställda. Begreppet equality of arms innebär att båda parterna ska ha jämbördiga vapen i en rättsprocess. 33 Rätten till insyn är en del av denna princip på så sätt att båda parter ska få information om relevant fakta för att kunna försvara sig och argumentera kring det som framkommit. 34 Den tilltalade har rätt att tiga och ska betraktas som oskyldig till dess att den tilltalades skuld lagligen fastställts. Detta är innebörden av oskyldighetspresumtionen som finns stadgad i artikel 6.2 EKMR. Rättigheten gäller i större omfattning än vad som framgår av artikeln genom olika tolkningar i Europadomstolen. 35 Till exempel har Europadomstolen slagit fast att presumtionen börjar gälla så snart den misstänkte blivit påverkad av misstanken, och därför inträder den tilltalades rättigheter vid samma tidpunkt. 36 På grund av dess tidiga inträde påverkar presumtionen sedan processens förfarande. 37 Ett för uppsatsen intressant synsätt och tolkning av oskyldighetspresumtionen är att den tilltalade inte själv ska behöva bevisa sin oskuld. Det är åklagaren som har bevisbördan och det är åklagaren som med andra ord ska bevisa den tilltalades skuld. Innan dess är den tilltalade oskyldig. Oskyldighetspresumtionen råder alltså till dess att åklagaren har tillräcklig bevisning för att personen istället ska anses skyldig. 38 Förutom att det är åklagaren som ska bevisa den tilltalades skuld råder dessutom höga beviskrav inom brottmål. För att det ska bli en fällande dom krävs det att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått brottet. 39 Straffprocessens funktioner i form av brottsbekämpning och rättssäkerhet ska genomsyra hela processen i varje enskilt fall. Varje regel som styr processen kan härledas till dessa funktioner på ett eller annat sätt. Det är därför viktigt att respektera de regler som finns och uppfylla dem på bästa sätt. Reglerna är en del av något större. Det är viktigt att ha förståelse för straffprocessens funktioner för att på så sätt kunna värdera vissa förfaranden, såsom advokaters egna utredningar. Balansen mellan brottsbekämpning och rättssäkerhet är svår att upprätthålla, något som ofta märks i debatter Danelius, Mänskliga rättigheter, s Danelius, Mänskliga rättigheter, s 162. Begreppet equality of arms härstammar från rättsfallet Neumeister vs. Austria (1936/63). 34 Danelius, Mänskliga rättigheter, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Nowak, Oskyldighetspresumtionen, s Beviskravet kommer från rättsfallet NJA 1980 s Exempelvis i debatten kring telefonavlyssning. Se bland annat Pedersen, Persson, Tures, Information hämtad

16 3 Teoretiska ramar för utredningen i brottmål 3.1 Åklagares utredningsskyldighet Förundersökningens bedrivande I brottmål är det viktigt att det blir korrekta domar vilket många gånger kräver omfattande utredningar. Utredningarna ska besvara vad som har hänt samt om någon ska ställas till ansvar. När ett brott har begåtts inleds en förundersökning enligt 23:1 st 1 RB, så snart som det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal förövats. Förundersökningen inleds med andra ord så snart polisen fått kännedom om brottet, vilket oftast sker genom en anmälan. Enligt 23:2 RB är förundersökningens syfte att ge åklagaren tillräckligt med material för att kunna bedöma åtalsfrågan. Det finns alltid en person från polismyndigheten eller en åklagare som agerar förundersökningsledare vid en förundersökning enligt 23:3 st 1 RB. Det faktiska utredningsarbetet görs sedan av kriminalpolisen. 41 Förundersökningsledaren ansvarar för utredningen och ska se till att utredningen är tillräcklig för att väcka åtal alternativt nedlägga förundersökningen. Det är vidare förundersökningsledarens uppgift att se till att arbetet bedrivs effektivt och att den enskildes rättssäkerhetsintressen tillvaratas. 42 Det är sakens beskaffenhet som avgör vem som blir förundersökningsledare. Vid enklare mål kan en polis bli förundersökningsledare, medan det alltid är en åklagare vid mer komplicerade mål. Åklagare blir förundersökningsledare även vid enklare mål så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet, enligt 23:3 st 1 p 2 RB. En anledning till att åklagaren kopplas in i alla mål vid denna tidpunkt är för att skapa trygghet för den tilltalade genom att en juridisk kunnig och objektiv person övertar ansvaret för åtalet. Åklagaren ska således se till att den misstänkte skyddas mot obehöriga utredningsåtgärder. 43 Att det är poliser som utför själva utredningen har en rättssäkerhetsaspekt på så sätt att det ska garantera åklagarens objektivitet vid bedömningen av åtalet, detta genom att åklagaren inte blir allt för involverad i utredningsarbetet. 44 Det är sedan åklagaren som i brottmålsprocessen har bevisbördan, det vill säga att åklagaren ska bevisa att den tilltalade är skyldig. Utan åklagaren skulle inte brott kunna lagföras eftersom det är åklagarens uppgift att väcka åtal och därigenom verkställa straffprocessens syfte genom att realisera de straffhot som finns. 45 Arbetet innefattar 41 Ekelöf m.fl., Rättegång häfte V, s a st. 2 FUK. 43 SOU 1926:32 s SOU 1967:59, s och SOU 1992:61, s Landström, Åklagaren som grindvakt, s

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

ADVOKAT KARL HENRIK ÖSTBERG

ADVOKAT KARL HENRIK ÖSTBERG Malmö den 15 januari 2017 Hovrätten över Skåne och Blekinge Box 846 201 80 Malmö Advokat Karl Henrik Östberg Aktiebolag 556979-1980 Post- och besöksadress Regementsgatan 14, 211 42 Malmö 076-0066110 040-123

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 mars 2010 Ö 3554-08 KLAGANDE BI MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

STAYAC finns inte längre! Bilaga 3

STAYAC finns inte längre! Bilaga 3 STAYAC finns inte längre! Bilaga 3 SLLs/HSFs/BDOs hanterande av STAYAC-ärendet är att se som en summarisk process av Kafka-modell med för brott anklagad (STAYAC/Stefan Blomberg) och med HSFs företrädande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

Straffprocessrätt 2/18/14. En översiktlig introduktion. Föreläsningens huvudteman. Processrätt. Processtyper och -lagar. Processens funktioner

Straffprocessrätt 2/18/14. En översiktlig introduktion. Föreläsningens huvudteman. Processrätt. Processtyper och -lagar. Processens funktioner Straffprocessrätt En översiktlig introduktion Föreläsning av Eric Bylander den 17 februari 2014 Föreläsningens huvudteman Processrätten definierad Processens funktioner Straffprocessens särdrag Central

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012 14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 november 2015 Ö 3531-14 KLAGANDE ML MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2016 Ö 795-16 ANSÖKANDE STAT Republiken Turkiet MOTPART IC Offentlig försvarare: Advokat ES SAKEN Prövning enligt 18 lagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 T 1039-13 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Hovrättsassessor RJ MOTPART VT Ombud och biträde enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

SOU 2013:17 - Brottmålsprocessen - Hur påverkas rättssäkerheten om brott- målsprocessen

SOU 2013:17 - Brottmålsprocessen - Hur påverkas rättssäkerheten om brott- målsprocessen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet SOU 2013:17 - Brottmålsprocessen - Hur påverkas rättssäkerheten om brott- målsprocessen effektiviseras? Karin Åblad Examensarbete med praktik i Processrätt,

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

STAYAC finns inte längre!

STAYAC finns inte längre! STAYAC finns inte längre! Bilaga 4 SLLs/HSFs/BDOs hanterande av STAYAC-ärendet är att se som en summarisk process av Kafka-modell med för brott anklagad (STAYAC/Stefan Blomberg) och med HSFs företrädande

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2005 Ö 2472-04 KLAGANDE 1. EVP 2. JS MOTPART Domstolsverket, 551 81 JÖNKÖPING SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall Mål nr meddelad i Hudiksvall 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Helena Swahn Åklagarkammaren i Gävle Tilltalad Elsie ANN-KRISTIN Ros, 520510-3509 Renskullen 1 821 50 Bollnäs Ombud och

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen SFS nr: 2003:69 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2003-02-27 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:450

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Karin Almgren och f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Ingripanden mot unga lagöverträdare

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2012 Ö 5629-10 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat J-ÅN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige

Läs mer

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen 8 Rättsintygets roll i rättsprocessen Rättsintyget syftar i första hand till att användas som underlag av rättsväsendets myndigheter inom ramen för brottsutredningar. I en brottsutredning kan intyget få

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 maj 2014 Ö 942-14 ANSÖKANDE STAT Islamiska Republiken Iran PERSON SOM FRAMSTÄLLNINGEN AVSER MAS Offentlig försvarare: Advokat PN SAKEN

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 oktober 2003 B 2740-03 KLAGANDE BL Offentlig försvarare och ombud: advokaten TH MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. Sekretessbelagda uppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2016 B 6315-15 KLAGANDE 1. HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat JE 2. KO Ombud och offentlig försvarare: Advokat SL MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2016 Ö 904-16 KLAGANDE PL Ombud: Advokat JE SAKEN Uteslutning ur Sveriges advokatsamfund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges advokatsamfunds

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN

2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2010:2 Till åklagarna Dnr 17/31/10 Given Normbas 3.3.2010 ÅAL 3 2 mom ÅAL 4 Upphäver I kraft Allmän anvisning 1.4.2010 till åklagarna tills vidare RÅ 2005:2 Dnr 37/31/05 Förfarande

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2016 Ö 3278-16 SÖKANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess Ombud och målsägandebiträde: Advokat CS MOTPART

Läs mer

Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:14)

Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:14) Datum Sida YTTRANDE 2010-11-10 1 (6) Verksjurist Katarina Tullstedt Ert dnr Dnr Rätts- och utvecklingsenheten Ju2010/5473/Å EBM A-2010/0320 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Förundersökningsbegränsning

Läs mer

Sedan Socialstyrelsen ombetts yttra sig i målet, får jag såsom ombud för Styrelsen anföra följande.

Sedan Socialstyrelsen ombetts yttra sig i målet, får jag såsom ombud för Styrelsen anföra följande. ADVOKATFIRMAN BERTIL SÖDERMARK AB Advokat BERTIL SÖDERMARK STRANDVÄGEN 1 BOX 14055 SE-104 40 STOCKHOLM TELEFON: 08-670 57 50 TELEFAX: 08-663 67 20 Till Regeringsrätten Målnr 5189--5190-2003, rotel 25 Sedan

Läs mer

R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004

R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004 R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 oktober 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Ökad effektivitet och

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

2014-05-02 meddelad i Göteborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott

2014-05-02 meddelad i Göteborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott DOM Mål nr B 16214-13 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Spec Göran Hansson Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad JOHAN Anders Åsman, 660612-5091

Läs mer

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande.

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.471-2013 2013-08-15 SDN 2013-08-29 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna SOLNA TINGSRÄTT meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer