SLUTRAPPORT 2013/10/ /11/18. Cássandra Winther

Transkript

1 SLUTRAPPORT 2013/10/ /11/18 Cássandra Winther

2 Innehåll Projektidé och bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Metod... 3 Mål... 5 Resultat under perioden 2013/ / Beviljade projekt 2013/ / U-lag Ungdomar på landsbygden Tankar om projektets utformning... 11

3 Projektidé och bakgrund Leader Skånes Ess startade upp Paraply ungdom 2009 och projektet har fokuserat på att lyfta landsbygdsutveckling ur ett ungdomsperspektiv. Projektets huvudsakliga idé har varit att ge ungdomar möjlighet till delaktighet i utvecklingen på landsbygden och se sina möjligheter att medverka till livskvalitet på sina orter. Projektet har sedan 2011 haft en projektledare anställd på 50 %. Projektledare Veronika Ekstrand lämnade sin tjänst som projektledare i augusti 2013 och Cássandra Winther övertog tjänsten från och med 29 oktober Ytterligare beskrivning om projektidé och bakgrund finns i Veronikas slutrapport samt i projektplanen. Syfte Syftet med Unga Ess har sedan starten varit att ungdomar inom de aktuella kommunerna ska kunna bidra till utvecklingen på sina orter och vara en del i att skapa en meningsfull vardag för unga på landsbygen. De övergripande syftena är enligt projektbeskrivningen som följer: De unga ska verka och bo kvar på landsbygden De unga får en stolthet för bygden de bor i De unga får drivkraft och tron på att de kan. Målgrupp Unga Ess har riktat sig till åldersgruppen i Östra Göinge, Osby, Kristianstad och Bromölla. Metod När ungdomar har tagit kontakt med Unga Ess via mail, telefon eller vid träffar på skolor och fritidsgårdar har ett första möte bokats in för att hjälpa dem igång. Några av grupperna har visat otroligt driv och målmedvetenhet redan vid första mötet medan andra grupper har behövt lite längre tid och mer hjälp. Vid första mötet har samtliga blanketter presenterats och ungdomarna har fått en genomgång av hur det är att driva ett delprojekt. Vissa grupper har sedan fyllt i sina ansökningar självständigt medan andra har ringt och bett ungdomscoach komma ut för att hjälpa till. När ansökningarna har lämnats in till Unga Ess har de skickats vidare till U-lag som har gett sina synpunkter på projekten, i de fall då det inte varit möjligt att planera in ett U-lagsmöte har kommunikationen med representanterna skett via Facebook där vi haft en dialog kring de flesta ansökningarna. Varje projekt har dessutom beskrivits för verksamhetsledare Kerstin Hallenborg och fått godkännande innan de har godkänts av Unga Ess. Godkännande och avtal har skrivits med ungdomarna när ansökningarna har blivit godkända.

4 Vid detta tillfälle har ungdomarna informerats om hur den ideella tiden räknas, att de ska dokumentera, spara kvitton och så vidare för att förenkla inför slutredovisning. När projektgrupperna har börjat arbeta med sina projekt har de sedan haft olika mycket kontakt med Unga Ess och ungdomarna har själva fått styra hur stor inblandning ungdomscoachen/projektledaren har haft. Vissa har föredragit handledning och stöd via mail och telefon medan andra har velat planera in möten och träffar. I vissa fall har dialog förts med föräldrar och fritidsledare som i sin tur har hjälpt ungdomarna ute i byarna mellan mötena med Unga Ess. Arbetet med projektet har till stor del fokuserat på att marknadsföra Unga Ess och söka upp målgruppen. De ungdomar som har varit mest drivna har varit de som på eget initiativ har sökt kontakt med Unga Ess. De som har kommit i kontakt med Unga Ess genom informationsträffar på skolor och fritidsgårdar har inte haft samma driv och målmedvetenhet. Nedan följer en lista på de kanaler och sätt som har använts för att nå ut till ungdomarna: Facebook. FB-sidan blev den viktigaste plattformen och antalet gillare ökade från 70 stycken till cirka 200 första månaden vilket gjorde mycket nytta. Många som hört av sig har sett Unga Ess på Facebook. Just nu är det över 300 som gillar sidan och det kan därav vara en bra idé att ha kvar sidan för en framtida ungdomssatsning och enbart ändra namn på den när det blir aktuellt med något nytt. Affischer Information sattes upp på skolor, fritidsgårdar, i affärer och på caféer. Informationsträffar på skola Kontakt togs med många skolor inom kommunerna men enbart en skola, Göingeskolan i Broby, bjöd in Unga Ess. Ungdomscoach/projektledare fick låna eleverna en stund på morgonen, ena dagen årskurs 7 och andra dagen årskurs 8, och gjorde en kort presentation av Unga Ess i aulan. Ett par grupper blev intresserade av att driva projekt efter informationsträffarna men det blev aldrig några projekt. Träffar på fritidsgårdar Vissa av fritidsgårdarna hade redan haft ett par Unga Ess-projekt när ny projektledare tog över och var inte lika entusiastiska att driva projekt igen eftersom ungdomarna inte haft ork och lust att driva projekten hela vägen. De fritidsgårdar som inte hört talas om Unga Ess tidigare ville komma igång med projekt direkt och fritidsledarnas entusiasm smittade av sig på ungdomarna som sedan började planera och skriva ansökan.

5 Mailutskick Under första månaderna skickades mail till klubbar, föreningar, politiker, grupper och så vidare. Några tog kontakt och bjöd in till möten, andra hörde av sig och ville veta mer för att kunna informera vidare. Media Kristianstadsbladet, Lokaltidningen och Allt om Göinge/Allt om Osby har varit angelägna om att skriva om Unga Ess. När nya projekt har dragits igång har information sänts ut till samtliga tidningar. Radio Kristianstad har uppdaterats allt eftersom nya projekt har startats upp. Hemsida Hemsidan fräschades upp, fick ett nytt utseende och en blogg där det skrevs lite om de olika projekten. Mål Det övergripande målet med Unga Ess har varit att ge ungdomar möjlighet att utveckla landbygden. Detta genom att: Bevilja minst 20 ungdomsprojekt Bilda ett U-lag med representanter från fyra kommuner Bidra till att ungdomar på landsbygden upplever att de har möjlighet att utveckla sina idéer och sin hembygd Bidra till att ungdomar upplever att livskvaliteten på landsbygden ökat Den egna målsättningen för perioden 2013/ /09 var att arbeta med den geografiska spridningen och nå ut till de byar som ännu inte tagit del av möjligheten att driva projekt. Målet var dessutom att lyckas inspirera till minst tio nya projekt innan projektet avslutades. Resultat under perioden 2013/ /12 Tankesättet av unga för unga har väglett arbetet och stor vikt har lagts vid att det är ungdomarna som har visionerna och idéerna. Unga Ess har beviljat 42 ungdomsprojekt sedan starten år 2011 och cirka 145 ungdomar har suttit i de olika projektgrupperna. Under perioden som denna rapport beskriver har 11 projekt startats upp och cirka 30 ungdomar varit projektledare för delprojekten. Det har varit stor variation på projekten och grupperna har startat upp allt från idrottsprojekt till bilutställning, ungdomsmötesplatser och buggkurser. Ungdomarna som drivit projekten har varit olika självgående, de äldre ungdomarna har varit mer benägna att hugga i och ta initiativ medan de yngre har behövt mer stöd från andra vuxna när projektledare inte har funnits till hands.

6 Fritidsledare, föräldrar och andra vuxna har varit mycket viktiga i de fall där ungdomarna har varit under 18 år. På de orter där det inte funnits fritidsgårdar och engagerade fritidspedagoger har det varit svårt att få igång projektgrupper. Två av fritidsgårdarna, Åhus och Osby, har haft mycket aktivitet genom olika Unga Ess-projekt, personalen har dock inte varit lika intresserade av att driva projekt under denna sista etapp av projektet. Detta eftersom de i många av projekten stått med pappersarbete och annat som ungdomarna inte fullföljt av olika anledningar. Ute i byarna finns många exempel på vuxna som har ställt upp med allt från att hålla kiosken på idrottsplatsen öppen till att köra runt på hästar till olika ridbanor. Men det finns också exempel på politiker, anställda inom kommunerna och så vidare som fått höra om denna ungdomssatsning och om de summor som ungdomarna haft möjlighet att söka men som inte har gjort någonting mer med informationen. Ungdomar har ringt runt, blivit skickade hit och dit utan att få tag i någon vuxen som tagit på sig att hjälpa till och lyssna på ungdomarnas önskemål och tankar. Detta framstår som den största utmaningen i arbetet med projektet, det vill säga att få med andra vuxna som vill samla ungdomar, som hör av sig och kan låna ut sin lokal till en billig peng eller som kan tänka sig att hjälpa dem att hålla igång aktiviteten efter att det ekonomiska stödet från Unga Ess tagit slut. Projekten har bidragit till att många ungdomar inom vårt område har haft roliga saker att göra på sin hemort. De har visat på stor kreativitet och inspirerat både mig och andra med sina idéer och visioner. Beviljade projekt 2013/ /09 Bilutställning Lönsboda Oscar och Philip anordnade en bilutställning som blev otroligt lyckad! 60 utställare och flera hundra besökare i alla åldrar. Flera lokaltidningar skrev om deras projekt och de medverkade även i radio där de berättade om hur de gått tillväga. Killarna har redan nu kontakt med sponsorer och samarbetspartners som vill anordna en bilträff även nästa vår.

7 Buggkurs Glimåkra Ida och Monia startade upp buggkursen i Glimåkra. De tog kontakt med en kvinna som tävlat och lärt ut dans i många år, hon ställde upp och önskade ingen ersättning. Ungdomar från 16 och uppåt deltog i kursen, längre fram anslöt även vuxna dansare och under avlutningskvällen var det en härlig mix av generationer på dansgolvet. Deltagarna berättade att de var lite blyga i början, mot slutet av kursen hade dock många av deltagarna vågat sig ut och dansa även på andra ställen. Monia och Ida har ett intresse för att fortsätta kursen och tränaren som ställde upp kan tänka sig att fortsätta, om de lyckas hyra lokalen för en rimlig summa är det möjligt att det blir mer dans framöver. Östra Göinge Fotbollscamp Everöds IF ungdomsutveckling Rasmus drog igång sitt projekt för att få unga tjejer att hålla kvar vid sitt fotbollsintresse och inspireras till fortsatt utveckling. Han tog kontakt med närliggande klubbar, spred information via Facebook och drog nytta av sitt kontaktnät inom den lokala fotbollsvärlden. Han medverkade i lokaltidningarna och spred information om såväl sitt eget projekt som om Leader i stort. Tobias, Anton, August, Lucas och Dennis var för unga för att gå en tränarutbildning via Fotbollsförbundet och kände att de inte fick någon utmaning fotbollsmässigt. Killarna tog saken i egna händer och började leta runt efter lämpliga storklubbar att göra ett studiebesök hos. De började i Köpenhamn, fortsatte till Malmö och fick sedan söka sig mot huvudstaden för att hitta en klubb som ville ta emot dem. Gänget åkte upp till Djurgårdens IF och fick under sin vistelse ta del av hur spelarna tränar, äter och så vidare för att maximera sin form. När projektgruppen kom tillbaka till Everöd gjorde de en utställning i föreningslokalen, höll i ett flertal presentationer inför andra i klubben och gjorde en fotbollsgolfbana för att kunna träna teknikövningar och jobba på sammanhållningen i lagen. Killarna medverkade i flera lokaltidningar och Djurgården skrev ett inlägg om deras besök på sin hemsida.

8 Träningsridläger Fjälkestad Inköp av scen Maglehemsfestivalen Ungdomssektionen i Fjälkestad tog kontakt med mig eftersom de ville kicka igång ungdomsverksamheten i klubben och locka fler ungdomar till den nya föreningen. De visade på ett stort engagemang och anordnade ett ridläger där syftet var att alla deltagare skulle få testa på nya grenar och utvecklas som ryttare. Fokus låg dessutom på att skapa en god gemenskap och lära känna varandra bättre. Grundarna av Maglehemsfestivalen ansökte om pengar för att investera i en scen. Projektet blev inte riktigt som planerat och scenbygget blev inte av. De fick stöd för vissa av de kostnader som fanns med i deras ursprungliga budget men inte för hela investeringen eftersom ändringarna i budgeten inte diskuterades med projektledare eller Leaderkontoret. Gärds Ungdom Gärds Ryttarförening har haft en svag ungdomsverksamhet de senaste åren och ungdomsstyrelsen kände att det var dags att göra något åt detta. Projektet startades upp för att locka fler medlemmar till ridklubben och visa hästintresserade ungdomar i närheten att Gärds är en bra förening för unga som vill utvecklas inom ridsporten. Projektledarna Elin och Ebba följde med till Radio Kristianstad där de gjorde reklam för sitt projekt och berättade hur det fungerar att driva ungdomsprojekt genom Unga Ess. Stället De äldre ungdomarna i Åhus har länge diskuterat en ny mötesplats och under sommaren blev denna idé verklighet. Ungdomsgängets tankar samlades ihop och de startade upp platsen Stället. Under sommaren anordnades livespelningar, grillkvällar och annat roligt.

9 Kul på Ponde Ungdomarna på fritidsgården Ponderoza samlades på ängen utanför gården, Unga Ess bjöd på fika och det fullkomligt bubblade av idéer. Ungdomarna började med att planera en aktivitetsdag med så kallade sumodräkter och annat skoj. Projektgruppen beslöt sig sedan för att även göra en liten uppfräschning av lokalerna genom att köpa färgglada soffor, gardiner, stolar och tavlor. De ville dessutom köpa in material till deras rum för musik och skapande vilket blev den tredje delen i projektet. Hästevent i Näsum En ny fin ridbana anlades i Näsum och ungdomarna med hästintresse såg ett perfekt tillfälle att samla hästfolk och nyfikna för en ingivning. Under dagen visades olika inritningar inom ridsporten upp, det fanns dessutom hovslagare på plats som visade hur hantverket går till och för de minsta besökarna fanns det möjlighet att rida lite. Projektledarna anordnade en mycket välplanerad dag, ett lyckat event som många av byns invånare blev nyfikna på. Aktivitetsgrupp Stället Stället startades upp under sommaren, det hölls en ingivning och ungdomsgruppen fick mersmak av att driva projekt. Deras andra projekt fokuserade på att rusta upp Stället för aktiviteter och skapa mysfaktor med inredning. En kväll i veckan har de tillgång till lokalen som under dagtid används av byns pensionärer med fler. När klockan slår 16 trillar ungdomarna in och myser ner sig i sofforna framför en film, eller spelar spel, diskuterar och pysslar.

10 U-lag I oktober/november 2013 hade U-lag legat på is i några månader och efter kontakt med tidigare representanter var endast fyra intresserade av att fortsätta. I dialog med de fyra kvarvarande beslutades att inte söka nya representanter utan istället fokusera på att svetsa ihop den befintliga gruppen eftersom det endast återstod några månader av projektet. I gruppen har det funnits två representanter från Östra Göinge, en från Bromölla och en från Kristianstad. Under våren då det kom in en hel del ansökningar hade vi möte cirka en gång i månaden, vid dessa tillfällen diskuterades främst ansökningarna och marknadsföring av Unga Ess. Avsikten med U-lag har varit att få representanternas syn och tankar om de olika ansökningarna. I vissa fall har de varit överens och i andra fall har det uppstått långdragna diskussioner. Representanterna uttryckte vid det första U-lagsmötet att de ville ha mer att säga till om eftersom de inte haft det tidigare och vi kom överens om att de skulle få information om ansökningar och projekten löpande via vår grupp på Facebook. Representanterna har vid ett flertal tillfällen blivit erbjudna att följa med ut till projektgrupperna, följa med till informationsträffar på skolor och så vidare men har på grund av skola och andra anledningar inte haft möjlighet att följa med. Arbetet med U-lag kunde på många sätt varit bättre men med tanke på den korta tid som fanns kvar av projekttiden när ny projektledare tillträdde så har U-lag ändå fungerat relativt bra. Efter att tjänsten avslutades i juni och övergick i timmar har U-lag inte träffats mer än vid mer än enstaka tillfällen, delvis på grund av projektledarens möjlighet att planera in det men också på grund av representanternas skola, jobb och semester. Ungdomar på landsbygden De ungsomar som hört av sig till Unga Ess har mycket att göra och är allt annat än lata. De har läxor, prov och så vidare samt fritidsaktiviteter som upptar mycket av deras tid. Av de ungdomar som drivit projekt under denna period har de flesta grupperna haft ett tydligt intresse för någonting som de ägnar sig åt på fritiden, till exempel bilar, hästar eller fotboll. De ungdomar som tagit kontakt och haft idéer men som inte haft något speciellt intresse utan mer hängt med kompisar har haft svårare att konkretisera vad de vill göra, de vill göra något för ungdomar och ha en mötesplats. Projektet Stället i Åhus är ett exempel på ungdomar som annars har hängt hemma hos varandra i minde grupper men som nu har en lokal där de kan vara många fler och möta nya människor. Detta projekt kan på många sätt inspirera framtida ungdomssatsningar inom Leader. Stället har öppet en gång i veckan och under dessa träffar har de allt från filmkvällar till pyssel, eftermiddagsfika, livespelningar och

11 andra aktiviteter. De tre ungdomsgrupper jag träffade ute i Östra Göinge efterfrågade just detta någonstans att vara. En plats där de kan anordna disco, LAN och andra aktiviteter. De beskriver det som något av ett problem att de inte lär känna nya människor i nya sammanhang utan enbart vistas hemma hos varandra. En grupp som ville anordna ett disco pratade mycket om att locka ungdomar från andra byar till olika aktiviteter för att hitta lite nya kompisar. Ungdomar behöver vuxna som lyssnar och bara sitter ner med dem en stund. De har många olika saker att prata om och vill väldigt gärna berätta saker om sin vardag, allt från problem med pojkvänner/flickvänner till läxor, framtidsplaner och gymnasieval. Det behöver finnas vuxna som möter ungdomarna kontinuerligt, exempelvis en ungdomscoach som kommer ut till byn en gång i veckan och umgås, lyssnar av och finns för ungdomarna. Tankar om projektets utformning Unga Ess framstår som en mycket lyckad satsning, hela 43 ungdomsprojekt sedan starten! Det finns bevisligen ungdomar som har inspirerats av projektet och sett sina chanser att förverkliga sina idéer. Det finns dock en hel del exempel på projektgrupper där intresset avtar efter ett tag, oftast när det blir tal om slutrapport, tiddagböcker och dokumentation. Samtliga projektgrupper i denna sista etapp av Unga Ess har vid olika tillfällen påtalat mängden pappersarbete. Dokumenten är mycket tydliga och enkla men det finns motstånd när det gäller att skriva, dokumentera, och redovisa. Ett av projekten påtalade att de hade velat ha en mer grundlig genomgång av slutredovisningen i ett tidigare skede vilket är en lärdom att ta med in i en eventuell ny ungdomssatsning. Det är möjligen så att en annan form av slutredovisning, till exempel en inspelad intervju eller film, skulle ge mer information och en mer rättvisande bild av vad ungdomarna har gjort. Det blev tydligt med de ungdomar som deltog i radio där de berättade om projekten, hur de tänkt, vad de gjort, hur de tänkte framåt och så vidare på ett helt annat sätt än de uttryckt sig i skrift i såväl ansökan som slutrapport. Ett tips till framtida projektledare i ett eventuellt ungdomsprojekt är att arbeta ännu mer med att hitta vuxna samarbetspartners ute i byarna redan i början av projektet, allt från föräldrar till fritidsledare och lärare. När marknadsföringen sedan riktas mot ungdomarna är det lättare att leda dem vidare och hjälpa dem att ta kontakt med folk ute på orterna som kan hjälpa med allt från att hyra ut lokal till att vakta vid ett disco eller liknande. Om det finns bättre kontaktnät redan från början finns det också bättre förutsättningar för att projekten ska fortsätta i någon form även efter projekttiden och inte enbart blir en sak som händer en gång. En annan tanke är att eventuellt rikta en ungdomssatsning mer, till exempel ha en pott för idrottsevenemang, en pott för musik, en för kultur och så vidare. Kanske skulle det hjälpa ungdomarna att smalna av sina idéer lite. Något som också känns tydligt är att ungdomar behöver någonstans att vara. En ungdomssatsning kanske skulle exempelvis kunna vara att ha en ungdomsmötesplats i en lokal en dag varannan där ungdomarna kan fångas upp. Det har varit mycket givande och intressant att arbeta med detta projekt. Jag har mött fantastiska ungdomar och även vuxna som har stort engagemang för ungdomars möjligheter. Projektledare, Cássandra Winther