SJUKSKÖTERSKAN SOM PATIENTENS ADVOKAT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKAN SOM PATIENTENS ADVOKAT"

Transkript

1 Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKAN SOM PATIENTENS ADVOKAT En litteraturstudie om advocacy in nursing KRISTINA LENNQUIST MONTAN Examensarbete Kurs HT 02 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se 1

2 SJUKSKÖTERSKAN SOM PATIENTENS ADVOKAT En litteraturstudie om advocacy in nursing Kristina Lennquist Montán Lennquist Montán, K. Sjuksköterskan som Patientens Advokat. En litteraturstudie om Advocacy in Nursing. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna studie var att genom analys av tillgänglig litteratur inom området advocacy in nursing klarlägga innebörden av begreppet advocacy sett från sjukvårdens synpunkt, vem/vilka som skall ha funktionen som advocate i sjukvården, hur advocacy i praktiken bäst skall beskrivas inom sjukvården samt hur den som skall ha rollen som advocate bäst skall utbildas och föreberedas för sin uppgift. Som metod användes studium och analys av en selektion av tillgänglig litteratur inom området med speciell inriktning mot den egentliga innebörden av begreppet advocacy, argument för och emot sjuksköterskans funktion i rollen som advocate, hur advocacy bäst skall integreras och tillämpas i vårdprocessen och hur den som har rollen som advocate bäst skall förberedas för den. Resultat av litteraturstudien visade brist på enhetlig definition av begreppet advocacy, vilket skapar svårigheter att analysera och jämföra erfarenheter inom området. Även om motargument beskrevs, talade all erfarenhet inom området i denna studie för att sjuksköterskan är den mest lämpade att ha denna roll. Risken för att sjuksköterskan vid fullgörande av denna uppgift hamnar i en konfliktsituation mot övrig vårdpersonal betonades genomgående i denna litteratur, illustrerande betydelsen av att advocacy utförs som ett teamarbete med stöd och medverkan av all personal även om sjuksköterskan har huvudrollen. Behovet av utbildning för uppgiften framfördes genomgående, men inga konkreta förslag på utformning eller omfattning av sådan utbildning kunde identifieras. Konklusion: Begreppet advocacy in nursing är på väg att bli väl etablerat i vårdprocessen och sjuksköterskan har redan identifierats som den som bör ha denna roll. Fortsatt forskning inom området är angelägen för att ligga till grund både för metodik och utbildning inför uppgiften. Bättre och mer enhetlig definition av begreppet krävs för fortsatt vetenskapligt arbete. Nyckelord: advocacy, advocate, omvårdnad, patientens företrädare, patienträttigheter 2

3 THE NURSE AS THE PATIENT S ADVOCATE A literature study on advocacy in nursing Kristina Lennquist Montán Lennquist Montán, K. The Nurse as the patient s advocate. A literature study on Advocacy in Nursing. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The aim of this study was through analysis of available literature within advocacy in nursing to clarify the definition and content of advocacy applied to the health care system, recognise who should take the role as the patients advocate, conditions and possibilities for the nurse to act in the role as the patients advocate and how the nurse should be prepared to act in this role. Method: Literature study with analysis of a selected number of papers within the field with special reference to the definition of advocacy in health care, arguments for and against the role of the nurse as an advocate, how advocacy best can be integrated and applied in the process of care and how a person acting in this role could and should be prepared and supported for this task. Result: A lack of uniform definition and description of the entity advocacy in nursing was identified, creating difficulties in interpretation, analysis and comparison of experiences and results. Despite identification of certain risks and disadvantages with the nurse as an actor in this role, there was a total agreement on that the nurse was the most suitable for this task. The importance of applying advocacy as a team-work to reduce the risk for the nurse to come into conflict with staff of other categories was emphasized. The need for special education and training for this role was also generally agreed upon, but no description or experiences of such education could be identified. Conclusion: This study indicates that advocacy in nursing is on its way to be a recognised and established part of health care and that the nurse has been identified as being the best suitable for the role as the patients advocate. Further research in this field is needed as a base both for development of methodology and for education and training for this demanding task. A better and more uniform definition of this entity is considered a prerequisite for continued scientific work. Key words: advocacy, advocate, nursing, patients representative, patients rights. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 7 Patientens rättigheter i hälso- och sjukvården enligt svensk lag 7 Patientens rätt till information och medbestämmande 9 Förebyggande vård 10 Sjuksköterskans skyldigheter korrelerade till patientens rättigheter 10 Advocacy in Nursing : Sjuksköterskan som företrädare för patientens rättigheter i vårdprocessen 11 Definition 11 Historik 11 Olika modeller för Advocacy in Nursing 12 Sjuksköterskans roll som advocate för och emot 12 Behov av ytterligare analys 13 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 13 METOD 13 Litteratursökning 13 Avgränsningar 14 RESULTAT 15 Vad innebär egentligen begreppet advocacy, sett ur sjukvårdens synpunkt? 15 Vem/vilka skall ha funktionen som advocates i sjukvården? 15 Hur skall advocacy i praktiken tillämpas i vården? 16 Hur skall den/de som får uppgiften att vara advocate på ett bättre sätt förberedas för den? 17 4

5 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 18 Vad innebär egentligen begreppet advocacy, sett ur sjukvårdens synpunkt? 18 Vem/vilka skall ha funktionen som advocates i sjukvården? 19 Hur skall advocacy i praktiken tillämpas i vården? 19 Hur skall den/de som får uppgiften att vara advocate på ett bättre sätt förberedas för den? 20 SLUTSATS 22 Förslag till fortsatt forskning 22 REFERENSER 23 BILAGOR Bilaga 1: Granskningsmall för kritisk granskning Bilaga 2: Sammanställning av artiklarna utifrån Polit et al:s kriterier. 5

6 INLEDNING Avsikten med denna litteraturstudie har varit att mot bakgrund av den lagtext som är avsedd att säkerställa patientens rätt till vård och rättigheter i vården försöka analysera sjuksköterskans möjligheter att verka för ett sådant säkerställande i sin yrkesroll i en beskriven modell som företrädare för patientens intressen (advocacy in nursing). En god hälso- och sjukvård åt alla medborgare är ett högt prioriterat åtagande i varje modernt samhälle. Sverige har traditionellt haft en mycket god sjukvård baserad både på god samhällsekonomi, hög prioritering av vård och omsorg, god vårdstandard baserad på hög kompetens och mycket aktiv utveckling och forskning inom området. Principen lika vård åt alla på lika villkor har också borgat för att ingen nekats vård eller fått sämre vård på grundval av ekonomisk eller social oförmåga (SOU 1999:66). Även under dessa förhållanden har det varit viktigt att medborgarens/patientens rätt till, och rättigheter i, vården säkrats i lagtext, regler och förordningar (Rider & Makela, 2003), framför allt som ett skydd mot felaktig eller inadekvat behandling. Säkerställandet av patientens rätt till vård och av kvaliteten i vårdprocessen har kanske relativt sett varit av mindre betydelse i en tidsperiod då resurserna varit tillräckliga för att förmedla en fullgod vård åt alla (SoS-rapport 1999:16). Under de senaste decennierna har sjukvården dock undergått en mycket omfattande utveckling. Tillgång till avancerad teknik och hög kompetens har gjort det möjligt att utföra alltmer avancerade vårdinsatser och framgångsrikt bota eller behandla olika skador och sjukdomstillstånd på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Dessa behandlingar är ofta resurs- och kostnadskrävande och hälso- och sjukvården är på väg in i en situation där resurserna inom nuvarande ramar inte räcker för att utföra allt som är möjligt att utföra. Till detta kommer den successivt ökande medelåldern där vårdkostnaderna beräknas öka för varje ytterligare levnadsår (SOU 1999:66). Man talar om en sjukvårdskris där en bidragande orsak också varit strävanden att begränsa expansionen av den offentliga sektorn. I ett läge där resurserna inte räcker för att göra vad som är möjligt att göra, och därför i många fall också borde göras för att ge patienten bästa möjliga vård, ökar betydelsen av att patientens rätt till vård och rättigheter i vården i varje situation säkerställs (Sverne & Sverne, 2000). Utvecklingen inom samhället i övrigt med all den information som idag finns tillgänglig i litteratur och via media har också gjort människan i allmänhet mer konsumentmedveten med ökande och berättigade krav på information och medinflytande. Detta gäller också patienten i rollen som sjukvårdskonsument (Rider & Makela, 2003). Sjuksköterskan arbetar oftast nära patienten och har den viktiga och svåra uppgiften att primärt bedöma behovet av vård och omvårdnad på olika nivåer i vårdkedjan. Han/hon har också från detta perspektiv en mycket god bild av patientens behov avseende vårdinsatser och omvårdnad, information och medinflytande och även möjlighet att bedöma i vilken omfattning dessa behov är tillgodosedda (a a). 6

7 Med denna bakgrund har ett nytt begrepp introducerats i sjuksköterskans omvårdnadsroll, patient advocacy, vilket kortfattat innebär uppgiften att företräda patientens intressen och verka dels för att säkerställa hans/hennes rättigheter till vård och rättigheter i vården, dels för att patientens olika behov i omvårdnadsprocessen blir tillgodosedda (Rooke, 1994). Det finns olika uppfattningar i litteraturen om och i vilken omfattning sjuksköterskan skall ta på sig denna roll. En del författare hävdar att uppgiften är viktig och sjuksköterskan bör ta sig an den eftersom hans/hennes position gör honom/henne mest lämpad för den. Andra hävdar att sjuksköterskan inte har vare sig den kunskap eller auktoritet som behövs för en sådan uppgift och att han/hon riskerar att hamna i en konfliktsituation gentemot läkare och sjukvårdshuvudmän vid framförande av krav för patienternas räkning (Rooke, 1994). I den ökande volymen litteratur som finns inom ämnet finns ännu ingen konsensus. Antalet artiklar som belyser problemet med ett vetenskapligt angreppssätt är också begränsat och denna litteratur domineras av refererandet av andras åsikter i kombination med eget tyckande. Skälet till att jag valt just detta ämne är att jag har ett speciellt intresse för frågor som rör patientens rätt till vård och rättigheter i vården, ett ämne som tycks få snabbt ökande aktualitet och betydelse. Ett utökat engagemang från sjuksköterskan i frågor avseende patientens rätt till vård och rättigheter i vården borde vara positivt och skulle också kunna fylla ett behov mot bakgrund av senare tids utveckling. Att belysa olika uppfattningar om hur ett sådant engagemang skulle kunna utvecklas tycker jag därför skulle vara intressant vilket är bakgrunden till att jag valt detta ämne, medveten om de svårigheter som kan möta när det gäller att få fram tillräckligt med vetenskaplig litteratur inom detta fortfarande nya område. Som bakgrund till denna litteraturstudie har dels patientens rätt till vård och rättigheter i vården från ett juridiskt perspektiv med betoning på de tillämpningar som berör sjuksköterskan i hans/hennes yrkesroll, dels definition, historik och utveckling av begreppet patient advocacy sett ur sjuksköterskans perspektiv belysts. BAKGRUND Patientens rättigheter i hälso- och sjukvården enligt svensk lag Den rätt vi i Sverige har till hälso- och sjukvård finns stadgad i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS nr 1982:763). I HSL:s första paragraf definieras verksamheten inom hälso- och sjukvården som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. HSL bygger på patientens självständighet och medbestämmanderätt. Lagtexten i denna studie är den som berör just patientens rätt förankrad i lag. HSL är en ramlag som anger hur hälso- och sjukvården skall bedrivas. Patientens rätt till vård och behandling inom hälso- och sjukvården motsvaras av de skyldigheter som de ansvariga, det vill säga sjukvårdens huvudmän, innehar (Sverne & Sverne, 2000). 7

8 Patientens grundläggande rättigheter lagfästs genom HSL 2 a som uppställer vissa specifika krav och riktar sig till hälso- och sjukvårdens huvudmän. Dessa krav skall ställas på all hälso- och sjukvård, oavsett om den bedrivs inom den offentliga eller den privata sektorn. HSL 2 a lyder enligt följande: Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att den skall särskilt: 1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. HSL 2 a stärker patientens ställning och för att vården skall kunna anses som god, skall de fyra inledande kvalitetskraven vara uppfyllda. Det första (ovan 1) kravet (2 a 1 p), syftar till att patienten skall kunna få sina behov av trygghet inom vården och under behandlingen tillgodosedda, vilket ställer stora krav på såväl personal som utrustning. Stora och väl tekniskt utrustade sjukhus kan skapa otrygghet hos patienten vilket kan motverkas av ett bra förhållningssätt och en god kontakt mellan vårdgivare och vårdtagare. Detta innebär att vården skall utformas även med hänsyn till andra faktorer än rent medicinska. Frågan är om detta är möjligt att uppnå till önskvärd nivå med bakgrund av den ökande relativa resursbristen inom hälso- och sjukvårdssektorn (Sverne & Sverne, 2000). Enligt en senare paragraf, 2 e, uppställs krav på tillgång till personal, lokaler och utrustning så att fullgod vård skall kunna ges. Denna paragraf preciserar mer ingående kravet i 2 a 1 st 1 p. Enligt lagtextkommentaren (Kärrström et al, 1998) är det dock svårt att uppställa fasta minimikrav på vad som vid olika vårdtillfällen kan anses som god vård. HSL innehåller även närmare bestämmelser gällande behörighetskrav för vissa personalkategorier (dessa krav finns närmare preciserade i Lag (SFS nr 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, se nedan) samt krav på ledning inom hälso- och sjukvård som har till uppgift att säkra hög patientsäkerhet och vårdkvalitet. I 2 a 2 p (ovan 2) definieras krav på tillgängligheten inom vården. Vad HSL syftar på är i första hand patientens första vårdbesök, vilket oftast sker vid närmast 8

9 belägna vårdcentral. Vid vårdcentralen skall patienten sedan få vård och behandling och vid behov remiss till sjukhus. Rent geografiskt kan givetvis inte alla människor ha lika nära till sjukhusmottagning eller vårdcentral men detta skall i möjligaste mån försöka kompenseras genom mer generösa öppettider, effektiva telefonväxlar och hembesök. Vissa behandlingar måste utföras på ex regionsjukhus eller universitetssjukhus vilket oundvikligen innebär långa resor för många patienter. Tor Sverne betonar risken för att vården i framtiden kommer bli mindre tillgänglig med tanke på nedläggningar av sjukhus och delar av sjukhus (Sverne & Sverne, 2000). Nästa krav (ovan 3) gäller respekten för patientens självbestämmande och integritet och tas upp i 2 a, 1 st, 3 p. Från principen att all hälso- och sjukvård kräver samtycke har gjorts några undantag genom särskild lagstiftning. De väsentliga undantagen gäller sluten psykiatrisk vård, förhindrande av smittspridning och tvångsvård av missbrukare. Det fjärde och sista kravet (ovan 4) gäller kontinuitet inom vården, vilket bland annat innebär att patienten så långt som möjligt skall kunna träffa samma personal vid olika vårdtillfällen. Patientens rätt till information och medbestämmande I HSL 2 b står att: Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den istället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap 3 eller 6 sekretesslagen (1980:100) eller i 2 kap 8 andra stycket eller 9 första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Rätten till självbestämmande och integritet är inte total. Sjukvårdshuvudmannen bär det yttersta ansvaret för tillgängliga resurser och medicinskt ansvarig läkare gör en bedömning med hänsyn till beprövad erfarenhet och vetenskap. Vården skall utföras i samråd med patienten, som har rätt att få upplysningar om sitt hälsotillstånd (SOU 1997:154). När så är möjligt skall även patienten ha rätt att vara delaktig i beslut som gäller hans/hennes behandling. Patienten skall ha rätt att få en redogörelse för diagnos och hälsotillstånd samt aktuella behandlingsalternativ. Då patienten själv inte kan informeras, exempelvis vid medvetslöshet, skall denna information istället ges till någon närstående. Som närstående räknas en god vän till vilken man har en djupare relation, vilket naturligtvis kan innefatta närstående anhöriga. En bekant eller vanlig god vän räknas inte som närstående. En närstående får dock inte överta patientens beslutanderätt. Vården skall i möjligaste mån bedrivas efter vad som kan antas vara patientens vilja (Proposition 1993/94:149). 9

10 Förebyggande vård HSL 2 c säger att hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa och tar också upp patientens rätt till upplysning om olika metoder och åtgärder för att förebygga sjukdom eller skada. Förebyggande vård ingår i begreppet hälso- och sjukvård. Vid livets slutskede och efter att någon avlidit, skall sjukvården fullgöra sina uppgifter med respekt för den avlidne och visa respekt och omtanke gentemot de efterlevande (2 d ). Sjuksköterskans skyldigheter korrelerade till patientens rättigheter I Lag (SFS nr 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 2:a kapitel finns hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter reglerade. Dessa skyldigheter har som syfte att optimera patientsäkerheten och främja vårdkvaliteten. Kapitlets första paragraf har följande lydelse: Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt. Vetenskap och beprövad erfarenhet innebär bland annat att sjuksköterskan skall ge patienten en omsorgsfull vård. Skyldigheten att använda sig att vetenskap och beprövad erfarenhet är olika för olika yrkesgrupper. För sjuksköterskans del innebär det att han/hon i sin yrkesutövning skall använda sig av de kunskaper han/hon förvärvat under utbildning (förutsatt att kunskaperna fortfarande är gångbara) samt de kunskaper han/hon förvärvat i sitt praktiska arbete. För sjuksköterskan gäller att han/hon skall använda sig av vetenskap och beprövad erfarenhet inom den egna kompetensen, det vill säga omvårdnaden (Johnsson, 2002). Paragrafen har i princip samma lydelse som HSL 2 a 1 och 2 st men riktar sig direkt till hälso- och sjukvårdspersonal och behandlar deras förhållningssätt gentemot patienten. Sammanfattningsvis är sjuksköterskans skyldigheter att Förmedla sakkunnig och omsorgsfull vård till patienten Arbeta i samråd med patienten och visa omtanke och respekt Ge patienten information och möjlighet att välja alternativ, medverka till second opinion Visa respekt för den avlidne och visa hänsyn och omtanke till de efterlevande Föra dokumentation i vården Vid delegering ta ansvar och se till att denna utförs på ett korrekt sätt Vid allvarlig skada, sjukdom eller risk för sådana händelser rapportera till ansvarig vårdgivare Följa tystnadsplikten (a a) 10

11 Advocacy in nursing : Sjuksköterskan som företrädare för patientens rättigheter i vårdprocessen Definition I litteraturen finns många olika definitioner av begreppet advocacy och dess tillämpning i sjukvården (Willard, 1996). Den oftast refererade och tillämpade definitionen introducerades av Clark (1982), som menade att advocacy innebar att informera patienten om hans/hennes rättigheter och att stödja och skydda dessa rättigheter och intressen. Enligt Mallik (1997a) använde Gadow (1980) en något mjukare definition, som innebar att sjuksköterskan skulle hjälpa patienten att få klarhet i vad han/hon ville. En annan författare, Hewitt (2002), refererar till forskaren Dubler (1992) som beskrev advocacy som att agera till gränsen av professionell förmåga för att säkerställa patientens intressen som han/hon själv definierar dem. Dessa olika definitioner reflekterar också i viss mån olika modeller i tillämpningen av begreppet. När begreppet advocacy in nursing importerades från ursprungslandet USA till England definierades det av United Kingdom Central Council for Nursing (UKCC) som befrämjande och säkrande av patientens välbefinnande och intressen. Samma institution beskrev begreppet som en nödvändig komponent i det professionella omvårdnadsarbetet (Willard, 2002). Historik Begreppet advocacy är ett förhållandevis nytt begrepp inom sjukvården (Mallik, 1997a). Fram till 1970-talet var efterfrågan på metoder för att säkerställa patientens rättigheter mycket begränsad. Experten/läkaren var den allmänt sanktionerade beslutsfattaren och patienten litade på honom (a a). Det sedan dess snabbt ökande intresset för säkrandet av patientens rättigheter kan tillskrivas flera faktorer (Pellergrino & Thomasma, 1988): Högre utbildnings- och kunskapsnivå hos människor i allmänhet Kunskap om såväl fördelar som faror med den snabba utvecklingen inom medicinsk teknologi En ökande allmän misstro mot experter och auktoriteter En ökad konsumentmedvetenhet även innefattande patienterna i egenskap av sjukvårdskonsumenter. För att skydda patientens rättigheter introducerade den amerikanske advokaten Annas en Model Patient s Bill of Rights och var den förste att föreslå funktionen Patient s Right Advocate (Mallik, 1997a s 131). Annas hävdade också att sjuksköterskan hade en mycket viktig roll i bevakandet av patientens rättigheter (a a). I slutet av 70-talet inkluderades begreppet nurse advocacy i stadgarna för ICN (International Council for Nurses)(a a). Rollen och funktionen som patient s advocate hade således sitt ursprung i USA vilket bör ses mot bakgrund av landets starka traditioner för säkrande av varje individs rättigheter. Konceptet har sedan spridits till andra länder och antogs som redan nämnts av United Kingdom Central Council for Nursing Det har på senare år introducerats även i andra delar av Europa men litteraturen inom området domineras fortfarande av USA och Storbritannien (a a). 11

12 Olika modeller för Advocacy in Nursing I studien av Mallik (1997a) identifieras tre huvudmodeller för konceptet som oftast refererade till i litteratur inom området och har lanserats av Curtin (1979), Gadow (1980) och Kohnke (1982). Alla har definierat sjuksköterskan som den som har rollen som advocate. Curtin (1979) utgår från den unika relationen patient-sjuksköterska som argument för sjuksköterskans lämplighet i rollen som patientens företrädare (Advocate). Curtin utvidgar sjuksköterskans roll till att stödja patienten även i filosofiska och existentiella frågor som att finna livets mening och sin roll i livet. Gadow (1980) utgår på samma sätt som Curtin (1979) från patient-sjuksköterskerelationen men betonar vikten av att det inte är upp till den vårdgivande att bestämma vad som är bäst för patienten, det är något som bara kan bestämmas av patienten själv, och rollen som advocate måste enligt Gadow inriktas på att med information och stöd hjälpa patienten att fatta egna beslut. Kohnke (1982) går ett steg längre och begränsar sjuksköterskans roll till att vara huvudsakligen informativ: Att förse patienten med all den information som behövs för att fatta ett eget beslut, men i högre grad lämna själva beslutsfattandet till patienten. Sjuksköterskans roll som advocate för och emot När konceptet advocate introducerades i sjukvården var det som ovan referats en dominerande uppfattning att det skulle kopplas till sjuksköterskan i hennes/hans yrkesroll. Detta har senare ifrågasatts av flera författare varav en del i stället rekommenderat externa eller oberoende advocates. Enligt Mallik (1997a) ansåg Ramos år 1992 att även i den mest harmoniska patient-sjuksköterskerelation är det sjuksköterskan som kontrollerar situationen genom sin professionella kunskap och färdighet, en kontroll som kan äventyra patientens oberoende och självständighet. Hewitt (2002) skriver att Allmark och Klarzynski år 1992 gjorde den extrema jämförelsen med en polis som advokat åt en person i häkte. En annan forskare, Woodrow, påpekade enligt Hewitt (2002) under senare delen av 90-talet att patienten inte kan välja sin sjuksköterska och därmed inte sin advocate, vilket inte överensstämmer med normala juridiska principer. Chadwick & Tadd hävdade att patienten kanske till och med behöver en advocate som skydd mot sjuksköterskan (Hewitt, 2002). Både Woodrow och Gates kritiserade UKCC: s ställningstagande för sjuksköterskans roll som advocate. De menade att sjuksköterskan leds in i en roll som hon/han inte är förberedd för och inte alltid har möjlighet att uppfylla. Flera författare har påpekat risken för att hamna i lojalitetskonflikt med arbetsgivaren. Fallet Graham Pink, en avdelningssköterska som avskedades efter att ha yttrat sig offentligt om personalbristens effekter på vården, har referats ofta till i dessa sammanhang (a a). Hewitt (2002) avslutade en sammanställning av litteratur inom området med den provokativa frågan om sjuksköterskan lanserat termen advocacy i sin yrkesroll för att öka sin professionella status: advocacy may be serving the best interests of the nurse rather than of the patient (Hewitt, 2002 s 444). 12

13 Behov av ytterligare analys De skillnader i uppfattningar avseende sjuksköterskans roll som företrädare för patientens rättigheter och intressen som redovisats ovan belyser att frågan fortfarande är i hög grad kontroversiell. Samtidigt som flera starka argument framförts för att just sjuksköterskan bör ha denna roll tack vare sin unika position nära patienten, har de risker det kan innebära för sjuksköterskan att ta sig an denna uppgift belysts av flera författare, liksom nackdelarna med att patienternas rätt skall bevakas av en person som de är i beroendeställning till och själva inte kunnat välja. Tanken att patienten skall ha en företrädare för sina rättigheter och sina intressen med professionell kunskap nära sig i vården är i grunden positiv. Möjligen kan risker och nackdelar med en sådan strategi reduceras eller elimineras genom stärkande av sjuksköterskans yrkesroll och utbildning för att förbereda honom/henne för en sådan uppgift. Med tanke på det ökande behovet både av att säkerställa patientens rätt till och rättigheter i vården är det angeläget att både flera och fördjupade analyser görs för att undersöka möjligheterna att tillämpa det här redovisade konceptet i vårdprocessen, kanske i modifierad form och/eller i kombination med åtgärder för att uppväga de potentiella risker och nackdelar som beskrivits. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna studie var att med analys av tillgänglig litteratur inom området advocacy in nursing belysa följande frågeställningar: 1. Innebörden av begreppet advocacy sett från sjukvårdens synpunkt? 2. Vem/vilka som skall ha funktionen som advocate i sjukvården? 3. Hur advocacy i praktiken bäst skall beskrivas inom sjukvården? 4. Hur den som skall ha rollen som advocate bäst skall utbildas och förberedas för sin uppgift? METOD Detta arbete är en litteraturstudie. I arbetet har jag valt att följa Goodmans (1993) övergripande tillvägagångssätt vid evidensbaserad vetenskaplig omvårdnadsforskning genom att först identifiera och formulera forskningsproblemet. Nästa steg var att planera och genomföra litteratursökningen och efter insamling granska de individuella vetenskapliga artiklarna för att sedan sammanställa och tolka bevisen. Vid artikelgranskningen har jag utgått från Polit, Beck och Hungler (2001) som har ställt upp några kriterier för vetenskaplighet och dessa finns uppställda i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av artiklarna utifrån Polit et al:s kriterier. Litteratursökning Ämnet är aktuellt i de flesta delar av världen och jag har funnit många artiklar som berör syftet. 13

14 Mestadels har sökningen genomförts på Hälsa och Samhälle vid UMAS i Malmö. Litteratursökningen finns redovisad i tabell I nedan. Många av artiklarna har påträffats i flera databaser och då har jag använt de jag hittat i och den vetenskapliga tidskriften Journal of Advanced Nursing där de funnits i fulltext. All lagtext är hämtad från webadressen för att garantera uppdaterade lagar. Tabell I. Redovisning av artikelsökning. Databas/Tidskrift Sökord Blackwell Synergy Journals by subject: Law and Medicine Nursing (all fields) AND Advocacy (all fields) Journals by subject: Law and Medicine Nursing (all fields) AND Advocacy (all fields) AND Sweden (all fields) Antal träffar Utskrift/ beställda Använda i litteraturstudien CINAHL AND MEDLINE Advocacy AND Nursing Advocacy AND Nursing AND Sweden Advocacy AND Patients Rights Morse (author) AND Negotiating (title) Advocacy (all fields) AND Nursing (all fields) Pubmed Central Advocacy (all fields) AND Nursing (all fields) SweMed+ Advocacy AND Nursing Advokatskap Tidskrift i Journal of Advanced Nursing Advocacy (all fields) Avgränsningar Jag har valt att utgå från patienträttigheter enligt svensk lag då arbetets omfång inte gör det möjligt att göra en komparativ studie av internationell lagtext. Huvuddragen är dock desamma för patientens rättigheter över hela världen då de olika ländernas författningar rörande patienträttigheter bygger på Förenta Nationernas förklaring om mänskliga rättigheter (Hedlund & Thulin, 1996). De vetenskapliga artiklarna i litteraturstudien är författade i olika delar av världen. Jag har försökt hålla mig till sjuksköterskans omvårdnadsarbete i allmänhet och inte valt artiklar som tar upp mer specialiserade områden såsom psykiatrisk omvårdnad där man på ett djupare plan diskuterar tvångsomhändertagande. 14

15 RESULTAT Resultaten av genomgången av de olika arbetena var för sig redovisas i bilaga 2. Den granskade litteraturen har analyserats med utgångspunkt från de i syftet angivna frågeställningarna: 1. Vad innebär begreppet advocacy, sett ur sjukvårdens synpunkt? 2. Vem/vilka skall ha funktionen som advocates i sjukvården? 3. Hur skall advocacy i praktiken tillämpas i vården? 4. Hur skall den/de som får uppgiften att vara advocate på ett bättre sätt förberedas för den? På en del punkter råder samstämmighet, men där finns också oklarheter och olika uppfattningar redovisade. Vad innebär egentligen begreppet advocacy, sett ur sjukvårdens synpunkt? En återkommande brist i den granskade litteraturen i denna studie är avsaknad av, eller vagt utformad beskrivning av, vilken definition man tillämpat. Ett undantag från detta är arbetet av Kubsch et al (2004) med syftet att kartlägga hur advocacy i praktiken tillämpas i en serie intervjuade sjuksköterskor korrelerat till personlig bakgrund och erfarenhet. För att kunna kartlägga detta, definierar man advocacy som ett helhetsbegrepp baserat på 5 delkomponenter: legal, political, moral/ethic, spiritual och substitutional advocacy. En eller flera av dessa delkomponenter återfinns i definitioner av begreppet jag funnit refererade till i denna litteraturgenomgång, men inte någon annanstans som här samlat i ett helhetsbegrepp. Samtidigt pekar de redovisade erfarenheterna på både behovet och värdet av alla dessa komponenter: legal advocacy med funktionen att bevaka patientens rättigheter i vården, political advocacy, med funktionen att bevaka patientens rätt till vård, moral/ethic advocacy med funktionen att bevaka patientens rätt till delaktighet i beslutsprocessen, spiritual advocacy med funktionen att ge patienten mentalt och psykosocialt stöd, och substitutional advocacy med funktionen att företräda svagare grupper som har svårt att ta till sig information och föra egen talan. Denna definition ger författarna möjlighet att studera hur advocacy i praktiken tillämpas. Först sedan det klarlagts är det möjligt att utvärdera och redovisa effekter och erfarenheter av metodiken. I 5 (Ambler et al, 1999, Mallik, 1997b, Martin, 1998, Mallik, 1998 & Davis et al 2003) av artiklarna finns inga definitioner av advocacy och i 2 av artiklarna (Snowball, 1996) och (Crockford, 1993) finns definitionen endast vagt formulerade. Vem/vilka skall ha funktionen som advocates i sjukvården? I den här genomgångna litteraturen har rollen som advocate i samtliga arbeten tilldelats sjuksköterskan. Argument för detta som genomgående återkommer är: Sjuksköterskan har en unik position nära patienten i vårdprocessen (samtliga artiklar) 15

16 Sjuksköterskan är i denna position den som har bäst kännedom om patientens behov och önskemål (samtliga artiklar) Sjuksköterskan har både tillräcklig faktakunskap och tillräckliga kunskaper om patientens rätt till, och rättigheter i, vården för att kunna företräda patientens intressen (endast Kubsch et al (2004) och Mallik (1997b)). Argument mot sjuksköterskans roll som advocate som diskuterats är: Risken för att sjuksköterskan kommer i en polarisering gentemot läkare, sjukvårdshuvudmän och kanske även kollegor genom att hävda patientens rättigheter och intressen (alla författare utom Ambler et al, 1999) Sjuksköterskan leds in i en roll som han/hon inte är tillräckligt förberedd eller utbildad för (alla författare utom Kubsch et al, 2004 och Ambler et al, 1999) Sjuksköterskan har underordnad ställning i sjukvården och har därmed begränsade möjligheter att på det sätt som erfordras företräda patientens intressen (alla författare utom Kubsch et al, 2004, Ambler et al, 1999 och Davis et al, 2003). Patienten har en beroendeställning gentemot sjuksköterskan och bör därför inte ha honom/henne som företrädare (endast Snowball, 1996). Patienten kan inte välja sin sjuksköterska och därmed inte heller advocate (endast Snowball, 1996). Hur skall advocacy i praktiken tillämpas i vården? I artikeln av Crockford (1993) kartlägger författarna behovet och tillämpningen av advocacy hos en selekterad patientgrupp, patienter som opereras för bröstcancer på ett länssjukhus. De konstaterar att patienterna lider av stor brist på information och hävdar att en del patienter inte ens vet varför de kommit in eller vad de skall opereras för. Man tillskriver detta läkarnas oförmåga att informera och anför det som ett skäl till att sjuksköterskan skall gå in i rollen som advocate. Med en sådan approach bäddar man för en polarisering mellan läkare och sjuksköterskor som riskerar att utsätta sjuksköterskan för just de risker som majoriteten av författarna (alla utom Ambler et al, 1999) i denna litteraturstudie pekat på. I studien av Ambler et al (1999) redovisas en modell för advocacy på en specialenhet för bröstcancer och modellen jämförs i en prospektiv studie med en konventionell modell för specialistsjuksköterskans arbete. I den konventionella modellen har specialistsjuksköterskan samtal med patienten efter läkarbesöket. I advocacymodellen samtalar sjuksköterskan med patienten både före och efter besöket hos läkaren men medverkar även vid läkarens samtal. Arbetet blir då teamarbete där läkare och sjuksköterska kan samordna sina informativa och stödjande insatser. I Davis et al:s (2003) enkät bland japanska sjuksköterskor angående vilka förutsättningar som bör finnas för att fylla funktionen som advocate, framhåller 60 % av de tillfrågade kraven på teamkonferanser i patient advocacy på varje vårdenhet. Med detta undantag berörs vikten av teamarbete mycket litet i den genomgångna litteraturen där den genomgående trenden snarast är att lägga arbetet helt på sjuksköterskan. 16

17 Hur skall den/de som får uppgiften att vara advocate på ett bättre sätt förberedas för den? I alla de granskade artiklarna berörs direkt eller indirekt inte bara behovet av, utan nödvändigheten av att den som skall fylla funktionen som advocate enligt samstämmiga uppfattningar i denna studie sjuksköterskan har en utbildning som förbereder honom/henne för uppgiften. Det enda undantaget (Davis, 2003) berör dock vad denna utbildning skall innehålla och hur omfattande den bör vara. I en studie (a a) angav samtliga deltagare att utbildning inom patienträtt, lag och etik var en nödvändig förutsättning för uppgiften. Flertalet av de intervjuade efterfrågade schemalagda teamkonferanser i ämnet. DISKUSSION Metoddiskussion Som metodteori har jag använt Goodmans (1993) vedertagna tillvägagångssätt för att finna och bedöma vetenskaplig litteratur. Goodmans riktlinjer är framtagna för att främst kunna användas av erfarna forskare på en mycket högre nivå än detta arbete, men det har ändå varit möjligt att applicera Goodmans metodteori som grund för denna litteraturstudie. Som bedömningsmall vid litteraturgranskningen har jag dock använt Polit et al:s (2001) kriterier för vetenskaplighet då de är mycket bra och tydliga. En annan anledning är att jag tidigare i sjuksköterskeutbildningen studerat a a:s rekommendationer för vetenskaplig granskning. Anledningen till att a a inte använts som övergripande metodteori är att de inte skriver så mycket om att genomföra en litteraturstudie. När jag identifierat och begränsat problemområdet började sökning av vetenskaplig litteratur. Det gick att finna en hel del svensk litteratur och debattartiklar i både dagspress och tidskrifter om patientens rättigheter, men bara något enstaka vetenskapligt arbete. Det gick inte att hitta fenomenet advocacy i vetenskapliga artiklar med svenska författare och tyvärr finns det bara någon enstaka författare som skrivit om advocacy i den svenska litteraturen. För att finna fler vetenskapliga artiklar försökte jag söka i olika databaser efter referenser i de beställda/utskrivna artiklarna, men tyvärr gav det inga träffar. Efter studium av de svenska lagtexter som berör patientens rättigheter i vården samt sjuksköterskans ansvarsområden rörande patientens rättigheter samt kartläggning av dessa rättigheter och ansvarsområden har jag granskat ett antal vetenskapliga artiklar som behandlar sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till patientens rättigheter. Med stöd av dessa har jag försökt göra en analys av litteratur och vetenskapliga artiklar. Vid litteraturgranskningen selekterades många artiklar bort som inte uppfyllde a a:s kriterier (se bilaga 1). Av de artiklar jag tagit upp tycker jag att de flesta håller en vetenskaplig standard som uppfyller angivna kriterier. De flesta artiklar är väldigt långa, i genomsnitt 9,25 sidor, vilket gjort att genomgången varit tidskrävande. Granskningen av artiklarna redovisas i Bilaga 2. Den sammanfattande bedömningen av resultatet har gjorts med belysande av 4 teman gemensamma för de granskade artiklarna. 17

18 Resultatdiskussion Jag har valt att i diskussionen övergripande försöka belysa studiens 4 frågeställningar: Vad innebär begreppet advocacy, sett ur sjukvårdens synpunkt? Frågan kan tyckas egendomlig eftersom begreppet använts inom vården i nästan 30 år och diskuterats ganska ingående i litteratur inom vårdsektorn. Såväl i den litteratur som granskats i detta arbete som i översiktsartiklar inom ämnesområdet möter man dock ett brett spektrum av definitioner, och många författare påpekar också att deras resultat kan ha påverkats av den definition man använt och hur den tolkats av dem som deltagit i studien, vilket också styrt hur advocacy i praktiken tillämpats. Bland de författare som återkommande refereras till när det gäller definition av advocacy sett ur sjukvårdens perspektiv, återfinns i ena änden av spektrat den ganska diffusa definitionen av Gadow som enligt Mallik (1997a) hävdar att rollen som advocate är att hjälpa patienten discern and clarify their values in the situation and on the basis of that self-examination reach decisions (a a s 132). Curtin (enligt Mallik, 1997a) går ännu längre i rollens filosofiska tillämpning: as human advocate, nurses should assist patients to find meaning and purpose in their living or their dying (a a s 132). En i den praktiska verksamheten kanske mer tillämpbar definition är den som ursprungligen kommer från Clark och innebär att rollen som advocate går ut på att informera patienten om hans/hennes rättigheter samt stödja och skydda patientens rättigheter och intressen (Willard, 1996). Detta åskådliggör i någon mån spridningen i definitioner mellan det mer teoretiskt/filosofiska och det praktiskt-legala perspektivet. Studier av effekter av och erfarenheter från tillämpning av advocacy påverkas naturligtvis av vilken definition man tillämpar. Kanske den definition som föreslagits av Kubsch et al (2004) är ett bättre sätt att genomgående definiera advocacy som begrepp inom sjukvården. Det skulle fästa uppmärksamheten på att begreppet har flera komponenter som kanske också behöver olika typer av insatser och kunskaper. Om man väljer att i praktiken bara tillämpa enstaka eller en begränsad del av dessa komponenter bör det klarläggas både i verksamhetens metodbeskrivning och i vetenskaplig resultatredovisning. Sammanfattningsvis pekar denna litteraturstudien på behovet av en klarare och mer enhetlig definition av begreppet advocacy både i verksamhet och vetenskaplig uppföljning och exempel på detta har identifierats. 18

19 Vem/vilka skall ha funktionen som advocates i sjukvården? I översiktslitteraturen om området framförs det inte som någon självklarhet vem som skall ha rollen som advocate. Risken för att sjuksköterskan som följd av axlande av denna roll hamnar i konflikt med kollegor, läkare och sjukvårdshuvudmän belyses och alternativa lösningar som fristående advocates och patientombud diskuteras (Mallik, 1997b) och (Hewitt, 2001). De argument för att sjuksköterskan har denna roll som redovisas i resultatet är starka och stöds av alla författare i denna litteraturgenomgång. Om man analyserar argumenten mot, borde det vara fullt möjligt att undanröja de två första argumenten genom att: Bedriva advocacy som ett teamarbete i vården där alla personalkategorier är delaktiga Ge sjuksköterskan en utbildning som på ett adekvat sätt förbereder honom/henne på rollen som advocate Det tredje argumentet, sjuksköterskans underordnade ställning, torde kunna angripas genom att stärka sjuksköterskans ställning i vårdprocessen och ge honom/henne en tydligare auktorisation att fungera som advocate. De två sista argumenten är svårare att åtgärda. En möjlighet för patienten att välja sin advocate i vårdlaget borde kunna finnas. Frågan är också om inte fördelarna med att ha sjuksköterskan som advocate överväger dessa ganska begränsade nackdelar/risker. Patienterna borde även känna trygghet över att hela tiden ha någon nära sig i vårdprocessen som har som uppgift att företräda hans/hennes intressen. För att närmare belysa detta krävs mer studier av hur patienterna upplever advocacy i sjukvården, en brist i tillgänglig litteratur inom området. Sammanfattningsvis talar denna litteraturgenomgång för att sjuksköterskan är den mest lämpade för rollen som advocate. För det behövs dock både bättre utbildning, ett stärkande av sjuksköterskans ställning med auktorisation att ha denna roll och etablering av advocacy som ett teamarbete där personal av olika kategorier arbetar tillsammans istället för att en personalkategori polariseras mot en annan. Hur skall advocacy i praktiken tillämpas i vården? I litteratursökningen har jag funnit flera fallbeskrivningar där man redovisar hur sjuksköterskor drabbas av repressalier och till och med avsked eller förflyttning från arbetsplatsen för att man i advocacy-rollen framhävt patientens intressen (Gates och Woodrove enligt Hewitt, 2002). Jag har inte tagit med sådana enstaka fallbeskrivningar i min litteraturredovisning, men de ger ändå en allvarlig signal som visar på de risker sjuksköterskan kan utsättas för i rollen som advocate. Det lämpliga i att brist på kunskap och oförmåga hos en personalkategori kompenseras genom att uppgiften läggs över på en annan personalkategori (Crockford, 1993) måste ifrågasättas. Att ge och medverka till information måste vara en naturlig del av arbetet, och även en skyldighet, för varje befattningshavare i vårdprocessen. Däremot är läkarens tid med patienten av naturliga skäl begränsad eftersom arbetet måste fördelas mellan öppen vård, sluten vård och kanske operationsverksamhet eller andra tidskrävande 19

20 undersökningar/behandlingar. Många patienter upplever stress och anspänning inför mötet med läkaren där kanske besked om diagnos och behandling först ges. Det kan vara svårt att ta till sig information i denna situation även om läkaren både har förmåga och försöker ta sig tid att informera. Där bör sjuksköterskan, som under längre tid har patienten i sin närhet, kunna fylla en mycket viktig funktion. För att inte skapa förvirring hos patienten bör den information som ges av sjuksköterskan vara samordnad med den som ges av läkaren. Sammanfattningsvis har i den granskade litteraturen i förvånansvärt liten omfattning betonats vikten av att advocacy utförs som ett teamarbete. Även om sjuksköterskan med sin position nära patienten bör ha huvudrollen som advocate, är samverkan med och stöd från andra personalkategorier inom vården en förutsättning både för att nå ett bra resultat och för att skydda sjuksköterskan från personliga konfliktsituationer. Exempel på hur sådant teamarbete kan bedrivas har identifierats. Hur skall den/de som får uppgiften att vara advocate på ett bättre sätt förberedas för den? I den genomgångna litteraturen råder förvånansvärt stor brist på konkreta förslag till hur den som skall ha den svåra uppgiften som advocate bäst skall förberedas för detta arbete. Den kanske viktigaste komponenten borde vara faktakunskap inom området en som inte kan fakta om vårdprocessen (diagnostik, behandlingsindikationer, behandlingsalternativ, behandlingsmetoder, resultat, prognos) kan vare sig ge adekvat information eller adekvat stöd i beslutsprocessen. Här finns en risk i att faktakunskap i viss mån fått träda tillbaka för omvårdnadsteknik i sjuksköterskeutbildningen, vilket bör kunna kompenseras med krav på att den som skall ha auktorisation att vara advocate skall ha en gedigen vidareutbildning inom det aktuella specialområdet. För att täcka delkomponenterna legal och political advocacy krävs kunskaper om patientens rätt till och rättigheter i vården. För att tillgodose komponenterna spiritual och substitutional advocacy krävs kunskaper i psykologi och sociologi. Krav på förutsättningar på avdelningen för att kunna axla denna roll har också på ett bra sätt berörts av Davis et al (2003). En mycket viktig komponent bör vara stärkandet av sjuksköterskans roll i vårdteamet och, som redan berörts, en tydligt formulerad auktorisation att axla denna svåra roll. Kubsch et al (2004) avslutar sitt för övrigt utmärkta arbete med att uppmana sjuksköterskorna till att bli role-breakers och risk-takers för att komma ur sin konventionella roll. Som redan påpekats i refererandet av detta arbete, vore kanske en bättre lösning att ge ledningsansvariga inom sjukvården insikt om värdet av att i större utsträckning använda sjusköterskan som företrädare för patientens intressen och i analogi med det ge sjuksköterskerollen den legalitet och auktorisation som krävs för att fullgöra uppgiften utan att riskera att komma i konflikt och äventyra personlig trygghet i sitt yrke. 20

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Synpunkter på Ds 2012:36

Synpunkter på Ds 2012:36 Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin Dir. 2006:64 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Ge överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation

Ge överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation Motion Landstinget Dalarna Landstingsfullmäktige Landstinget Dalarna måste följa lagen. Ge överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation Dalarnas sjukvårdsparti har under 2011 funnit

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd

Socialstyrelsens allmänna råd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Nr 10/2011 December 2011 Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska

Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska Dnr: HNT 2015/52 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska Programkod: Programmets benämning: VASDI

Läs mer

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Patientens rättigheter i hälsooch sjukvården

Patientens rättigheter i hälsooch sjukvården JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Kristina Lennquist Patientens rättigheter i hälsooch sjukvården Examensarbete 20 poäng Ola Zetterquist Allmän Rättslära HT 2003 Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Patientansvarig läkare

Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME IN PSYCHOTHERAPY, SPECIALIZATION FAMILY THERAPY 90 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Utlysning ALF-projektmedel

Utlysning ALF-projektmedel Utlysning ALF-projektmedel Stödfunktion för klinisk forskning. Underlättar kontakter mellan industri, akademi, hälsooch sjukvård. Projektstöd Utbildningar Kvalitetsstöd Avtalsstöd Kommunikationsstöd Medicinsk

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer