Internationell redovisning och verksamhetsplan för Malmö stad 2014

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Vår referens Ulrika Lagergren Utvecklingssekreterare ulrika.lagergren@malmo.se Tjänsteskrivelse Internationell redovisning och verksamhetsplan för Malmö stad 2014 STK Sammanfattning Det internationella arbetet sammanfattas varje år i enlighet med planen för Malmös stads internationella arbete som antogs av Kommunfullmäktige, 81, den 31 mars Denna del av redovisning utgör en sammanställning av Malmö stads internationella arbete med hjälp av underlag som tillhandahålls från respektive förvaltning. Syftet med redovisningen är att tyddliggöra nyttan med den internationella verksamheten i kommunen inrättade stadskontoret ett nytt projektsystem för att kunna utveckla redovisningen av förvaltningarnas arbete med EU-finansierade projekt. Systemet uppdateras årligen med aktuell information markerade starten på den nya strukturfondsperioden Flertalet av strukturfondsprogrammen var inte klara vid utgången av året varför 2014 kan betecknas som ett mellanår då inga projekt startades. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lägga den internationella redovisningen samt verksamhetsplan 2014 till handlingarna Beslutsunderlag Internationell redovisning 2014 samt verksamhetsplan 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Redovisning av internationellt arbete 2014 Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Del 1; EU finansierade projekt 2014 År 2014 redovisade åtta av Malmö stads förvaltningar totalt 43 EU-finansierade projekt. Av dessa startades inget projekt under året men hela 26 avslutades. Sammantaget redovisade Miljöförvaltningen över hälften av Malmö stads EU-projekt under perioden.

2 2 (3) Under året betalades 19 miljoner SEK ut från 11 EU-fonder och program till Malmö stads förvaltningar. Av dessa medel betalades drygt 11 miljoner till de tekniska förvaltningarna och mer än 7 miljoner till Kulturförvaltningen. Stadskontoret redovisade ca SEK, Stadsområdena redovisade närmare 7 miljoner och Skolförvaltningarna redovisade nästan 1 miljon SEK. Under år 2014 betalades drygt 3 miljoner ut från Regionalfonden, 1,5 miljoner från Interregprogrammen och över 3 miljoner SEK från Socialfonden. EU-medel fördelat efter Malmö stads budgetmål Redovisningen visar att 14 av totalt 43 projekt fanns inom ramen för budgetmålen Ekologisk hållbar stad. Under 2014 betalades drygt 12 miljoner SEK ut inom ramen för detta mål. Det motsvarar 60 procent av den totala summan utbetalda EU-medel under året. Samverkansparter och projektroller Malmö stad samverkade med det offentliga, privata aktörer och universitet/högskola under Tillsammans med offentlig, privat och akademi samverkade Malmö stad i 19 projekt. Som projektdeltagare medverkade Malmö stad i 24 projekt, som leadpartner i 18 och som projektpartner 8 projekt. Malmö stads mesta internationella samverkanspartners under året var Danmark och Tyskland, följt av Storbritannien och Italien. Under året samverkade Malmö stad med totalt 25 länder. Del 2; Internationellt arbete i Malmö stads förvaltningar 2014 Redovisningen redogör för ett flertal prioriteringar inom kommunens internationella arbete under året. Redovisningen visar att det finns skillnader i personalinsatser mellan förvaltningarna i det internationella arbetet. Det framkommer i redovisningen att merparten av förvaltningarnas kompetensutveckling har i första hand skett genom nätverkande och deltagande i projekt. Kompetensutveckling har också skett genom utbildning, studieresor, praktikutbyte och informationsseminarier. Redovisningen belyser en mängd uppnådda resultat inom det internationella arbetet. Förvaltningarna lyfter bland annat internationella kontakter inom nya sakområden, nätverkande och dialoger, underlag till utredningar och underlagsrapporter som framgångsfaktorer. Flertalet förvaltningar redovisar också att det internationella arbetet bidragit till att de kunnat arbeta i större utsträckning med förvaltningarnas målsättningar. Förvaltningarnas erfarenheter och lärdomar från det internationella arbetet sprids mestadels via nätverk, kommunikationskanaler, arbetsplatsträffar, följeforskning, föreläsningar och utställningar. Här kan också nämnas studiebesök och lobbyarbete som centralt värde för staden på den internationella arenan. Stadskontorets synpunkter Stadskontorets roll är att understödja kommunstyrelsen i ledning, samordning och uppföljning av kommunens omvärldsarbete. Stadskontoret anser att redovisningen ger god insikt i det internationella arbetet. Genom kopplingar till kommunens internationella strategi och till kommunfullmäktiges fastställda budgetmål för Malmö stad, bedöms det internationella arbetet skapa

3 mervärde för Malmö stads utveckling. 3 (3) Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.]

4 Redovisning av internationellt arbete 2014

5 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Ulrika Lagergren Stadskontoret Malmö stad 2 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

6 Innehållsförteckning Redovisning av Malmö stads internationella arbete Internationell redovisning Sammanfattning... 5 Del 1; EU- finansierade projekt... 7 EU- medel Samverkansparter Del 2; Internationellt arbete i Malmö stads förvaltningar Förvaltningarnas prioriterade områden i det internationella arbete Personella resurser till förvaltningarnas internationella arbete Kompetensutveckling i EU- relaterade frågor och EU- projekt Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) Hur har beviljade EU- medel medfört att förvaltningarnas målsättningar uppnåtts? Implementering/spridning av projektresultat Bilaga 1. Information om redovisade program och fonder Bilaga 2. Förvaltningarna textredovisning 3 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

7 Internationell redovisning 2014 Stadskontorets uppdrag är att understödja kommunstyrelsen i ledning, samordning och uppföljning av kommunens omvärldsarbete. Varje år sammanställer stadskontoret Malmö stads internationella arbete med hjälp av underlag som tillhandahålls från respektive förvaltning. Syftet med redovisningen är att tyddliggöra nyttan med den internationella verksamheten i kommunen. Under 2013 infördes ett nytt projektredovisningssystem som belyser förvaltningarnas arbete kring projektmedel, budgetmål och uppfyllelse av EU- projekt. Systemet revideras kontinuerligt och kommer därför vid nästa års redovisning följa kommunfullmäktiges nya mål. Varje förvaltning har också sammanställt en text där de beskriver sitt internationella arbete och där förvaltningarna svarar på följande frågor: Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet? Personella resurser till förvaltningarnas internationella arbete? Förvaltningens kompetensutveckling i EU- relaterade frågor och EU- projekt? Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat)? Implementering/spridning av projektresultat. År 2014 var både ett avslutande år för många projekt i denna gamla strukturfondsperioden ( ). Samtidigt startade den nya strukturfondsperioden ( ) där programmen ännu inte hade godkänts kan därför betecknas som ett mellanår då få projekt påbörjades vilket också kan ses i projektstatistiken. 4 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

8 Sammanfattning Ny strukturfondsperiod Den nya strukturfondsperioden startadfe 2014 och sträcker sig fram till För de mest centrala programmen socialfond, regionalfond samt Interreg, skrivs de operativa programmen på nationell och regional nivå. Programmen stod först färdiga i slutet av 2014 varför nya projekt inom dessa program ej har kunnat initieras under periodens första år. Malmö stad redovisade 43 EU- finansierade projekt 2014 År 2014 redovisade 8 av Malmö stads förvaltningar totalt 43 EU- finansierade projekt. Inga projekt påbörjades under året men 26 av dessa avslutades. Sammantaget redovisade Miljöförvaltningen hälften av Malmö stads EU- projekt under perioden. Drygt hälften av EU- medlen till tekniska förvaltningar Under året betalades mer än 19 miljoner SEK ut från 11 EU- fonder och program till Malmö stads förvaltningar. Av dessa medel betalades drygt 11 miljoner till de tekniska förvaltningarna och mer än 7 miljoner till Kulturförvaltningen. Stadskontoret redovisade ca SEK, stadsområdena redovisade närmare 7 miljoner och skolförvaltningarna redovisade nästan 1miljon SEK. Störst andel medel betalades ut från övriga program Under år 2014 betalades drygt 7 miljoner ut från övriga program, mer än 3 miljoner från regionalfonden och över 3 miljoner från Socialfonden. Under året betalades det också ut ca 1,5 miljoner till Interreg- programmen. Störst andel medel till budgetmålet; Ekologisk hållbar stad Redovisningen visar att 14 av totalt 43 projekt fanns inom ramen för budgetmålet; Ekologisk hållbar stad. Under 2014 betalades mer än 12 miljoner ut inom detta mål. Det motsvarar 74 procent av den totala summan utbetalda EU- medel under året. Under året samverkade Malmö stad med 25 länder Malmö stads förvaltningar samverkade med offentliga aktörer i 18 projekt. Antalet projekt där kommunen samverkade med både offentliga och privata aktörer uppgick till 5 projekt och där kommunen samverkade med både offentliga aktörer och universitet/högskola uppgick till 19 projekt. Tillsammans med offentlig, privat och akademi samverkade Malmö stad i 18 projekt under Som projektdeltagare medverkade Malmö stad i 24 projekt, som leadpartner i 18 och som projektpartner 8 projekt. Malmö stads mesta internationella samverkanspartners under året var Danmark, Tyskland följt av Storbritannien och Italien. Under året samverkade Malmö stad med totalt 25 länder. Förvaltningarnas prioriterade områden varierar Redovisningen redogör för ett flertal prioriteringar inom kommunens Internationella arbete under året. Exempel på prioriteringar som redovisas är energieffektivisering, områdesprogrammen, utbildning, mässor, samt mål som ingår i kommunens internationella strategi och handlingsplan. Redovisningen påvisar också att omorganisationen under 2013 fortfarande har vissa följdpåverkningar även i 2014 års redovisning eftersom en del förvaltningar ännu inte hunnit fastställa någon prioritering för det internationella arbetet. 5 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

9 Förvaltningar avsätter personella resurser till internationellt arbete Undersökningen visar att det finns stora personella skillnader mellan inomkommunala förvaltningar i det internationella arbetet. Vissa förvaltningar har haft möjlighet att finansiera tjänster med EU- medel, medan andra förvaltningar redovisar en eller delvis tjänst för internationellt arbete. Redovisningen pekar på att förvaltningar behöver utse personal från ordinarie verksamhet för att få kontinuitet i sitt internationella arbete och med de existerande arbetsuppgifter som påläggs från centralt håll. Kompetensutveckling genom nätverkande och deltagande i projekt Merparten av förvaltningarnas kompetensutveckling har i första hand skett genom nätverkande och deltagande i projekt. Kompetensutveckling har också skett genom utbildning, studieresor, praktikutbyte och informationsseminarier. Internationellt arbete bidrar till positiva resultat Redovisningen belyser en mängd uppnådda resultat inom det internationella arbetet. Förvaltningarna lyfter bland annat implementering, kunskapslyft och ökad förståelse för samarbete. Insatser till områdesprogrammet, nytt projektredovisningssystem, underlag till utredningar och underlagsrapporter kan nämnas som ytterligare framgångsfaktorer. EU- medel bidrar till arbete med målsättningarna i större utsträckning Flertalet förvaltningar redovisar att det internationella arbetet bidragit till att de kunnat arbeta i större utsträckning med målsättningarna. Det har bland annat bidragit till effektivare leveranser med ökad kvalité. Det framgår även att internationella utbyten och samarbete bidrog till positiv utveckling för kommunen. Enligt redovisningen har EU- medel bidragit till de övergripande målen och resulterat i social och miljömässig utveckling. Projektresultat sprids via interna- och externa kanaler Förvaltningarnas erfarenheter och lärdomar från det internationella arbetet sprids mestadels via nätverk, kommunikationskanaler, arbetsplatsträffar, följeforskning, föreläsningar och utställningar. Här kan också nämnas studiebesök och lobbyarbete som centralt värde för staden på den internationella arenan. Del 1;EU- finansierade projekt Sammanställningen avser alla internationella och nationella projekt för vilka Malmö stads förvaltningar har fått EU- medel under år Den avser både projekt som förvaltningarna är huvudsaklig ägare av och projekt som förvaltningarna är delägare av eller deltar i. Enligt figur 1 redovisade 8 förvaltningar inom Malmö stad totalt 26 EU- finansierade projekt år Av dessa avslutades 26 projekt. Under perioden fanns 43 pågående EU- projekt från tidigare år. Figur 1, Redovisade EU- projekt år Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

10 17 26 Pågående Avslutade Malmö stads projektsystem 2015 Figur 2 nedan redovisar vilka program och fonder som ligger till grund för beviljade medel inom Malmö stads förvaltningar Totalt har 17 EU- program och fonder beviljat medel till Malmö stads förvaltningar (se information om program och fonder enligt bilaga 1). Av dessa har Interreg IV A beviljat 7 projekt, 7:e Ramprogrammet 1 projekt och Regionalfonden 3 projekt. Vidare har Life+ och Leonardo da Vinci vardera beviljat 2 projekt. I figuren redovisas även att ramprogrammet Competition and innovation och de båda fonderna Interreg IV B och Socialfonden har beviljat EU- medel till 5 projekt. Övriga fonder och program har sammanlagt beviljat medel till 6 projekt. Som ett förtydligande kan anges att EU- m ål 2 omfattar projektet Fokus Rosengård som genomfördes under åren med investeringar i Rosengårdsstråket samt ungdomsprojekt och dialogaktiviteter. Figur 2, EU- program och fonder Malmö stads projektsystem Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

11 Figur 3 nedan visar antalet redovisade projekt per förvaltning. Under året medverkade Miljöförvaltningen i 12 projekt, Stadskontoret i 5 och SoF Öster i 3 projekt. Gatukontoret redovisade 2 projekt, medan Serviceförvaltningen, Kulturförvaltningen, GyVu och SoF Söder redovisade 1 projekt per förvaltning. Sammantaget motsvarar antalet projekt inom Miljöförvaltningen ungefär hälften av Malmö stads EU- projekt under Figur 3, antalet projekt per förvaltning Malmö stads projektsystem 2015 Figur 4 redovisar förvaltningarnas roller i EU- projekt under år Under året medverkade Malmö stad som projektdeltagare i 6 projekt, Leadpartner och projektpartner i 6 respektive 3 projekt. Under året verkade Malmö stad som projektägare i 2 projekt och var koordinator och projektledare för vardera 1 projekt. Förvaltningarna redovisade även övriga roller i form av KTH Följeforskning. Figur 4, Malmö stads roll i antal EU- finansierade projekt Källa: Malmö stads projektsystem Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

12 Figur 5 redogör för de EU- finansierade projektens uppfyllnadsgrad. Grafen visar att 12 projekt uppfyller sina mål till viss del och att 13 projekt uppfyller sina mål till stor del samt ett projekt som är på god väg att uppfylla sina mål. Sammantaget visar 2013 års redovisning på goda projektresultat inom kommunen. Figur 5, Uppfyllnadsgrad EU- projekt På god väg Till stor del Till viss del Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Figur 6 framgår antalet EU- finansierad e projekt inom Malmö stads budgetmål. Grafen visar att 14 respektive 4 projekt fanns inom ramen för budgetmålen Ekologisk hållbar stad och Arbete och näringsliv. Det framgår också att 2 projekt strävade efter målet Social hållbarhet och 1 projekt efter Barn och ungdomars livsvillkor. Budgetmålen Ett föredöme som arbetsgivare, Jämställdhet och antidiskriminering, Malmö i sin omgivning och Vård och omsorg och utbildning omfattade totalt 5 projekt under Figur 6, antalet projekt per Malmö stads budgetmål Källa: Malmö stads projektsystem 2015 EU- medel Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

13 Tabell 1 visar utbetalda EU- medel. Under året betalades cirka 20 miljoner SEK till Malmö stads förvaltningar i EU- medel. Av dessa medel betalades drygt 4 miljoner ut till de tekniska förvaltningarna och cirka 8 miljoner till Kulturförvaltningen. Stadskontoret redovisade ca SEK i utbetalda medel under året. Under samma period utbetalades närmare 7 miljoner till stadsområden och nästintill 1 miljon SEK till skolförvaltningarna. Tabell 1, Utbetalda EU- medel Förvaltning Kulturförvaltningen Miljöförvaltningen Stadsområdesförvaltning Söder Stadsområdesförvaltning Öster AGVF Stadskontoret Serviceförvaltningen Gatukontoret Summa Utbetalt Källa: Malmö stads projektsystem 2015 I tabell 2 nedan redovisas utbetalda medel från EU- fonder och program Totalt betalades nästan 20 miljoner SEK ut i EU- medel till Malmö stads förvaltningar under året. Sammanlagt betalades ca en tredjedel av medlen ut inom övriga program och Regionalfonden, Life+ samt Socialfonden stod för ca 3 miljoner vardera. Resterande fonder och program stod för resten av utbetalningarna under året. Tabell 2, utbetalda medel från fond eller program 2014 Fond/program Övriga Program Regionalfonden Life+ Socialfonden Interreg IV A ÖKS/KASK Competition and innovation, CIP Interreg C Integrationsfonden 7e Ramprogrammet Interreg IV B Nordsjön Leonardo Summa Utbetalt Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Tabell 3 redogör för utbetalda EU- medel fördelade efter Malmö stads budgetmål. Under 2014 betalades 12 miljoner SEK ut inom budgetmålet; Ekologisk hållbar stad. Det motsvarar 60 procent av den totala summan utbetalda EU- medel under året. (se figur 7 nedan). 10 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

14 Tabell 3 redogör för utbetalda EU- medel fördelat efter Malmö stads budgetmal. Målområde Utbetalt belopp SEK Andel utbetalt belopp SEK Ekologiskt hållbar stad ,27 60,4 Social hållbarhet ,00 17,7 Arbete och näringsliv ,00 13,7 Utbildning ,00 4,2 Barn och Ungdomars livsvillkor ,00 2,1 Malmö i sin omgivning ,00 1,1 Jämställdhet och antidiskriminering ,00 0,3 Vård och omsorg ,00 0,3 Ett föredöme som arbetsgivare ,00 0,2 Summa ,27 100,0 % Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Under samma period uppgick utbetalningar till närmare 4 miljoner SEK inom Social hållbarhet och drygt 3 miljoner SEK inom Arbete och näringsliv. Figur 7, Utbetalda medel fördelat efter Malmö stad s budgetmål. (%) Ekologiskt hållbar stad Social hållbarhet Arbete och näringsliv Utbildning Barn och Ungdomars livsvillkor Malmö i sin omgivning Jämställdhet och angdiskriminering Vård och omsorg Eh föredöme som arbetsgivare Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Samverkansparter Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

15 I tabell 4 nedan framgår vilken typ av samhällssektorer Malmö stad samverkar tillsammans med i EU- finansierade projekt. Under år 2014 samverkade Malmö stads förvaltningar med andra offentliga aktörer i 21 projekt. Antalet projekt där Malmö stad samverkade med både offentliga och privata aktörer, alternativt offentliga aktörer och universitet/ högskola, uppgick till 5 respektive 21 projekt. Totalt samverkade Malmö stad inom offentlig, privat och akademi med 14 projekt under Tabell 4, Samverkanssektorer 2015 Samverkanspart Offentlig Offentlig och privat Offentlig och universitet/forskning Offentlig, privat och universitet/forskning Summa Antal Källa Malmö stads projektsystem 2015 Figur 8 redovisar partners i EU- finansierade projekt år Malmö stads vanligaste samverkanspartners under året var Danmark, Tyskland och Storbritannien som medverkade i 17 respektive 13 projekt vardera, följt av Nederländerna och Polen som medverkade i 10 respektive 8 projekt. Samverkanspartners från Italien, Spanien, Frankrike, Tjeckien och Lettland ingår i minst 10 projekt. Under året samverkade Malmö stad med totalt 25 länder. Figur 8, Samverkande länder 2014 Antal Samverkande länder Källa Malmö stads projektsystem 2015 I figur 9 framgår det att Malmö stad samverkade med andra länder i 31 av 61 EU- finansierade projekt under Av dessa samverkade kommunen med 1-3 länder i 11 projekt, 4-6 länder i 4 projekt och 7-9 länder i 1 projekt. Figur 9, Antalet samverkande länder per projekt 12 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

16 Antal projekt Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Del 2; Internationellt arbete i Malmö stads förvaltningar 2014 Förvaltningarnas prioriterade områden i det internationella arbetet Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) har fortsatt med en tydlig prioritering att skapa en verksamhet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla Malmös elever. Under 2014 har man fortsatt med verksamheten att ge elever möjlighet att ta språkdiplom med möjlighet till fortsatta studier utomlands. Förvaltningen flaggar även för nya riktlinjer och inriktningar för det internationella arbetet under 2015 för att bättre kunna spegla arbetsmarknadsområdet samt vuxen och gymnasieutbildning. Grundskoleförvaltningen har en rad uppdrag av internationell karaktär som alla styrs av skollag och läroplaner och bedrivs lokalt med de utmaningar och behov som finns på plats. SoF Söder har hittills inte fastställt någon bestämd prioritering inom den nya organisationen för det internationella arbetet. Förvaltningen har valt att bevaka den nya programperioden och ser möjligheter med nya tilldelade EU- medel. Arbetet med områdesprogrammen innefattar en rad internationella engagemang. SoF Öster arbetar efter de prioriteringar och mål som är uppsatta i kommun ledningen genom strategi och handlingsplan. Under 2014 har prioriteringarna legat på målområdena: arbete och tillväxt, kompetensutveckling, bostadsengagemang och äldreomsorg samt insatser riktade till arbetslösa ungdomar. Under 2014 har Serviceförvaltningens prioriterade områden varit energieffektivisering och förnyelsebar energi. Förvaltningen har deltagit i flera projekt med internationell karaktär. Miljöförvaltningens prioritering fokuserar på energi- och klimatfrågor, hållbar stadsutveckling, tillväxt och lärande för hållbar utveckling, fair trade och internationella nätverk. 13 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

17 Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret har under de senaste åren ej drivit egna internationella projekt utan har i första hand deltagit i internationellt projekt och medverkat på studieresor, mässbesök och föredrag. Stadsbyggnadskontorets prioriteringar riktar sig främst till att förstärka insatser i utvecklingsområdena Västra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri samt utvecklingsprojekt i Rosengård, Holma och Lindängen. Fastighetskontoret prioriterar marksanering, förtätning, exploatering och fastighetsfrågor. Tillsammans med CMP har fastighetskontoret även arbetat med att marknadsföra Malmö Industrial Park i Norra Hamnen. Kulturförvaltningen har självständiga och upparbetade internationella relationer. Under 2014 har Science Center Malmö samt Europa Direkt genomfört projekt med EU- finansiering. Europa Direkt är en löpande verksamhet beviljad period Sociala resursförvaltningen har inte deltagit i några EU- projekt under 2014, men har haft internationella kontakter genom deltagande i konferenser, studiebesök och utbildingar etc. Ett flertal företrädare för organisationer och studenter från högskolor och universitet har även besökt förvaltningens verksamheter för information och erfarenhetsbyte. Stadskontorets strategiska arbete med EU:s nya strukturfondsperiod och medverkan inom nätverken Eurocities, ECCAR och ENIEC är några exempel på prioritet inom stadskontorets internationella arbete år Här kan också nämnas projektledning inför InnoCarnival 2014 och arbetet för att utveckla den internationella marknadsföringen med Köpenhamns kommun i projektet Partnerskap for tillväxt och lnvestor Summit. Personella resurser till förvaltningarnas internationella arbete Grundskoleförvaltningen har ännu inget förvaltningsövergripande internationellt arbete efter omorganisationen, dock arbetar vissa enheter aktivt med internationellt arbete. Här kan nämnas att Grundskoleförvaltningen driver en internationell skola (Malmö International School). Inom AGVN har en del av en utvecklingssamordnares tjänst vikts för internationellt arbete. Miljöförvaltningens EU- medel finansierade ca 20 tjänster år Stadsbyggnadskontoret har en studiebesökssamordnare som arbetar heltid med Malmö stads internationella studiebesöksverksamhet. Stadsbyggnadskontoret har också en samordnartjänst på 20 procent för EU- frågor. I internationella projekt och nätverk ingår också andra tjänstemän från Stadsbyggnadskontoret. Gatukontoret och Fastighetskontoret har vardera en internationell samordnare. De ingår i Malmö stads EU- nätverk och tekniska förvaltningarnas grupp för internationellt arbete. Förvaltningarnas medarbetare deltar också i projekt och ingår i stora internationella nätverk. Serviceförvaltningen har en tjänst som EU- koordinater till viss del och projektledare och projektmedlemmar utses från ordinarie verksamheten. Kulturförvaltningen avsätter del av tjänst för att samordna det internationella arbetet. Sociala resursförvaltningens internationella arbete ingår i verksamhetens ordinarie arbete. Delar av en tjänst har uppdraget som EU- samordnare. Stadskontorets gör en omorganisering av samordnartjänster under SoF Söder har delar av en tjänst avsatt för att delta i Malmö Stads EU- nätverk. Vidare avsätts personella resurser för deltagande i gruppen för Malmömodellen. SoF Öster har en anställd som delvis innehar EU- samordnarrollen. Under året har även kompetensen bestått av en projektledare, 14 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

18 en projektsekreterare och två ekonomer. Flertalet medarbetare har varit kontaktpersoner eller arbetat delar av sin tjänst i EU- projekt. Dessutom har förvaltningen haft chefer och medarbetare som varit delaktiga i internationella projekt och olika typer av internationella sammanhang. SoF Norr menar att ansvaret för samordning av EU- relaterade frågor och internationellt arbete är en del av kommunikationsavdelningens uppdrag. Under 2014 tillsattes en ny tjänst som bland annat innefattar EU- samordning. Även andra personer på andra avdelningar inom SoF Norr på olika sätt involverats i det internationella arbetet. Kompetensutveckling i EU- relaterade frågor och EU- projekt Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret anser att kompetensutveckling i första hand skett inom sina internationella nätverk, men även genom deltagande i olika projekt. Sociala resursförvaltningen menar att de internationella aktiviteterna inom förvaltningen har medfört ökad kunskap och varit nätverks skapande. Inom och AGVF har inga särskilda insatser gjorts och i Grundskoleförvaltningen väljer chefer och tjänstemän själva om behovet finns. Stadskontoret bistår med kompetensutveckling för utsedda representanter från förvaltningarna inom program och projektledarkunskap. SoF Söder lyfter att medarbetare som arbetar med administration inom EU - projekt kompetensutvecklas löpande genom de informationstillfällen som erbjuds av lokala aktörer samt Tillväxtverket och ESF- rådet. Stadskontoret tillförde kompetens genom ett kommunövergripande målinriktat internationellt arbete och representation i Bryssel, samt aktivt nätverksskapande tillfördes kompetens, kunskap och erfarenheter inom en mängd olika samhällsområden. SoF Norr framhåller Malmö stads EU- nätverk som viktigt forum för kompetensutveckling i EU- frågor. SoF Norr menar också att deltagande i konferenser och seminarier ger tillfälle att fördjupa sig i EU- relaterat arbete. SoF Öster har under 2014 genomfört ett praktikutbytesprojekt med tre tjänstemän i förvaltningen under Syftet med projektet var att medarbetare får möjlighet till personlig och professionell kompetensutveckling. Dessutom har SoF Öster på egen hand drivit EU- projekt och sökt projektmöjligheter för kommande budgetperiod, vilket ökat kunskap om EU- relaterade frågor och projekt. Under hösten anordnades även en studieresa för kunskapsinhämtning kring bibliotek och medborgarservice. Kulturförvaltningen driver projektet Science Center Malmö vilket har påverkat stora delar av förvaltningen när det gäller projektutvecklingen. Kompetensutvecklingen som blivit en naturlig följd av arbetet gör att förvaltningen står bättre rustade inför nya projekt. Miljöförvaltningen har erbjudit tjänstemän att delta i olika informationsseminarier om EU- fonder och program. Anställdas kompetens i miljöfrågor på europeisk nivå har ökat, särskilt genom Eurocities miljöforum samt genom Union of Baltic Cities. Serviceförvaltningen har utbildat medarbetare inom EU- projektledning och redovisning. Man har även deltagit i seminarier för Eus nya programperiod. Stadsbyggnadskontoret har bedrivit kompetensutveckling inom ramen för de projekt och nätverk man är aktiva inom. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) Grundskoleförvaltningen hänvisar till resultat inom enskilda enheters projekt. AGVF har genomfört projektet Preventing Dropouts med fokus på stärkt pedagogik och vägledning för gymnasieelever. 15 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

19 Miljöförvaltningen påtalar att internationella projekt bidrog till att implementera lösningar för exempelvis energieffektivisering, förnybar energi och kunskapslyft inom lärande för hållbar utveckling. Miljöförvaltningen bedriver samarbete med Köpenhamn inom projektet Urban Transition där kommuner på respektive delar av Öresund utvecklar nya verktyg som underlättar planeringen av den hållbara staden. Serviceförvaltningen menar att deras erfarenhetsutbyte med andra länder i projekten har gjort att utvecklingsarbetet inom förvaltningen har effektiviserats. Kulturförvaltningen redovisar goda resultat för Science Center som stimulerar unga vuxna att bli intresserade av naturvetenskap. Science Center verkar också aktivt för ökad regional tillväxt genom sitt nyskapande sätt utveckla koncept för utbildning och sysselsättning. SoF Söder har under år 2014 drivit insatser kopplat till Lindängen mot framtiden. När det gäller utvecklandet av processer för sektorsövergripande samverkan utifrån ett geografiskt perspektiv har projektet haft positiva effekter och resultat. SoF Öster har deltagit aktivt i fyra projekt som tangerar äldreomsorg, kompetensutveckling, företagande och sysselsättningsinitiativ. SoF Norr redovisar medverkan i projektet Urban Transition och vidare i Odling över gränser som utvecklat stadsutvecklingskompetensen. SoF Väster har inte några uppnådda resultat att redovisa under perioden men fokuserar på arbete med barn och ungas delaktighet. Stadsbyggnadskontoret har medverkat i en mängd olika projekt under året bl.a. SPIS och Öresundsmetro. Vidare bedriver stadsbyggnadskontoret ett kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med Malmö stads vänort TangMa. Stadskontoret bedriver ett fåtal projekt men som alla styrker Malmös roll som aktör på den regionala och internationella marknaden. Hur har beviljade EU- medel medfört att förvaltningarnas målsättningar uppnåtts? Inom Grundskoleförvaltningen har inga förvaltningsgemensamma målsättningar uppnåtts med stöd av EU- medel. Fastighetskontoret lyfter att projekt fortfarande är pågående och att det är svårt att bedöma om målsättningar uppnåtts. Miljöförvaltningen menar att EU- medlen har bidragit i hög grad till att förvaltningen har kunnat arbeta i mycket större utsträckning och djupare med målsättningarna (hållbar livsstil, sunt och säkert, ansvarsfullt klimatarbete, god stadsmiljö, hållbar tillväxt). Inom varje, av de fem grundpelare, har EU- projekt genomförts och EU- medel har använts för att nå längre med hänseende till detaljeringsgrad men även till hur många aktörer inom och utanför förvaltningen man har kunnat nå. AGVF lyfter att fokus varit på stärkt pedagogik och vägledning för gymnasieelever i Interreg- projektet Preventing Dropouts och som också fungerat som kompetensutveckling för lärarna, vägledare och rektorer. Serviceförvaltningen menar att då många av förvaltningens EU- projekt syftar till energieffektivisering har detta medfört till arbete mot att nå stadens miljömål gällande energi. Kulturförvaltningen har under året fokuserat på delaktighet, yttrandefrihet och demokratiska processer. Science Center Malmö har en tydlig inriktning på att stärka unga vuxnas delaktighet och intresse för naturvetenskap i en lokal och internationell kontext. Både informationskontoret Europa Direkt och projektet Ungt valdeltagande har också bidragit till stadsbiblioteket specifika 16 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

20 målsättningar: att öka antalet nya grupper som kommer till biblioteket, till att öka folkbildningen och arbeta med demokratifrågor. Stadskontorets projekt- och nätverksarbete ligger i linje med Malmös internationella strategi. SoF Norr har under året arbetat vidare med sitt uppdrag kring bland annat stadsutveckling och närdemokrati. Stadsområdesförvaltningen representation i projektet Urban Transition Öresund har inneburit erfarenheter och kompetens kring bland annat medskapande och dialogprocesser vilka är värdefulla i detta arbete. Projektet Odling över gränser har även utvecklat stadsutvecklingskompetensen. Sociala Resursförvaltningen redovisar att de inte beviljats några EU- medel SoF Söder menar att EU- medlen bidragit i hög grad till att stärka förvaltningens arbete med områdesprogram Lindängen och möjliggjort att i större utsträckning utveckla och testa nya modeller exempelvis Allaktivitetshus och Framtidens hus. Mer specifikt har medlen bidragit till att uppfylla målsättningar om att fler Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande och att Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad. Implementering och spridning av projektresultat. Grundskoleförvaltningen hänvisar till att förvaltningen arbetar långsiktigt och inte projektinriktat och har därför inga projektresultat att implementera och sprida. AGVF har haft spridningskonferenser och en internetsida som fungerar som informationskälla. Fastighetskontoret framhåller att erfarenheter och lärdomar från deltagande i projekt, studiebesök och mässor redovisas för anställda. Kulturförvaltningen sprider kunskap om förvaltningens projektarbete genom olika kanaler exempelvis blogg. Förvaltningen arrangerar även flera aktiviteter såsom Kunskapskalaset samt föreläser och tar emot besök för att berätta om verksamheten. Miljöförvaltningen redovisar projektresultat via trycksaker, hemsidor, event och personliga möten med interna och externa aktörer. Serviceförvaltningen använder utvärderingsverktyget som skapats i projektet Serpentine. Stadsbyggnadskontoret tar emot internationella studiebesök för kunskapsutbyte inom stadsutveckling. Under 2014 tog stadsbyggnadskontoret emot 160 grupper och besök från drygt 2600 personer från hela världen. Studiebesöksverksamheten är en viktig del i stadens varumärkesarbete och en möjlighet att marknadsföra kommunens verksamheter och profilområden. Därutöver redovisar förvaltningen erfarenheter och lärdomar från det internationella arbetet via nätverk, kommunikationskanaler, arbetsplatsträffar, föreläsningar och utställningar. Interntidningen Planering i Malmö når 700 externa läsare. SoF Söder redovisar att flertalet av de insatser och processer som genomförs fortsätter ända fram till Implementering sker därför först under Spridning av projektresultat sker löpande genom internationella, nationella samt lokala studiebesök. Lindängen mot framtiden följs av KTH som har i sitt uppdrag att sprida projektets resultat och arrangerade i november 2014 en specifik spridningskonferens för projektet med cirka 100 deltagare. SoF Öster har ett flertal projekt där spridning och implementering är i gång. Företagsakademin 3.0. CSR och företagande har haft en slutkonferens med 120 deltagare från olika samhällssektorer. Intervention för äldres integration arbetssättet som utvecklats under projekttiden har implementerats i verksamheten. Sofielunds agency har utvecklat projektledarverktyg som nu 17 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

21 används i evenemang som till exempel Bricks Live! Projektet har spridit sina pågående resultat genom Malmö företagsgruppers styrgruppsmöten, i näringslivsberedning, frukostträffar och på ett seminarium anordnat av Näringsdepartementet. Slutligen besökte även Integrationsministerns statssekreterare projektet. SoF Norr har genom sin medverkan i projektet Urban Transition Öresund fått kompetens och erfarenheter kring bland annat medskapande och dialog. Resultatet från projektet Odling över gränser har överlämnats till den förvaltningsövergripande stadsodlingsgruppen som leds av Gatukontoret. Båda projekten har haft breda spridningsseminarier för sina resultat. I stadskontorets uppdrag pågick löpande projektlednings-, påverkans - och lobbyarbete, samt att marknadsföra Malmö stad lokalt, regionalt, nationellt och internationellt under Bilaga 1. Information om redovisade program och fonder Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, FP Det sjunde ramprogrammet inriktar sig för forskning och utveckling och är uppdelat i fyra huvudområd en: Samarbete, Idéer, Människor och Kapacitet. Programmet är öppet för många olika typer av organisationer. Förutsättningen för att delta är oftast att projektet är ett samarbete mellan flera europeiska länder. Comenius EU- kommissionens program för utbildningssamarbete i Europa som ger möjligheter till europeiskt utbyte och utveckling för utbildningssektorn (för förskola, grundskola och gymnasium). Leonardo da Vinci Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för yrkesutbildning. Programmet Leonardo da Vind stödjer projekt med målet att utveckla yrkesutbildningen och det europeiska samarbetet. Competitiveness and innovation, CIP För att stärka de europeiska småföretagens konkurrenskraft har EU ett speciellt ramprogram för konkurrenskraft och innovation (Competitiveness and Innovation Programme, CIP). Målet med ramprogrammet är att öka produktiviteten, innovationskapaciteten och ge en hållbar tillväxt. Integrationsfonden Integrationsfonden ingår i EU:s ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar. Fonden i Sverige förvaltas av Svenska ESF- rådet och disponerade miljoner kronor om året i projektmedel. Interreg IV A Öresund- kattegat- skagerrak Under perioden satsade Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka en miljard kronor på regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning i programområdet. I programmet fanns 18 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

22 möjligheter för gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Danmark och Norge. Prioriterade områden var att främja hållbar ekonomisk tillväxt, binda samman regionen och främja vardagsintegration lnterreg IV B Nordsjön Under perioden satsade Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 1,2 miljarder kronor på regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning i programområdet. Prioriterad e område var innovation, hållbar miljöutveckling, förbättrad tillgänglighet samt hållbara och konkurrenskraftiga samhällen. lnterreg IV C Programmet syftar också till att förverkliga EU- kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk omvandling, där regioner i nära samverka n med kommissionen utvecklar och sprider innovativa utvecklingsidéer. Under perioden satsade Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 2,9 miljarder kronor på lnterreg IVC. Prioriterad e områden var innovation och kunskapsekonomi samt miljö och förebyggande av risker. Urbact Il Programmet syftar också till att förverkliga EU- kommissionens initiativ regioner för ekonomisk omvandling, där regioner och städer i nära samverkan med kommissionen utvecklar och sprider innovativa utvecklingsidéer. Under perioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 477 miljoner kronor på URABACT Il. Prioriterade område var Städer som motorer för tillväxt och jobb samt Attraktiva städer. Life+ Life+ är EU:s övergripande program på miljöområdet. Målet för Life+ är att utveckla och genomföra EU:s miljöpolitik inom områdena Natur och biologisk mångfald, Miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning samt Information och kommunikation. EU- kommissionen uppmuntrar stora projekt i storleksordningen 20 miljoner kronor, med cirka 10 miljoner kronor i EU- stöd. Regionalfonden Den Europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar insatser som ska bidra till målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Total budget för programmen var 8,4 miljarder kronor. Exempel på satsningar som finansierades via Regionalfonden var infrastruktur för forskning och innovation, telekom, miljö, energi och transport, samt projekt som främjar näringslivsutveckling och arbetstillfallen. Socialfonden Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Under perioden uppgick Socialfondens budget till ungefär 750 miljarder kronor runtom i Europa. Socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Övriga redovisade program 2013 Sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling Föregångaren till det sjunde ramprogrammet inom forskning och utveckling. Programmet fokuserade på energilösningar för smarta städer. 19 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

23 Intelligent Energy Europé Inriktar sig till organisationer som vill utveckla intelligenta hållbara energilösningar. Programmet lanserades 2003 av Europeiska kommissionen med syfte att nå energimålen inom EU EU- mål 2 Europeiska unionens stöd via regionalpolitiken tog sig olika uttryck beroende på områdenas urvecklingsnivå och vilken typ av problem de har. Mål 2 inriktar sig till att stödja ekonomisk och social omställning i områden med strukturella problem. Inom denna redovisning omfattar EU- Mål 2 Projektet Fokus Rosengård som genomfördes med investeringar i Rosengårdsstråket samt ungdomsprojekt och dialogaktiviteter. EuropeAid EU- kommissionens byrå för samarbete och förvaltning av EU:s biståndsprogram. EuropeAids huvuduppgift är att genomföra EU - kommissionens instrument för externt bistånd, både de instrument som finansieras ur EU:s budget och ur Europeiska utvecklingsfonden. Leader Söderslätt Leader är ett EU initiativ och en del av Sveriges Landsbygdsprogram. Målet är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Lokalt engagemang och innovativa idéer ges möjlighet att utvecklas för att skapa en levande och attraktiv landsbygd. Europa Direkt Europa Direkt är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direct och har informationskontor i hela EU. Nätverket drivs av EU- kommissionen tillsammans med regionala och lokala partners. Europa Direkt Malmö är ett samarbete mellan Europeiska kommissionen och Malmö Stadsbibliotek. Bilaga 2. Förvaltningarna textredovisning Fastighetskontoret Stadskontoret har bett fastighetskontoret att redovisa förvaltningens internationella arbete under Fastighetskontoret vill härmed redovisa sitt internationella arbete enligt de, av stadskontoret, föreslagna rubrikerna. Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet. Fastighetskontoret anser att internationellt arbetet är viktigt och de frågor som är av störst intresse för kontoret är marksanering, förtätning, exploatering och fastighetsfrågor. Fastighetskontoret har under de senaste åren ej drivit egna internationella projekt utan har i första hand agerat internationellt genom deltagande i projekt som samordnas av andra förvaltningar samt studieresor, mässbesök, föredrag och liknande. Sedan 2014 ansvarar dock Fastighetskontoret för ett större projekt. I september 2014 beviljades Malmö stad medel om drygt 10 miljoner i EU- stöd för en förstudie om byggande av en väg- och järnvägsbro i Malmö som en del av det transeuropeiska transportnätet TEN- T. Malmö stad, genom Fastighetskontoret och Gatukontoret i samarbete med CMP (Copenhagen Malmö Port), kommer bland annat att titta på olika möjligheter för byggandet av en väg- och järnvägsbro i Malmö hamn över en hamnbassäng mellan Mellersta hamnen och Norra hamnen samt en anpassning av järnvägs- 20 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

24 och väginfrastrukturen i hamnområdet, vilket innebär en ökad kapacitet på järnvägsspåren i området, flexiblare fraktverksamhet och nya allmänna vägar i den nya logistikparken, Malmö Industrial Park, i Norra hamnen. Tillsammans med CMP har fastighetskontoret även arbetat med att marknadsföra Malmö Industrial Park (MIP) i Kina. Det arbetet är inte avslutat utan fortgår. Fastighetskontoret är fortfarande intresserat av att delta tillsammans i projekt med de övriga tekniska förvaltningarna, men även av att leda egna. Personella resurser till förvaltningens internationella arbete En av fastighetskontorets anställda har bland annat uppgiften att agera EU- samordnare för kontoret. I första hand innebär det att hålla sig ajour med aktuella frågor, framförallt genom att deltaga i Malmö stads EU- nätverk och de tekniska förvaltningarnas grupp för internationellt arbete, den s.k. EU- rotelgruppen. Deltagandet i projekt, mässor etc. hanteras av berörda avdelningar. Kompetensutveckling i EU- relaterade frågor och EU- projekt Kompetensutveckling har i första hand skett inom ramen för de ovan nämnda nätverken men givetvis även genom deltagande i olika projekt. Under våren besökte kontorets ledningsgrupp Bryssel för diskussioner med Ola Nord, Olle Schmidt, CreoDK och Vinnova. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen) Då ovan nämnda projekt ännu är pågående är det svårt att dra några slutsatser vad gäller uppnådda resultat. Hur har beviljade EU- medel medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Då ovan nämnda projekt ännu är pågående är det svårt att bedöma om de beviljade EU- medlen har medfört att fastighetskontorets målsättningar har uppnåtts. Implementering/spridning av projektresultat Erfarenheter och lärdomar från de projekt, studiebesök och mässor fastighetskontoret deltagit i redovisas för de anställda dels på Komin och dels på arbetsplatsträffar och liknande. Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen har ej inkommit med svar om förvaltningens EU- och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Förskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen har ej inkommit med svar om förvaltningens EU- och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Gatukontoret 21 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014

25 Gatukontoret har ej inkommit med svar om förvaltningens EU- och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Grundskoleförvaltningen Nämndens/förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet Grundskolenämndens/förvaltningens uppdrag styrs av skollag, läroplaner, skolförordningar samt allmänna råd med mera. Uppdraget är tydligt formulerat på nationell nivå och bedrivs i den lokala kontext som Malmö utgör med de utmaningar och behov som råder här. Inom förvaltningens och skolornas omfattande skolutvecklingsarbete involveras mängder med internationella perspektiv. T ex bygger nämndens/förvaltningens styr- och ledningsmodell till stor del på internationell forskning om vad som har effekt för elevers lärande. Styr- och ledningsmodellen tar hänsyn till vad den främsta internationella forskningen säger om arbetet på olika nivåer vad ska läraren i klassrummet fokusera på, vad ska ledaren för den pedagogiska verksamheten fokusera på, vad ska huvudmannen fokusera på. Synsättet genomsyrar såväl förvaltningens som skolornas arbete. Tillsammans med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen driver grundskoleförvaltningen dessutom ett mångårigt samarbete med professor Helen Timperley, universitetet i Aukland. Helen Timperley stödjer förvaltningen, genom Pedagogisk Inspiration Malmö, samt utvalda skolor, inom skolutvecklingsarbetet. Personella resurser till förvaltningens EU/internationella arbete Grundskoleförvaltningen arbetar efter det av kommunfullmäktige beslutade styr- och ledningssystemet som klargör att förvaltningar och verksamheter ska arbeta mål- och resultatstyrt. Det medför att förvaltningen utifrån grundskolenämndens mål beslutar om åtaganden. Åtagandena verkställs genom att skolor och avdelningar genomför aktiviteter. Inom detta genomförande använder respektive verksamhet de metoder som bäst lämpas för den aktuella arbetsuppgiften. Dessa metoder kan ibland ha internationell koppling och ibland inte. Val av aktuell metod åligger berörd medarbetare och verksamhet. Kompetensutveckling i EU- relaterade frågor och EU- projekt All kompetensutveckling inom grundskoleförvaltningen utgår från verksamhetens behov och berörda medarbetares kompetens eller brist på den samma. Kompetensutvecklingen styrs av respektive ansvarig chef och utgår från den aktuella skolans (enhetens) behov. I de fall skolor, eller några medarbetare på skolor, behöver t ex förbättrad kompetens inom internationellt utvecklade metoder för exempelvis läsinlärning beslutar berörd chef om det. Utöver varje ledares ansvar för kompetensutvecklingen på sin skola (enhet), erbjuder Pedagogisk Inspiration Malmö dessutom kompetensutveckling av pedagoger inom ett brett spektrum med tydligt elevfokus. Skolledarna beslutar självständigt om de väljer att dra nytta av den centralt erbjudna kompetensutvecklingen eller ej. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen) Resultatet av den långsiktiga skolutvecklingen, som sedan flera år tillbaka drivs på vissa skolor, och sedan 1 juli 2013 drivs i grundskoleförvaltningen, syns i elevernas resultat. Vissa skolor, med ett strukturerat skolutvecklingsarbete, visar tydligt förbättrade resultat i elevernas kunskaper. På förvaltningsnivån är resultatförbättringen ännu begränsad. Hur har beviljade EU- medel medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Förvaltningen har inte tilldelats några EU- medel. 22 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014