FÖRSTUDIE Väg 70, delen Borlänge - Djurås. Borlänge kommun och Gagnefs kommun, Dalarnas län Objekt:

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 70, delen Borlänge - Djurås Borlänge kommun och Gagnefs kommun, Dalarnas län Objekt:

2 Konsult: WSP Sverige AB Box Falun Tel: Roberth Carling Jenny Norén Linus Larsson Daniel Larson Karin Frejd Karolina Nyberg Uppdragsansvarig Bitr. Uppdragsansvarig/Trafikplanering Vägprojektör, foto Miljö-GIS Landskapsarkitekt, foto Oberoende granskare, layout Titel: Väg 70, delen Borlänge - Djurås; Förstudie Objektnummer: Omslagsbild: foto WSP Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torbjörn Karlsson ( ), Marcus Danielsson ( ) Distributör: Trafikverket Region Mitt, Box 417, Gävle. Telefon:

3 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND Brister, problem och syfte Geografisk avgränsning Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Övergripande mål och strategier Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Områdets karaktär Väg- och trafikförhållanden Kollektivtrafik Övriga verksamheter Viktiga start- och målpunkter Trafiksäkerhet Farligt gods MILJÖ, VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR, ASPEKTER. OCH INTRESSEN Skyddade områden Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Miljöbelastning BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FUNKTIONSANALYS AV TRANSPORTSYSTEMET OCH DESS INFLUENSOMRÅDE Funktionsmålet Hänsynsmålet Barnkonsekvenser TÄNKBARA ÅTGÄRDER Fyrstegsprincipen Tänkbara åtgärder, dess effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser EKONOMI SAMRÅDSREDOGÖRELSE VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGS- TAGANDE FORTSATT ARBETE BILAGOR KÄLLFÖRTECKNING

4 70 70 Figur 1.1. Karta där markeringen visar den sträcka och de tätorter som förstudien behandlar. 4

5 Sammanfattning I det nationella stamvägnätet finns väg 70 utpekad och fyller därmed en utpräglad mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. Väg 70 kommer på denna del troligen inom en snar framtid vara en del i E 16, en ny europaväg som förbinder Oslo och Gävle. Den 16 km långa vägsträckan mellan Borlänge och Djurås är den primära vägen mellan Mälardalen och fjällregionen. Ett årsmedeldygn färdas här cirka fordon, men under sommaren och torsdag till söndag under högsäsongen för fjällturismen kan trafikmängden öka betydligt och medför därför att medelvärdet kanske inte är riktigt rättvisande. Detta i kombination med den tunga trafik som förekommer kan innebära problem med framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet då vägsträckans kapacitet är maximerad. Det höga trafikflödet och den höga risken för att en olycka inträffar motiverar en utbyggnad av vägen till mötesfri. De övergripande transportpolitiska målen är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta tillsammans med de regionala och lokala målen som främst riktar sig mot regionsutveckling och miljö, är grunden för vilka avvägningar av motstående intressen som ska göras efter denna förstudie. Närheten till Dalälven innebär höga naturvärden som främst berörs av vägsträckans södra del, fram till Djurmo. Vägen går i övrigt genom skogs- och jordbruksmark och präglas av en gles randbebyggelse. Åtgärdsförslagen innebär att vägen generellt byggs om till mötesseparerad landsväg med mitträcke eller liknande. Detta är med tanke på trafikmängden relativt ekonomiskt fördelaktigt. Det är en mycket trafiksäkerhetshöjande åtgärd och kommer samtidigt att öka framkomligheten genom att flera sträckor kommer att ha två körfält i samma riktning. Förslaget innebär dock för de närboende att vägen kommer att utgöra en mer påtaglig barriär än i dagsläget. Visst intrång i mark av värde för natur- och kulturmiljön kan krävas på vissa platser för att uppnå den rekommenderade vägbredden på upp till 16 meter. Dock anses inte några sådana värden påverkas drastiskt av denna åtgärd. Vägåtgärderna som föreslås innebär även att vägen får liknande utformning som de södra delarna av väg 70 i Dalarna och längre söder ut mot Mälardalen och detta ger för trafikanter som färdas en längre sträcka en välbekant vägutformning och kontinuitet under resan. 5

6 1 Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Eftersom Dalarna är det ett av de största industri- och exportlänen i landet alstrar det därför mängder av transporter. Länet är även det i särklass största turistlänet utanför de tre storstadsregionerna, såväl sommar- som vintertid. Sälenfjällen och Idre-Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig drygt besökare varje vecka (3 miljoner besökare per år) i vägtransportsystemet. Detta innebär stora belastningar i vägtransportsystemet längs de nord-sydliga och öst-västliga stråken genom Dalarna. Väg 50, Bergslags-diagonalen, och väg E 45 är viktiga transitstråk. Störst flöden går dock längs väg 70 från Mälardalen till Djurås där flödet vidare mot Dalafjällen delar sig antingen fortsatt längs väg 70, via Mora eller genom Västerdalarna och väg 71 mot Malung- Sälen och fjällen. Framtida E 16 är tänkt att bli ett starkt stråk mellan Gävle och Oslo via orterna Falun- Borlänge-Vansbro-Malung-Torsby. Om de svaga länkarna rustas upp skapas ett internationellt transportstråk för regionala, interregionala och internationella transporter. I stråket förstoras regionerna med bättre samspel, med kompletterande arbetsmarknader och serviceutbud. Turistresande med bil innebär stora säsongoch veckovariatoner i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på de mindre vägarna som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden och detta utgör problem för de närboende som har vägsträckan för arbetspendling och nyttoresor. Redan idag är vägnätets kapacitetsproblem stora under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens stora investeringar. Det undermåliga vägnätet till Dalafjällen kan därför bli en flaskhals för turistnäringens utveckling och bidra till längre tider och högre risker för arbetspendling och den regionala utvecklingen. Denna förstudie syftar till att belysa de problem som idag finns med framkomligheten, trafiksäkerheten och miljön. I den här förstudien är förslagen främst riktade för att underlätta för framkomligheten på riksvägen, såväl för korta som långa resor. De närboende och oskyddade trafikanternas behov behöver särskilt beaktas då det inte är en tillfredsställande lösning att kombinera de oskyddade trafikanterna med fordon på mötesseparerade vägsträckor. Eftersom behoven och karaktären längs med sträckan är kraftigt varierande behöver olika lösningar tas fram för de specifika delsträckornas behov. Förstudien föreslår därför alternativa lösningar för delsträckorna och för dessa redovisas konsekvenser och uppskattade kostnader separat. Delsträckorna utgör dock en del av en helhet och därför är det viktigt att se till att en väl fungerande lösning över hela sträckan. 1.2 Geografisk avgränsning Förstudien behandlar förutsättningarna för förbättringar av väg 70, delen från Mellstarondellen i Borlänge till korsningen med väg 71 i Djurås, en sträcka på cirka 16 km. 1.3 Aktualitet Förstudien genomförs för att utgöra underlag i planeringen och kunna identifiera åtgärder. Sträckan är utpekad i det nationella stamvägnätet och har därför ett nationellt intresse. Det är i regeringsbeslutet den 29 mars 2010 utpekat att det ska utföra närtidssatsningar på mittsapareringar i hela landet. Vilka sträckor detta berör är dock inte utpekat. Genom denna 6

7 förstudie belyser Trafikverket behovet av såväl framkomlighets- som trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan. Denna studie kommer att utgöra ett underlag för att kunna prioritera vägsträckan i den nationella åtgärdsplanen. Åtgärder på väg 70 har påbörjats från söder och går nu vidare åt nordväst. Delsträckan mellan Borlänge och Djurås bör vara en naturlig fortsättning på det redan påbörjade arbetet. (Källor: nationell plan för Sveriges transportsystem samt se/content/1/c6/14/27/28/1b9589a4.pdf Närtidssatsning på mittseparering i hela landet) 1.4 Tidigare utredningar och beslut Under hösten 1997 utförde Vägverket Region Mitt en så kallad vägrevision av väg 70, delen Borlänge till Mora. Revisionen sammanställdes i en rapport (daterad ). Syftet med vägrevisionen var att se över det befintliga vägnätet ur trafiksäkerhets och miljöperspektiv. Det inventerade materialet kunde då sammanställas för att belysa de befintliga problemen och mycket översiktligt ge prioriterade förslag till förbättringar. En idéstudie för trafiksäkerhetsåtgärder för väg 70, Borlänge Rättvik (daterad , Vägverket Region Mitt). Idéstudien var en komletering och uppdatering av den tidigare vägrevisionen och fokuserade mer på lösningar. Idéstudien påvisar att redan då var trafikflödena så pass höga att mittsepareringar var aktuella. Vägsträckan hörde då till en av landets 100 farligaste vägsträckor och inträffade 151 st polisrapporterade olyckor med personskador, varav 3 dödade och 21 svårt skadade, på den nu aktuella sträckan, Borlänge till Djurås. Trafikverket planerar en ny sträckning av väg 293, förbi Norr Amsberg, för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter, förbättra boendemiljön - framförallt minskat buller, samt förbättra framkomligheten för genomfartstrafik. Arbetsplanen för den 2,5 km långa nysträckningen av väg 293, förbi Norr Almsberg, har arbetats fram av Trafikverket under åren Den nya sträckningen finns med i Dalarnas länstransportplan (Källa: Trafikverkets hemsida, se/privat/projekt/dalarna/vag-293-norr- Amsberg-Holbacken/) Trafikverket har tagit fram en idéstudie, Kapacitetsförstärkning Borlänge-Mora i november För fortsatta utredningar är det viktigt att såväl väg- som järnvägsprojekt samordnas då de är belägna varandra rent geografiskt. 1.5 Övergripande mål och strategier Det övergripande målet för svensk transportpolitik fastställs av Regeringen och syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport-försörjning för medborgare och näringsliv i hela landet Transportpolitiska mål Under det övergripande målet har Regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. För att mäta om arbetet fortgår mot de uppsatta övergripande målen har ett riksdagsbeslut (maj 2009) satt upp mätbara etappmål där det framgår att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år Det motsvarar högst 220 dödade. I beslutet framgår även att antalet allvarligt skadade i trafiken ska reduceras med en fjärdedel. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till 7

8 utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. (Källa: Regeringens hemsida, regeringen.se/sb/d/11771/a/122568) Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet genomsyrar vägprocessen, inklusive förstudieskedet. I linje med detta har Trafikverket börjat arbeta mer målstyrt i trafiksäkerhetsarbetet. Det innebär att olika indikatorer mäts och följs upp mot i förväg satta mål. En av indikatorerna gäller mötesfri väg och målet till år 2020 är att minst 75 % av trafikarbetet på vägar med högsta hastighet som överskrider 80 km/tim ska vara mötesseparerade. (Källa: Trafikverkets publikation 2010:044) Regionala mål Transportsystemet är strategiskt viktigt för Dalarnas exportindustri och för att skapa ekonomiska resurser för både Dalarna och hela Sverige. En gemensam målbild för region Dalarna har utvecklats, grundat på EU:s mål, nationella och regionala mål samt den storregionala funktionsanalysen och den storregionala transportsystemanalysen. Det är därför viktigt att förbättra och effektivisera transportsystem och infrastruktur för kommunikation och informationsutbyte. (Källa: Länstransportplan för Dalarna, , Region Dalarna, 2010) Lokala mål Riksväg 70 är ett nationellt prioriterat stråk. Vägen är en viktig inkörsport till Dalarna. Förbindelsen till Stockholmsområdet, Mälardalen och Uppsala är en kritisk framgångsfaktor för länets regionala utveckling och regionförstoring samt för vidgad arbetsmarknad genom ökad arbetspendling. Stråket är en pulsåder för den omfattande turisttrafiken från Stockholm och Mälardalen till Siljansområdet, Sälen och Idre- Grövelsjöfjällen. Det har nu utförts åtgärder för mötesfri väg mellan Sala/Broddbo och Säter och vidare mot Borlänge. Åtgärder i form av mötesfri väg vidare från Borlänge mot Rättvik krävs sannolikt för att på sikt kunna bibehålla hastigheten till 90 km/tim och då eventuellt kunna höja den till 100 km/tim vid genomförda mötessepareringar Projektmål Målet för projektet är att genomföra kostadseffektiva åtgärder för att höja framkomligheten och trafiksäkerheten, genom att utföra mötesseparering på väg 70, sträckan mellan Borlänge och Djurås, i så stor utsträckning som möjligt. Syftet med föreslagna åtgärder är att trafikanterna möter en god kontinuitet och referenshastigheten avspeglas i vägsektionen längs hela väg 70. Det bör därför strävas efter så långa sektioner som möjligt med balans mellan framkomlighet, trafiksäkerhet. Målen avseende framkomlighet och trafiksäkerhet, knutet mot de transport-politiska målen har preciserats enligt följande: Hela sträckan Borlänge-Djurås framkomlighetsprioriteras genom mötesseparering och oskyddade trafikanter har alternativa vägar att tillgå. Hastighetsgränsen ska överensstämma med vägsektionen och målstandarden 100 km/tim. Helt separerade stråk eller alternativa sträckningar finns för gående, cyklande och mopedförare mellan Borlänge och Djurås. Det finns frekvent säkra 8

9 passager att korsa vägen och säkra vägar att nå målpunkter. En god resa är möjligt genom hög standard på väg och därmed nås kortare transporttider. Mål för projektets gestaltning avsende miljö, natur och kultur är satta i enlighet med Trafikverkets inriktningsdokument (VVpubl. 2006:164): Olika typer av landskap, dess karaktärsskapande bebyggelse och brukningsmönster ska ha möjlighet att utvecklas. Naturtyper och kulturmiljöer med mycket höga värden till följd av att de är hotade, sällsynta eller på tillbakagång ska ha bibehållna kvaliteter. De hydrologiska förutsättningarna i värdefulla våtmarker ska vara oförändrade. Natur- och kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv eller som på annat sätt har stor betydelse lokalt ska ha bibehållna kvaliteter 1.6 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Vägplaneringsprocessen består av följande skeden: 1. Förstudie 2. Eventuell vägutredning (enbart om det finns alternativa vägkorridorer) 3. Arbetsplan 4. Bygghandling Förstudien tas fram för att ge goda möjligheter till samråd, information och förankring. Det klargör viktiga förutsättningar och kvalitéer i det utpekade utredningsområdet avseende trafik, miljö och markanvändning. Den ska också utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan. En förstudie belyser olika tänkbara åtgärder för att uppfylla de tidigare nämnda målen och visar på om projektet ska avfärdas, drivas vidare i en mer djupgående utredning eller om arbetsplanens projektering kan påbörjas med något av de föreslagna alternativen. En förstudie är således det första steget i Trafikverkets planeringsprocess för vägåtgärder. Genom förstudien skapas en bas för det fortsatta planeringsarbetet med projektet. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med myndigheter, organisationer och allmänheten. Vägutredningen är det andra steget i planeringen av ett vägprojekt. Den behöver bara göras om det i förstudiearbetet klarlagts att alternativa åtgärder med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver studeras och trafikteknisk standard utredas, exempelvis om det finns alternativa vägkorridorer. Det är inte aktuellt i detta projekt. Arbetsplanen visar i detalj var vägen ska gå och hur den kommer att se ut. I arbetsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen är en teknisk handling som visar bland annat detaljprojektering av exakta utföranden för alla detaljer i anläggningen och vilka vägmarkeringar, vägmärken och andra anordningar för ledning och styrning av trafiken som ska finnas. Bygghandlingen är underlag till förfrågningsunderlaget vid upphandling av den entreprenör som ska utföra byggnadsåtgärderna. 9

10 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdets karaktär Den aktuella delen av väg 70 följer Dalälvens sträckning och på många platser ligger älven nära vägen med branta slänter. I söder är sträckan flack och landskapet består av en blandning av öppet odlingslandskap och skog. Från Solbacka präglas landskapet, topografin och vägens sträckning av närheten till Dalälven. Mellan Djurmo och Djurås är landskapet åter flackare med mer odlingslandskap. Längs i stort sett hela sträckningen återfinns gles randbebyggelse och några förtätningar till samhällen. 2.2 Väg- och trafikförhållanden Vägens karaktär präglas av tidigare årtiondens ambitioner att åstadkomma god framkomlighet för den nationella och regionala trafiken, samtidigt som kommunikationerna mellan byarna och samhällena inte har förbättrats. Detta leder till att vägens barriäreffekt är påtaglig, framförallt där den går genom mer bebyggda områden. Figur 2.1. Beräknat antal fordon per årsmedeldygn (ÅDT) på väg 70 vid Duvnäs. Detta påvisar höga trafikflöden under vårvinter och sommar. Den röda linjen symboliserar årsgenomsnittet. 10

11 De senaste trafikmändgdsmätningarna visar på cirka fordon per årsmedeldygn på sträckan mellan Borlänge och Djurås. Enligt mätningar 2010 varierar trafiken kraftigt över dygnet. Beräkningar visar även att trafikflödet är högst på sommaren. Boende längs sträckan har framfört att trafikflödet är högt under vinterns veckoslut (torsdagar till söndagar) och upplevs då öka betydligt. Under dessa timmar med höga flöden är tillgängligheten till väg 70 kraftigt nedsatt för de närboende och andra trafikanter samt att framkomligheten på vägen är begränsad. Vägsektionen på nuvarnade sträckning har valts utifrån att alla trafikslag skulle trafikera vägen, utan separering för de oskyddade trafikanterna. Att vägen kontinuerligt har förändrats och byggts om efter för tillfället gällande utformningsregler har gjort att sektionsbredden varierar och inte överensstämmer med dagens dimesionering, avseende trafikmängd, antal oskyddade trafikanter, högsta tillåtna hastighet etc. Nuvarande vägbredd varierar kraftigt. Mellan Borlänge (Mellstarondellen) och Amsberg är vägen upp till 9.5 m bred, men öster om Amsberg mot Djurås är motsvarande siffra 13.5 m. Den geometriska standarden på vägen är lägst mellan Solbacka och Duvnäs, där är siktförhållandena begränsade på grund av små Bild 2.2. Infart mot Sifferbo camping och snäva horisontal- och vertikalradier som ofta följer varandra. Längs med hela sträckan finns flertalet direkta fastighetsutfarter och ägovägasanslutningar. Korsningar med mycket andel svängande trafik är utförda med ficka för vänstersvängande fordon. Den högsta tillåtna hastigheten på sträckan är till övervägande del 90 km/tim genom Vägverkets föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 70 i Dalarnas län (VVFS 2008:266). Därefter har hastighetsbegränsningen på några platser sänkts till 70 och 50 km/tim, med stöd av lokala trafikföreskrifter med hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Sidoområdet består till övervägande del av vägslänter i lutning 1:3 och brantare. Bakslänten är 1:2 i normalfallet, men kan vara brantare 11

12 genom samhällen eller där markförhållandena så tillåter. Enligt dagens utformningsregler innebär denna typ av sektion låg standard vid de trafikflöden och hastighetsgränser som nu gäller för väg Kollektivtrafik Sträckan trafikeras såväl av tåg som Dalatrafiks bussar i linjetrafik. Under hösten 2010 var det på vardagar 28 turer och på lördagar och söndagar fyra turer i varje rikting. Under december 2010 har även en ny linje mellan Borlänge och Sälen satts in. Denna direktförbindelse har 10 turer på vardagar och tre på helger. Idag är det relativt tätt mellan busshållplatserna på sträckan mellan Borlänge och Djurås, med inbördes avstånd runt 700 meter. På sträckan mellan Djurmo och Djurås går några av turerna på lokalgatan, Färjbacksvägen, istället för på väg 70 och där är det tätare placeringar mellan hållplatserna. De flesta hållplatserna är utbyggda och har väderskydd, men det finns även vissa hållplatser som är placerade i korsningspunkter eller enbart på vägrenen och har således inte en optimal utformning. En viss del av skolskjutsningen sker idag med ordinarie linjetrafik. 2.4 Övriga verksamheter Längs med väg 70 vid den aktuella sträckan finns flertalet näringsidkare belägna. Regeringens ambition är att stärka den regionala utvecklingen och därmed stötta mindre företag, särskilt i glesbygden. I Gimsbärke har det under senare år bildats ett centrum för diverse detalj- och volymhandel och det finns möjligheter till förtäring samt en lätt tillgänglig så kallad pausplats, en rastplats längs vägen som inte har tillgång till toalett för rörelsehindrade. Trafiksituationen är här undermålig. Flera anslutningar till verksamheterna på norra sidan om väg 70 finns på en mycket kort sträcka och utformningen ger inte någon tydlig ledning för trafikanterna som ska in eller ut till området hur det är lämpligast att färdas. Genom att hastigheten här är relativt hög kan upphinnande- och svängningsolyckor befaras inträffa. Busshållplatsen som inte är utbyggd förvärrar situationen ytterligare. I Sifferbo finns en camping belägen mellan älven och vägen. Campingen har 36 platser med elanslutning för husvagnar eller husbilar samt 12 mindre stugor. De har nära gästnätter per år. Här har under hösten 2010 korsningen till campingen förstärkts med målade refuger och vänstersvängfält och det utgör en förbättrad situation under barmarksförhållanden. 2.5 Viktiga start- och målpunkter Längs med väg 70 finns det flertalet start- och målpunkter för trafikanter. Här samsas näringslivstransporter för bland annat industrin och skogsnäringen, arbetspendling mellan orter i Siljansbygden och Borlänge med omnejd, turiststråk från Mälardalen till Dalafjällen och Siljansbygden med de närboendes behov av förflyttningar mellan hemmet och släkt och vänner, rekreation och förvärvsarbeten. Älven har en viktig uppgift för närboendes rekreationsmöjligheter. Flera näringsidkare finns belägna kring vägsträckan och i området kring Gimsbärke har det etablerats en samling av detalj- och volymhandel som genererar flertalet in- och utfarter per dag. Det finns även möjligheter för logi med bland annat stugby och campingplats i Sifferbo. För barn finns några särskilt utpekade områden och målpunkter, främst skolan och idrottsplanen Djurmo samt fotbollsplanen i Amsberg. 2.6 Trafiksäkerhet Den aktuella sträckan har en hög belastning av trafikolyckor. Ännu har inte någon dödsolycka inträffat här men genom det för vägens standard mycket höga trafikflödet och intensivt 12

13 Figur 2.3. Polisrapporterade olyckor mellan år 2000 och 2010, väg 70 Borlänge-Djurås. Markering avser plats för olycka. Källa: STRADA trafikerade veckosluten under vintersäsongen är olycksriskerna höga. På den aktuella sträckan har olyckorna som resulterat i svårt skadade personer varit samhällsekonomiskt kostsamma. Antalet skadade personer i trafiken beror på tre faktorer: 1. Trafikmängden, eller exponeringen i trafiken, då en olycka kan ske. 2. Olycksrisken, sannolikheten att bli inblandad i en trafikolycka per kilometer. 3. Skaderisken, sannolikheten att bli skadad om en olycka inträffar. På de 16 kilometer som sträckan omfattar har det hänt i genomsnitt 3.3 olyckor per kilometer och 7.2 personer har varit inblandade i olycka per kilometer sedan Detta anses vara relativt höga värden och därmed bör åtgärder sträva efter att minska minst en av de ovanstående tre faktorerna. Trafikmängden förväntas öka med 18-20% till år 2030 (indexuppräknat). Skaderisken är i huvudsak trafikantens ansvar att reducera, genom att inte överskrida den högsta tillåtna hastigheten, använda bälte, vara nykter och köra en nyare bil ökar sannolikheten att klara sig bra i en eventuell olycka. Olycksrisken kan däremot redan här i förstudien tas hänsyn till. Genom att anpassa vägens utformning till de krav som trafikmängden ger kan olycksrisken sänkas. Här ger trafikmängden i kombination med det primära framkomlighetsbehovet på en nationell stamväg ett behov av mötesseparering för att kunna bibehålla en högsta tillåtna hastighet som överskrider 80 km/tim. Boende har direktutfarter till vägen från sina fastigheter och många av dem har siktförhållanden som är undermåliga. Genom att här tillföra en mötesseparering kommer flera av utfarterna enbart kunna göra högersvängar, såväl in som ut från sin fastighet. Detta utgör en mindre riskfylld manöver men ställer även krav på utformning av säkra vändplatser så att de närboende kan färdas i önskad riktning utan större omvägar. 13

14 2.6.1 Olycksstatistik I Transportstyrelsens databas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) finns alla polisrapporterade trafikolyckor i Sverige och flera av landstingens sjukhusrapporterade olyckor. Informationsunderlag till systemet innehåller omständigheter kring olyckan såsom var, när och till viss del hur olyckan gått till och detta utgör underlag för den officiella trafikskadestatistiken. I Dalarnas län rapporterar dock inte akutsjukhusen till STRADA och därför kan vissa olyckor saknas i den officiella statistiken, som är kända av allmänheten. På och vid väg 70, sträckan mellan Borlänge och Djurås, har det sedan januari 2003 inträffat 53 polisrapporterade trafikolyckor där 115 personer varit inblandade. Mer än hälften av dessa olyckor, 30 stycken, har varit singelolyckor. 2.7 Farligt gods Den tunga trafiken består av knappt 10 % av trafikflödet på väg 70. Väg 70 är dessutom rekommenderad färdväg för transporter av farligt gods. Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) genomförde en kartläggning av transporter Bild 2.4. Utfart för boende i Duvnäs. Kort siktsträcka och högsta tillåtna hastighet 90 km/tim. Svårighetsgrad Antal olyckor Svårighetsgrad Antal personer Dödad 0 Dödad 0 Svårt skadad 14 Svårt skadad 16 Lindrigt skadad 38 Lindrigt skadad 38 Okänd 1 Okänd 28 Summa 53 Summa 115 Tabell 2.5. Tabellen visar i det gula fältet hur många olyckor som har inträffat med varierande skadegrader. Det blåa fältet, till höger, visar hur istället hur många personer som skadats olika allvarligt. 53 olyckor har resulterat i 115 skadade personer. (Avser januari 2003 till september 2010) 14

15 med farligt gods i Sverige i september 2006 och enligt denna är det mindre än ton gods per år och placeras då i den lägsta klassen i kartläggningen och har därmed relativt låga nivåer av farligt gods som transporteras, även om det förekommer. 3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Landskapsbilden kring väg 70, delen Borlänge Djurås är präglad av Dalälven samt omgivande höjder som tränger sig österifrån ut mot Dalälven. Bergen är oftast skogsbeklädda och de lägre partierna emellan är öppnare med jordbruksmark. Den glesa bebyggelsen som generellt ligger som byar i skogsranden eller intill vägen, ger liv till landskapet. I utformningen av förslaget bör denna landskapsbild beaktas. Den kuperade terrängen och närheten till älven ger visuell ledning längs med sträckan. Landmärkena och landskapselementen, bl a Djurmo klack och elkraftstationen i Bräcka, utgör målpunkter som underlättar orienteringen. Dessa förutsättningar ger goda möjligheter till en fortsatt intressant vägarkitektur. Landskapets läsbarhet bör beaktas vid en framtida ombyggnad. De boende kommer med förslag om tryggare passager, bättre busshållplatser samt kortare pendlingstider. De önskar separerade gång- och Miljöbild från Sifferbo. Bebyggelse längs skogsranden. 15

16 cykelvägar som kommer att möjliggöra större frihet för ungdomarna och mer tillgänglig vardagsmotion. 3.1 Skyddade områden Riksintressen inklusive Natura 2000 Riksintresseområden är områden som är särskilt värdefulla av olika skäl och bedömts vara betydelsefulla för riket som helhet. Riksintresset kan gälla olika typer av värden, som natur- och kulturvärden, kommunikationer, energiproduktion eller totalförsvar. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresset väger alltid tyngre än ett eventuellt motstående lokalt allmänintresse och områden av riksintressen ska prioriteras i den fysiska planeringen. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Alla EU:s medlemsländer ska genom Natura 2000 se till att skyddsvärda naturtyper och arter har s.k. gynnsam bevarandestatus. Livsmiljöerna och arterna ska finnas kvar i livskraftiga bestånd. Natura 2000-områden är av riksintresse för naturvården. Inom den närmaste kilometern från befint- Miljöbild över det kuperade landskapet som är ett återkommande inslag under hela sträckan. lig vägsträckning finns Natura 2000-området Djurmo klack - Oxberget samt ytterligare två områden av riksintresse för naturvården; Görälven-Västerdalälven, som även är riksintressant för friluftslivet, samt Nedre Västerdalälven (Figur 3.1: Riksintressen). Det finns även två områden av riksintresse för kulturmiljövården; Djurmo klack och Sör Amsberg. Även riksintressen för flygplats (Dala Airport), järnväg och väg förekommer. Väg 70 ingår i det nationella stamvägnätet, och är därför riksintressant. Miljöbild från trakterna kring Djurmo, korsning mot Bräckan. Elkraftstationen utgör ett landmärke Övriga skyddade naturområden Flera skyddade områden med naturvärden före-kommer inom den närmaste kilometern från befintlig vägsträckning (Figur 3.2: Skyddad natur). Naturreservat finns i området, varav vissa sammanfaller med riksintresseområden. Dessutom finns områden med biotopskydd, naturvårdsavtal och landskapsbildskydd. Utöver det generella strandskydd som gäller kring sjöar och vattendrag förekommer även områden med utökat strandskydd. Två av dessa områden ligger i direkt anslutning till vägen (Figur 3.2: Skyddad natur). 16

17 Figur 3.1 Riksintresseområden intill väg 70, sträckan Borlänge - Djurås. Endast områden inom ett avstånd på 1 km illustreras på kartan. 17

18 Figur 3.2. Skyddad natur intill väg 70, sträckan Borlänge - Djurås. Endast områden inom ett avstånd på 1 km illustreras på kartan. 18

19 Figur 3.3. Vattenskyddsområden intill väg 70, sträckan Borlänge - Djurås. Endast områden inom ett avstånd på 1 km illustreras på kartan. 19

20 3.1.3 Grundvatten och skyddsområden Tre skyddsområden för vattentäkter förekommer inom den närmaste kilometern från befintlig vägsträckning. Vattenskyddsområdet för Lennheden ligger idag i direkt anslutning till väg 70. På grund av planerna att även försörja Falun med dricksvatten från täkten, kommer skyddsområdets utsträckning troligen att förändras. (Figur 3.3: Skyddsområden för vattentäkter). 3.2 Naturmiljö Flera områden värdefull naturmiljö förekommer inom den närmaste kilometern från befintlig vägsträckning (Figur 3.2: Skyddad natur). Hit hör riksintresseområden, en handfull naturreservat och ett tiotal biotopskyddsområden. Genom de naturliga vattenståndsvariationerna i Dalälven uppträder en mycket värdefull flora och fauna med ett flertal sällsynta och hotade arter. Genom att älven på vissa ställen påvisar spår från istiden slut, med så kallade glacifluviala och fluviatila bildningar, är området av stort intresse. Nedre Västerdalälven har ett särskilt skydd mot utbyggnad av vattenkraft. Miljöbild över delar av Djurmo klack som är ett så kallat sydväxtberg. Naturreservatet Djurmo klack-oxberget, som är Natura 2000-område, består av en bergsklack med branter. Uppe på klacken finns det hällmarks-tallskog, nedanför branten är det blandskog med mycket hänglavar och grov död ved. Branten vid Djurmo klack är ett så kallat sydväxtberg som ger gynnsamma klimatförhållanden och en för platsen ovanlig och värmekrävande flora nedanför branten. Här trivs även fåglar som tretåig hackspett, korp, berguv och pilgrimsfalk. 20

21 Det kommunala naturreservatet Båtstad- Mellsta angränsar till väg 70 under hela delsträcka 1, Mellsta-Dalälven. Närmast bron över älven innefattar reservatet även själva vägen samt ett område nordost om vägen. Friluftsvärdena är här betydande och området är ett av kommunens mest frekventerade friluftsområden. Ändamålet med reservatet är att bevara ett tätortsnära naturområde invid Dalälven, innehållande såväl ravinskogar, smärre våtmarker som betesmarker och gräsytor. 3.3 Kulturmiljö Två områden av riksintresse för kulturmiljövården förekommer inom den närmaste kilometern av befintlig väg: Djurmo klack och Sör Amsberg. Vid Djurmo klack finns en fornlämningsmiljö med två rösen. Det största röset, 17 m i diameter, är ett av landskapets största. Läget har en vidsträckt utsikt över älven och bymiljön. Sör Amsberg är en fornlämningsmiljö på Tunaslätten. Området är av mycket stort kulturhistoriskt värde som den enda miljön på Tunaslätten med en by i direkt kontakt till fornlämningsområden, och där en historisk kontinuitet kan utläsas. Utöver riksintresseområdena finns kännedom om ett hundratal kulturvärden inom den Miljöbild från Solbacka. Väg 70 löper naturskönt längs med Dalälven. närmaste kilometern från befintlig väg. Av dessa är den absoluta majoriteten på ett betryggande avstånd från vägen. På tre av delsträckorna finns dock kända kulturvärden som kan komma att beröras. Främst gäller det sträckan Gimmenvägen-Sifferbo västra, där flera kulturhistoriska lämningar som hålvägar och ett gränsmärke finns i vägens närhet (tiotals meter). På sträckan Amsberg-Duvnäs finns en milstolpe vid infarten mot Gagnbro och på sträckan Färjenäs-Amsberg en milstolpe på en plats där en eventuell anslutning skulle kunna bli aktuell. 3.4 Rekreation och friluftsliv Omgivningarna kring väg 70 erbjuder friluftsliv i olika former (se figur 3.4). Riksintresseområdet Västerdalälven med Gör-älven erbjuder särskilt goda förutsättningar för fritidsfiske, kanoting samt positiva natur-upplevelser och studier av oexploaterad älv-natur. Där de båda grenarna av Dalälven sammanstrålar bildas en smal udde. Udden är en omtyckt utsiktspunkt. Härifrån ser man de båda älvarna bilda Dalälven. Udden används också som parkområde. 21

22 Figur 3.4. Områden med särskilda värden för friluftslivet intill väg 70, sträckan Borlänge - Djurås. Endast områden inom ett avstånd på 1 km illustreras på kartan. 22

23 Djurmo klack är en kraftig klippbrant med en höjd på över 70 meter. Klacken är ett omtyckt utflyktsmål tack vare den enastående utsikten från toppen. En grotta i branten bidrar ytterligare till populariteten. Grottan är länets största som har bildats av frostvittring. Älvlandskapet mellan Repbäcken och Ängesgårdarna är ett område där den geologiska utvecklingshistorien ovanligt väl illustrerad. Landskapsbilden längs älven är mycket tilltalande och vid Mellsta-Båtstad finns ett välbesökt friluftsområde. 3.5 Miljöbelastning Buller I Sverige används två olika störningsmått avseende trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivå under ett normaldygn. Ekvivalent ljudnivå mäts i dba. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivå som uppkommer vid passage av ett fordon. Även maximal ljudnivå mäts i dba. För vägtrafikbuller är i regel den ekvivalenta ljudnivån dimensionerande vid identifiering av överskridanden av riktvärden. I infrastrukturpropositionen (prop.1996/97:53) anges riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastrukturen. Riksdagen har definierat riktvärden för boendemiljö samt vård- och undervisningslokaler: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till fasad. För ett tjugotal fastigheter längs sträckan Borlänge till Djurås har det redan utförts bullerreducerande åtgärder. Bullerproblemen har åtgärdats på olika sätt för respektive fastighets behov, bland annat har fönsteråtgärder, skärmar och skyddade uteplatser upprättats. Kostnaderna för bulleråtgärderna har i vissa fall bekostats av den statliga väghållningsmyndigheten som byggprojekt och i andra fall har bidrag betalats ut för åtgärder. Vissa fastigheter, där väg och järnväg ligger på varsin sida om bostadshus, finns det en notering från slutet av 1990-talet att avvakta kontakt med Banverket. För dessa fastigheter finns inga åtgärder registrerade som genomförda i Trafikverkets bullerdatabas Luftföroreningar Begreppet miljökvalitetsnormer infördes år 1999 i Sverige, och dessa revideras med jämna mellanrum. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormer finns för luft bland annat för kvävedioxid/ kväveoxider, svaveldioxid, partiklar (PM10), bensen och kolmonoxid, och kan komma att införas även för mindre partiklar (PM2,5). I och med att väg 70 ligger i ett öppet läge med gles randbebyggelse vid sidan av vägen, späds föroreningarna ut på ett sådant sätt att risken för negativ påverkan på människors hälsa minskar. Ur föroreningssynpunkt är också trafikmängderna måttliga Dagvatten Vägtrafik är en källa till spridning av föroreningar till vattendrag och utsläppen kommer främst från vägbana, däck, korrosion, bromsbelägg, smörjoljor, katalysatorer och avgaser. Dessutom kan till exempel trafikolyckor ge stora utsläpp av olja och bensin. Föroreningarna blandas med regn eller med smält snö och rinner av från vägen. Större trafikmängd ger mer föroreningar i dagvattnet. Dagvattnet bör tas omhand lokalt. 23

24 4 Byggnadstekniska förutsättningar Området består till större delen av morän. Närmare älven finns ställvis områden med isälvsavlagringar där främst lera och silt är dominerande. Några få områden finns med berg. Där nuvarnade väg ligger nära Dalälven behöver geotekniska undersökningar genomföras för att klargöra släntstabiliteten mot älven. Vad gäller ledningar finns det el- och teleledningar samt vatten och spillvattenledningar där hänsyn behöver tas. 5 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Funktionsanalysen lyfter fram nuvarande situation med eventuella problem inom befintligt transportsystem. Funktionsanalysen utgår från de transportpolitiska målen. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet; att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att ge alla en tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Det ger utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet syftar till att minska den negativa klimat- och miljöpåverkan, som transportsektorn bidrar till, genom att öka energieffektiviteten och bryta beroendet av fossila bränslen. Hänsynsmålet framhäver även trafiksäkerheten utifrån ett helhetsperspektiv, för alla trafikslag. 5.1 Funktionsmålet Idag har väg 70 (som troligen utgör del av väg E16 inom några år) en hög belastning av olika typer av fordon. Här samsas oskyddade trafikanter som gående, ridande och cyklande med turisttrafik, arbetspendlare och tunga transporter. Genom den förväntade expansionen av turism i Dalarna kommer tillströmningen av trafikanter att öka under hela året och trafiksystemet kommer då troligtvis att bli underdimensionerat och framkomligheten försämras avsevärt, främst för den genomgående, långväga trafiken och tunga transporter. 5.2 Hänsynsmålet Trafikbuller är negativt för de personer som bor och arbetar i närheten av vägen, samt för fritidsutövare. En stor del av de närboende är berörda av bullerproblematiken (för utförliga värden se kapitel 3.6 om buller). Eventuella bullerdämpande åtgärder studeras djupare i nästa planeringsfas. Vad gäller halten luftföroreningar ligger det inte på för höga värden idag, men om trafikmängden ökas kan nya utvärderingar behöva göras. Trafiken och vägarna i sig utgör barriärer för de närboende som behöver röra sig längs med eller korsa vägarna. Genom att bostadsområdena och rekreationsområden med höga natur- och kulturvärden, så som Dalälven, ofta är belägna 24

25 på ömse sidor om väg 70 ger detta stora konsekvenser och eventuella förändringar bör ta hänsyn till detta. Markföroreningar, såväl som vattenföroreningar, är negativa för växtligheten och i förlängningen också för människor och djur. På vägar med närmare fordon per dygn innehåller vägdagvatten föroreningar och därför måste särskild hänsyn tas vid eventuella projekteringar. 5.3 Barnkonsekvenser När ett projekt eller tänkbara åtgärder särskilt syftar till att lösa barns problem eller kan antas få stor betydelse för barn bör en barnkonsekvensanalys ingå i förstudien. I det här fallet är det inte primärt barnens behov som är orsaken till att förstudien görs. Det sätt som väljs kommer dock till viss mån att påverka barnen och då bör barns fria rörlighet, tillgänglighet, miljö, hälsa och säkerhet beaktas. Barn som bor i närområdet för väg 70 har idag begränsade möjligheter att ta sig till skolor, kompisar, träningar och så vidare. Den största delen av sträckan saknar gång- och cykelväg och de oskyddade trafikanterna, i det här fallet barn, måste färdas längs med väg 70. På några ställen finns det alternativa vägsträckningar att använda, men de kan vara längre och inte heller där är det säkert för barnen att färdas på egen hand. Detta leder till att föräldrar skjutsar barnen i bil eller möjligen cyklar tillsammans med dem. En särskilt viktig målpunkt för barn är skolan belägen i östra Djurmo (F-6). Skolans personal har särskilt informerats om att förstudien utförs och getts tillfälle att delta i arbetet ur ett barnperspektiv. Inne i samhället Djurmo finns det alternativa gator till väg 70 som kan utgöra skolvägar. Dessa är idag vanliga bostadsgator med högsta tillåtna hastighet 50 km/tim, vilka saknar trottoarer gång- och cykelvägar. Inne i samhället är det stora nivåskillnader vilket gör att flera barn väljer att cykla längs med väg 70 istället, då det är flackare. I kommande åtgärder bör därför övervägas att införa en väl separerad gång- och cykelväg längs med väg 70, på den södra sidan, för att göra ett cykelvänligt stråk för barnens skolväg. Mellan Sifferbo och Djurmo finns redan idag ett cykelvägnät och en port under väg 70 som även förbinder busshållplatserna med en säker passage. Barnens behov har beaktats ytterligare genom det öppet hus som hållits den 23 november 2010 i Sifferbo bystuga i de diskussioner som fördes. För utförligare information se bilaga 1, minnesanteckningar från samrådsmötet. Miljöbild från Täktberget. De boende och i synnerhet barnen utsätts för stora risker då de korsar vägen. 25

26 6 Tänkbara åtgärder Trafikverket strävar i enlighet med Regeringens direktiv i första hand efter att förbättra befintliga vägar. När detta inte bedöms som tillräckligt anläggs vägar i ny sträckning. Syftet är att hushålla med resurser och minska negativa effekter av transportsystemet, därför ska alla behov av investeringar analyseras efter den så kallade Fyrstegsprincipen. 6.1 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen innebär att behov av åtgärder analyseras i fyra steg: Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar de åtgärder som motsvarar förändring av beteendemönster, så som ökat användande av kollektivtrafik. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Åtgärder så som annan ljusreglering eller skyltning för att effektivisera det befintliga vägnätets kapacitet. Steg 3: Vägförbättringsåtgärder. Avser förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Om delmålen, som har satts upp i anslutning till Nollvisionen, ska uppnås behöver stegen ofta tillämpas samtidigt. Inriktningen ska vara att söka åtgärder i ovan angivna ordning. För att Nollvisionen eller dess delmål ska kunna uppnås är ovan angivna steg l-åtgärder en viktig faktor. Sådana åtgärder är emellertid långsiktiga och kan i första hand innebära en minskning (eller reducerad ökning) av vägtrafiken över hela landet. Inom aktuellt område finns dock inga möjligheter att kortsiktigt genom steg 1 och 2-åtgärder nå avgörande resultat. Genom steg 3 och steg 4 skulle behovet av kapacitetsökning, framkomlighet och trafiksäkerhetsåtgärder snabbt kunna åstadkommas. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt (steg 1) Att få fler att välja att åka kollektivt för arbetspendling, linjetrafik med såväl buss som tåg finns som alternativ idag. Åtgärder som ger bättre utnyttjande av befintligt vägnät (steg 2) Aktivt påverka transportföretag att skicka mer gods på järnväg, här finns potential att föra över mer transporter till järnväg i framtiden och därigenom skapa bättre framkomlighet på väg 70. Vägförbättringsåtgärder (steg 3) Även om steg 1- och 2-åtgärder genomförs behöver befintligt vägsystem byggas om för att inte försämra framkomligheten och trafiksäkerheten som kan förväntas med den täta trafik som stundvis råder på väg 70. För att vägsystemet ska bli effektivt är det också nödvändigt att vägen mötessepareras för att kunna bibehålla referenshastigheten 100 km/ tim för väg 70. Vid en mötesseparering av vägen blir den olämplig för oskyddade trafikanter att färdas på. Därmed behöver ett alternativt stråk med god standard utpekas för dessa som utgörs av gående, cyklande och mopedförare. 26

27 För att minska risken för korsningsolyckor bör flera av de anslutande vägarna stängas av eller enbart ges tillfälle att svänga till höger i färdriktningen. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder (steg 4) För att optimera framkomligheten på väg 70 och de tidvis mycket höga trafikflödena bör vägens sektion i stor utsträckning bygga på två körfält i vardera riktningen med mötesseparering. Genom att långa sträckor föreslås bli mötesseparerade bör även vändmöjligheter skapas vid nyanlagda vändplatser och öglor i samband med korsningar. Vid flera av fastighetsutfarterna bör medlöpande sekundärvägar anläggas för att minska antalet anslutningar till väg 70 och därmed kunna utforma dessa korsningspunkter med högre säkerhetsstandard. 6.2 Tänkbara åtgärder, dess effekter och konsekvenser Som tidigare beskrivits har åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på dagens väg 70 analyserats. Åtgärder motsvarande steg 1 och steg 2, enligt fyrstegsprincipen, bedöms inte tillräckligt effektiv, och snabbt, bidra till måluppfyllelsen vad avser en säker trafik. Åtgärderna är fortfarande viktiga att arbeta med, men behöver kompletteras med steg 3-åtgärder. Trafikverket anser därför att det krävs fysiska åtgärder på och omkring den befintliga väg 70 för att komma till rätta med befintliga problemen med trafiksäkerhet och framkomlighet. De åtgärder som föreslås är främst ombyggnad till mötesfri landsväg på största delen av sträckan, minskat antal korsningar och anslutningar samt en mer trafiksäker utformning för kvarvarande korsningar, vändplatser och gångpassager Sektioner, utformning av vägen Aktuell vägsträcka mellan Borlänge (Mellstarondellen) och Djurås (korsningen med väg 71) är knappt 16 kilometer lång och delas upp i tio delsträckor beroende på vägens skiftande karaktärer och behov. Nedan beskrivs generell utformning längs med sträckan, hur de olika sektionerna är utformade. Vägen förslås göras om till mötesfri landsväg med så långa sektioner som möjligt. På största delen av sträckan föreslås mittseparering med någon typ av mitträcke. Vägen behöver på många ställen breddas för att få en bredd av körbanan på 14 till 16 meter. Målet är att kunna bibehålla vägens sträckning och behålla befintliga broar och dess bredder så långt som det är möjligt, för att inte göra mer intrång på mark än nödvändigt (Figur 6.1: Illustration över de föreslagna typsektionerna ). 27

28 28 Figur 6.1. Sektionsritningar som visar bredder och fördelning för de olika förslagen.

29 6.2.2 Geoteknik Nuvarande vägsektion kommer att bibehållas och eventuellt breddas eller smalnas av på vissa partier. För nödfickor, anslutningsvägar och vändplatser bedöms det normalt inte vara nödvändigt med grundförsärkningsåtgärder, men kan behövas lokalt för driftanläggningar. Kompletterande geoteknisk undersökning vid eventuell breddning kan komma att krävas. Med tanke på älvens närhet till vägen kan det på vissa ställen komma att behövas förstärkande åtgärder av både väg och slänter Sidoområden Vägens sidoområde ses över för att minska skadeföljderna av en eventuell avköring. Detta innebär främst att vägens sidoområde anpassas efter gällande normer för lutning, att det är fritt från fasta hinder och så vidare. I andra hand säkras sidoområdet med hjälp av sidoräcken. Ett rekommenderat säkerhetsområde på cirka 10 meter, från ny vägkant till fast hinder, är lämpligt om referenshastigheten är runt 100 kilometer i timmen. Vägområdet, den plats som krävs för vägens brukande och drift, inklusive diken och bakslänter, kan kräva ett visst intrång på främst skogs- och jordbruksmark Kollektivtrafik Utefter väg 70 föreslås vissa av hållplatserna att tas bort till förmån för mötesseparer-ingen. Där bör dock alternativa sträckningar och passager över vägen anordnas för att tillfredsställa de gåendes behov av en längre förflyttning till hållplatserna. Hållplatserna bör iordningställas efter aktuella krav på bland annat tillgänglighet för funktionshindrade, väderskydd och god belysning Oskyddade trafikanter Antalet gående och cyklande utmed sträckan bedöms idag som relativt litet, men det förekommer. Uppsättande av mitträcke förstärker vägens barriäreffekt för de närboende. På vägar med mitträcke är det mindre lämpligt att blanda fordon med gående, cyklande och mopedförare då vägtypen saknar utrymme för dessa oskyddade trafikanter. Övergångsställen får inte utföras på vägar med högre tillåten hastighet än 60 km/tim. Därmed uppkommer ett behov att göra öppningar i mitträcket vid vändplater, korsningar och växlingssträckor på platser med goda siktförhållanden för att underlätta passager av vägen. Detta innebär att endast ett körfält i taget behöver korsas och därmed nås en högre grad av trafiksäkerhet. Dessa platser bör även förses med god belysning. 29