Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening räkenskapsåret org. nr

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening räkenskapsåret org. nr Svensk Biblioteksförenings årsmöte hålls den 14 augusti 2010 kl Göteborgs stadsbibliotek Svensk Biblioteksförening Svensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att verka för ett nationellt biblio tekssystem av hög standard. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar personer och institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

3 Förord S vensk Biblioteksförening kunde under 2009 se konkreta resultat av flera års målmedvetet arbete för att förbättra förutsättningarna för biblioteksverksamheten. Kulturutredningen och den efterföljande viktiga Kulturpropositionen slog fast behovet av en nationell samordning på biblioteksområdet. I riksdagen delades även den uppfattningen av oppositionen och det finns idag en parlamentarisk enighet om behovet av en nationell bibliotekspolitik. Även om frågan ännu inte är löst tog vi under fjolåret många steg framåt i vårt arbete. Under våren 2010 har Kungliga biblioteket arbetat med att ta fram en handlingsplan för hur de ska kunna arbeta med ett utökat uppdrag inom biblioteksområdet. I det arbetet har föreningen varit aktiv och bland annat lyft fram två avgörande förutsättningar: 1. En nationell biblioteksmyndighet måste få ansvar för de processer som syftar till att ta fram, följa upp och utveckla nationella mål och strategier samt definitioner av bibliotekens huvudfunktioner. Det är detta som är grunden i en nationell bibliotekspolitik. 2. Rollen som nationell biblioteksmyndighet som samlande kraft för alla bibliotekstyper måste avgränsas tydligt från KB:s roll som nationalbibliotek. Svensk Biblioteksförenings Library Lovers-kampanj resulterade i konkreta förslag i Kulturutredningen och Kultur propositionen och utsågs även till vinnare av Grand Prix i kategorin Årets Kampanj i Stockholm MediaAward Ett stort tack till alla medlemmar som deltagit och deltar i arbetet för en nationell bibliotekspolitik. Ett annat område där föreningens arbete har burit frukt är skolbiblioteken. I förhandsarbetet och i propositionen om en ny skollag framgår att alla elever, på kommunala och på fristående skolor, ska ha tillgång till skolbibliotek. Till detta kommer att bibliotekslagen, som Svensk Biblioteksförening länge önskat, har utvärderats. Det konstateras i utvärderingen att bibliotekslagen har haft positiv betydelse och inte har varit ett hinder för utveckling. Förslag läggs också om viktiga och angelägna revideringar av bibliotekslagen. Svensk Biblioteksförening har begärt att utvärderingen och förslaget till ny bibliotekslag ska remissbehandlas grundligt. De senaste årens utveckling visar att Svensk Biblioteksförening, som obunden och fri aktör, har en unik möjlighet att delta i debatten och bilda opinion för viktiga biblioteksfrågor. Det arbetet måste fortsätta så att biblioteken inte försvinner i den allmänna debatten. Men det är inte bara viktigt att prata om behovet av utveckling. Det är också angeläget att bidra till att utveckling kommer till stånd. Därför föreslog styrelsen i verksamhetsinriktningen för 2010 en tydligare satsning på forskning, utveckling och internationellt samarbete. Svensk Biblioteksförening ska framöver stå på två starka ben opinionsbildning/lobbning och forskning/ utveckling. I september går Sverige till val och i alla beslutande församlingar kommer nyvalda ledamöter. Här har vi alla ett ansvar att de snabbt får information om dagens biblioteksverksamhet och framtidens utmaningar. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening 1

4 Vision & Vilja fastställd av årsmötet Svensk Biblioteksförenings verksamhet har tagit utgångspunkt i Vision och Vilja som fastställdes vid årsmötet 13 maj Vision och vilja Alla människor lever i frihet, demokrati och tolerans och har samma värde, rättigheter och möjligheter. Alla människor har tanke- och yttrandefrihet, fri och obegränsad tillgång till kunskap och information samt tillgång till utbildning, livslångt lärande, personlig- och kulturell utveckling. Alla människor har under alla skeden i livet god och likvärdig tillgång till en biblioteksservice av hög kvalité som omfattas av en ändamålsenlig bibliotekslag och en välutvecklad nationell bibliotekspolitik. Svensk Biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Svensk Biblioteksförening: Synliggör och argumenterar för bibliotekens betydelse, förutsättningar och utmaningar och arbetar för en ändamålsenlig bibliotekslag och en nationell bibliotekspolitik. Följer utvecklingen inom olika politikområden som har betydelse för biblioteken och föreslår åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten. Tydliggör och argumenterar för bibliotekens betydelse för utbildning, forskning, demokrati, informations- och yttrandefrihet, kulturarv, läsutveckling, personlig- och kulturell utveckling samt samhällsinformation. Samarbetar med närliggande institutioner och organisationer och påverkar beslutsfattare på olika nivåer. Tillhandahåller en ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt och spridning av kunskap, trender och aktuell utveckling. Bevakar och förmedlar ny biblioteksrelevant forskning och utbildning, identifierar nya undersökningsområden och uppmärksammar behov av ny forskning. Samverkar med olika aktörer och skapar kontakter mellan forskningen och utbildningarna inom biblioteks- och informationsvetenskapsområdet och biblioteken/praktikerna. Erbjuder såväl arenor för debatt, åsiktsutbyte och medlemsengagemang som ett brett utbud av seminarier och konferenser. Bidrar till kunskap om bibliotekens förut sättningar, roll, uppdrag och kvalitet genom egna undersökningar samt genom att bevaka och sprida andra undersökningar, utredningar, goda exempel och fakta. Främjar biblioteksutveckling t ex genom att ge institutionella medlemmar stöd till olika utvecklingsinsatser. Delar ut priser för att uppmärksamma insatser inom området informations- och biblioteksvetenskap, biblioteksverksamhet och biblioteksutveckling samt litteratur och författarskap. Deltar i arbetet med att underhålla klassifikations-, katalogiserings- och indexeringssystem som stöd för biblioteksverksamheten. Stimulerar internationellt samarbete och utbyte genom samarbete med de nordiska biblioteksföreningarna, medlemskap i relevanta internationella organisationer samt genom resestipendier till medlemmarna. Vision och vilja antogs vid Svensk Biblioteksförenings årsmöte den 13 maj. 2

5 2009 års verksamhet Utifrån Vision och vilja beslutade styrelsen för Svensk Biblioteksförening att under 2009 arbeta utifrån följande fokusområden: Utveckling av bibliotekens tekniska infrastruktur Positionering i forskningsfrågor Biblioteksverksamhetens ramverk Bibliotekens uppdrag och utveckling Opinionsbildning och lobbning Utvecklad internationell samverkan Här följer en redovisning av föreningens arbete under respektive område. I den vänstra kolumnen återfinns styrelsens beslut och i den högra en redovisning av vad som gjorts under året. 1. Utveckling av bibliotekens tekniska infrastruktur Fokusområdet handlar om frågor såsom Sverigebiblioteket, gemensam katalog BURK/LIBRIS, Fjärrlåneutredningen, webblösningar och andra tekniska infrastrukturfrågor samt öppen källkod. Ett utvecklingsråd för bibliotekens tekniska infrastruktur inrättas med uppdrag att för föreningens räkning följa och delta i ovanstående arbete samt förelägga styrelsen förslag till beslut. Styrelsen har under året diskuterat frågan, bl a som en särskild punkt på strategidagarna i november. Vid styrelsens sammanträde i december inrättades Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för bibliotekens tekniska infrastruktur. Frågor av vikt har även bevakats inom ramen för Sverigebiblioteket. 2. Positionering i forskningsfrågor Detta fokusområde handlar om föreningens forskningsöversikt, Delfi-studien, de ökade anslagen till kulturforskning samt frågor som Vad ska beforskas? och Hur öka kontakten mellan forskning och praktik? Ett utvecklingsråd för forskningsfrågor inrättas med uppdrag att delta i arbetet med att utveckla föreningens arbete med forskningsfrågor och återkomma till styrelsen med överväganden och förslag. Frågan diskuterades vid styrelsens strategidagar och vid styrelsens sammanträde i december inrättades Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för forskningsfrågor. Därutöver ska följande aktiviteter genomföras: Förmedla forskningsöversikten Taggning och chic lit 4 Publicera Delfi-undersökningen På säker grund 4 Genomföra en Forskardag våren Forskning för utveckling genomfördes 27 mars i Stockholm med 40 deltagare. 3

6 Förbättra uppsatsbevakningen på hemsidan, Månadens uppsats 4 Åtta uppsatser har presenterats under tiden april till december Satsningen fortsätter under Dessutom har en söktjänst införts på föreningens hemsida där man kan söka bland samtliga Magister- och Masteruppsatser inom B&I från och med Skriva artiklar för att uppmärksamma uppsatser och forskning 4 Publicera resultaten av den särskilda SOM-undersökningen 4 Rapporten Användningen och attityderna utkom under våren och distribuerades bl a till kommunala beslutsfattare. 3. Biblioteksverksamhetens ramverk Kulturutredningens kommande förslag, utvärdering av bibliotekslagen, nya skollagen samt nya läroplaner, legala förutsättningar för biblioteksentreprenader, upphovsrättsfrågor, utredningar om universitets- och högskolesektorns struktur och finansiering är frågor som detta fokusområde behandlar. Ett utvecklingsråd för entreprenadfrågan inrättas med uppdrag att för föreningens räkning studera och följa frågan om alternativa driftformer samt förelägga styrelsen förslag till beslut om ställningstagande i frågan. Under året ska formerna för föreningens engagemang i upphovsrättsfrågorna utvecklas. Generalsekreteraren har i uppdrag att i samverkan med representanter från DIK, Sveriges Länsbibliotekarier, Författarförbundet, Forum för Bibliotekschefer samt representanter från styrelsen bevaka kulturutredningens arbete samt förbereda ett ställningstagande inför en kommande utvärdering av bibliotekslagen. Frågan diskuterades vid styrelsens strategidagar och vid styrelsens sammanträde i december inrättades Svensk Biblioteksförenings utvecklings råd för driftsformsfrågor. En gemensam konferens planerades i Oslo av de nordiska biblioteksföreningarna för hösten Av olika skäl kom den att genomföras först i februari Arbetet inför kulturutredningen, arbetet med remissvar och därefter arbetet inför regeringens kulturproposition var ett centralt område för föreningens arbete under hela När regeringens kulturproposition presenterades den 21 september kunde föreningen med glädje konstatera att regeringen såg behovet av en nationell bibliotekspolitik. I arbetet har föreningen haft ett nära samarbete med DIK, Sveriges Länsbibliotekarier, Författar förbundet och SUHFs Forum för Bibliotekschefer. Regeringen meddelade i början av hösten att den aviserade bibliotekslagsutvärderingen skulle genomföras och till utredare utsågs Inger Eide Jensen. Utredaren har bl a fått den rapport om bibliotekslagen Bibliotekslagstiftning perspektiv och exempel som Barbro Thomas skrivit på föreningens uppdrag. Torsdagen den 3 december arrangerade Svensk Biblioteksförening en eftermiddagskonferens om KBs nya uppdrag och om utvärderingen av bibliotekslagen. 4

7 Generalsekreterarens verksamhetsgrupp Bibliotek för utbildning följer frågan om ny skollag samt nya läroplaner. 4 Svensk Biblioteksförening har inlämnat yttrande över ny lärarutbildning våren 2009 samt ett yttrande under hösten över förslaget till ny skollag. Verksamhetsgruppen har under året tagit fram rekommendationer för kvalitetsarbete för bibliotek inom grund- och gymnasieskolan respektive universitets- och högskolebibliotek. Därutöver ska följande aktiviteter genomföras: Ta fram en internationell jämförelse av bibliotekslagstiftning Ta fram ett material som beskriver de legala förutsättningarna mm vid en eventuell biblioteksentreprenad. 4 Rapporten Bibliotekslagstiftning perspektiv och exempel av Barbro Thomas presenterades under hösten. 4 I samarbete med Susanna Broms genomföra 3 6 biblioteksjuridiska workshops samt en tvådagars biblioteksjuridisk kurs. Vara en aktiv remissinstans. 4 Kurs genomförd april med 13 deltagare. 4 Föreningen har under året lämnat följande remissvar. Remissvar över SOU 2008:97 Styr samverkan (mars 2009) Remissvar över SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning (mars 2009) Remissvar SOU 2008:104 Självständiga lärosäten (maj 2009) Remissvar SOU 2009:16 Kulturutredningens betänkande (maj 2009) Remissvar Den nya skollagen Ds 2009:25 (sept 2009) 4. Bibliotekens uppdrag och utveckling Fokusområde kring biblioteken och framtiden, nya uppgifter och kärnverksamhet, ökande klyftor, barns och ungas läsning, omvärldsförändringar, IFLA:s olika riktlinjer för biblioteksverksamhet och utvärdering, ny skolbiblioteksstatistik, KB:s expertgrupp för statistik och kompetensutveckling samt utveckling av den offentliga biblioteksstatistiken. Styrelsen diskuterar biblioteksmanifesten, IFLA:s riktlinjer mm för att i förhållande till detta tydliggöra bibliotekens kärnverksamhet, framtida roll och uppgifter. Programutskottet har i uppdrag att med utvecklingsrådet för verksamhet och användarkravs slutrapport initiera workshops/ konferenser/seminarier om bibliotekens verksamhet och uppdrag. Frågan diskuterades under strategidagarna och diskussionen fortsätter i styrelsen under Frågan diskuterades under strategidagarna och diskussionen fortsätter i styrelsen under Generalsekreterarens verksamhetsgrupp för statistikfrågor under ledning av Anna Kåring Wagman överväger hur den offentliga biblioteksstatistiken skulle kunna förbättras. Gruppens förslag föreläggs styrelsen. 4 Styrelsen har utifrån rapporten tillskrivit KB och Kulturrådet. 5

8 Generalsekreterarens verksamhetsgrupp för barns och ungas läsning under ledning av Wiviann Wilhelmsson överväger hur bibliotekens läsfrämjande arbete skulle kunna stimuleras bättre. Gruppens förslag föreläggs styrelsen. Generalsekreterarens verksamhetsgrupp för forskningsbiblioteksfrågor under ledning av Anna Kåring Wagman överväger på vilket sätt föreningen kan utveckla sitt arbete i förhållande till forskningsbibliotekens omvärld. Gruppens förslag föreläggs styrelsen. 4 Gruppen är tillsatt och arbetar med en rapport som beräknas vara klar i slutet av Gruppen är tillsatt. Rapporten Universitets- och högskolebibliotek i förändring omvärldsanalys och framtidsscenarier är publicerad. Därutöver ska följande aktiviteter genomföras: Rapport: Utbildning/kompetensutveckling - utbud/efterfrågan Planering pågår. Rapport: Icke-användares biblioteksuppfattning i förhållande till andra Rapport: Dikt eller verklighet en introduktion till biblioteksstatistiken Arbete pågår. Beräknas vara klart hösten Rapport: Goda exempel på arbete med barns och ungas läsning 4 Rapport: Barns perspektiv på lässtimulerande åtgärder Beräknas klar i slutet av Rapport: Universitets- och högskolebibliotekens omvärld 4 Rapport: Lokala och regionala statistikrapporter Rapport: Biblioteken och kulturarvet (uppföljning av årsmötesbeslut) 4 Föreningen har för fjärde året i rad bearbetat Kulturrådets statistik och presenterat 279 lokala och 20 regionala rapporter. Rapporterna har dels presenterats för media, dels skickats ut till kommunala beslutsfattare och biblioteken. 4 I samband med att rapporten kom publicerades även debattartikeln Låt inte kulturarvet gå i pappersinsamlingen! Rapport: Fakta om bibliotek 4 Rapport: Exempel på biblioteksutvecklingsprojekt Rapport: Folkbiblioteken och minoriteterna i samarbete med Växjö universitet Översättning av IFLA:s rekommendationer och riktlinjer Konferens: Bibliotek kunskapens återkomst Konferens: Fremtidens barnbibliotek Kommer att samordnas med de medel för biblioteksutveckling som föreningen inför fr o m Beräknas klar under hösten Framskjutet pga IFLA-konferensen i Göteborg. 4 Genomförd mars i Umeå med 112 deltagare. 4 Genomförd 30 mars i Stockholm med 66 deltagare. 6

9 Konferens: Fängelsebibliotek gör skillnad Konferens: Låntagaren i den globala byn nationell konferens om fjärrlån och referensarbete Konferens: Biblioteksdagarna - Rummet och rymden Program på Biblioteksscenen på Bok & Bibliotek Delta med seminarier på Bok & Bibliotek Konferens: Omvärlden förändras vad gör vi? Konferens: Tillsammans vi sonderar terrängen för bättre katalogtjänster Konferens: Den 12:e Medicinska bibliotekskonferensen Konferens: Pedagogik i teori och praktik Konferens: Nu var det 2010 Konferens: Bättre stöd och samverkan nationell bibliotekspolitik 4 Genomförd april i Lindesberg med 38 deltagare. 4 Genomförd 27 april i Stockholm med 118 deltagare. 4 Genomförd maj i Uppsala med 566 deltagare. 4 På Biblioteksscenen arrangerade föreningen 49 scenprogram. 4 Under 2009 genomfördes två seminarier Behövs biblioteken? och Det stora språnget (Tema Spanien). 4 Genomförd 7 oktober i Stockholm med 44 deltagare. 4 Genomförd 19 oktober i Stockholm med 106 deltagare. 4 Genomförd 6 november i Göteborg med 94 deltagare. 4 Genomförd 13 november i Stockholm med 27 deltagare. 4 Genomförd 1-2 december i Göteborg med 113 deltagare. 4 Genomförd 3 december i Stockholm med 127 deltagare. Artiklar om biblioteksutveckling, bibliotekens uppdrag mm. 4 Utdelning av resestipendier för att stimulera kunskapsinhämtning 4 Stimulera nätverk och hålla kontakt med dessa. Främja Open Access 4 Föreningen hade vid årsskiftet 18 nätverk. Flera nya har tillkommit under året genomfördes sex nätverksträffar som totalt lockade närmare 200 deltagare. 4 Föreningen har under året gett stöd till Directory of Open Access journals, DOAJ, vid Lunds universitet. 7

10 5. Opinionsbildning och lobbning Kulturutredningen, påverka programskrivningar etc, stimulera lokalt politiskt engagemang, lokala aktioner mm är delar i detta fokusområde. Generalsekreteraren har i uppdrag att i samverkan med representanter från DIK, Sveriges Länsbibliotekarier, Författarförbundet, Forum för Bibliotekschefer samt ev representanter från styrelsen arbeta vidare med bibliotekskampanjen. 4 Arbetet har pågått under 2009 i enlighet med kampanjplanen. Därutöver ska följande aktiviteter genomföras: Använda merparten av ovanstående rapporter mm i kommunikation med målgrupper för opinionsbildning och lobbning, bl a genom direktbrev, artiklar och pressmeddelanden. 4 Ta fram kampanjmaterialet En liten bok om kärlek. 4 En succé som beställdes och gavs ut i exemplar. Fortsätta med Library Lovers-knappen. Efter att kulturutredningen presenterat sitt förslag ersätta Bibliotek behöver kärlek -foldern. Delta vid olika partievenemang. 4 En succé som hittills distribuerats ut i exemplar. Under 2009 tog föreningen fram Utvecklingskraft för biblioteken där föreningens syn på kulturutredningen och kulturpropositionen presenterades. Bibliotek behöver kärlek har distribuerats i exemplar och en liten folder om 8-punktsprogrammet i exemplar. Svensk Biblioteksförening har varit utställare vid Kristdemokraternas kommundagar 30 31/1 i Örebro, Folkpartiets riksmöte 7 8/3 i Linköping, Moderaternas kommunala rikskonferens 24 25/4 i Örebro, Miljöpartiets kommundagar 17 18/10 i Örebro samt Socialdemokraternas kongress 28/10 1/11 i Älvsjö. Övriga partiers evenemang har vi på grund av tidsskäl ej deltagit vid. 6. Utvecklad internationell samverkan Medlemskap i IFLA och dess samtliga sektioner, med särskild vikt på arbetet inom Management of Library Associations Section, MLAS. Medlemskap i de europeiska organisationerna EBLIDA och LIBER. Nordiskt samarbete. 4 8

11 Svensk Biblioteksförening engagerar sig inom MLAS:s GLADprogram (Global Library Action for Development) för en period om 3-5 år, vilket innebär att föreningen bekostar en annan biblioteksförenings medlemskap samt visst deltagande i IFLA. En samordning ska ske för att samordna landet/länderna med SIDA:s fokusländer för att möjliggöra ansökningar för biståndsprojekt. Den internationella referensgruppen har i uppdrag att återkomma med förslag på land/länder. 25 procent av medlen för resestipendier avsätts för utbyte inom ramen för GLAD-programmet. 4 Internationella referensgruppen har berett frågan och styrelsen har därefter valt att samarbeta med Kenya Library Association, KLA, som fr o m 2009 stöttas med medlemsavgift till IFLA stöttas KLA dessutom för deltagande vid IFLA Presidential Meeting i Stellenbosch och IFLA-konferensen i Göteborg. Därutöver ska följande aktiviteter genomföras: Bygga ut den internationella delen på hemsidan 4 Påbörjat med en IFLA 2010-sektion. Administrera utdelningen av IFLA-stipendier 4 Stödja styrelsens delegater 4 Delta i det nordiska mötet 4 Delta med tre representanter vid IFLA i Milano 2009 och arrangera det nordiska caucus-mötet 4 Översätta riktlinjer och rekommendationer från IFLA Delta i Svenska Unescorådets samverkansgrupp för att där bl a bevaka IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Påbörjas efter IFLA 2010 i Göteborg. 4 IFLA Föreningen ansökte om att få arrangera IFLA 2012 i Göteborg. Vid ett möte i juni 2009 frågade IFLA om Sverige var intresserade av att arrangera konferensen redan Svensk Biblioteksförenings styrelse beslutade då att tacka ja till den förfrågan. 7. Övrig verksamhet Utöver fokusområdena ska också följande genomföras: Föreningens priser 4 Kontakter med regionföreningar och kommittéer 4 Medlemsvärvning 4 Medlemsmingel på Bok & Bibliotek 4 Medlemsmingel i december 4 Genomfördes 2009 i samarbete med Talboksoch punktskriftsbiblioteket. 9

12 Årsmöte, förenings styrelse, kansli, BBL, m m Årsmöte Svensk Biblioteksförenings årsmöte hölls onsdagen den 13 maj i Uppsala Konsert & Kongress. Vid årsmötet valdes Inga Lundén till ny ordförande då Britta Lejon valt att lämna ordförandeuppdraget ett år i förväg. Tre motioner hade inkommit till årsmötet. En om fond för forskning, en angående ersättning för förlorad arbetsförtjänst och en motion om konsekvenserna av en Dewey övergång för folkbiblioteken. Årsmötet gick på styrelsens förslag när det gällde de två förstnämnda motionerna och styrelsen har därefter under året dels infört ett mötesarvode dels gjort en utredning om legala förutsättningar för bildande av en fond för forskning. Dewey-motionen handlade om att ge styrelsen i uppdrag att grundligare beskriva, analysera och kostnadsberäkna konsekvenserna för folkbiblioteken av att införa Dewey och därvid också anlägga ett barnperspektiv. Styrelsen hade yrkat avslag på motionen, men efter debatt och votering vann motionen med röstsiffrorna Styrelsen har under året påbörjat ett sådant arbete vilket beräknas vara klart till årsmötet Föreningsstyrelsen Efter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning: Ordförande Inga Lundén, Stockholm, fyllnadsval på ett år 2009 Elisabeth Aldstedt, Stockholm, omvald på två år 2008 (invald 2006) Lars Björnshauge, Lund, omvald på två år 2008 (invald 2006) Ulrika Domellöf Mattsson, Stockholm, nyval på två år 2009 Inger Edebro Sikström, Umeå, omvald på två år 2009 (invald 2007) Anette Eliasson, Halmstad, omvald på två år 2008 (invald 2006) Kjell Jonsson, Umeå, nyval på två år 2008 Christina Jönsson Adrial, Kristianstad, omvald på två år 2009 (invald 2007) Margareta Lundberg Rodin, Borås, omvald på två år 2009 (invald på fyllnadsval 2008) Anders Olsson, Sollentuna, nyval på två år 2008 Jenny Poncin, Stockholm, omvald på två år 2009 (invald 2005, omvald 2007) Styrelsemöten Under 2009 har styrelsen haft tio styrelsesammanträden varav ett i samband med styrelsens strategidagar och ett Per Capsulam. Vid det konstituerande mötet i samband med årsmötet valdes Lars Björnshauge till förste vice ordförande och Inger Edebro Sikström till andre vice ordförande. Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott. Till ordförande för programutskottet omvaldes Jenny Poncin. Styrelsens möten har föregåtts av förberedande AU-sammanträden. Program utskottet har sammanträtt fem gånger. Revisorer Auktoriserade revisorer Jonas Grahn, ordinarie Bengt Doyle, suppleant Lekmannarevisorer Karin Semberg (ordinarie) Terje Höiseth (ersättare) Valberedning vald vid årsmötet Katinka Borg, Jönköping (sammankallande) Katarina Forsström, Malmö Helena Rudberg, Eskilstuna/Stockholm Ellen Åberg, Göteborg Henrik Åslund, Lund Johanna Hansson, Stockholm (har under perioden avsagt sig uppdraget) Föreningskansliet, heltidsanställd personal Niclas Lindberg, generalsekreterare Annikki Alanne, ekonomiansvarig Peter Axelsson, informationschef Anna Kåring Wagman, utredare Eva Silverplats, administrativ samordnare Wiviann Wilhelmsson, konsulent Biblioteksbladet Biblioteksbladet utkom med tio nummer under Den TS-kontrollerade upplagan låg i snitt på ex/ nummer. Liksom föregående år satsade redaktionen på ett temanummer Forskning & utbildning i BBL nr 3 med material om och för universitets- och högskolebiblioteken. BBL nr 6 hade, som brukligt är sedan 1984, temat Tidskrifter. Stort genomslag fick satsningen i BBL nr 10 med enkät och texter kring nedskärningarna på biblioteken i landets kommuner var, liksom 2008, ett gott annonsår för BBL. Tidskriftsnumret stod i vanlig ordning för en betydande del av annonsintäkterna. Biblioteksbladet, personal Henriette Zorn, chefredaktör Åsa Ekström, redaktör 10

13 Antal medlemmar Medlemsutveckling Den sista december 2009 hade Svensk Biblioteksförening 3766 medlemmar (3208 enskilda och 558 institutionella). Det är en liten minskning med 30 medlemmar sedan rekordåret Jämfört med två år tillbaka ökar föreningen med 127 medlemmar. Utvecklingsråd Verksamhetsgrupper Kommittéer Nätverk Utvecklingsråd Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för bibliotekens tekniska infrastruktur Ordförande: Lars Björnshauge, Lund, Svensk Biblioteksförenings styrelse Åsa Berglund, enhetschef, Digitala biblioteket & Informations- och lånecentralen Malmö, Malmö stadsbibliotek Ulrika Domellöf Mattsson, Stockholm, Svensk Biblio teks förenings styrelse Daniel Forsman, avdelningschef, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Jan Gunillasson, chef för IT-verksamheten, Umeå universitets bibliotek Åke Nygren, projektledare, Regionbibliotek Stockholm Lisa Petersen, bibliotekschef, Huddinge bibliotek Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för driftsformsfrågor Ordförande: Anders Olsson, Sollentuna, Svensk Biblioteks förenings styrelse Catharina Fogelström, bibliotekschef, Läsesalongen, Kulturhuset, Stockholm Martin Hafström, enhetschef, Stockholms stadsbibliotek Margareta Lundberg Rodin, Borås, Svensk Biblioteksförenings styrelse Charlotte Lundkvist, utvecklingschef, Umeå kulturförvaltning Eva-Lotta Stenbäck, bibliotekschef, Kungsbacka bibliotek Kultur & Turism Bo Westas, utredare, DIK, Stockholm Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för forskning och utveckling Ordförande: Kjell Jonsson, Umeå, Svensk Biblioteksförenings styrelse Lenita Brodin-Berggren, bibliotekarie, Biblioteken Holmsund/Obbola Cajsa Broström, utvecklare, Västerås stadsbibliotek Elisabeth Fridsäll-Emilsson, chef och utvecklingsstrateg, Skolbibliotekscentralen i Jönköping Christina Jönsson Adrial, Kristianstad, Svensk Biblioteks förenings styrelse Gunnar Südow, bibliotekskonsulent, Kultur i Väst Regionbiblioteket, Göteborg Christina Tovoté, pedagogisk utvecklare, Stockholms universitetsbibliotek Lotta Åstrand, chef kompetensplanering och kvalitet, Karolinska Institutet Universitetsbibliotek, Stockholm 11

14 Referensgrupp för internationella frågor Ordförande: Inga Lundén, ordförande, Svensk Biblioteksförenings styrelse Lars Björnshauge, 1:e vice ordförande, Svensk Biblioteks förenings styrelse Inger Edebro Sikström, 2:e vice ordförande, Svensk Biblioteksförening Mats Lindquist, Kungliga biblioteket Christina Tovoté, Stockholms universitetsbibliotek Leif Mårtensson, Umeå stadsbibliotek Anette Mjöberg, Limhamns bibliotek, Malmö Birgitta Calagos, biblioteket, Högskolan i Kristianstad Ann-Katrin Ursberg, Alvesta bibliotek Wiviann Wilhelmsson, kansliet, Svensk Biblioteksförening Verksamhetsgrupper Följande verksamhetsgrupper har arbetat under 2009: Bibliotek för utbildning Inga Andersson, Jenny Nyströmskolan, Kalmar Christer Holmqvist, Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholm Camilla Lundberg, Landskrona- Kävlinge- Svalövs gymnasieförbund Lotta Metcalfe, Mariaskolan, Stockholm Jan Nilsson, Malmö högskolas bibliotek Gunnel Olsson, Skolbibliotekscentralen, Lund Karina Sjögren, Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek Catarina Stake, Kungälvs stadsbibliotek Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening Nationell bibliotekspolitik och utvärdering av bibliotekslagen Lars Björnshauge, SUHF Lisa Petersen, Huddinge bibliotek Jan Ristarp, Sveriges Författarförbund Maria Törnfeldt, Sveriges Länsbibliotekarier Bo Westaas, DIK Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening Barns och ungas läsande Maria Ehde Andersson, Regionbibliotek Halland Eva Fridlund, Lunds bibliotek Agneta Krohn Strömshed, Luleå bibliotek Ingrid Källström Nilsson, Rum för barn, Kulturhuset, Stockholm Therese Samuelsson, Eslöv Liz ten Hoeve, Luleå folkbibliotek Wiviann Wilhelmsson, Svensk Biblioteksförening Forskningsbibliotek Martin Borg, Bibliotek & läranderesurser, Högskolan i Borås Tomas Lundén, Högskolebiblioteket i Skövde Henrik Åslund, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet Anna Kåring Wagman, Svensk Biblioteksförening Statistik Detlef Barkanowitz, Luleå, Sveriges Länsbibliotekarier Ulrica Elfgren, Centralsjukhuset Karlstad Fredrik Ernerot, Västra Frölunda, Skolbibliotek Väst Ingrid Harnemo, Umeå universitetsbibliotek Malin Ögland, Regionbibliotek Stockholm Anna Kåring Wagman, Svensk Biblioteksförening Kommittéer Kommittén för katalogisering Ordförande: Anders Cato, Kungliga biblioteket Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Bodil Gustavsson, Stockholms universitetsbibliotek Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek Miriam Säfström, BTJ, Lund Marcus Westlind, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Stockholm (avgått under året) Berit Ölander, Göteborgs stadsbibliotek Olle Johansson, Kungliga biblioteket, adjungerad sekr. Anders Noaksson, BTJ, Lund, adjungerad Kommittén för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Ordförande: Anders Noaksson, BTJ, Lund Göran Berntsson, Bibliotekshögskolan i Borås (t o m ) Ebon Gentili, Malmö stadsbibliotek Olle Johansson, KB Audiovisuella medier, Stockholm Jan Larsson, Bibliotekshögskolan i Borås (fr o m ) Thomas Lindström, Göteborgs universitetsbibliotek Kerstin Urberg, Kungliga biblioteket Elisabet Viktorsson, BTJ, Lund, adjungerad sekr. Redaktionskommittén för indexering Ordförande: Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marta Hedener, Svenska barnboksinstitutet, Stockholm Anne-Marie Karlsson, Stockholms stadsbibliotek Karin Kristoffersson, Jönköpings stadsbibliotek (fr o m ) Pia Leth, Kungliga biblioteket (vikarie för Magdalena Svanberg) Sarah Markensten, Stockholms stadsbibliotek (fr o m ) Susanne Persson, Folkbiblioteken i Lund Magdalena Svanberg, Kungliga biblioteket Elisabet Viktorsson, BTJ, Lund Cecilia Östlund, Svenska barnboksinstitutet, Stockholm 12

15 Nätverk Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotek som arbetar med lärarutbildningar Kontaktperson Cecilia Hamilton Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotek som har äppelhyllor Kontaktperson Jenny Nilsson Svensk Biblioteksförenings nätverk för Dewey Kontaktperson Ann Tobin Svensk Biblioteksförenings nätverk för digitala bibliotekstjänster Kontaktperson Birgitta Hellman Svensk Biblioteksförenings nätverk för en större värld av berättelser - nätverk för ett vidgat perspektiv inom barn- och ungdomslitteraturen. Kontaktperson Birgitta Alm Svensk Biblioteksförenings nätverk för fängelsebibliotek Kontaktpersoner Lotta Larsson och Maria Hedberg Svensk Biblioteksförenings nätverk för företagsservice på bibliotek Kontaktperson Gitt Ossler Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek Kontaktperson Sara Fältskog Eldros Svensk Biblioteksförenings nätverk för konst, arkitektur, design och mode Kontaktperson Maud Roberts Svensk Biblioteksförenings nätverk för kulturarvet äldre tryck och handskrifter Kontaktperson Wolfgang Undorf Priser Svensk Biblioteksförening har under året delat ut följande priser: Aniarapriset Aniarapriset tilldelades Erik Eriksson, Grisslehamn, för hans samlade författarskap. Juryns motivering: Erik Eriksson tilldelas 2009 års Aniarapris för hela sitt rika och mångsidiga författarskap. Han förmår på ett ömsint sätt levandegöra människor från olika samhällsskikt och i skilda tider. Det finns en underliggande spänning i den klara och enkla prosan som gör att man som läsare blir starkt berörd Svensk Biblioteksförenings nätverk för låna en levande bok Kontaktperson Linda Willander Svensk Biblioteksförenings nätverk för medicin och vård Kontaktperson Ulrica Elfgren Svensk Biblioteksförenings nätverk för omvärldsbibliotek Kontaktperson Katarina Kristoffersson Svensk Biblioteksförenings nätverk för referensarbete och fjärrlån Kontaktpersoner Gunilla Fors, Gun-Mari Isaksson Legrell, Britt Löfdahl och Junko Söderman Svensk Biblioteksförenings nätverk för samarbete bibliotek och familjecentral/öppen förskola Kontaktperson Anna-Karin Albertsson Svensk Biblioteksförenings nätverk för statliga bibliotek Kontaktperson Irene Rurling Svensk Biblioteksförenings nätverk för sverigefinsk biblioteksverksamhet Kontaktperson Anna-Leena Forsberg Svensk Biblioteksförenings nätverk för tidskrifter på folk-och skolbibliotek Kontaktperson Kristina Andersson Arbetsgrupper Svensk Biblioteksförenings arbetsgrupp för nominering till ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award) Carin Collén, Sollefteå Anne Marie Karlsson, Stockholm Ingrid Källström Nilsson, Stockholm av berättelserna. Huvudpersonerna stannar kvar i medvetandet långt efter det att läsningen är över. Ofta förändras deras vardag drastiskt av revolution och krig. Behandlingen av krigsåren är intressant, författaren avtäcker, men varken dömer eller ursäktar. Han visar stor respekt för de utsatta och många gånger är det kärleken och kvinnors styrka som för utvecklingen framåt. Handlingen i flera romaner utspelas på eller i närheten av havet. Jury: Ordförande: Gunnel Arvidson Nilsson, Danderyd Helena Eriksson, Göteborg Martin Lövstrand, Malmö 13

16 14 Collijnpriset Collijnpriset gick till Maria Berggren för uppsatsen Att katalogisera en specialsamling med hjälp av TEI. En metodprövande studie utförd på Swedenborgsarkivet i Kungl. Vetenskapsakademien. Uppsatsen lades fram vid Högskolan i Borås, Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, med Mats Dahlström som handledare. Juryns motivering: Uppsatsen prövar funktionaliteten hos metadataformatet TEI (Text Encoding Initiative) som metod vid digitalisering och katalogisering av ett svårbeskrivet material bestående av såväl böcker som manuskript. Uppsatsen är välskriven och behandlar ett för dagens och framtidens biblioteks- och arkivverksamhet intressant och högaktuellt ämne. Med god kunskap om materialet och stor insikt i problematiken gör hon ett komplext ämne begripligt. I sina slutsatser konstaterar hon på ett övertygande sätt att systemet, trots sin kraftfullhet, behöver utvecklas och kompletteras för att kunna användas effektivt för beskrivning och informationsåtervinning. Jury: Ordförande: Henrik Åslund, Biblioteksdirektionen vid Lunds universitet Kerstin Assarsson-Rizzi, Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet, Stockholm Helen Hed, Umeå universitetsbibliotek Lena Landgren, Språk- och litteraturcentrums bibliotek, Lunds universitet Bengt Hjelmqvists pris Bengt Hjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet tilldelades Åke Nygren, Stockholm. Ur juryns motivering: Åke Nygren har testat och implementerat olika verktyg för kommunikation mellan bibliotek och brukare som till exempel virtuella mötesplatser, videokonferenssystem, microbloggning och podcasting. Åke är pionjären som vaskar fram guldkornen ur den aldrig sinande digitala floden. Åke Nygren har en unik position i Bibliotekssverige, ingen har som han tagit sig an ett praktiskt förhållningssätt till modern, interaktiv biblioteksutveckling med hjälp av webbaserade hjälpmedel. Och dessutom sett till att generöst sprida sina kunskaper och sina utvecklingsidéer till oss andra. Åke har också skapat många kontakter med andra aktörer utanför biblioteksvärlden. Han bygger nätverk i fysiska och virtuella miljöer som till exempel språkcaféer. Jury: Ordförande: Inger Edebro Sikström, Umeå, Svensk Biblioteksförenings styrelse Christina Persson, Göteborgs stadsbibliotek Anna-Stina Axelsson och Maria Lundqvist, DIK, Stockholm Mats Hansson, Statens kulturråd, Stockholm Greta Renborgs pris Svensk Biblioteksförenings Greta Renborgs pris för marknadsföring gick 2009 till Barbro Bolonassos, Fisksätra bibliotek. Hon tilldelades priset för ett imponerande, idogt och långsiktigt interkulturellt biblioteksarbete som satt människan och språket i fokus. Barbro Bolonassos har gjort Fisksätra bibliotek till en ockuperad frizon! Jury: Ordförande: Gunnar Südow, Kultur i Väst Regionbiblioteket, Göteborg Gunilla Berglund, Kulturförvaltningen, Stockholm Anders Johansson, Lasarettet i Helsingborg Conny Persson, Gävle stadsbibliotek Henriette Zorn, Biblioteksbladet, Stockholm Barnboksplaketter Elsa Beskow-plaketten Elsa Beskow-plaketten tilldelades illustratören och animatören Lotta Geffenblad för hennes samlade produktion. Prick och Fläck samt Aston är exempel på hennes böcker. Juryns motivering: Lotta Geffenblad ger i sina böcker genom karaktärer som Aston och Prick och Fläck uttryck för barnets suveränitet. Hon kryddar samstämt text och bild med underfundig humor, fantasi och galen lek. Bilderna är stundom, med små detaljer, finurligt retro vilket öppnar för en dialog ung-gammal. Bildspråket är lustfyllt, tekniken visar en färgstark miljö med ett medvetet sceniskt perspektiv. Sagotonen finns där i bakgrunden, med det kusliga kontra det invanda, men det är tryggheten som överväger. Här saknas sannerligen inte tålmodiga föräldrar. Böckerna om Aston och Prick och Fläcks äventyr är dessutom lärorika och intrigerna inbjuder i hög grad till vidare fantasier och lekar. Man blir glad av att läsa Lotta Geffenblad. Nils Holgersson-plaketten Nils Holgersson-plaketten tilldelades Maud Mangold för boken Pärlor till pappa. Juryns motivering: I Pärlor till pappa har Maud Mangold i samarbete med illustratören Sassa Buregren skapat en berättelse som har det underliggande temat en förälder som sitter i fängelse. Hon behandlar ett svårt ämne som stämmer till eftertanke med sparsmakade reflektioner utifrån en individ i underläge. Barnet uttrycker hopp och förtvivlan i sina försök att nå pappan som försvunnit. När pärlorna symboliskt träs till ett halsband och resan används som motiv, där mörkret föregår ljuset, skapas ett sagoskimmer som pekar på ett möjligt lyckligt slut. Skuldfrågan bleknar bort i skuggan av varma kramar under det korta mötet. Pärlor till pappa är en riktig pärla i sig.

17 Carl von Linné-plaketten Lena Victorin tilldelades Carl von Linné-plaketten för Take a look at dig själv! Juryns motivering: Lena Victorin har genom Take a look at dig själv, med Mattias Olsson som innovativ illustratör, tagit ett nytt grepp kring ämnet civilkurage. Den tar upp för de unga livsviktiga frågor och är samtidigt en allåldersbok. Existentiella frågor lyfts fram i ett filosofiskt perspektiv där det handlar om ansvar och påverkan. Layouten är provocerande, överraskande och uppfordrande interaktiv. Det känns fräscht och manar till eftertanke. Moral och etik ligger på hög nivå där textutforskaren blir den som måste ta ställning. Rappt och aktuellt bryter texten ner fördomar och är såväl ärlig som ödmjuk. Dessutom har den genomgående en underbar humor. Jury: Ordförande: Ingrid Källström Nilsson, Rum för Barn, Kulturhuset, Stockholm Karin Blomquist, Länsbibliotek Gotland Wiveca Friman, Kristianstad Ida Lodin, Uppsala stadsbibliotek Sofia Lindblom, Askebyskolan, Stockholm Kajsa Noreen, Kulturhuset Fyren, Kungsbacka Årets bokbuss Internationella bokbussen i Göteborg utsågs till Årets bokbuss Juryns motivering: Internationella bokbussen är en angelägen satsning för att nå medborgare som har ett annat modersmål än svenska. Under de två år som den Internationella bokbussen har funnits har kreativa metoder använts för att nå dessa målgrupper i förorterna, bland annat genom samarbete med ett lokalt bostadsbolag och via ett ungdomsprojekt. Med hjälp av böcker och andra medier på många språk har man nått nya grupper och inspirerat både vuxna och barn till läsupplevelser. Internationella bokbussen är en bra förebild på flexibel verksamhet som når ut i närsamhället, och som visar nya möjligheter att använda bokbussar för att nå angelägna målgrupper. Jury: Ordförande Sara Bengtsson, Gottsundabiblioteket, Uppsala Margareta Lundberg Rodin, Borås, Svensk Biblioteksförenings styrelse Lise-Lott Nilsson, Folkbiblioteken i Lund Magnus Torstensson, Biblioteksmuseet, Borås Ing-Marie Engman Suup, Kiruna stadsbibliotek, representant från föregående års vinnande bokbuss Resestipendier Resestipendier Svensk Biblioteksförening delade under 2009 ut kronor i resestipendier. Stipendier kan delas ut för såväl individuellt resande som gruppresor. Avsikten med resorna är att fördjupa den enskildes bibliotekskunskaper. På föreningens hemsida finns reserapporter från stipendiaterna. Under 2009 inkom totalt 59 ansökningar och följande beviljades: Susann Ek, Anette Mjöberg och Jonas Bolding, Malmö för studieresa till Helsingfors. Cristian Colliander, Högskolebiblioteket, Jönköping för 12th International Conference on Scientometrics and Informetrics i Rio de Janeiro, Brasilien. Personal på Läsesalongen/Serieteket, Kulturhuset, Stockholm för studieresa till Holland. Maria Andersson, Linda Johansson och David Jonsson, Malmö resp. Helsingborgs stadsbibliotek för studieresa till London. Maria Norberg, Bibliotek Forum, Nacka för studieresa till USA. Jenny Betmark och Christina Brage, Linköpings universitetsbibliotek för The Second Information, Interaction and Impact International Conference i Aberdeen, Skottland. Personal vid barn- och ungdomsbiblioteken, Örebro stadsbibliotek för studieresa till LesArt i Berlin. Inga Andersson, Jenny Nyströmsskolan, Kalmar för IASL-konferens i Padua, Italien. Anders Fredriksson, Luleå kulturförvaltning och Daniel Gunnestam, Piteå stadsbibliotek för studieresa till Michigan, USA för att ta del av Evergreen, ett system med öppen källkod. Sex personer på Uppsala stadsbibliotek och Länsbibliotek Uppsala för studieresa till Armenien. Ingrid Källström Nilsson, Rum för barn, Kulturhuset, Stockholm och Pia Cronholm, Stockholm för International Conference on Children s Libraries, New Delhi, Indien. Marie-Louise Axelsson och Christina Brage, Linköpings universitetsbibliotek för studieresa till Storbritannien. Anna Lyngfelt, Göteborgs universitetsbibliotek för studieresa till Manhattan New School, New York. Joakim Pasma, studerande, Umeå för studieresa till Zimbabwe för uppsatsarbete. 15

18 Föreningsrepresentation Augustpriset 2009, Elektorer Barn och ungdom Maria Berglind Wallmo, Gävle Karin Fahller, Stockholm Lena Floser, Stockholm Gunilla Hagman, Gävle Ulla Hjorton, Uppsala Marie Johansen, Johanneshov Emma Söderblom, Upplands Väsby Skönlitteratur Berith Backlund, Göteborg Britt Douhan, Umeå Staffan Engstrand, Norrtälje Kristin Johansson, Borrby Helena Kettner Rudberg, Enskede Britt-Inger Rönnqvist, Uppsala Ann Östman, Sandviken Facklitteratur Gerard Adamse, Strängnäs Lotta Aleman, Stockholm Martin Borg, Borås Eva Borgvall, Göteborg Mikael Borrman, Upplands Väsby Barbro Svenner, Göteborg Christina Stenberg, Skinnskatteberg Biblioteksmuseiföreningen Birgitta Hellström, Falun BTJs stipendier för läsfrämjande verksamhet Helen Sandberg, Hässleholm Christer Holmqvist, Stockholm Föreningen för folkbildningsforskning Lars G Andersson, Älvsjö Riksarkivets och landsarkivens samarbetsråd Ann Östman, Sandviken SIS/TK 321 (standardiseringsarbete) Ulf-Göran Nilsson, Jönköping Medlemskap Svensk Biblioteksförening är medlem i: EBLIDA Föreningen biblioteksstöd till Nicaragua Föreningen för folkbildningsforskning Föreningen Norden IFLA LIBER NAMHI NVBF Förkortningar BTJ EAHIL EBLIDA IFLA LIBER NAMHI SUHF Bibliotekstjänst European Associations for Health Information and Libraries European Bureau of Library, Information and Documentation Associations International Federation of Library Associations and Institutions Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche The Nordic-Baltic Association for Medical and Health Information Sveriges universitets- och högskoleförbund Elsa Thulins översättarpris Lotta Aleman, Stockholm, Kurdiska bibliotekets styrelse Margareta Berg, Botkyrka Maud Ekman, Eskilstuna Nationella skolbiblioteksgruppen Christer Holmqvist, Stockholm The Nordic Baltic Association for Medical and Health Information, NAMHI Helena Kettner Rudberg, Stockholm Åsa Ehn, Karlstad 16

19 Ekonomisk redovisning Jämförelse mellan budget och utfall Fördelning mellan intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Utfall 2009 Budget 2009 Utfall 2008 Budget 2008 Medlemmar Kansliet, försäljning mm Bibliotekskampanj Biblioteksbladet Konferenser Hyresintäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Årsmöte Föreningsstyrelsen Bidrag Priser och utmärkelser Internationell verksamhet Regionföreningar Råd och grupper Kommittéer Kansliet personal övrigt Konsult- och förvaltningskostnader Info, PR, hemsidan, almanackan Kampanjer och opinionsbildning Bibliotekskampanj Biblioteksbladet Inventarier, avskrivningar Mässor Lokalkostnader Konferenser Fastigheten Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Utdelningar Ränteintäkter Realisationsresultat Nedskrivn av långfristiga värdepapper Återföring av nedskrivna placeringar Konsult i placeringsfrågor Summa Resultat efter finansiella poster Skatt 0 0 Årets resultat

20 Bokslutskommentarer 2010 Revidering av budgeten I samband med att finanskrisen påverkade värdeutvecklingen av föreningens aktieplaceringar negativt fattade styrelsen beslut om revidering av 2009 års budget för att minska verksamhetsresultatet med 4,2 Mkr från -17,1 Mkr till -12,9 Mkr. Styrelsens reviderade budget har uppnåtts främst genom att tidigare budgeterade, men inte intecknade medel för kampanjer och opinionsbildning, inte tagits i anspråk. En del förändringar av deltagandet i Almedalen och på Bok & Bibliotek genomfördes också. Kapitalförvaltningen Svensk Biblioteksförening har under året fortsatt med så kallad indexförvaltning i syfte att sänka förvaltningskostnaderna och för att möjliggöra att betrakta placeringarna som långfristiga. Tillgångarna har placerats långfristigt i AMF räntefonder, Brummers hedgefond Helios, SPP globala aktieindexfond och Öhman Etisk Index Sverige. I början av året fattade styrelsen beslut om rebalansering av portföljen, vilket möjliggjorde för föreningen att ta del av uppgången på aktiemarknaden. I enlighet med den av styrelsen fastställda placeringspolicyn är målet att nå en årlig avkastning som överstiger förändringen i konsumentprisindex med tre procentenheter. Detta mål har för 2009 nåtts. Det bokförda värdet på de långfristiga placeringarna uppgick vid årsskiftet till 331 Mkr jämfört med 277 Mkr 2009, efter det att 30 Mkr tillförts de långfristiga placeringarna från föreningens banktillgodohavande. 5,5 Mkr av den nedskrivning om 10 Mkr av värdet på aktiefonderna som gjordes i bokslutet för 2008 har kunnat återföras. Svensk Biblioteksförenings fordran hos Ratos och Litorina på 30 Mkr avseende deras köpeskilling för Svensk Biblioteksförenings aktier i BTJ, förfall senast år 2013, har inte realiserats under året som en följd av att de i sin tur inte realiserat sitt ägande i BTJ. Garanti till IFLA samt World Library and Information Congress 2010 Göteborg Svensk Biblioteksförening har, efter förfrågan från IFLA, genom sin Nationella kommitté tecknat samarbetsavtal med IFLA för att vara arrangörsland för WLIC I enlighet med avtalet har föreningen förbundit sig om en förlustgaranti på (ca 6 Mkr). Utöver detta har styrelsen som en följd av arrangörsskapet budgeterat för ökade föreningskostnader om 1 Mkr. I sämsta fall måste föreningen, utöver de ökade föreningskostnaderna, stå för hela garantin på Dessa ca 7 Mkr föreslås i så fall belasta det egna kapitalet. I syfte att minimera föreningens totala ekonomiska åtagande/risk är överenskommelsen med IFLA att föreningens garanti ska räknas in på sista raden. Det vill säga att föreningens garanti, som normalt är fallet, inte räknas som en intäkt i konferensbudgeten från start utan enbart faller ut till den del som konferensen gör i eventuellt underskott. Föreningen deltar också aktivt i att bidra med sponsorer till den totala budgeten efter som alla intäkter som genereras till redan uppsatta kostnader minimerar behovet av föreningens garanti. Styrelsen har bedömt risken som rimlig och bedömer att Svensk Biblioteksförening kan svara upp mot den i sin helhet. Styrelsen gör sin bedömning mot bakgrund av att man både för 2008 och 2009 har genomfört minskningar i verksamhetskostnaderna om ca 5,7 Mkr. Dessa tidigare kostnadsminskningar möjliggör nu för Svensk Biblioteksförening att bistå IFLA med WLIC