Översiktliga bedömningar av verksamheters omgivningspåverkan

Transkript

1 Översiktliga bedömningar av verksamheters omgivningspåverkan PRELIMINÄR RISKANALYS HÖGANÄS Rapport Uppdragsgivare: Höganäs Kommun Kontaktperson: Kerstin Nilermark Uppdragsnummer: Datum: Tyréns AB Malmö Tel: Fax: Säte: Stockholm Org.Nr:

2 DOKUMENTSTYRNING Uppdragsansvarig: Martin Kylefors (MKS) Handläggare: Cecilia Sandström (CSM) Handläggare: Daniel Lundberg (DLU) Kvalitetsgranskare: Martin Kylefors (MKS) REVIDERINGAR Version Datum Status Handläggare A CSM, DLU B DLU C DLU D DLU E DLU Sidan 2(39) Tyréns AB

3 SAMMANFATTNING I Höganäs huserar idag ett antal industrier och verksamheter, med olika sorters störningar för eventuell framtida intilliggande bebyggelse. Denna utredning är ett första steg mot ökad kunskap om möjligheterna till framtida bebyggelse i området med avseende på dessa störningar. Utredningen visar även på vilka kunskapsluckor som finns avseende verksamheternas störning för omgivningen. Målet med arbetet är att använda en modell för bedömningar av olycksrisk samt miljöstörning. Arbetet görs för att kunna beskriva områdets förutsättningar i en fördjupning av översiktsplanen samt för att underlätta kommande detaljplaneläggning. Den utarbetade modellen bygger på att flera utredningsavstånd tas fram, beroende på vilken typ av bebyggelse som planeras. Dessa utredningsavstånd ersätter det stela skyddsavstånd som ofta presenteras schablonmässigt. Genom att nyansera bedömningarna efter olika bebyggelses behov av skydd gentemot risker och störningar är det tänkt att högre flexibilitet ska erhållas i den fortsatta planeringen. I de fall då aktuellt avstånd mellan ett nytt planområde och en verksamhet eller industri överstiger utredningsavståndet ska det inte finnas behov av vidare utredning, och aktuell verksamhet kan avskrivas från fortsatt utredning. Inom ramen för detta arbete har inga specifika analyser utförts utan bedömningarna bygger på tolkningar av befintligt underlag. Inte heller har några bullerberäkningar, bullermätningar, emissionsberäkningar eller stoftberäkningar utförts. Bedömningarna bygger istället på tolkningar av genomförda mätningar, beräkningar, utredningar och med beaktande av gällande tillstånd. Det utredningsavstånd som bedömningarna i den här rapporten presenterar, skiljer sig mycket från det skyddsavstånd som miljökonsekvensbeskrivningen i den fördjupade översiktsplanen presenterar. Utredningsavstånden är kortare, i flera fall betydligt kortare, och bebyggelse kan därmed tillåtas närmare verksamheterna. I den fortsatta planeringen kan genomförda bedömningar kompletteras i de fall där endast mindre utredning eller analys återstår för att kunna revidera eller nyansera bedömningen. Sidan 3(39) Tyréns AB

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Mål och Syfte Omfattning och Avgränsning Uppdragets genomförande 5 2 Omvandlingsområden 6 3 Modell Tolkning och Definition Strategi 10 4 Fördjupade bedömningar Riskbedömningar Miljöstörningsbedömningar 13 5 Resultat av de fördjupade bedömningarna Höganäs AB Mataki (Trelleborg Waterproofing AB) Calderys Nordic AB Recipharma Höganäs AB Avloppsreningsverket Finax Bakery AB 26 6 Resultat av de översiktliga bedömningarna Farligt Gods transporter genom Höganäs Naturgasledning Flygplatsen 30 7 Åtgärder 31 8 Diskussion 33 9 Fortsatt arbete och Slutsatser Referenser Bilagor 39 Sidan 4(39) Tyréns AB

5 1 INLEDNING 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING Tyréns AB har på uppdrag av Höganäs kommun utfört övergripande bedömningar av olycksrisk samt omgivningspåverkande miljöstörningar. 1.2 MÅL OCH SYFTE Syftet med uppdraget är att ge underlag för riktlinjer inom centralorten Höganäs inom arbetet med dess fördjupade översiktsplan (för att senare underlätta detaljplaneläggning). Målet med uppdraget är att utföra nyanserade och välgrundade (väldokumenterade) bedömningar av de olika risker och störningar som påverkar den framtida utvecklingen av området. 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING Uppdraget omfattar övergripande bedömningar av olycksrisk samt omgivningspåverkande miljöstörningar. Uppdraget avser översiktliga bedömningar. I uppdraget har inte ingått att utföra specifika riskanalyser eller att utföra några bullerberäkningar, bullermätningar, emissionsberäkningar eller stoftberäkningar. Bedömningarna bygger på tolkningar av genomförda mätningar, beräkningar, utredningar och med beaktande av gällande tillstånd. 1.4 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Arbetet har genomförts efter samråd med kommunen och verksamheterna, som bidragit - såväl med sin kunskap, erfarenhet som med tillgängliga underlag. I huvudsak har arbetet bedrivits i två steg: 1. Genomgång av verksamheters risker och störningar utifrån befintligt underlag (tillstånd, analyser, utredningar mm). 2. Översiktlig bedömning av lämpliga utredningsavstånd. Metodiken utvecklades inom ett arbete åt FÖP H+ i Helsingborgs stad och har även använts inom en utredning av bebyggelse öster om järnvägen i Eslöv. Sidan 5(39) Tyréns AB

6 2 OMVANDLINGSOMRÅDEN Det finns en inneboende konflikt i att verksamheter kan innebära en omgivningspåverkan samtidigt som boende (framförallt) kräver en god bebyggd miljö. Verksamheter har inte fastställda skyddsavstånd, utredningsavstånd eller liknande, utan det är vid bebyggelseplanering intill dessa verksamheter samt vid tillståndsprövning av verksamheter som avstånd till bebyggelse diskuteras. Allt för att avgöra huruvida lokalisering av ny bebyggelse, eller en viss verksamhet, är lämplig på aktuell plats. För information om omvandlingsområden i Höganäs hänvisas till kommunens material inom ramen för den fördjupade översiktsplanen PLANERINGSPERSPEKTIVET Planering av markanvändning och bebyggelseutveckling styrs av Plan- & Bygglagen (PBL). Kommunerna har planmonopol och till uppgift att väga samman olika intressen. Tanken är att förändringar i markanvändning skall kunna styras för att erhålla en god resurshushållning, och att processen i sig innebär avvägningar mellan antingen olika enskilda intressen (t.ex. olika fastighetsägare) eller mellan enskilda och allmänna intressen eller mellan olika allmänna intressen. Endast detaljplaner (och områdesbestämmelser) är rättsligt bindande, men övriga planinstrument skall vara vägledande och förenkla planläggningen. Ändring av markanvändning i närheten av en industri undantar inte enskildas intressen BÄTTRE PLATS FÖR ARBETE Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet är en i högsta grad relevant skrift när det gäller behov av avstånd mellan bostäder och verksamheter. Skriften anger generella avstånd baserade på vilken typ av bransch verksamheterna tillhör. Avståndet som avses gäller mellan normal bostadsbebyggelse och aktuell verksamhet. Som grund för de rekommenderade minsta avstånd som anges av Boverket är en sammanvägd bedömning och ett sammanvägt yttre utredningsavstånd med hänsyn till bedömda risker för miljö, hälsa och säkerhet TILLSTÅNDSPERSPEKTIVET För att bedriva viss miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt Miljöbalken (1998:808). Miljöfarlig verksamhet delas in i A-, B-, C-anläggningar och övriga anläggningar (U) beroende på verksamhetsslag och företagets storlek, vilket förtecknas i förordningen (1998:899) om miljöfarliga verksamheter. Sidan 6(39) Tyréns AB

7 A- och B-verksamheter kräver tillstånd (i olika instanser) medan C-verksamheter inte kräver tillstånd, men väl en anmälan till tillsynsmyndigheten. U- verksamheter kräver varken tillstånd eller anmälan, men trots detta gäller miljöbalkens regler i stor utsträckning även för dessa. Ett tillstånd reglerar främst verksamhetsslag, omfattning samt villkor för att få bedriva verksamheten. Genom tillståndet får verksamheten bedrivas på den aktuella platsen under den tid som beslutet gäller, under förutsättning att villkor förknippade med tillståndet följs (Länsstyrelsen i Skåne Län, 2005). Beslut om tillstånd/ accepterad anmälan gäller dock ofta utan bortre tidsgräns, däremot pekar praxis på att det efter 10 år kan finnas skäl för tillsynsmyndigheten att diskutera en omprövning. I praktiken sker detta sällan. De villkor som beslutas om gäller för omgivningspåverkan (t.ex. buller, stoft samt utsläpp till luft och vatten). Åtgärder kan behöva vidtas på en industri för att omgivningspåverkan ska vara acceptabel. Åtgärderna bekostas av verksamhetsutövaren och för bestämmelser enligt Miljöbalken tillämpas strikt ansvar. I tillståndsprocessen kan olika intressenter komma till tals, men i det beslut som fattas så regleras enbart hur omgivningspåverkan ser ut, inte något om vilka skyddsavstånd som ska gälla eller har utgjort underlag för beslutet. Under tillståndsprocessen diskuteras dock ofta just avstånd t.ex. till befintliga bostäder. Villkor, t.ex. för buller, anpassas till omgivningen. Sidan 7(39) Tyréns AB

8 3 MODELL Den applicerade modellen har i sin nuvarande form utvecklats inom ett uppdrag åt Helsingborgs Stad ( ) och använts inom arbetet med FÖP H+. Viss vidareutveckling av modellen skedde i samband med arbetet åt Eslövs kommun kring utredningen av bebyggelse öster om järnvägen i Eslöv liksom under detta arbete åt Höganäs kommun. Modellen bygger på att det bör finnas flera utredningsavstånd. Genom att nyansera bedömningarna efter olika grad av risk och störning är det tänkt att högre flexibilitet ska erhållas i den fortsatta planeringen. Genom att utarbeta översiktliga bedömningar med väldokumenterade underlag är det tänkt att det ska bli enklare att fortsättningsvis ha uppdaterade och transparenta underlag för respektive utredningsavstånd. Avslutningsvis bör underlag utarbetade för den fördjupade översiktsplanen minska utredningsbehovet i de enskilda detaljplanerna vid fortsatt planering. Utredningsavstånd vid planläggning bör beakta (Miljöförvaltningen Stockholm, 2009): Långsiktighet Eventuella framtida förändringar av verksamheter Eventuella framtida förändringar avseende markanvändningen Industrins utvecklingsmöjligheter 3.1 TOLKNING OCH DEFINITION Som förslag ska tre (3) utredningsavstånd tas fram för varje verksamhet, och därtill separat för risk respektive miljöstörning. Denna nyansering medger då en indelning i fyra kategorier av störningskänslig bebyggelse, som kan reglera vad som anses vara lämplig markanvändning. I Tabell 3.1 redovisas den resulterande zonindelningen av nyanserade utredningsavstånd (3 stycken) med förslag på hur innebörden av denna zonindelning ska tolkas och omformas i kommande planeringsriktlinjer. För risk ska det tas fram en sammanfattande bedömning för varje verksamhet med koppling till hela riskbegreppet, det vill säga en sammanvägning av frekvensen av (eller sannolikheten för) en händelse och dess konsekvenser. Individrisk bedöms vara utgångspunkten för lämpligt riskmått, se vidare i Kapitel 4. För varje bedömning ska det finnas en bakomliggande uppdelning i scenarier som var för sig kopplas till en bedömning av frekvens och konsekvens. Detta beskriver den önskvärda situationen vid genomförandet av bedömningar. Många gånger saknas tillräckligt med underlag och avsteg från det ovanstående har gjorts, till exempel genom att använda schablonavstånd. Sidan 8(39) Tyréns AB

9 Förutom sammanfattande bedömningar för verksamheter, i rapporten benämnda som fördjupade bedömningar, finns även översiktliga bedömningar. Dessa översiktliga bedömningar belyser inte lika djupt verksamheterna, utan behandlar istället risk och störningar ur ett mer övergripande perspektiv. Anledningarna kan vara såväl medvetna prioriteringar bland verksamheterna, ambitionsnivå eller medvetenhet om brist på underlag. För störning ska precis som för risk motsvarande sammanfattande bedömning tas fram för varje verksamhet. För varje bedömning ska det finnas en bakomliggande uppdelning i olika störningar som kopplas till tolkningarna enligt tabellen. Tabell 3.1 Tabellen redovisar hur de olika utredningsavstånden (de vita kolumnerna mellan de olika färgade kolumnerna) delar in omgivningen i olika zoner, och hur denna zonindelning skall tolkas i termer av påverkan, lämplig bebyggelse och rekommenderad markanvändning. Versalerna i rekommenderad markanvändning ansluter till planbeteckningarna (J verksamhet/industri, U lager, K kontor & hotell, H handel, C centrum, B bostäder, V vård, S skola/utbildning, Y idrottsanläggning). Zon: Zon 1 Zon 2 Zon 3 (Zon 4) Vilken bebyggelse kan vara lämplig? samma som källan mindre känslig bebyggelse normalkänslig bebyggelse känslig bebyggelse Vilken markanvändning rekommenderas? (J, U) (delvis K,H,C) (K,H,C,B) (V,S,Y) Hur många/mycket stör det? Definitivt störning Stör de flesta Störning för få Ej störning För att planeringsriktlinjerna ska fungera är det viktigt att definiera kriterier för vad de olika utredningsavstånden representerar. Detta redovisas i Kapitel 4. Kriterierna ska fungera dels för den sammanfattande bedömningen och dels för den uppdelade bedömningen (i scenarier respektive störningar). Olika typer av bebyggelse ställer olika krav på hänsyn till graden av miljöstörning och olycksrisk. Innebörden av att vissa störs (definition på en av zonerna) behöver tolkas till en viss typ av bebyggelse (i förlängningen till en planbokstav), såsom handel eller bostäder. De principer som varit vägledande för att avgöra vilken bebyggelse som kan tillåtas i vilken zon när det gäller olycksrisk är följande: Graden av vakenhet. Vakna människor har större möjlighet att agera. Sidan 9(39) Tyréns AB

10 Graden av känslighet och utsatthet. Barn, sjuka och äldre är mer utsatta och är dessutom, i flera fall, känsligare. Lokalkännedom. I en bekant miljö, såsom på arbetsplatsen eller i hemmet, har människor större kunskap om omgivningen. Vid vistelse på t.ex. hotell är lokalkännedomen låg. Grad av potentiell vistelse utomhus. Potential i persontäthet. Det finns också en koppling till de principer kring värdering av risk som existerar. De principer som får störst betydelse är: Frivillighet. En viss frivillighet råder i val av bostad eller arbetsplats, men den är större beträffande vilken handel eller service man väljer att nyttja. Omsorgsverksamhet (skola och vård) är verksamheter som i liten utsträckning kan väljas efter lokalisering. Nytta. Vid exponering under arbetstid får individen också del av den nytta det finns med en viss typ av verksamhet. Att andra industrier tillåts allra närmast en störande verksamhet beror bland annat på att arbetstagarna har en viss nytta av att vistas i en zon med hög störningsfaktor. Det finns en skillnad mellan vilken markanvändning som är lämplig vid en hög olycksrisk och vilken markanvändning som är lämplig vid hög miljöstörning. I tolkningen av zonerna har dock en samstämmig betydelse utarbetats. Skillnaden kan istället märkas genom att det i fler fall används samma avstånd till zon 3 som till zon 4 när det gäller miljöstörning. Detta eftersom kraven, gällande miljöstörning, på ett område är som högst när markanvändningen är bostäder, daghem och sjukhus (Norrman, Å., 1994). 3.2 STRATEGI I dagsläget påverkas en mycket stor andel av centralorten Höganäs av de avstånd som i vissa fall angivits som utredningsavstånd (skyddsavstånd, riskavstånd eller påverkansavstånd) från olika verksamheter för att hantera de olika typer av störningar som kan uppkomma. För att möjliggöra en hållbar utveckling och bebyggelseplanering i Höganäs krävs en genomtänkt hantering av minsta lämpliga avstånd till störande verksamheter. Följande krav bör kunna ställas på angivna minsta avstånd: Både en störnings allvarlighet och dess frekvens bör beaktas. Olika typer av verksamheter kräver olika avstånd i och med att störningskänsligheten varierar. Avstånd som anges bör vara baserade på exempelvis utredningar, mätningar och beräkningar snarare än schablonskattningar. Sidan 10(39) Tyréns AB

11 En samlad strategi för bebyggelseutvecklingen måste förutom genomförda bedömningar och föreslagna planeringsriktlinjer kunna hantera överlagring av olika verksamheter, det vill säga vilka risker och störningar som uppkommer på platser som påverkas av flera olika verksamheter. Sidan 11(39) Tyréns AB

12 4 FÖRDJUPADE BEDÖMNINGAR Resultatet av de fördjupade bedömningarna redovisas i Kapitel RISKBEDÖMNINGAR Med risk avses en sammanvägning av frekvens och konsekvens för akuta, hastigt utvecklade skadehändelser (scenarier - främst brand, explosion, utsläpp av kemikalie) där människor kan tänkas omkomma. Således ingår inte enbart skador på människor eller egendom, ej heller (stora) påfrestningar på samhället (t.ex. evakuering, avspärrningar eller oro) eller dess försörjningssystem. Inte heller ingår att personer kan få förkortad livslängd efter lång exponering. Det riskmått som förordas är platsspecifik individrisk, som uttrycker den årliga frekvensen/sannolikheten att en (teoretisk) person befinner sig utomhus på en given plats, dygnet runt, året runt, omkommer. Indirekt beaktas skadade, då det finns ett samband. Förutom kriterium avseende individrisk skulle riskmåttet samhällsrisk kunna vara aktuellt för att bedöma den totala risknivån. Måttet beaktas indirekt genom högre kriterier för bebyggelse med stort antal människor. Riskmåttet har inte inkluderats av följande anledningar: Samhällsrisken är mycket beroende av vilken verksamhet som är belägen var och hur den bedrivs. Det är tvivelaktigt om det är relevant att ta fram riskmåttet samhällsrisk utan vidare kännedom om framtida markanvändning eftersom osäkerheterna blir mycket stora. För att uttala sig om risknivån (individrisk och/eller samhällsrisk) på en plats krävs egentligen att samtliga riskbidrag inkluderas. I aktuell utredning bedöms individrisken från ett flertal olika verksamheter men ingen överlagring sker, det vill säga kunskap saknas om sammanlagd individrisk. Detta är ännu viktigare vid riskmåttet samhällsrisk eftersom samhällsrisken, till skillnad från individrisken, inte kan adderas på ett enkelt sätt. Riskmåttet samhällsrisk för olika verksamheter blir ett ointressant mått och bedöms inte vara relevant. Genom att ta hänsyn till individrisknivån i planeringsriktlinjerna tar man samtidigt indirekt hänsyn till samhällsrisken, som uttrycker den ackumulerade risken (egentligen frekvensen) av omkomna människor för de olika scenarier som är relevanta KRITERIER Som kriterier för de olika utredningsavstånden används individriskmåtten 10-5, 10-6 respektive 10-7 per år, se Tabell 4.1. Att just dessa nivåer väljs beror på att de förekommer allmänt som hänvisningar i referenser kring riskvärdering. Sidan 12(39) Tyréns AB

13 Tabell 4.1 Sammanfattande, övergripande riskbedömning med angivande av 3 utredningsavstånd. I den bakomliggande bedömningen återfinns de olika scenarierna med sina respektive frekvenser och konsekvenser Totalt X 1 X 2 X 3 Samhällsrisk - det andra vanliga måttet vid kvantitativa riskanalyser och riskvärdering - beräknas eller regleras inte, men genom att styra markanvändningen till zoner med olika individrisknivåer så tas hänsyn till samhällsriskeffekten, med vilket avses att framförallt befolkningstäthet och status på potentiellt exponerad population avgör lämplig markanvändning BRANDFARLIG VARA Verksamheter som hanterar vissa mängder brandfarlig gas eller vätska behöver ha tillstånd för denna hantering. I tillstånden anges vilka mängder av respektive klass som hanteras. Utifrån mängderna finns det i flertalet fall riktlinjer för vilka avstånd som ska upprätthållas gentemot olika typer av bebyggelse. I vissa fall kan avståndet minskas (eller helt bortses från) genom brandteknisk avskiljning. Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har i en publikation från definierat svårutrymda lokaler som skolor, sjukhus, daghem och lokaler avsedda att inrymma publik, till exempel hörsalar, biografer, sporthallar, kyrkor och teatrar. (Bostäder ingår alltså inte i definitionen svårutrymda lokaler ). Svårutrymda lokaler motsvarar i denna rapport utredningsavståndet mellan Zon 3 och Zon 4. Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet motsvarar bostäder och därigenom utredningsavståndet mellan Zon 2 och Zon 3. Byggnad av obrännbart material, icke brandfarlig verksamhet motsvarar övrig verksamhet och därigenom utredningsavståndet mellan Zon 1 och Zon 2. Dessa olika definitioner står att finns på olika platser i tabellerna till SÄIFS 1998:7 och SÄIFS 2000: MILJÖSTÖRNINGSBEDÖMNINGAR ANLEDNING TILL AVVIKELSE FRÅN BÄTTRE PLATS FÖR ARBETE Verksamheternas befintliga utredningsavstånd är huvudsakligen grundade på Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet som anger generella avstånd baserade på vilken typ av bransch verksamheterna tillhör. Avståndet som avses gäller mellan normal bostadsbebyggelse och aktuell verksamhet. Det kan finnas skillnader mellan verksamheter från samma bransch som motiverar ett annat utredningsavstånd än det som rekommenderas i Bättre Sidan 13(39) Tyréns AB

14 plats för arbete. Andra typer av omgivning skulle också kunna medföra krav på högre skydd och andra kan medföra lägre skyddsnivå (vanligare) som tillåter kortare utredningsavstånd, t.ex. kontor, arbetsplatser, butiker, lager m.m. Bättre plats för arbete togs fram för mer än femton år sedan och bygger delvis på ett tidigare arbete som genomfördes på 80-talet. Sedan dess har utvecklingen inom många områden gått framåt och för vissa typer av verksamheter är störningsbilden numera minskad. Flertalet branscher har övergått till betydligt miljövänligare produktion än när skriften författades, vilket innebär att angivna avstånd kan vara inaktuella. Som grund för de rekommenderade minsta avstånd som anges av Boverket är en sammanvägd bedömning och ett sammanvägt yttre utredningsavstånd med hänsyn till bedömda risker för miljö, hälsa och säkerhet. Utredningsavstånden avser ett normalfall och tar inte hänsyn till extrema olyckor som brand, explosion, utsläpp m.m. som medför en markant ökad risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Grunden till de rekommenderade utredningsavstånden enligt Boverket är den dimensionerande risk- eller störningsfaktorn för verksamheten. Att ange generella utredningsavstånd utan att närmare definiera vad skyddet ska ha för funktion och vilken störning som avses leder ofta till att avstånden överdimensioneras för att täcka in alla tänkbara störningar och scenarier. Vid framtagandet av de platsspecifika utredningsavstånden i detta uppdrag har verksamheternas nuvarande tillstånd varit styrande, där viss kompletterande hänsyn tagits till lokala förutsättningar och aktuella verksamheters omfattning - produktionsvolymer, dagens befintliga teknik och processer samt de kemikalier som används idag och den omfattning på utredningar som fanns att tillgå avseende störningar på miljön och människors hälsa. Utredningsavstånden i Bättre plats för arbete uppges bygga bland annat på hur länge människor uppehåller sig i byggnaderna eller i omgivningen och hur känsliga de är. Barn, sjuka och äldre är känsligare och verksamheter där de vistas under stor del av dygnet kräver därmed större utredningsavstånd än de generella och bör minst ha samma utredningsavstånd som bostäder KRAV PÅ UTREDNINGSAVSTÅND Utredningsavstånd ur miljöstörningssynpunkt är inte bara till för att skydda närboende och närmiljön utan är även till för att garantera industrierna en framtida utvecklings- och utbyggnadsmöjlighet. Därför är det av stor vikt att inte bygga bostäder för nära befintliga miljöfarliga verksamheter då deras processer och produktionsvolymer kan ändras över tiden vilket kan innebära att befintliga störningsnivåer och risker för störningar kan öka i omgivningen. Det kan också innebära att verksamheter inte får förnyat tillstånd. Vid såväl miljöfarlig verksamhet som bedömningar avseende en verksamhets omgivningspåverkan och framtagandet av utredningsavstånd ska Sidan 14(39) Tyréns AB

15 hänsynsreglerna i Miljöbalkens 2 kap. beaktas. Särskilt viktiga i denna utredning är försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen samt kunskapskravet TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR FÖRDJUPADE MILJÖBEDÖMNINGAR Vi har fokuserat på att identifiera den (eller de) dimensionerande störningen/störningarna för respektive verksamhet, och att utifrån befintliga utredningar samt buller- och emissionsmätningar göra bedömningar om förslag till platsspecifika utredningsavstånd. Vi har i våra bedömningar utgått ifrån gällande tillstånd, villkor och beslut samt införskaffat grundmaterial i form av buller-, lukt- och stoftutredningar, miljörapporter, periodiska undersökningar, diskussioner med tillsynsmyndigheterna m.m BEDÖMNING AV STÖRNING ORSAKAD AV STOFT Stoft är luftburna partiklar (som störst 100 μm) som kan hålla sig svävande och därmed spridas långa sträckor. Om partiklarna är större än 10 μm fastnar de vanligtvis i flimmerhåren, vilket innebär att partiklarna inte når lungorna. Mindre partiklar kan fastna i de övre luftvägarna och orsaka exempelvis astma och lunginflammation. De allra minsta partiklarna (mindre än 2,5 μm) kan passera in i lungblåsorna. Beroende på partiklarnas kemiska sammansättning kan påverkan bli mycket allvarlig, såsom cancer (Gustafsson, M., 2004). Det finns ingen tröskelnivå för partikelhalter, under vilken inga negativa hälsoeffekter kan observeras (Brunekreef and Holgate, 2002, s.1237). Däremot finns riktvärden som gäller för miljökvalitetsmålet Frisk luft, se Tabell 4.2. Tabell 4.2 Förorening Riktvärden för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Halt som inte bör överskridas (mikrogram/m³) Medelvärdestid Partiklar<10μm, PM10 35 Dygn 20 År Partiklar<2,5μm, PM2,5 20 Dygn 12 År Kännedom om vilka partikelhalter som kan förekomma på ett visst avstånd (vid den planerade bebyggelsen) fås genom spridningsberäkningar BEDÖMNING AV STÖRNING ORSAKAD AV BULLER För våra bedömningar av ett nytt utredningsavstånd för buller har vi utgått ifrån Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller för nyetablering vilka Sidan 15(39) Tyréns AB

16 innebär att vi har satt lägre värden som riktvärden än de riktvärden som i många fall gäller för befintlig industri. Detta medför att utredningsavstånden blir lite längre enligt våra bedömningar än de hade blivit om vi hade använt riktvärdena för befintlig industri. Vi har valt nyetableringsvärdena då dessa krav numera tillämpas i större utsträckning vid tillsyn och i tillstånd, även för befintliga verksamheter, och vid nyetablering av bostäder i anslutning till verksamheter. Tabell 4.3 Använda gränser i db (A) för bedömning av buller; ekvivalentnivå där ej annat angivits. Zon db (A) Kommentar Zon 1 Ej applicerbart. Inga krav ställs på störningspåverkan på andra störande verksamheter. Zon 2 Zon 3 60 db (A) dagtid, utomhus 40 db (A) natt, utomhus (55 db (A) maximalnivå) 50 db (A) dag, utomhus För verksamheter som enbart bedrivs dagtid. Övrig Som zon 2. Avseende buller ställs ej högre krav än zon 2. I sammanhanget bör nämnas att ovanstående gränser avser riktvärdena för buller och inte egentlig störning eftersom Naturvårdsverkets riktvärden per definition stör ca 20 % av befolkningen. Det kan även noteras att riktvärdena är högre för trafik (55 db) än för industri, men att det å andra sidan inte är tillåtet att bygga med tyst sida vid industribuller. Det finns begränsningar även beträffande maximala ljudnivåer, vilket i möjligaste mån bör tas hänsyn till. Det framgår i respektive bedömning där det är aktuellt BEDÖMNING AV STÖRNING ORSAKAD AV LÖSNINGSMEDEL Användning av lösningsmedel (öppen hantering och vissa processer inom verksamheter) kan orsaka utsläpp av luftföroreningar i form av avgående lösningsmedelsångor. Alla lösningsmedel är inte lika farliga. För att avgöra hur pass allvarlig påverkan på omgivningen är krävs: kännedom om vilken halt som förekommer på ett visst avstånd kännedom om vilken effekt denna halt ger (jämförelse med ett gränsvärde) Sidan 16(39) Tyréns AB

17 Kännedom om vilka halter som kan förekomma på ett visst avstånd (vid den planerade bebyggelsen) fås genom spridningsberäkningar. Dessa utförs med hänsyn till hur lösningsmedel släpps ut/hanteras, vilka ämnen som förekommer, var utsläppen sker, vid vilka tillfällen detta sker, hur omgivningen ser ut och så vidare. Vilken effekt en viss halt ger kan baseras på ett gränsvärde. Detta kan i sin tur vara framtaget för just den specifika situationen eller vara baserad på en annan situation och därefter ha räknats om (eventuellt med en säkerhetsfaktor) för att vara giltigt i den nya tillämpningen. Ett gränsvärde som anger olämplig exponering i yrkeslivet (det vill säga 8 h per dygn) är de hygieniska gränsvärdena. För vissa ämnen kan det finnas bättre värden att använda som gränsvärden och i vissa fall kan ett gränsvärde baseras på just de hygieniska gränsvärdena (med en skalningsfaktor för att anpassa till 24 h exponering per dygn samt en säkerhetsfaktor för att anpassa till att även yngre och äldre exponeras). I Bättre plats för arbete uppges rekommenderade utredningsavstånd mellan bostäder och lackeringsverksamhet eller övrig verksamhet med lösningsmedelutsläpp enligt följande: VOC-utsläpp < 10 ton/år, rekommenderat utredningsavstånd 200 meter VOC-utsläpp ton/år, rekommenderat utredningsavstånd 400 meter VOC-utsläpp > 50 ton/år, rekommenderat utredningsavstånd 600 meter BEDÖMNING AV LUKT Luktande luftföroreningar är ett samlingsbegrepp för en mängd olika kemiska luftföroreningar. Dessa kännetecknas av att man kan uppfatta dem med luktsinnet, ofta i halter som är mycket lägre än de där man kan riskera medicinska effekter. Det finns idag inga fastställda riktvärden för luktande luftföroreningar. Eftersom lukt är en subjektiv upplevelse måste all luktmätning ytterst baseras på att mäta upplevelse. Lukter sprids med luften och beror på följande: Aktuell vindriktning (vid en viss tidpunkt) Förhärskande vindriktning Vindhastighet Det aktuella ämnets egenskaper Modelleringar av spridning utgår ifrån utsläppt mängd, emissionstyp samt omgivningens meteorologiska och topografiska förutsättningar. Sidan 17(39) Tyréns AB

18 Det som framförallt kan generera luktstörningar är hantering av lösningsmedel och lättflyktiga kemikalier samt avloppsreningsverk med öppna processer som avger emissioner till luft. WHO har i sina Air Quality Guidelines for Europé föreslagit ett högsta riktvärde för besvär av vissa specifika luktande luftföroreningar, en s.k. besvärströskel. Denna definieras som den koncentration vid vilken inte mer än en liten andel av befolkningen (<5 %) upplever besvär under en liten del av tiden (<2 %). För denna besvärströskel utgår man ifrån att alla förnimmelser av luktutsläpp också innebär att man besväras. WHO:s riktvärden är avsedd för vissa specifika ämnen, bl.a. styren. Riktvärdet utgör en slags vägledning för luktande föroreningar i allmänhet. Det finns idag inga fastställda riktvärden för luktande luftföroreningar. Sidan 18(39) Tyréns AB

19 5 RESULTAT AV DE FÖRDJUPADE BEDÖMNINGARNA I detta avsnitt återfinns sammanfattande bedömningar som genomförts för respektive verksamhet. För samtliga verksamheter har både störning och risk studerats. När inget annat anges så avses avstånd från verksamhetens tomtgräns till planerad bebyggelses fasad. Streck innebär att risk eller störning inte förekommer. Frågetecken innebär att avstånd inte har kunnat tas fram med befintligt underlag. Fullständiga bedömningar återfinns i bilagorna till denna rapport. 5.1 HÖGANÄS AB Det har bara delvis varit möjligt att ta fram avstånd för olika typer av bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade planen angav ett skyddsavstånd på 500 m. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas. Underlag indikerar att avståndet skulle kunna krympas något till mellan 100 m och 200 m, för samtliga delområden. För en mer precis bedömning krävs underlag i form av vissa fördjupade bullerutredningar samt utredningar kring utsläppen av stoft. För Höganäs AB bedöms buller vara den dimensionerande störningen. För industriområdet visar bullerkartan från år 2007 att bullernivåer över 50 dba inte kommer att uppnås utanför verksamhetsområdet och bullernivåer över 40 dba (som är kravet för zon 3 och zon 4 från nattliga verksamheter) kommer att uppnås på ett avstånd som varierar mellan ungefär 20 meter och 200 meter. Den bullerkarta över industriområdet som finns pekar mer exakt på skillnaden i avstånden mellan olika områden utanför industriområdet och bör användas i planeringen av framtida bebyggelse. Bullermätningarna från år 2010 motsätter sig inte dessa resultat, utan snarare bekräftar dessa. Mätningarna ger även anledningen att tro att avstånden från bullerkartan skulle kunna krympas ytterligare, om nya beräkningar genomfördes. För hamnområdet visar bullerkartan från år 2007 att bullernivåer över 60 dba (som är kravet för zon 2) kommer att uppnås på ett avstånd som varierar mellan ungefär 30 meter och 100 meter utanför verksamhetsområdet och bullernivåer över 50 dba (som är kravet för zon 3 och zon 4 från dagtida verksamheter) kommer att uppnås på ett avstånd som varierar mellan ungefär 50 meter och 200 meter utanför verksamhetsområdet. Den bullerkarta över hamnområdet Sidan 19(39) Tyréns AB

20 som finns pekar mer exakt på skillnaden i avstånden mellan olika områden utanför hamnområdet och bör användas i planeringen av framtida bebyggelse. Utsläpp av stoft och utsläpp av lösningsmedel till luft bör utredas närmare. Det schablonmässiga avståndet för utsläpp av lösningsmedel är sannolikt inte rättvisande, eftersom den utsläppta mängden enbart uppgår till 10 % av den mängd som innefattas av det schablonmässiga avståndet. Höganäs AB har förvisso signalerat att utsläppen kan komma att öka i takt med produktionsökning. Företaget är dock fortfarande långt ifrån att komma upp i den mängd som innefattas i det schablonmässiga avståndet. Även om mätningarna vad gäller utsläpp av stoft visar att riktvärdena uppfylls, skulle en mer utbredd undersökning föreslås, baserad på klagomål och Höganäs AB:s egna kommentarer i samband med platsbesök, där man själv påtalar problem längs med transportvägen mellan industriområdet och hamnområdet. En bestämning av den exakta förvaringen av olika brandfarliga och explosiva varor skulle kunna medföra en minskning och isolering av skyddsavstånden till vissa delar av verksamheten, istället för att schablonmässigt utgå från samma skyddsavstånd från tomtgränsen runt hela verksamheten. Förvaringen av brandfarliga och explosiva varor skulle eventuellt kunna vara dimensionerande på vissa delar av verksamhetsområdet. Miljörapporten behandlar inte störningar från lukt, varvid några kompletterande utredning för denna inte anses nödvändig. Sammantaget bör man vara medveten om att Höganäs AB planerar att öka produktionen, hamnverksamheten och troligen även expandera med nya anläggningar inom industriområdet. Det är därför viktigt att inte stirra sig blind på nuvarande situationen, utan ta höjd inför framtiden, för att inte riskera kväva Höganäs AB och riskera fler konflikter med störningar hos tillkommande eller befintliga närboende. Det kortaste avståndet från tomtgräns till befintlig bebyggelse är idag ungefär 30 meter för industriområdet, ungefär 40 meter för transportvägen mellan industriområdet och hamnområdet och ungefär 150 meter för hamnområdet. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Höganäs AB, hamnen?(100 m)?(200 m)?(200 m) Olycksrisk Miljö -buller m m m -stoft??? Sidan 20(39) Tyréns AB

21 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Höganäs AB, industrin?(<200 m)?(200 m)?(200 m) Olycksrisk 25 m 50 m 100 m Miljö -buller -utsläpp till luft -stoft m*? m 200 m*? m 200 m*? Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Höganäs AB, transportvägen?(100 m)?(100 m)?(150 m) Olycksrisk Miljö -buller m m m -stoft 0-25 m 0-25 m 0-25 m Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. *Schablonmässigt avstånd. 5.2 MATAKI (TRELLEBORG WATERPROOFING AB) Det har inte varit möjligt att ta fram avstånd för olika typer av bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade planen angav ett skyddsavstånd på 500 m. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas. Underlag indikerar att avståndet skulle kunna krympas något till mellan 100 m och 300 m. För en mer precis bedömning krävs underlag i form av fördjupade bullerutredningar samt ev. utredningar kring utsläppen av stoft och utsläppen av lösningsmedel. För MATAKI (Trelleborg Waterproofing AB) bedöms buller vara den dimensionerande störningen. Det underlag som finns, och presenteras i denna bedömning, kan inte på grund av komplexiteten med flera mätpunkter på olika Sidan 21(39) Tyréns AB

22 avstånd från olika delar av verksamheten presentera ett entydigt skyddsavstånd. Vidare utredningar kring bullernivåerna behövs vid etablering av framtida bebyggelse. En grov uppskattning kring det nödvändiga skyddsavståndet kan göras med bakgrund av att mätpunkterna var placerade på avstånd av mellan 10 m och 50 m, där villkoren inte uppfylldes. Att skyddsavståndet vad gäller buller skulle understiga dessa avstånd är svårt att föreställa sig. Utsläpp av stoft, störningar från lukt och utsläpp av lösningsmedel till luft behöver också utredas närmare. Det schablonmässiga avståndet för utsläpp av lösningsmedel är sannolikt inte rättvisande, eftersom mängden i tillståndet enbart uppgår till drygt hälften av den som innefattas i det schablonmässiga avståndet. I den händelse att buller utreds och skyddsavstånd därigenom kan fastställas eller genom införande av åtgärder reduceras, kommer utsläpp av stoft eller utsläpp av lösningsmedel troligen vara den dimensionerande störningen. En utredning kring riskerna med giftiga brandgaser och spridningarna av dessa skulle eventuellt behövas vid en etablering av framtida bebyggelse, för att säkerställa att förvaringen av brandfarlig och explosiva varor är dimensionerande vad gäller olycksrisker liksom att buller är dimensionerande övergripande för verksamheten. Mest troligen är dock lagringen av brandfarliga och explosiva varor dimensionerande, varefter det är dessa avstånd som man kan studera när det gäller skyddsavstånden för olycksrisk. Det kortaste avståndet från tomtgräns till befintlig bebyggelse är idag ungefär 25 meter. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 MATAKI, totalt??? Olycksrisk 25 m 25 m 100 m Miljö -buller??? -utsläpp till luft 200 m* 200 m* 200 m* -stoft??? -lukt??? Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. *Schablonmässigt avstånd. Sidan 22(39) Tyréns AB

23 5.3 CALDERYS NORDIC AB Det har bara delvis varit möjligt att ta fram avstånd för olika typer av bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade planen angav ett skyddsavstånd på 200 m. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas något. Underlag indikerar att avståndet skulle kunna krympas något till mellan 100 m och 200 m. För en mer precis bedömning krävs underlag i form av fördjupade bullerutredningar samt ev. utredning kring utsläppen av stoft. För Calderys Nordic AB bedöms buller vara den dimensionerande störningen. För industriområdet visar bullerkartan från år 2007 att bullernivåer över 50 dba (som är kravet för zon 3 och zon 4 från dagtida verksamheter) inte kommer att uppnås utanför verksamhetsområdet och bullernivåer över 40 dba (som är kravet för zon 3 och zon 4 från nattliga verksamheter) kommer att uppnås på ett avstånd som varierar mellan ungefär 0 meter och 150 meter från tomtgränsen. Det är viktigt att vara medveten om att bullermätningarna gäller kvällstid, varefter man eventuellt kan misstänka att bullernivåerna är något lägre än normalt på grund av nedgång i verksamheten under kvällstid. Den bullerkarta över industriområdet som finns pekar mer exakt på skillnaden i avstånden vad gäller bullernivåerna mellan olika områden utanför industriområdet och bör användas i planeringen av framtida bebyggelse. Utredningar kring stoft kan eventuellt behövas, inför en etablering av framtida bebyggelse. I den händelse att buller utreds och skyddsavstånd därigenom kan fastställas eller genom införande av åtgärder reduceras, kommer utsläpp av stoft troligen vara den dimensionerande störningen. Miljörapporten behandlar varken störningar från lukt eller utsläpp av lösningsmedel, varvid några kompletterande utredning för dessa inte anses nödvändiga. Det kortaste avståndet från tomtgräns till befintlig bebyggelse är idag ungefär 40 meter. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Calderys Nordic AB, totalt? m m m Olycksrisk 9 m 25 m 100 m Miljö -buller m m -stoft??? Sidan 23(39) Tyréns AB

24 Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. 5.4 RECIPHARMA HÖGANÄS AB Det har bara delvis varit möjligt att ta fram avstånd för olika typer av bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade planen angav ett skyddsavstånd på 500 m. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas betydligt. Underlag indikerar att avståndet skulle kunna krympas till mellan 0 m och 200 m. För en mer precis bedömning krävs underlag i form av en fördjupad bullerutredning. För Recipharm Höganäs AB bedöms buller vara den dimensionerande störningen. Det underlag som finns, och presenteras i denna bedömning, kan inte på grund av komplexiteten med flera mätpunkter på olika avstånd från verksamheten presentera entydiga skyddsavstånd. Vidare utredningar kring bullernivåerna är nödvändiga vid etablering av framtida bebyggelse. En grov uppskattning kring det nödvändiga skyddsavståndet kan göras med bakgrund av att mätpunkterna var placerade på avstånd av mellan 130 m och 160 m, där samtliga uppfyllde villkoren. Att skyddsavståndet vad gäller buller skulle överstiga dessa avstånd är svårt att föreställa sig. Miljörapporten anger minimala mängder utsläpp av både stoft och lösningsmedel samtidigt som Miljöförvaltningen klargör att detta inte bedömts vara något problem. Klagomål kring lukt har inte inkommit, varvid några kompletterande utredningar för någon av dessa inte får anses nödvändiga. Det kortaste avståndet från tomtgräns till befintlig bebyggelse är idag ungefär 130 meter. Dock finns det en skola på ett avstånd från tomtgränsen av 60 meter. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Recipharm Höganäs AB, totalt m m Olycksrisk Miljö -buller m m Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. Sidan 24(39) Tyréns AB

25 5.5 AVLOPPSRENINGSVERKET Det har inte varit möjligt att ta fram avstånd för olika typer av bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade planen angav ett skyddsavstånd på 500 m. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas. Underlag indikerar att avståndet skulle kunna krympas något till mellan 100 m och 200 m. För en mer precis bedömning krävs underlag i form av fördjupade bullerutredningar samt ev. utredning kring lukt. För avloppsreningsverket är det svårt att utan vidare underlag eller utredningar avgöra huruvida buller eller lukt som är den dimensionerande störningen samt vilka skyddsavstånd som är aktuella. Båda dessa bedöms kunna verka störande på omgivningen. Vidare utredningar kring bägge dessa är nödvändiga vid etablering av framtida bebyggelse. Med anledning av att det inte inkommit några klagomål vad gäller störningar från lukt, är det mest troligt buller som är den dimensionerande av dessa. Huruvida störningen från buller är omfattande eller inte är svårt att avgöra. Det kan dock konstateras att en bullerutredning gjord för hamnverksamheten för Höganäs AB inte tar med avloppsreningsverket, däremot andra norrliggande industrier, som påverkande för helhetsbilden i sina beräkningar. Miljörapporten nämner inte utsläpp av stoft eller utsläpp av lösningsmedel till luft, varvid några kompletterande utredningar för dessa inte anses nödvändiga. Det kortaste avståndet från tomtgräns till befintlig bebyggelse är idag ungefär 110 meter. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Avloppsreningsverket, totalt??? Olycksrisk 12 m 50 m 50 m Miljö -buller??? -lukt??? Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. Sidan 25(39) Tyréns AB

26 5.6 FINAX BAKERY AB Det har inte varit möjligt att ta fram avstånd för olika typer av bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade översiktsplanen angav inte ett skyddsavstånd för denna verksamhet. Bättre plats för arbete presenterar dock ett generellt skyddsavstånd för verksamhetstypen bageri till 50 meter. Detta skulle kunna fungera som en indikering, även om den subjektiva uppfattningen efter att bedömt underlaget är att avståndet överstiger 50 m. För en mer precis bedömning krävs underlag i form av bullerutredningar, luktutredningar samt ev. en uppdatering vad gäller riskutredningen kring ammoniak. För Finax Bakery AB är det svårt att utan vidare underlag eller utredningar avgöra huruvida buller, ammoniakhanteringen eller lukt som är den dimensionerande störningen, samt vilka skyddsavstånd som är aktuella. Alla dessa bedöms kunna verka störande på omgivningen. Vidare utredningar kring dessa är nödvändiga vid etablering av framtida bebyggelse. När det gäller miljöstörningar saknas underlag, eftersom Finax Bakery AB inte är skyldiga att lämna in någon miljörapport. Miljöförvaltningen har klargjort att det var något år sedan man senaste besökte företaget och kommer därför att genomföra en inspektion under sommaren eller hösten år Samtidigt har man ålagt Finax Bakery AB att presentera en bullermätning under sommaren år Denna inspektion och bullerutredningen kommer förhoppningsvis att kunna ligga till grund för att kunna avfärda miljöstörningar och eventuellt även kunna bedöma skyddsavstånd för enskilda miljöstörningar. En kompletterande utredning kring ammoniakhanteringen bedöms vara nödvändig i dagsläget, eftersom Räddningstjänstens bedömningar och Räddningsverkets bedömningar inte helt överensstämmer. Ungefärliga skyddsavstånd från den här typen av ammoniakhantering är 200 meter enligt Räddningsverket. Merparten av olycksscenariona ger betydligt kortare avstånd, men särskilt allvarliga scenarion medför risk för liv och hälsa på upp emot 200 meter. Räddningstjänsten har godkänt betydligt kortare avstånd i detta fall. Vidare skiljer sig bedömningarna av avstånden till bebyggelse hos Räddningstjänsten, från vad som kan uppskattas från kartunderlag. Detta kan såklart förklaras med att Räddningstjänsten har utgått från den exakta placeringen av ammoniakhanteringen, medan denna rapport utgår från avstånden från tomtgränsen. Det kortaste avståndet från tomtgräns till befintlig bebyggelse är idag ungefär 30 meter. Sidan 26(39) Tyréns AB

27 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Finax Bakery AB, totalt??? Olycksrisk??? Miljö -buller??? -utsläpp till luft??? -stoft??? -lukt??? Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. Sidan 27(39) Tyréns AB

28 6 RESULTAT AV DE ÖVERSIKTLIGA BEDÖMNINGARNA I detta avsnitt återfinns korta sammanfattningar av de översiktliga bedömningar som genomförts för respektive verksamhet. 6.1 FARLIGT GODS TRANSPORTER GENOM HÖGANÄS Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar farligt gods enligt: Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Till exempel kan farligt gods ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper.. Som definitionen pekar på, föreligger riskerna kring transporter av farligt gods hos ämnena och föremålen och deras inneboende egenskaper. Nödvändigt är dock någon form av tillbud, trafikolycka eller annan händelse som leder till att dessa ämnen eller föremål läcker ut, går sönder och sprids. Inom Höganäs tätort finns två leder som är utpekade som rekommenderade vägar för farligt gods, nämligen väg 111 och väg 112. Enligt statistik från Räddningsverket för år 2006, passerade mellan 100 ton och ton per månad på dessa vägar. Transporterna skedde nästan uteslutande på väg 111. Upplösningen från underlaget hos Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) är dock begränsad och det är inte möjligt att följa hur transporterna sedan sker inom tätorten. Det finns anledning att misstänka att transporterna på Bruksgatan är i det närmaste samma som för väg 111 och väg 112, eftersom merparterna av industrierna är belägna kring denna. Farligt gods är indelade i olika ADR-klasser beroende på ämnenas och föremålens egenskaper. Klasserna som transporterades inom Höganäs var: klass 2.2 icke brandfarliga, icke giftiga gaser ( ton/månad), klass 3 brandfarliga vätskor ( ton/månad) klass 5.1 oxiderande ämnen (0-490 ton/månad) klass 6.1 giftiga ämnen (0-90 ton/månad) klass 8 frätande ämnen ( ton/månad) klass 9 övriga farliga ämnen och föremål ( ton/månad) (Räddningsverket, 2006) Med ledning av intervallen kan det konstateras att klass 3, klass 8 och klass 9 troligen dominerar transporterna. Klass 3 innefattar bland annat bensin, etanol och diesel. Riskerna för denna klass är starkt sammankopplade med bränder och explosioner. Klass 8 innefattar bland annat ättiksyra, saltsyra och svavelsyra. Sidan 28(39) Tyréns AB

29 Klass 9 innefattar bland annat miljöfarliga ämnen. Riskerna för klass 8 och klass 9 är mer mångfacetterade och kan handla om både giftighet, miljörisker och skador vid direktkontakt. Tidigare riskutredningar kring farligt gods har lett fram till kartläggningar kring hur olika olycksscenarion för respektive ADR-klass kan gestalta sig. Dessa kartläggningar presenterar ett dimensionerande avstånd, för olika scenarion och olika ADR-klasser. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. För klass 3 uppgår detta avstånd till 50 meter. För klass 8 uppgår detta avstånd till 20 meter. För klass 9 uppgår det endast till en väldigt lokal påverkan. Storstadslänen Skåne, Stockholm och Västra Götaland är alla överens om att bebyggelse inom 25 meter från en transportled av farlig gods inte bör vara tillåtet. Vidare fastställs att en utredning av risknivåerna ska göras för bebyggelse som är belägen inom 150 meter från en sådan transportväg. Statistiken från Räddningsverket anger grovt att mellan 100 ton och ton farligt gods transporteras genom Höganäs per månad. Med antagandet att varje sådan transport bär 15 ton, skulle detta kunna innebära allt mellan 6 stycken och 2200 transporter. Ett grovt antagande är att transporterna av farligt gods utgör 1 % av den totala trafiken. Årsdygnsmedeltrafiken (ÅDT) för väg 111 är ungefär 8000 fordon. Detta skulle enligt antagandet innebära 80 transporter av farligt gods dagligen och sammanlagt ungefär 2400 transporter av farligt gods under månaden, vilket verkar stämma bra med den högre summan transporter som nämndes ovan. Även med ett sådant flöde skulle risknivåerna högst troligen inte vara så höga att bebyggelse invid transportvägarna inte skulle kunna tillåtas, bortsett såklart från ovan nämnda undantag angående bebyggelsefritt avstånd. Risknivåerna skulle med stor sannolikhet hamna inom det så kallade ALARP-området på mellan meter från vägen. ALARP-området innebär att risknivåer under förutsättningar att rimliga åtgärder och riskhänsyn visas, kan tillåtas. Storleken på risknivåerna är vidare såklart beroende på bebyggelsen i omgivningen, eventuella skärmande byggnader, utformning av vägsträckan vad gäller diken och vallar samt en rad andra faktorer. Utan en mer grundlig riskanalys är det svårt att vara mer precis vad gäller skyddsavstånd. 6.2 NATURGASLEDNING Längs med väg 112 och in till tätorten Höganäs löper en naturgasledning tillhörande EON Gas AB. Ledningen är trycksatt till 4 bar och med en diameter på 250 mm. Ungefär 2500 meter från centrala tätorten Höganäs övergår ledningen i en större och betydligt högre trycksatt ledning. Detta sker uppskattningsvis 200 meter till 300 meter öster om Väsby. För denna grövre ledning gäller MSBFS 2009:7 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas). Föreskrifterna arbetar med en zonindelning kring ledningsnätet, baserat på rutor som är 400 meter (200 meter på varje sida av Sidan 29(39) Tyréns AB

30 ledningen) gånger 1600 meter, inom vilket bebyggelsen regleras. Ett exakt fastställande av på vilket avstånd denna grövre ledning är placerad i förhållande till Väsby och planerad framtida bebyggelse skulle vara nödvändig, för att utesluta konflikter. För den mindre ledningen (4 bar) som löper längs med väg 112 och passerar både Väsby och bebyggelse i tätorten gäller Energigasnormens (EGN 2009) regler. Reglerna säger bland annat att minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad inom tätbebyggelse är 2 meter och utom tätbebyggelse 12 meter. Vidare finns en del restriktioner gällande grävning, plantering och liknande, som kan vara viktiga att känna till vid planering av bebyggelse. Riskerna kring naturgasledningen härstammar från faktumet att naturgasen är en blandning av gaser med goda förbränningsegenskaper och vidare att ledningen är trycksatt. En skada på ledningen, oavsiktlig genom sättningar i marken eller oaktsamt genom pågrävning, medför ett snabbt utflöde. Konsekvenserna av ett läckage kan bli stora. Det kan dels handla om uppkomsten av en jetflamma, dels gasexplosioner. 6.3 FLYGPLATSEN Höganäs flygplats är en mindre flygplats, där verksamheten härrör till sportflyg och privatflyg. Miljöstörningarna från denna verksamhet liknar dem från större flygplatser, om än inte med samma magnitud. Miljöförvaltningen i Höganäs pekar på buller som det stora problemet. Under åren har flertalet klagomål registrerats hos Miljöförvaltningen. Därtill sker visst utsläpp av stoft till luft liksom störningar med lukt från flygbränsle och glykol. Flygplatsen begränsar också byggnadshöjden i tätorten, enligt inflygningsstråken. Riskerna, sett ur ett olycksriskperspektiv, härstammar framförallt från lagringen av brandfarliga och explosiva varor. Flygplatsen har tillstånd för brandfarlig och explosiv vara enligt liter klass 1, 3000 liter klass 2b och 3000 liter klass 3. Framförallt handlar det om olika sorters flygbränslen eller motsvarande. Miljöförvaltningen i Höganäs pekade på en händelse för flera år sedan, där ångor från flygbränsle gått ner i dagvattenbrunnar och orsakat en explosion där. Att ångorna inte gick in i bebyggelse ansågs turligt. Flygplatsen är i dagsläget placerad på betryggande avstånd från bebyggelse med avseende på merparten av miljöpåverkan och riskpåverkan. Närliggande områden är dock intressanta ur expansionssynpunkt och det är troligt att bebyggelse kommer att önskas närmare flygplatsen. Därför anses att en utredning kring bullersituationen över Höganäs till följd av start och landningar samt i närområdet av flygplatsen är nödvändig inför etablering av ny bebyggelse. Sidan 30(39) Tyréns AB

31 7 ÅTGÄRDER Åtgärder som reducerar riskerna eller störningarna kan vara önskvärda och nödvändiga för att minska utredningsavstånden och möjliggöra bebyggelse. Rent generellt är det överlägset effektivast, både tekniskt och ekonomiskt, om åtgärderna genomförs vid källan. Det faktum att det är privata företag och inte den aktuella kommunen som i merparten av fallen bedriver verksamhet, försvårar såklart. Ansvarsfördelning och ekonomiska medel för åtgärderna är sådana hinder, liksom praktiska följdproblem kring vem som ansvarar för styrning, kontroll och underhåll. Allmänt Det finns utrymme att minska avstånden från fastighetsgräns om det går att säkerställa att störningen enbart sker från en, eller flera, punktkällor och att dessa går att låsa, till exempel genom att tillstånd eller praktikaliteter ej tillåter omdisposition av tomt. Som exempel kan skyddsavstånd från förvaringsplats av brandfarlig gas vara 100 m, men i vissa fall kanske dessa 100 m innehålls innanför fastighetsgränsen. Det är dock inte möjligt att i denna utredning ange annat avstånd än från fastighetsgräns, då det inte är säkerställt över tiden att gasflaskorna inte flyttas till ny förvaringsplats. En annan allmän åtgärd är att från tillsynsmyndigheternas sida kontinuerligt föra samtal med verksamheterna om vilket underlag som krävs för att ge kommunen förutsättningar för att fatta bra beslut gällande bebyggelseutveckling i området. Genom att vara tydlig med att det underlag som krävs exempelvis avseende utsläpp till luft är en spridningsberäkning avseende omgivningspåverkan eller en bullerutredning med beräkningar som visar helhetsbilden och inte punktvärden, fås bättre underlag allteftersom. Områdesdisposition Vid planläggning av ny bebyggelse kan utformningen och dispositionen i sig ha stor betydelse för den framtida påverkan. Kan problematiken lyftas fram redan under ett planeringsskede behöver åtgärder inte bli kostsamma eller besvärliga, eller ens vara nödvändiga längre fram, eftersom man redan inledningsvis betänkt problematiken. Byggnader kan verka skärmande både avseende buller och olycksrisk, vilket gör att det kan vara fördelaktigt att placera exempelvis sophus och garage närmast störningskällan. Byggnader kan placeras på sådant sätt att deras framsida vetter bort från störningskällan. Med planbestämmelser kan markanvändningen styras så att mark närmast störningskällan används till exempelvis kontor i ett plan, medan kontor i flera plan tillåts först på något längre avstånd. Detta exempel gäller framförallt Sidan 31(39) Tyréns AB

32 olycksrisk, då där finns en viktig skillnad i det kravställande dokumentet RIKTSAM mellan kontor i ett eller flera plan. Olycksrisk I de fall då avstånd baseras på hantering/förvaring av brandfarlig vätska kan i vissa fall avstånd reduceras om förvaringsutrymmet är brandtekniskt avskilt i olika brandklasser. Då verksamheternas tillstånd inte anger hur avskiljningen ser ut har bedömningarna utgått från att sådana ej finns. Det är också viktigt att säkerställa att förvaringen även i framtiden sker på detta sätt, om de angivna avstånden reduceras p.g.a. förekomst av viss brandteknisk avskiljning. Beträffande olycksrisker orsakad av transport av farligt gods kan brandklassad (eller obrännbar) fasad vara ett alternativ om brandspridning bedöms vara ett problem. Om giftiga ämnen eller ohälsosamma brandgaser är problemet kan avstängningsbar ventilation vara ett alternativ (detta är relevant även vid förvaring av plastmaterial eller större mängder farligt avfall). De praktiska följdproblemen kring vem som ansvarar för styrning, kontroll och underhåll ska emellertid inte underskattas. Om det förekommer stora lutningar/höjdskillnader kan åtgärder som leder bort eller tar hand om vätskespill vara ett alternativ, även i miljön utanför anläggningen. Buller Beträffande buller så kan innemiljön nästan alltid hanteras byggnadstekniskt. För utemiljön så kan olika skärmar (även skärmande bebyggelse) reducera bullret, men för industriella verksamheter är sannolikt åtgärder vid bullerkällorna effektivast. För de flesta av de inventerade verksamheterna saknas tillräckligt underlag avseende buller, vilket innebär att utredning avseende buller kommer att krävas i den framtida detaljplaneringen. Utsläpp till luft samt stoft När det gäller möjligheten att reducera avstånd till bebyggelse, orsakad av denna störning, är det framförallt ökad kunskap (t.ex. spridningsberäkningar) som krävs. I de fall då fullgott underlag finns, som anger minsta lämpliga avstånd till bebyggelse, så återstår åtgärder vid utsläppskällan, såsom rening och filter. Lukt När det gäller möjligheten att reducera avstånd till bebyggelse, orsakad av denna störning, är det också framförallt ökad kunskap som krävs. I de fall lukt bedöms vara en olägenhet är det också framförallt åtgärder vid utsläppskällan som kan förbättra situationen, såsom inneslutningar, koncentration av utgående luft i samlingspunkter, filter, rutiner för rengöring och så vidare. Till stor del är förbättringsåtgärderna anpassade för avloppsreningsverk och liknande. Användningen för industrier bör dock inte förringas. Sidan 32(39) Tyréns AB

33 8 DISKUSSION I detta kapitel följer en redovisning av de diskussioner vi fört och de erfarenheter vi dragit inom uppdraget. Metod Metoden innebär inte att de underliggande utredningarna och analyserna har verifierats eller kvalitetssäkrats, men indirekt har det gjorts bedömning av materialets relevans, omfattning och noggrannhet. Metoden är ett nytt sätt att arbeta i planeringen, och varken metod eller kriterier har i detta sammanhang blivit formellt bedömda av regional eller statliga myndigheter. Dialog har dock förts i samband med att den används inom FÖP H+, på uppdrag av Helsingborgs Stad. Risk som störning Uppdelningen i risk respektive miljöstörning innebär att de skadehändelser som kan inträffa som kan medföra skador på människor, miljö eller egendom inte värderas. Inte heller tas hänsyn till potentialen i skadehändelser att orsaka samhällsstörningar, såsom evakueringar eller störningar i försörjningssystemen. Detta är viktigt att vara medveten om. Överlagring För störningar med olika källor har fokus legat på den dominerande störningskällan. Resonemanget har varit att den störningskälla som dominerar, det vill säga stör mest, är den som avgör behovet av utredningsavstånd. Inom ramen för arbetet har inte samtliga störningskällor arbetats igenom beträffande vilka kriterier/gränsvärden som ska avgöra de olika utredningsavstånden. Det är vår uppfattning att den allmänna tolkningen av störning, jämte den modell för bedömning av vissa störningar (se vidare nedan), kan fungera som vägledning. Samtidigt är det såklart viktigt att betänka samtliga störningar och inte enbart den mest framträdande. Störningarna tillsammans kanske ger en betydligt större påfrestning, även om dessa är av olika slag. På samma sätt är det viktigt att betänka hur störningar från olika och närliggande verksamheter kan komma att överlagras och att man är medveten om detta fenomen. Det kan vara buller från flera verksamheter, lukt från flera verksamheter och så vidare. Disposition inom tomt Det har varit svårt att vara konsekvent i nyttjandet av avstånd. Utgångspunkten har hela tiden varit att definiera utredningsavstånden i förhållande till tomtgräns. Även om det går att säkerställa att störningen enbart sker från en, eller flera, punktkällor har utredningsavstånden antagits gälla från tomtgräns. Resonemanget bygger på att det är omöjligt att låsa verksamhetsutövaren vid nuvarande disposition på tomten. Resonemanget skulle förutsätta att Sidan 33(39) Tyréns AB

34 verksamhetsutövaren inte ändrar sin disposition inom området på ett sätt som exponerar omgivningen för risker eller störningar efter ändringen som de idag inte är exponerade för. Något som inte är möjligt. Tillstånd som utgångspunkt Vi har som utgångspunkt använt oss av den faktiska situationen hos verksamheterna, även om förhållandet till det befintliga tillståndet och framtida förändringar beaktats. Detta är förenat med en rad svårigheter. Svårigheter i bedömningarna blir det när det finns utredningsunderlag om störningar som utgår ifrån en verksamhets nuvarande produktionsvolym och omfattning som inte nyttjar tillståndet fullt ut. Det är inte osannolikt att verksamheterna på sikt expanderar och kommer allt närmare nivåerna i sina tillstånd. Användandet av den faktiska situationen står dock i viss mån i konflikt med nyttjandet av bullerriktvärden, där vi valt att definiera kriterierna baserat på nyetableringsvillkor. För de industrier som har äldre villkor så innebär det att ny bebyggelse kan medges närmare industrin utan att tillståndets villkor överskrids, men att den markanvändningen ändå bedöms olämplig för att inte nyetableringsvillkoren innehålls. Detta är en inneboende konflikt mellan lagstiftningarna Miljöbalken och Plan- och Bygglagen. Robusthet i bedömningarna De framtagna utredningsavstånden kan förändras med tiden vilket medför att reviderade bedömningar av verksamheterna och deras störningar till omgivningen kan behöva utföras. Åtgärder för att minska enskilda störningar kan medföra att andra störningar tar steget upp som dimensionerande. Revideringar av bedömningar förväntas innebära att utredningsavstånden i de flesta fall kan reduceras. Undantagsvis kan de även komma att öka. I den fortsatta planeringen är det i vilket fall av vikt att aktualiteten (och därmed eventuellt revideringsbehov) i bedömningarna är god. Det är viktigt att beakta att utredningsavstånd är till även för att garantera industrins utvecklingsmöjligheter och inte bara för att skydda befintlig och tillkommande bebyggelse i närheten av området. U-verksamheter U-verksamheter kan i vissa fall orsaka mer betydande störning än de B- samt C- verksamheter som ingått i de fördjupade bedömningarna. Några U-verksamheter har inte berörts för Höganäs. Övrigt Det kan noteras att det i de flesta fall inte blir någon skillnad mellan gul och grön zon för de olika verksamheterna beträffande miljöstörning. Detta beror i huvudsak på att riktvärden för buller är desamma för bostäder som för vård och skola (den indelning i markanvändning som styrt zonindelningen). Sidan 34(39) Tyréns AB

35 9 FORTSATT ARBETE OCH SLUTSATSER För många av verksamheterna har det inte gått att hitta underlag för att göra en kvalificerad bedömning av skyddsavstånden. Det som är den viktigaste delen av det fortsatta arbetet, är framtagandet av sådant underlag, med bakgrund av kring vilken av störningarna eller olycksriskerna som är dimensionerande. För merparten av verksamheterna är det endast något mindre underlag som saknas. Sådant som saknas kan vara en specifik utredning, mätning eller beräkning. När det gäller utredningsavstånden som finns preciserade, mer eller mindre, i bedömningarna finns det utrymme och stora möjligheter att revidera och nyansera dessa. För det första handlar det om att försöka komma bort från det allmänna tänket kring utredningsavstånden från tomtgränsen. Skulle man kunna säkerställa att störningen enbart sker från en, eller flera, punktkällor, skulle det vara möjligt att precisera utredningsavstånden från denna punkt, istället för att använda den generella tomtgränsen. Detta förutsätter dock att det är möjligt att låsa störningen till denna punkt, till exempel genom att tillstånd eller praktikaliteter ej tillåter omdisposition av tomt. Självklart är detta dock något som ska komma till genom dialog och diskussion med verksamheterna och inte tvingas fram. För det andra handlar det om, vilket delvis berörts ovan, att komma fram med bättre underlag och mer preciserat underlag. Har bullerutredningar gjorts på längre avstånd där buller inte visade sig vara något problem, kanske man ska försöka genomföra bullerutredningar på kortare avstånd, för att succesivt kunna avgöra utredningsavstånden och så vidare. Huruvida tillsynsmyndigheter eller kommunen kan ställa krav på att sådant underlag plockas fram av verksamheterna eller i samarbete med verksamheterna har inte undersökts närmare. Långsiktigt bör dock tillsynsmyndigheter och kommunen arbeta för att kontinuerligt föra samtal med verksamheterna om vilket underlag som är nödvändigt för att kommunen ska få förutsättningar för att fatta bra beslut gällande bebyggelseutveckling i området. Detta är såklart någonting som gynnar både verksamheter och kommunen, med ett lämpligt underlag för besluten. Genom att vara tydlig med att det underlag som krävs för exempelvis utsläpp till luft är en spridningsberäkning avseende omgivningspåverkan fås bättre underlag allteftersom. Ett problem som uppmärksammats i samband med bedömningarna är frågan kring på vilka grunder bedömningarna ska göras. Bedömningarna i den här rapporten har utgått från den faktiska situationen vad gäller exempelvis produktion och utsläpp. I flera fall har verksamheter tillstånd för en mer omfattande verksamhet än den som i dagsläget bedrivs. Det kan vara aktuellt att väcka frågan om huruvida tillståndet är möjligt att förändra till dagens verksamhet eller att undersöka huruvida verksamheterna planerar att utnyttja tillstånden i större utsträckning inför framtiden och justera bedömningar därefter. Sidan 35(39) Tyréns AB

36 Mycket av riktmärkena för det fortsatta arbetet och slutsatserna av rapporten och bedömningarna har fokuserat på verksamheterna i de fördjupade bedömningarna. Det är dock viktigt att även lyfta fram resultaten från de översiktliga bedömningarna. Som presenterades ovan fanns det sedan tidigare dimensionerande avstånd för olika ADR-klasser, vilket i fallet med det farliga gods som passerar inom och genom Höganäs innebar begränsade utredningsavstånd på mellan 30 m och 50 m. För naturgasledningen längs med väg 112 var det på samma sätt begränsade utredningsavstånd, med 2 m till bebyggelse inom tätort och 12 m till bebyggelse utom tätort. Här fanns dock en viktig punkt i att mer exakt bestämma dragningen av denna mindre naturgasledning, liksom att fastställa dragningen av den större naturgasledningen som slutar någonstans öster om Väsby och kräver större utredningsavstånd. För flygplatsen var det egentligen bara bullerproblemen över tätorten i samband med start och landning som kunde lyftas fram, eftersom flygplatsen annars var belägen på tillräckligt avstånd från bebyggelse och inga direkta exploateringsplaner verkade finnas i närområdet. Sammanfattningsvis bör det fortsatta arbetet alltså innehålla: Komplettera underlag för att nyansera och revidera skyddsavstånd Precisera om möjligt punktkällorna som ger upphov till störningar, för mer nyanserade skyddsavstånd och möjligheten att eventuellt kunna komma bort från generella skyddsavstånd från tomtgränser Långsiktigt etablera kontakt och samarbete med verksamheterna för att kunna tillgodoses lämpliga underlag Väcka frågan om huruvida verksamheters tillstånd är möjligt att förändra efter dagens verksamhet eller att undersöka huruvida verksamheterna planerar att utnyttja tillstånden i större utsträckning inför framtiden och justera bedömningar därefter Överväga möjligheten att genomföra fördjupande bedömningar över verksamheterna som i den här rapporten bedömts översiktligt (transporter av farligt gods, naturgasledningarna och flygplatsen) Sidan 36(39) Tyréns AB

37 10 REFERENSER Andersson, B., Introduktion till konsekvensberäkningar, några förenklade typfall, Institutionen för Brandteknik, Lunds universitet, Lund, Arbetsmiljöverket (2000), Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2000:3 samt AFS uppdaterad 2005:17. Boverket (1995), Bättre plats för arbete, Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet, Allmänt råd 1995:5. Boverket, Riskhänsyn om hälsa och säkerhet i planer och beslut, CCPS (Center for Chemical Process Safety). Layer of Protection Analysis. Simplified process risk assessment. New York: American Institute of Chemical Engineers. Christou, M. Mattarelli, M., & Nordvik, J-P. Land-use planning in the vicinity of chemical sites: risk-informed decision making at a local community level. European Union: Joint Research Centre, Institute for systems, informatics and safety, Ispra, Italy. CPQRA (1989). Chemical Process Quantitative Risk Analysis. CCPS (Center for Chemical Process Safety). New York: American Institute of Chemical Engineers. CPR 12E (1997) Methods for determining and processing probabilities. Committee for the prevention of disasters. The Netherlands. CPR 14E (1997) Methods for the calculation of physical effects. Committee for the prevention of disasters. The Netherlands. CPR 16E (1992). Methods for the determination of possible damage. Committee for the prevention of disasters, The Netherlands. CPR 18E, Committe for the prevention of disasters, Guidelines for quantitative Risk analysis, Emmelin, L. & Lerman, P. (2006) Styrning av markanvändning och miljö. Underlag till Ansvarskommittén. Fischer, S., Forsén, R., Hertzberg, O., Jacobsson, A., Koch., B., Runn, P., Thaning, L., Winter, S., Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker. Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm, Fredén, S. Om sannolikhet för järnvägsolyckor med farligt gods. VTI rapport 387:2. Linköping: Länsstyrelsen i Skåne Län, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län. Länsstyrelsen i Skåne Län, Tillståndsprövning enligt Miljöbalken av miljöfarliga verksamheter i Skåne Län, 2005 Sidan 37(39) Tyréns AB

38 Länsstyrelsen Västra Götalands län, Partiklar och stoft- en kunskapsöversikt (Rapport 2004:56) Miljöförvaltningen Stockholm, Hjälpreda för miljöfrågor i stadens planering, 2009 Norrman, Å. & Westerlund, S. (1994) Miljöfarlig industri och bostäder. En rättslig studie. Uppsala: Iustus förlag. Naturvårdsverket (1983) Externt industribuller, allmänt råd. (SNV RR 1978:5 rev 1983). Naturvårdsverket (2006), VOC i tätortsluft ver 1:2, Naturvårdsverket (2001), Naturvårdsverkets föreskrift om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (NFS 2001:11) Norrman, Å. et al, Miljöfarlig industri och bostäder, Iustus, Socialstyrelsen (2005) Allmänt råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6) Pauldrach, H., Användning av riskanalyser och uppmärksamhetsavstånd i den fysiska planeringen, Boverket, Prevent (2006), Kemiska ämnen, ver 9.0. Räddningsverket, Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten, Rapport PUBR16-038, Karlstad, Räddningsverket, Farligt Gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Kartläggning av farligt godstransporter September 2006, Statens Räddningsverk, Karlstad, Öberg, T., Miljöriskanalys, Studentlitteratur, Sidan 38(39) Tyréns AB

39 11 BILAGOR Sidan 39(39) Tyréns AB

40 Höganäs AB, risk- och miljöbedömning VERKSAMHET Höganäs AB tillverkar järnpulver, stålpulver och järnsvamp. Metallpulver används framförallt för att tillverka pressade maskindetaljer. Järnsvamp används framförallt för att tillverka smidesjärn. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Det har delvis varit möjligt att ta fram avstånd för olika typer av bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade planen angav ett skyddsavstånd på 500 m. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas. Underlag indikerar att avståndet skulle kunna krympas något till mellan 100 m och 200 m, för samtliga delområden. För en mer precis bedömning krävs underlag i form av vissa fördjupade bullerutredningar samt utredningar kring utsläppen av stoft. För Höganäs AB bedöms buller vara den dimensionerande störningen. För industriområdet visar bullerkartan från år 2007 att bullernivåer över 50 dba inte kommer att uppnås utanför verksamhetsområdet och bullernivåer över 40 dba (som är kravet för zon 3 och zon 4 från nattliga verksamheter) kommer att uppnås på ett avstånd som varierar mellan ungefär 20 meter och 200 meter. Den bullerkarta över industriområdet som finns pekar mer exakt på skillnaden i avstånden mellan olika områden utanför industriområdet och bör användas i planeringen av framtida bebyggelse. Bullermätningarna från år 2010 motsätter sig inte dessa resultat, utan snarare bekräftar dessa. Mätningarna ger även anledningen att tro att avstånden från bullerkartan skulle kunna krympas ytterligare, om nya beräkningar genomfördes. För hamnområdet visar bullerkartan från år 2007 att bullernivåer över 60 dba (som är kravet för zon 2) kommer att uppnås på ett avstånd som varierar mellan ungefär 30 meter och 100 meter utanför verksamhetsområdet och bullernivåer över 50 dba (som är kravet för zon 3 och zon 4 från dagtida verksamheter) kommer att uppnås på ett avstånd som varierar mellan ungefär 50 meter och 200 meter utanför verksamhetsområdet. Den bullerkarta över hamnområdet som finns pekar mer exakt på skillnaden i avstånden mellan olika områden utanför hamnområdet och bör användas i planeringen av framtida bebyggelse. Utsläpp av stoft och utsläpp av lösningsmedel till luft bör utredas närmare. Det schablonmässiga avståndet för utsläpp av lösningsmedel är sannolikt inte rättvisande, eftersom den utsläppta mängden enbart uppgår till 10 % av den mängd som innefattas

41 Höganäs AB, risk- och miljöbedömning av det schablonmässiga avståndet. Höganäs AB har förvisso signalerat att utsläppen kan komma att öka i takt med produktionsökning. Företaget är dock fortfarande långt ifrån att komma upp i den mängd som innefattas i det schablonmässiga avståndet. Även om mätningarna vad gäller utsläpp av stoft visar att riktvärdena uppfylls, skulle en mer utbredd undersökning föreslås, baserad på klagomål och Höganäs AB:s egna kommentarer i samband med platsbesök, där man själv påtalar problem längs med transportvägen mellan industriområdet och hamnområdet. En bestämning av den exakta förvaringen av olika brandfarliga och explosiva varor skulle kunna medföra en minskning och isolering av skyddsavstånden till vissa delar av verksamheten, istället för att schablonmässigt utgå från samma skyddsavstånd från tomtgränsen runt hela verksamheten. Förvaringen av brandfarliga och explosiva varor skulle eventuellt kunna vara dimensionerande på vissa delar av verksamhetsområdet. Miljörapporten behandlar inte störningar från lukt, varvid några kompletterande utredning för denna inte anses nödvändig. Sammantaget bör man vara medveten om att Höganäs AB planerar att öka produktionen, hamnverksamheten och troligen även expandera med nya anläggningar inom industriområdet. Det är därför viktigt att inte stirra sig blind på nuvarande situationen, utan ta höjd inför framtiden, för att inte riskera kväva Höganäs AB och riskera fler konflikter med störningar hos tillkommande eller befintliga närboende. Det kortaste avståndet från tomtgräns till befintlig bebyggelse är idag ungefär 30 meter för industriområdet, ungefär 40 meter för transportvägen mellan industriområdet och hamnområdet och ungefär 150 meter för hamnområdet. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Höganäs AB, hamnen?(100 m)?(200 m)?(200 m) Olycksrisk Miljö -buller m m m -stoft??? Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Höganäs AB, industrin?(<200 m)?(200 m)?(200 m) Olycksrisk 25 m 50 m 100 m Miljö -buller m m

42 Höganäs AB, risk- och miljöbedömning -utsläpp till luft -stoft 200 m*? 200 m*? 200 m*? Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Höganäs AB, transportvägen?(100 m)?(100 m)?(150 m) Olycksrisk Miljö -buller m m m -stoft 0-25 m 0-25 m 0-25 m Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. *Schablonmässigt avstånd. UTREDNING Höganäs AB är en A-verksamhet, belägen på bland annat Bruksgatan 35 och Bruksgatan 37, inom fastigheterna Svampen 1, Höganäs 35:1 och Stora Görslöv 25:1. Verksamheten på industriområdet sker dygnet runt, året runt, medan hamnverksamheten är begränsad till dagtid under vardagar. Anläggningen definieras i miljörapporten från Höganäs AB som anläggning för framställning av råjärn och stål. Rekommenderade skyddsavstånd för järn- och stålindustri varierar enligt Boverkets Bättre plats för arbete mellan 500 meter och 2000 meter. Verksamhet liknande den hos Höganäs AB finns inte representerad med någon underrubrik i Bättre plats för arbete, men återfinns mest troligt någonstans bland de mer kortare eller moderata avstånden inom denna kategori. Längre avstånd är kanske framförallt sammankopplade med gruvindustrin i norr. Enligt Bättre plats för arbete bedöms miljöpåverkan för en sådan verksamhet främst komma från buller, utsläpp till luft och utsläpp av stoft. Det skulle även kunna vara tänkbart att verksamheten kan jämföras med rekommenderade skyddsavstånd för verkstadsindustri enligt Boverkets Bättre plats för arbete. Skyddsavstånden varier för dessa mellan 200 meter och 1000 meter. Enligt Bättre plats för arbete bedöms miljöpåverkan för en sådan verksamhet främst komma från buller och stoft. Miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande den fördjupade översiktsplanen har angett ett avstånd på 500 meter och angivit Boverkets Bättre plats för arbete som referens.

43 Höganäs AB, risk- och miljöbedömning Inga särskilda olycksrisker har kunnat identifieras för denna verksamhet. Verksamhetens miljöpåverkan till yttre miljö utgörs huvudsakligen av: Buller Stoft Utsläpp till luft (lösningsmedel) Markföroreningar Verksamhetens olycksriskpåverkan till yttre miljön utgörs huvudsakligen av: Brandfarlig vara Miljöpåverkan Buller Buller från verksamheten härrör huvudsakligen från transporter inom området, transporter till och från området och verksamheten i sig. Industriområdet bedriver verksamhet dygnet runt. Hamnområdet bedriver dock bara verksamhet under dagtid. Lossning sker normalt under vardagar, mellan klockan och Bullernivåerna kring hamnverksamheten kan dock inte härledas till själva lossningen, utan är helt beroende på transporterna till från industriområdet från hamnen. För industriområdet visar bullermätningar från år 2010, att bullernivåerna som mest nådde 40 db i mätpunkterna. Enligt rapporten ska verksamheten vid tillfället varit normal. Mätpunkterna är placerade på olika platser i dem bostadsområden som omger Höganäs AB. Avstånden till mätpunkterna från tomtgränsen kan enligt kartunderlag uppskattas till mellan 20 meter och 300 meter. Enligt miljörapporten från Höganäs AB har inga klagomål angående buller inkommit under det senaste året.

44 Höganäs AB, risk- och miljöbedömning För industriområdet finns även bullermätningar från år 2007, där beräkningar tagit fram bullernivåerna runtom hela industriområdet och inte enbart knutet till enstaka mätpunkter. Detta resultat redovisas nedan:

45 Höganäs AB, risk- och miljöbedömning För hamnområdet visar bullermätningar från år 2007, att bullernivåerna nådde 53 dba i mätpunkterna. Enligt rapporten ska verksamheten vid tillfället varit normal. Mätpunkterna är placerade på olika platser i bostadsområdena som omger hamnverksamheten och transportvägen upp mot industriområdet. Avstånden till mätpunkterna från tomtgränsen kan enligt kartunderlag uppskattas till mellan 20 meter och 150 meter. Beräkningar har tagits fram och visar bullernivåerna runtom hela hamnverksamheten och transportvägen och inte enbart i anslutningen till enstaka mätpunkter. Detta resultat redovisas nedan: