iskanalys över riksväg 50 genom Motala stad

Transkript

1 R iskanalys över riksväg 50 genom Motala stad DEL 1: Konsekvensanalys och översiktlig beskrivning av den totala risken för farligt godsolycka Räddningstjänsten Diarienr.: 2005-RT0264

2 Sammanfattning Motala kommun genomförde under 2004 en kommunövergripande riskanalys. I riskanalysen görs bedömningen att den allvarligaste risken i kommunen är farligt godsolycka på genomfarten, riksväg 50, genom Motala stad. Av denna anledning har en fördjupad riskanalys tagits fram över den aktuella vägsträckan. Vägsträckningen som ingår i denna analys är 6,8 km inom tätbebyggt område. Längs sträckan finns åtta trafikljusreglerade korsningar, tolv oreglerade och en cirkulationsplats dessutom finns det en klaffbro som är i drift sommartid och orsakar stora störningar i trafiken på genomfarten. Det finns även flera direktutfarter från fastighet eller parkeringsplats. Under en tioårsperiod har cirka tio allvarliga händelser med tunga transporter inträffat längs denna vägsträckning. Mindre olyckor där endast Polis varit inblandade analyseras inte i denna rapport. Den fördjupade riskanalysen syftar till att belysa riskerna med den nuvarande genomfarten, där följande mål har satts upp för arbetet: Beskriva de konsekvenser som skulle kunnat inträffa om de olyckor som skett med tung trafik skulle skett med tung trafik lastad med farligt gods. Beskriva hur många personer som påverkas vid olika typer av farligt godsolyckor längs genomfarten. Inledningsvis har trafikleden beskrivits avseende trafikflöde, andel farligt gods, fysisk utformning och inträffade händelser. Därefter har en av de inträffade tungtransportolyckorna i kombination med de mest frekventa ämnena använts för att beskriva konsekvenserna av en farligt godsolycka på genomfarten. Efter det bestäms ett riskområde för olika ämnen och dessa riskområden läggs ut på kartmateriel över Motala stad. Slutligen beräknas det antal personer som förväntas påverkas av ett eventuellt utsläpp längs genomfarten. Resultaten från riskanalysen visar att ett stort antal personer kommer att bli utsatta om det sker en olycka med farligt gods i Motala. Om en beräkning görs över hur många som bor längs med riksväg 50 genom Motala och riskerar att bli utsatta för en olycka med farligt gods, är detta ett stort antal. Exempelvis om riskområdet är 200 meter, vilket motsvarar ett större utsläpp av brandfarlig vätska eller ett mindre med brandfarlig gas, berörs 3522 boende. Skulle man istället få ett större utsläpp av brandfarlig gas behöver ett område om 600 meter avsättas, längs sträckan finns det 9745 boende inom detta avstånd. De mest olycksdrabbade avsnitten av genomfarten har specialstuderats. Skulle en olycka inträffa i t.ex. korsningen Drottninggatan - Storgatan kommer händelsen beröra de mest centrala delarna av tätorten. Sannolikheten för olycka med efterföljande utsläpp har bedömts översiktligt. Beräkningarna tyder på att en olycka, som leder till ett utsläpp, skulle kunna inträffa vart 70:e år. Vid jämförelse med andra riskanalyser, som visar på en frekvens om ungefär vart 1000:e år, är sannolikheten för Motala tätort mycket hög. Med den bedömda sannolikheten i kombination med de konsekvenser en olycka kan få är slutsatsen att riskerna är oacceptabla. Analysarbetet måste därför fortsätta för att erhålla en bekräftelse på sannolikheten. Skulle det vara så att den fördjupade analysen visar på samma riskbild är det räddningstjänstens uppfattning att åtgärder längs sträckan måste vidtas snarast.

3 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte/Mål Metod Avgränsningar Riksvägen Allmänt Fysisk utformning Trafikintensitet Inträffade händelser Farligt godstransporter Allmänt Risker med landsvägstransporter Plats Tid Ämne Sannolikhet Konsekvensanalys Allmänt Avgränsning Beräkningsmodeller BfK Gasol Handberäkningar Val av plats Val av ämne Konsekvenser Giftig kondenserad gas Brännbar kondenserad gas Brandfarliga vätskor Sannolikhet Riskzon Allmänt Riskzon Konsekvenser Slutdiskussion...21 Källor...22 Bilaga 1 Utdata från Gasol...23 Bilaga 2 Indata BFK...28 Bilaga 3 Trafikräkning...29 Bilaga 4 Handberäkningar över vätskepöl...30

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Motala kommun genomförde under 2004 en kommunövergripande riskanalys. I den riskanalysen görs bedömningen att den allvarligaste risken i kommunen är farligt godsolycka på genomfarten riksväg 50 genom Motala stad. Antagandet görs med stöd av: att det inträffat ett antal olyckor med tung trafik på genomfarten. att flöde av tung trafik och därmed farligt gods ökat kraftig under senare år. att trafikleden passerar centrumbebyggelse där det kan förekomma dels många besökande under dagtid men också många boende. Med anledning av antagandena föreslogs det i den kommunövergripande analysen att en fördjupad riskanalys över genomfarten skulle göras snarast. 1.2 Syfte/Mål Den fördjupade riskanalysen syftar till att belysa riskerna med den nuvarande genomfarten. Följande mål har satts upp för arbetet: Beskriva de konsekvenser som skulle kunnat inträffa om de olyckor som skett med tung trafik skulle skett med tung trafik lastad med farligt gods. Beskriva hur många personer som påverkas vid olika typer av farligt godsolyckor längs genomfarten. 1.3 Metod För att uppnå målsättningarna har arbetet lagts upp på följande sätt: Inledningsvis har trafikleden beskrivits avseende trafikflöde, andel farligt gods, fysisk utformning och inträffade händelser. Därefter har en av de inträffade tungtransportolyckorna i kombination med de mest frekventa ämnena använts för att beskriva konsekvenserna av en farligt godsolycka på genomfarten. Efter det bestäms ett riskområde för olika ämnen och dessa riskområden läggs ut på kartmaterial över Motala stad. Slutligen beräknas det antal personer som förväntas påverkas av ett eventuellt utsläpp längs genomfarten. 1.4 Avgränsningar I denna första etapp av den fördjupade riskanalysen görs endast översiktliga bedömningar av sannolikheten för farligt godsolycka. För en fullständig analys över samhällsrisken krävs en ny trafikräkning över andelen farligt gods längs sträckan. Det är räddningstjänstens avsikt att denna trafikräknig skall komma till stånd under 2005 och att en ny rapport skall kunna läggas fram så snart som möjligt. 4 (31)

5 2 Riksvägen 2.1 Allmänt Riksvägens sträckning genom Motala stad har utretts av vägverket under lång tid. Inför senaste beslutet om nationell väghållningsplan skrev vägverket om nuvarande genomfart på följande sätt: Nuvarande genomfart går genom Motalas centrala delar och uppfyller inte kraven för riksvägar avseende framkomlighet, miljö och säkerhet. Genomfarten passerar Göta kanal på en öppningsbar bro. Broöppningar medför störningar, olyckrisker och fördröjningar för vägtrafiken. Väg 32 går idag genom Motalas centrala delar vilket bidrar till ytterligare trafik och störningar. 1 Det noterbara med dagens genomfart är att den passerar i omedelbar närhet av centrumbebyggelsen. Stadens torg passeras med endast ett kvarters mellanrum. Bild 2: Motala centrum med R50 som passerar genom stadskärnan 2.2 Fysisk utformning Nuvarande sträcka är 6,8 km inom tätbebyggt område. Längs sträckan finns 8 trafikljusreglerade korsningar, 12 oreglerade, en rondell och en klaffbro. Det finns dessutom flera direktutfarter från fastighet eller parkeringsplats. Riksvägen passerar ett antal övergångsställen längs sträckan. Det finns 6 stycken med ljusreglering och 4 stycken obevakade. 1 Objektbeskrivning för R50 genom Motala (31)

6 2.3 Trafikintensitet Genom åren har ett antal trafikmätningar gjorts. Den senaste utfördes under april och visar att det passerar ca 1800 tunga transporter genom Motala stad under ett dygn. Av dessa 1800 transporter så utgörs ca 8% av farligt godstransporter Inträffade händelser Det har skett flera allvarliga olyckor på genomfarten med tung trafik. I tabellen listas de mest allvarliga händelserna som skett under de senaste 10 åren med tunga transporter inblandade. Det är endast de olyckor som skett mellan korsningen Genomfarten Metallvägen i norr och Vadstenavägens slut i söder som finns med då det är denna sträcka som är aktuell för ombyggnation. Det är endast händelser där räddningstjänsten blivit larmade. Mindre olyckor, dit normalt endast polis larmas, finns således inte med. Typ av olycka Tidpunkt Händelse Timmerbil välter i korsningen Genomfarten - Östermalmsgatan Tankbilsolycka i anslutning till bron över Motala ström Utsläpp, korsningen Genomfarten - Metallvägen Styckegodsbil kör in i byggnad vid korsningen Storgatan - Drottninggatan. Kollision två långtradare korsningen Genomfarten Metallvägen Tankbilsolycka på bron över Motala ström Kollision lastbil personbil korsningen genomfarten Östermalmsgatan Upphinnandeolycka Strömbron, Lastbil och buss Upphinnandeolycka Vadstenavägen (utfarten Timmerbil välter i korsningen med Östermalmsgatan, timret åker ut över hela nedre delen av korsningen samt över en personbil där en kvinna kläms fast Tankbil lastad med kokosolja välter i anslutning till Strömbron En lastbil tappar ett 20-tal fat med Falu rödfärg Av okänd anledning körde en långtradare över mittrefug, korsade mötande väg och körde in i väggen på en fastighet. Hörnet på byggnaden förstörs I trafiksignalreglerad korsning kolliderar två långtradare. Stora materiella skador Tankbil lastad med kalkslam välter efter att ha passerat under järnvägen. Tanken spricker och kalkvattnet rinner ut på gatan och ner i Motala ström Kollision mellan en personbil och en lastbil i korsningen mellan R50 och R Lastbil uppmärksammade inte att buss stannat för broöppning utan kör på bussen bakifrån En lastbil kör in i en annan, som saktat ner för 2 Bilaga 3 - Trafikräkning under april månad Nilsson Göran, (31)

7 söderut) 2 långtradare vänstersvängande personbil, bakifrån Långtradare välter i korsningen Storgatan - Drottninggatan En lastbil med släp, denna gång lastad med jord välter i korsningen Storgatan Drottninggatan. Bilen och lasten välter in på trottoaren och diesel från tanken läcker ut. Totalstopp i södergående fil. Tabell 1: De 10 senaste årens händelser med tunga transporter inblandade i trafikolyckor eller utsläpp där räddningstjänsten larmats. Bild. 3: Senaste händelsen , Lastbil välter i korsningen Drottninggatan Storgatan. Bilen lägger sig över hela vägbanan och upp på trottoaren ca. 150 meter från stora torg. 7 (31)

8 3 Farligt godstransporter 3.1 Allmänt Riskerna med farligt godstransporter är relativt svåra att överblicka, riskerna beror av vilket ämne och mängd som transporteras, vilken väg transporten tar och när den sker. Farligt gods delas in i 9 så kallade farlighetsklasser enligt tabellen nedan. Flera ämnen tillhör flera ämnesklasser. Till exempel är ammoniak ett gasformigt, giftigt, frätande ämne varför ammoniak ges farlighetsnummer 268. I Svenska brandskyddsföreningens register över farliga ämnen finns i dagsläget ca ämnen registrerade. Ämnena är starkt skiftande och är farliga på helt olika sätt. Ett ämne kan vara ofarligt för människor medan det kan leda till mycket svåra konsekvenser för miljön medan andra ämnen beter sig helt tvärt om. Farlighetsnr. Benämning Förklaring/exempel 1 Explosiva ämnen Sprängämne 2 Gasformiga ämnen Syre, ammoniak, propan 3 Brandfarliga Bensin, diesel, vätskeformiga ämnen 4 Brandfarliga fasta ämnen / Nickel, Svavel självantändande ämnen 5 Oxiderande ämnen Reagerar med kraftigt med syre (t.ex. syret i luft) 6 Giftiga ämnen Ammoniak, svaveldioxid 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Svavelsyra, salpetersyra 9 Övriga ämnen PCB, Asbests Tabell 2: Farlighetsklasser och ämnen De flesta transporter sker kvälls och nattetid men även dagtid, vardag som helgdag kan farligt gods tänkas uppträda i gatumiljö. Ett ämnes risker är beroende av på vilken plats utsläppet sker. Ett ämne som släpps ut på mark kanske kan samlas upp relativt enkelt utan någon större miljöpåverkan medan det om det släpps ut i ett vattendrag ger en omedelbar akut förgiftning av alla vattenlevande organismer. Beroende av tid på dagen kan ett utsläpp av en giftig gas påverka 500 personer som alla befinner sig ute på Stora Torg eller påverka 10 personer på hemväg från en fest nattetid medan alla andra finns inuti byggnader där de löper mindre risk. 3.2 Risker med landsvägstransporter Som beskrivits ovan är platsen, tiden och ämnet avgörande för vilka konsekvenserna blir. Nedan beskrivs dessa parametrar längs sträckan som är aktuell för ombyggnation Plats Mycket gods som transporteras i kommunen är genomfartsgods varför det är framförallt på riksvägarna och de viktigare länsvägarna som riskerna är störst. Särskilt belastad är riksväg 50 och 32 då mycket gods går en nord-sydlig rutt. Riksvägarna passerar både känsliga naturområden och tätbefolkade områden. De tre riksvägarna 32, 36 och 50 möts i en trevägskorsning ett par kvarter från Stora Torg. Det kan konstateras att oavsett var en farligt godsolycka sker längs den aktuella sträckan händer den i tätbefolkat område. Det är endast delar av Vadstenavägen och sträckan från Luxorrondellen till 8 (31)

9 Metallvägen där avståndet till samlad tätortsbebyggelse möjliggör att åtgärder möjligen kan vidtas innan ett utsläpp påverkar den samlade bebyggelsen Tid Godstransporterna sker vid alla tider på dygnet men ofta sen kvälls- och nattetid. Under den tiden finns de flesta människor i sin bostad. Ur konsekvenssynpunkt är detta bra då det ofta går att vidta åtgärder från räddningstjänstens sida för att begränsa vissa typer av utsläpp innan de tränger in i bostäderna. Skulle en olycka inträffa under dagtid är det betydligt fler personer i rörelse både utomhus och i industrier, affärer etc. som är svårare att t.ex. stänga av ventilationen och hålla människorna kvar i Ämne Statens Räddningsverk har 1994 och 1998 gjort mätningar av farligt godsflöden 4. Den senaste undersökningen visar att det transporteras mellan och ton farligt gods genom kommunen främst på riksväg 50 och riksväg 32. Det är viktigt att poängtera att undersökningen genomförts genom ett enkätutskick med en svarsfrekvens på endast 56%. Flödena skall därför användas med försiktighet. Det mesta tyder på att flödena är underskattade. Ur tabellen nedan kan utläsas de ungefärliga mängder som transporteras på genomfarten. Siffrorna är tagna från kartmaterialet som presenterats av Räddningsverket i deras undersökning. De ämnen som kan leda till de största konsekvenserna för liv och hälsa är gasformiga giftiga ämnen. Dessa kan på relativt kort tid sprida sig över stora områden. Då transporter sker inne i Motala tätort är det också enkelt att konstatera att ett utsläpp av t.ex. ammoniak längs genomfarten på kort tid kan sprida sig över större delen av Motala centrum. Klass / farligt gods Ton / 3 månader 1998 Klass 1 Explosiva ämnen Klass 2 Gasformiga ämnen Klass 3 Brandfarliga vätskeformiga ämnen Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen/självantändande ämnen Klass 5 Oxiderande ämnen Klass 6 Giftiga ämnen Ingen uppgift Klass 7 Radioaktiva ämnen Ingen uppgift Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga ämnen Ingen uppgift Tabell 3: Farlighetsklasser och total mängd som transporteras på våra vägar En annan typ av ämnen som kan ge stora konsekvenser är brandfarliga ämnen, då främst ämnen som är i gasform. Ett utsläpp av t.ex. gasol kan innan det antänds spridas med vinden. Vid en eventuell antändning, då gasmolnet t.ex. passerar elledningar eller någon annan antändningskälla, antänds hela molnet på en gång. Allt som då finns inne i molnet riskerar således att antändas. En annan allvarlig händelse med brandfarliga ämnen är en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Skulle en tankbil med t.ex. gasol som under transport är i vätskefas utsättas för höga temperaturer t.ex. i samband med brand värms allt innehåll i tanken upp. När vätskan expanderat tillräckligt spricker tanken och all gasolvätska övergår omedelbart till gas och antänds. Följden blir en explosion i form av en svamp. Värmestrålningen från explosionen kan ge skador på allt som finns inom en radie av flera hundra meter (31)

10 I tabellen nedan anges ett antal riskområden. Riskområde är det område som vid olyckshändelse med respektive ämne inblandat kan ge upphov till skador på liv och hälsa, i antingen form av akuta förgiftningar, frätskador eller brännskador. Riskområde Händelse, Landsvägstransport Beskrivning Riskområde, meter Klass 1 Explosiva ämnen Mindre explosiva 100 Klass 1 Explosiva ämnen Mer explosiva 1600 Klass 2 Gasformiga ämnen, brandfarliga, ej antända Litet utsläpp 200 Klass 2 Gasformiga ämnen, brandfarliga, ej antända Större utsläpp 600 Klass 2 Gasformiga ämnen, brandfarliga BLEVE 2000 Klass 2 Gasformiga ämnen, giftiga Litet utsläpp 600 Klass 2 Gasformiga ämnen, giftiga Större utsläpp 3000 Klass 3 Brandfarliga vätskeformiga ämnen Litet utsläpp 100 Klass 3 Brandfarliga vätskeformiga ämnen Större utsläpp 200 Klass 8 Frätande ämnen Mindre utsläpp 100 Klass 8 Frätande ämnen Större utsläpp 200 Tabell 4: Riskradien i tabellen är från Svenska Brandförsvarsföreningens Farligt Gods pärm. För miljön är ofta frätande ämnen det som kan få de största konsekvenserna. Frätande ämnen kan på kort tid slå ut vattenlevande organismer i vattendrag eller förstöra stora markområden vid ett utsläpp. För miljön är naturligtvis även giftiga ämnen allvarligt, särskilt om de är i vätskeform. Vissa gasformiga ämnen såsom kväve eller gasformiga giftiga ämnen såsom ammoniak kan leda till kraftig lokal övergödning av vattendrag eller markområden Sannolikhet Landsvägstransporter har en större sannolikhet för en olycka som leder till ett utsläpp än järnvägstransporter, den är dock fortfarande liten men inte obetydlig. Det inträffar kontinuerligt olyckor som leder till ett utsläpp. De har dock inte lett till några allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa medan det däremot vid flera tillfällen lett till konsekvenser för miljön. Sannolikheten är beroende av vägens utformning. Under bara de senaste åren har det hänt ett flertal olyckor med tunga transporter på genomfarten i Motala tätort (se redovisning ovan). Med tanke på de olyckor som skett och med den trafiklösning som finns i Motala tätort är det inte en överdrift att ställa frågan när istället för om en olycka med en farligt godstransport kommer att ske. Det finns sätt att närmare beskriva vilken sannolikhet det är för en olycka med efterföljande utsläpp. I denna första analys kommer dock sannolikheten att endast översiktligt bedömas. Den metod som används kommer redovisas nedan under konsekvensanalys. 10 (31)

11 4 Konsekvensanalys 4.1 Allmänt För att få fram en konsekvens av en farligt godsolycka behövs det ett riskavstånd från kemikalieutsläppet till de områden där kemikalien kan vålla skada på personers hälsa, egendom eller miljö. I denna analys kommer enbart skador på hälsa att presenteras. Riskområden kan uppskattas genom skattade tabeller som Räddningsverket har tagit fram för den operativa verksamheten eller så kan riskområdet beräknas genom modeller som är framtagna i forskningssyfte Avgränsning De avgränsningar som är gjorda i de valda modellerna är att det kan bildas stora drivande moln av gaser då en tankbil med t.ex. gasol läcker. Denna spridning av gasmoln finns det inga beräkningsmodeller för utan den spridningen måste uppskattas. Problemet med en sådan spridning är att riskområdet vid antändning flyttas med molnet och kan därmed komma att påverka ett mycket stort område. Gasmolnets spridning presenteras ej i konsekvensanalysens avståndstabeller men läsaren bör dock ha detta i åtanke då riskområden behandlas. 4.2 Beräkningsmodeller Programvara som ingår i Räddningsverkets Informationsbank, RIB, har använts för att utföra beräkningar på spridning av kemiska ämnen. De program som har använts är BfK, Beräkningsmodeller för Kemikalieexponering version , Gasol version Handberäkningar har också gjorts för de ämnen och de utsläppsvarianter som det idag inte finns några säkra datormodeller för BfK I BfK kan man simulera utsläpp med en mängd olika kemikalier samt beräkningar på C- stridsmedel. Utsläppen kan simuleras från en mindre behållare till en egendefinierad storlek på cistern eller motsvarande. Olika storlekar på utsläppet samt omgivningens beskaffenhet tillsammans med väderlek är några av de faktorer som påverkar konsekvensen av ett utsläpp, alla dessa faktorer kan varieras vid simuleringarna i BfK. Programvaran är framtagen av Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI Gasol Gasol är framtaget för att enbart simulera ett utsläpp av propan. Ett flertal olika utsläppstyper kan väljas där parametrar för hålstorlek, tankstorlek, väder mm väljs. Beroende på om utsläppet är ovanför vätskeytan eller under vätskeytan så fås olika scenario och därmed olika riskområden. Programvaran är framtagen av Räddningsverket i samarbete med avdelningen för Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola Handberäkningar Handberäkningar utförs med hjälp formler och tabeller framtagna av Försvarets Forskningsanstalt. De finns presenterade i boken Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, BfK och Gasol är program som delvis bygger sina simuleringar på formler som finns sammanställda i denna bok. Då det inte finns något bra program för beräkning av pölbrand så görs detta med hjälp av denna publikation. 11 (31)

12 4.3 Val av plats De platser på R50 som är mest intressanta att utföra konsekvensanalys på är platser som det har inträffat olyckor med tunga transporter. Strömbron är i och med sin överfart över Motala Ström samt Göta Kanal intressant då ett utsläpp av giftig kemikalie kan komma att påverka ytvattentäkter nedströms. Korsningen Storgatan Drottninggatan är intressant att göra beräkningar på då denna korsning ligger mycket centralt med mycket människor i rörelse både vid Stora Torg och runt leden. Dessutom kommer en stor andel av de boende i de centrala delarna att bli exponerade för kemikalien. Korsningen vid R50 Metallvägen i norr är en av de platser där inte fullt så många människor kommer att bli momentant utsatta för kemikalien, men det är viktigt att analysera för att se om åtgärder kan göras för att förhindra en spridning till tätortbebyggelse. I denna konsekvensanalys har räddningstjänsten valt att koncentrera sig på korsningen Drottninggatan Storgatan. De riskområden/konsekvensområden som presenteras nedan kan dock användas var som helst på sträckan. Övriga särskilt olycksdrabbade sträckor bör dock analyseras vidare, då särskilt bron över Motala ström med tanke på de miljökonsekvenser som kan uppstå. 4.4 Val av ämne För att få en så relevant konsekvensanalys som möjligt så är det viktigt att det görs beräkningar med rätt kemikalier. Simuleringar med alla på vägen förekommande kemikalier är inte rimligt och ej heller genomförbart. Räddningsverkets databas över farligt godstransporter har analyserats och de fyra ämnen som har använts till analysen är de ämnen som är mest frekvent förekommande i sin farlighetsklass 5, dessa ämnen är kemikalier som även transporteras på R50 genom Motala kommun, därmed är det relevant att räkna med dessa vid simuleringarna. Klass 2 Gasformiga ämnen, brandfarliga Klass 2 Gasformiga ämnen, giftiga Klass 3 Brandfarliga vätskeformiga ämnen I klassen har valts Propan(gasol) I klassen har valts Ammoniak I klassen har valts Bensin 4.5 Konsekvenser De scenarier som konsekvenserna bygger på motsvarar sådana händelser som har inträffat runt om i landet vid ett flertal tillfällen. De simuleringar som har genomförts är baserade på inträffade lastbilsolyckor på R50 genom Motala. Det som har gjorts är att den befintliga lasten på lastbilarna har ersatts med farligt godslast Giftig kondenserad gas För utsläpp av giftig gas har beräkningar genomförts för ammoniak. Detta är en vanlig tryckkondenserad gas som transporteras mycket på våra vägar. Ammoniak är inte lika giftigt som exempelvis svaveldioxid eller klor, men är dock en mer frekvent förekommande kemikalie. Det skall dock tillägas att svaveldioxid och klor förekommer på våra vägar och om en olycka sker med dessa kemikalier blir konsekvenserna än mer allvarliga än för ammoniak. Beräkningar har gjorts för ett packningsläckage, ett rörbrott och ett hål i tanken. De beräkningar som presenteras i rapporten har gjorts för en höstdag med en temperatur på 10 C och en vindhastighet på 5 m/s. Beroende på vilka väderförhållande beräkningarna utförs för kommer resultaten att variera ganska stort. Bedömningen har gjorts att det väderförhållande som räknats på 5 Enligt kemikalieinspektionens statistik 12 (31)

13 här är ett troligt scenario. Nedan presenteras beräkningsresultaten där dels avstånden till IDLH (Immediately Dangerous to Life or Health) redovisas. IDLH är det värde som är den maximala koncentrationen för vilket en person inom 30 minuter kan undkomma utan att erhålla irreversibla symtom och/eller livshotande skador. Dels presenteras TGV som är ett takgränsvärde som människor inte skall vistas i mer än 15 minuter. Hålarea (cm 2 ) Avstånd till IDLH (m) Avstånd till TGV (m) Packningsläckage 0, Rörbrott Hål i tank Tabell 5: Beräkningsresultat Bild 4: Avstånd till IDLH 13 (31)

14 4.5.2 Brännbar kondenserad gas För detta scenario har beräkningar genomförts för propan. Propan är en vanlig gas och kallas ofta för Gasol. Vad som kommer att inträffa när propan släpps ut är väldigt svårt att säga på förhand. Ett alternativ är att gasolen strömmar ut i vätskefas och inte antänds. Detta skulle innebära att ett stort gasmoln driver iväg i vindens riktning och riskerar att antändas när det kommer i närheten av en antändningskälla. Ju längre gasmolnet hinner att driva desto mindre blir ofta konsekvenserna. Hur långt molnet kan driva i väg och riskera att antända beror på en rad faktorer, några av dessa är vindhastighet, bebyggelse och väderlek. I analysen har beräkningar genomförts för ett litet, medel och stort utsläpp av propan i vätskefas. I tabellen nedan presenteras dels vilken flamhöjd som kommer att uppstå för pölbranden och dels presenteras avstånden för första och tredje gradens brännskador vid en flamförbränning. Första gradens brännskador karakteriseras av att huden rodnar samt att den blir torr och öm. Tredje gradens brännskador som är den mest allvarliga innebär att den brända huden tappar känsel eftersom nervvävnader är skadade. Hudens utseende karakteriseras av att den är torr och har en vit, gul eller svart färg. Med flamförbränning menas att ett gasmoln antänds och expanderar åtta gånger dess storlek. Hålarea (cm 2 ) Flamhöjd (m) Riskavstånd 3:e gradens brännskador vid flamförbränning (m) Litet utsläpp 0, Mellan utsläpp Stort utsläpp Tabell 6: Beräkningsresultat Riskavstånd 1:a gradens brännskador vid flamförbränning (m) Bild 5: Avstånd till 3:e gradens brännskador 14 (31)

15 4.5.3 Brandfarliga vätskor Till denna klass hör bland annat diesel och bensin som är de mest vanligt förekommande ämnena med avseende på kvantitet. Skulle en olycka med diesel eller bensin inträffa och det blir en brand som utsätter tanken för stor värmestrålning innebär detta att tanken kan rämna. Skulle detta inträffa fås en okontrollerad spridning av diesel eller bensin som kommer att brinna och antända allt som är i dess närhet. De beräkningar som har gjorts i analysen bygger på ett läckage av bensin som samlas i en pöl med en area på 200m 2. Pölen kommer sedan att antändas och brinna med en eldsflamma som är ungefär 17 meter hög. I resultaten nedan presenteras vid vilka avstånd vi kommer att få andra gradens brännskador och vilken strålningsnivå det är vid de olika avstånden. Den strålning som huden kan utsättas för under en längre tid är maximalt 1 kw/m 2. Vid 2 kw/m 2 klarar en människa maximalt 1 minut innan hon känner stark smärta. Vid 20 kw/m 2 räcker det med två sekunder innan det är outhärdligt. Avstånd (m) Andel som får 2:a gradens brännskador (%) Strålningsnivå (kw/m 2 ) , ,3 40 4,8 50 2,8 60 1, , ,15 Tabell 7: Strålning och andel brännskadade Det man skall tänka på med avstånden från pölbranden är att bensinen kan rinna iväg långa sträckor beroende på hur marken lutar. Detta innebär att det kan bli omfattande bränder långt ifrån själva källan. Anledningen till att det på vissa avstånd redovisas att 0 personer blir berörda av en olycka är att varje person i Motala kommun har en koordinat som är fastsatt till fastighetens/husets koordinat. Därmed så kan det bli så att en person som har lägenheten närmast R50, t.ex. 3 m från sovrumsfönstret, inte räknas med vid en simulerad olycka därför att fastighetens koordinat är placerad 30 m från olyckans centrum, eller 15 m från husfasaden. Denna koordinatplacering ger ett uppenbart felaktigt resultat vid beräkning på mindre olyckor då människor som är boende vid vägen inte är medräknade. 15 (31)

16 Bild 6: Avstånd till direkt skadlig strålningsnivå 4.6 Sannolikhet För att kunna uppskatta sannolikheten för att en farligt godsolycka skall inträffa i Motala krävs det att det finns bra statistik över hur många fordon med farligt gods som går på R50 resp. R32 genom Motala. Det krävs även uppgifter över hur många olyckor med tunga fordon som inträffar på den aktuella vägsträckan. Anledningen till att statistiken för olyckor med tunga fordon önskas är att det oftast är dessa fordon som transporterar farligt gods. I Motala har det genom åren utförts ett antal trafikmätningar. Den senaste utfördes under april 2005 och visar att det passerar ca 1800 tunga transporter genom Motala stad under ett dygn 6. Detta är en klar ökning jämfört med tidigare mätningar som har gjorts. Den statistik som inte finns över Motala är hur många av dessa transporter som utgörs av farligt gods. För att få en uppfattning över antalet farligt godstransporter används statisktik för hela Sverige. I VTI rapporten (Nr 387:3 1994) redovisas att 8,1 % av de tunga lastbilarna hade skylt för farligt gods. Om dessa siffror används innebär det att det varje dygn körs cirka 146 transporter med farligt gods genom Motala stad. Det finns en viss osäkerhet i siffrorna då VTI rapporten är över tio år gammal, detta är dock de siffror som är mest pålitliga vid analyser idag. För att få fram hur många olyckor/år som inträffar på R50 mellan korsningen vid Metallvägen och den punkt där den nya genomfartsleden skall ansluta till Vadstenavägen har olycksstatistik för den aktuella vägsträckan använts. Som redovisats tidigare i rapporten har tio olyckor med tunga fordon inträffat under en 10 årsperiod där räddningstjänsten blivit larmade, alltså inträffar det drygt en olycka med tungt fordon varje år. 6 Bilaga 3 - Trafikräkningar 16 (31)

17 Sannolikheten för att en olycka med farligt gods skall inträffa kan beräknas med utgångspunkten att det kommer att inträffa en olycka med tunga fordon varje år och att 8,1% av alla tunga fordon är skyltade med farligt gods. Sannolikheten för att det inträffar en olycka med farligt gods blir då 0,08 olyckor per år eller att det inträffar en olycka vart tolfte år beräknat med dagens trafikintensitet. I VTI rapporten görs bedömningen att var sjätte fordon med farligt gods som är inblandat i en olycka leder till ett utsläpp av farligt gods. Sannolikheten för att det skall bli ett utsläpp på den analyserade sträckningen blir då 0,014 eller att det inträffar en olycka med farligt gods som leder till ett utsläpp ca vart sjuttionde år. Dessa siffror är mycket höga visar det sig vid jämförelser med beräkningar som gjorts för andra vägsträckor. En beräkning för farligtgodsleden i Kalmar (Sanglén 2005) visar att sannolikheten för en farligt godsolycka som leder till ett utsläpp är 0,0017 till 0,00077 eller att det tar ca 600 till 1300 år mellan olyckor som leder till utsläpp. 17 (31)

18 5 Riskzon 5.1 Allmänt Ett sätt att visa risken med den nuvarande genomfarten är att via kartmaterial visa hur många personer som påverkas av risken för farligt godsolycka. Som tidigare nämnts finns det ett antal ställen längs genomfarten som är särskilt utsatta för olyckor. En olycka är dock enligt definition en oväntad händelse vilket gör att det skulle kunna inträffa längs hela sträckan. För att belysa denna problematik har några olika ämnesklasser valts. En riskzon för respektive ämnesklass har fastställts och denna riskzon har sedan lagts ut på en karta över tätorten. Ur denna karta kan utläsas hur många personer som är boende inom området. 5.2 Riskzon När en olycka med farligt gods inträffar är det väldigt svårt att i ett inledningsskede uppskatta hur stora områden som kommer att beröras av själva olyckan. Det finns en rad faktorer som påverkar detta. Några faktorer som påverkar är vilket ämne det är, läckagets storlek, vindförhållande och temperatur. Trots alla osäkerhetsfaktorer finns det ett stort behov av att snabbt bedöma ett riskområde där det är fara för att personskador uppkommer. För att göra denna bedömning finns det ett stort behov av ett snabbt beslutsstöd. Det som används idag är Svenska Brandförsvarsföreningens Farligt Godspärm. Här presenteras olika riskavstånd beroende på vad ämnet är klassat som och hur stort utsläppet är. I tabellen nedan presenteras några av de riskzoner som finns i farligt godspärmarna. Händelse, Landsvägstransport Beskrivning Riskområde, meter Klass 1 Explosiva ämnen Mindre explosiva Klass 1 Explosiva ämnen Mer explosiva Klass 2 Gasformiga ämnen, brandfarliga Litet utsläpp Klass 2 Gasformiga ämnen, brandfarliga Större utsläpp Klass 2 Gasformiga ämnen, brandfarliga BLEVE Klass 2 Gasformiga ämnen, giftiga Litet utsläpp Klass 2 Gasformiga ämnen, giftiga Större utsläpp Klass 3 Brandfarliga vätskeformiga ämnen Litet utsläpp Klass 3 Brandfarliga vätskeformiga ämnen Större utsläpp Klass 8 Frätande ämnen Mindre utsläpp Klass 8 Frätande ämnen Större utsläpp Tabell 8: Generella riskområden och antal personer som berörs. Boende inom riskområdet 5.3 Konsekvenser För att få fram hur många som kan riskera att bli berörda vid en kemikalieolycka har de olika riskområdena jämförts med hur många som bor längs med riksväg 50 i Motala. Detta har gjorts med 18 (31)

19 hjälp av ett geografiskt informationssystem, GIS. Det är endast de olyckor som skett mellan korsningen Genomfarten Metallvägen i norr och Vadstenavägens slut i söder som finns med. I tabell 8 presenteras hur många som bor i riskområdet längs med R50. De värden som presenteras gäller dock enbart för de som bor inom området. Inom området finns även en hel del offentliga byggnader som är öppna för allmänheten. Detta innebär att ett stort antal personer som inte är fast boende inom riskområdet kan bli drabbade. Samma sak gäller för Stora Torg som är en stor samlingsplats för många Motalabor. Skulle en olycka inträffa samtidigt som mycket folk befinner sig i centrum, kan det uppstå ett mycket allvarligt scenario. Det som gör scenariot ännu allvarligare är att personerna som befinner sig utomhus eller inne på affärscentrum inte har möjlighet att ta skydd inomhus och stänga dörrar, fönster samt ventilation. De som befinner sig i affärscentrumen är i och för sig inomhus men att hindra att kemikalien inte tar sig in i affärsbyggnaden är mycket svårare än i ett vanligt bostadshus. Det man skall ha i åtanke när resultaten tolkas är att det under dagen ofta är fler personer på offentliga platser och affärscentrum medan människor på kvällstid ofta är i sina egna hem. Bild 7: Buffertzon 200 meter från R50 genom Motala 19 (31)

20 Bild 8: Buffertzon 600 meter från R50 genom Motala 20 (31)

21 6 Slutdiskussion I riskanalysen har olika beräkningar utförts för olika scenarior där riksavstånd och antal berörda personer har räknats fram. Vid en sådan analys finns det alltid en hel del osäkerhetsfaktorer varför en försiktighet alltid bör tillämpas när bedömningar görs utifrån analysen. De värden som presenteras i analysen bör användas som en vägledning när bedömningar och riskreducerande åtgärder görs utifrån dessa. Riskberäkningar i denna rapport visar att om det sker en olycka längs med riksväg 50 vid Motala centrum kommer stora delar av centrumet att påverkas av utsläppet. De största riskområdena fås vid giftig kondenserad gas. Ett utsläpp av giftig kondenserad gas i Motala centrum innebär att händelsen kommer att bli ännu värre att hantera för räddningstjänsten än om det sker där folk håller sig inomhus. Detta för att bostadshusen ofta utgör ett visst skydd mot kemikalien om de boende stänger fönster, dörrar och ventilation. I centrum däremot befinner sig ofta personerna på torget eller i köpcentrum där det inte går att skydda sig på samma sätt mot kemikalien. För en räddningsinsats innebär detta att räddningstjänsten kommer att ställas för en mycket allvarlig situation där hundratals människor kan vara direkt utsatta för gasen. När hela riksväg 50 genom Motala har granskats utifrån hur många som är boende inom riskområden som anges i farligt godspärmarna visar det sig att det är ett stort antal personer som riskerar att bli utsatta för en farligt godsolycka. Vid ett utsläpp som kräver ett riskområde på 600 meter är det nästan boende inom detta avstånd från vägen. Att ens egna boende upplevs som tryggt och säkert är en viktig faktor som måste finnas med när säkerhetsåtgärder skall vidtagas för att höja säkerheten på riksväg 50. I riskanalysen har ingen hänsyn tagits till eventuella mekaniska skador som kan uppkomma till följd av avkörande fordon längs med den aktuella sträckan. Detta riskbidrag är dock något som måste finnas med och det skall alltid eftersträvas att det finns ett bebyggelsefritt område i transportledens närhet. Riskanalysen visar att sannolikheten för en olycka på riksväg 50 genom Motala är mycket hög. De beräkningar som har gjorts visar att det rent sannolikhetsmässigt inträffar en olycka med farligt gods som leder till ett utsläpp ca vart sjuttionde år. För att kunna få säkrare resultat på sannolikheten och att i nästa rapport kunna redovisa vilka individrisker och samhällsrisker som finns krävs att mer fakta om farligt gods transporter samlas in. För att uppnå detta krävs att en ny trafikräkning över andelen farligt gods längs sträckan genomförs. Det är räddningstjänstens avsikt att denna trafikräknig skall komma till stånd under 2005 och att en ny rapport skall kunna läggas fram så snart som möjligt. 21 (31)

22 Källor Fischer, Stellan Forsén, Richard Hertzberg, Ola Jakobsson, Anders Koch, Bo Runn, Per Thaning, Lennart Winter, Stellan (1998) Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker. Försvarets Forskningsanstalt. 3:e upplagan. RIB, Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor (2005). Statens Räddningsverk Nilsson Göran, Vägtransporter med farligt gods farligt gods i vägtrafikolyckor, VTI-rapport nr 387:3, Ragnarsson Gunilla, Trafikräkning Motala stad sammanställning av de till riskanalysen berörda trafikkorsningarna, Motala kommun, trafikräkningar gjorda under april månad Sanglén Håkan, Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar - Rekommendationer med avseende på detaljplan Södra vägen, Lund, Digitala källor aspx, De bilder och foton som presenteras i rapporten är framtagna av Räddningstjänsten i Motala 22 (31)

23 Bilaga 1 Utdata från Gasol UTDATA FRÅN GASOL INDATA LAGRING: Lagringstemperatur : 10,0 C Kondensationstryck : 5,35 bar Lagringstryck : 7,00 bar Gasolen är kondenserad. UTSLÄPPSTYP : Hål i tank i vätskefas Cd-värde : 0,62 TANKEN: Form : cylindrisk Diameter : 2,6 m Längd : 8,3 m Fyllnadsgrad : 80% HÅLETS STORLEK: Hålets diameter : 10 mm Hålets area : 0,00008 m² Utsläppstid : s VÄTSKEPÖL: Ingen invallning Utsläppets varaktighet ändras till 13828,65 s eftersom massan i tanken endast är 18031,73 kg VÄDER: Lufttrycket är 760 mmhg Temperaturen är 10 C med en relativ luftfuktighet på 50% Det blåste 5 m/s på 10 m's höjd Dag, klar himmel. Pölbranden är 8,14 m hög. Den lutar 64,82 grader från lodlinjen pga vinden. Pölens diameter blir 4,1 m Avst. till 5.0 kw/m2 i vindriktningen från pölens centrum 17,05 m Avst. till 2.5 kw/m2 i vindriktningen från pölens centrum 20,05 m Avst. till 5.0 kw/m2 mot vindriktningen från pölens centrum 7,05 m Avst. till 2.5 kw/m2 mot vindriktningen från pölens centrum 10,05 m Spridning SPECIFICERING AV INITIALT PLUME FÖNSTER 1: Gasolflöde : kg/s 2: Totalt flöde : kg/s 3: Fönsterbredd : 6.3 m 4: Nedströmsläge : 0.00 m 5: Initial plymhastighet : 1.0 m/s 6: Initial plym temperatur : K Koncentration kg/kg = ppm Densitet kg/m3 Molnets höjd 0.09 m Enthalpi kj/kg Moment input 1.3 kgm/s2 23 (31)

24 Sista nedströms position Molnets bredd Molnets höjd Koncentration 5.00 m 10.8 m 0.70 m kg/kg = ppm INTEGRATION RESULTAT Molnets volym = 19,9 m³ Molnet är 4,8 m långt och 10,8 m brett Det innehåller 4,3708 kg ren propan UTDATA FRÅN FLAMFÖRBRÄNNING Avst. från utsläppspunkten i jetriktningen till: 3:e gradens brännskador 27,4 m 2:a gradens brännskador 28,4 m 1:a första gradens brännskador 30,4 m Avst. från utsläppspunkten vinkelrätt mot jetriktningen till: 3:e gradens brännskador 10,6 m 2:a gradens brännskador 10,6 m 1:a första gradens brännskador 15,6 m UTDATA FRÅN GASOL INDATA LAGRING: Lagringstemperatur : 10,0 C Kondensationstryck : 5,35 bar Lagringstryck : 7,00 bar Gasolen är kondenserad. UTSLÄPPSTYP : Hål i tank i vätskefas Cd-värde : 0,62 TANKEN: Form : cylindrisk Diameter : 2,6 m Längd : 8,3 m Fyllnadsgrad : 80% HÅLETS STORLEK: Hålets diameter : 50 mm Hålets area : 0,00196 m² Utsläppstid : 553 s VÄTSKEPÖL: Ingen invallning Utsläppets varaktighet ändras till 553,15 s eftersom massan i tanken endast är 18031,80 kg VÄDER: Lufttrycket är 760 mmhg Temperaturen är 10 C med en relativ luftfuktighet på 50% Det blåste 5 m/s på 10 m's höjd Dag, klar himmel. Pölbranden är 23,74 m hög. Den lutar 64,82 grader från lodlinjen pga vinden. Pölens diameter blir 20,48 m 24 (31)

25 Avst. till 5.0 kw/m2 i vindriktningen från pölens centrum 41,24 m Avst. till 2.5 kw/m2 i vindriktningen från pölens centrum 49,24 m Avst. till 5.0 kw/m2 mot vindriktningen från pölens centrum 13,24 m Avst. till 2.5 kw/m2 mot vindriktningen från pölens centrum 18,24 m Spridning SPECIFICERING AV INITIALT PLUME FÖNSTER 1: Gasolflöde : kg/s 2: Totalt flöde : kg/s 3: Fönsterbredd : 46.8 m 4: Nedströmsläge : 0.00 m 5: Initial plymhastighet : 1.0 m/s 6: Initial plym temperatur : K Koncentration kg/kg = ppm Densitet kg/m3 Molnets höjd 0.30 m Enthalpi kj/kg Moment input 32.6 kgm/s2 Sista nedströms position Molnets bredd Molnets höjd Koncentration m 60.2 m 0.78 m kg/kg = ppm INTEGRATION RESULTAT Molnets volym = 295,6 m³ Molnet är 9,5 m långt och 59,9 m brett Det innehåller 198,2658 kg ren propan UTDATA FRÅN FLAMFÖRBRÄNNING Avst. från utsläppspunkten i jetriktningen till: 3:e gradens brännskador 86,4 m 2:a gradens brännskador 95,4 m 1:a första gradens brännskador 117,4 m Avst. från utsläppspunkten vinkelrätt mot jetriktningen till: 3:e gradens brännskador 46,8 m 2:a gradens brännskador 57,8 m 1:a första gradens brännskador 84,8 m UTDATA FRÅN GASOL INDATA LAGRING: Lagringstemperatur : 10,0 C Kondensationstryck : 5,35 bar Lagringstryck : 7,00 bar Gasolen är kondenserad. UTSLÄPPSTYP : Hål i tank i vätskefas Cd-värde : 0,62 TANKEN: Form : cylindrisk Diameter : 2,3 m Längd : 8,3 m Fyllnadsgrad : 80% 25 (31)

26 HÅLETS STORLEK: Hålets diameter : 80 mm Hålets area : 0,00502 m² Utsläppstid : 169 s VÄTSKEPÖL: Ingen invallning Utsläppets varaktighet ändras till 169,18 s eftersom massan i tanken endast är 14110,63 kg VÄDER: Lufttrycket är 760 mmhg Temperaturen är 10 C med en relativ luftfuktighet på 50% Det blåste 5 m/s på 10 m's höjd Dag, klar himmel. Pölbranden är 32,44 m hög. Den lutar 64,82 grader från lodlinjen pga vinden. Pölens diameter blir 32,76 m Avst. till 5.0 kw/m2 i vindriktningen från pölens centrum 55,38 m Avst. till 2.5 kw/m2 i vindriktningen från pölens centrum 65,38 m Avst. till 5.0 kw/m2 mot vindriktningen från pölens centrum 18,38 m Avst. till 2.5 kw/m2 mot vindriktningen från pölens centrum 23,38 m Spridning SPECIFICERING AV INITIALT PLUME FÖNSTER 1: Gasolflöde : kg/s 2: Totalt flöde : kg/s 3: Fönsterbredd : 84.2 m 4: Nedströmsläge : 0.00 m 5: Initial plymhastighet : 1.0 m/s 6: Initial plym temperatur : K Koncentration kg/kg = ppm Densitet kg/m3 Molnets höjd 0.31 m Enthalpi kj/kg Moment input 61.1 kgm/s2 Sista nedströms position m Molnets bredd m Molnets höjd m Koncentration kg/kg = 1508 ppm INTEGRATION RESULTAT Molnets volym = 40529,5 m³ Molnet är 106,5 m långt och 141,3 m brett Det innehåller 2217,2861 kg ren propan VERKAN AV GASMOLNSEXPLOSION Avstånd till obeboeliga hus 81, m Avstånd till 1% trumhinnor sönder 42 m Avstånd till 99% trumhinnor sönder 17 m Avstånd till nästan helt förstörda hus 24 m Avstånd till helt förstörda hus 18 m Avstånd till 1% dödsfall pga tryckvåg 14 m Avstånd till 99% dödsfall pga direkt tryckvåg 11 m UTDATA FRÅN FLAMFÖRBRÄNNING Avst. från utsläppspunkten i jetriktningen till: 26 (31)

27 3:e gradens brännskador 383,0 m 2:a gradens brännskador 410,0 m 1:a första gradens brännskador 488,0 m Avst. från utsläppspunkten vinkelrätt mot jetriktningen till: 3:e gradens brännskador 259,9 m 2:a gradens brännskador 275,9 m 1:a första gradens brännskador 376,9 m 27 (31)

28 Bilaga 2 Indata BFK Packningsläckage Ämne: Ammoniak Mängd: kg Tryck: 6.16bar Källstyrka: 0.31kg/s =packningsläckage, arean =0,2cm 2 Bebyggelse = bebyggt Årstid = höst (indata för vädret ger neutral skiktning) Solstrålning = 310 Tid på dygnet = Dag Molnighet = klart Vindstyrka på 10 m höjd 5m/s Klimatzon = Götaland Temperatur = 10 C Rörbrott Ämne: Ammoniak Mängd: kg Tryck: 6.16bar Källstyrka: 8.8kg/s =rörbrott på lastbil med diameter på 50mm rör, Arean =19,6cm 2 Bebyggelse = bebyggt Årstid = höst (indata för vädret ger neutral skiktning) Solstrålning=310w/m 2 Tid på dygnet = dag Molnighet = klart Vindstyrka på 10 m höjd 5m/s Klimatzon = Götaland Temperatur = 10 C Hål i tank Ämne: Ammoniak Mängd: kg Tryck: 6.16bar Källstyrka: 77kg/s =Hål i tank, arean =50,3cm 2 Bebyggelse = bebyggt Årstid = höst (indata för vädret ger neutral skiktning) Solstrålning = 310 Tid på dygnet = Dag Molnighet = klart Vindstyrka på 10 m höjd 5m/s Klimatzon = Götaland Temperatur = 10 C 28 (31)

29 Bilaga 3 Trafikräkning Resultat av mätningar Plats Fordon per dygn Tung trafik per dygn Andel tung trafik Mätår R50 mellan Metallvägen och % 2005 Luxorrondellen Storgatan mellan Luxorgatan % 2005 och Norrängsgatan Vadstenavägen utanför % 2005 kommunhuset Vadstenavägen söder om % 2005 Sveavägen Sveavägen öster om % 2004 Vadstenavägen Sveavägen vid Ulvåsagagatan % (31)

30 Bilaga 4 Handberäkningar över vätskepöl Värmestrålning från en pölbrand Beräkningarna har gjorts utifrån boken Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser som är framtagen av Försvarets Forskningsanstalt. Inom parantes har angivits vilka ekvationer och tabeller som använts vid beräkningarna. Antagande Bensinens area omfattar en 200m 2 stor kvadratisk pöl Strålningen (emissionen) beräknas från en ideal svart kropp, från verkliga ytor blir dock strålningen alltid något mindre Temperatur = 10grader Celsius Relativ fuktighet = 50% Ekvivalent diameter d eq = 4* pölarean/pölomkretsen = 4 * 200/60 = 13,3m [11:5] Förbränningshastighet Förbränningshastigheten för bensin antas vara 4,8*10-2 kg*m -2 *s -1 [tabell 11:1] Flamhöjden h f = d p *42 [b / ρ a * (g*d p ) 0,5 ] 0,61 = 13,3*42 [4,8*10-2 / 1,29(9,81*13,3) 0,5 ] 0,61 = 17m [11:4] 0,8 < h f / d p < 4, h f / d p = 17/13,3 1,3 = OK Strålning per ytenhet från flamman P = 0,35 * b * h c / (1 + 4 h f / d p ) = 0,35 * 4,8*10-2 *45*10 6 /(1 + 4*1,3) 120 kw/m 2 [11:7] Temperaturen i flamman P s = σ * T 4, T = (P s /σ) 1/4 = (122000/5,67*10-8 ) 1/ K [11:1] Strålning på olika avstånd Absorptionsfaktor (a w ), transmissionsförmåga (t a ) och vinkelkoefficienter (F max ) bestäms enligt tabeller i avsnitt Vilka brännskador en person riskerar att få beror dels på strålningsnivån och dels på strålningens varaktighet. För dessa beräkningar förutsätter vi att personerna hinner att ta sig till en säker plats inom 20 sekunder I beräkningarna har koldioxidens absorptionsfaktor försummats. Detta för att koldioxidens absorption är marginell medan vattenångas absorption ofta har mer betydelse. Formeln nedan har används för att räkna ut vilken strålningseffekt som fås på ett föremål som befinner sig på ett vist avstånd från branden. P 12 = P 1 *Ta * F max [11:3] 30 (31)

31 Avstånd (m) a w a c t a F max P 12 (kw/m 2 ) T*p 4/3 T=20s 2.a grads brännskado r (%) Antal döda (%) 5 0,05 X 0, *10^ ,1 X 0,9 0, *10^ ,13 X 0,87 0,18 19,1 10*10^ ,15 X 0,85 0,08 8,3 2,5*10^ ,175 X 0,825 0,048 4,8 50 0,185 X 0,815 0,028 2,8 60 0,195 X 0,805 0,02 1, ,2 X 0,8 0,015 1, ,21 X 0,79 0,012 1,15 Tabell 1: Presentation av framräknade värden för olika avstånd. X betyder att faktorn är så liten att den är försumbar. Den strålning som huden kan utsättas för under en längre tid är maximalt 1 kw/m 2. Vid 2 kw/m 2 klarar en människa maximalt 1 minut innan hon känner stark smärta. Vid 20 kw/m 2 räcker det med två sekunder innan det är outhärdligt. 31 (31)