Grundlärarprogrammet. Studiehandledning

Transkript

1 Grundlärarprogrammet Samhällsorienterande ämnen 1, 13,5 hp Studiehandledning Termin: Kurskod: VT 2014 SO1, Grundlärare F- 3, 972G20 och VFU, 972G09 1

2 Förord Välkomna till den första delkursen i samhällsorienterande ämnen, SO1. Samhällsorienterande ämnen inbegriper ämnena religion- och samhällskunskap, geografi och historia. Eleverna i årskurserna 1-3 läser dessa fyra ämnen i ett sammanhållet SO- block eftersom ämnena på flera sätt samspelar med varandra. Den här kursen har fokus på religions- och samhällskunskap. Hur man kan förstå religion och religiositet, både på ett individuellt och samhälleligt plan, är centrala delar av kursen. Och om vi skall kunna förstå hur individer skapar mening i sina liv och försöker hantera livsfrågor måste vi också kunna förstå hur det hänger samman med deras sociala, kulturella och ekonomiska livsvillkor. Politik, styrelseskick, ekonomi och välfärdsfrågor, på både lokal, regional och global nivå, är därmed lika centrala delar av kursens innehåll. På samma sätt måste man om man skall förstå hur samhället styrs också känna till vilka normer och ideal som politiken vilar på. Religionskunskap och samhällskunskap är därmed tätt sammanflätade ämnen. Att leva tillsammans, att leva i närområdet, att leva i världen och att undersöka verkligheten är de fyra kunskapsområden som skolans kursplaner för SO årskurs 1-3 omfattar och de rör sig mellan det lokala till det globala sett ur olika perspektiv. Kursen SO1 liksom senare SO2 tangerar detta innehåll på flera sätt då kursen innehållsligt exemplifierar det ämnesstoff som är aktuellt för elever i årskurs 1-3, och därtill syftar till att ge lärarstudenten beredskap för att kunna bredda och fördjupa de egna kunskaperna om och formerna för lärande och lärprocesser i ämnena religionskunskap och samhällskunskap. 2

3 Kursmål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - beskriva interaktion och dynamiker mellan religion, samhälle och individ - jämföra hur olika människor lever med och uttrycker sin religion - redogöra för innebörder av konfessionslös undervisning - redogöra för och diskutera exempel på barns tolkningar av livsfrågor, identitet och etiska förhållningssätt - redogöra för demokrati som ideal och praktik i en välfärdsstat, med speciellt avseende på centrala samhällsfunktioner och fördelningen av resurser - redogöra för och diskutera mänskliga rättigheter och människors lika värde, i skola och i samhälle - diskutera och planera enskilda ämnesmoment i religions- och samhällskunskap F- 3 utifrån föreliggande styrdokument - diskutera ett begränsat urval av läromedel och dess användbarhet i SO- undervisningen F- 3 3

4 Kursens innehåll och upplägg I kursen behandlas frågor kring människan som social varelse med betoning på religions- och samhällsvetenskapliga aspekter. Makt, genus, identitet och etnicitet är teoretiska perspektiv som genomsyrar kursens innehåll. Studenten studerar och problematiserar SO- undervisning i grundskolans år F- 3 med avseende på styrdokument, olika ämnestraditioner, centrala begrepp, arbetsformer, läromedel samt stoffurval. Hur man kan förstå religion och religiositet, både på ett individuellt och samhälleligt plan, är för de studerande centrala tematiker. De studerande jämför trosuppfattningar, religioners ritualer, berättelser och samhälleliga avtryck utifrån såväl historiska som nutida förhållanden. Skolan som mötesplats för olika religioner diskuteras och relateras till skollagens krav på konfessionslös undervisning. De studerande problematiserar livsfrågor och etiska förhållningssätt både utifrån värdegrundsperspektiv och normkritiska perspektiv. De studerande studerar hur människan format olika principer och organisationer för att hantera kollektiva angelägenheter, liksom hur dessa kan relateras till socioekonomiska strukturer. Resurshushållningen i samhället problematiseras, alltifrån det enskilda hushållet till samhället i stort. De studerande analyserar demokratiska principer i olika kontexter, och relaterar dessa till såväl grundläggande mänskliga rättigheter som till Barnkonventionen. Kursen är disponerad i två delar: en med betoning på ämnet religionskunskap och en med betoning på ämnet samhällskunskap. Dessa delar examineras var för sig med skriftlig hemtentamen. 4

5 Undervisning och arbetsformer Utgångspunkten i kursupplägget är att studenternas arbetsinsats motsvarar ca 40 timmars arbetsvecka. I de 40 timmarna skall samtliga moment i kursen räknas in, det vill säga både den schemalagda undervisningen och den självstudietid som används individuellt och i grupp, liksom examinationer. Med hjälp av den nätbaserade lärplattformen Lisam sker en del av kurskommunikationen, vilken den studerande skall ta del av och medverka i genom att regelbundet besöka sidan och informera sig om kursens upplägg och innehåll. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar, seminarier, studiebesök och grupparbeten under vecka Kursen har två examinationstillfällen: det första under vecka 7 genom en individuell skriftlig hemtentamen i religionskunskap, det andra under vecka 11 genom en individuell skriftlig hemtentamen i samhällskunskap. Föreläsningar: Föreläsningen är en central del i universitetsutbildningen. Föreläsarens uppdrag är att sätta de studerande på spåret mot viktiga delar i ämnet och att göra det i samklang med kursens mål. Föreläsningarna är till för att förmedla, problematisera och skapa förståelse. De är inte enskildheter utan hänger samman med kursens övriga delar. För att ni skall kunna ställa frågor till föreläsaren, kom alltid väl förberedd genom att ha läst anvisad kurslitteratur. (Observera att båda SO- kuserna kommer att ha storföreläsningar där studenter från både Linköping och Norrköping samläser. Seminarier hålls däremot parallellt på båda Campus se information på Lisam). För gärna en föreläsningsjournal omgående efter varje föreläsning och besvara kortfattat följande tre frågor. Diskutera sedan gärna era svar med arbetsgruppen och/eller andra kurskamrater. 1. Vilken tes drev föreläsaren? Vad verkade vara det som föreläsaren helst ville få fram? 2. Vilket var ditt viktigaste lärospån? Vad var det viktigaste som du tog med dig från föreläsningen? 5

6 3. Hur kan föreläsningen kopplas till kursens mål? Förutom föreläsningsjournalen kommer kursansvarig alternativt föreläsaren att kort tid efter föreläsningen, utifrån ett par frågor som läggs ut på Lisam, presentera det som denne anser vara det centrala i respektive föreläsning. Tanken är att föreläsningens innehåll, den litteratur ni läst inför föreläsningen, er föreläsningsjournal och de frågor som kursansvarig eller föreläsare formulerar skall vara en hjälp för er att se den röda tråden i kursen, och därtill att detta tillsammans med de seminarier ni har skall fungera som en hjälp inför de två hemtentor som är kursens examinerande moment. Seminarier Seminarierna är studentaktiva. Det innebär att vi kommer att behandla angiven litteratur utifrån det ni själva vill diskutera. Därmed krävs det att ni kommer väl förberedda till seminarierna. Ni ska ha hunnit läsa angiven litteratur, reflekterat kring den och ha formulerat ett par diskussionsfrågor som ni kan ta upp till diskussion på respektive seminarium. För att ni skall kunna motivera era diskussionsfrågor och för att vi tillsammans skall kunna reda ut eventuella frågetecken kring litteraturens innehåll rekommenderar vi att varje student skriver en individuell reflektion (ca 1-2 A4) över angiven litteratur. Med reflektion avses en kortare beskrivning av vad texterna behandlar och ett problematiserande av detta innehåll, som sedan kan mynna ut i en eller ett par frågor som kan lyftas och diskuteras vid seminariet. På detta sätt tydliggörs det hur ni kommit fram till era frågor och hur de relaterar till den kurslitteratur ni läst. Med problematiserande avses att man vrider och vänder på det som kommer till uttryck i angiven kurslitteratur. Det kan till exempel handla om att jämföra olika texter med varandra utifrån ett specifikt tema. Genom reflektionerna övar ni er inte bara i att plocka ut det centrala och anmärkningsvärda i olika texter, utan också i att formulera er i text något som är av stor vikt för kursens examinerande moment. (För det så kallade gudstjänstseminariet se specifika instruktioner i bilaga 1.) Maila er seminarieledare i god tid om ni inte har möjlighet att komma på seminariet. 6

7 Studiebesök De studiebesök som finns i denna kurs avser religionskunskapsdelen och ingår i den så kallade samfundsuppgiften som både inbegriper studiebesök, seminarium och individuell tentamensuppgift. Under vecka 4-6 besöker den studerande två religiösa samfund för att på plats studera religiös praktik. Dessa besök skall utgöras av två gudstjänstbesök vilka seminariebehandlas vecka 7. Jämförelser av de egna gudstjänstbesöken kommer sedan att ligga till grund för en av de examinerande frågorna på religionskunskapsdelens hemtentamen. Syftet är att den studerande skall bli bekant med religiösa samfund och deras rituella praktiker, och att studenten utifrån religionsvetenskapliga teorier och begrepp skall kunna problematisera och jämföra hur olika människor lever med och uttrycker sin religion i dagens Sverige. För att få en översiktlig bild av samfundsuppgiften se bilaga 1. Grupparbete Det grupparbete som ingår i SO1 har förutom stoff- och ämnesdidaktiska inslag också ett IKT- inslag. Studenterna väljer en aktuell händelse (religions- eller samhällskunskap) som med stöd i kurslitteratur och föreliggande styrdokument presenteras med hjälp av digital teknik. Målgruppen/publiken för presentationen är lärarstudenter, medan presentationens innehåll skall beskriva en planerad undervisningssituation för elever F- 3 där den aktuella händelsen tillgängliggörs för elevgruppen på ett ämnesdidaktiskt relevant sätt. Liksom samfundsuppgiften, examineras detta moment genom en individuell skriftlig uppgift som bygger på gruppuppgiften. Uppgiften ingår som en del av kursens hemtentamen i samhällskunskap och lämnas därmed vid samma examinatinstillfälle. Genom grupparbetet ges studenterna tillfälle att diskutera och planera enskilda ämnesmoment i religions- och samhällskunskap F- 3 utifrån föreliggande styrdokument, och att utveckla kunskaper om digital presentationsteknik så som olika typer av bildspel och digital storytelling vilket bygger på att man tar hjälp av stillbilder, berättarröst, musik och eventuellt videosekvenser för att informera och/eller berätta om något. Redovisningen liksom den digitala produktionen är också tänkt att fungera som en idébank för 7

8 lärarstudentens kommande utbildning och profession i fråga om ämnesdidaktiska moment. Se bilaga 2 för detaljerad information. Hemtentamen För denna kurs har hemtentamen valts som examinationsform. Examinationerna utgörs av individuella skriftliga uppgifter som bygger på de kunskaper som erhållits utifrån kurslitteratur och vid föreläsningar, seminarier, studiebesök och gruppuppgifter. Den ena tentan rör religionskunskapsdelen, den andra samhällskunskapsdelen. Syftet är att den studerande skall få utrymme att använda alternativa arbetsformer inom SO- blockets 30hp, dels med avsikt att tillgodose studenters olika lärstilar, dels med hänseende till kursinnehållets karaktär. Se även instruktioner för hemtentamen under rubriken Examinerande moment nedan i detta dokument. Vad händer vid fusk? Vid misstanke om fuskförsök kontaktar examinator studenten så snart som möjligt efter tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk vid skriftlig tentamen. Eftersom denna kurs examineras genom individuell skriftlig tentamen både på religions- och samhällskunskapsdelen och eftersom det i tentamenssvaren kommer att vara obligatoriskt att hänvisa till i tentamen angiven kurslitteratur är det viktigt att redan här understryka att avskrifter från texter som används i tenamenssvaren skall vara citerade och angivna med referens och sidhänvisning. Vid resonemang som är refererande skall alltid referens anges och vare sig studenten använder Oxford (noter) eller Harvard (parenteser) 8

9 skall sidhänvisningar göras. Om studenten hänvisar till föreläsningar skall referenser göras efter den modell som återges i tentamen. En genomgång av referenshantering kommer att göras vid föreläsningstillfället Inför hemtentamen, vecka 7. 9

10 Kursöversikt SO1 Nedan återfinns en veckovis översikt av de moment som ges under kursen liksom den litteratur som hör till föreläsningar och seminarier. Kom ihåg att det alltid är TimeEdit som gäller för schemapositioner, besök därför TimeEdit kontinuerligt för att uppmärksamma eventuella schemaändringar. Texter markerade med asterix* finns som elektronisk resurs eller läggs ut som texter på Lisam. Vecka 4 Måndag 20/1 (För Linköpingsstudenterna i Linköping (fm) och för Norrköpingsstudenterna i Norrköping (em) Introduktion: Samhällsorienterande ämnen Anita Andersson och Karin Wakeham inleder kursen med en övergripande presentation av SO- ämnen (religions- och samhällskunskap, geografi och historia) både i fråga om det som är unikt och det som förenar dem. SO2 kommer att på motsvarande sätt avslutas med att vi knyter ihop säcken och summerar terminen. De olika momenten i SO1 introduceras denna måndag, medan momenten i SO2 presenteras mer utförligt vid kursstart av SO2. VFU- uppgiften presenteras av kursmentor Åsa Ohlsson vecka 10. Tisdag 21/1 (Storföreläsning i Linköping för samtliga studenter) Föreläsning: SO- didaktik Föreläsare: Karin Wakeham Litteratur: - Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus & Björneloo, Inger, Samhällsämnenas didaktik: F - åk 3, Studentlitteratur, Lund, 2013, kapitel 1 och 3. - *Hesslefors- Arktoft, Elisabeth, Att utgå från erfarenheter, utmana och skapa nya erfarenheter, i Almius, Tore, Erfarande och synvändor: en artikelsamling om de 10

11 samhällsorienterande ämnenas didaktik, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg, 2006 (Finns som elektronisk resurs på - Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan Studentlitteratur, Lund, 2011 (orientera er i denna) - *Oscarsson, Vilgot, Elever och lärare tycker om So, i Almius, Tore, Erfarande och synvändor: en artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg, 2006 (Finns som elektronisk resurs på - Vernersson Folke, Undervisa om samhället: didaktiska modeller och läraruppfattningar, Studentlitteratur, Lund, 1999 (orientera er i denna) Tisdag 21/1 (Storföreläsning i Linköping för samtliga studenter) Föreläsning: Religiositet religion som historiskt och socialt fenomen Föreläsare: Eva Reimers Litteratur: - Furseth, Inger & Repstad, Pål, Religionssociologi: en introduktion, Liber, Malmö, Läs kapitel 2, 7 och 5 i nämnd ordning. Läs också kapitel 3 och 4 kursivt. - *Smart, Ninian, World s Religions, Cambridge University Press, Cambridge, 1998, s (Finns på Lisam) Onsdag 22/1 (Storföreläsning i Norrköping för samtliga studenter) Föreläsning: Vad är religiositet? Perspektiv och teorier Föreläsare: Eva Reimers Litteratur: - Furseth, Inger & Repstad, Pål, Religionssociologi: en introduktion, Liber, Malmö, Läs kapitel 2, 7 och 5 i nämnd ordning. Läs också kapitel 3 och 4 kursivt. - *Smart, Ninian, World s Religions, Cambridge University Press, Cambridge, 1998, s (Finns på Lisam) 11

12 Vecka 5 Tisdag: 28/1 (För Linköpingsstudenterna i Linköping och för Norrköpingsstudenterna i Norrköping) Litteraturseminarium: Religion, religiositet och sekularisering Seminarieledare: Anita Andersson, Lars Wallner (Nkpg) och Björn Ivarsson Lilieblad (Lkpg) Syftet är att den studerande genom litteraturstudier skall få inblick i olika sätt att se på och tolka religion, religiositet och sekularisering och utifrån detta kunna föra en reflekterande diskussion om samspelet mellan religion, individ och samhälle. Litteratur: - Furseth, Inger & Repstad, Pål, Religionssociologi: en introduktion, Liber, Malmö, Läs kapitel 2, 7 och 5 i nämnd ordning. Läs också kapitel 3 och 4 kursivt. - * Smart, Ninian, World s Religions, Cambridge University Press, Cambridge, 1998, s (Finns på Lisam) Onsdag 29/1 (Storföreläsning i Norrköping för samtliga studenter) Föreläsning: Judendom, kristendom och islam Föreläsare: Eva Reimers Denna föreläsning liksom tillhörande litteratur ligger till grund för era studiebesök och diskuteras därmed i relation till studiebesöken på kommande gudstjänstseminarier. Litteratur: - * Smart, Ninian, World s Religions, Cambridge University Press, Cambridge, 1998, s (Finns på Lisam) - Svanberg, Ingvar & Westerlund, David (red.), Religion i Sverige, Dialogos, Stockholm, (För den som vill läsa mer se även: Hedin, Christer, Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?, Dialogos, Stockholm, 2007) 12

13 Torsdag 30/1 (Storföreläsning i Linköping för samtliga studenter) Föreläsning: Religion och religiositet i dagens Sverige Föreläsare: Eva Reimers Syftet med föreläsningen är att utifrån religionshistoria och religionssociologi ge en orientering om och förståelse för olika samfund och religioner i dagens Sverige. Föreläsning liksom tillhörande litteratur ligger också till grund för era studiebesök och diskuteras därmed i relation till studiebesöken på kommande gudstjänstseminarier. Litteratur: - Svanberg, Ingvar & Westerlund, David (red.), Religion i Sverige, Dialogos, Stockholm, Vecka 6 Måndag 3/2 (Storföreläsning i Linköping för samtliga studenter) Föreläsning: Barn och livsfrågor i svensk skolkontext Föreläsare: Björn Ivarsson Lilieblad Litteratur: - Dahlin, Bo, Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, Studentlitteratur, Lund, 2004 (Läs hela boken) - Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus & Björneloo, Inger, Samhällsämnenas didaktik: F - åk 3, Studentlitteratur, Lund, 2013, kapitel 2. - Nilsson, Staffan, Vad är barnets bästa? i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Klasson Sundin, Maria, Religionsfrihet för barn i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Löfstedt, Malin, Mångfald, berättande och livsfrågor om religionskunskapsämnet i skolans tidigare år i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Studentlitteratur, Lund, 2011, kapitel 3 och 7. 13

14 Tisdag 4/2 (För Linköpingsstudenterna i Linköping och för Norrköpingsstudenterna i Norrköping) Litteraturseminarium: Barn och livsfrågor i svensk skolkontext Seminarieledare: Anita Andersson, Lars Wallner (Nkpg) och Björn Ivarsson Lilieblad (Lkpg) Syftet är studenten utifrån litteraturstudier skall ges möjlighet att resonera om innebörder av religionsfrihet och konfessionslös undervisning. Barnets bästa på kort och lång sikt problematiseras i relation till styrdokument och skilda religionsfrihetsmodeller. Litteratur: - Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus & Björneloo, Inger, Samhällsämnenas didaktik: F - åk 3, Studentlitteratur, Lund, 2013, kapitel 2. - Nilsson, Staffan, Vad är barnets bästa? i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Klasson Sundin, Maria, Religionsfrihet för barn i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Löfstedt, Malin, Mångfald, berättande och livsfrågor om religionskunskapsämnet i skolans tidigare år i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Studentlitteratur, Lund, 2011, kapitel 3 och 7. - *Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. (Finns att ladda ner på Skolverkets hemsida Onsdag 5/2 (Halvklass i Norrköping för Norrköpingsstudenterna, fm resp em) Torsdag 6/2 (Halvklass i Linköping för Linköpingsstudenterna, fm resp em) Workshop: Barn och livsfrågor i skolors vardagsverksamheter Moderator: Åsa Ohlsson Under denna så kallade Workshop kommer ni att få träffa kursmentor Åsa Ohlsson. Som fortsättning på de teoretiska resonemang som ägt rum under föreläsningar och seminarier i 14

15 kursens inledande skede kommer ni nu att få jobba med att översätta dessa till mer verksamhetsnära sammanhang. Syftet är att ni skall ges möjlighet att diskutera etiska förhållningssätt och exempel på barns livsfrågor både utifrån värdegrundsperspektiv och normkritiska perspektiv, liksom att didaktiskt resonera kring olika arbetsformers användbarhet i relation till sådana frågor i SO- undervisningen F- 3. Utifrån ett antal (fiktiva) case kommer ni att diskutera och problematisera överväganden ni som lärare har att göra i förhållande till olika parter så som barn, föräldrar och kollegor, i relation till religionsfrihet, konfessionsfri undervisning och barns livsfrågor. Avsikten är därmed att ni skall få insyn i förhållanden och dilemman som kan komma att uppstå i en skolkontext där likvärdighet och lika villkor är honnörsord, och där samtidigt skilda eller till och med samma dokument kan ses som innehållande reella motsägelser. Det är en kontext där olika intressen och rättigheter skall samsas, där barnets bästa på kort och lång sikt, förädrars inflytande och skolans fostransuppdrag skall vägas samman till en skola för alla. Det är ett stort och viktigt uppdrag, ett uppdrag som inte minst gör sig gällande i de samhällsorienterande ämnena. Litteratur: Denna litteratur som ni läst tidigare skall ni vara väl förtrogen med när ni kommer till detta seminarium: - Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus & Björneloo, Inger, Samhällsämnenas didaktik: F - åk 3, Studentlitteratur, Lund, 2013, kapitel 2. - Nilsson, Staffan, Vad är barnets bästa? i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Klasson Sundin, Maria, Religionsfrihet för barn i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Löfstedt, Malin, Mångfald, berättande och livsfrågor om religionskunskapsämnet i skolans tidigare år i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Studentlitteratur, Lund, 2011, kapitel 3 och 7. 15

16 - *Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. (Finns att ladda ner på Skolverkets hemsida Följande kapitel skall också läsas till detta seminarium: - Andersson, Daniel, Barn i judisk tradition i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Gunner, Gunilla, Jesus älskar alla barnen i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Berglund, Jenny, Islam för barn i vardag och fest i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Larsson, Göran, Muhammed och barnen i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011, s Vecka 7 Måndag 10/2 (För Linköpingsstudenterna i Linköping och för Norrköpingsstudenterna i Norrköping) Tisdag 11/2 (För Linköpingsstudenterna i Linköping och för Norrköpingsstudenterna i Norrköping) Gudstjänstseminarium: Religion, samhälle och individ hur olika människor lever med och uttrycker sin religion Seminarieledare: Anita Andersson, Lars Wallner (Nkpg) och Björn Ivarsson Liliebladh (Lkpg) Syftet är att den studerande skall bli bekant med religiösa samfund och deras rituella praktiker, och att studenten utifrån religionsvetenskapliga teorier och begrepp skall kunna problematisera och jämföra hur olika människor lever med och uttrycker sin religion i dagens Sverige. Seminariet syftar också till att vara ett lärtillfälle om religiösa samfund och deras rituella praktiker utöver de samfund som den enskilde studenten besökt. 16

17 Varje student ska vid detta seminarietillfälle ha hunnit besöka två samfunds huvudgudstjänster i någon typ av judisk, kristen eller muslimsk religionsinriktning. Till seminariet ska varje student utifrån sina gudstjänstbesökbesök och med stöd i kurslitteraturen enligt nedan förbereda ett par frågeställningar som kan diskuteras vid seminariet. Seminariet utgörs av kortare berättelser om gudstjänstbesöken och diskussion. Ett förmöte med redovisning i respektive seminaregrupp är tillrådligt. Observera att jämförelser av de egna gudstjänstbesöken kommer att ligga till grund för en av de examinerande frågorna på religionskunskapsdelens hemtenta. För att få en översiktlig bild av den så kallade samfundsuppgiften se bilaga 1. Litteratur: - Furseth, Inger & Repstad, Pål, Religionssociologi: en introduktion, Liber, Malmö, 2005, kapitel 2, 7 och 5. Läs också kapitel 3 och 4 kursivt. - Svanberg, Ingvar & Westerlund, David (red.), Religion i Sverige, Dialogos, Stockholm, * Smart, Ninian, World s Religions, Cambridge University Press, Cambridge, 1998, s (Finns på Lisam) Onsdag 12/2 (Storföreläsning i Norrköping för samtliga studenter) Föreläsning : Inför hemtentamen Föreläsare: Anita Andersson Vid detta tillfälle går vi igenom tentans upplägg, innehållsliga ramar och referensteknik. OBS! Detta tillfälle gäller även för tentamen i samhällskunskap. Torsdag 13/2 och fredag 14/2 Skriftlig hemtentamen religionskunskap (SRE1, 7hp) Se vidare om hemtentamen under rubriken Examinerande moment nedan i detta dokument. 17

18 Vecka 8 Tisdag 18/2 (Storföreläsning i Linköping för samtliga studenter) Föreläsning: Mänskliga rättigheter och människors lika värde i skola och i samhälle Seminarieledare: Karin Wakeham Litteratur: - *Barnkonventionen (Finns som elektronisk resurs på - *JÄMSTÄLLDHET GÖR VÄRLDEN RIKARE! En inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspekti, SIDA, 2006, s (Finns som elektronisk resurs på - *Landin, Staffan, Blir världen bättre?: [fakta om utvecklingen i världen, 5., uppdaterade och omarb. uppl., United Nations Development Programme (UNDP), Stockholm, 2012 (Läs hela texten) (Finns som elektronisk resurs på Tisdag 18/2 (Storföreläsning i Linköping för samtliga studenter) Föreläsning: Demokrati och politik Föreläsare: Karin Wakeham Litteratur: - Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula, Inledning i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 1. - Bennich- Björkman, Li, Medborgarsamhället: Politisk kultur och politiskt beteende i Sverige i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 3. - Oscarsson, Henrik, Det svenska parti- och valsystemet i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 4. - Gustavsson, Sverker, Att fästa makten på papper: Sveriges författning i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 7. 18

19 - Tarschys, Daniel, Riksdag och regering: Den svenska modellen, i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 8. - Montin, Stig, Den lokala politiken, i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, Kapitel *Welzel, Christian, Theories of Democratization (2009) Kapitel 6, s Finns som elektronisk resurs på: Onsdag 19/2 (För Linköpingsstudenterna i Linköping och för Norrköpingsstudenterna i Norrköping) Litteraturseminarium: Demokrati och politik Seminarieledare: Mathias Martinsson (Nkpg) och Karin Wakeham (Lkpg) Syftet med seminariet är att den studerande skall ges utrymme att diskutera och problematisera demokrati som ideal och praktik. Litteratur: - Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula, Inledning i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 1. - Bennich- Björkman, Li, Medborgarsamhället: Politisk kultur och politiskt beteende i Sverige i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 3. - Oscarsson, Henrik, Det svenska parti- och valsystemet i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 4. 19

20 - Gustavsson, Sverker, Att fästa makten på papper: Sveriges författning i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 7. - Tarschys, Daniel, Riksdag och regering: Den svenska modellen, i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 8. - Montin, Stig, Den lokala politiken, i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, Kapitel *Regerinsformen (Kapitelöversikt använd denna för att orientera er i Regeringsformen nedan, till seminariet.) funkar- riksdagen/demokrati/grundlagarna/regeringsformen/ - *Svensk författningssamling 1974:152, Regeringsformen (Använd kapitelöversikten ovan för att orientera er i Regeringsformen, till seminariet.) Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse om- beslu_sfs / - *Welzel, Christian, Theories of Democratization (2009), kapitel 6, s Finns som elektronisk resurs på: Vecka 9 Måndag 24/2 Föreläsning: Välfärdspolitik (Storföreläsning i Linköping för samtliga studenter) Föreläsare: Mathias Martinsson Litteratur: - Blomqvist, Paula, Den svenska välfärdspolitiken i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel

21 - Begqvist, Christina, Den svenska jämställdhetspolitiken: Hur långt har vi gått?, i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 13. Måndag 24/2 (OBS! Föreläsning i Linköping för Linköpingsstudenterna) Föreläsning: Digital teknik som presentationsform Föreläsare: Linnéa Stenliden Vid detta tillfälle erbjuds studenten övning i att förfina sina kunskaper om och hantering av digital teknik som presentationsform. På Lisam kommer det att finnas ett utlagt undervisningstillfälle (elektronisk resurs) för nybörjare och länkar till handledningar där praktisk hjälp erbjuds angående hantering av olika presentationsprogram. Innan ni kommer till föreläsningen bör ni ha tagit del av detta undervisningstillfälle och funderat igenom er gruppuppgift. På föreläsningen ges ni möjlighet att ställa frågor om det som ter sig krångligt och/eller det som ni skulle vilja utveckla. Tisdag 25/2 Föreläsning: Globalisering (Storföreläsning i Norrköping för samtliga studenter) Föreläsare: Mathias Martinsson Litteratur: - Fryklund, Björn, Ett förändrat Sverige: Migrationen och dess konsekvenser i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel Mörth, Ulrika, Svensk politik i den Europeiska unionen i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel

22 Tisdag 25/2 (OBS! Föreläsning i Norrköping för Norrköpingsstudenterna) Föreläsning: Digital teknik som presentationsform Föreläsare: Linnéa Stenliden Vid detta tillfälle erbjuds studenten övning i att förfina sina kunskaper om och hantering av digital teknik som presentationsform. På Lisam kommer det att finnas ett utlagt undervisningstillfälle (elektronisk resurs) för nybörjare och länkar till handledningar där praktisk hjälp erbjuds angående hantering av olika presentationsprogram. Innan ni kommer till föreläsningen bör ni ha tagit del av detta undervisningstillfälle och funderat igenom er gruppuppgift. På föreläsningen ges ni möjlighet att ställa frågor om det som ter sig krångligt och/eller det som ni skulle vilja utveckla. Onsdag 26/2 (För Norrköpingsstudenterna i Norrköping) Torsdag 27/2 (För Linköpingsstudenterna i Linköping) Litteraturseminarium: Välfärdspolitik och globalisering Seminarieledare: Mathias Martinsson Syftet med seminariet är att den studerande skall ges utrymme att diskutera och problematisera välfärdspolitik och globalisering och därigenom få insyn i hur kollektiva angelägenheter kan hanteras på lokal, regional och global nivå. Litteratur: - Blomqvist, Paula, Den svenska välfärdspolitiken i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel Begqvist, Christina, Den svenska jämställdhetspolitiken: Hur långt har vi gått?, i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel

23 - Fryklund, Björn, Ett förändrat Sverige: Migrationen och dess konsekvenser i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel Mörth, Ulrika, Svensk politik i den Europeiska unionen i Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008, kapitel 15. Vecka 10 Onsdag 5/3 (Halvklass i Norrköping för Norrköpingsstudenterna, fm) OBS! Under eftermiddagen VFU- introduktion för samtliga Norrköpingsstudenter i Norrköping. Torsdag 6/3 (Halvklass i Linköping för Linköpingsstudenterna, fm) OBS! Under eftermiddagen VFU- introduktion för samtliga Linköpingsstudenter i Linköping. Workshop: Läromedel och dess användbarhet i SO- undervisningen F- 3 Moderator: Åsa Ohlsson Syftet med denna workshop är att studenten skall få diskutera ett begränsat urval av läromedel och dess användbarhet i SO- undervisningen F- 3. Med utgångspunkt i de fyra kunskapsområden som skolans kursplaner för SO årskurs 1-3 omfattar (se Lgr11) kommer ni att tillsammans med kursmentor Åsa Ohlsson botanisera i ett antal nya läromedel som Åsa tar med till detta tillfälle. Förbered er genom att läsa litteraturen nedan inte minst kursplanerna för SO 1-3 i Lgr11. Litteratur: - Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus & Björneloo, Inger, Samhällsämnenas didaktik: F - åk 3, Studentlitteratur, Lund, 2013, kapitel 4. - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. (Finns att ladda ner på Skolverkets hemsida (Kom ihåg kursplanerna för SO 1-3 i Lgr11) 23

24 - Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan Studentlitteratur, Lund, 2011, kapitel Vernersson, Folke, Undervisa om samhället: didaktiska modeller och läraruppfattningar, Studentlitteratur, Lund, VFU- introduktion Föreläsare: Åsa Ohlsson Vid detta tillfälle introduceras VFU:n och VFU- uppgiften. Dokument finns från och med kursstart att tillgå dels på VFU- kursens hemsida, dels under rubriken Kursdokument, mappen VFU på Lisam- sidan för SO1. På kursens hemsida ligger Handledarbrev och Bedömningsformulär, på Lisam- sidan ligger Handledarbrev, VFU- introduktion, VFU- uppgift och Förslag på lektionsplanering. Vecka 11 Tisdag 11/3 (Halvklass i Norrköping för Norrköpingsstudenterna, fm resp em) Onsdag 12/3 (Halvklass i Linköping för Linköpingsstudenterna, fm resp em) Redovisning: Samhällorienterande ämnen och IKT Moderator: Linnéa Stenliden Under dessa dagar redovisas kursens grupparbeten vilka förutom stoff- och ämnesdidaktiska inslag också har ett IKT- inslag. Syftet med grupparbetet och redovisningen är att ge studenterna tillfälle att diskutera och planera enskilda ämnesmoment i religions- och samhällskunskap F- 3 utifrån en aktuell händelse och föreliggande styrdokument. Redovisningen är också tänkt att fungera som en idébank för lärarstudenternas kommande utbildning och profession i fråga om ämnesdidaktiska moment. Se bilaga 2 för detaljerad information. Litteratur: - Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus & Björneloo, Inger, Samhällsämnenas 24

25 didaktik: F - åk 3, Studentlitteratur, Lund, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. (Finns att ladda ner på Skolverkets hemsida - Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan Studentlitteratur, Lund, Vernersson, Folke, Undervisa om samhället: didaktiska modeller och läraruppfattningar, Studentlitteratur, Lund, Torsdag 13/3 och fredag 14/3 Skriftlig hemtentamen samhällskunskap (SRE2, 6,5hp) Se vidare om hemtentamen under rubriken Examinerande moment nedan i detta dokument. Vecka 12 och 13 VFU (Vecka 14 är avsatt för arbete med och examination av VFU- uppgiften.) 25

26 Examinerande moment SRE1, Skriftlig tentamen (religionskunskap), 7hp Hemtentamen består av en individuell skriftlig uppgift som bygger på de kunskaper som erhållits vid föreläsningar, seminarier och studiebesök. Hemtentamen läggs ut på Lisam onsdag vecka 7, (onsdag 12/2 före kl 24.00) under rubriken Hemtentamen religionskunskap i mappen Kursdokument. Förutom tentamensfrågorna lämnas då instruktioner om den formalia som skall följas vid skrivande och inlämning. Inlämning sker via URKUND söndag 16/2, före kl Den URKUND- adress ni skall använda anges i instruktionen. Bedömningsgrunder för SRE1 Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. Den studerande ska kunna: - beskriva interaktion och dynamiker mellan religion, samhälle och individ - jämföra hur olika människor lever med och uttrycker sin religion - redogöra för innebörder av konfessionslös undervisning - redogöra för och diskutera exempel på barns tolkningar av livsfrågor, identitet och etiska förhållningssätt Förutom att studenten skall kunna examineras på kursens mål för att nå betyget godkänd krävs att studenten lämnar sin hemtentamen i tid enligt instruktioner ovan och att studenten följer angiven formalia såväl vid inlämning av tentamen, som vid själva skrivandet. 26

27 Väl Godkänd För att studenten ska erhålla betyget Väl godkänd på kursen måste samma krav som under Godkänd uppfyllas. Dessutom krävs att den studerande visar på analytiskt djup, det vill säga att han/hon utifrån ett självständigt och problematiserande förhållningssätt besvarar frågorna med utgångspunkt i den kurslitteratur som behandlats på föreläsningar och seminarier. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen SO1 krävs betyget Väl godkänd på både SRE1 och SRE2. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för Godkänd innebär att man blir Underkänd, men här särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen: den studerande inlämnar skriftligt arbete som, i enlighet med Linköpings universitets policy, betraktas som fusk/plagiat; den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i till exempel litteratur och föreläsningar. De studerande som erhåller betyget Godkänd eller Väl godkänd på examinationsuppgiften/ tentamen har därmed skrivit klart uppgiften. Det är inte möjligt för studenter som fått betyget G att skriva om uppgiften för att kunna få VG. De studerande som efter det första examinationstillfället ännu inte är godkända på kursen erbjuds under året som följer ytterligare två tentamenstillfällen, ett under vårterminen 2014 och ett under hötterminen De som deltar i dessa examinationer bedöms enligt en tregradig betygsskala, med U, G eller VG. För att delta i tentamen nummer 2 eller 3 krävs inte att den studerande deltagit vid tidigare examinationstillfällen. Det är alltså möjligt för den som vill välja omtentamen nummer 2 eller 3 som första examinationstillfälle. 27

28 Tentamenstillfällen Deadline 1 16/2, 2014 Hemtentamen Tregradig betygsskala 2 V 14, 2014 Omtentamen Tregradig betygsskala 3 V 34, 2014 Omtentamen Tregradig betygsskala Denna omtentamen sker i samband med nästa kurs i SO1 VT 2014 Februari 2014 Grönmarkerat = exakta datum meddelas senare Hänvisning till ny studiehandledning och eventuell ny litteratur Tregradig betygsskala 28

29 SRE2, Skriftlig tentamen (samhällskunskap), 6,5hp Hemtentamen består av en individuell skriftlig uppgift som bygger på de som erhållits vid föreläsningar och seminarier. Hemtentamen läggs ut på Lisam onsdag vecka 11, (onsdag 12/3 före kl 24.00) under rubriken Hemtentamen samhällskunskap i mappen Kursdokument. Förutom tentamensfrågorna lämnas då instruktioner om den formalia som skall följas vid skrivande och inlämning. Inlämning sker via URKUND fredag 16/3, före kl Den URKUND- adress ni skall använda anges i instruktionen. Bedömningsgrunder för SRE2 Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. Den studerande ska kunna: - redogöra för demokrati som ideal och praktik i en välfärdsstat, med speciellt avseende på centrala samhällsfunktioner och fördelningen av resurser - redogöra för och diskutera mänskliga rättigheter och människors lika värde, i skola och i samhälle - diskutera och planera enskilda ämnesmoment i religions- och samhällskunskap F- 3 utifrån föreliggande styrdokument - diskutera ett begränsat urval av läromedel och dess användbarhet i SO- undervisningen F- 3 Väl Godkänd För att studenten ska erhålla betyget Väl godkänd på kursen måste samma krav som under Godkänd uppfyllas. Dessutom krävs att den studerande visar på analytiskt djup, dvs att han/hon utifrån ett självständigt och problematiserande förhållningssätt besvarar frågorna med utgångspunkt i angiven kurslitteratur, seminarier och/eller föreläsningar. 29

30 För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen SO1 krävs betyget Väl godkänd på både SRE1 och SRE2. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för Godkänd innebär att man blir Underkänd, men här särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen: den studerande inlämnar skriftligt arbete som, i enlighet med Linköpings universitets policy, betraktas som fusk/plagiat; den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i till exempel litteratur och föreläsningar. De studerande som erhåller betyget Godkänd eller Väl godkänd på examinationsuppgiften/ tentamen har därmed skrivit klart uppgiften. Det är inte möjligt för studenter som fått betyget G att skriva om uppgiften för att kunna få VG. De studerande som efter det första examinationstillfället ännu inte är godkända på kursen erbjuds under året som följer ytterligare två tentamenstillfällen, ett under vårterminen 2014 och ett under höstterminen De som deltar i dessa examinationer bedöms enligt en tregradig betygsskala, med U, G eller VG. För att delta i tentamen nummer 2, 3 eller 4 krävs inte att den studerande deltagit vid tidigare examinationstillfällen. Det är alltså möjligt för den som vill välja omtentamen nummer 2, 3 eller 4 som första examinationstillfälle. Tentamenstillfällen 1 16/3, 2014 Hemtentamen Tregradig betygsskala 2 V 17, 2014 Omtentamen Tregradig betygsskala 3 V 34, 2014 Omtentamen Tregradig betygsskala Denna omtentamen sker i samband med nästa kurs i SO1 VT 2014 Mars 2014 Grönmarkerat = exakta datum meddelas senare Hänvisning till ny studiehandledning och eventuell ny litteratur Tregradig betygsskala 30

31 Kurslitteratur Barnkonventionen Bennich- Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, Liber, Malmö, 2008 Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.), Barn i religionernas värld, Liber, Stockholm, 2011 Dahlin, Bo, Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, Studentlitteratur, Lund, 2004 Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus & Björneloo, Inger, Samhällsämnenas didaktik: F - åk 3, Studentlitteratur, Lund, 2013 Furseth, Inger & Repstad, Pål, Religionssociologi: en introduktion, Liber, Malmö, 2005 Hesslefors- Arktoft, Elisabeth, Att utgå från erfarenheter, utmana och skapa nya erfarenheter, i Almius, Tore, Erfarande och synvändor: en artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg, JÄMSTÄLLDHET GÖR VÄRLDEN RIKARE! En inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspekti, SIDA, Landin, Staffan, Blir världen bättre?: [fakta om utvecklingen i världen, 5., uppdaterade och omarb. uppl., United Nations Development Programme (UNDP), Stockholm, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan Studentlitteratur, Lund, 2011 Oscarsson, Vilgot, Elever och lärare tycker om So, i Almius, Tore, Erfarande och synvändor: en artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg, Regerinsformen (kapitelöversikt) funkar- riksdagen/demokrati/grundlagarna/regeringsformen/ Smart, Ninian, World s Religions, Cambridge University Press, Cambridge, 1998, s (Finns på Lisam)

32 Vernersson, Folke, Undervisa om samhället: didaktiska modeller och läraruppfattningar, Studentlitteratur, Lund, 1999 Svanberg, Ingvar & Westerlund, David (red.), Religion i Sverige, Dialogos, Stockholm, 2011 Svensk författningssamling 1974:152, Regeringsformen Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse om- beslu_sfs / Welzel, Christian, Theories of Democratization (2009) s Utvärdering Utvärdering av kursen sker efter att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, studiehandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur, tentamen samt lärares och studerandes insatser. Kom gärna med konstruktiva idéer kring vad som kan förbättras. Utvärderingen genomförs i form av en elektronisk utvärdering, så kallad KURT vilken nås via studentportalen.

33 Kontaktuppgifter: Kursansvarig: Anita Andersson, B417, Lärare: Björn Ivarsson Lilieblad, B3A:551, Lärare: Mathias Martinsson, B419, Lärare: Eva Reimers, B522 Lärare: Linnéa Stenliden, B511, Lärare: Karin Wakeham, B122, alt Lärare: Lars Wallner, B530, Kursmentor: Åsa Ohlsson, Platsansvarig Lkpg: Björn Ivarsson Lilieblad, B3A:540, Programansvarig: Maria Arvidsson, B321, Kursadministratör: Gunilla Bygdén, B436,

34 Bilaga 1 Samfundsuppgiften Samfundsuppgiften består av tre delar: gudstjänstbesök, gudstjänstseminarium och examinationsuppgift. Tillsammans med föreläsningar och seminarier är syftet att den studerande skall bli bekant med religiösa samfund och deras rituella praktiker, och att studenten utifrån religionsvetenskapliga teorier och begrepp skall kunna problematisera och jämföra hur olika människor lever med och uttrycker sin religion i dagens Sverige. 1. Studiebesök/gudstjänstbesök Tid Varje student besöker två samfunds huvudgudstjänster i någon typ av judisk, kristen, muslimsk eller möjlig annan religionsinriktning. Besöken kan äga rum när som helst under vecka 4-6 (eller vecka 4-7, med risk att studenten missar gtj- seminariet vecka 7). Förberedelse Sök upp och studera bakgrundsfakta om samfundet och, om möjligt, om den församling du skall besöka. Om församlingen har en egen hemsida, fundera över hur man presenterar sig och vem man tycks vända sig till. Före gudstjänsten Kolla upp var och när gudstjänsten äger rum. Kom i god tid. I förekommande fall, se till att du har tillgång till sångbok. Placera dig i lokalen så att du lätt kan följa vad deltagarna gör. Under gudstjänsten Gör fältanteckningar utifrån nedanstående frågeställningar. Anteckna mer allmänna synpunkter och reflektioner efter gudstjänsten.

35 Frågor att använda som stöd för fältanteckningarna Beskriv rummet, arkitektur, placering av predikstol/altare, nattvardsbord, dopfunt, dopgrav eller motsvarande, symboler, utsmyckning osv. På vilket/vilka sätt markeras att man befinner sig i en gudstjänstlokal/heligt rum? Följer man en på förhand bestämd ordning (liturgi)? Finns det ett program eller tycks alla veta vad som skall ske ändå? Sång och musik? Vad för sorts sång och musik? Vad är dess roll i gudstjänsten? Vilken typ av predikan och och undervisning förekommer? Behandlas samhällsfrågor i predikan eller i något annat sammanhang? I så fall hur? Vilken typ av medverkande är det i gudstjänsten? Ange aktörernas uppgifter och funktioner. På vilket sätt är församlingen aktiv? Beskriv hur du upplever gudstjänstens grundton, stämningen. Vad är det som skapar denna stämning? Hände något särskilt i anslutning till gudstjänsten, före eller efter? På vilka olika sätt uttrycks gruppgemenskap? Vem/vilka tycks bestämma vad som skall ske i gudstjänsten? Vilka kategorier av människor (till exempel män, kvinnor, äldre, yngre, klass ) framstår som över- respektive underordnade i gudstjänsten? Framgår på något sätt i vilken mån samfundet ser sig som en del av eller som marginaliserade i samhället i stort? Vilka olika funktioner tycks gudstjänsten fylla för deltagarna? Hur kan man förstå gudstjänsten utifrån teorin om det himmelska valvet? Egna frågor Jämförelser, speciella drag, märkligheter, nyupptäckta självklarheter. Reflektera över dina egan reaktioner.