Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Läsåret 14/15 årskurs f 2 F 2 utforskar livet i dammen.

2 Förutsättningar för måluppfyllelse Organisation och omfattning Elever och organisation Verksamheten har innefattat förskoleklass, årskurs 1 och 2, sammanlagt 66 elever fördelade 31 flickor och 35 pojkar. Arbetsenheten för år f 2 inklusive skolbarnsomsorgen är en av skolans fyra arbetsenheter. De övriga är förskolan, grundskolan åk 3 5 och grundskolan år 6 9. Personal Personalgruppen i åk f 2 har bestått av 3,9 heltidstjänster i form av grundskollärare fördelade på 5 personer. Det betyder att enheten haft en personaltäthet vad det gäller grundskolepedagoger på 16,9 elever per lärare. Till detta har det funnits 1 2 extra resurser i form av elevassistenter och fritidspersonal under så gott som hela skoltiden. Ledning Rektor har haft det övergripande ledningsansvaret och är chef för all personal. Bitr. rektor har haft ansvar för drift, samordning och daglig ledning i enhetens inre arbete motsvarande 50% av sin heltidstjänst, och sitter i skolans ledningsgrupp. Skolans specialpedagog har ett särskilt ansvar att leda enhetens värdegrunds och likabehandlingsarbete såväl som arbetet med elever i behov av särskilt stöd och att fullfölja särskolans uppdrag, Lokaler Varje klass har ett hemrum som även fungerar som ämnesrum med Montessorimaterial och lämplig litteratur. Fritidshemmet och skolverksamheten i åk f 2 är förlagda i gemensamma lokaler. Därtill finns en ateljé för skapande verkstad. Det finns även ett par grupprum. Skolans idrottshall utnyttjas både för undervisning och skolbarnsomsorg.

3 Prioriterade förbättringsområden från verksamhetsåret 14/15 och hur vi har arbetat med dem Tydliggöra skriftliga omdömen åk 1 2 Mål Skapa en tydlig och effektiv form för skriftliga omdömen i åk 1 och 2. Tydligt så att det för målsmän och elev är helt klart om eleven nått kravnivån för KMS nedbrutna lokala mål för respektive årskurs. (Läroplanens mål är centralt styrda till årskurserna 3, 6 och 9. Dessa kan sedan brytas ner för varje årskurs på den lokala skolenheten.) Effektivt så att vi pedagoger gör likvärdiga bedömningar med en rimlig dokumentationsbörda. Nuläge Analys Vi har utarbetat en ny gemensam och enhetlig form för skriftliga omdömen för åk 1 2. För att vara tydligt och lättfattligt för elever och vårdnadshavare strävar vi efter att det ska se lika ut även om det är omdömen i olika ämnen och skapade av olika pedagoger. De publiceras en gång om året (på vårterminen i mars) med tillägget av två punkter som lägesmarkering för elevens kunskapsnivå. Vi har använt oss av Skolverkets rekommenderade formuleringar: Otillräckliga kunskaper Godtagbara kunskaper I vårens enkäter för både vårdnadshavare och elever framkommer det att en stor majoritet känner nöjd och trygghet i IUP processen, de vet var eleven befinner sig i sin utveckling och vart hen är på väg. Här av drar vi slutsatsen att våra omdömen har varit tydliga. För oss pedagoger har processen att skriva omdömen känts enklare och mer effektiv tack vare de gemensamma formerna och riktlinjerna. Vi har haft god användning av våra gemensamma planeringar för de olika ämnena i respektive årskurs. Det har varit många och bra kollegiala lärsituationer i arbetsenheten under hela processen. Vi fann det positivt och berikande med våra nya arbetskamraters input och erfarenheter. Det har varit svårt i vissa enstaka situationer där elever fått Otillräckliga kunskaper som omdöme i flera ämnen. Vi har i

4 dessa fall haft ett inledande samtal utan elev och enbart med vårdnadshavare, coach och specialpedagog. Det blir lätt tunga och känslomässiga möten där skolan uttrycker oro för elevens utveckling men också planer för hur skolan ska stötta eleven att utvecklas vidare på bästa möjliga sätt. Vi tror att formuleringen Otillräckliga kunskaper upplevs som brutal för vårdnadshavare. Kanske kan vi ta fram en annan formulering än just denna som Skolverket tagit fram. Ändå finner vi pedagoger att vi bör och skall vara tydliga mot vårdnadshavare när vi känner oro för elevers utveckling. Det är avgörande med tidig kartläggning och tidigt inkopplade stödåtgärder för att elevens ska få en trygg och utvecklande skolgång. I arbetslaget har det funnits diskussioner och åsikter kring huruvida elever under dessa första skolår nödvändigtvis behöver veta om de innehar godtagbara eller otillräckliga kunskaper. Kanske är det främst vårdnadshavarna som ska få denna information? Effektiv och tydlig dokumentation av förskoleklassens verksamhet Mål Nuläge Analys Att utforma en effektiv och tydlig dokumentation av förskoleklassens verksamhet. I förskoleklass är det verksamheten som är målstyrd och som ska dokumenteras, utvärderas och utvecklas. Det är alltså inte den enskilde elevens utveckling som bedöms som i årskurserna 1 9. Förskoleklassens pedagog har dokumenterat verksamheten i text och bilder i e brev som gått hem till vårdnadshavare. Breven har dock inte varit helt regelbundna. Eleverna har även haft några temautställningar i klassrummet för sina familjer. Det här blev inget riktigt prioriterat förbättringsområde under läsåret 14/15. Det fanns annat mer angeläget att fokusera och utveckla i förskoleklassen för att uppnå en god och trygg verksamhet. Trots allt skedde en utveckling i dokumentationen sedan läsåret 13/14, den skedde oftare och var mer omfattande. Det som saknats är den systematiska dokumentationen och därpå följande analysen och vidarutvecklingen av verksamheten i förskoleklassen. Detta mål kvarstår till nästa läsår. Funderingar finns på liknande årsplaneringar som finns för årskurs 1 och 2. Läsåret delas då in i 4 perioder som utvärderas och analyseras i takt med att året går.

5 Skillnaden mot planeringar för åk 1 och 2 blir att förskoleklassens ramar i planeringar kan vara vidare. Arbetssätt och socialt samspel är i större fokus än senare skolårs kunskapsmål. Med denna form skapar vi en enhetlighet i arbetssättet för hela enheten F 2. Underlag för kartläggning, utvärdering och analys Protokoll/minnesanteckningar Under läsåret har vi har vi haft en stående punkt på alla ledningsgruppsmöten, arbetsenhets och didaktiska konferenser som handlar om enheternas arbete med prioriterade förbättringsområden och gemensamt prioriterade mål. Specialpedagogen har varit med vid konferenser för att följa upp och kartlägga elevernas kunskapsutveckling och det sociala klimatet i fritidsgruppen. Varje vecka görs uppföljningar av prioriterade elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Samtliga möten protokollförs. Under våren har följande kartläggning gjorts; Föräldraenkät som i år har givit vårdnadshavare möjlighet att beskriva vad de är mest nöjda med och vad de tycker kan förbättras i skolan. Elevutvärdering där varje gruppansvariga pedagoger ställt frågor relevanta för enhetens arbete. Personalutvärdering där varje arbetsenhet reflekterat, diskuterat och svarat på frågor relevanta för enhetens arbete och dess måluppfyllelse. Utvärderingsmöte hölls i vanlig ordning i slutet av terminen där vi i grupp diskuterade årets arbete och resultat, samt tänkbara utvecklingsområden.

6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lgr 11 Så har vi arbetat under året Även detta läsår har vi ägnat likabehandlingsplanen stor uppmärksamhet, verkat för att hålla den levande och aktiv, både genom att följa den i det förebyggande arbetet och när tillfällen uppstått följt de olika handlingsplaner den innehåller. Hela KMS har haft Jämställdhet och mångfald som ett gemensamt utvecklingsområde. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: Värdegrundsarbete på grupp tid, samlingar, kamratstödjarmöten och andra lektioner. En pedagog är informations och gruppansvarig för en klass, med särskilt ansvar för klassens klimat. Coaching, inte bara kunskapsmässig utan till stor del social och beteendemässig. Elevkonferens med specialpedagog och grundskolepedagoger varje vecka. Varannan vecka i arbetslagen för varje årskurs där berörd grundskolelärare, fritidspersonal och personlig assistent träffar specialpedagog och vid behov skolsköterska och rektor. Trivselregler, utvärderade, framtagna, delade och förankrade med elever. Föräldrar informerade i informationsblad Välkommen till Lilla Ekbacken, på föräldramöte samt genom uppsatta Trivselregler i alla enhetens rum. Fadderskap mellan årskurser. Skolmåltider och hallplacering i åldersblandade grupper. Rastvärdar Fasta utannonserade rastlekar Rastskoj med rastvärd varje dag. Gemensamma strukturer för hela dagen på Lilla Ekbacken. Gemensam aktivitetsdag åk f 9, lekar och samarbetsövningar på skolgården. Vara vänner filmer ( Simon vill vara prinsessa.) Elevens val vecka. Tema mångfald. En särskild toalett i F 2 som är för alla, ej styrd för särskilt kön..

7 Klassrumsstrategier för hur vi fördelar ordet i gruppen. föreläsningar av genuspedagoger på våra APT. Frågeställningar och diskussioner kring Jämställdhet och mångfald i vår arbetsenhet. Analys och förbättringsområden Jämställdhet Analys Mer uppmärksammat än tidigare år. Vi upplever att vi numer ofta har på oss genusglasögon. Kanske inte mätbara effekter i verksamheten men vi tänker mer på det i arbetet med att fördela ordet o.s.v. I klassreportersystemet har eleverna spontant givit feedback om när klassreportern har fördelat ordet rättvist mellan könen. Vi ser det som ett tecken på att eleverna har läst av årets belysning av genus och jämställdhetsperspektivet. Förbättringsområde Vi ska arbeta mer med högläsningsböcker/texter med textsamtal och arbetsuppgifter kring Jämställdhet och mångfald. Ev kollegiala observationer under lektioner för att se över vilka individer som tar/får vilket utrymme. Gemensamma strukturer för hela Lilla Ekbacken Analys Istället för att göra två separata planer för strukturer på fritidshemmet och i skolan gjorde vi en gemensam plan; Lilla Ekbackens gemensamma strukturer som innefattar hela vår enhets verksamhet, såväl skolbarnsomsorg som skola. Detta för att ge eleven ökad trygghet genom att skapa en mer enhetlig och samordnad såväl fysisk som mental miljö för elever och personal! Vi uppnådde en större kollegial samhörighet i arbetsenheten i och med skapandet och framtagandet av de gemensamma strukturerna. Det var både utmanande och inspirerande att diskutera metoder för våra olika verksamheters syften och mål. Det gav oss en större insyn i varandras yrkesroller men också en större samsyn på Lilla Ekbacken som en verksamhet. Förbättringsområde Syftet med Lilla Ekbackens gemensamma strukturer har varit att ge eleverna en trygg och enhetlig tillvaro som ska hålla god och jämn kvalitet oavsett vilken personal eller vilken miljö man vistas i inom enheten. Läsåret 15/16 har vi flera nya kollegor i enheten. Vi behöver då revidera de framtagna strukturerna och se till att alla är förankrade och ägare av tankarna och metoderna kring de gemensamma strukturerna.

8 Fasta utannonserade rastlekar Analys Rastskoj, med rastvärd varje dag har fallit väl ut. Liksom förra året upplever personal att behovet var störst under höstterminen. I takt med att eleverna blev säkrare i det sociala samspelet och de erövrade ett större lekförråd så blev det färre deltagande. Men i år höll vi fast vid rastskoj. Vi gjorde förändringen att sätta upp ansvarig personals namn på veckoschemat istället för vilket rastskoj som skulle ske. Då blev det mer flexibelt i vad man kunde göra utifrån dagens rådande omständigheter. Eleverna upplevde det som mycket positivt att det alltid fanns någonstans att ta vägen och att få vara med i ett sammanhang. Viktigt med variation och nyheter i dessa rastaktiviteter. Inga särskilda förbättringsområden! Trivselregler Analys Vi har döpt om Ordningsregler till mer trivsamma Trivselregler. Eleverna var aktiva i framtagandet av nya trivselregler. De fick lämna in/säga förslag på trivselregler som skulle bidra till god trivsel och trygghet på enheten. Utifrån inkomna förslag tog personal fram de nya trivselreglerna. Dessa regler undertecknades av eleverna. Att underteckna regler betyder att man känner till dem och att man skall göra sitt allra bästa för att följa dem. Trivselreglerna sitter väl synliga i hallen och i alla klassrummen. Det här har enligt både elever och personal verkligen fallit väl ut. Reglerna är levande, vi pekar fysiskt på dem vid situation. Vi har dem uppe på klassråd. De har blivit barnens verktyg lika mycket som personalens. Att sedan alltid efterleva dem är en annan sak. Elevkonferenser, ur skol och fritidsperspektiv. Analys Det har saknats Elevkonferens för fritidspersonalen som grupp. Det behövs arbetas på gemensam front med syn på fritids verksamhet ur ett värdegrundsperspektiv. Förbättringsområde Vi önskar en regelbunden Elevkonferens med specialpedagogen för fritidspersonalen som grupp. Det kommer att finnas på schema varannan vecka nästa läsår.

9 2.2 KUNSKAPER Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Lgr 11 Så har vi arbetat under året Vi arbetar enligt Lgr11, montessoripedagogiken och entreprenöriellt lärande. IT är ett naturligt inslag både i form av applikationer för färdighetsträning i främst matematik och svenska men även i mer öppna applikationer där eleverna skapat egna berättelser, filmer och berättande bildspel. Vi har arbetat för att hitta mål och former för förskoleklassens verksamhet. Vi har fortsatt arbetet med att försöka skapa en tydlig och effektiv arbetsgång kring processen bedömning för lärande. För varje arbetsområde har det funnits en planering som gjorts tillgänglig för elever och vårdnadshavare. I planeringen presenteras de mål som ligger till grund för arbetsområdet, kriterierna som kommer att bedömas och arbetssätt för inhämtning, bearbetning och bedömning. I slutet av ett arbetsområde har pedagogen gjort en formativ bedömning av elevens aktuella förmågor och färdigheter. Dessa har dokumenterats av pedagogen och sedan sammanställts och delgivits elever och vårdnadshavare i de skriftliga omdömen som införts på vår digitala lärplattform SchoolSoft inför utvecklingssamtal. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: ansvarig ämneslärare i flera ämnen har haft en extra pedagog/resursperson som stöttat elever med särskilda behov, specialundervisning till elever i åk 1 2 som behövt extra stöd för att nå mål i svenska och matematik, för enheten gemensamma pedagogiska årsvisa planeringar för ämnen/arbetsområden i årkskurs 1 2 kunskapsuppföljning, utvärdering/analys i ämnesgrupper i åk f 9 fungerar som en återkoppling över våra stadieövergångar, möjlighet till individualisering och fördjupning i ämnen under fördjupningstid och handledningstid (som ligger efter schemalagd obligatorisk skoldag, alltså frivillig), coachskapet fokuserar att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och strävar efter att eleven får insikt om och använder hela sin förmåga, ambition i arbetslaget att eleverna ska utveckla retoriska färdigheter genom att ges

10 återkommande tillfällen att träna på att inför en grupp och uttrycka åsikt, framföra, berätta, redovisa om något. ämnesövergripande teman, t.ex. Trafikdag Den kristna påsken Stjärnhimlen Världsdelarna och världshaven Rymden Årstiderna Svampen Grodans livscykel De enkla maskinerna (teknik) Livets utveckling Jordens delar Islam, judendom och kristendom Djurens stamträd, Däggdjurens stamträd Eraexpressen åk 2, en musikal om livets utveckling på jorden utveckling av elevers digitala kompetenser (), såsom; animation med hjälp av imovie, fotoappar text och bildhantering i skapandet av klassblogg färdighetsträning i läs och skrivinlärning, matematik läs och skrivinlärning med hjälp av talande tangentbord sökning och kunskapsinhämtning med hjälp av programmet Svenska djur förberedande begreppsträning studieresor i åk 1 2 med anknytning och tillämpning av SO och NO. Fiskeauktionen Gbg fiskehamn Läraktiviteter på Vetenskapsfestivalen Allsång i Kungsbacka Tjolöholm slott dramatiserad guidning Förskoleklassen har under större delen av läsåret använt det förlängda klassrummet i form av besök på bibliotek, konserthus, teater, museum, lekplatser, skog, hav, naturreservat under veckans schemalagda utedag. Analys och förbättringsområden Planering för arbetsområde Analys I f 2 lägger vi fokus på att inför varje lektion kort samtala om vad vi ska arbeta med och varför, likaså försöker vi avsluta lektionen med att repetera syftet med lektionen och samtala om hur det gick. Elever har fått vara med och bestämma

11 Förbättringsområden arbetssätt under flera teman. Detta har skapat större energi, arbetsgläje och stolthet över de arbeten som gjorts. Fortsätta att utöka elevernas möjlighet att påverka arbetssätt. Erbjuda elever fördjupningsuppgifter i alla arbetsområden, även här kan elever vara med och påverka huret. IT Analys Förbättringsområden Vi har en del inaktuella/mindre bra applikationer som vi inte vill ha. Vi har inte en rutin för hur vi håller oss ajour med nyheter eller rensar ut icke önskvärda applikationer. Det har varit en svårighet i pågående elevarbeten då vi inte har haft möjlighet att spara. Elever kan inte ha egen inloggning, därmed kan vem som helst gå in i ett arbete och det känns som risken är stor att arbeten försvinner. Det har i allt större utsträckning blivit så att åk 3 5 har använt ipads vilket vi känner att det inte finns utrymme för.. Inför beställning av nya läromedel på vårterminen ska vi som ämnesansvariga se över vilka applikationer som ska behållas alt slängas. Vi ska då även se över vilka nya applikationer som kan vara aktuella. Vi vill hitta ett sätt att spara elevarbeten på kanske i molnet? Vi behöver sätta gemensamma ordningsregler för ipad. Det ska vara i process med och av eleverna, som i Trivselreglerna. Att göras vid början av nästa år. Klargöra för all personal att lärplattorna i laddningsskåpet främst är för Lilla Ekbacken, kan göras undantag vid särskilda inplanerade temaarbeten etc Kunskapsuppföljning Analys Våra ämnesgrupper i åk f 9 fungerar som en återkoppling över våra stadieövergångar. När vi planerar den röda tråden utifrån Lgr 11, helheten åk f 9, i våra olika ämnen så har vi analyserat våra styrkor och svårigheter i undervisningen och påvisade resultat genom observation i klassrum och diagnosticering. Även i år satt vi i årskursrelaterade ämnesgrupper i samband med rättning och genomgång av nationella prov i åk 3, 6 och 9. För vår enhet innebar det att de pedagoger som tidigare undervisat innevarande åk 3 fick ta del av resultat i NP och relatera dem till den undervisning man bedrivit för denna årskurs i åk 1 2. Detta var mycket givande och uppskattat av oss alla. Det gav oss värdefull kunskap att ta tillbaka till vår framtida undervisning. I år kom vi fram till att vi än mer ska arbeta med muntlig framställan samt träning i att föra sin talan och framföra åsikt i resonemang med andra. Vi ska t ex

12 använda modellen Sokratiska samtal! Vi har i år gjort en gemensam mall för hur vi skriver enhetligt tydliga och sakliga skriftliga omdömen oavsett ämnen och pedagog. Det föll väl ut, textmassan blev mindre och mer relevant. För att bli ytterligare tydliga i bedömningar lade vi dessutom till Skolverkets bedömningspunkter; Otillräckliga kunskaper Godtagbara kunskaper. Läs mer om detta på s.3 under avsnittet Prioriterade förbättringsområden från läsåret14/15 och hur vi har arbetat med dem. Specialundervisning Analys Vi har god tillgång till specialundervisning och elevkonferenserna med vår specialpedagog fungerar väl som en viktig del i denna process. Vi tror att vi av tradition lägger mer speciallärartid på svenska än matematik, detta vill vi se över då vi upplever att flera barn behöver mer stöd i sin matematikinlärning. Vi ser fram emot att göra Matematiklyftet nästa läsår och få nya rön och tankar kring matematikundervisningen! Det har inte varit alldeles givet vem (klasslärare, ämneslärare eller speciallärare) som ansvarar för vad (framtagande av test, genomförandet, rättning, dokumentation och stödåtgärder) angående matematik och svenska samt uppföljningen av resultat och insatser kopplade till det. Utvecklingsområde Specialpedagogen och specialläraren sätter samman ett årshjul över sina insatser i de olika klasserna, där ska också tydligt framgå vilka som har ansvar för vad. Att skapa kommunikation mellan elevhälsa och ämneslärare så att det skapas effektiva och konsekventa inlärningstillfällen för eleven. Tidsbegränsad och inte alltför detaljerad beskrivning av stödområde som anger vilka moment eleven tränar just nu och gärna angivet om det är ngt särskilt hjälpmedel som är att föredra. Funderingar kring schema Analys + halvklasser, mkt värt då vi kan arbeta mer laborativt och få en god arbetsmiljö starttid morgonsamling som inleder dagen f tid lagom antal elever (16 18) Har hunnit visa och arbeta med montessori och andra konkreta material

13 f tid för lite f tid i veckan lite långt pass (2h) Utvecklingsområde Införa mer fördjupningstid men i lite kortare pass.

14 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Lgr 11 Så här har vi arbetat under året Elevrådet har drivits av rektor som tillsammans med elevrådsrepresentanter utgjort årets elevråd. Frågor som kommit upp från elever och klassråd har behandlats, ibland gått tillbaka till klasserna på vidare remiss, innan beslut tas. Många önskemål och behov har kunnat tas om hand med kort varsel av kontor och service. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: fördjupningstid med stor valfrihet att gå olika vägar beroende på behov och intresse handledningstid, valfritt för elever som vill: göra eller få hjälp med läxor, arbeta vidare med påbörjade arbeten, samtala med sin coach pedagogen ger ordet istället för att den som räcker upp handen får ordet, främja klassklimatet så att de tysta lockas fram att våga prata, pedagoger gör frekventa utvärderingar med hjälp av t.ex. Three stars and a wish, tumme upp ned, klassråd, Ekbackenråd (f 5), elevråd (5 9) och demokratiska beslut i verksamheten eleverna har fått rösta på högläsningsböcker, låna till klassens boklåda, fördjupningstiden (åldersblandat i ämnesrummen) där elever inom ett ämne i stor grad påverkar det egna arbetet eget arbete (i den egna klassen inom flera aktuella ämnen) där elever i stor grad påverkar det egna arbetet välja att delta påhandledningstid och likaså innehållet. under vissa arbetsområden har elever fått vara med och bestämma arbetssätt. elever har i större utsträckning fått vara med och bestämma sätt att redovisa. Analys och förbättringsområden Handledningstid Analys Elever hade möjlighet att gå på h tid tre eftermiddagar i veckan. Vi hade två klassrum avsatta för denna aktivitet. Den låg direkt efter eftermiddagslektionen samtidigt med elevernas mellanmål på fritids. De som ville stannade kvar, arbetade en stund och gick sedan till mellanmål. Andra gjorde tvärtom och åt

15 först för att ha h tid efter det. Föräldrar upplevde det enligt sin enkät som positivt med en möjlighet för barnen att göra läxor med närvarande grundskolepedagoger. En del elever/coacher lade in fasta h tidstillfällen i elevens IUP som ett sätt att nå vidarei utvecklingen. Vid fult väder ville fler ha h tid än vid fint väder! Det var enbart åk 1 och 2 som erbjöds h tid eftersom den var kursmålsorienterad. I genomsnitt var det elever som kom och utnyttjade handledning. Pedagoger uppskattade tillfället att få tid i lugn och ro att stötta en del elever som arbetade bättre i detta sammanhanget än under en vanlig grupplektion. Ofta var det redan drivna och studiemotiverade elever som deltog. Eleverna uttryckte det i sin enkät som positivt att ha tillgång till denna aktivitet även om man inte deltog så ofta. Utvecklingsområde Hur får vi fler att komma? Vad använder vi den till? Läxa, coachsamtal, fördjupning, särskilt stöd. Vi ska yttermera använda utvecklingssamtalen och coachsamtal som ett forum för att erbjuda och boka in tid på handledningstillfällen. Elevrådet Analys Utvecklingsområde Det har varit positivt med protokoll i form av delat dokument som bidragit till snabb spridning och återkoppling av mötet till klasser, pedagoger och övrig personal. Samtidigt har en del i personalen inte läst och följt mötesprotokollen från Ekbackenrådet och Elevrådet. Deras klasser har då gått miste om delar av den viktiga demokratiprocessen som dessa möten är en del av. Ansvarig pedagog för Ekbackenrådet ska skicka ut en påminnelse att det finns ett nytt mötesprotokoll i det delade dokumentet. Elevmedverkan i planering av nytt område Analys och Utvecklingsområde Vi är nöjda med elevernas mått av inflytande men vi kan bli tydligare med att påtala när de har varit med och påverkat. Att skapa möjligheter för elever att påverka arbetsmetoder i tematiska arbetsområden. En idé är att vi i framtagandet av planeringar presenterar flera arbetsmetoder som eleverna kan välja från och rösta om. Till exempel storyline, teater, grupparbete.

16 2.4 SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Lgr 11 Så här har vi arbetat under året Föräldramöten hölls två gånger. Det ena var en föreläsning av Lisbeth E Malm, KMS skolchef, angående vårdnadshavares respektive pedagogers ansvar för barnet/eleven. Månadsblad har lagts ut på hemsidan tillsammans med aktuella nyheter och information. Vid nytt blad eller nyhet meddelas alla föräldrar via mail. Information om skolans verksamhet, aktiviteter, arbetsområden, mål, bedömning mm, tar föräldrarna del av via egen inloggning till SchoolSoft. Informationsansvariga pedagoger och coacher väljer själva hur den regelbundna kommunikationen ska ske. Coachen har en samordnande funktion för elevens utveckling, både kunskapsmässigt och socialt. Beroende av behov och förutsättningar sker kommunikationen via SchoolSoft, mail, telefonsamtal och möten. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: överlämning när byte av coach sker ett arbetslag som har elevkonferens varannan vecka där situationer lyfts förebyggande samtal med föräldrar och elever hålls flera coacher har särskild kontakt med vårdnadshavare utifrån IUP och sociala, beteendemässiga mål lärplattform innehåller Planeringar för arbetsområde för transparens gällande elevens kunskapsmässiga utveckling, samt IUP och uppföljning av densamma med coachsamtal som dokumenteras liten skola, alla känner alla, många möjligheter till informella samtal, vid behov lyfts socialt från utvecklingssamtalet, till ett eget möte, så att utvecklingssamtalet får fokusera det kunskapmässiga, och nästa samtal det sociala och beteendemässiga föräldramöten, föreningsstämma, föräldrar i styrelsen kompetensbanken (föräldrar som föreläsare, undervisare och expertis att konsultera) föräldrar involverade i studieresor, klassresor, bidrar med arbete för insamling av medel Analys och förbättringsområden Kommunikation med hemmet Analys Vi har inte varit enhetliga i vår regelbundna kommunikation med hemmen. Alla

17 klasser har haft olika former av kommunikation. Vi tycker inte att det känns professionellt. Det blir konstigt när samma familj har barn i två olika klasser. Det kan upplevas som att det är sämre i en klas än i en annan. Detta vill vi motverka! Förbättringsområde Nästa år ska alla våra tre klasser göra en likvärdig månadsrapport genom att använda oss av applikationen Educreation. Vi ser det som ett mindre gemensamt utvecklingsområde där vi tillsammans lär oss detta verktyg. Kanske varje klass har en viss vecka per månad att skapa sin rapport på då vi är hänvisade till en ipad som har den aktuella applikationen.

18 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Lgr 11 Så här har vi arbetat under året Handlingsplan för rutiner vid stadieövergångar finns formulerad, t.ex. fadderskap mellan blivande f klass och åk 1 med diverse aktiviteter och förberedelser. Skolgemensamma aktiviteter i F 9 perspektiv genomförs varje läsår. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: ett väl utarbetat inskolningsprogram för blivande f klass under vårterminen med ett antal skolbesök elevkonferens varannan vecka med specialpedagog, grundskolepedagoger och personal från skolbarnomsorgen. ämneskonferenser F 9, för en röd tråd från unga till äldre elever under studiedagar APT all personal samlade mot gemensamt mål Skolutvecklingsgrupper och ansvarsgrupper såsom bibliotekgsgrupp, utemiljö, skolmåltid, inredning/dekoration lärarrummet, korridoren, kaffemaskinen, med många informella möten överlämnandekonferens i augusti för 5 åringar till f klass och åk 2 åk 3 kunskapsmässigt och socialt fadderskap mellan åk 2 och f klass inför att de blir åk 3 och åk 1 specialpedagog är väl informerad, dokumenterar och för vidare information aktivitetsdag, över åldersgränserna f 9 Analys och förbättringsområden Inskolning av blivande förskoleklass Analys Vi upplever att vi har hittat en bra och lagom form för inskolning som andas trygghet och glädje för både faddrar och fadderbarn. Vi använde faddergrupper.två elever från åk 1 var faddrar till två elever i femårsgruppen. Blandade kön i grupperna. Vid första skolbesöket fick eleverna reda på faddergruppernas sammansättning. Det var positivt att eleven nu var en av fyra i en grupp, tidigare hade vi parvis faddersystem vilket ibland ledde till utsatthet och risk för otrygghet. Det har blivit tryggare. Femåringarna besökte skolan under två lektioner, i halvklass. Det blev en lagom stor elevgrupp som kunde ha både samling och arbetsstund under lugna och harmoniska former. Åk 1 och femåringarna hade även en lekförmiddag på skolgården med fika i Gläntan. Blivande pedagog hälsade på femåringarna på en samling i förskolan innan informationsmötet med föräldrar i maj. Inga förbättringsområden.

19 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Lgr 11 Så här har vi arbetat under året Det finns en policy för skolresor, studieresor och klassresor. De traditionsenliga studieresorna till Äskhults by och Tjolöholms slott, är mycket uppskattade och givande. Vi tar del av den årliga vetenskapsfestivalens utbud av aktiviteter och tar chansen då erbjudanden om aktiviteter utanför skolan ges. Vi besöker närområdets kyrka vid kristna högtider för att ta del av traditionernas upprinnelse. Vi har även besökt hembygdsmuseum, bibliotek, olika naturområden, teater, konserthus och mycket annat. Förskoleklassen har arbetat aktivt med det förlängda klassrummet vilket inneburit hela utedagar med besök enligt ovan. Analys och förbättringsområden Det förlängda klassrummet Analys Vi har ett väl fungerande arbetssätt med många inslag av studiebesök och även besök utifrån. Utvecklingsområde Att utnyttja kompetensbanken flitigare. Vi kommer nyttja denna i samband med åk 2 arbete med UF, ung företagsamhet,

20 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG B etyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Lgr 11 Så här har vi arbetat under året Som delvis beskrivits tidigare under Kunskaper har vi arbetat målmedvetet med bedömning för lärande. Det är en helhet som innefattar allt från tolkning av läroplan, till hur undervisningen läggs upp, hur den faller ut, i vilken grad eleverna utvecklas mot målen, formativ bedömning och kommentarer till eleverna och åtgärder utifrån det. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet olika diagnoser Sv Fonolek f klass KUL sv år 2 ht H5 år 2 stavningstest år 1 och år 2 Ma Diamant åk 1 o åk 2 Måns och Mia år 2 vt ma. bedömning för lärande, med formativa kommentarer få syn på elevers lärande, t.ex. självbedömning, diagnoser, muntliga redovisningar i stor och mindre grupp, three stars and a wish, tummen upp... information på vår lärplattform, såsom formativa kommentarer i den dagliga verksamheten samt i de skriftliga omdömen som publiceras för vårdnadshavare i samband utvecklingssamtal. coachande förhållningssätt med IUP, lära känna samtal i f klass, utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och coachsamtal, mer eller mindre formella. Bedömning för lärande Analys Pedagoger anser att Här Hit Hur modellen är fungerande och givande i våra skriftliga omdömen. Strukturen skapar en tydlighet i var eleven befinner sig i sin utveckling av kunskaper och förmågor (Här är du!), vad som är nästa steg för eleven (Hit ska du!) och hur detta kan gå till och göras möjligt (Hur eleven och skolan ska arbeta/verka för att nå målen). Numer har vi hittat en tydligare och mer effektiv form för skriftliga omdömen i åk 1 och 2. Tydligt så att det för målsmän och elev är helt klart om eleven nått målen eller ej sen vi dessutom tillförde Skolverkets två bedömningspunkter; Godtagbara kunskaper Otillräckliga kunskaper Effektivt genom att vi skriver omdömen en gång om året. Effektivt genom att pedagoger gör likvärdiga bedömningar enligt en malliknande modell som givit en mer rimlig dokumentationsbörda.

21 Prioriterade förbättringsområden för verksamhetsåret 15/16 på Lilla Ekbacken F 2 Matematiklyftet Nästa läsår deltar Lilla Ekbackens grundskolepedagoger i den nationella satsningen Matematiklyftet. Undervisningen i matematik är ett prioriterat förbättringsområde där vi nu ska uppdatera vår undervisning i enlighet med vetenskapliga rön, beprövad metod och kollegialt lärande. Systematisk dokumentation och analys av förskoleklassens verksamhet Att bygga upp en modell för systematisk dokumentation och analys av förskoleklassens verksamhet.