Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån
|
|
- Birgitta Lindqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum Diarienummer 2018/00300 Handläggare Jens Löfgren Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån
2 2(41) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mjällån... 4 Ljustorpsån... 4 Problembeskrivning... 5 Flottning... 5 Onormala flödesvariationer... 5 Markägare... 6 Föreslagna åtgärder... 6 Flytt och tillförsel av sten... 7 Skapande av höljor... 7 Öppna bifåror och kvillersystem... 8 Återskapande av lekbottnar... 9 Borttagande av vandringshinder (vägtrummor)... 9 Sträckor... 9 Lagfors, övre (Ljustorpsån) Mjölsätt, övre (Ljustorpsån) Mjölsätt, nedre (Ljustorpsån) Jällviksbodarna (Mjällån) Jällviksforsen, övre (Mjällån) Jällviksforsen, nedre (Mjällån) Klockarforsen, övre (Mjällån) Klockarforsen, nedre (Mjällån) Snägdbäcken efter Ytter-Snägden (biflöde till Ljustorpsån) Snägdbäcken innan Öppomsfäbodtjärn (biflöde till Ljustorpsån) Hamrebäcken ovanför kalkdoseraren (biflöde till Ljustorpsån) Mellbergsbäcken (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartor över Ljustorpsån Översiktskartor över Mjällån Översiktskarta över Snägdbäcken och Hamrebäcken (biflöden till Ljustorpsån) Referenser:... 41
3 3(41) Inledning I Ljustorpsån och Mjällån har restaureringsarbeten utförts under lång tid. Timrå kommun har varit huvudman och beställare av åtgärderna. Kommunen har ansvarat för ansökan om statsbidrag, upphandling av arbetsledning, entreprenörer och transporter, rekvisitioner och slutredovisningar samt ansökan om eventuella tillstånd. Redan i mitten av 1990-talet utförde fiskevårdsområdet i samarbete med länsstyrelsen biotopåterställningar på vissa partier mellan Lagfors och Nylandsforsen i Ljustorpsån. Sedan början av 2000-talet har Timrå kommun utfört biologisk återställning i Ljustorpsån och Mjällån. Under första åren, 2005 och 2007 ingick planeringen och åtgärderna i ett EU-projekt för att utveckla hela Ljustorpsbygden. Från 2008 har Länsstyrelsen Västernorrland finansierat merparten av åtgärderna genom anslaget för kalkning och biologisk återställning men också via anslaget för fiskevård. Ljustorpsåns fiskevårdsområdesförening har deltagit aktivt genom att utföra projektering, förankra åtgärderna i sin organisation, delta i samråd med markägare samt planering och uppföljning av åtgärderna. Enskilda markägare har deltagit i samråd i fält och erbjudits att vara med under själva åtgärden. Enstaka markägare har även deltagit när åtgärderna genomförts. Storöringens fiskeklubb har också varit delaktig i restaureringsarbetet. För arbetsledning av åtgärderna och projektering har Öhmans fiskevårdskonsult ansvarat. För entreprenadarbeten och transporter från närliggande grustäkter och skogsbilvägar har Sjöströms maskinhållning i Ljustorps ansvarat. Vissa transporter från närliggande grustäkter har utförts av täktägarna och det gäller även förbättringsmaterial till körvägar som använts. Bakgrund Ljustorpsån (SE ) och nedre delarna av Mjällån (SE ) är Timrå kommuns absolut viktigaste vattendrag. Det finns även ett flertal fina biflöden som utgör viktiga uppväxtmiljöer för fisk. Höga naturvärden och stora möjligheter till kvalitativt sportfiske som glädjekälla både för kommuninnevånare och turister. Vattendragen är av stor betydelse för flera anadroma fiskarters reproduktion som exempelvis havsöring, flodnejonöga och lax, samt för stationära arter som harr och öring. Med anadrom menas att fortplantningen sker i sötvatten och tillväxten sker ute i havet. Idag kan de anadroma arterna och de stationära arterna som harr och öring vandra fritt i Mjällån och i Ljustorpsån upp till Lagfors kraftverk ungefär 18 km uppströms sammanflödet med Mjällån. Kraftverket i Lagfors utgör ett absolut vandringshinder och avskärmar stora reproduktionsområden uppströms som exempelvis Bredsjöån och Ådalsån. Redan innan etableringen av kraftverket var forsen ett svårt hinder att passera då den är hög och smal.
4 4(41) Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. För att återställa vattendragen till ett mer naturligt tillstånd föreslås här en rad åtgärder. Syfte Syftet är att återskapa naturliga habitat så att vattendragen återfår en mer naturlig prägel så som det kan ha sett ut före flottledsrensning samt förbättra den ekologiska statusen. Större block och stenar lyfts in från sidorna av vattendraget och externt material tillförs. Stenarna läggs ut så att en jämn strömfördelning och syresättning av vattnet uppstår. Stenarna ger även en dämningseffekt vilket bromsar vattnets framfart vilket även ger upphov till lugna bakvatten och en utökad strandzon. Med tiden kommer även erosionen skapa och förändra vattendraget till de naturliga förutsättningarna. Det är även viktigt att se till att det inte finns några onaturliga vandringshinder i de många biflöden till Ljustorpsån och Mjällån som utgör viktiga lekplatser och uppväxtmiljöer för fisk. Mjällån Mjällån från kommungränsen (ca 2 km från Tunbodarna) ned till sammanflödet med Ljustorpsån påminner om Ljustorpsån nedströms Edsta förutom ett undantag, Jällviksforsen. Vid Jällviksforsen har vattendraget en kraftig forskaraktär med grova block. Mjällån känns annars igen genom sitt meandrande lopp och finare material. Mjällån löper parallellt med väg 331. Under början av 1990-talet utfördes mindre återställning längs delar av Mjällån restaurerades en sträcka på 1,7 km vid Tunbodarna ner till Mjällåsen. Inget externt material (större sten eller block) tillfördes. Större stenar lades tillbaka i åfåran för att öka strömsättningen och variera bottendjupet. Även träd (död ved) lades ner i ån och en del sidofåror öppnades upp. Ljustorpsån Ljustorpsån, från Lagfors kraftverk ned till Edstaforsen (en sträcka på drygt 1 mil), har en varierande karaktär med omväxlande forsar med bra fallhöjd och strömstrykor liknande de i Mjällån. Ljustorpsån nedströms Edstaforsen ner till sammanflödet med Mjällån domineras av omgivande jordbruksmark. Ån har ett bitvis kraftigt meandrande lopp och botten domineras av finare material som sand, mjäla och lera. Kortare sträckor med strykande strömmar med grus och sten förekommer främst i övre delen mot Edsta, områden som man brukar kalla för typiska harrstrykor utfördes biotopvårdsåtgärder i form av utläggning av sten och större block för att öka havsöringens möjligheter till reproduktion i området på några av dessa sträckor byggdes en lekbotten och biotopvårdsåtgärder utfördes på en sträcka vid Ås.
5 5(41) Restaureringsarbetet har under åren 2009 till 2017 i huvudsak omfattat åtgärder i Ljustorpsån. Flytt och tillförsel av sten och block, öppnande av bifåror och kvillerområden samt återskapande av lekbottnar och höljor. Åtgärderna har resulterat i förbättrad föryngring och högre tätheter av både lax och havsöring. Det fortsatta restaureringsarbetet kommer därför att omfatta de många biflödena längs ån. Problembeskrivning Flottning Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. Mindre sten lades upp efter stränderna medan de stora blocken sprängdes sönder. Bifåror och kvillersystem lades igen med sten så att man koncentrerade vattenflödet till huvudfåran. Detta syns tydligast i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Edstaforsen och i Jällviksforsen i Mjällån. I de mindre strykande partierna anlades ris och stockbäddar i strandlinjen för att undvika erosion ifall det skulle uppstå timmerbrötar främst i meandrande partier. Detta syns tydligast i Mjällån. Effekterna av flottrensningarna blev att livsmiljöerna för strömlevande fisk och andra vattenlevande organismer radikalt försämrades. Stånd- och övervintringsplatser försvann, strandzonerna mer eller mindre förstördes och de så viktiga bifårorna torrlades stora delar av året. I och med att de större blocken sprängdes sönder (viktiga då de stabiliserar bottnarna, skyddar lekplatser och ger dämningseffekt åt strandzonerna) så fick vattnet fritt spelrum och stora delar av det finare grusmaterialet (lekgrus) spolades iväg och hamnade nedanför forsarna. Slutresultatet blev grunda forsar med jämn bottentopografi, hög vattenhastighet med få ståndplatser, bortspolade lekplatser och sterila raka strandzoner. Onormala flödesvariationer Vid onormala snabba nivåsänkningar har varken fisk eller andra vattenlevande organismer en inbyggd mekanism att snabbt söka skydd på djupare vatten. Effekten blir att fisken stängs in i små pölar eller i värsta fall hamnar på torra land. Om sänkningarna sker vid upprepade tillfällen uppstår en så kallad miljöstress hos fisken som leder till ökad dödlighet på grund av fiskarnas begränsade förmåga att bryta ned mjölksyra och andra stressrelaterade ämnen. Snabba sänkningar orsakar störst skada på yngre individer främst 0+ då dessa uppehåller sig i grundområdena. Dylika områden förekommer i stor utsträckning i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Hugsten och nedre delarna av Nylandsforsen. Effekterna av återställning i flottrensade vattendrag blir att block och större sten ger dämningseffekt och höjer vattenytan i forsarna och samtidigt ökar vattnets omloppstid och detta mildrar effekterna av onormala flödessänkningar. Problemet
6 6(41) med onormala flödesvariationer kan dock inte lösas enbart med biotopåterställningar utan det är källan till problemet som måste åtgärdas i första hand. Lagfors kraftverk byggdes i mitten av 1980-talet och ersatte då ett äldre kraftverk från Driften av Lagfors kraftverk medförde i många år att det blev stora vattenståndsvariationer under delar av året. I syfte att kontrollera omfattningen installerade kommunen 2005 två nivåmätare nedströms kraftverket, den ena strax nedströms där torrfåran och kanalen från kraftverket går ihop och den andra 1,5 km längre nedströms. Resultaten från de första åren visade vad som länge hade misstänks. Det var stora variationer i vattennivån orsakade av driftsproblem i Lagfors. När turbinen i kraftverket stängde stängdes också tillförseln av vattnet helt till ån under den period det tog för vattnet att fylla på och rinna genom torrfåran igen. Efter påtryckningar från fiskevårdsområdet, tillsynsmyndigheten vid länsstyrelsen och Timrå kommun tog E.ON Vattenkraft beslutet att bygga om kraftverket för att minska på problemet byggdes kraftverket om för att möjliggöra att turbinen kunde tommrusa och släppa förbi en del vatten till dess att torrfåran fylldes. Ombyggnaden medförde att vattenståndvariationerna blev betydligt mindre vilket ökat chanserna för att biotopåterställningarna som genomförs ska lyckas och ge resultat. Markägare Innan återställningsarbeten påbörjas hörs berörda markägare i god tid innan, gärna året före. De markägare som är berörda måste också godkänna de planerade åtgärderna i vattendraget och vilka körvägar som får användas för de maskiner som används vid restaureringen. Störst negativ påverkan för den enskilde markägaren brukar vara skador på körvägarna, framförallt om det måste tillföras större block och sten utifrån. Därför skall alla körskador återställas efter avslutad återställning och få markägarens godkännande. Det har också varit viktigt att inte förändra vattnets riktning så att de meandrande partierna påverkats. Föreslagna åtgärder Följande typer av åtgärder föreslås för att återställa de värdefulla vattendragssträckorna till sina ursprungliga funktioner:
7 7(41) Flytt och tillförsel av sten Lägga ut block och sten i strömfåran på sådant sätt att man skapar total strömsättning i hela åbredden. Detta innebär att man får en självrensande effekt och begränsar sedimenteringen av finare material på uppväxtområden för mindre fisk och lekbottnar. För att få förståelse för genomförda åtgärder är det viktigt att sten och block placeras så att det ser naturligt ut. Skapande av höljor Där bottentopografin är jämn behövs fördjupningar. Små höljor skapas där det är möjligt. De ger ståndplatser för fisken där den kan vila sig. Eftersom strömmen hela tiden för med sig småsten och grus är det viktigt att ha stora block som säkerställer höljorna genom att skapa strömvirvlar som håller höljorna tomma.
8 8(41) Öppna bifåror och kvillersystem Återskapa naturligt flikiga strandzoner där det är möjligt och öppna upp avstängda bifåror och kvillersystem. För att säkra vattenflödet till dessa, behövs oftast stora block för att få verkningsfull dämningseffekt.
9 9(41) Återskapande av lekbottnar I strömpartier där det finns grus och mindre sten kvar i botten är det viktigt lägga ut lite större block för att få igång naturlig substratdynamik så att naturliga lekplatser återbildas. Utan strömvirvlarna som stenen skapar sedimenterar bottnen lätt igen och rommen riskerar att dö av syrebrist. På forssträckor där naturliga förutsättningar för återskapande av lekbottnar inte finns måste lekgrus tillföras utifrån. Bild från en tidigare återställd lekbotten i Nyland. Det strömmande vattnet gör att lekgruset inte sedimenterar igen och kammen med stora stenar gör att gruset inte följer med strömmarna bort från platsen. Borttagande av vandringshinder (vägtrummor) Vägtrummor utgör ofta vandringshinder både för fisk andra vattenlevande organismer, i första hand för uppströmsvandring, men ibland även för nedströmsvandrande fisk. En vägtrumma som utgör ett vandringshinder påverkar även vattendragets konnektivitet. Konnektivitet är en kvalitetsfaktor som beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning i vattendraget. Sträckor Följande sträckor i Ljustorpsån, Mjällån och biflöden besöktes 8 september 2017 och 10 december 2018 tillsammans med Ljustorpsåns fiskevårdsområde:
10 10(41) Lagfors, övre (Ljustorpsån) Översiktskartan visar området benämnt Lagfors övre. Platsen är redan ett etablerat lekområde för fisk. Den totala ytan på området är ca 200 kvm och vattendjupet är ca centimeter. Platsen för restaureringen av lekbottnen ligger nedanför torrfåran och utloppskanalen från Lagfors kraftverk. Den naturliga lekbotten som finns är hård och kompakt genom att finpartiklar sedimenterat på bottnen.
11 11(41) Bilden visar lekbottnen nedströms torrfåran och utloppskanalen från Lagfors kraftverk. Bilden visar lekbottnen sett mot torrfåran och utloppskanalen från Lagfors kraftverk.
12 12(41) Mjölsätt, övre (Ljustorpsån) Översiktskartan visar området benämnt Mjölsätt övre. Den totala längden av området är ca 250 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda.
13 13(41) Bilden visar sträckan sett nedströms från utloppet av Fuskbäcken. Till höger i bilden syns utloppet från Fuskbäcken.
14 14(41) Mjölsätt, nedre (Ljustorpsån) Översiktskartan visar området benämnt Mjölsätt nedre. Den totala längden av området är ca 350 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda.
15 15(41) Bilden visar sträckan nedströms sett från bron som går över Ljustorpsån. Bilden visar sträckan uppströms sett från bron som går över Ljustorpsån.
16 16(41) Jällviksbodarna (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Jällviksbodarna. Den totala längden av området är ca 400 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda.
17 17(41) Bilden visar sträckan uppströms sett från bron som går över Mjällån. Bilden visar sträckan nedströms en bit nedanför bron som går över Mjällån.
18 18(41) Jällviksforsen, övre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Jällviksforsen övre. Den totala längden av området är ca 250 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten för att bredda vattendraget och öka strandzonen.
19 19(41) Bilden visar sträckan nedströms sett från bron som går över Mjällån. Bilden visar sträckan uppström mot bron som går över Mjällån.
20 20(41) Jällviksforsen, nedre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Jällviksforsen nedre. Den totala längden av området är ca 250 meter. Liten förekomst av större sten och block längs med åkanten.
21 21(41) Bilden visar sträckan uppströms Mjällån. Bilden visar sträckan nedströms Mjällån.
22 22(41) Klockarforsen, övre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Klockarforsen övre. Den totala längden av området är ca 300 meter. Liten förekomst av större sten och block längs med åkanten.
23 23(41) Bilden visar sträckan uppströms Mjällån. Bilden visar sträckan nedströms Mjällån.
24 24(41) Klockarforsen, nedre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Klockarforsen nedre. Den totala längden av området är ca 400 meter. Liten förekomst av större sten och block längs med åkanten.
25 Bil 25(41) Bilden visar sträckan nedströms Mjällån. Bilden visar sträckan uppströms Mjällån.
26 26(41) Snägdbäcken efter Ytter-Snägden (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar vägpassagen vid Snägdbäcken intill vändplanen. Snägdbäcken rinner ihop med Öppomsfäbodtjärn innan Hamrebäcken. Det finns lämpligt lekgrus både uppströms och nedströms trumman. I historiska dokument finns det beskrivet att havsöring fångades i så kallade fiskhus längre upp mot Ytter-Snägden. Bäckens bredd är ca 2-3 meter.
27 27(41) Bilden visar en järntrumma ovanför vägen som är ca 1,5 meter i diameter. Bilden visar järntrumman nedanför vägen.
28 28(41) Snägdbäcken innan Öppomsfäbodtjärn (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar vägpassagen vid Snägdbäcken innan Öppomsfäbodtjärn och Hamrebäcken. Bäckens bredd är ca 2-3 meter.
29 29(41) Bilden visar tre betongtrummor ovanför vägen som är ca 0,5 meter vardera i diameter. Den ena betongtrumman syns inte från ovansidan. Det syns på vägen att bäcken flödar över och rinner över vid höga flöden. Bilden visar de tre betongtrummorna sett från nedansidan om vägen.
30 30(41) Hamrebäcken ovanför kalkdoseraren (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar vägpassagen vid kalkdoseraren i Hamrebäcken. Vandringshindret ligger ca 5 meter uppströms kalkdoseraren i Hamrebäcken. Vattendjupet varierar mellan 0,2 0,5 meter. Bredden varierar men är som mest ca 3,5 meter.
31 31(41) Bilden visar de tre betongtrummorna sett uppifrån vägen ovanför kalkdoseraren. Bilden visar de tre betongtrummorna som utgör ett vandringshinder strax ovanför kalkdoseraren.
32 32(41) Mellbergsbäcken (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar de tre vägpassagerna längs Mellbergsbäcken efter elljusspåret. Bredden varierar men är som mest ca 3,5 meter.
33 33(41) Bilden visar Mellbergsbäcken längst upp vid elljuspåret. Betongtrumman har glidit isär och vägen är bortspolad. Bilden visar den bortspolade vägen. En bit av betongtrumman ligger till vänster under vattenmassorna i bilden. Betongtrumman är ca 0,5 meter i diameter.
34 34(41) Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart vid mitten av elljuspåret, sett nerifrån. En betongtrumma. Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart vid mitten av elljuspåret, sett ovanifrån.
35 35(41) Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart längst ner vid elljuspåret, sett från ovan. En lite större betongtrumma. Trumman har behövts åtgärdats ett flertal gånger på grund av de höga vårflödena. Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart längst ner vid elljuspåret, sett nerifrån.
36 36(41) Översiktskartor över Ljustorpsån Ljustorpsån från Lagforsdammen ner till Nyland och Häre. Översiktskartan visar sträckan benämnd Lagfors, övre.
37 37(41) Ljustorpsån från Nyland ner till Björkom. Översiktskartan visar sträckorna benämnda Mjölsätt övre och nedre.
38 38(41) Översiktskartor över Mjällån Mjällån från Jällvik ner till Högland. Översiktskartan visar sträckorna benämnda Jällviksbodarna, Jällviksforsen övre och nedre.
39 39(41) Mjällån från Högland ner till Sanna. Översiktskartan visar sträckorna benämnda Klockarforsen övre och nedre.
40 40(41) Översiktskarta över Snägdbäcken och Hamrebäcken (biflöden till Ljustorpsån) Snägdbäcken ner mot Öppomsfäbodtjärn och Hamrebäcken. Översiktskartan visar de tre vägpassagerna längs Snägdbäcken och Hamrebäcken.
41 41(41) Referenser: 1. Timrå kommun Biologisk återställningsplan för Ljustorpsåns avrinningsområde inom Timrå kommun. 2. Timrå kommun Vandringshinder och lekbottnar Inventeringar och projekteringar i biflöden till Ljustorpsån. 3. Ljustorps hembygdförening Fiskhus. 4. Timrå kommun Biologisk återställningsplan för Ljustorpsåns avrinningsområde inom Timrå kommun. Reviderad rapport från Sweco Viak Ljustorpsån biologisk återställning biologisk återställningsplan för Ljustorpsåns avrinningsområde inom Timrå kommun. Reviderad rapport från Timrå kommun Utkast 3 fiskevårdsplan. 7. Timrå kommun Slutrapport Ljustorpsån EU-projekt Timrå kommun Inventering av bottenfauna i Mjällån, Timrå kommun Länsstyrelsen Västernorrland Mjällån Förslag till åtgärder samt bedömning av tidigare genomförda åtgärder. 10. Timrå kommun Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån Timrå kommun Restaurering av Ljustorpsån efter flottledsrensningar - Resultatet av 10 års arbete.
Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014
Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun
Läs merRestaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG Ljustorpsån 2018 UPPDRAGSNUMMER 13005505 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM 2018-10-05 Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun Lekbottenområdet
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merSlutrapport Ljustorpsån EU projekt Bo Öhman Öhmans Fiskevårdsservice Örnsköldsvik
Slutrapport Ljustorpsån EU projekt 2006 2006-11-22 Bo Öhman Öhmans Fiskevårdsservice Örnsköldsvik 1 Inledning Ljustorpsån 693892-158295 tillhör en av Timrå kommuns absolut viktigaste vattendrag. Höga naturvärden
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merBiotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merUtkast 3 Fiskevårdsplan
Utkast 3 Fiskevårdsplan 20061207 Till grund för nedan fiskevårdsplan ligger bl. a: Slutrapport Ljustorpsån EU projekt 2006, 2006-11-22 Bo Öhman Öhmans Fiskevårdsservice Örnsköldsvik 1 Inledning Ljustorpsån
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merResultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009
Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån
Läs merProjektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO
Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merRanån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merHALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merl JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.
Norra Nissandalens FVOF l JÖNKÖPING$ KOMMUN Länsstyrelsen i Jönköpings län o FISKEVARD l NISSANS KALLFLODEN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merVarför flottledsåterställning?
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merBIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merFörslag till teknisk beskrivning
Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merInformation om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merInventering Ullisbäcken 2016
2017-04-06 Rapport Inventering Ullisbäcken 2016 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ullisbäcken är det enskilt största biflödet till Långvattsbäcken och mynnar i utloppsdelen av Långvattnet (figur
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merSedimentkontrollklumpströmmen
Sedimentkontrollklumpströmmen i Ljusnan. Vårflod och sedimenttransport. 2016-09-30 Bollnäs kommun Fiskevårdare Jonas Engberg Bollnäs kommun har genom Fiskevårdare Jonas Engberg på uppdrag av Fortum utfört
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merFiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb
Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb Innehåll 1 Öringen 2 Vegeåns status 3 Vad klubben kan göra Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 2 av 18 Finns bara en sort av öring, nämligen öring.
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merNoteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.
Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(7) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Rolf Örnberg, Rökå,
Läs merHYDROMORFOLOGISKA TYPER
HYDROMORFOLOGISKA TYPER 20180504 Hydromorfologisk typ: En grupp av vattendragssegment med likartade fysiska processer och strukturer. Utgörs av grundtyp och undertyp Exempel: Grundtyp B, undertyp t Bt
Läs merElfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merLevande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun
Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun (En rapport som finansierats med bidrag från LONA- Lokala naturvårdsprojekt) Bodaströmmen. En av de längre strömsträckorna i Voxnan som
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merExkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merEffekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson
ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura
Läs mer