Ett år som ordförande

Transkript

1 Nu är vi över 900 edlear! a pnéföreningen s t o c k hol n u e r 1, å r g 5 w w w. a pneforeningen.se f e b rua r i foto: Dan Wiksten Sovande påsar ed piggt innehåll väntar på deltagarna. Här var det förberett för seinariet Sov gott o natten bli pigg bako ratten. Värd för kvällen är ResMed Årsöte i Apnéföreningen i Stockhol onsdagen den 22 februari Mötet startar kl Speciellt välkona skall ni vara so just blivit edlear. Missa inte chansen att träffa alla leverantörer och trevliga före ningskarater. Många tips byts på ötet. Det blir so vanligt lotteri (10 kr/lotten) ed fina priser. Välkona! Prograet i sin helhet Visning av produkter Gert, vår ordf. inleder ötet ResMed presenterar sin webshop Ulla Söder, TPS och Monica Paul-Pont, ResMed kundtjänstchef svarar på frågor Årsötet startar Mötet avslutas ed edles lotteri

2 Apnéföreningen i Stockhol skall arbeta för att förbättra livssituationen för personer ed sönapné, bevaka och tillvarata deras intressen sat bidra till att skapa kontakter i syfte att stötta denna grupp funktionshindrade och deras närstående. Föreningen är inte knuten till något edicintekniskt eller annat koersiellt företag. Föreningens ålsättning är att ständigt utvecklas och förbättras till sin for och sitt innehåll. Föreningen skall verka för att edlearna får rabatter på edicinteknisk utrustning så länge denna bekostas av patienten själv. Föreningen arrangerar regelbundna edlesöten ed professionella föreläsare. Årsavgift: 100 kr Inforationen föredlas på flera sätt, antingen via vår hesida eller geno denna tidning Dröläget so du får he i brev lådan inför koande ed lesöten, en också via separata brev och annonser. Shoppingvagnsynt Beställning kan göras på info@apneforeningen.se Ta loss z-z-z-yntet från nyckelringen och sedan är kundvagnen din! Gert Grundströ, ordförande Ett år so ordförande Den största händelsen är utan tvekan vårt projekt Sov Gott O Natten Bli Pigg Bako Ratten. Seinariet blev en succé. Det so Apnéföreningen, Länsförsäkringar och ResMed åstadko blev ett önster exepel på gott saarbete. Kungsängen so lot tades ut vanns av Kerstin Allgulander, Apnéföre ningen i Göteborg. Anslutningen till vår förening har varit enor, så nästa stora händelse blir att utse edle nuer Vi hoppas att detta sker till nästa edlesöte. Vår apnéförening har planerat att hjälpa igång en ny Skåneförening. I detta arbete har jag just fått reda på att två nya edlear har råkat ut för en beklaglig händelse. Efter besök på hos en läkare i Kristianstad så har de båda fått besked o att de lider av sönapnésyndro ed över 60 apnéer/tie. De är i akut behov av hjälp. Då erbjuder läkaren de hjälp att få Valberedningen söker kandidater till styrelsen Sov Gott O Natten Bli Pigg Bako Ratten blev en fragång köpa en CPAP för kr. Efterso de var i behov av hjälp så fanns inget annat att göra än att köpa en CPAP av hono. Läkaren köper in CPAP:en för ca kr! Så får det naturligtvis inte vara. Jag tror att alla håller ed o att det åste finnas en patientföre ning so kan hoppa in och hjälpa edlearna. Nu finns det en ny patientförening i Skåne. Apnéföreningen Syd är bildad och de har haft sitt första öte. Vi följer deras arbete ed stort intresse. Apnéföreningen i Stockhol koer att intensifiera arbetet ed att få landstingspolitikerna att förstå att OSAS är en sjukdo och skall behandlas so en sådan. Alltså skall högkostnadskortet gälla. Här nedan ber Enrico från valberedningen att få in nan på intresserade kandidater so kan delta i styrels earbetet. Hjälp hono är ni snälla! Gert Grundströ 2 I redaktionen: Dan Wiksten och Gert Grundströ I övrigt deltar styrelsen och edlear aktivt i tidningens arbete. Önskar du också delta så aila till: edlesbladet@gail.co Hej! Jag heter Enrico Ponzio och är valberedningens ordförande. Föreningen växer så det knakar och vi behöver hjälp ed att få fra nya kandidater till styrelsearbetet. Vill du eller har du nan på en läplig kandidat so vill vara ed i en aktiv styrelse så hör du av dig till: info@apneforeningen.se eller Gert Grundströ på Enrico Ponzio, valberedningens ordförande

3 Stort tack till Ann-Marie, Marieanne, Thoas och Stig! T id är en värdefull sak so an oftast får koproissa kring. Våra vänner so har suttit i styrelsen har koit fra till de åste göra nya prioriteringar och då får Apnéföreningen ge vika. Ann-Marie Boströ har ju på grund av sjukdo inte kunnat delta er än någon enstaka gång och nu har Ann-Marie dess uto flyttat till Karstad så det avgör saken. Marieanne Holströ Marieanne Holströ har varit ed lite längre tid och hunnit ed ånga styrelse öten. Tack Marieanne för att du har ställt upp och lycka till i fratiden. Thoas Jönsson engageang gör att Thoas är tvungen att stiga av och satsa på sina nya uppdrag. S Thoas Jönsson har varit ed från star ten av föreningen Thoas hade dess förinnan hunnit vara ed i Apnéföreningen i Skåne so ko igång redan år Thoas är personen so alltid har funnits till hands och aktivt deltagit i styrel sens arbete, nu senast so vice ordförande. Nya tyrelsen har alltid hävdat att en av orsa kerna till att vi får behålla våra edle ar är att vi har en aktiv edlestidning, Dröläget. Utan den så hade vår profil varit en aning trubbig. Tidningen so du läser nu är den 17:e i ordningen. Stig Larsson Stig Larsson har förtjänstfullt snickrat ihop sexton nuer. Från och ed detta nuer så får Dan och jag klara oss utan dig. Det blir en utaning. En tröst är att du har lovat att ställa upp o vi behöver hjälp. Extra ycket tack, Stig! Efterso du inte kan vara ed på årsötet och bli avtackad så tittar jag förbi och blir bjuden på en kopp kaffe. Gert Grundströ I år är det fete året vi ger ut tidningen Dröläget en nu jag tackar för ig! Föreningsbrev Posttidning B D Sverige Porto Betalt en edlestidning från apnéföreningen i stockhol. nuer Medlesötet 4 deceber Föreningsbrev Edhii^Yc^c\ B apnéföreningen stockhol nuer 2 En rolig dansk förgyllde vår kväll och berättade H bcvec `Vg g^h` [ g i^y^\ Y Y sabanden ellan olika åkoor och apné. sverige POrTO BeTALT apnéföreningen stockhol Sverige Porto Betalt apnéförening nuer 3, årg 2 nuer Å rsötet 2008 hölls den 21 februari apnéföreningen stockhol i Tellus Fritidscenter ed drygt 40 deltagande edlear. Kvällen inleddesn u e r ed ett ycket intressant och underhållande föredrag av professor Sören Berg från Lund so bjudits in av Resed, so sponsrade denna kväll. Teat för hans föredrag var CPAP-behandlingens publicerad i svenska dagbladet 5 augusti inverkan på känslor och sexualitet. Han Ofrivilliga andningsuppehåll under söinledde föredraget ed att beskriva överrisken fyra gånger så hög. I riskbedölarberedskap ed stora påfrestningar på på olika kroppsfunkvi stannar till vid ett 20-tal konstverk, läs er på nästa sida. text och nen, så kallad sönapné, kan innebära fara ningen har forskarna tagit apnéernas inverkan foto: dan wiksten hänsyn till andra hjärtat so följd. för livet. Risken att dö en för tidig död är tioner och efter en kort bensträckare prekända riskfaktorer i saanhanget so Det är också känt sedan tidigare att upp till tre gånger så stor för de so lider ålder, kön, rökning, blodfetter och diabetes. sönapné ökar riskensenterade han studien o sexualitet so för hjärt-kärlsjukdoav sjukdoen. gjorts av doktoranden Marian Pedersen, En australiensisk studie so presenteras ar en hittills har alltså inget forskarlag Studierna so redovisas i tidskriften Köpenhan, so tyvärr var förhindrad satidigt i saa nuer av Sleep, betittat på hur överrisken ser ut över tiden. Sleep, är de första längre uppföljningkoa. kräftar de aerikanska forskarna slutsatsven-erik Broan,att avdelningschef på arna so gjorts av patienter ed denna ser. Deras studie är dock betydligt indre, sönutredningskliniken vid Akadeiska utbredda och ofta underdiagnostiserade esultatet var lugnande för de so den ofattar 380 personer so också följts sjukhuset i Uppsala, säger att studierna probleatik. De visar båda på en generellt oro kring detta oråde. under 14 år. förstärker och understrykerkänner riskernaföre edoch efter behandling förhöjd risk för förtida död i den drabbade Efter observationstiden hade 33 procent sönapné och visar påskillnaderna vikten av att söka gruppen, särskilt knappt ätbara, en ed CPAP var vård i tid. öjligtvis lite åt det positiva hållet. Lena Leissner, sönforskare och överläänet synnerligen prosören hanterade kare på neurologkliniken vid Universitetsfessionellt, och varvade ed en trevlig sjukhuset i Örebro, liknar tillståndet ed flera skratt bland pehåll verkligen söker läkarvård i tid. huor so väckte bekräfta att det finns ett saband ellan en tickande bob. Ändå drar sig ånga, forts. sida 3 Sönapné är ett potentiellt ycket kväll. deltagarna. sönapné och en allänt Resed, förhöjd in av risk so bjudits för sponsrade särskilt denna kvinnor, för att söka vård. Professor Sören Berg från Lund so allvarligt tillstånd so kräver edicinsk förtida död. Risken var förvånansvärt hög, Ett genant snarktillstånd kan lätt utveckla bedöning, frahåller Michael Twery, säger Nathaniel Marshall vid Woolcock sig till ett livshotande sjukdostillstånd för chef för sönforskningsavdelningen vid Institute of Medical Research i Sydney, den so inte söker vård i tid, säger hon. edleår! till National Institute of Health, NIH. riktigt Gott Nytt huvudansvarig för den australiensiska Karl Franklin, överläkare vid lungklinioch däred inforationsbehovet Kära vänner. Ett Han är huvudansvarig forskare för den fortsätter att växa studien. Vårt öte var planerat att ta en Liggande kvinna av Erik Grate Apnéföreningen ken på Norrlands Universitetssjukhus, Internet och UÊ Û} vìããþãìi iìêv ÀÊ * *Ê V Ê >à ià Schlyter och är Zodiakklockan av Endre Nees tillgång till största av de båda studierna. en 4 ars hade Bertil Enligt deras studie tie, en landstingsrådet gav oss en edlear fn har en } iìià >ÊÌ ÊiÌÌÊÃ> >ÀLiÌiÊ À }Ê arna. 40-åring ed bekyrad över att väntetiderna UÊÊ bi- har för utredalgren ett öte ed än hälften av våra beslutat att på prov ge ut ett inforationslarsgösta Drygt i från början friska personer sönapné saa risk attinforationsfrågor. en halv tie. Vi inviterade avslutefterso indre avlida i förtid ning på ånga håll är såoch så har styrelsen oriligt långa. I ut bladet Dröläget Söndagen den 28 septeber kl 14.oo arrangeras en proenad i Västertorp sjukvårdslandstingsrådet Lars ellan 30 och 60 år har trädande följts av NIHsepteber Lars Joaki Lundquist till vårt vår förnäliga hesidaper år. Vår tanke är att vi skickar i februari, aj, so en 57-åring. ningsvis Hägerstensåsen, hans oråde kan den so UÊÊ } iìià >ÊÌ Ê>ÌÌÊëÀ `>Ê v À >söker för den här Vårt syfte ed ötet Lundquist. Joaki forskarna under nästan 14 edlesöten dvs års tid. blad ed fyra nuer Granskden 8 aj. Invitationen känd för de ånga skulpturerna från 1950Måttlig till allvarlig sönapné geno exvis Apnéföreningen probleatiken tion oinnebär vi bjuder in till våra få vänta iedlesöte talet. Ingen föranälan. Mötesplats Torget nedanför upp till tre år på förvissa oss o att landstinget attallvarlig ningen visar att personervar saband ed att ed 15 eller fler ofrivilliga blev genast positivt besvarad och han per i saband utredninged Vårdguiden eller ochhyresbehandling. kunskap o de apnésjukas andningsuppehåll Tunnelbanan Västertorp. (röda linjen Fruängen) Tag sista vagnen o du/ni tillräcklig hargånger och deceber. sönapné löpte upp till tre så hög tia. En person ed allvarlig koer då att hålla ett ca 20 in långt innehållet skall speglavi åker T-banan. sönapné för CPAP-utrustning. debitering Vi vill gärna att situation. risk att avlida under observationstiden och därför ber kan ha upp till 400 sådana uppehåll per Anna-Lena Haverdahl anförande ed teat : Patientfören- Proenaden tar ca 1 1/2 ti. Guide är Kristina Rasch, tel Apnéföreningen. var diskuterades edlearnas intressen so Änen till so de den friska inför kontrollgruppen. För de Skicka natt. Den störda andningen ökar ingar en viktig inforationskälla ycket tillflödet fördes i en08-13 ötet 56positiv 49 o era synpunkter. ÕÌ>Ê V Ê F }Ã Ì }>Ê Ãi Ûi ÃiÀÊ>ÛÊ so förblev obehandladeuêêvar den allänna avavstresshoroner politiska beslut.. och försätteranda allas våra på en fortsatt kroppen och ivi hoppas anna-lena.haverdahl@svd.se info@apneforeningen.se sönapné. obehandlad tror att spridandet Jag fter dagens öte känner vi att de apeller kounikation i dessa frågor. Självfalgeno un-till-unetouêê i ÛiÌÊ>ÛÊ >`Êv ÕÃÊ«FÊà >«jiàê erfarenheter nésjukas situation koer att finnas in ånga Apnéföreningen, let kunde inget utlovas beträffande våra bidra till att fånga priärvården. ino skulle den ed på landstingets politiska agenda, Riggvägen 2, och än till kostnader för CPAP-behandlingen, en UÊÊ- >«jià >ÃÊ ÛiÀ > Ê«FÊÌÀ>v ÃBsönstörda kvinnor gravt Saltsjöbaden. av färdiga bidrag, och vi hälsar sjukvårdslandstingsrådet liv och, förodligen Lundquist lyssnade och förstod våra väsentligt bättre Det kan vara i for på vad ni vill ha ett kerheten Lars Joaki Lundquist välkoen till Sten Uggla i sin synpunkter. Vi hyser starka förhoppuêê- >«jià >ÃÊ >`iêliìþ`i ÃiÊv ÀÊ längre liv. Säger frågor eller synpunkter också, vårt edlesöte den 8 aj, ningar o att fraförallt kostnaderna sjukfrånvaron. på nästa sida. belyst i bladet. artikel för asker tas upp på ett positivt sätt i UÊÊ ÕÀÊi ÊÌ ` }ÊÃ>Ìà }Ê«FÊLi > ` }Ê Funderar du på Larsgösta Algren Tack Med vår patenterade budgetprocessen. koande denvare Vänliga hälsningar av sönapnéer kan ge fratida stora iteknologi kan isleep 20i att köpa en egen iteknologi Bertil Schlyter besparingar B-FöreningsBrev Det bestående innet av inforationen vid edlesötet den 4 deceber var att varje inut är livsavgörande när Patrik Vouri Jag tror att spridandet av allas våra från Civilförsvarsförbundet talade o hjärtstartare. Han redogjorde på ett pedaerfarenheter geno un-till-unetoapnéföreningen stockhol gogisk lättfattligt sätt hur vi alla kan göra den skulle bidra till att fånga in ånga 0en 8 insats 0 5 0oberoende 1 av ålder, utbildning gravt sönstörda kvinnor och än till eller tidigare erfarenhet för att rädda livet ett väsentligt bättre liv och, förodligen någon so drabbats av ett hjärtstopp. rsötet 2008 hölls den 21på februari också, längre liv. Säger Sten Uggla i sin Vi fick40 lära oss att chansen att överleva i Tellus Fritidscenter ed drygt artikel på nästa sida. inskar ed 10 procent för varje inut deltagande edlear. Kvällen inleddes går. Med en hjärtstartare nära till ed ett ycket intressant och so underhålhands ökar öjligheten att överleva ed lande föredrag av professor Sören Berg er än 50 procent. från Lund so bjudits in av Resed, Han visade hur en hjärtstartare fungerar so sponsrade denna kväll. Teat förden skall användas av var och en. och hur hans föredrag var CPAP-behandlingens Det är en autoatisk extern defibrillatorinverkan på känslor och sexualitet. Han apparat so hjälper ett stillastående hjärta inledde föredraget ed att beskriva att starta igen. Det fragick tydligt geno röstinstrukapnéernas inverkan på olika kroppsfunktioner på svenska hur an skall använda tioner och efter en kort bensträckare preapparaten. senterade han studien o sexualitet so I praktiken är det oöjligt att den fel. Skulle an t ex försöka gjorts av doktoranden Marian använda Pedersen, använda hjärtstartaren på en person so Köpenhan, so tyvärr var förhindrad inte har drabbats av hjärtstopp så fungerar att koa. den inte Ett år ed Dröläget! FRÅN ÅRSMÖTET sss De första inuterna är avgörande vid hjärt- och lungräddning PS. Du so har en aildress, läna den till: johan.pohl@transit.se Vakna! Första nuret ute! Kära vänner. Ett riktigt Gott Nytt år! Apnéföreningen fortsätter att växa och däred inforationsbehovet till edlearna. Efterso indre än hälften av våra edlear fn har tillgång till Internet och vår förnäliga hesida så har styrelsen beslutat att på prov ge ut ett inforationsblad ed fyra nuer per år. Vår tanke är att vi skickar ut bladet Dröläget i saband ed att vi bjuder in till våra edlesöten dvs i februari, aj, septeber och deceber. Vi vill gärna att innehållet skall spegla edlearnas intressen och därför ber vi o era synpunkter. Skicka de till info@apneforeningen.se eller Apnéföreningen, Riggvägen 2, Saltsjöbaden. Det kan vara i for av färdiga bidrag, frågor eller synpunkter på vad ni vill ha nuer 2 belyst i bladet. apnéföreningen stockhol nuer 1, årg 2 Skota an goseglet! ; a_ bzy 6ec [ gzc^c\zc e h`jaeijgkvcyg^c\ ^ K~hiZgidge# 7 YZ Zc `dchi" dx] bdi^dchyv\# en stockhol w w w. a p n e f o r eningen.se I TV-prograet är sönapnésynddr Åsa ställdes frågan ro en folksjukdo?...klockan rusar TV-teaet in i sovruet, att vakna ed en kaeralins fraför näsan kändes R lite ovant Tisdagen den 18 noveber kl i TV2, sänds prograet av Dr Åsa. Just detta prograet det sjätte geensaa nänare handlar o vår sönapnésyndro. inspelning blir ca Ca 8 tiars 29 inuter i tv-rutan. Apneföreningen var ed, representerad av Stig Larsson so utsattes, tillsaans ed Åsa, för en sönregistrering på Aleris FysiologLab på Riddargatan där Richard Harlid är verksahetschef. Sören Berg drog både vitsar och fakta. för de so inte koer i deras grupp ed åttlig till allvarlig for h o l. av under behandling. sönapné avlidit ot 7,7 procent i den ingen i stock e nstudierna p n é f ö rbåda också vikten friska gruppen edunderstryker i d n i n g f r åenr a av8att 0personer ofrivilliga andningsupen edlest Detta är den första studien so kunnat nu Båda sov alltså över Stig Larsson visar dr Åsa hur en andningsask fast ed olika registrebör sitta. rade resultat. Dessa båda sönkurvor analyserades och dagar senare träffades några tv-teaet igen för att få Richards bedöning av sönkvaliteten och av vådan av att sönapnésyndro. inte behandla Det kan sägas att Dr Åsa sov gott. Efter prograet kan du chatta ed Åsa. Ställ frågor! Vi kan publicera dessa i nästa nuer....vid pennan och i tredje person: Stig Larsson 11 kg inus... åkoor och apné. Sören Berg drog både vitsar och fakta. R 8 aj kl Hjärtligt välkoen till edlesötet läpliga och individuella M D till (Nära Hornstull) 21 februari av Hornsgatan. torsdagen den Lignagatan 6 i hörnet Berg och hans doktorand Plats: Tellus fritidscenter, bjudit in Ass professor Sören CPAPo sexualitet och So talare har Resed de koer att tala Köpenhan och Marian Petersen, behandling. sina produkter och Medela visar 1700 Resed, Intraedic serveras Kaffe och sörgås presenterar 1830 Välkoen och Marian Petersen 1835 Sören Berg 1945 Årsöte 2100 Slut Verksahetsberättelse för 2007 och Verksahetsplan för 2008, se sid 3. grasserar, Influensa och agsjuka 35 personer till kväländå ko närare lens öte. so är dietist Talare var Eva Kapplass lärde ut vad Hon på Huddinge sjukhus. vad an skall undvika an skall äta och o att bli för fet och o an vill undvika Föredraget uppskattades an vill å bra. ställdes. och ånga frågor diskuterades Efter kaffe och sörgåsföreningen vill att vad edlearna Önskeål fraställdes skall syssla ed. Ett annat o hjälp ed askanpassning. få fra bättre villkor önskeål var att Styrelsen försöker vid köp av asker. tjänsteän ino fn få uppvakta högre föreningen och SLL för att presentera bättre villkor vid o fraställa önskeål och asker. användning av CPAP forts. nästa sid. M M 16 dagens edicin nr 3/10 onsdag 20 januari 2008 Plats: Tellus fritidscenter, Lignagatan 6 i hörnet av Hornsgatan. (Nära Hornstull) Hornstull) onsdag...en har fortfarande CPAP. Viktinskningen fortsätter. Medlesöte i Apneföreningen i Stockhol torsdag den 24 septeber 2009 kl PrOMenAD MeD APneFöreningen, DennA gång MiTT i CiTY! edlesöte onsdagen den 13 aj 2009 Patientföreningar en viktig inforationskälla inför politiska beslut. debatt Alla har vi ett ansvar att Vi är so vanligt till vid hjärträddning. hjälpa på Tellus Fritidscenter, Lignagatan 6, i hörnet De av Hornsgatan och inuterna är avgörande. första nära Hornstull Vad kan an initialt göra och hur. Prograet i sin Patrik. Vuori talar helhet. o hjärt- och Våra leverantörer lungräddning sat visar sina o hjärtprodukter och nyheter startaren so är en obil defilibrator so alla kan Kaffe och sörgås använda serveras efter viss utbildning Välkoen Patrik Vuori Patrik Vuori är ansvarig pratar o hjärträddför FRG i Järfälla. FRG ning och hjärtstartaren är Frivillig Frågor och Resurs Grupp ino svar civilförsva Föreningsärenden ret so rycker in och hjälper kounen vid kriser. Prograet i sin helhet BREAS, Resed, Meddela, Dolea, Active Care, Fisher & Paykel visar sina produkter Välkoen Dr Morteza Rohani Sönapné och hjärt o kärlsjukdoar Apnéföreningen fortsätter att växa, en hur blir vi fler och starkare? Gert Grundströ Föreningsärenden Plats: IZaajh [g^i^yhxzcizg! A^\cV\ViVc + ^ ] gczi Vk =dgch\vivc# (Nära E Hjärtligt välkoen till edlesötet 8 aj kl Nu kan ni bara inte stanna hea! Den 8 aj har vi fått löfte av bitr Sjukvårdslandstingsrådet Lars Joaki Lundquist att han skall besöka oss och tala i ca 20 inuter. Dessuto koer Professor Torbjörn Åkerstedt, so är chef för Stressforskningsinstitutet på Stockhols Universitet. So vanligt från Stockhol Heart Center har lovat att prata o Sönapné och kopplingen till hjärt och kärlsjukdoar Dr Morteza Rohani doktorerade i aj i år. Vi är so vanligt på Tellus Fritidscenter, Lignagatan 6, i hörnet av Hornsgatan och nära Hornstull. Källa: Wikipedia Årsöte i Apneföreningen i Stockhol den 25 februari 2009 kl 18.15, Kopplat till bukfeta behandlingen Torbjörn Åkerstedt Sönighet är vi på Tellus fritidscenter, Lignagatan 6 konsekvenser i hörnet av Hornsgatan. ( Nära Hornstull) - definition, orsaker och PatientDolea AB är vår värd. Hjärtligt välkona! Lars Joaki Lundquist föreningar en viktig inforationskälla Lundquist att han skall besöka oss och politiska beslut. BREAS MedicalResed, inför AB, Företagsvägen 1, Dolea, Mölnlycke. Tel Kundtjänst: Intraedic, tala i ca 20 inuter. Dessuto koer Fax: E-ail: order@breas.co, breas@breas.co Föreningsärenden sina produkter. Professor Torbjörn Åkerstedt, so är chef Breas och Medela visar för Stressforskningsinstitutet på Stock- Den 8 aj har vi fått löfte av bitr Sjuk- Hjärtligt välkoen Årsöte i Apnéföreningen i Stockhol Apnéföreningens öte ed Landstinget. Dr Morteza Rohani snabbt identifiera andningsbesvär och ge den est CPAP? Du vet väl o att du har 5% extra rabatt* hos oss? Nu kan ni bara inte stanna hea! *endast för edlear i Lars Joaki Apnéföreningen i Stockhol vårdslandstingsrådet riggvägen 2, 13344hols Välkoen saltsjöbaden. vanligt Universitet. So för info aila till info@apneforeningen.se Hornstull) 6 i hörnet av Hornsgatan. (Nära 20i Jan08.indd Lignagatan 1 fritidscenter, Plats: TellusiSleep eller gå in på :16:41 organisationsnuer: pg-nr , apneforeningen i stockhol ansvarig utgivare: bertil schlyter en pratar ed edlear. Ulla Söder, Resed, PS. Du so har en aildress, läna den till: johan.pohl@transit.se Å En rolig dansk förgyllde vår kväll och berättade sabanden ellan olika Från edlesötet 6 deceber 2007 Åsa Elisabet Vilbäck, född 20 juni 1974, kirurgi i Örebro, är ST-läkare i plastikkrönikör och tv-prograledare. i den första säsongen av Expedition Robinson Åsa Vilbäck deltog Under hösten arbetar hon på Sveriges prograet Dr Åsa, Television ed hälsodär hon svarar på frågor ed hjälp en rad olika edicinska av olika experter. Hon har tilldelats och stipendier. flera priser Foto: stig Larsson FråN årsötet personalbostäderna på Johannes Brandstation på Johannesgatan. Skota an goseglet! ute! Vi stannade till vid Drottninghuset ed fasad ot kyrkogården. Vakna! Första nuret Apnéföreningens öte ed Landstinget. apnéföreningen stockhol Den låga byggnaden står kvar sedan invigningen 1687 då den var D en Barhärtighetsinrättning för indre beedlade. Nu är det Nu är nuer 2, årg 2 wdet wdags w. för a phjärtn eoch f olungräddning! r e n i n g e n.detta s e viktinskningsprojektet är0för 5 0ig 1 Medlesöte den ett äldreboende för välbesuttna pensionärer ed lång kötid. M 4 deceber 2008 en fantastisk öjlighet att rätta till ina E Nu är det dags för höstens första Så var vi frae vid Johannes Kyrka, invigd 1890 och so nu Sov lugnt. Medlesöte den 25 septeber 2008 forts. från sid 6 isleep 20i sköter sig själv. Vänliga hälsningar är till salu då försalingen krypt på grund av Cityoläggningen kostvanor en också lära ig att göra Bertil Schlyter och alla kontor och varuhus so tillkoit längs Regeringsgatan deceber orsakat variationerna. Det visade att in andra val än jag gjort tidigare. Har failj Patientföreningar 30 dagar Majkyrkan 2006 Juni 2006 Juli 2009 Feb en viktig inforationskälla inför politiska beslut. edlesötet Fråned ochmedian Malskillnadsgatan. Idag delarapril försalingen teori fungerade. Tryck 12,0 so 10,6 9,40 flera östeuropeiska katolska försalingar funnit en 10,4 hevist 9,80 ed 10 årig son sat en hund. Är lyckligt Ino loppet av två ånader lyckades jag 7,41 prägel. 7,54 7,24 7,34 här.behandlingstid/h Kyrkan har dessuto invändigt8,00 en stark katolsk lottad ed ett arbete. Agendan är ofta full. eliinera satliga störningsoent Tex. Maskläckageligger l/s en av vår 0,16 0,16 0,12 0,00 0,04 På kyrkogården för stor andningsask (M) fick byta till (S). AHI 15,0 12,2 10,1 3,00 1,00 Jag insåg snabbt att alla dessa läckra recept Dåligt onterad andningsask där AI 6,00 4,90 3,50 0,10 i Stockhol 0,00 Årsöte i Apnéföreningen Patrik Vouri från Civilförsvarsförbundet deonstrerar på Gert Grundströ från styrelsen. so finns i boken inte skulle finnas tid för Ett gott år har passerat och ett gott nytt år har börjat. fästraen so håller jukdelen på plats HI 8,90 6,70 6,10 2,70 1,00 inte kopplade vid satliga fästpunkter. Tid i Apné % 3,90 3,20 2,20 0,00 0,00 att göra. Jag håller ig till den tillåtna listan Föreningen ser fra eot de träffar ed edlear, Utblåsningsventilen var inte riktigt på Tid i Apné in. 18,7 14,2 9,95 0,00 0,00 Patrik berättade också o Civilförsvarsoch iproviserar. Det tar lika lång tid att leverantörer och sakkunniga so fördjupar vår kunskap! plats. Vinkeln ot pannan fick där justeras för förbundets projekt Hjärta att hjälpa göra lite buljong, koka 2 ägg so att vänta ålet äratt attiniera läckaget. Jag fick testa olika sovpositioner jag fickidag de bästa Definitioner sprida hjärtstartaretills i Sverige. har värdena. på en 150 gr haburgare. Jag har funnit Varje ut ånad jag ina data till Apné = frånvaro av luftflöde an placerat den i skickade ånga kouner. Centralapné = centralnervösa andningsgenerator har avstannat Johan Pohl fick jag sönkliniken. Efter sex ånader att isodieten inte är en diet för ig utan Hypopné = luftfödet faller 50% eller er under 10 sekunder satidigt so blodets syreättnad ett utlåtande från överläkaren Norala vanlig at. So det känns nu så koer esultatet var lugnande för de so inskas ed 4% eller er änniskor brukar inte ha så låga och bra känner oro kring detta oråde. AHi = Apnéhypopné-Index är de saanlagda antalen apnéer och hypopnéer per sovtia. värden! jag fortsätta ed denna tillsvidare. Skillnaderna före och efter behandling AHI < 10 anses vara noral. AHI > är lätt till åttligt, AHI > 20 är uttalad För ig var detta ett kvitto och ett bevis Ai = Apné-Index betyder antalet apnéer per sovtia. AI< 5 anses vara noral. ed CPAP var knappt ätbara, en på att jag hade lyckats ed in föresats att Vi är so vanligt på Tellus Fritidscenter, Hur står det till ed Hi = Hypopné-Index betyder antalet hypopnéer per sovtia öjligtvis lite åt det positiva hållet. påverka in sönkvalité! Influensa och agsjuka grasserar, en Lignagatan 6, i hörnet av Hornsgatan och Ulla Söder, Resed, pratar ed edlear. näsa och svalg? * Hypopné = luftflödet faller 50% eller er under 10 sekunder satidigt so blodets syreättnad inskas ed 4% eller er Sören hanterade änet synnerligen proföruto all statistik so jag salat på ändå ko närare 35 personer till kvälnära Hornstull fessionellt, och varvade ed en trevlig 65-75% av alla Cpap-användare ig kan jag idag konstatera att jag fick ett lens öte. huor so väckte flera skratt bland har syto så so torrhet, Hjärtligt välkoen till nytt, piggare och friskare liv. Det var värt Talare var Eva Kapplass so är dietist Prograet i sin helhet. Professor Sören Berg från Lund so bjudits in av Resed, so sponsrade denna kväll. deltagarna. forts. sida 3 viktinskningsvarje inut av nerlagd tid. på Huddinge sjukhus. Hon lärde ut vad svullnad och öhet från slehin17.00 Fisher & Paykel, Resed, Respiroprojektet I tabellen nedan ser du hur värdena har an skall äta och vad an skall undvika norna i näsa och svalg. Vad är nics, Dolea visar sina produkter torsdagen den 21 februari utvecklats över tiden fra till idag. o an vill undvika att bli för fet och o orsaken till detta och hur kan an vill å bra. Föredraget uppskattades Mai-Lis Hellénius är professor vid Karolinska Institutet och arbetar bland annat CofortGel Full vår frästa helask någonsin det avhjälpas? So talare har Resed bjudit in Ass professor Sören Berg och hans doktorand och ånga frågor ställdes. Vårt öte var planerat att ta en Avgiftssysteet CPAP och asker. en sexualitet 4 ars hade Bertil Schlyter ochefter kaffe ed livsstilsfrågor för hjärtkärlsjuka. Hon känner igen riskerna ed snarkning hos Marian Petersen, Köpenhan och de koer att tala o och CPAPGábo Kovács och sörgåsför diskuterades tie, en landstingsrådet gav oss Välkoen en Möjligheterna ett saarbete kring Larsgösta Algren ett öte ed bi-edlearna att kontakta oss för er inforation Välkoen Fisher & Paykel Healthcare hjärtpatienter. behandling. Tel eller pye622d@tninet.se vad vill atttill föreningen individen själv utan även den an Vi är so vanligt på Tellus Fritidscenter, Hur är det att leva ihop ed en Tel kundtjanst@respironics.co och en halv tie. Vi inviterade avslutträdande sjukvårdslandstingsrådet Lars Fisher & Paykel, se till vänster Fisher & Paykel Healthcare AB, Spjutvägen 6, 175 av 61 hjärtkärlsjuk Järfälla. De so drabbats doar har ofta bukfeta vilket är kopplat till skall sysslainforationsfrågor. ed. Önskeål fraställdes inbjuder till en föreläsning i fukvretenvägen 10, SOLNA lever ihop ed. Många gånger får Lignagatan 6, i hörnet av Hornsgatan och 1700 Resed, Intraedic och Medela visar sina produkter partner so har sönapné? ningsvis Lars Joaki Lundquist till vårt Möjligheterna till att sprida inforajoaki Lundquist. Vårt syfte ed ötet Kontor: , Fax: Eaboda o hjälp ed askanpassning. Ett annat nära Hornstull. snarkning. På lång sikt är det viktigt att titta på hela sitt livsönster geno att till exetens tecken. Under en tie tittar Docent Ragnar Asplund talar Eail: info@fphcare.se Hesida: edlesöte den 8 aj. Invitationen ofåapnéföreningen geno exvis var att förvissa oss o att landstinget även den anhöriga proble ed önskeål tion var att fra bättre villkor under rubriken Sön hos äldre pel se över sina at- och otionsvanor och försöka gå ner i vikt. Redan en liten viktvi på anatoi och funktion i näsa blev genast positivt besvarad och han eller i saband har tillräcklig kunskap o de apnésjukas 1830 Välkoen störd nattsön so följd av vid köp avvårdguiden asker. Styrelsen försöker ed hyresprograet i sin helhet Årsöte, årsöteshandlingar nedgång kan ha god effekt, säger Mai-Lis Hellénius 16 aj gör vi en stadsproenad i de gala kvarteren runt stureplan, salaoch gränd, koer då att hålla ett ca 20 in långt debitering CPAP-utrustning Sören Berg och Marian Petersen presenterarsituation. och svalglördagen sat hurden proble från fn få uppvakta högre för tjänsteän ino Fisher & Paykel, Resed, finns i tidningen det en livet. torben gruts väg 5, saltsjöbaden Tunneln, nalen, Drottninghuset, Johannes kyrka, von Döbelns grav och slutar vidpåverkan Johannesi dagliga brandstation. anförande ed teat : PatientförenÄnen so diskuterades var 1945 Årsöte SLL för att presentera föreningen och slehinnan otverkas. Respironics, Dolea och Slut för info aila till info@apneforeningen.se Sjuksköterskan Anna Ståhlkrantz ingar en viktig inforationskälla inför ötet fördes i en ycket Akuta och långsiktiga konsekvenser av Proenaden tar ca 1 1/2 ti. Mötesplats kl under svapen, stureplan. ingen föranälan Slut fraställa önskeål o bättre villkorpositiv vid eller gå in på Breas visar sina produkter Vart Välkona! politiska beslut.. hoppas på en fortsatt obehandlad sönapné. koer att berätta o sin studie användning avanda CPAPoch ochviasker. välkona! Kristina rasch och Johan Pohl är våra ciceroner. organisationsnuer: Verksahetsberättelse för 2007 och Verksahetsplan för 2008, se sid 3. kounikation i dessa Självfalfter dagens öte känner vi att de ap , apneforeningen i stockhol Behovet av ökad fokus på sönapnéer CofortGel Full vår frästa helask någonsin pg-nr forts. frågor. nästa sid. so hon gjort då hon har interv let kunde inget utlovas beträffande våra nésjukas situation koer att finnas ino priärvården. ansvarig utgivare: bertil schlyter juat anhöriga till individer ed Välkoen att kontakta oss för er inforation Välkoen kostnader för CPAP-behandlingen, en ed på landstingets politiska agenda, Sönapnéernas inverkan på trafiksätel kundtjanst@respironics.co obstruktiv sönapné o hur de Lundquist lyssnade och förstod våra och vi hälsar sjukvårdslandstingsrådet kerheten Anna Ståhlkrantz Fisher & Paykel Healthcare AB, Spjutvägen 6, Järfälla. Vretenvägen 10, SOLNA Kontor: , Fax: synpunkter. Vi hyser starka förhopplars Joaki Lundquist välkoen till Sönapnéernas ökade betydelse för Medlesöte ed inforation upplevde sitt dagliga liv innan Eail: info@fphcare.se Hesida: Plats: Tellus fritidscenter, Lignagatan 6 i hörnet av Hornsgatan. (Nära Hornstull) ningar o att fraförallt kostnaderna vårt edlesöte den 8 aj, sjukfrånvaron. deras partner fick behandling ed Att leva ed någon so har Jenny Theorell Haglöw doktorerar Prograet i sin helhet. för asker tas upp på ett positivt sätt i Hur en tidig satsning på behandling CPAP. sönapné påverkar inte bara den koande budgetprocessen. Larsgösta Algren av sönapnéer kan ge fratida stora i april i Uppsala o kopplingen Resed, BREAS, Dolea, Vart Välkona! besparingar Respironics och Fisher & Paykel är vi på Tellus fritidscenter, Lignagatan 6 i hörnet av Hornsgatan. ( Nära Hornstull) Dolea AB är vår värd. Hjärtligt välkona! Resed, Intraedic, Dolea, Breas och Medela visar sina produkter Välkoen Välkoen att kontakta oss för er inforation Vretenvägen 10, SOLNA ansvarig utgivare: bertil schlyter torben gruts väg 5, saltsjöbaden för info aila till info@apneforeningen.se eller gå in på organisationsnuer: pg-nr , apneföreningen i stockhol diabetes och sönapné. Hon koer att tala o detta vid vårt edlesöte. Vart Välkona! CofortGel Full vår frästa helask någonsin Tel kundtjanst@respironics.co Torbjörn Åkerstedt Sönighet - definition, orsaker och konsekvenser Lars Joaki Lundquist Patientföreningar en viktig inforationskälla inför politiska beslut Föreningsärenden Fisher & Paykel Healthcare AB, Spjutvägen 6, Järfälla. Kontor: , Fax: Eail: info@fphcare.se Hesida: av edlearna vid förra ötet visar sina produkter Välkoen Jenny Theorell Haglöw o Diabetes och Sönapné Föreningsärenden Vi klarar inte nya diabetesriktlinjer patienter behöver dubbelt så ycket tid till sina Diabetessjuksköterskor ino priärvården ska kunna förverkligas, skriver tre debattörer. o Socialstyrelsens rekoendationer Vår studie visar att det behövs perso- en heltidstjänstgörande dia- betessjuksköterska ino priär-vården bör inte ha fler än 400 diabetespatienter för att tillgodose kraven på vård av god kvalitet, visar beräkningar. I nuläget är antalet patienter per diabetessjuksköterska i genosnitt dubbelt så stort. Det visar Många oent åste prioriteras ner tidsstudien på 23 vårdcentraler ed ellan och listade patienter. Det stora patientantalet per sjuksköterska edför att ånga oent åste prioriteras ner. Bland annat saknas tid för patientutbildning, so i realiteten oftast är helt bortprioriterad. Endast var fete vårdcentral bedriver grupputbildning i någon for, visar vår studie. Personer ed typ 2-diabetes behandlas so regel på vårdcentralerna av tea bestående av läkare ed specialistkopetens i allänedicin sat diabetessjuksköterskor. Med diabetessjuksköterska avses en legitierad sjuksköterska ed äneskopetens ino diabetesorådet sat pedagogisk Mona Andersson (till vänster) är ordförande och Britt-Marie Carlsson vice ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård. kopetens. Hon/han ansvarar för en sjuksköterskeledd ottagning för patienter ed diabetes, vilken är ett kopleent till allänläkarens ottagning. kopetensen finns alltså oftast, en i prioriteringen ellan patientgrupper får gruppen sjukdoar såso ed kroniska nu estår tillbaka 1, åförrer g 3 diabetes pockande behov från i övrigt friska ner ed till exepel övre luftvägssjukdoar. Start av insulinbehandling eller andra nödvändiga insatser för Karin Wikblad att förbättra är professor vid kontrollen av diabetessjukinstitutionen för edicinska doen nedprioriteras och vetenskaper, Uppsala univer- kan få vänta till efter soasitet. ren eller efter influensa-perioden, eller när ålet för telefontillgänglighet uppfyllts. Det riskerar att insatser skjuts fraåt i tiden ed ökad risk för koplikationer av i det näraste en fördubbling av den tid diabetessjuksköterskor ino priärvården får ägna åt diabetespatienterna för att Socialstyrelsens rekoendationer ska kunna förverkligas. Prioritering av diabetesvården ino priärvården är en lönsa satsning då de stora kostnaderna fraför allt beror på sjukdoens koplikationer. i dag har okring god Jul & gott nytt År tillönskas alla våra läsare! svenskar diagnosen typ 2diabetes. Antalet väntas stiga edan åldern då an får sjukdoen förväntas sjunka. Det är inte ovanligt ed nyinsjuknade i 40-årsåldern. Dessa personer ska leva länge ed sin sjukdo. Tidiga insatser ed läkeedel, rådgivning för egenvård och a p n é f önödvändiga r e n i nlivsstilsförändringar gen stockhol är därför viktiga för att undvika och behålla en w w w.koplikationer a plivskvalitet. neforeningen.se god diabetessjukdoen. Hur ska då priär vården kunna nå upp till Socialstyrelsens rekoendationer o god diabetesvård? göra. Sönapné likso typ 2-diabetes, etabolt syndro och hypertoni är ofta nära länkat ed övervikt, och det är därför naturligt att doktorn rekoenderar bantning. I praktiken är det få patienter so utan kvalificerat stöd klarar att gå ner i vikt och hålla en sådan vikt under lång tid fraöver. Läkeedel blir då allänhet alternativet, en för sönapné använder an vanligen CPAP, en inirespirator so skapar ett ökat lufttryck vid inandningen och däred vidgar luftvägarna så att snarkningen upphör och syrsättningen blir fullvärdig. Nyligen har vår grupp vid överviktsenheten, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, i British Medical a ppublicerat n é f ö rene artikel n i n gso e nvisar s tatt ockhol Journal o an åstadkoer viktnedgång här ed proteinpulver, så kallad very low calorie diet så har det positiva effekter på sönkvaliteten. Överviktiga än ed sönapné so gick ner kg under en tvåånadersperiod uppvisade draatiska förbättringar av sönkvaliteten. Vissa av de kunde sluta ed sin CPAP, andra fortsatte att använda den, en behövde väsentligt forts. sid 11 Låt våra sönapnépatienter få en ansiktsask so passar Avskaffa karensdagen för akutpersonalen åste vidta Richard Harlid och Stephan alla tänkbara Rössner anser att landsåtgärder för att hejda och tingen och inte patienterna stoppa de ska bekosta nya syrgassittsaa asker till inirespiratorer. virus och sjukdoar so skapar ett ökat lufttryck vid Sjukfrånvaron inskar en siffsönapné är en underdiagnosso nu inandningen och däred vidgar ror de senaste åren visar tyvärr tiserad folksjukdo. Upprepade Richard Harlid (till vänster) är Håkan Jörnehed förekoluftvägarna så att snarkningen att sjuknärvaron ökar, även nattliga andningsuppehåll, överläkare på Aleris sönlaboer året o. är vice gruppupphör och syrsättningen blir bland vårdpersonalen. snarkning, dålig utsövdhet vid ratoriu. Stephan Rössner är Det handlar ledare för fullvärdig. Det kan finnas flera anleduppvaknandet, huvudvärk och professor på överviktsenheten vid bland annat vänsterpartiet i ningar att gå till arbetet när nedsatt prestationsföråga hör Karolinska universitetssjukhuset i Stockhols läns o calicinyligen har vår grupp vid an är sjuk. Det kan handla till kardinalsytoen. Många Huddinge. virus (vinterlandsting. överviktsenheten, Karolinska o arbetsoral, en också so dagtid sonar under sjukan) kräk universitetssjukhuset Hudekonoiska överväganden. För arbetet eller vid ratten kan isslängre passar. Våra patienter och agsjukebakterien VRE. dinge, i British Medical Journattarbetande personal kan tänkas ha ett sönapnésyndro. har gjort precis så so det står Det tillskapas enkelru, nya nal publicerat en artikel so de Men när kan sjukfrånvaro en natt innebära ett Diagnosen kan ställas enkelt i läroböckerna. under arbetet eller vid ratten issröntgenavdelningar, nya rutiner visar att o an åstadkoer ganska stort avbräck på lönen. ed sönregistrering so koer till landstingets hjälpproinska att för och processer viktnedgång - här ed för att få byta ut Diagtänkas ha ettedelscentral sönapnésyndro. Vi anser att det behövs en fångar upp andningsuppehåll, sittspridning, en aldrig teinpulver, så kallad very low översyn av sjuknärvaron ino nedsatt syreättnad och sin ask till en slankare variant det positiva tänks tanken att bättre villkor calorie diet - så harnosen kan ställas enkelt sönregistsjälva åste att de ed vården och dess konsekvenser, sönkvalitet under nattens får de veta för vårdpersonalen ökar patienteffekter på sönkvaliteten. indre version de inte inst ur ett patientsäkertiar. köpa denna sönapné ed rering so fångar upp andningsuppehåll, än säkerheten. Överviktiga hetsperspektiv. Att änniskor Så långt är allt gott och väl. har ju redan fått en. so gick ner kg under en so söker vård och kanske har Men när det sedan koer till nedsatt syreättnad är det lagligt och tillåtet att tvåånadersperiod uppvisade nedsatt iunförsvar, öter terapin finns, so vid så ånga det förefaller både för våra av ersätta karensdagsbortfaldraatiska förbättringar och sönkvalitet och för oss själva personal so själv är sjuk eller andra folksjukdoar, en diskrepatienterunder de sjuklöneav ot Vissa det Strider let? sönkvaliteten. ologiskt att patienter so sittad, är ett dåligt exepel på pans ellan vad doktorn rekodjupt Så CPAP, andra tiar. långt lagen? O detta råder olika kunde sluta ed sinnattens i och vad patienten patientsäkerhet. enderar Harlid Skriver Richard och Stephan på detta sätt till en inial uppfattningar. Jonas Malberg, fortsatte att använda den, en kan göra. kostnad Lars allt gott och väl.genofört Men de livsstilsipraktiken en geensa artikel i Dagensbehövde Medicin. indre väsentligt är professor i arbetsrätt ochrössner vänsterpartiet vill avskaffa förändringar so förbättrar på andningshålla att arbetsrättsjurist för Gellner, lufttryck ovanpå detta när det sedanderas koer situationtill karensdagen på nationell nivå sönapné likso typ 2-diabetes, Svenskt Näringsliv, enar att vägarna öppna. en redan nu vill vi i Stockska straffas ed att behöva etabolt syndro och hypertoni so anfinns,nuso det är öjligt. Det finns ingetönapné nära CPAP är en askin terapin vid så är en underdiagnostiserad ed överlänkat hols läns landsting ersätta är ofta inköpa en ask so passar till hindrande i lagstiftningen. antingen kan inköpa för x tusen därför naturligt nya anatoiska förhålakutsjukvårdpersonalen för vikt, och det är folksjukupprepade nattliga andhyra från andraderas eller också ånga Vi är i gott sällskap och nu folksjukdo.rekoenderar kronor inkostbortfall vid karensdag. att doktorn landen. Vi föreslår att landshandlar det o politisk vilja. landstingets hjälpedelscentral. få utsövdhet I praktiken är det Till en början är detta en doar, en diskrepans ningsuppehåll, dålig bantning. snarkning, tinget ogående oprövar sin Ytterst handlar det o att du När nu våra patienter frakostnad för landstingen en patienter so utan kvalificerat inställning. Detta är patienter kräva i vikt och vad doktorn so patient åste kunna vid uppvaknandet, huvudvärk nedsattgått ner ellan ner i vikt och ochgångsrikt vi är övertygade o att det på stöd klarar att gå so ska uppuntras för sina att bli ohändertagen av frisk däred draatiskt förbättrat under lång förändra sin livsattvad längre sikt är en besparing för hålla en sådan vikt insatser är det inte och prestationsföråga hör till kardinalpersonal i vården. sin livssituation sårekoenderar landstinget och för hela satid fraöver. Läkeedel blir då situation, inte straffas geno att Att ta bort karensdagen för konstigt att även ansiktet har en för dubbla askuppalternativet, hället. Det gäller förstås också i allänhet tvingas inköpa patienten i praktiken kan sytoen. Många so dagtid sonar en landstingspersonal är också salnat, och att den ask so för patienterna so tas eot av sönapné använder an vansättningar! bra åtgärd för att bli en attrakhör till CPAP-utrustningen inte frisk personal. ligen CPAP, en inirespirator tiv arbetsgivare. Alla är nog överens o att vi Vi föreslår att landstinget ogående oprövar sin inställning Människor so söker vård ska inte öta personal so själv är sjuk, skriver Håkan Jörnehed, landstingsledaot för vänsterpartiet. Richard Harlid och Stephan Rössner anser att landstingen och inte patienterna ska bekosta nya syrgasasker till inirespiratorer. nuer 1, årg v ha ö o nuer 2, årg 3 Filvisning på årsötet Drolaget-nr2_10.indd 2 Du vet väl o att du har 5% extra rabatt* hos oss? Prograet i sin helhet. Läs er på sid 3 Förra årets räkfrossa blev en lyckad vårfest. M den 22 septeber Mötet startar kl Välkona! Medlesöte i Apnéföreningen Prograet i sin helhet. i stockhol torsdagen den 19 aj Vi salas kl Välkona! Medlesöte i Apnéföreningen i stockhol torsdagen V-Gruppen salas Plats: Tellus Fritidscentru, Lignagatan 6 i hörnet av Hornsgatan. (Nära Hornstull) Anälan (so är bindande) senast 14 aj till Kristina Rasch e-post kristina.rasch@swipnet.se, tel eller till Johan Pohl e-post johan.pohl@transit.se tel Vi börjar kl 18oo VÄLKOMNA Fisher&Paykel, ResMed, Breas och Respironics visar sina produkter aj Fisher & Paykel, resmed, *endast för edlear i i Stockhol respironics, ActiveApnéföreningen Care, Breas, Dolea och sonomed visar sina produkter. Kaffe och nyvalde ordföranden gert grundströ avtackar Bertil schlyter ed bloor och hedersdiplo. se rapport från årsötet! sörgås serveras. värd för hälsar kvällen är Fisher&Paykel. Pernilla och gabriella berätta o företagets nya giv Ordförande välkoen Kenneth vallenhol håller sitt föredrag o apnébettskenor Årsöte, årsöteshandlingar Föredragshållare är finns i tidningen Y och berättar o sitt arbete Årsötesförhandlingar Föreningen inbjuder till Räkfrossa på Prograet i sinnästa helhet. edlesöte tisdagen 18 aj.(nära Hornstull) Plats: Tellus fritidscenter, Lignagatan 6 i hörnet av Hornsgatan. Pris 50:-/person. Välkona! 2010 Vår värd är ResMed och de koer att inforera o sina produkter från Narval. *endast för edlear i Vi är so vanligt i Tellus Fritidscenters lokaler, Hörnet av Lignagatan 6 och Hornsgatan. septeber sköna aj välkoen... Funderar du på att köpa en egen CPAP? Kenneth Vallenhol från ResMed Vart Välkona! Dro la get-nr1_10.indd 2 nuer 2, årg Ordföranden hällsar välkoen Apnéföreningen i Stockhol Anders Broströ visar sin DVD Teaet i Jönköping och Linköping har gjort en DVD so är änad för kliniker so utreder och behandlar sönapnésyndroet. Den ska kunna användas so inforation till patient enskilt eller i grupp. apnéföreningen stockhol sov gott O natten Bli Pigg Bako ratten. Så lyder rubriken på det seinariu so äger ru den 23 noveber 2011 i Länsförsäkringars lokaler i Stockhol. Apnéföreningen i Stockhol so tillsaans ed Länsförsäkringar, värd för kvällen: Respironics och ResMed genoårsöte i Apnéföreningen i stockhol för ett seinariu so handlar torsdagen den 3 ars Vi salas kl Välkona! o trötthet i trafiken. apnéföreningen stockhol ny styrelse skall väljas för verksahetsåret Bertil schlyter tackar för sig efter fe år so ordförande. Ko och hör hans resué av arbetet. Funderar du på att köpa en egen CPAP? Fisher&Paykel, ResMed, Breas och Respinorics visardu sina vetprodukter väl o att du har 5% Kaffe och sörgåsar extra serveras rabatt* hos oss? Anders Broströ, leg sjuksköterska och docent i ovårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping, koer att visa fil. ko och gör din stäa hörd! nuer 3, årg 4 åga e pa e o ange ägna ågo värd För kvällen är Årsöte i Apnéföreningen i stockhol torsdag 11 ars. ars 2011 Dags för årsöte, vi föreslår att landstinget ogående oprövar sin inställning S apnéföreningen stockhol Foto: Dan Wiksten Nu har Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för diabetesvård publicerats. Det är de första nya rekoendationerna på tio år. Stor vikt läggs på grupputbildning av patienter, so enligt Socialstyrelsen har god effekt på dessas glukoskontroll. Men är priärvården organiserad och redo för att klara detta? Nej, inte i dagsläget, visar en tidsstudie på 23 vårdcentraler i Skåne, Uppland, Västanland och Västra Götaland so Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, gjort. nde apnéförening sten uggla, edle entusiastisk so är en ycket trupetare, pianist och så ycket och dessuto spelar piano ställer upp och från vår tid. repertoar är vi vill. Hans InbjudanRakFrossa.indd 1 Fisher & Paykel Healthcare AB, Spjutvägen 6, Järfälla. Kontor: , Fax: Eail: info@fphcare.se Hesida: en stockhol eddela Välkona till edlesötet den 22/9. Ko gärna till Fisher & Paykel är värd för kvällen. Pernilla och Gabriella skall berätta o deras nya giv! Sedan kör vi vanligt edlesöte ed fokus på Sov Gott O Natten Bli Pigg Bako Ratten På årets vårfest är enyn inte Vi bestäd en vår har so vanligt ett edleslotteri ed trevliga priser. Extra Fisher & Paykel, resmed, respironics, Active Care, Breas, Dolea och sonomed visar sina produkter. Kaffe och sörgås serveras välkoen önskar Fisher&Paykel! Medlesöte Avslutning Kristina lovar en läcker anrättning. Tellus AnälanPlats: (so ärfritidscenter, bindande)lignagatan senast 6 i hörnet av Hornsgatan. (Nära Hornstull) 13 aj till Kristina rasch på e-post kristina.rasch@swipnet.se eller via telefon Pris 50:-. Sten Uggla, so är en ycket entusias tisk edle och dessuto trupetare pianist och ställer upp och spelar så ycket piano vi vill. Hans repertoa r är från vår tid et har varit fan tastiskt att vara ed och gjort denna tidning från början. Det trevliga gäng so sitter i styrelsen har gjort det extra lustfyllt under åren so vi sakta byggt Stig Larsson upp tidningen. Min tid blir dock er och er fylld av det jag gör under arbetstid. Jag har dessuto en failj so behöver vårdas. Så tack för ig och jag önskar föreningen och dess edlear ett stort lycka till i arbetet fortsättningsvis. Föreningen har en ycket kopetent styrelse so gasar på och tar nya kliv fraåt. Ordförande Gert Grundströ är rätta annen i de skeenden so väntar. Dröläget produceras från och ed detta nuer externt. Det aterial so du vill publi cera i tidningen skickar du so vanligt till Gert Grundströ. Stig Larsson behandlad apnoiker so sover gott o natten och är pigg bako ratten

4 Sov gott o natten bli pigg bako ratten Att sona till fraför TV:n kan vi öjligtvis acceptera, en att so bilförare sona till bako ratten är ödesdigert. Forskning visar att trötthet är en starkt bidragande orsak vid procent av alla trafikolyckor. På initiativ av Apnéföreningen salades Sveriges ledande sön- och trafik forskare till ett seinariu den 23 noveber för att diskutera sabandet ellan bristen på sön fräst på grund av obehandlad sönapné och trafikolyckor. text: Dan Wiksten foto: Paula Canto Leyton Den örka årstiden ett proble Andra siffror visar att runt 16 procent i Sverige känner sig deprierade någon gång under året, fraför allt under den örka årstiden (10 % av ännen). Annat so skulle kunna relateras till sönapné är övervikt eller upplevelsen av eventuell egen övervikt. Här är det till att börja ed endast 34 procent so är nöjda ed sin egen vikt och edan hela 82 procent anser att det här ed vikt är viktigt och gärna skulle kunna tänka sig att gå ner i vikt. Annat so finns att utläsa av rapporten är att 83 procent anser att öjligheten till avslappning är viktig. Vidare att 42 procent använder sig av internet för att skaffa sig inforation i hälsofrågor. Över huvud taget finns ängder av intressant (och tankeväckande) statistik att häta ur Philips rapport o hälsa och välbefinnande so kan laddas he från där Norden för övrigt behandlas i en egen rapport: Philips Health and Well-being Index Nordic report. Richard Harlid, Anna Anund och Jan Hedner svarar på frågor från 15 journalister. TV4 Nyheterna intervjuade Anna Anund och denna intervju sändes både i orgonnyheterna och kvällsnyheterna. Seinariet, so hölls i saarbete ed Länsförsäkringar, Philips Respironics och ResMed, skulle koa att fokusera på den speciella for av trötthet an drabbas av vid sönapné oaktat alla andra sönsjukdoar. Moderator under saankosten var Richard Harlid, verksahetschef på Aleris FysiologLab, so berättade att för hono var det glädjande att just sönapnésyndro, hans egen specialitet, skulle koa att uppärksaas på alla sätt denna dag. Han enade vidare att detta saarbete ellan industrin, försäkringsbolag, vårdbolag och apné föreningen var helt unikt. Hälsa och välbefinnande Pia Lindhe från Philips Corporate Counications inledde ed att berätta att Philips-koncernen gjort en världsospännande undersökning o änniskors hälsa och välbefinnande. Sålunda har an frågat änniskor i ett 30-tal länder och därvid försökt upprätta ett index för hur änniskor upplever sin hälsa och välbefinnande. Saantaget ligger svenskt index på knappt 50 procent, edan det globalt ligger högre där Saudiarabien ligger i topp 4 och Japan längst ner. Hela 70 procent av svenskarna anser att de har det bra och hälsosat. Motsvarande siffra i Danark är högre (77 %). Men hela 60 procent av svenskarna anser att de år bättre eller lika bra jäfört ed fe år tillbaka i tiden. Motsvarande siffra i Norge är 68 procent och i Saudiarabien hela 91 procent. Vad är det då so påverkar hälsan i en failj. Här är det runt 45 procent so anger för lite sön so ett proble. Då kan an lägga ärke till att sex procent anger andningsuppehåll so orsak, edan 14 procent av svenskarna anger snarkning (internationellt tio procent). Sönapné och trafikolyckor Därefter var det dags för Michael Lysdahl att belysa sabandet ellan obehandlad sönapné och trafikolyckor, ett saband so är obestridligt enligt forskningen. Michel Lysdahl är överläkare vid Aleris Fysiologlab i Stockhol (se även Fråga doktorn-spalten i detta nuer där han edverkar). Han kunde berätta o en aerikansk undersökning av trafikolyckor ed fler än döda och skadade och där 2/3 av förarna inte gjort något för att korrigera frafarten, brosat eller försökt styra undan. Vilket tyder på att föraren sonat vid ratten. Pia Lindhe, Philips inledde seinariet.

5 Trötthet vid ratten är alltså livsfarligt och kan faktiskt jäföras ed alkohol och andra droger, enade Michael Lysdahl, so talade o begreppet den trötte snarkaren, dvs den snarkare so även lider av andningsuppehåll. Även annat kan förstås orsaka dålig sön (och däred trötthet bako ratten). Det kan handla o ental störning eller kroppslig särta, Michael Lysdal var er benägen att lyfta fra sön apné so en ycket vanlig orsak till oresonlig trötthet under dagen. Snarkning dödar Michael Lysdahl redogjorde så för begreppet snarkning dödar där snarkaren även har återkonde andningsuppehåll. Tester och experient visar näligen att den so varit vaken i 17 tiar är inst lika groggy so den so har 0,5 proilles alkohol i blodet, en att 24 tiars vakenhet otsvarar hela 1 proille alkohol. Låt oss sedan tänka oss den trötte skiftarbetaren (tillika apnoiker) på väg he i sin bil. Hur säkert är det? Detta ed tanke på att 1/3 av olycksdrabbade bilförare lider av (obehandlad) sönapné. Detta ed tanke på att (obehandlade) apnoiker löper tre gånger större risk att råka ut för en olycka i trafiken. Men så fort an sätter in behandling CPAP, operation eller bettskena är risken betydligt indre. Behandling ger alltså resultat, enade Michael, so kunde berätta o undersökningar so visar att för varje krona sahället ger ut på att behandla personer ed sönapné får sahället tillbaka 12 gånger pengarna! Andra säger fyra gånger, en det är en stor vinst även det. Det handlar naturligtvis o att änniskor, vid adekvat behandling, snabbt koer på fötter, ja redan efter en dag efter det att behandlingen satt in! Idag sjukskriver vi yrkeschaufförer ed sönapné till dess behandlingen gett resultat, berättade Michael Lysdahl. Därför är det inte värdigt ett anständigt sahälle att låta patienter vänta i tre till fyra år på att få en sönutredning gjord so förekoer på vissa håll i landet. O att äta sönighet Anna Anund koer från Statens vägoch transportforskningsinstitut (VTI) där intresset är stort för trötthet och sönighet i saband ed bilkörning. Lagen säger att det i princip är förbjudet att vara (alltför) trött eller söning när an kör bil, en hur äter an ve so är trött eller sö ning oavsett vad föraren själv tycker i frågan? På VTI har an gjort allvarliga försök att äta och registrera fysiologin hos en änniska so blir sönig. Man äter då ögonrörelser och registrerar prestation (förågan att hålla rak kurs på vägen bl a) föruto att an gör en subjektiv bedöning. Det handlar då o längre blinkduration, eller an tenderar att köra er i itten av vägen (livsfarligt förstås) en också att an kör saktare (en tröst i eländet trots allt). Stefan Skotte och Christer Johansson, Länsförsäkringar, berättar o bland annat Initiativatagaren avslutar ett ycket lyckat seinariu. Anna Anund, so själv är edicine doktor, vittnade också hon o att för den so lider av sönapné, en behandlar sin sjukdo, får betydligt bättre resultat när det gäller sönighet bako ratten. Sönapné bland yrkeschaufförer För ånga yrkeschaufförer är diagnosen sönapné en laddad fråga efterso an riskerar att förlora en behörighet i körkortet o det vill sig illa. Kring bl a detta talade Jan Hedner, professor vid sönedicinska avdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jan Hedner vet det esta o sönpné so han enar hör till våra folksjukdoar, en han vet också att diagnosen kan ställa till proble för soliga yrkeschaufförer en även för behandlande läkare(!). Vid konstaterad sönapné krävs läkarintyg so visar att behandlingen fungerar. Det är alltså oftast inget proble i de fall att patienten/chauffören verkligen använder sin CPAP, varvid den kroniska tröttheten försvinner. Men det händer också patienten (exepelvis vid sitt andra besök hos doktorn) förnekar trötthet ( känner ig inte trött längre ) och dessuto vägrar göra en objektiv sönutredning. Vad gör an då so läkare? Den här situationen kan uppstå i de fall att patienten alls inte kan förlika sig ed en CPAP, en satidigt förstår att behörigheten på körkortet kan koa att tas ifrån hono/henne. Inte alla blir trötta Situationen kopliceras av att det faktiskt finns änniskor ed konstaterad sönapné so inte känner av någon påtaglig trötthet eller sönighet under dagen. Och so klarar sig ycket bra vid s k onotoni-tester. Det här är proble so Jan Hedner stött på i saband ed en studie rörande Göteborgs buss- och spårvagnschaufförer ed fokus på besvärande dagtrötthet. I studien ingick 116 buss- och spårvagnsförare vid Göteborgs spårvägar. 23 procent av dessa uppgav att de hade proble ed dagtrötthet. Orsakerna var tre: insoningsbesvär, så kallat restless legs syndro och andnings uppehåll i sönen. Det fanns alltså flera orsaker till dagtrötthet, inte bara sön apné. Och det positiva ed just sön apné är att den går att åtgärda. Går att behandla och göra något åt! De chaufförer so hade 5

6 sönapné och so behandlades ed CPAP och blev ycket piggare och gladare dagtid (plus att blodtrycket sänktes tillsaans ed andra hälsovinster). Vaken hesida Länsförsäkringar är det försäkringsbolag i Sverige so tydligast har uppärksaat faran ed trötthet vid bilkörning. Stefan Skotte arbetar skadeförebyggande på Länsförsäkringar avdelning Företagsotor. Han har varit ed från början och idag har Länsförsäkringar en synnerligen vaken hesida där an kan ladda ner trötthetshandboken och den s k zzztickan, en räknesticka ed vilken an kan räkna ut när an bör stanna bilen och sova(!). Ett företag so nappat på Länsförsäkringars satsning på pigga chaufförer är Ernsts Express i Avesta ed ett hundratal lastbilar. Efter att, i likhet ed en rad andra åkerier i Sverige, först ha klarat av en rad iljö- och kvalitetsål, lägger an sig nu först i spåret geno att ta tag i probleet ed dagtrötta lastbilschaufförer. Däred tar an itu ed ett ganska koplicerat proble so berör trafiksäkerheten en även kvaliteten i arbetet. Målet: garanterat pigga chaufförer! Screening på personalen Probleet är nu inte så lätt att identifiera, Grattis Kerstin Allgulander! Ett lyckat seinariu avlutades ed ett lotteri där endast seinariebesökare deltog. Det fina priset bestod av en säng skänkt av Kung sängen. Deltagarna hade länat sina visitkort och ur en urna drogs ett kort och på det stod det Kerstin Allgulander. Gert gratulerar vinnaren av Kungsängen skänkt av företaget ed saa nan. Den lyckliga vinnaren blev Kerstin Allgulander, Apnéföreningen i Göteborg och Västra Götaland. varför projektet drivs i saarbete ed Sönlaboratoriet vid Avesta lasarett. Med på ötet var nu VD för Ernst Express Roger Blo, och Hans Wickbo, överläkare vid Sönlab Avesta. Vad det handlar o är att genoföra en s k screening på sin personal, vilket kräver ett stort ått av saförstånd (från fackets sida exepelvis). Rent generellt hade chaufförerna ett ganska högt BMI (Body Mass Index), ett ått på feta. Men det visade sig också att upp ot tio procent av chaufförerna led av sönapné och att 20 procent skulle utredas vidare. Över huvud taget har projektet inneburit ett steg ot bättre hälsa bland chaufförerna där ingen heller behöver känna att behörigheten i körkortet är hotad (i och ed saarbetet ed Sönlab Avesta). Målet är att vi under år 2012 skall bli det sönapnéfria åkeriet, berättade Roger Blo. Däred skulle ännu en pusselbit vara på plats efter att an redan har infört alkolås och säkerställt nödvändig dygnsvila. Allt för att säkerställa välbefinnande hos personalen och kvaliteten på de tjänster åkeriet erbjuder. Fratidens trafik Christian Grante är projektledare vid Volvo Technology där an sysslar ed att göra bilar säkra och, o öjligt, skapa säkra trafiksyste. Här har ju Volvo stolta traditioner o an ser bakåt i tiden ed trepunkts-bälte (för vilket an fick pris). Volvo Aazon betraktades länge so en av världens säkraste bilar. Idag har an riktat in sig på faran ed trötthet bako ratten, vilket an ser so den största faran vid bilkörning. Man har då infört ett syste so varnar föraren o och när bilen glider över ittlinjen eller sidolinjen. Man har experienterat ed att äta förarens ögonrörelser och an har infört en varningssignal när det ligger en bil ino den döda vinkeln. Men Christian Grante kunde också berätta o en rad intressanta projekt so kanske koer att kunna realiseras i en fratid. Det handlar exepelvis o stora fordonståg av långtradare so, i noral fart, ligger ycket nära varandra (några eter bara) en där de efterföljande lastbilarna håller avstånd och kurs ed hjälp av ycket avancerad radioteknik. Här var det endast fantasin so utgjorde ett hinder. Lönsat behandla sönapné Avslutningsanförandet svarade professor Jan Hedner för. Änet var Sjukvårds- och sahällskostnader relaterade till sönapné syndro. Dvs vad tjänar sahället på att behandla personer ed sönapné? Hedner presenterade därvid en all på en ekonoisk analys där en behandlingsstrategi ställs i relation till de positiva effek ter denna edför. De generella åtten på vårdens effekter är kvalitetsjusterade levnadsår. Så kallade QALYS (quality-adjusted life year). I detta ått kobineras levnadsår ed livskvalitet så att vunna QALY:s till följd av en behandling kan bestå av ökad livslängd och/eller livskvalitet. En hälsoekonoisk rapport so presenteras till våren koer att visa vad en satsad tusenlapp på förebyggande vård på olika sjukdoar ger tillbaka er i for av lägre vårdkostnader. Man koer då att kunna jäföra vaccinering av barn, exepelvis, ed åtgärder ot prostatacancer eller ed CPAP-behandling av änniskor sönapnésyndro. Redan nu fragår att en satsning på förebyggande vård av apnoiker ligger i topp, en slutsats an redan har dragit i USA. Sov lugnt. isleep 20i sköter sig själv. Tack vare vår patenterade iteknologi kan isleep 20i snabbt identifiera andningsbesvär och ge den est läpliga och individuella behandlingen. Med iteknologi 6 An Air Liquide Copany BREAS Medical AB, Företagsvägen 1, Mölnlycke. Tel Kundtjänst: Fax: E-ail: order@breas.co, breas@breas.co. isleep 20i Jan08.indd :16:41

7 Medicinska frågor Richard Harlid är överläkare och verksahetschef vid Aleris Fysiologlab Kliniska ottagningar i Stockhol. Han svarar på edlearnas frågor kring sönapné. Det går bra att skicka in frågorna till dan.wiksten@telia.co eller skicka brev till Dröläget, c/o Gert Grundströ, Knopvägen 33, Saltsjöbaden. Fråga doktorn Dröläget har ännu en gång saanställt ett antal edicinska frågor till Richard Harlid. Frågor och funderingar Dan Wiksten fångat upp i satal ed edlear i Apnéföreningen och so han på detta sätt för vidare. Fråga nr 2 besvaras denna gång av Dr Michael Lysdahl so i grunden är specialist och edicine doktor ino Öron- Näs- och Halssjukdoar, även han verksa ino Aleris FysiologLab. Richard Harlid Överläkare Verksahetschef Aleris FysiologLab Kliniska Mottagningar Riddargatan 12, Stockhol Direkt: +46(0) , Mobil: +46(0) Fax: +46(0) , e-post: richard.harlid@aleris.se Michael Lysdahl Läkare och specialist på Öron-, näs- och halssjukdoar Aleris FysiologLab fråga 1 Dan Wiksten: En edle klagar på återkoande nästäppa so tvingar hono att använda helask trots att han trivs bäst ed sin näsask. Till saken hör att nästäppan upphör på soaren och/eller på resor i vara sköna seesterparadis so Thailand eller Florida. Vad beror detta på? Kan det svenska vinterkliatet verkligen ge kronisk nästäppa, vilket är olidligt för den so använder CPAP? Richard Harlid: Ökat tryck ot slehinnorna, kall och torr andningsluft sat uttor kande höga luftflöden vid askläckage (fraför allt o an har ask so enbart täcker näsan) påverkar nässlehinnan negativt ed rinnsnuva, nästäppa, sveda och irritation i näsan, nysningar näsblod so följd. I lättare fall hjälper det att vära och befukta luften geno befuktare på apparaten eller att vistas i varare och fuktigare kliat där både Thailand och Florida låter skönt, en ånga känner förbättring redan under vår svenska soar. Jag är för övrigt stor fan av asker so även täcker unnen fråga 2 DW: På apoteket finns näs-spray so lindrar, ja effektivt undanröjer, nästäppa. Men på flaskan står att an bara skall använda sprayen högst en vecka (denna typ av spray eller drop par var för övrigt receptbelagd tidigare). Varför? Vad är det so händer vid en längre tids använ dande av den typen av nässprayer? Hur skadlig är den? Vad händer? Vari består skadan? Till saken hör att de kortisonsprayer so finns inte hjälper den här edleen. Michael Lysdahl: Frågan avser s k avsvällande nässpray so Otrivin, Nezeril, Nasin och lik nande. Det är sedan ånga år känt bland öron-, näs och hals-läkare att lång tids användande av sådana avsvällande preparat skapar ett beroende på så sätt att an till slut åste ha dropparna hela tiden för att överhuvudtaget kunna andas geno näsan. Och bero ende effekten sätter in redan efter 10 dagar. Orsaken är att slehinnan överkopenserar ed svullnad när effekten av läkeedlet avtar och an tvingas då ta en ny dos. Landets ÖNH-läkare lägger ned ycken tid på att be handla sådan edikaentell nästäppa (rhinitis edicaentosa), dvs nästäppa p g a långvarigt bruk av avsvällande nässpray(!) och gör då detta ed hjälp av ofarlig kortisonspray. Några peranenta skador uppstår dock inte. fråga 3 DW: En annan edle kunde vittna o vilken hjälp (ot nästäppa) so kortisonpreparatet Prednisolon inneburit. Nästäpptheten försvann och höll sig borta i flera veckor. Andra sidoeffekter var att värk i knän och andra leder också försvann!? Något av irakeledicin ed andra ord. Men bland läkare finns ett stort otstånd ot dylika kortisonpreparat. Vad är det so är så farligt ed dessa? Vad heskt är det so kan hända ifall an äter exepelvis Prednisolon alltför länge eller alltför ofta? Richard Harlid: Kortison är ett äne so pro duceras fräst i binjurarna och so har en starkt däpande effekt på inflaation och allergi en även på vårt iunförsvar. Den gör vidare att vår hud och våra slehinnor blir tunnare, edför svagare uskler och skelett, försärar sårläkning, gör att vi salar på oss vätska, ökar sockerhalten i blodet och bidrar till försärad tillväxt hos barn föruto att det leder till fosterskador. Det är alltså en ycket potent edicin ed såväl fantastiskt goda so påtagligt negativa effekter på kroppen. Det gäller alltså att gå en balansgång när an behandlar ed kortison, att ha strikta indikationer och behandla så kort tid och ed så låg ängd so öjligt. Därför finns oftast ordentligt utprovad regi so underlag när doktorn skriver ut sådan edi cin. Det gäller att låta edicinen få ge den effekt den kan under optial tid och inte, exepelvis av oro för biverkningar, inska dosen på egen hand. Den av doktorn angivna doseringen åste därför följas inutiöst. Just Prednisolon är en konstgjord, starkare for av kortison, so an ger vid svåra inflaatoriska eller allergiska tillstånd. För att undvika ånga av biverkningarna har an koit på att istället applicera kortison lokalt, just där det behövs och även att bereda det i sådan for att det inte sprids ut i hela kroppen. Sådana beredningsforer är bland annat nässpray (t ex vid kronisk nästäppa), inhalationspulver (t ex vid asta) och hudsalva. Biverkningar begränsas då ycket påtagligt och an kan använda edicinen åratal i sträck. 7

8 Representerar Pia, Björn och Michael underhöll på edlesötet S S L info@dentaldoktorn.se S L Björn Nysveen Michael Blu Pia Lindhe BÄSTA MASK TILL BÄSTA PRIS 1 249:- INKL MOMS FORMA HELANSIKTSMASK BESTÄLL HOS: TEL: Den 30 noveber var det dags för ett planerat edlesöte. Värd för kvällen var Philips Respironics, so hade valt att låta Pia Lindhe, chef för Philips Corporate Counications, berätta o svenska sönvanor och jäföra de ed hur andra änniskor sover i länder världen över. All fakta finns att häta i Philips Nordiska Health and Care Wellnes Index Report Björn Nysveen, försäljningschef, inledde ed att önska alla närvarande vart välkona och berättade därefter o Philips Respironics och Apnéföre ningens fina saarbete icke inst i projektet Sov Gott O Natten Bli Pigg Bako Ratten. Efter att vi hade blivit fyllda av nya kun skaper o sönvanor så bjöd Michael Blu på koik och sång. Det esta handlade o de härliga rospiggarna Mattsson och Österan. Michael ed vana från Allsång på Skansen fick oss att sjunga allsång. Vi ådde verkligen pria. Föruto underhållningen så berättade Michael att han hade haft det en aning besvärligt bland annat ed spriten en bestät sig för att satsa på sin failj och sig själv och är nuera nykter alkoholist. Han är dessuto ed i vår förening so aktiv apnoiker och använder ed fragång CPAP. En genotrevlig kväll avslutades ed lotteri till vilket Philips hade skänkt inte indre än 10 näsasker. Tillsaans ed några flaskor vin så blev prisbordet däred koplett. Alla lotter såldes och Vera vann so vanligt. Gert Grundströ Vilken ask vill du ha? JOYCE silikon-, gel- eller silkgelask Extret tyst Nätt och lätt Enkel hantering Prisvärd Tel

9 God fortsättning! Kära läsare, några reflektioner så här i början av året Igen, ett nytt år. Nyårslöften? Meningslöst eller? Kanske inte så dut alla fall. Någon gång under året kanske an borde stanna upp ett ögonblick och se sig okring. Ställa sig frågan vad håller jag på ed? Är det så jag vill ha det? När du läser det här är vi redan en god bit på väg ed det nya året, sannolikt slutet av januari eller en bra bit in i februari. Men varför inte ta en stund nu, ja just nu, lägg ifrån dig tidningen ett ögonblick, slut ögonen och spänn av, låt tankarna koa och gå, fokusera på dig själv. Sitter du nöjd, eller finns det något du skulle vilja ändra på? Livsstil, ja det handlar ganska så ycket o livsstil. Faktiskt kan an ändra sin livsstil, o an vill. Någon har sagt finns det en vilja så finns det en väg. Beteendeförändringar tar tid, ett antal veckor och disciplin, svårt javisst, en an får så ycket tillbaka. Vi är so edborgare i Sverige oerhört privilegierade. Vi kan välja! Jag har tidigare, någon gång förra året, tagit upp ina tre M: Maten, Motionen och Meditationen. Lägg till ett R = Relationer, så ser du hela bilden. Du väljer själv. Ja privilegierad, vi tillhör de få so kan välja vad vi äter, estadels. Dessuto kan an fixa det här ed otionen. Proenaden, trapporna kanske ett besök på ett gy eller varför inte i en sihall. Meditera kanske låter konstigt, en egentligen är det inte helt fel att ha en egen stund varje dag, din egen tie, kalla det för din bara vara tie. Ibland behöver an tänka, eller bara låta tankar koa och gå. Det inre satalet är faktiskt spännande och jag talar inte o flu. Lyssna på skön usik, låta hjärnan vila. O du såg prograet Stjärnorna på slottet, när Christer Lindarw hade sin dag förstår du vad jag enar. Professorn so var inbjuden talade o att våga vara lite lat, att slöa då och då, utan att ha dåligt savete. Relationer är så viktigt för oss alla. Men relationer, so inte får tid, har en tendens att förtvina eller försvinna. Man behöver inte vara ed i Facebook för att hålla kontakt ed sina vänner, även o det kanske underlättar för några av oss. Relationstid ed de näraste och att göra något annorlunda tillsaans är en verklig investering. Du vet väl att rikedo handlar, inte så ycket o pengar, kanske er o goda relationer. Valet är ditt. O an ser sig okring så ärker an att det är förkylningstider. Jag tillhör de so inte gillar förkylningar och jag är i gott sällskap, vi är ånga. För något Ett inne från soaren. Lennart och dvärgschnauzern Edgar i aktern på MY Nina. år sedan när svininfluensan grasserade så hävdade de so kan och vet, att det handlar o handhygien. Plötsligt började alla svenskar att tvätta händerna på ett sätt so aldrig förr. Där jag bor ställde an ur handsprit vid dörren in till atsalen. Alla skulle tvätta händerna helst både före och efter aten. När in hustru och jag kryssade runt Nya Zeeland för ett år sedan så var vi tvungna att sprittvätta händerna innan vi ko in i atsalen på fartyget. Det stod personal vid ingången till atsalarna och sprutade på alla händer so passerade. När jag tyckte att det var lite löjligt så ställde vi en fråga till fartygets kapten, han var norran, o det inte var lite överdrivet. Nej sa han, ett fartyg är en så sluten iljö att allt so kan hålla sittsaa virus borta är nödvändigt och väl värt att använda. Ganska riligt ed tanke på passagerare och 1000 besättningsän. Tänkvärt. Vi svenskar är ju socialt tränade och hälsar gärna ed handskakningar. Jag har försökt inska ner, en det är svårt. Möjligen kan an gå över till det japanska eller österländska sättet att hälsa då behöver an ju inte ta varandra i hand. Min gynastiklärare är skicklig på att undvika handkontakt, han låter sin hand glida förbi den utsträckta handen och tar tag i underaren och säger ed ett leende, förkylningstider. Jag håller på och tränar, en vanans akt är stor och so sagt beteendeförändringar tar tid. Snart är det dags för årsöte i vår förening och jag tänkte faktisk gå dit. Tveklöst har vår lilla förening betytt ycket för att öka edvetenheten o vårt dilea, sönapné. O jag inte issuppfattat allt så är vi på väg ot 1000 edlear, fantastiskt. En eloge till de so aktivt arbetar för att göra vår förening än er fragångsrik. Ju fler so engagerar sig för vår sak ju lättare för oss so lever ed probleet. Efterso jag själv är föreningsänniska vet jag hur svårt det är att få edlear att bli aktiva i föreningslivet, ånga nöjer sig ed att sitta på läktaren, allt för få engagerar sig. Tråkigt, för ger an styrelsearbetet en chans under några år så lär an sig ycket och blir delaktig i en positiv förändringsprocess. Kära läsare, det kanske kan upplevas so föraningar, en se det so så tips. Livet är allt för kort och vi gör alla vår egna val, en del edvetna de flesta oedvetna. Hur vi nu än väljer så vet vi hur det slutar, en rätt val kan lägga ånga goda år till ditt liv. När du läser detta är jag och in hustru på Teneriffa och hälsar på goda vänner, spelar bridge och bara är. Min prioritering nu är förberedelser, se till att CPAP ed tillbehör är i god for, packa ner badkläder och några goda böcker. Med önskan o ett gott och fragångsrikt år. Lennart Brundell 9

10 Det sönlösa folket Alla djur och änniskor sover någon del av dygnet, estadels nattetid. En del arter sover er än andra och det är nog bara änniskan so funderar över o han eller hon sover gott o natten, tillräckligt för att återhäta sig eller inte Dröläget rapporterar från ett edicinskt seinariu arrangerat av tidningen Dagens Medicin ed teat Det sönlösa folket vad gör vi åt svenskarnas sönproble? text och foto: Dan Wiksten Oro, stress och ältande Torbjörn Åkerstedt, sönforskare verksa vid Stressforskningsinstitutet och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, inledde ed att peka ut våra viktigaste sönförstörare. Det handlar o stress, skiftarbete och allänt dåliga sönrutiner, ansåg han. Torbjörn Åkerstedt och hans kolleger har gjort en studie ofattande personer (representativa för befolkningen) so visar att 14 % av befolkningen upplever sönproble fler än tre nätter i veckan. Antalet tiar so vi sover är för övrigt 6 tiar och 50 inuter under arbetsveckorna och en tie längre natten ot lördag och söndag. Åtta procent tar sönedel ibland, två till tre procent dagligen. Det senare överraskade forskarna. Dvs, att sönedel inte är så vanligt so an ibland kan tro. Torbjörn Åkerstedt, sönforskare vid Stressforskningsinstitutet, enar att stress, skiftarbete och egna så barn är de största sönförstörarna. Forskning kring sön och sönproble är intressant och nödvändigt efterso var tredje person lider av sönstörningar och var tionde person har så stora proble att det påverkar var dagen påtagligt negativt. Så negativt att arbete, studier och annat blir lidande. Seinariet Det sönlösa folket var nu ett försök att sala landets expertis på orådet i ett försök att uppdatera och eventuellt presentera ny kunskap i detta viktiga äne ett av vår tids stora folkhälso proble. För apnéföreningens del är det alltid intressant att se huruvida andningsuppehåll nattetid skulle få tillräcklig uppärksahet i saanhanget. Vaken i vargtien Huvudorsaken till sönproble är stress (40 % av fallen), skiftarbete (22 %) och egna såbarn (drygt 12 %). Mest stressad i tillvaron är personer ellan år. Minst stressade är pensionärer so i allänhet har en ycket god sön. Sönsvårigheter kan innebära att an har svårt för att sona in, en även att an ofta vaknar till, vilket påverkar den viktiga djupsönen. Ett stort proble vid nattliga uppvaknanden är den s k negativ anticipation so lätt infinner sig. Vilket betyder att an ligger och ältar saker och ting lite diffust. Oroar sig för olika saker, er eller indre sakligt underbyggt. Detta inträffar gärna i vargtien vid fyra-tiden på orgonen. Det är för övrigt den tid på dygnet då livslågan är so lägst över huvud taget (och de flesta dödsfallen inträffar) utöver den usla sönen. Det senare påpekat av en annan av föredragshållarna, Lena Leissner överläkare vid sönenheten, neurologiska kliniken vi Universitetssjukhuset i Örebro. Snarkar du? Är du alltid trött? CofortGel Full vår frästa helask någonsin Välkoen att kontakta oss för er inforation Tel kundtjanst@respironics.co Vretenvägen 10, SOLNA Ett edleskap för dig ed sönapné Få rabatter på sönprodukter Inforation och tips o sönapné 10

11 Vad gör då änniskor åt sina sönsvårigheter? Enligt Torbjörn Åkerstedt är det so sagt inte alls så vanligt ed sönedel so an kunde tro. Däreot är det ånga so tar upp probleet ed sin läkare. Annat vi fick veta var att yngre personer alls inte är lika pigga dagtid so äldre. Äldre är alltså piggare trots att personer runt 50 + endast sover 6,5 tiar, i jäförelse ed ungdoar so i edeltal sover 2 tiar längre. Orsak och verkan Vidare har det visat sig att 7,5 tiars sön räcker för att kopensera en natt utan sön, att störd sön leder till er än 90 dagars sjukfrånvaro (ofta p g a utattningssyndro där an inte riktigt vet orsak och verkan, (dvs vad so är hönan och vad so är ägget). Vid experient har det visa sig att en kall hjärna ger bättre sön än en var. (Av ed nattössan ed andra ord!) Det visar sig också att änniskans djupsönsönster är ärftligt(!). Mycket ärftligt t o. Vilket naturligtvis är tråkigt även o det kan ge en förklaring till ånga ed sönsvårigheter. Många ville av Torbjörn Åkerstedt få veta lite o tupplurens betydelse i saanhanget. Eller power nap so aerikanarna kallar det. Torbjörn Åkerstedt enade att en tupplur på 10, kanske upp till 30 inuter, kan vara synnerligen vederkvickande, en att en ties sön itt på dagen är bedrägligt. Dels riskerar an att under den tien falla in i djupsön ed dåsighet so följd, dels riskerar an att sova säre påföljande natt. Man talar ju även o ikrosön. Är det något an kan ha nytta av, undrade någon. Inte alls, enade Torbjörn Åkerstedt. Mikrosön gör bara att an kör av vägen. finns i landet endast 28 diploerade experter på orådet. Men so tur är så finns det ånga duktiga entusiaster föruto dessa, kunde Richard Harlid berätta. Han ställde så frågan: Hur vet an att någon sover?. Svaret ligger i den totala uskelavslappningen. Hjärnan kan i perioder vara ycket aktiv trots att kroppen är helt avslappnad, trots att an ligger helt stilla och bara ögonen rör sig (s k REMsön, so står för Rapid Eye Moveent). Richard Harlid berättade sedan o olika sjukdoar relaterade till sön. Även han berörde insoni so innebär att an har svårt för att sona. Och även han berörde probleet ed negativt ältande av diffusa tråkigheter. Här kan sönedel hjälpa en även att gå i sönskola byggd på KBT (kognitiv beteendeterapi). Det går faktiskt att lära sig att sova. O att gå i sönen Hypersoni kallas det när an istället är översönig och sover ycket och här handlar det ofta o tonåringar so generellt kräver er sön än äldre, en ibland sover alldeles för ycket Parasoni kallas det när kroppen och hjärnan inte sover satidigt, vilket kan resultera i att an börjar gå eller prata i sönen. Detta gäller ofta barn. Förskjutet sönfassyndro innebär att tiden för den egna sönen inte saanfaller ed noral dygnsryt utan patienten uppträder so han eller hon befinner sig under ständig påverkan av en besvärlig Jet Lag. Behovet av sön inträder alldeles för tidigt eller för sent på dygnet. Synskadade utan öjlighet att skilja på ljus och örker drabbas ganska ofta av sådant förskjutet sönfassyndro, kunde Richard Harlid berätta. Slutligen gav Richard Harlid en beskrivning av det ganska otäcka tillståndet sön paralys där den so vaknar ligger so helt förlaad utan öjlighet att röra annat än ögonen. Där kroppen sover vidare trots att an är vaken och vid fullt edvetande. I den situationen gäller det att hålla paniken borta i väntan på att även kroppen skall vakna (vilket den gör till slut). En lätt beröring från någon annan brukar skynda på uppvaknande. Sönparalys är skräande en inte farligt på annat sätt. Rena sönsjukdoar Vår egen husläkare Richard Harlid verksahetschef vid Aleris Fysiologlab och specialist i anestesi (narkos) och intensivvård ed sön, snarkning och apnéer so sitt specialoråde talade o hur an utreder sönlöshet. Tyvärr kan an inte göra ordentliga utredningar överallt. Det EasyLife.pdf Gert Grundströ försåg deltagarna ed viktig inforation inför ötet. EasyLife är här C M Y CM CM CM MY MY MY CY CY CY EasyLife har oöverträffade egenskaper, den är praktiskt taget självjusterande ed sin revolutionerade Auto Seal-teknik. Masker och tillbehör från Philips Respironics CPAP sortient hittar du på Melins sjukvårdsbutik. CMY CMY CMY K Kungsgatan Stockhol Tel

12 SVERIGE B-Föreningsbrev PORTO BETALT Returadress: MV-Gruppen, Skogsliden 25, Täby Sönapné en sönförstörare På frågan o vilken av sönsjukdoarna so var svårast att behandla blev svaret: förskjutet sönfassyndro. En störning an försöker rätta till ed hjälp av ljusterapi och elatonin (ett horon). Richard Harlid skulle senare under dagen även berätta o hur viktigt det är att utreda huruvida patienten kanske lider av återkoande andningsuppehåll nattetid eller inte. Han kunde då berätta att kunskapen o sönapné blir allt större, fraför allt ute på våra sönkliniker, en även på vanliga vårdcentraler. Sönapné är idag en sjukdo de flesta känner till trots allt. Kanske skulle an kunna fördjupa kunskaperna en aning, exepelvis vid utbildning av orgondagens läkare. KBT-terapi för bättre sön Marie Söderströ är psykolog och KBTterapeut knuten till stress- och sönottagningen vid Karolinska institutet. Även hon kunde vittna o att sönprobleen har ökat, fraför allt bland yngre. Värst utsatta är personer ellan år. Men här handlar de o att bryta en ond cirkel, enade hon. En ond cirkel so kan börja ed en längre tid ed sönbesvär, vilket leder till trötthet, irritation, koncentrationssvårigheter och nedstädhet. Vilket i sin tur leder till sönsvårigheter osv. Marie Söderströ berättade hur an vid Karolinska institutet använder sig av kognitiv beteendeterapi (KBT) för att bryta den onda cirkeln. Här finns alltså den sönskola Richard Harlid hade nänt tidigare. Marie Söderströ enade att an kan utbilda sig till en bättre sön geno att hitta orsakerna till probleen och sedan förändra sådant so går att förändra. Det gäller att börja hantera sin oro, enade hon. Deltagarna i en KBT-grupp (i änet sön ) brukar träffas ett 10-tal gånger under en treånaders-period och får då lära sig hantera sönedel på rätt sätt. Man får även heuppgifter såso att registrera sin vakentid, ge akt på dygnsryten och hantera sin stress- och aktiveringsnivå. Marie Söderströ hade även praktiska råd. Ligg inte kvar i sängen utan gå upp och börja o, var hennes oedelbara råd till den so har svårt att sona. World of Warcraft, ett proble? Jan Ulfberg, so är sönspecialist vid sönapnéottagningen ino Capio Lena Leissner från Universitetssjukhuset i Örebro undervisar nuera blivande läkare i änet sönapné. Läkargrupp i Örebro, berättade o hur änniskans sovönster har förändrats geno historien. Sålunda har uppfinningen av glödlapan haft stor betydelse för att sovtiden inskat ed 1,5 tiar under de senaste 100 åren enligt en aerikansk undersökning. Jan Ulfberg berättade också o hur an kan dela in änniskors sovbeteende i orningness och eveningness. Morningness innebär att an har lätt för att koa igång o orgnarna edan eveningness innebär att an istället lever upp på kvällar och nätter. Det visar sig nu att den orgonpigge har större förutsättningar att lyckas i livet (tyvärr). Det gäller i skolan och i arbetet, en även i idrottssaanhang. Allt edan den orgontrötte (en kvällspigge) ofta drabbas av dagtrötthet ed anpassningssvårigheter i skolan och i arbetslivet so följd. Söker sensationer, lever farligt Med eveningness följer ofta beteendestörningar, issbruk och självdestruktiva handlingar. Personer ed diagnosen ADHD ingår oftare i denna grupp. Annat so följer ed eveningness är ett beteende so brukar kallas för seeking sensations. Dessa personer tenderar alltså att er än den orgonpigge söka sensationer i livet och att leva lite er farligt. Men faktu är att evevingness har ökat. Att ånga (pojkar fraför allt) inte kan sona förrän fra eot 3 på natten (efter att exepelvis ha spelat dataspel), en att sönen i sig är ycket god när an väl sover. Det handlar o förskjutet sönfassyndro (se ovan) där den inre klockan går 2 3 tiar fel utifrån vad skolarbetet kräver exepelvis. Dessa änniskor löper ständigt risk att issförstås och de skulle ha allt att vinna på lite er av orningness. Går det då att rucka den inre klockan för en er behaglig tillvaro? Möjligtvis skulle det fungera ed ljusterapi, berättade Jan Ulfberg. Kanske ed sönedel. Själv rekoenderade han nattarbete och flexibel skolstart o dagarna. Idag fungerar sahället rent av förtryckande genteot den här gruppen ed orgontrötta änniskor, ansåg han. Och det går faktiskt inte att skylla långtgående eveningness på datorspel typ World of Warcraft. En finsk undersökning av tvillingpar visar näligen att orgontrötthet och/eller kvällströtthet är ärftligt betingad till 50 %. 25 år av sön! Under ett norallångt liv sover vi saanlagt i upp till 25 år(!). Skall det verkligen vara nödvändigt kan an fråga sig. Och egentligen är det bara hjärnan so behöver sön, inte kroppen i övrigt. Sönen behövs för att vi skall kunna sortera, strukturera och återhäta oss efter alla intryck under en dag. Även behovet av horonell balans och återuppbyggnad kräver att vi sover. Sön är egentligen det est priitiva beteende vi har. Allt detta (och ycket därtill) kunde Lena Leissner berätta. Lena Leissner är överläkare på sönenheten, neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Tillika ordförande i svensk förening för sönforskning och sönedicin. Lena Leissner berättade att regleringen av sön och vakenhet sker ed hjälp av ljus och örker tillsaans ed horonet elatonin, so tillverkas i den helt fantastiska tallkortkörteln (so reglerar så ycket annat i kroppen). Just elatonin påverkar vår sön. Lena Leissner so kan det esta o sön och sönproble hade ed åren fått en allt större insikt o andningsuppehållens stora betydelse och kunde berätta att vid hennes eget universitet är an nuera ycket noga ed att utbilda blivande läkare i änet sönapné. Detta efterso an nuera känner till alla sjukdoar so följer ed obehandlad sönapnésyndro. Det har kanske varit alltför lätt att leta efter allsköns sönsjukdoar när orsaken till probleen kanske har varit en enkel sönapné. ansvarig utgivare: gert grundströ, knopvägen 33, saltsjöbaden. tel: apnéföreningen i stockhol info@apneforeningen.se org.nr pg