Praktisk optimering av marknadsföring i sociala medier

Transkript

1 Examensarbete Praktisk ptimering av marknadsföring i sciala medier Therese Anderssn Ämne: Datavetenskap Nivå: G1E Kurskd: 1DV40E

2 Abstrakt Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan ptimera sina marknadsföringssatsningar i sciala medier. Marknadsföring i sciala medier är någt sm många företagsledare pririterar eftersm det främjar en tvåvägskmmunikatin sm i sin tur kan leda till att man når ut till fler kunder ch ge lyckade vinsteffekter. Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekmmendatiner sm kan ses sm bäst lämpade för att praktiskt ptimera ett företags webbsida ch prfilsidr i sciala medier. För att precisera rekmmendatinerna granskade arbetet vilka sm tillämpas i verkligheten samt vilket behv ch vilken kunskap mindre verksamheter har av sciala medier. Detta undersöktes genm att analysera fem företags aktivitet på Internet samt genmföra en enkätundersökning riktad till småföretagare. Resultatet mfattar en sammanställning över adekvata rekmmendatiner till mindre företag sm praktiskt vill ptimera sina marknadsföringssatsningar i sciala medier. Nyckelrd: SMO, Marknadsföring, Sciala medier, Rekmmendatiner, Best-practice Therese Anderssn - I -

3 Abstract The purpse f this study is t examine hw cmpanies can prefrm practical ptimizatin f their marketing effrts in scial media. Marketing in scial media is smething that many business leaders priritize as it prmtes a tw-way cmmunicatin, which in turn can lead t the pssibility t reach ut t mre custmers and prvide successful prfit effects. The reprt examines selected best-practices t find thse recmmendatins that can be viewed as best suited fr pracital ptimizatin f a cmpany s website and prfile-pages in scial media. In rder t define the recmmendatins, the study reviewed which recmmendatins were applied t real cmpanies and what need and what knwledge small businesses have in the area. This was examined by analyzing five businesses and their activity in scial media, which was fllwed up by an digital survey targeting small businesses. The result include a summary f apprpriate recmmendatins t smaller cmpanies that want t practically ptimize their marketing effrts in scial media. Keywrds: SMO, Marketing, Scial media, Recmmendatins, Best-practice Therese Anderssn - II -

4 Förrd Detta examensarbete mfattar 15 hp ch är en avslutande del i utbildningen Webbprgrammering vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Tankarna kring arbetet uppkm när jag fick en förfrågan m att utveckla en webbsida till ett mindre, nystartat företag där företaget gärna ville integrera sciala medier på webbsidan i ett tidigt skede. Detta i kmbinatin med mitt eget intresse för hur sciala medier kan användas både prfessinellt ch i vardagen, gjrde val av ämne enkelt. g vill passa på att tacka min handledare Anne Nrling för all hjälp ch vägledning under arbetets gång. g vill även tacka de företag sm ställde upp ch besvarade enkätundersökningen, vilket hjälpte till att rikta in arbetet mt mindre företag. Therese Anderssn - III -

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte ch frågeställningar Avgränsningar Teretisk bakgrund Marknadsföring i sciala medier Sciala nätverk Mikrblgg Mediadelning Samlingssidr Sciala medier ch mindre företag SMO Best-practices för marknadsföring i sciala medier Länkbarhet Enkel delning Lättillgängliga ch synliga uppdateringar Optimerat innehåll Resurs för användare Delaktighet ch kmmunikatin Rankning ch betygsättning Scial kmmentering Metd Kvalitativ förstudie Genmförande Enkätundersökning Genmförande Val av respndenter Metddiskussin Teretisk referensram Analys av webbsidr Enkätundersökning Resultat...15 Therese Anderssn - IV -

6 4.1 Analys av webbsidr Enkätundersökning Diskussin ch slutsats Slutsats Optimerad marknadsföring i sciala medier för mindre företag Förslag på vidare frskning Källförteckning Elektrniska källr Böcker Bilagr Bilaga 1: Sammanställning av enkätundersökning Bilaga 2: Sammanställning av förstudie Bilaga 3: Individuell sammanställning, förstudie Therese Anderssn - V -

7 1. Bakgrund Sciala medier finns i många frmer men det gemensamma syftet är att ge människr möjlighet att interagera scialt med andra människr. Cara Pring 1, specialist på sciala medier, publicerade ett blgginlägg [1] i februari 2012 där hn från flertalet källr samlat statistik angående användandet av sciala medier. Denna statistik visar att det finns 845 miljner aktiva medlemmar på Facebk ch att det publiceras nästan 175 miljner inlägg på Twitter varje dag. För företag kan inte bara var ch en av dessa användare ses sm en tänkbar kund utan mängden infrmatin sm sprids via sciala medier ger ckså nya marknadsföringsmöjligheter [1]-[11]. Företag kan välja att marknadsföra sin verksamhet med de mer traditinella tillvägagångssätten sm dagstidningar ch radi men idag finns det även ytterligare sätt att få ut sitt budskap. Ett pstat inlägg i en blgg eller en vide på YuTube kan nå ut till miljntals ptentiella kunder, med betydligt lägre marknadsföringskstnader i jämförelse med reklam genm traditinella medier. Idag nås inte innehåll bara genm sökresultat från lika sökmtrer, utan innehåll delas, länkas ch diskuteras på Internet. Genm att sm företag inte bara finnas synlig inm sciala medier utan även ptimera sin webbsida ch sina prfilsidr, kan räckvidden för företagets namn ökas ch ge en större ch mer psitiv vinsteffekt för satsningarna i sciala medier [2, s. 1-3]-[18]. 1.1 Syfte ch frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att undersöka ch precisera viktiga beståndsdelar sm kan ligga till grund för utvecklare ch företag vid praktisk ptimering av marknadsföring i sciala medier. De frågeställningar sm arbetet har för avsikt att undersöka närmare är: Vilka best-practices finns det för ptimering av marknadsföring i sciala medier, ch tillämpas dessa hs verkliga företag? Vilka av dessa rekmmendatiner är bäst lämpade för mindre företag? 1 1

8 1.2 Avgränsningar Arbetet behandlar inte hur rekmmendatinerna för ptimering kan implementeras, utan resulterar i en teretisk översikt sm kan användas för att sätta upp en praktisk marknadsföringsstrategi i sciala medier för mindre företag. Avgränsning skedde gällande vilka sciala medier sm ingick i undersökningen. Detta urval grundades på de verktyg sm förekm frekvent i den teretiska referensramen samt verktygens relevans för företagsptimering baserat på författarens persnliga erfarenheter. De sciala medier sm arbetet mfattar är Facebk, LinkedIn, Twitter, Delicius, YuTube, Digg, Pusha, blggar, RSS ch nyhetsbrev via e-pst. 2

9 2. Teretisk bakgrund Detta avsnitt redgör för den teretiska referensram sm satts upp för arbetet. Denna behandlar bakgrund kring marknadsföring i sciala medier, definitin av verktygen samt diskuterar några av de best-practice metder sm finns för att ptimera för sciala medier. 2.1 Marknadsföring i sciala medier Kmmunikatin består av mer än bara en talande del, hälften av kmmunicerande är själva lyssnandet. Marknadsföring i massmedia kan nå en bred målgrupp men kräver tid, planering ch stra eknmiska resurser samtidigt sm det försvårar möjligheten att få återkppling från kunder. Genm att istället lyssna, iaktta, delta i knversatiner ch föra en tvåvägskmmunikatin med befintliga ch ptentiella kunder byggs en grund för en långsiktig relatin ch tillit mellan säljare ch köpare. För att undersöka vad sm intresserar företagets målgrupper finns det förutm de sciala mediernas egna sökfunktinaliet även verktyg sm Scial Mentin 2 sm samlar det sm sägs m företaget ch dess varumärke [11]. Sciala medier ger företag tillgång till att se vad ptentiella kunder vill ha eller behöver, vilket på sikt kan ge en större ch snabbare marknadsföringseffekt. På så sätt kan marknadsföringsstrategin baseras på användares verkliga behv, varpå resurser inte behöver läggas på någt sm kunderna trs behöva. Samtidigt bidrar sciala medier till en effektiv kanal för återkppling från kunder samt möjlighet att testa kampanjer gradvis [11, s ] Sciala nätverk Människr har instinkten ch behvet av att vilja diskutera ch dela tankar sinsemellan. Genm åren har möjligheterna ch tekniken utvecklats vilket underlättar detta nätverkande. Begreppet sciala nätverk definieras sm en webbaserad tjänst sm tillåter användare att bygga upp en prfil tillsammans med en lista över de människr sm användaren har en anknytning till [3]

10 Facebk 3 är ett nätverk sm ger användare möjlighet att snabbt kunna kmmunicera med sina sciala kntakter sm vänner eller arbetskamrater. Eftersm Facebk, sm nämnt tidigare, har 845 miljner användare är detta ett relevant scialt media att ptimera tillsammans med en verksamhet [1]-[3, s ]. Facebk har själva valt att se företag sm en målgrupp ch presenterar en samlingssida 4 med infrmatin ch tips m hur en marknadsföringsmiljö kan byggas upp via nätverket. LinkedIn 5 ch Ggle+ 6 är två ytterligare sciala nätverk sm kan användas för att synliggöra ch marknadsföra ett företag. LinkedIn används för att bibehålla ch utöka sitt prfessinella nätverk vilket även kan inkludera arbetssökande eller leta efter persner att anställa [3, s ] Mikrblgg I sin bk [3, s. 535] beskriver Lenard Safk, författaren till The Scial Media Bible, att mikrblggning är sm textmeddelanden på sterider. Användare tillåts psta inlägg med begränsad längd, vilket medför att infrmatinen snabbt kan läsas ch tlkas. Twitter 7 är en av de största tjänsterna, vilken idag även kan ses sm en str världsmfattande nyhetskälla. Företag kan likt andra sciala medier använda Twitter för att bygga ett relatinsbaserat nätverk ch få effektiv respns från kunder [3] Mediadelning Mediadelningssidr likt YuTube 8 tillåter användare att ladda upp multimedia, vilket i detta fall innebär vide. För företag kan videdelning vara ett bra ch gratis sätt att få ut sitt namn ch sin prdukt via ytterligare en kanal [3] Samlingssidr Samlingssidr åsyftar webbaserade tjänster, vilka ger användaren en rganiserad vy över infrmatin av ett specifikt ämne eller källa. Dessa sidr kan ses sm användbara

11 i ett marknadsföringssyfte genm att de kan skapa ett infrmatinsflöde ch inlänkar till kampanjer ch artiklar [3, s. 597]-[2, s ]. Två liknande verktyg inm detta mråde är Digg 9 ch Pusha 10, där den sistnämnda är en svensk variant. Huvudsyftet är att låta användare publicera relevant ch intressant infrmatin eller länkar till webbsidr, sm i sin tur kan rankas ch bedömas. Om pstat innehåll får tillräckligt högt rankningsbetyg hamnar den på samlingssidans förstasida. Inm denna kategri faller även sciala bkmärkningssidr sm låter användare spara länkar de vill besöka igen eller läsa senare. Delicius 11 är exempel på en sådan sida, där även varje bkmärkning ses sm en röst. Innehåll sm sparas tillräckligt många gånger presenteras på förstasidan ch kan på så sätt resultera i trafik till den egna webbsidan [3]-[2]. 2.2 Sciala medier ch mindre företag Användandet av sciala medier är stadigt ökande ch större företag ger marknadsföring i dessa hög priritet baserat på de fördelar sm erhålls. Trts detta visar tidigare undersökningar att få mindre företagare engagerar ch marknadsför sig i sciala medier. Företagarna ser nackdelar sm grundar sig i att de har svårt att se vinsten i att lägga tid ch resurser på denna satsning samt hur ryktesspridning ch kritik ska hanteras. Sciala medier är dck ett mråde där möjligheterna att synliggöra sin verksamhet jämnas ut mellan större ch mindre företag [1], [21], [3]. Enligt undersökningen 2011 Scial Media Marketing Industry Reprt [10] lägger majriteten av företagen sm ingick i studien, mkring sex timmar per vecka på marknadsföring i sciala medier. Trts att småföretagare kanske inte har samma resurser eller lika mycket tid sm större företag, är ändå Internet ch sciala medier ett frum för alla företag att synas ch höras på samma villkr. Tidigare nämnd undersökning [10] visar även att 48 % av de mindre företag sm ingick i studien, ser en ökad försäljning kpplad till deras aktivitet i sciala medier. Sciala medier bör således inte ses sm en lösning på de svårigheter sm kan finnas inm marknadsföring, men att däremt engagemang även i lägre grad kan vara effektivt för företag sm har råd att lägga tid på detta [21], [3], [2]

12 2.3 SMO Begreppet SMO (Scial Media Optimizatin) började framträda i samband med Rhit Bhargavas 12 blgginlägg i ämnet 2006 [4]. Knceptet med SMO är att implementera förändringar sm ptimerar en webbsida ch dess innehåll så att detta är enklare att dela, har större synlighet i sciala medier samt är mer inkluderad i externt innehåll sm blggpster. Fkus inm SMO ligger inte enbart specifikt i att driva trafik till en webbsida, utan syftet är att göra sitt publicerade innehåll synligt för så många persner sm möjligt [4]-[18]. I sitt inlägg [4] sätter Bhargava upp fem grundläggande rekmmendatiner till SMO, vilka sedan med tiden har utvecklats, utökats ch knkretiserats av Bhargava själv men även av andra experter. Lee Odden gjrde i augusti 2009 en sammanställning av best-practices ch förde i denna även en diskussin angående deras relevans sett till mrådets utveckling [5]. 2.4 Best-practices för marknadsföring i sciala medier De rekmmendatiner sm återfinns i följande avsnitt är utvalda ur terin baserat på de sm är lämpliga för just praktisk ptimering. I den teri sm bearbetats angående best-practices beskrivs även mer teretiska marknadsföringsrekmmendatiner vilka inte inkluderas i denna referensram Länkbarhet En viktig ch relevant priritet för att ptimera en webbsida för sciala medier är att se till att den är så länkbar sm möjligt. Sciala nätverk är en str bidragande faktr till att användare effektivt kan länka till infrmatin de anser är intressant. Dagens webbsidr är dck frtfarande fta statiska både när det kmmer till innehåll ch uppbyggnad ch detta ger inte ptimala möjligheter att länka till sidan. Ett enkelt sätt att utöka webbsidans länkbarhet är att inkludera en företagsblgg, där blggens syfte inte bara blir att presentera infrmatin utan även en typ av samlingsplats för övriga sciala medier [4], [5], [2]. 12 Rhit Bhargava är en marknadsföringsexpert bsatt i USA. Han har skrivit flertalet böcker ch fkuserar till str del på marknadsföring i sciala medier. 6

13 Rent praktiskt så krävs även en viss eftertanke m webbsidans uppbyggnad, för finns det ingen dynamisk URL för användaren att länka till fallerar knceptet angående länkbarhet. Detta i kmbinatin med att sökmtrer med str sannlikhet inte kmmer driva trafik till relevant innehåll. Applikatiner sm renderar intressant infrmatin genm Ajax 13, innehåll sm kräver inlggning eller registrering för att visas eller användning av ramstruktur är några delar sm bör undvikas för att se en ptimal länkbarhet till webbsidan [8] Enkel delning Intressant innehåll delas fta ch gärna, vilket blir en grundläggande faktr i att marknadsföring via sciala medier lyckas. Detta kan givetvis användaren sköta helt manuellt men genm att implementera funktinalitet för delning till lika sciala medier ges även en påminnelse till användaren att dela med sig av det de finner intressant till sitt egna sciala kntaktnät. Sm presenteras i figur 1.1 kan användaren i detta scenari välja mellan att dela till Facebk, Twitter, Ggle+, LinkedIn, Delicius, Digg ch e-pst [5]. Figur 1.1 Exempel på funktinalitet för delning från webbsida. Implementatin av delningsalternativ kan göras manuellt men det finns även verktyg på webben sm kan rendera detta autmatiskt. ShareThis 14 ch AddThis 15 är exempel på sådana webbaserade verktyg sm kan användas för att på ett effektivt sätt implementera delningslänkar

14 2.4.3 Lättillgängliga ch synliga uppdateringar Genm att expnera uppdateringar via flera lika sciala medier ges större chans till spridning av infrmatinen, vilket i sin tur kan leda till mer trafik ch fler länkningar till företagets webbsida [4], [5], [12]. Ovanstående teri kan knkret brytas ned i dessa rekmmendatiner: Dela länken till det nypstade innehållet till sciala medier sm Facebk, Twitter, Ggle+ ch Pusha. Använd ett nyhetsbrev via e-pst för att ge användare en överblick över uppdateringar. Inkludera övriga sciala medier i nyhetsbrevet, vilket kan innebära en presentatin av de ppuläraste inläggen från företagets Twitter. Ge tillgång till uppdateringar via RSS 16 så användare kan prenumerera på innehåll samt möjlighet att distribuera detta i mashup-applikatiner 17. Använd sciala plugin sm Facebk Like Bx 18 ch grupperade länkar till företagets kntn i sciala medier för att synliggöra närvar ch aktivitet. Synliggör länk tillbaka till egna webbsidan från de sciala medierna Optimerat innehåll Bör även innehållet på webbsidan anpassas ch ptimeras för sciala medier? Bhargava [4] menar att detta under de senaste åren blivit allt mer viktigt eftersm det både finns en str knkurrens infrmatinsmässigt men även berende på den mängd delningsmöjligheter sm finns tillgängliga. Det kan vara viktigt att försöka tänka sm den målgrupp sm företaget inriktar sig på ch på så sätt anpassa innehållet både på webbsidan ch på det sm publiceras i de sciala medierna. Visar undersökning att majriteten av kunderna i målgruppen intresserar sig av ftbll, kan det vara av intresse i marknadsföringssynpunkt att försöka arbeta in ämnet då ch då i sitt innehåll. Detta trts att just ftbll kanske inte har någt att göra med prdukten sm säljs. På så sätt ökas chanserna att fånga nya kunder samt bibehålla intresset hs de befintliga [6]-[11]

15 Någt sm terierna även behandlar är presentatin av delat material ch att det bör finnas i åtanke vid ptimering. Vad är det sm presenteras för användare ch vad kmmer fånga deras intresse? Genm att ptimera hur delade blgginlägg ch artiklar presenteras i sciala medier ökas chanserna att nya användare navigerar vidare till företagets webbsida [12]-[15]. Figur 2.1 är ett exempel på hur en delad länk presenteras på Facebk ch visar de fyra främsta punkterna sm bör pririteras baserat på vanstående teri. En intressant ch sammanfattande titel sm innehåller nyckelrd till innehållet. Optimerad title tagg sm visar titeln för till exempel själva blgginlägget eller prdukten. Tumnagelbild alternativt någn frm av bild i innehållet. Anpassat innehåll sm fångar intresset redan i sammanfattningen. Figur 2.1 Gränssnittet på Facebk för en delad artikel från feber.se 9

16 2.4.5 Resurs för användare Det kan vara svårt att sm företagare börja ge användare resurser sm inte direkt bidrar till ökad försäljning eller sm kmmer från externa källr. Dessa resurser kan innebära en tutrial, artikelserie, en extern länk till en artikel eller kanske ett blgginlägg med intressant fakta ch statistik. Genm att bidra med användbara resurser till knsumenter ges ett förtrendefullt intryck, vilket hjälper den långsiktiga marknadsföringen. Företagets webbsida kan på så sätt få fler länkningar till sig ch de sciala kanalerna större aktivitet eftersm företaget ses sm hjälpsamt [6], [19], [11, s. 130] Delaktighet ch kmmunikatin För att lyckas långsiktigt med marknadsföring i sciala medier krävs en delaktighet i diskussiner ch knversatiner med kunder ch användare. Någt sm fta resulterar i misslyckade satsningar är när infrmatin ch länkar delas ch publiceras i sciala medier utan eftertanke, underhåll eller delaktighet i efterföljande knversatiner. De sciala kanalerna ska därför både vara ett redskap där kunder kan dela åsikter ch ge återkppling, samtidigt sm det ska ge företaget möjligheten att vara delaktig i knversatinen med användarna [11]. I sammanhanget bör hantering av respns i alla frmer, både psitiv ch negativ, ges priritet (se figur 4.1). Genm att ta brt negativa kmmentarer eller helt enkelt ignrera dem visar indirekt att kundens åsikter inte ses sm värdefulla. För att behålla engagemang ch stärka kundrelatiner är det lika viktigt att bemöta kunder sm har negativa erfarenheter sm det är att bemöta de sm har psitiva saker att säga. Enkla uttryck sm tack ch vi ber m ursäkt kan ge bättre effekt även inm sciala medier [22]-[4]. Figur 4.1. Exempel på återkppling: Biner använder Twitter för att föra en dialg med kunder. 10

17 2.4.7 Rankning ch betygsättning Enligt en studie [16] från 2009 av The Nielsen Cmpany litar majriteten av knsumenter på betyg satta av kunder nline. Även andra tidigare undersökningar påvisar att kunder ser andra kunders recensiner sm hjälpsamma ch någt sm kan avgöra ett köp [17]. Det kan därför vara rekmmenderat att implementera funktinalitet för betygsättning av artiklar eller prdukter i en e-butik, vilket låter användare hjälpa andra användare. Att även inkludera en länk för att gilla 19 artikeln eller prdukten via Facebk kan ses sm att uppfylla både rekmmendatinen för rankning ch delning [12] Scial kmmentering Genm att ge användare möjlighet att kmmentera blgginlägg ch artiklar skapas ytterligare interaktivitet på webbsidan samt diskussin ch återkppling möjliggörs. De flesta blggsystem har denna funktinaliteten i någn frm sm standard, vilka i sig bidrar till en mer levande webbsida. Skillnaden mellan kmmentarer i den mer traditinella strukturen ch scial kmmentering är att de traditinella är mer statiska ch inte sprids vidare. Implementatin av sciala plugin sm Disqus 20 eller Facebk Cmments 21 (se figur 3.1) ger en ptimerad scial miljö för användarna, samtidigt sm länkar ch innehåll sprids över de sciala medierna [9]-[15]. Figur 3.1. Svenska Lindex.se låter användare kmmentera prdukter via Facebk

18 3. Metd Den metd sm valdes för detta arbete är en kmbinatin av lika undersökningsansatser. Inledningsvis gjrdes en förstudie i frm av en analys av vilka rekmmendatiner sm ett utvalt antal företag tillämpar i praktiken. Denna följdes upp med en kvantitativ undersökning där en datainsamling låg sm grund för att utfrska mindre företags kunskap ch behv. Målet med att kmbinera dessa två undersökningsansatser var att få fram knkreta ch relevanta rekmmendatiner för mindre företag. Detta genm att ställa förstudiens resultat angående etablerade best-practices, mt vilka behv sm mindre företag ser samt deras kunskap kring sciala medier. 3.1 Kvalitativ förstudie Genm en kvalitativ förstudie analyserades webbsidr samt kpplingar till sciala medier för slumpvis utvalda företag. Denna undersökning gjrdes för att utfrska vilka best-practices sm msätts i praktiken hs större företag. Förstudien gjrdes även för att kunna anpassa frågrna till den kvantitativa undersökningen på ett lämpligt sätt Genmförande Med utgångspunkt från den teretiska bakgrunden bröts rekmmendatinerna ner i knkreta punkter (se bilaga 3: Individuell sammanställning, förstudie). Utefter dessa undersöktes fem stycken företag, detta genm att analysera företagets webbsida samt de kpplingar verksamheten hade till sciala medier vid undersökningstillfället. Var ch en av de 18 punkterna utvärderades för att, i den mån det var möjligt, kntrllera vilka best-practices sm tillämpades. De företag vars webbsidr ch kppling till sciala medier sm analyserades är: TeliaSnera ( ICA ( NetOnNet ( Nelly.cm ( Citynetwrk ( 12

19 3.2 Enkätundersökning En kvantitativ studie valdes för att undersöka mindre företags kunskap ch visin inm mrådet för marknadsföring i sciala medier. Den praktiska frmen för denna undersökning var en digital enkät (se bilaga 1: Sammanställning av enkätundersökning) Genmförande Undersökningen avgränsades till att respndenterna hade någn frm av webbsida till verksamheten vid undersökningstillfället. Enkäten skickades via e-pst till 50 företag ch detta gjrdes tillsammans med en krtare intrduktin till prblemmrådet för att fånga respndenternas intresse. Sm ett tack vid eventuell medverkan blev de tillfrågade erbjudna att ta del av färdigställt resultat. 3.3 Val av respndenter Företag till den analytiska förstudien blev slumpvis utvalda men verksamheter sm kan anses vara stra företag pririterades. Urvalet av respndenter till enkätundersökningen genmfördes till största del genm att kncentrera på ett specifikt gegrafiskt mråde, Åtvidabergs- ch Linköpings kmmun. Undersökningarna inriktades inte mt specifikt verksamhetsmråde, msättning eller tidigare erfarenhet. 3.4 Metddiskussin Teretisk referensram De terier sm behandlats har visat sig ha lika utgångspunkt i sitt sätt att beskriva rekmmendatiner inm marknadsföring i sciala medier. Vissa källr beskriver dem ur ett rent teretiskt perspektiv medan andra påvisar mer knkreta ch praktiska rekmmendatiner. Det kan medföra en viss risk att jämförelsen mellan dem inte blir rättvis. Rekmmendatinernas ch metdernas aktualitet bör även finnas i åtanke eftersm utvecklingen inm webbteknik expanderar frt, varför kntinuerlig uppdatering krävs. Alla metder är eventuellt inte applicerbara eller relevanta för vissa verksamheter, utan detta är någt sm bör reflekteras ch utvärderas baserat på företaget ch dess målgrupp. 13

20 3.4.2 Analys av webbsidr Förstudien gav en bra bild över hur större företag hanterar integratin av sciala medier på sin webbsida samt hur de deltar ch marknadsför via sciala kanaler. Rekmmendatiner gällande anpassat innehåll ch delaktighet via sciala medier visade sig vara svåra att undersöka på ett mätbart sätt. En punkt sm faller inm ramen för detta är rekmmendatinen att skapa intressanta titlar för blgginlägg. Det bör därför finnas i åtanke att punkter inm detta mråde i undersökningen till viss del baserats på persnlig tlkning av författaren. Alternativt kunde intervjuer med några större företag ha genmförts för att undersöka hur de ser på sciala medier ch ptimering mt dessa, vilken kan ge en grundlig inblick i prblemmrådet. Fördelen med att lägga upp analysen sm i detta arbete är att fler företag kunde inkluderas ch på så sätt ge en klarare överblick över vilka rekmmendatiner sm tillämpas hs verkliga företag Enkätundersökning Enkätundersökningen resulterade i 15 stycken svar, vilket ses sm lyckat baserat på den krta tid respndenterna fick på sig att besvara den. Gegrafiska skillnader bör tas i beaktande gällande resultatet, samt att de tillfrågade överlag är mindre företag. Eftersm prblemmrådet är svårt att definiera i mätbara frågr valdes även att ställa några mer öppna frågr i enkäten där respndenterna fick kmmentera i text. Denna typ av insamling kan resultera i en värdefull inblick i prblemmrådet men kan samtidigt vara svår att sammanställa på ett rättvist sätt. Trts detta så kmpenserar upplägget till viss del för de mätbara svårigheter sm prblemmrådet medför. 14

21 4. Resultat 4.1 Analys av webbsidr Nedan följer en presentatin av utvalda resultat från analysen av fem företags webbsidr ch anslutning till sciala medier. Detaljerat resultat från analysen hittas i bilaga 3: Individuell sammanställning, förstudie ch ett sammanställt resultat av samtliga analyser återfinns i bilaga 2: Sammanställning av förstudie. Förstudie: 9. Vilken/Vilka av följande sciala medier använder företaget direkt? Delicius 0% Digg 0% RSS 20% Pusha 20% Ggle+ 20% Blgg 40% Nyhetsbrev 60% YuTube 60% Twi;er 80% LinkedIn 100% Facebk 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 5.1. Sammanställt resultat över fråga 9 i analysen. Figur 5.1. visar ett sammanställt resultat över vilka sciala medier sm företaget använder på ett direkt sätt. Denna påvisar att samtliga företag använder både Facebk ch LinkedIn, men att inget av de fem analyserade företagen använder samtliga 11 verktyg. 15

22 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förstudie: Hantering av hjälpsamma kunder 100% Publicera material via blggen 60% Egna tutrials ch guider 20% Publicera arpklar på webbsidan 0% Publicering av resurser från externa källr Figur 5.2. Sammanställning över hur hjälpsamma resurser hanteras. En rekmmendatin sm terierna behandlar är de hjälpmedel företaget ger kunder via sciala medier. Enligt figur 5.2. visar resultatet att samtliga företag sm använder sig utav en blgg även använder denna sm en hjälpsam resurs till användare. Resultatet visar även att inget av företagen publicerar knkreta resurser till externa källr. Förstudie: Tillämpas Tillämpas ej Publicera arpklar på webbsidan 20% 80% Publicering av resurser från externa källr 0% 100% Synlig länk Pll webbsidan i sciala medier 40% 60% RSS för uppdateringar 20% 80% Blgg 40% 60% Användning av sciala widgets 40% 60% Figur 5.3. Sammanställning av några av de avvikelser sm framgått i analysen. 16

23 Figur 5.3. visar några av de avvikelser i tillämpad funktinalitet sm framkmmit i analysen, fullständig sammanställning hittas i bilaga 2: Sammanställning analys. Diagrammet visar de best-practices sm till 50 % eller mer inte tillämpas hs företagen sm ingick i analysen. Resultatet visar att majriteten av de analyserade företagen inte har någn specifik företagsblgg samt att 80 % inte publicerar artiklar. Förstudie: Analys av delak@ghet i sciala medier Scial kmmentering 100% 40% 80% DelakPga i knversapner Bemöter frågr Bemöter psipv feedback Bemöter negapv feedback 100% 100% Figur 5.9 Resultat över hur de analyserade företagen möjliggör delaktighet. Diagrammet i figur 5.9 visar resultatet från analysen beträffande hur företagen kmmunicerar med kunder samt tillämpar funktinalitet sm scial kmmentering. Resultatet visar att samtliga företag sm analyserades bemöter återkppling från kunder samt svarar på frågr, samt att majriteten även deltar i övriga knversatiner. 40 % av webbsidrna sm ingick i analysen använder sig av någn frm av funktinalitet för scial kmmentering. 17

24 4.2 Enkätundersökning I detta avsnitt presenteras utvalda delar ur resultatet från den kvantitativa studie sm genmfördes i detta arbete. Resultatet baseras på svaren från de 15 respndenter sm deltg i enkätundersökningen. Den kmpletta sammanställningen av resultatet återfinns i bilaga 1: Sammanställning av enkätundersökning. 100% 90% 3. Vilken/Vilka av följande verktyg använder ni för ad presentera användare? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 13% 73% 53% 47% 33% 33% 20% 20% 7% 0% 0% 0% Blgg RSS Nyhetsbrev via e- pst Använder nu Planerar a; använda Använder ej Vet ej Figur 5.4 Sammanställning över fråga 3 i enkätundersökningen Figur 5.4 visar resultatet över fråga 3 i enkätundersökningen angående vilka verktyg sm respndenterna använder för att presentera infrmatin till användare. Resultatet visar att av de tre verktygen sm ingick i frågan, används nyhetsbrev via e-pst mest medan rss enbart används av 7 %. Undersökningen visar även att en tredjedel av de tillfrågade planerar att använda en blgg till sitt företag medan inget av företagen planerar att implementera någn frm av rss-flöde på sin webbsida. 18

25 4. Vilken/Vilka av följande sciala medier har ni kännedm m? Inte kännedm Kännedm Pusha 27% 73% Digg 100% Delicius 100% Ggle+ 27% 73% YuTube LinkedIn 7% 7% 93% 93% Twi;er 100% Facebk 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 5.5 Diagrammet visar resultatet över fråga 4 i enkätundersökningen. Diagrammet sm visas i figur 5.5 presenterar resultatet av fråga 4 i enkätundersökningen, vilken undersökte den kännedm respndenterna har av de verktyg sm detta arbete avgränsats till. Resultatet påvisar att ingen av de tillfrågade känner till Digg eller Delicius, medan alla respndenter har kännedm m Facebk ch Twitter. Undersökningen visar även att det finns en större kännedm m den svenska samlingssidan Pusha än amerikanska Digg med liknande funktinalitet. 19

26 5. Vilken/Vilka av följande verktyg har ni använt i er verksamhet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Facebk Twi;er LinkedIn YuTube Ggle+ Delicius Digg Pusha Använder nu Planerar a; använda Använder ej Vet ej Figur 5.6 Resultatet för fråga 5 angående användning av sciala medier. Resultatet för fråga 5 i enkätundersökningen behandlade vilka sciala medier sm respndenternas företag använde. De blå staplarna i figur 5.6 presenterar de verktyg sm företagen använder vid undersökningstillfället, vilket visar att 67 % av företagen använder Facebk i sin verksamhet. Resultatet visar även att majriteten av respndenterna inte använder övriga verktyg sm ingick i undersökningen. 6. Har ni någn funk@nalitet förenklad delning av innehåll från er webbsida?, för Facebk 33% 7% 33%, för Twi;er, för flera sciala medier Annan 7% 20% Figur 5.7. Resultat över fråga 6 i enkätundersökningen angående delbarhet på webbsidan 20

27 Figur 5.7 visar sammanställning över resultatet för fråga 6 där de tillfrågade fick svara på m de har funktinalitet för förenklad delning på webbsidan. Diagrammet visar att majriteten av respndenterna har någn frm av delningslänkar på företagets webbsida. 12. Tycker ni det är vik@gt ad hjälpa användaren trts ad det inte främjar er verksamhet direkt? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 67% 27% 0% Vet ej Figur 5.8 Resultat över fråga 12 i enkätundersökningen angående externa resurser Figur 5.8 visar sammanställningen över resultatet i fråga 12 sm behandlar m de tillfrågade anser att det är viktigt att hjälpa användare genm att ge dem resurser från externa källr. 67 % av respndenterna anser att det är viktigt att ge användare hjälpsamma resurser trts att det inte främjar deras egen verksamhet på ett direkt sätt. 21

28 5. Diskussin ch slutsats Det finns mycket infrmatin ch tidigare frskning m marknadsföring i sciala medier ch hur webbsidr kan ptimeras för detta. Den teri sm behandlats i detta arbete har visat sig ha ett tydligt mönster i de rekmmendatiner sm finns. Metderna redgörs dck ur antingen ett teretiskt eller ett praktiskt perspektiv, sett till hur experterna tlkar rekmmendatinerna. Detta medför vissa svårigheter i att utvinna knkreta rekmmendatiner för praktisk ptimering utan att dra egna slutsatser i ett tidigt skede. Resultatet av förstudien visar att samtliga företag sm ingick i analysen använder sig av sciala medier för att marknadsföra sin verksamhet, samt att de i lika str utsträckning ptimerar sin webbsida för detta. Syftet med förstudien var även att ta fram ett underlag med relevanta punkter till den del i enkätundersökningen sm behandlade praktisk ptimering. Det medför att det går att utvinna ett visst mönster i hur större ch mindre företag ptimerar sin webbsida. Av de företag sm ingick i analysen ch enkätundersökningen används till exempel nyhetsbrev av flest (60 % respektive 33 %), i jämförelse med blgg ch rss. Delningslänkar är även någt sm både de mindre ch de större företagen ser till att ha tillgängliga på sin webbsida, där främst möjligheten att dela till Facebk ch Twitter ses genmgående i undersökningarna. Enkätundersökningen visar att de flesta av respndenterna ser ett behv av marknadsföring i sciala medier (se bilaga 1: Sammanställning av enkätundersökning). De ser dck nackdelar sm att det är tidskrävande att satsa på detta (47 %) samt att det finns en kunskapsbrist (33 %) inm mrådet. Gällande best-practices visar undersökningarna att majriteten av dessa är aktuella ch tillämpas i det verkliga företagsklimatet men inget av de fem företagen i förstudien använder samtliga rekmmendatiner. Rekmmendatinerna kan generellt sett appliceras på de flesta webbsidr men kan kräva viss anpassning i sig sett till företagets målgrupp ch syfte. Verksamheter sm till exempel säljer teknik kanske ser ett större behv av att vara en infrmativ källa, i frm av blggar eller artiklar, i jämförelse med de sm säljer kläder. 22

29 5.1 Slutsats Den slutsats sm kan dras av detta arbete är att det finns rekmmendatiner kring hur en webbsida kan ptimeras för sciala medier ch dessa rekmmendatiner tillämpas i lika str utsträckning genmgående hs företag. Med överlag enkla medel kan företag effektivisera sin marknadsföring i sciala medier, vilket innebär att även mindre verksamheter kan tjäna på att denna typ av ptimering. Arbetet ämnade knkretisera lämpliga rekmmendatiner för mindre företag, där en sammanfattande slutsats återfinns i avsnitt 5.2 Optimerad marknadsföring i sciala medier för mindre företag. 5.2 Optimerad marknadsföring i sciala medier för mindre företag Detta arbete påvisar att marknadsföring i sciala medier är någt sm mindre företag kan tjäna på ch dra fördelar av. Resultatet visar även att det finns rekmmendatiner inm hur denna marknadsföring rent praktiskt kan ptimeras för att möjliggöra en effektiv satsning. Nedan följer en knkret lista på de rekmmendatiner sm anses vara bäst lämpade för mindre företag baserat på resultat, teri ch författarens egen tlkning. Listan bör ses sm generell ch övergripande, vilket innebär att alla rekmmendatiner kanske inte är tillämpbara hs alla företag. Detta skulle kräva en mer grundlig undersökning sett till bransch ch målgrupp. Allmänna rekmmendatiner Bygg upp webbsidan så att det är möjligt för användare att länka till varje sida ch dess innehåll. Undvik därför att använda Ajax, eller ha krav på inlggning, för att presentera innehåll sm användare kan tänkas vilja länka ch dela. Använd dynamiska title taggar sm sammanfattar innehållet på respektive sida. Presentera synliga länkar på webbsidan till de prfilsidr i sciala medier sm företaget aktivt använder ch uppdaterar. Använd ett nyhetsbrev via e-pst sm befintliga ch ptentiella kunder kan få uppdateringar genm. 23

30 Blgg Trts att få av de analyserade företagen (40 %) ch ännu färre (13 %) av de tillfrågade i enkätundersökningen använder en blgg för sitt företag bör detta ändå rekmmenderas för småföretagare. En tredjedel av respndenterna i enkätundersökningen planerar att inkludera en blgg på sin webbsida ch det tillsammans med terierna, stödjer att denna tillämpning är högst adekvat för praktisk ptimering av marknadsföring i sciala medier. Följande rekmmendatiner ses sm lämpliga vid implementatin av en blgg: Använd blggen för att infrmera ch hjälpa kunder. Psta intressanta ch hjälpsamma tutrials ch guider. Tillåt användare att kmmentera blgginlägg genm sciala plugin sm Disqus eller Facebk Cmments. Bemöt frågr ch återkppling från användare i blggens kmmentarer. Ge användare möjligheten att dela blgginlägget genm delningslänkar. Priritera funktinalitet för att dela till Facebk, Twitter, Ggle+ ch Pusha. Inkludera en gilla -knapp till Facebk. Använd bilder ch annan media i blgginlägget. Lägg tid på att skriva en intressant ch sammanfattande titel för inlägget. Aktivitet i sciala medier Undersökningen visar att inget av de företag sm ingick i den analytiska förstudien använder samtliga verktyg sm arbetet avgränsades till. Samtliga av de analyserade företagen använder sig dck av både Facebk ch LinkedIn, vilka även är de två verktyg sm används av flest (67 % respektive 27 %) respndenter i enkätundersökningen. De flesta (80 %) av företagen i förstudien använder även Twitter men sett till att de tillfrågade i enkätundersökningen upplever att den största (47 %) nackdelen med marknadsföring i sciala medier är att det kräver mycket tid, kan det därför vara lämpligt för mindre företag att begränsa sina satsningar. Att i början fkusera sitt engagemang till Facebk ch LinkedIn kan följaktligen ses sm en adekvat rekmmendatin för mindre verksamheter. 24

31 Majriteten av respndenterna i enkätundersökningen ser att de främsta fördelarna vid denna typ av marknadsföring är att nå ut till kunder ch att lätt kunna föra en dialg med dem. Sett till att samtliga företag i förstudien väljer att bemöta kunder ch all frm av återkppling i de sciala medierna bör detta även rekmmenderas till mindre företag för att arbeta långsiktigt med att bygga upp tillit ch effektiv marknadsföring. De flesta (73 %) av respndenterna i den kvantitativa undersökningen lägger tid för företaget i sciala medier varje vecka, ch de större företagen i analysen är aktiva dagligen i sciala nätverk. Följaktligen kan det vara relevant att sm mindre företag satsa på att uppdatera ch hantera återkppling från kunder några gånger i veckan. Psta uppdatering från egna webbsidan till Facebk. Presentera länkar till egna webbsidan synligt på prfilsidrna i de sciala nätverken. Besvara frågr från kunderna ch hjälp dem i den mån det är möjligt. Ta tillvara på den återkppling kunderna eventuellt ger i de sciala medierna, både den negativa ch den psitiva. Bemöt den på ett prfessinellt sätt ch visa att kundernas kmmentarer inte glöms brt. Terierna menar att alla hjälpsamma resurser är bra i marknadsföringssyfte, även de sm inte kmmer direkt från företaget. Ingen av de företag sm ingick i förstudien valde att publicera länkar eller annan infrmatin till externa källr. Däremt anser 67 % av respndenterna i enkätundersökningen att detta är viktigt. Den slutsats sm kan dras är att större företag eventuellt inte ser några större vinster eller behv av denna typ av ptimering, medan mindre verksamheter kan göra långsiktiga vinster på att även ge hjälpsamma resurser sm inte främjar dem på ett direkt sätt. E-butik ch artiklar Rekmmendatiner gällande eventuell e-butik eller artiklar kan överlag ses sm likartade med de sm satts upp för blgg med kmplementet betygsättning ch recensiner. Både enkätundersökningen ch analysen visar att terierna kring detta stöds vilket innebär att just betygsättning ch recensiner bör ses sm en lämplig rekmmendatin för mindre företag sm använder sig av till exempel en e-butik. 25

32 5.3 Förslag på vidare frskning Eftersm både webben ch sciala medier utvecklas i snabb takt ch att detta arbete baserats på en mindre studie, kan det vara intressant att göra mer utökad undersökning genm större analyser ch enkätundersökningar. Genm att inkludera fler experter ch utvecklare i undersökningen skulle eventuellt best-practice metderna kunna knkretiseras. Nedan följer några förslag på frtsatt frskning: SEO (Search Engine Optimizatin) ch SEM (Search Engine Marketing) är begrepp sm nämns i det teretiska underlag sm bearbetats. Därför skulle det vara intressant att frska i hur en webbsida kan ptimeras för att få bäst effekt av kmbinatinen SMO, SEO ch SEM. Vilka verktyg kan användas för att utvärdera effekter av marknadsföring i sciala medier ch hur kan det resultatet användas för att ytterligare ptimera en webbsida? Scial kmmentering sprider kmmentarer från webbsidan ut i sciala medier. Går det att utvinna mätbara resultat för detta genm att se ur ett SEO-perspektiv sm PageRank eller inlänkar? Resultatet i detta arbete är överlag generellt ch övergripande, vilket gör att en intressant del att undersöka vidare är mer grundliga rekmmendatiner för till exempel en blgg. Någt sm skulle kunna undersökas inm detta är m det går att se några skillnader i hur fta innehåll delas sett till var delningslänkar placeras på webbsidan. 26

33 6. Källförteckning 6.1 Elektrniska källr [1] C. Pring, 100 mre scial media statistics fr 2012, The Scial Skinny, [Online]. Tillgänglig: [Hämtat: 21 april, 2012]. [4] R. Bhargava, 5 Rules T Scial Media Optimizatin (SMO), Influential Marketing Blg [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 18 april, 2012]. [5] L. Odden, 16 rules fr scial media ptimizatin revisited, TpRank Online Marketing Blg [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 21 april, 2012]. [6] R. Bhargava, The 5 new rules f scial media ptimizatin (SMO), Influential Marketing Blg [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 5 maj, 2012]. [8] SEOmz, On-Page Factrs, SEOmz [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 12 maj, 2012]. [9] L. Reder, Scial Media Optimizatin Bring It On!, Laura Reder [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 5 maj, 2012]. [10] M. A. Stelzner 2011 Scial Media Marketing Industry Reprt [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 24 maj, 2012]. 27

34 [12] D. Sullivan, Scial Media Optimizatin: It s Like SEO, Fr Scial Sites, Search Engine Watch [Online]. Guide-Hw-t-Apply-Scial-Media-Optimizatin-t-Yur-Blg-in-33-Steps/ [Hämtad: 5 maj, 2012]. [15] M. Reynlds Optimize yur website fr scial media, Spinweb [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 30 april, 2012]. [16] The Nielsen Cmpany, Glbal Advertising: Cnsumers Trust Real Friends and Virtual Strangers the Mst, NielsenWire [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 6 maj, 2012]. [17] D. Mth, Cnsumers nw pay mre attentin t nline reviews than wrd-fmuth, Ecnsultancy Digital Marketers United [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 6 maj, 2012]. [18] J. Tbin, 4 Winning Strategies fr Scial Media Optimizatin, Mashable Business [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 5 maj, 2012]. [19] J. Owyang, Rules f Scial Media Optimizatin, Jeremiah Owyang [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 29 april, 2012]. [21] H. Dunér Småföretagare räds sciala medier, SvD Näringsliv [Online]. Tillgänglig: [Hämtad: 10 maj, 2012]. [22] C. Olthuis, Intrductin t Scial Media Optimizatin, Prnet Advertising [Online]. Tillgängli: [Hämtad: 29 april, 2012]. 28

35 6.2 Böcker [2] D. Zarrella, The Scial Media Marketing Bk. Sebastpl: O Reilly Media Inc, [3] L. Safk, The Scial Media Bible. Hbken: Jhn Wiley & Sns, Inc., [11] D. Kerpen, Likeable Scial Media: Hw t delight yur custmers, create an irresistible brand, and be generally amazing n Facebk (& ther scial netwrks). New Yrk: McGraw- Hills Cmpanies, Inc.,

36 7. Bilagr 7.1 Bilaga 1: Sammanställning av enkätundersökning 7.2 Bilaga 2: Sammanställning av förstudie 7.3 Bilaga 3: Individuell sammanställning, förstudie 30

37 Bilaga 1 Sammanställning av enkätundersökning 1. Hur många anställda finns det i företaget? Färre än 5 stycken Mellan 5 ch 20 stycken Fler än 20 stycken 80 % (12 st) 7 % (1 st) 13 % (2 st) 2. Har er verksamhet någn frm av webbsida i dagsläget? Vet ej 100 % (15 st) 0 % (0 st) 0 % (0 st) 3. Vilken/Vilka av följande verktyg använder ni för att presentera infrmatin till användare? Använder ej Använder nu Planerar att använda Vet ej Blgg 53 % (8 st) 13 % (2 st) 33 % (5 st) 0 % (0 st) RSS-flöde 73 % (11 st) 7 % (1 st) 0 % (0 st) 20 % (3 st) Nyhetsbrev 47 % (7 st) 33 % (5 st) 20 % (3 st) 0 % (0 st) 1

38 4. Vilken/Vilka av följande sciala medier har ni kännedm m? Har inte kännedm Har kännedm Vet ej Facebk 0 % (0 st) 100 % (15 st) 0 % (0 st) Twitter 0 % (0 st) 100 % (15 st) 0 % (0 st) LinkedIn 7 % (1 st) 93 % (14 st) 0 % (0 st) YuTube 7 % (1 st) 93 % (14 st) 0 % (0 st) Ggle+ 27 % (4 st) 73 % (11 st) 0 % (0 st) Delicius 100 % (15 st) 0 % (0 st) 0 % (0 st) Digg 100 % (15 st) 0 % (0 st) 0 % (0 st) Pusha 73 % (11 st) 27 % (4 st) 0 % (0 st) 2

39 5. Vilken/Vilka av följande sciala medier har ni använt i er verksamhet? Använder ej Använder nu Planerar att använda Vet ej Facebk 27 % (4 st) 67 % (10 st) 7 % (1 st) 0 % (0 st) Twitter 60 % (9 st) 20 % (3 st) 20 % (3 st) 0 % (0 st) LinkedIn 60 % (9 st) 27 % (4 st) 13 % (2 st) 0 % (0 st) YuTube 73 % (11 st) 7 % (1 st) 13 % (2 st) 7 % (1 st) Ggle+ 73 % (11 st) 7 % (1 st) 13 % (2 st) 7 % (1 st) Delicius 93 % (14 st) 0 % (0 st) 7 % (1 st) 0 % (0 st) Digg 93 % (14 st) 0 % (0 st) 7 % (1 st) 0 % (0 st) Pusha 87 % (13 st) 0 % (0 st) 13 % (2 st) 0 % (0 st) 6. Har ni någn funktinalitet sm tillåter förenklad delning av innehåll från er webbsida?, för Facebk, för Twitter, för flera sciala medier Annan 33 % (5 st) 7 % (1 st) 20 % (3 st) 33 % (5 st) 7 % (1 st) 3

40 7. Har er webbsida eller webbshp någn frm av rankningssystem? 33 % (5 st) 67 % (10 st) Vet ej 0 % (0 st) 8. Ungefär hur mycket tid per vecka lägger ni i aktivitet på sciala medier? Mindre än 2 timmar per vecka 27 % (4 st) Mellan 2-5 timmar per vecka 20 % (3 st) Mer än 5 timmar per vecka 27 % (4 st) Ingen tid alls 27 % (4 st) Vet ej 0 % (0 st) 9. Baserat på er primära målgrupp ser ni behvet att marknadsföra er i sciala medier ch varför? Abslut. Persnlig försäljning över internet ger mer resultat., eftersm vår målgrupp i strt sätt bara kan nås via sciala medier ch internetbaserade frum. Behvet är i dagsläget begränsat. Bland våra kunder ch eventuellt blivande kunder är användandet mycket begränsat. Många kunder hittar ss där. O ja! Våran verksamhet täcker in en str målgrupp ch vi skulle behöva marknadesföra ss iallfall via facebk ch twitter. Tyvärr saknar vi kunskapen (ch tiden). Behvet känns för vår del strt då vårt företag är internetbaserat. Därför försöker vi utnyttja de nätverk sm finns på internet. 10. Var tycker ni är de främsta fördelarna med att marknadsföra en verksamhet via sciala medier? Når många målgrupper. Lättanvänt. Man når privatpersner när den är just privat ch kanske uppdaterar sig på sina intressen. Den snabba ch enkla kntakten direkt till kunderna. 4