Handlingsprogram för räddningstjänst

Transkript

1 Handlingsprogram för Räddningstjänst Handlingsprogram för räddningstjänst (44)

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER...4 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER...4 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER...4 INLEDNING...5 SYFTE MED HANDLINGSPROGRAMMET...6 VISION...6 KOMMUNALFÖRBUNDETS UPPDRAG...6 KOMMUNALFÖRBUNDETS GEOGRAFISKA OMRÅDE...7 RISKBILD...8 STATISTIK VAD SOM HAR HÄNT...8 RISKINVENTERING VAD SOM KAN HÄNDA...8 Bebyggelsekaraktär...8 Fysisk planering...8 Hav och kust...8 Risk- och skyddsvärda objekt...9 Transporter med farligt gods...9 Förändringar i riskbilden...9 MÅL...10 SÄKERHETSMÅL...10 Planering och utveckling...10 Beredskap för att genomföra räddningsinsatser...10 Räddningsinsatser...11 Ledning och samverkan...11 Andra uppdrag ej kommunal räddningstjänst...11 PRESTATIONSMÅL...12 Planering och utveckling...12 Beredskap för att genomföra räddningsinsatser...12 Räddningsinsatser...13 Ledning och samverkan...14 Andra uppdrag ej räddningstjänst...14 ORGANISATION OCH RESURSER...16 RÄDDNINGSSTYRKOR...16 ÖVRIGA EGNA RESURSER...18 VATTEN FÖR BRANDSLÄCKNING...18 RESURSER GENOM AVTAL...19 ÖVRIGA RESURSER...19 Försvarsmakten...19 Kustbevakningen...20 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (44)

3 Sjöfartsverket...20 Svenska sjöräddningssällskapet...21 Släckmedelscentralen (SMC)...21 UPPFÖLJNING...22 BILAGA 1 DEFINITIONER, NOMENKLATUR OCH FÖRKORTNINGAR...23 BILAGA 2 HAMNOMRÅDEN INOM KOMMUNALFÖRBUNDET...28 ÖVERSIKTSKARTA HAMNAR...28 KARLSKRONA KOMMUN...29 Aspö (Djupvik)...29 Aspö (Madsviken)...29 Aspö (Lökanabben)...30 Finskan/Kungsholmen...30 Hasslö (Garpahamnen och Hallarna)...31 Karlskrona...31 Kristianopel...32 Mjövik...32 Sandhamn...33 Senoren (Ekenäs)...33 Sturkö (Ekenabben, Sanda)...34 Svanhalla...34 Torhamn...35 RONNEBY KOMMUN...36 Gö...36 Ronneby hamn, Ekenäs, Karön och Angelskog...36 Slättanäs...37 Tromtö...37 BILAGA 3 MÅL FÖR TID TILL PÅBÖRJANDE AV INSATS...38 FÖRKLARINGAR TILL TABELLERNA...41 BILAGA 4 KRITERIER FÖR TELEAVBROTT...42 BILAGA 5 INSATSTIDER INOM KOMMUNALFÖRBUNDET...43 FÖRSTA STYRKA (EJ RÄDDNINGSVÄRN)...43 FÖRSTA HELTIDSSTYRKA (44)

4 Förteckning över tabeller TABELL 1 - MINIMIBEMANNING INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN TABELL 2 - SAMMANFATTNING AV RÄDDNINGSSTYRKORNAS/-VÄRNENS KOMPETENS OCH UTRUSTNING TABELL 3 PLACERING AV MSB:S FÖRSTÄRKNINGSMATERIEL TABELL 4 - MEDELHASTIGHETER (KM/H) VID KÖRTIDSANALYS TABELL 5 MÅLSÄTTNING BETRÄFFANDE MAXIMAL TID TILL DESS ATT EN SPECIFIK INSATS/MOMENT PÅBÖRJAS INOM DE STÖRSTA TÄTORTERNA TABELL 6 MÅLSÄTTNING BETRÄFFANDE MAXIMAL TID TILL DESS ATT EN SPECIFIK INSATS/MOMENT PÅBÖRJAS INOM DE MINDRE TÄTORTERNA, PÅ LANDSBYGDEN SAMT ÖAR TABELL 7 - MEDELHASTIGHETER FÖR BEDÖMNING AV KÖRTID TABELL 8 - ACCEPTABEL TID FÖR LARMNING AV RÄDDNINGSTJÄNSTEN I HÄNDELSE AV TELEAVBROTT BEROENDE PÅ AVBROTTETS OMFATTNING Förteckning över figurer FIGUR 1 -KARTA ÖVER BLEKINGE LÄN MED KOMMUNALFÖRBUNDETS GEOGRAFISKA OMRÅDE FRAMHÄVT... 7 FIGUR 2 - GEOGRAFISK SPRIDNING AV RÄDDNINGSTJÄNSTENS BRANDSTATIONER FIGUR 3 - INSATSTIDER FÖR FÖRSTA STYRKA FIGUR 4 - INSATSTIDER FÖR FÖRSTA HELTIDSSTYRKA (44)

5 Inledning Syftet med lag (2003:778) om skydd mot olyckor är att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. Samtidigt skall lagen förbättra möjligheterna för enskilda, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem. I LSO 3:8 anges att En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målen för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser Med räddningstjänst avses i LSO de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. För Karlskrona och Ronneby kommuner samt Räddningstjänsten utgör detta handlingsprogram ett sådant handlingsprogram för räddningstjänst som angivits i lag om skydd mot olyckor. Utöver detta handlingprogram för räddningstjänst finns två handlingsprogram för skydd och beredskap som hanterar det förebyggande arbetet för skydd mot olyckor och extraordinära händelser i Karlskrona resp. Ronneby kommun. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen.. Direktionen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten utgör sådan beslutande församling som anges ovan. Innan Direktionens beslut har följande myndigheter/organisationer givits möjlighet att yttra sig över förslaget till handlingsprogram: Karlskrona kommun Ronneby kommun Räddningstjänsten Västra Blekinge Räddningstjänsten Östra Kronoberg Räddningstjänsten Emmaboda-Torsås Länsstyrelsen Blekinge län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kustbevakningen Sjöfartsverket Polisen i Blekinge Landstinget Blekinge Blekinge flygflottilj, F17 Marinbasen 5(44)

6 Syfte med handlingsprogrammet Handlingsprogrammets syfte är att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. För att detta skall kunna ske tar programmet upp åtgärder för att minska konsekvenserna av olyckor. Vision Inom Räddningstjänsten finns en vision att: Till följd av olyckor eller extraordinära händelser ska: Ingen människa omkomma eller allvarligt skada sig Inga allvarliga miljöskador uppstå Inga stora kulturvärden eller stora ekonomiska värden gå förlorade Handlingsprogrammet för räddningstjänst skall bidra till att uppfylla denna vision. Kommunalförbundets uppdrag Förbundets huvudsakliga ändamål är att fullfölja de skyldigheter som åvilar medlemskommunerna enligt lag om skydd mot olyckor. Förbundet skall verka för att, på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, inom hela Förbundets geografiska område bereda människors liv, hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Förbundet skall organisera en för de bägge kommunerna gemensam räddningstjänst. Förbundet skall efter hörande av medlemskommuner och andra myndigheter som kan ha särskilt intresse i ärendet varje mandatperiod fastställa ett handlingsprogram för räddningstjänst. Förbundet skall ansvara för förebyggande åtgärder mot brand, samt annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet som i egenskap av myndighet åvilar medlemskommunerna. Förbundet skall varje mandatperiod i nära samarbete med medlemskommunerna och efter hörande av myndigheter som kan ha särskilt intresse i ärendet till medlemskommunerna föreslå utformningen av handlingsprogram till skydd mot olyckor. Förbundet skall på begäran från medlemskommunerna delta eller leda planeringsarbetet för hantering av extraordinära händelser i respektive medlemskommun och på begäran biträda krisledningsnämnderna i deras arbete. Förbundet kan efter särskild överenskommelse i övrigt åtaga sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet t.ex. sjuk- och olycksfallstransporter organtransport restvärderäddning larmförmedling teknisk service säkerhetstjänst utbildning civila försvarsuppgifter 6(44)

7 underhåll och drift av anläggning/utrustning för det civila försvaret tillsyn och underhåll av livräddningsmateriel och depå för flytvästar kommunal riskhantering förvaring och underhåll av regionalt oljeskyddsförråd brandorsaksutredning. Kommunalförbundets geografiska område Kommunalförbundet Räddningstjänsten s geografiska område omfattar Karlskrona och Ronneby kommuner. Statliga myndigheter har dock ansvar för sjöräddningstjänst, flygräddningstjänst och miljöräddningstjänst till sjöss inom Sveriges sjöterritorium. Olyckor som inträffar inom vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren betraktas dock som kommunal räddningstjänst. Hamnområden inom Räddningstjänstens geografiska område redovisas i Bilaga 2. Olofströmskommun Karlshamnskommun Bräkne- Hoby Kallinge Ronneby Rödeby Nättraby Karlskrona Jämjö Hasslö Sturkö Sölvesborgskommun Figur 1 -Karta över Blekinge län med Kommunalförbundets geografiska område framhävt. 7(44)

8 Riskbild Utgångspunkten för de säkerhets- och prestationsmål (se sid 10-15) som formulerats för Räddningstjänsten s verksamhet är den riskbild som råder inom Karlskrona och Ronneby kommuner. Statistik vad som har hänt Varje år görs ca räddningsinsatser i Sverige. Snittet i Sverige ligger på 10 insatser per 1000 invånare. I Karlskrona är motsvarande siffra 10,5 och i Ronneby 13,1. Räddningstjänsten rycker i genomsnitt ut på 1058 larm per år. Av dessa är 115 brand i byggnad (11%), 128 bränder utomhus (12%), 136 trafikolyckor (13%) och 431 onödiga automatiska brandlarm (41%). 1 Mer detaljerad statistik framgår i Karlskrona kommuns handlingsprogram för Skydd & Beredskap. Riskinventering vad som kan hända Bebyggelsekaraktär Bebyggelsekaraktären inom ett område har betydelse för hur den kommunala räddningstjänstens verksamhet skall utformas. Inom områden med höga byggnader finns andra behov av resurser och materiel än vad som finns i områden med tät trähusbebyggelse. Hög bebyggelse (mer än tre våningar) finns inom Räddningstjänsten s geografiska område endast i Karlskrona, Ronneby samt Kallinge tätorter. Inom Karlskrona tätort finns flera stora områden med flerbostadshus som är högre än tre våningar. I Ronneby och Kallinge finns enstaka byggnader som är högre än tre våningar på olika platser inom tätorterna. Flerbostadsbebyggelse återfinns i huvudsak i de större tätorterna Karlskrona, Ronneby och Kallinge. Flerbostadshus lägre än fyra våningar återfinns dock även, om än i mindre omfattning, i de mindre tätorterna i kommunerna. Områden med tät trähusbebyggelse där en brand relativt lätt kan utveckla sig till kvartersbrand finns på tre platser inom Räddningstjänstens geografiska område: Björkholmen i Karlskrona, Bergslagen i Ronneby samt Kristianopel. Även i äldre sluten kvartersbebyggelse med stenhus kan en brand utveckla sig till en kvartersbrand. Sådan sluten kvartersbebyggelse bedöms finnas i stadsdelarna Trossö och Pantarholmen i Karlskrona samt i centrala Ronneby. Fysisk planering Den fysiska planeringen inom kommunerna påverkar Räddningstjänstens verksamhet. Inom Karlskrona kommun planeras det för nya bostäder framförallt i Bastasjö-, Backabo- och Vedebyområdena. I Ronneby planeras för ny bostadsbebyggelse i Aspan-området och ny industribebyggelse i Sörby-området. Hav och kust Närheten till havet påverkar riskbilden inom Förbundet. Det finns i nuläget en relativt omfattande färjetrafik mellan Karlskrona och Gdynia i Polen med två stycken färjor. 1 MSB:s statistik, IDA-portalen, medelvärde för åren (44)

9 Blekinges skärgård utgör ett ekologiskt känsligt område och ett oljeutsläpp till havs t.ex. till följd av en fartygsolycka kan få allvarliga konsekvenser för djurlivet men även för friluftslivet. Det finns därmed ett behov av en god beredskap för att hantera oljeolyckor till havs. Sommartid flerfaldigas befolkningen på öarna i skärgården till följd av turism vilket medför att sannolikheten för bränder och andra olyckor ökar (t.ex. båt- och drunkningsolyckor). Sommargästerna är ofta vana vid att en snabb räddningsinsats kan ske vilket inte alltid är möjligt i de delar av skärgården som saknar fast broförbindelse. Risk- och skyddsvärda objekt En del verksamheter och objekt innebär stationära risker, där sannolikheten eller konsekvensen för en olycka kan kopplas till en specifik plats som är känd i förväg. Exempel på risk- och skyddsvärda objekt är industrier med farliga ämnen, stora samlingslokaler som rymmer många människor, dricksvattentäkter, verksamheter med barn och äldre samt oersättliga bebyggelsemiljöer. I Karlskrona kommun finns cirka 500 och i Ronneby kommun cirka 250 risk- och skyddsvärda objekt. Inom Räddningstjänstens geografiska område finns en anläggning, Gasolstation Verkö, som omfattas av bestämmelserna i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor s.k. Seveso-anläggningar. Cirka tio riskobjekt i Karlskrona kommun och cirka fem riskobjekt i Ronneby kommun har blivit klassade av Länsstyrelsen som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 4 (LSO 2:4). Detta innebär att dessa verksamheter kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö vid en eventuell olycka. De verksamheter som är klassade enligt LSO 2:4 har ett större ansvar och är skyldiga att analysera sina risker och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att olyckor inträffar inom anläggningen och begränsa konsekvenserna vid en eventuell olycka. Aktuell förteckning över de objekt som är klassade enligt LSO 2:4 presenteras på Räddningstjänstens hemsida, Transporter med farligt gods Transport av farligt gods sker huvudsakligen på E22, Rv 27, Rv 28 och Österleden/Verköleden i Karlskrona. Främst transporteras brandfarlig vätska (bensin, diesel, eldningsolja), frätande ämnen och olika gaser. Transportmängden bedöms inte enskilt utgöra sådan risk att särskild insatsplanering behöver göras. Förändringar i riskbilden I takt med att samhället förändras sker det kontinuerligt förändringar i riskbilden i kommunerna. Kända förändringar är: utbyggnaden av alternativa energikällor med fler vindkraftverk samt byggnationen av nytt värmekraftverk i Karlskrona, utbyggnaden av infrastrukturen med mötesfri, så kallad 2+1-väg, på Rv 27 och Rv 28 samt godstransporter med järnväg till Verkö i Karlskrona, befolkningsförtätningen i centralorternas ytterområden, etableringen av återvinningsanläggning för kemikalier i Kallinge, nerläggningen av oljehamnen i Karlskrona och avvecklingen av Brunnsrinkens ammoniakanläggning i Ronneby. Dessutom kan verksamhetsförändringar inom Försvarsmakten med påverkan på Marinbasen och F17 förändra riskbilden i kommunerna. 9(44)

10 Mål I lagen om skydd mot olyckor anges två mål för räddningstjänstverksamheten, att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor samt att räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas och godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. För att uppfylla dessa, av riksdagen beslutade nationella mål, har ett antal säkerhets- och prestationsmål upprättats. Säkerhetsmålen anger vilken säkerhetsnivå som skall råda i kommunerna samt vad/vilken effekt som skall nås. Prestationsmålen, som skall leda till att säkerhetsmålen uppnås, anger mer specifikt vad som skall uppnås, när det skall vara uppnått och vem som ansvarar för att målet nås. Säkerhetsmål I de fall säkerhetsmålen rör verksamhet som ej är att betrakta som räddningstjänst i enlighet med bestämmelserna i 1 kap. 2 lag (2003:778) om skydd mot olyckor får Räddningstjänsten debitera dessa tjänster enligt prislista som fastställs av direktionen. Planering och utveckling SäM 1 Genom kontinuerlig insatsplanering, uppföljning och utvärdering av Räddningstjänstens verksamhet samt kompetens- och teknisk utveckling skall räddningsinsatser kunna genomföras på ett effektivt sätt. Beredskap för att genomföra räddningsinsatser SäM 2 Det skall, inom Räddningstjänstens geografiska område, vid en pågående räddningsinsats finnas beredskap för att hantera ytterligare minst en olycka som föranleder räddningsinsats samt planering för att genomföra en räddningsinsats i händelse av en tredje olycka. Inom 45 minuter efter att första olyckans omfattning har blivit klarlagd (normalt när första enhet kommit på plats) skall beredskap finnas för att hantera ytterligare minst två olyckor som föranleder räddningsinsats. Beredskapen för olyckor skall utformas så att en så kort insatstid som möjligt erhålls i de områden där sannolikheten för olycka bedöms vara störst. SäM 3 En enskild räddningsstyrka skall vara dimensionerad för att hantera mindre olyckor 2 och kunna vidta initiala åtgärder vid andra olyckor. Vid olyckor där en räddningsstyrka ej är tillräcklig skall flera räddningsstyrkor samordnas till en gemensam insats. 2 Med en liten olycka avses mindre gräsbränder, containerbrand, singelolycka ingen fastklämd, bilbrand och liknande. 10(44)

11 Räddningsinsatser SäM 4 I syfte att i första hand rädda och i andra hand begränsa skador på människor, egendom och miljö skall Räddningstjänsten kunna genomföra insats vid: - Brand - Djurräddning - Fartygsolycka - Flyghaveri - Järnvägsolycka - Naturolycka (ras, skred, stormskada och översvämning) - Person i svår belägenhet - Trafikolycka - Utsläpp av farligt ämne och explosion - Vatten- och islivräddning - Vattenskada Ledning och samverkan SäM 5 Samverkan mellan flera räddningstjänster, kommunala förvaltningar, myndigheter och organisationer skall kunna ske för att i största möjliga mån begränsa skador på människor, egendom och miljö. Det skall finnas en ledningsorganisation för att leda och samordna den samlade insatsen. Samverkan mellan olika organisationer skall även kunna ske i händelse av extra ordinära händelser som ej är att betrakta som räddningstjänst. Andra uppdrag ej kommunal räddningstjänst SäM 6 Vid olycka skall ett akut omhändertagande kunna göras. SäM 7 Räddningstjänsten skall, i mån av möjlighet med hänsyn tagen till beredskapen för räddningsinsatser: - genomföra restvärderäddning - lämna biträde till andra förvaltningar inom kommunerna - lämna biträde till annan kommun/kommunalförbund/statlig myndighet - lämna biträde till företag/enskild om Räddningstjänsten har kompetens och/eller utrustning för att bidra till en lösning av den uppkomna situationen. SäM 8 Räddningstjänsten skall tillse att det i händelse av teleavbrott finns möjlighet att larma Räddningstjänsten. 11(44)

12 Prestationsmål Planering och utveckling 1 Åtgärder skall kontinuerligt bedrivas för att hålla personalens fysiska status på en erforderlig nivå för att kunna genomföra räddningsinsatser. Räddningstjänsten skall regelbundet följa upp personalens medicinska och fysiska förutsättningar för att utföra räddningsarbete. 2 Räddningstjänsten skall kontinuerligt bevaka den tekniska utvecklingen och utvecklingen av ny taktik och nya metoder. Ny teknik, taktik och metoder skall införas om de leder till ökad säkerhet och effektivitet om kostnaderna står i rimlig proportion i förhållande till den effekt som uppnås. 3 Räddningstjänsten skall kontinuerligt genomföra insatsplanering genom att tillvarata och sprida erfarenheter från olyckor, insatser, utredningar, tillsyner och övningar. 4 Räddningstjänsten skall senast ha klarlagt förutsättningarna för att införa mindre räddningsenheter och senast ha startat upp en försöksverksamhet med mindre räddningsenhet i syfte att effektivisera insatsförmågan och underlätta rekryteringen till deltidsstyrkor och räddningsvärn. 5 Räddningstjänsten skall senast har startat försöksverksamhet med Första Insatsperson (FIP) i syfte att minska insatstiderna vid räddningsinsats. 6 Räddningstjänsten skall senast ha påbörjat ett projekt och fastställt en genomförandeplan för friska brandmän i syfte att minska riskerna för exponering av farliga ämnen under- och efter bränder. Beredskap för att genomföra räddningsinsatser 7 Räddningstjänsten skall bedriva kontinuerlig kompetensutveckling och övningsverksamhet. Övergripande planering för övningsverksamheten skall göras årligen och genomförandeplaner skall upprättas regelbundet. Kompetensutvecklingen och övningsverksamheten skall regelbundet följas upp. 8 Vid en olycka som inträffar inom Räddningstjänsten s geografiska område skall Räddningstjänsten ständigt kunna ha styrka/-or på olycksplatsen inom de tider som anges i Bilaga 3. 12(44)

13 9 Om styrka från Räddningstjänsten är upptagen med en pågående insats och en ny olycka inträffar inom styrkans primära insatsområde kan annan styrka göra insats vid den nya olyckan. I sådana fall accepteras en fördröjning i enlighet med tiderna i bilaga 3. Räddningsinsatser 10 Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats vid brand med utvändig livräddning med bärbar stege och höjdfordon, rökdykning, in- och utvändig släckning samt upprättande av begränsningslinjer med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna undsätta och rädda tamboskap i svår belägenhet/fara med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats i händelse av brand ombord på fartyg eller utsläpp av farliga ämnen från fartyg med insatstid enligt Bilaga 3. Om olyckan skett inom område för statlig räddningstjänst skall Räddningstjänsten, efter begäran, kunna bistå räddningstjänstansvarig myndighet. 13 Efter att ett havererat flygfartyg lokaliserats skall Räddningstjänsten ha kompetens beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats med brandsläckning, rökdykning och losstagning med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats vid järnvägsolycka med räddningsfrånkoppling/skyddsjordning, brandsläckning, rökdykning och losstagning med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats vid naturolycka med losstagning av nödställd, ingripa vid stormskada och översvämningar med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna rädda en person i svår belägenhet, t.ex. losstagning av fastklämd person eller räddning av person som befinner sig på hög höjd eller i en brunn med insatstid enligt Bilaga 3. 13(44)

14 17 Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats vid trafikolycka med säkring av olycksplatsen, brandsläckning och losstagning av nödställd med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att göra insats vid utsläpp av farligt ämne och explosion med avspärrning, ämnesidentifiering/-indikering, varning, kemdykarinsats, insats för att stoppa, begränsa och/eller samla upp ett utsläpp av farligt ämne samt genomföra livräddande sanering av skadade och sanering av egen personal med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats vid drunkning/drunkningstillbud med ytlivräddning, islivräddning och vattendykning med insatstid enligt Bilaga Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra insats vid vattenskador genom att stoppa utflöde alternativt begränsa skadan med insatstid enligt Bilaga 3. Ledning och samverkan 21 Räddningstjänsten skall kunna etablera ett samarbete med andra räddningstjänster och organisationer/myndigheter avseende ledningsresurser (t.ex. för att bygga upp en räddningsstab). 22 Räddningstjänsten skall verka för att gemensamma övningar hålls med samverkande myndigheter som t.ex. andra Räddningstjänster, Landstinget, Polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfartsverket i syfte att förbättra samverkan vid en gemensam insats i samband med olycka. 23 Räddningstjänsten skall senast ökat förmågan att arbeta i stab i enlighet med Räddningstjänstens lednings- och stabshandbok. Andra uppdrag ej räddningstjänst 24 Räddningstjänstens personal skall kunna ge första hjälpen till skadad enligt L-ABCDEmetoden, kunna genomföra hjärt-lungräddning med, i förkommande fall, hjärtstartare samt kunna genomföra oxygenbehandling av egen personal. 14(44)

15 25 Räddningstjänsten skall ha grundläggande kunskaper i akut psykosocialt bemötande av drabbade efter olycka. Rutiner för att larma kommunernas POSOM-grupper skall finnas tillgängliga för att ett snabbt socialt omhändertagande skall kunna ske av drabbade vid en olycka. Räddningstjänsten skall ha kompetens för att genomföra avlastnings- /kamratstödssamtal med egen personal efter olyckor. 26 Räddningstjänsten skall senast påbörjat, ett samverkansprojekt avseende suicidprevention tillsammans med Räddningstjänsten Västra Blekinge, Polisen, Landstinget och länets kommuner. 27 Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att öppna de i kommunerna vanligast förekommande hissdörrarna. 28 Räddningstjänsten skall ha kompetens, beredskap och utrustning för att kunna genomföra restvärderäddning i syfte att skapa en torr och rökfri miljö i enlighet med avtalet med Försäkringsbranschens Restvärdeenhet AB. 29 Räddningstjänsten skall ha kännedom om kommunernas organisation för att hantera extraordinära händelser samt ha kompetens för att vid behov kunna stödja kommunerna med ledningsstöd vid en sådan händelse. 30 Räddningstjänsten skall vid teleavbrott där både det fasta och samtliga mobiltelefonnät är ur funktion tillse att det finns möjlighet för den enskilde att larma Räddningstjänsten inom de i Bilaga 4 angivna förutsättningarna. 15(44)

16 Organisation och resurser Under direktionen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten är det räddningschefen som leder den dagliga räddningstjänstverksamheten inom kommunerna. Vid räddningsinsatser utövas den övergripande ledningen av funktionen räddningschef i beredskap (RCB) som till sin hjälp har ett antal befäl i tjänst eller beredskap. Vid olyckor som även utgör en extraordinär händelse stöds Räddningstjänstens organisation även av respektive kommuns krisledningsnämnd och krisledningsgrupper. Räddningsstyrkor Minimibemanningen/-beredskapen på Räddningstjänsten s brandstationer återfinns i Tabell 1. Till följd av rekryteringssituationen kan bemanningen av deltidsorganisationen periodvis avvika från nedanstående tabell. Aktuell förteckning över rådande bemanning/beredskap presenteras på Räddningstjänstens hemsida, Station Styrka Karlskrona 1 RCB SLH + 6 BmH Jämjö 1 SLD + 4 BmD Sturkö 1 SLD + 2 BmD Hasslö Räddningsvärn 12 Rvm Rödeby 1 SLD + 4 BmD Holmsjö 1 SLD + 2 BmD Aspö Räddningsvärn 12 Rvm Ronneby 1 SLH + 4 BmH + 2 BmD Bräkne-Hoby 1 SLD + 4 BmD Hallabro 1 SLD + 2 BmD Eringsboda 1 SLD + 2 BmD SUMMA: 1 RCB + 2 SLH + 10 BmH + 7 SLD + 22 BmD + 24 Rvm = 42 man i beredskap + 24 räddningsvärnsmän Tabell 1 - Minimibemanning inom Räddningstjänsten I Tabell 2 finns en översiktlig bild över vilka moment de olika styrkorna är utrustade och övade för att kunna genomföra vid de vanligaste typerna av olyckor. I Figur 2 framgår den geografiska spridningen mellan Räddningstjänstens brandstationer. I Bilaga 5 återfinns kartor där insatstiden för första styrka respektive första heltidsstyrka på olycksplatsen framgår. 3 Får röra sig fritt inom Kommunalförbundets geografiska område, skall dock kunna utöva ledning inom 5 minuter samt infinna sig på brandstationen i Karlskrona eller Ronneby på 30 minuter. 4 En man ur minimistyrkan (1+6) får röra sig fritt inom Kommunalförbundets geografiska område i samband med intern övnings- eller drift-/underhållsverksamhet. 16(44)

17 Ledning Personalåtgång för momentet Karlskrona Jämjö Sturkö Hasslö Rödeby Holmsjö Aspö Ronneby Bräkne-Hoby Hallabro Eringsboda Beredskapsform Heltid Deltid Deltid Värn Deltid Deltid Värn Heltid Deltid Deltid Deltid Deltid Bemanning Liten insats (SLD) 1 X X X - X X - X - X X X Medelstor insats (SLH) 1 X X Stor insats (SLH + RCB) >2 X Brand Livräddning via bärbar stege, 3 vån 3 X X X X X X X X 2 F 2 X X X Livräddning via höjdfordon, 7 vån 1-2 X X Rökdykning 5 X X F - X F - X F X F F Insats soteld 3 X X X X X X X X F X X X Insats med dimspik 3 X X X X X X X X F X X X Insats med tung-/mellanskum (m 2 ) Insats med lättskum alt. pulver 3 X X 2 X Insats med CO2 3 X Vattentransport (tankenhet) 1-2 X X X 2 X 2 - X X Brandgasventilering med fläkt (PPV) 1 X - X - - X - X 2 X 2 - X X Håltagning eller annat takarbete (ej soteld) 3 X X Drunkning/tillbud Yt- och islivräddning strandnära 3 X X X X X X X X X X X X Ytlivräddning med båt 4 X X Vattendykning 4 X Trafikolycka Säkring olycksplats och tillträde olycksfordon 3 3 X X X X X X X X X X X X Losstagning enkel X X X Losstagning avancerad 3 3 X X F Losstagning tunga fordon 3 3 X X Utsläpp av farligt ämne Kemdykning skyddsnivå 1 5 X X F - X F - X F X F F Kemdykning skyddsnivå 2 5 X X F - X F - X F X F F Kemdykning skyddsnivå 3 5 X X Omhändertagande av farligt ämne 5 X Övrig räddning Vattenskada 2 X X X X X X X X X X X X Personräddning genom rappellering X Djurräddning 5 olika X X X X X X X X X X X X Räddningsfrånkoppling/skyddsjordning 2 X X - X X anger att styrkan kan utföra momentet F anger att strykan har kompetens men ej tillräcklig numerär för att kunna utföra momentet - anger att styrkan saknar kompetens och/eller utrustning för att genomföra momentet 1 Värdet anger maximal storlek på bränslepöl i m 2 (polär vätska) 2 Endast ett fordon/en uppsättning utrustning finns men båda styrkorna kan hantera denna 3 För att kunna genomföra en snabb och effektiv insats bör det, utöver en räddningsledare, finnas 3 brandmän per fordon som det finns fastklämda personer i 4 Utrustning för losstagning finns på stationen men den handhas av förstärkande heltidspersonal 5 Särskild utrustning för djurräddning är placerad på respektive heltidsstation Tabell 2 - Sammanfattning av räddningsstyrkornas/-värnens kompetens och utrustning 17(44)

18 Hallabro Eringsboda Holmsjö Heltidsstation Deltidsstation 1+4 Deltidsstation 1+2 Räddningsvärn Bräkne- Hoby Ronneby Rödeby Trossö Jämjö Hasslö Aspö Sturkö Figur 2 - Geografisk spridning av Räddningstjänstens brandstationer Övriga egna resurser Personal som huvudsakligen arbetar inom lednings-, olycksförebyggande- och administrativa verksamheter kan, vid större olyckor, stödja räddningstjänstverksamheten i stabsarbete. Personal inom underhålls- och reparationsverksamheten kan stödja räddningstjänstverksamheten med underhållsfunktioner. Vatten för brandsläckning Vatten för brandsläckning skall tillhandahållas av kommunerna via brandposter i de kommunala vattenledningsledningsnäten. Vatten kan också tas från öppet vattendrag samt från räddningsfordon. Inom Karlskrona kommun finns brandposter i Karlskrona tätort och Lyckeby. I Fågelmara, Jämjö, Nättraby och Rödeby finns ett fåtal prioriterade brandposter och övriga brandposter har begränsad kapacitet. Brandposter med begränsad kapacitet finns dessutom i Aspö, Brömsebro Fridlevstad, Hasslö, Holmsjö, Nävragöl, Saleboda, Spjutsbygd, Sturkö, Torhamn och Tving. Inom Ronneby kommun finns brandposter i Ronneby tätort, Backaryd, Belganet, Bräkne-Hoby, Eringsboda, Hallabro, Johannishus, Kallinge, Listerby och Saxemara. 18(44)

19 I samband med exploatering av nya områden, där det nya området kommer att definieras som tätbebyggt område, skall brandpostsystem anordnas. I områden med flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, radhus och kedjehus samt i andra jämförbara områden får brandposterna anordnas enligt systemet där tankfordon används (s.k. alternativsystem) under förutsättning att Räddningstjänsten kan göra insats med tankbil inom rimlig tid. Dimensionering och utformning av brandpostnät skall göras utifrån publikationerna VAV P76 Vatten till brandsläckning och VAV P83 Allmänna vattenledningsnät. Resurser genom avtal Räddningstjänsten har träffat avtal om samverkan med andra organisationer. Aktuell förteckning över avtal med andra organisationer presenteras på Räddningstjänstens hemsida, I de områden där en station med en bemanning som understiger 1+4 gör första insats, larmas automatiskt även ytterligare en styrka för att rökdykarinsats skall kunna genomföras. I de fall då annan kommuns räddningstjänst är snabbare på plats än förstärkning från Räddningstjänsten har avtal tecknats med denna kommun om förstärkning. Övriga resurser Försvarsmakten På F17 i Kallinge finns en basräddningsavdelning som ansvarar för initiala räddningsinsatser på flygplatsen. De bedriver för JRCC:s räkning även eftersök av försvunna flygfartyg. Räddningsstyrkan är i beredskap när flygplatsen är öppen och skall kunna göra en insats mot ett havererat flygplan på flygplatsen inom 90 sekunder. Räddningsstyrkans fordon för terrängtransporter och fordon med skumsläckningsresurser kan utgöra resurser för Räddningstjänsten även utanför flygplatsen. 3.Helikopterskvadronen är stationerad på F17 i Ronneby men tillhör organisatoriskt Helikopterflottiljen i Linköping. 3.Helikopterskvadronen bedriver flygverksamhet med de tunga helikoptersystemen HKP 10 (Super Puma) och HKP 14 (NH-90) samt det lätta helikoptersystemet HKP 15 (Agusta). Helikopterskvadronen kan, för Räddningstjänstens del, främst komma att nyttjas för skogsbrandsbekämpning och/eller personal- och materieltransporter. För att utföra personal- och materieltransporter i skärgården utgör Marinbasens fartyg en användbar resurs. Matsalen/köket på såväl Marinbasen som F17 kan nyttjas i samband med omfattande olyckor för att på ett smidigt sätt ordna utspisning av personal som är insatta i räddningsarbete. Personal inom Försvarsmakten (inkl. hemvärnet) är en användbar resurs i samband med personalkrävande insatser. Det kan t.ex. vara i samband med omfattande skogsbränder eller oljeskador. I händelse av olycka eller överhängande fara för olycka med kemiska stridsmedel (t.ex. senapsgas) har Försvarsmakten god kompetens som kan användas som expertstöd. 19(44)

20 Kustbevakningen Kustbevakningen är ansvarig för miljöräddningstjänst till sjöss och sjöövervakning. De resurser som främst bedöms vara intressanta för Räddningstjänsten är Kustbevakningens fartyg. Dessa kan exempelvis användas för transport av personal och materiel till öar i skärgården men även brandbekämpning då de är utrustade med brandpump. Kustbevakningens räddningsdykare kan utnyttjas som resurs vid långvariga kemikalieutsläpp där de kan tjänstgöra som kemdykare. För rök- och vattendykningsinsatser bedöms inställelsetiden för Kustbevakningens dykare, i normalfallet, vara alltför lång för att det skall vara aktuellt att nyttja dem. Eftersom det inte kan uteslutas att Kustbevakningen har räddningsdykare i tjänst i Karlskrona bör dock alltid Kustbevakningens regionala ledning kontaktas om det finns behov av snabba resurser inom rök-, kem- och vattendykning. I händelse av överhängande fara för olycka med kemiska stridsmedel (främst senapsgas) har Kustbevakningen erfarenhet av räddningsarbete. Kustbevakningsflyget kan utnyttjas för att fotografera olyckor med stor geografisk utbredning t.ex. oljeutsläpp eller skogsbränder som stöd för räddningsledarens beslut. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB har på olika platser i landet upprättat depåer med förstärkningsmateriel för indikering av farliga ämnen, kem- och miljöskydd, oljeskydd, skogsbränder och översvämningar samt elverk. MSB:s skolor är en resurs som kan användas vid långvariga insatser. Normalt finns ett stort antal andningsskydd men även annan utrustning (t.ex. kemskyddsdräkter) på skolorna. Personal på skolorna bör även kunna nyttjas i ledningsorganisationen för en insats. Var närmaste MSB-resurs är placerade återfinns i Tabell 3. Resurs Indikering Kem- och Miljöskydd Oljeskydd Skogsbrand Översvämning Elverk Räddningsskola Plats för närmaste resurs Malmö Perstorp Karlskrona Lessebo Ljung Kristinehamn Revinge Tabell 3 Placering av MSB:s förstärkningsmateriel Sjöfartsverket Sjöfartsverket är ansvarig för sjö- och flygräddningen. På F17 i Ronneby har Sjöfartsverket en helikopter för sjöräddningsuppdrag i beredskap. Helikoptern är i normalfallet i luften 15 minuter efter larm och utgör en resurs för transport av personal och materiel till öar i skärgården. Helikoptern kan även komma att sköta transporten av RITS-styrka till en haverist. 20(44)

21 Svenska sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars fartyg bemannas av frivilliga besättningsmän med beredskap. Vid larm skall räddningsbåten ha lämnat kaj senast 15 minuter efter larmet. Närmaste sjöräddningsstationer finns på Hasslö, Sölvesborg/Hörvik och Bergkvara. Svenska sjöräddningssällskapet deltar ofta i räddningsinsatser som leds från JRCC i Göteborg. Svenska sjöräddningssällskapet kan nyttjas som resurs för t.ex. transporter till/från öar eller andra strandnära svårtillgängliga platser, för brandsläckning vid båtbränder eller oljeskador i hamnar eller för att vattenförsörja räddningspersonal vid bränder på öar som saknar broförbindelse. Släckmedelscentralen (SMC) SMC administreras genom Svenska petroleuminstitutet och operativt sköts verksamheten genom avtal med olika räddningstjänster som upprätthåller beredskap dygnet runt. Räddningstjänsten tillhör SMC-region syd vars depå finns placerad på Räddningstjänsten Syd i Malmö. SMC:s utrustning består av omfattande skumsläckningsresurser och är dimensionerad för släckning av cisternbränder inom petroleumindustrin. 21(44)

22 Uppföljning Metoden för uppföljning av säkerhets- och prestationsmål varierar beroende på målens utformning, samtliga mål skall dock följas upp minst en gång per år. Uppföljningen av målen bör till sin karaktär, om möjligt, vara både kvantitativ och kvalitativ. Erfarenheter som görs i samband med uppföljning skall komma organisationen till godo och ligga till grund för fortsatt utveckling av verksamheten. I årsredovisningen skall en uppföljning av samtliga säkerhetsmål redovisas. I samband med årsbokslut skall ett verksamhetsuppföljningsdokument upprättas med redovisning av samtliga prestationsmål. Vid uppföljningarna skall framgå: en kort beskrivning av vad som gjorts för att nå målet samt om målet har nåtts om målet ej uppnåtts eller endast delvis har uppnåtts, orsakerna till detta samt vad som behöver göras för att nå målet. 22(44)

23 Bilaga 1 Definitioner, nomenklatur och förkortningar 2:4-anläggning Anspänningstid Bemanning Beredskap BmD BmH Brandförman deltid Brandförman heltid Brandingenjör Brandinspektör Brandman deltid Brandman heltid Brandmästare Direktion Direktionen Deltidsstation/-styrka Extraordinär händelse Flygräddningstjänst Riskanläggning där verksamheten medför en fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Omfattas av bestämmelserna i LSO 2:4. Tiden från att larm slås på station till dess att första fordon skall ha lämnat stationen. Se beredskap. Det antal brandmän och befäl som dygnet runt finns redo att rycka ut i händelse av olycka. Beredskapen kan upprätthållas av heltidsanställda eller deltidsanställda brandmän och befäl. Beredskapen anges ofta som t.ex. 1+4 där första siffran anger antalet befäl i beredskap och andra siffran antalet brandmän i beredskap. Se brandman deltid Se brandman heltid Se styrkeledare - deltid Person som tjänstgör som befäl vid heltidsstyrka och har genomgått kursen Räddningsledare A (eller motsvarande äldre utbildning) med godkänt resultat Tjänsteman som erhållit brandingenjörsexamen enligt bestämmelserna i högskoleförordning (1993:100). Tjänsteman som huvudsakligen arbetar med myndighetstillsyn och har genomgått kursen Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet B eller har motsvarande kunskaper genom äldre utbildning. Person som tjänstgör som brandman vid deltidsstyrka. Person som tjänstgör som brandman vid heltidsstyrka. Se styrkeledare - heltid Beslutande församling och tillika förbundsstyrelse för ett kommunalförbund. Med Direktionen avses om inte annat nämns direktionen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten Brandstation/styrka där personalen har annan huvudarbetsgivare än Räddningstjänsten men upprätthåller beredskap för att kunna rycka ut inom den angivna anspänningstiden. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting och som omfattas av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Räddningstjänst vid flyghaverier inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, dock ej vid haveri i vattendrag, kanal, hamn eller andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Även insats när ett luftfartyg är nödställt, när fara hotar lufttrafiken eller ett luftfartyg saknas. Flygräddningstjänst är statens ansvar och regeringen har utsett Sjöfartsverket som ansvarig myndighet. 23(44)

24 Förbundet Handlingsprogram Heltidsstation/-styrka Insatsledning Insatsplanering Insatstid JRCC Kemdykning Kommunalförbund Kommunalförbundet Körtidsanalys Larmplaner LSO Med Förbundet avses Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge om inte annat framgår av texten. Om inte annat anges menas med handlingsprogram ett handlingsprogram för räddningstjänst enligt LSO 3:8. Med heltidsstation avses en brandstation där det finns personal, som har sin huvudanställning hos Räddningstjänsten, dygnet runt. Utövar den samlade ledningen av den löpande insatsen. Insatsledningen skall ange avsikt och inriktning för insatsen samt tilldela de enskilda enheterna uppgifter. Insatsledningen skall tillse att samverkan med andra organisationer på skadeplats kommer till stånd. Insatsledningen utövas av räddningsledaren. Verksamhet som syftar till att upprätta en plan för en byggnad/anläggning eller speciell typ av olycka för att på så sätt underlätta en insats i händelse av olycka. Tiden från larm till dess att räddningstjänstens insats börjar påverka olycksförloppet (exempelvis vatten på branden ). Joint Rescue Coordination Center Sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg. Inträngande i område med farlig luftförorening eller farlig oxygenbrist (syrebrist) för att rädda liv, bekämpa utflöde av kemikalier eller liknande. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter krävs en minsta bemanning om 1+4 för att genomföra kemdykning. Organisationsform där två eller flera kommuner gemensamt bildar kommunalförbundet och överlämnar vården av en eller flera kommunala angelägenheter till kommunalförbundet. Kommunalförbund omfattas av kommunallagen. Med Kommunalförbundet avses Kommunalförbundet Räddningstjänsten om inte annat framgår av texten. Metod för att bedöma vilka insatstider som fås inom olika områden inom Förbundet. Vid körtidsanalys används olika medelhastigheter för räddningsfordon beroende på vägens utformning, se Tabell 4. Motorväg/motortrafikled Väg > 7 meter Väg 7-5 meter På och avfarter Gata Enskild bättre väg Enskild sämre väg Inom tätort Utanför tätort Tabell 4 - Medelhastigheter (km/h) vid körtidsanalys Plan för vilka stationer som skall larmas initialt i händelse av en viss typ av olycka. Larmplaner finns för en hel insatszon eller för specifika objekt (t.ex. flygplats eller 1+2-väg). Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Ex: LSO 2:4 = 2 kap. 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 24(44)

25 Miljöräddningstjänst till sjöss Olycka POSOM Prestationsmål RCB Restvärderäddning Riskobjekt RITS Rvm RVR Räddningschef Räddningschef i beredskap Räddningstjänst när olja eller andra farliga ämnen kommit ut i vattnet eller det föreligger en allvarlig fara för detta inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, dock ej i vattendrag, kanal, hamn eller andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Miljöräddningstjänst till sjöss är statens ansvar och regeringen har utsett Kustbevakningen som ansvarig myndighet. Plötslig händelse som resulterar i något negativt. I normalfallet omfattar olycksbegreppet oavsiktliga händelser. Vissa undantag har här gjorts från principen. Till exempel betraktas anlagda bränder som medför personskador som olyckor. Psykologiskt och socialt omhändertagande. Sådan psykologisk och social hjälp som kommunen lämnar till personer som varit inblandade i, varit vittnen till eller har anhöriga som varit med om en allvarlig olycka. Mål som har fokus på Räddningstjänsten och som anger hur säkerhetsmålen skall uppnås. Se räddningschef i beredskap Åtgärder som syftar till att begränsa sekundärskador efter att en räddningsinsats (räddningstjänst) har avslutats. Sådana åtgärder kan t.ex. vara åtgärder för att skapa en torr och rökfri miljö. Ett objekt som har en sådan verksamhet att en olycka kan orsaka skador på liv, egendom eller miljö utanför själva anläggningen eller ge upphov till allvarliga skador på själva anläggningen eller personer som vistas i anläggningen. Som riskobjekt räknas även byggnader eller sammanhängande grupper av byggnader som vid en olycka, p.g.a. sin utformning, kan orsaka skador på liv, egendom eller miljö utanför själva byggnaden där olyckan inträffade. Behöver ej vara en s.k. 2:4- anläggning. Räddningsinsats till sjöss. Avtal mellan Staten och kommunala räddningstjänster, där den kommunala räddningstjänsten har för ändamålet utbildade och övade brandmän och befäl med specialutrustning för att bekämpa brand eller kemikalieutsläpp ombord på fartyg till sjöss. Se räddningsvärnsman. Se restvärderäddning Enligt LSO skall det i varje kommun finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan uppfyller de behörighetskrav som fastställs av regeringen. Brandingenjörsutbildad tjänsteman som utanför ordinarie arbetstid upprätthåller beredskap i hemmet. Räddningschef i beredskap ansvarar för systemledningen i Förbundet samt har, på delegation av räddningschefen, rätt att utse räddningsledare. 25(44)

26 Räddningsfrånkoppling Används vid olyckor på elektrifierad järnväg. Räddningsfrånkoppling begärs hos Trafikverkets eldriftledare och innebär att spänningen bryts på samtliga ledningar vid ett visst järnvägsavsnitt. Innan räddningsarbete påbörjas skall kontaktledningen spänningsprovas och skyddsjordas i järnvägsspåret. Att en station kan utföra räddningsfrånkoppling innebär att de genomgått kurs i Räddningsfrånkoppling hos MSB under de senaste tre åren (krav för att få begära räddningsfrånkoppling) samt att de har utrustning för att genomföra spänningsprovning och skyddsjordning av kontaktledningen. Räddningsinsats En sådan insats som kommunen eller staten skall svara för vid de händelser som uppfyller kriterierna för räddningstjänst (se nedan). Räddningsledare Person som leder en räddningsinsats. Räddningsledaren svarar för insatsledningen och får besluta om ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt. Räddningstjänst De räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Åtgärder som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (bl.a. sjuktransporter) är enligt LSO ej räddningstjänst. Räddningstjänsten Med Räddningstjänsten avses Kommunalförbundet Räddningstjänsten om inte annat framgår av texten. Räddningsvärn Brandstation som bemannas av tjänstepliktig personal utan krav på beredskap vilket innebär att det inte kan garanteras någon minimistyrka vid larm. Se även räddningsvärnsman. Räddningsvärnsman En räddningsvärnsman har uttagits med tjänsteplikt för att ingå i ett räddningsvärn. En räddningsvärnsman är skyldig att delta i övning med räddningsvärnet under högst 20 timmar årligen. I händelse av larm fullgörs tjänsteplikten på anmodan av räddningsledaren. RÖB Rökdykning Sevesoanläggning Sjöräddningstjänst Räddningstjänsten Inträngande i tät brandrök, vanligen inomhus, för att rädda liv eller bekämpa brand eller liknande. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter krävs en minsta bemanning om 1+4 för att genomföra rökdykning. Anläggning som omfattas av bestämmelserna i Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, den s.k. Sevesolagen. Räddningstjänst vid efterforskning och räddning av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, dock ej i vattendrag, kanal, hamn eller andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Även sjuktransporter från fartyg räknas som sjöräddningstjänst. Sjöräddningstjänst är statens ansvar och regeringen har utsett Sjöfartsverket som ansvarig myndighet. 26(44)

27 Skyddsvärt objekt SLD SLH Styrka Styrkeledare deltid Styrkeledare heltid Systemledning Säkerhetsmål Taktisk reserv Ett objekt där det finns stora oersättliga värden. Dessa värden kan utgöras ett stort antal personer, viktiga samhällsfunktioner eller stora kulturella värden. Se styrkeledare deltid Se styrkeledare heltid Se beredskap. Person som tjänstgör som styrkeledare vid deltidsstyrka och som har genomgått kursen Räddningsledare A (eller motsvarande äldre utbildning) med godkänt resultat. Person som tjänstgör som styrkeledare vid heltidsstyrka och som har genomgått kursen Räddningsledning B (eller motsvarande äldre utbildning) med godkänt resultat. Tolkar och definierar organisationens roll i förhållande till den rådande situationen och andra organisationers verksamhet. Systemledningen beslutar och definierar räddningsinsatsers ram samt samordnar och prioriterar resurser mellan olika pågående insatser och den beredskap som skall upprätthållas. Systemledningen utövas av räddningschef i beredskap. Mål som har ett medborgarperspektiv. Säkerhetsmålen anger vilken säkerhetsnivå som skall råda i kommunen samt vad/vilken effekt som skall nås. Säkerhetsmålen bryts ned i prestationsmål. En styrka som finns tillgänglig på skadeplatsen men som inte satts in i aktivt räddningsarbete. Syftet med den taktiska reserven är att enheten, om något oförutsett inträffar på skadeplatsen, snabbt skall kunna sättas in för att avhjälpa händelsen. Vattendykning Arbete som utförs under vatten Karlskrona brandstation Jämjö brandstation Sturkö brandstation Hasslö brandstation Rödeby brandstation Holmsjö brandstation Aspö brandstation Ronneby brandstation (heltidsstyrkan) Ronneby brandstation (deltidsstyrkan) Bräkne-Hoby brandstation Hallabro brandstation Eringsboda brandstation 27(44)