Slutrapport Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration"

Transkript

1 Slutrapport Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration Februari 2012 Projektledare Karin Borgenvall, Macken Växjö Ekonomisk Förening Journalnr

2 Innehållsförteckning Sida 1. Bakgrund 3 2. Projektidé Målgrupp 4 3. Syfte 4 4. Mål 5 5. Projektorganisation Projektledning och styrgrupp Referensgrupp 5 6. Genomförande Spridning av information inför kursen Rekrytering Att hitta eleverna Att välja ut eleverna Kursstart Deltagare Lärare Kursens innehåll Förändringar i kursinnehåll Elevernas praktik Utvärdering Elevernas slutliga utvärdering Lärarnas slutliga utvärdering Praktikperioderna Att hantera religionen och Ramadan Ekonomisk redogörelse Resultat och måluppfyllelse Att erbjuda 16 elever en introduktionsutbildning Kunskapsmål för eleverna % ska fullfölja kursen och gå vidare i arbete, eget företagande 15 eller studier 9.4 Öka kunskapen hos handläggare om möjligheterna till jobb inom 15 de gröna näringarna 10. Erfarenheter Spridning av erfarenheter och resultat 16 Bilaga 1. Kursens planerade innehåll 17 Bilaga 2. Elevernas utvärdering 18 Bilaga 3. Lärarnas utvärdering 29 Bilder från projektet 35 2

3 1. Bakgrund I Landsbygdprogrammet för Sverige konstateras att personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade inom jord- och skogsbrukssektorn samt att integrationen av nya grupper behöver förbättras. Kronobergs län tar emot ett stort antal flyktingar och andra invandrare och detta förhållande förväntas öka under de kommande åren. En stor del av dessa har inte integrerats på arbetsmarknaden. Samtidigt har länet en åldrande befolkning och den inhemska befolkningen minskar, framför allt på landsbygden. Inom jord- och skogsbrukssektorn beräknas drygt 30 % gå i pension inom 10 år. Skogen är dominerande i Kronobergs län och täcker närmare 80 procent av landytan. Den är till 88 % i privat ägo. Men många (ca 40 %) av länets skogsägare är så kallade utbor och bor inte i kommunen där skogen är belägen. Flertalet har också sin huvudinkomst från annat håll. Många skogssägare saknar skoglig bakgrund och utbildning och behöver köpa in skogliga uppdrag och tjänster. Redan idag råder det brist på arbetskraft inom skogen. Efter stormarna Gudrun och Per är många områden i akut behov av både röjning och plantering. Dessa förhållanden ger underlag för ökad sysselsättning i skogen och på landsbygden. I länet har den kommersiella odlingen av grönsaker och rotfrukter liten omfattning. Samtidigt efterfrågas närodlade och ekologiska grönsaker. De senaste 20 åren har efterfrågan på ekologiska varor vuxit kontinuerligt och förväntas öka ytterligare i takt med att bl.a. fler kommuner upphandlar både ekologiska och närodlade produkter. År 2009 var 13 % av inköpen ekologiska men en mycket liten andel var närproducerat. Här finns alltså en växande marknad och ett ökande utrymme för företagare med kunskap om ekologiskt jordbruk och trädgårdsodling. Många invandrare har goda kunskaper inom båda dessa områden men de behöver både utbildning och stöttning för att komma igång med kommersiell produktion i länet. Det sker också en strukturomvandling inom jordbruket som innebär att lantbruksföretagen går från mindre till större enheter och arbetssätten effektiviseras. När företagen blir större kan det ge underlag för fler att få anställning inom näringen, framför allt inom djurskötseln som är basen på många företag. Det finns alltså en växande marknad för företagare i länet med kunskap om jord, skog och trädgårdsodling. Många invandrare har goda kunskaper inom dessa områden från sina forna hemländer. Trots detta faktum är det få invandrare som söker arbete inom de gröna näringarna eller utbildar sig vid våra naturbruksgymnasier. Av denna anledning är också integrationen på landsbygden svag. Varje år bosätter sig ca 700 flyktingar och deras anhöriga i länet. Kronobergs län är, i förhållande till sin andel av landets befolkning, det län som tar emot flest nyanlända flyktingar i landet. År 2009 var andelen invandrare 13,5 % av länets befolkning. Andelen utrikesfödda förväntas öka under de kommande åren och ökningen förväntas bli större i Kronobergs län än i riket som helhet. De senaste årens ökning av länets folkmängd beror på en nettoinflyttning av människor från andra länder, dvs. länet är beroende av invandring för att inte minska i folkmängd. Men ökningen är inte jämnt fördelad i länet. De nya invånarna bosätter sig i de större tätorterna. I södra och västra delen av länet finns ett stort antal församlingar där folkmängden minskat med mer än 10 % de senaste 10 åren 3

4 I Sverige är ca 11,7 % av alla sysselsatta födda utomlands. Men arbetslösheten är högre bland invandrarna. I Kronobergs län förvärvsarbetar knappt 60 % av invånarna med utomnordisk bakgrund, vilket kan jämföras med ca 85 % av invånarna födda i Sverige. Av alla sysselsatta år 2006 arbetade ca 1,7 % inom de gröna näringarna, dvs. jord- och skogsbruk, trädgårdsnäring eller liknande. Av dessa var endast 4,2 % födda utomlands. Personer med utländsk bakgrund är alltså starkt underrepresenterade inom de gröna näringarna, trots att många av dem har en bakgrund från lantbruk eller har erfarenhet av odling och djurskötsel. Läsåret 2009/10 hade bara 2,6 % av eleverna på Naturbruksgymnasiernas naturbruksprogram utländsk bakgrund, dvs. födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands. Här behövs en förändring om vi ska lyckas öka integrationen på landsbygden. 2. Projektidé Idén var att ge intresserade personer med utländsk bakgrund en introduktion till de gröna näringarna, dvs. jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäring. En modell för en introduktions- och orienteringskurs hade utformats i vårt tidigare projekt Odlingsutbildning för invandrare/grön integration. Modellen innebar att eleverna under en 28-veckors kurs skulle få en bild över hur svenskt jord- och skogsbruk fungerar och är organiserat och vilka möjligheter till arbete eller eget företagande som finns inom branschen. Under kursen skulle eleverna få en inblick i svenskt arbetsliv och grunderna inom marklära, växt- och trädgårdsodling, husdjursskötsel, skogsbruk samt företagande. Därutöver skulle de få kunskaper motsvarande traktorkörkort. Eleverna skulle också få möjlighet att praktisera på olika företag inom de områden som intresserade dem mest. En grundläggande princip har varit att kursen skulle ha en nära kontakt med näringen och under praktikperioderna skulle eleverna dels få möjlighet att prova på arbete inom näringen och dels få viktiga kontaktytor inom branschen. Under hela kursen skulle eleverna även få undervisning i svenska, både allmän och branschspecifik. Dessutom skulle all undervisning ske på svenska. I utbildningen skulle också ingå en mindre areal där eleverna skulle få praktisera, i första hand, ekologisk odling av trädgårdskulturer under kunnig ledning. Till denna odling fanns också möjlighet att koppla utbildning i marknadsföring och försäljning. Mot kursens slut skulle tid ägnas åt att hjälpa eleverna i deras nästa steg mot jobb eller eget företagande. Tillsamman med kursledningen skulle eleverna ges vägledning och coachning inför fortsättningen. Den utformade modellen för en introduktionskurs skulle under projekttiden prövas, justeras och utvärderas. Förslag till förbättringar skulle också presenteras. 2.1 Målgrupp Personer med utländsk bakgrund med ett stort intresse av de gröna näringarna, för anställning eller eget företagande. De skulle vara arbetslösa och ha erfarenhet eller utbildning från sina hemländer inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling. Vi strävade också efter en jämn könsfördelning och bedömde det viktigt att eleverna hade kunskaper i svenska motsvarande ungefär SFI nivå C för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. 3. Syfte Det övergripande syftet med projektet har varit att främja både liv, arbete och boende på landsbygden för personer med utländsk bakgrund. Projektet har syftat till att ta tillvara den kompetens, erfarenhet och intresse som finns hos målgruppen för de gröna näringarna. Genom projektet skall deltagarna få hjälp att se möjligheterna att starta egna företag på landsbygden eller att hittar arbete inom den gröna sektorn. 4

5 4. Mål Målet har varit att ta fram en fungerande modell för en introduktions- och orienteringskurs inom de gröna näringarna som vänder sig till personer med utländsk bakgrund. Utbildningen ska ge en första kontakt och en inblick i möjligheterna inom svenskt jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäring. Den ska hjälpa invandrare in på den gröna arbetsmarknaden, öka intresset för arbete och företagande inom de gröna näringarna och på sikt generera fler företag på landsbygden som drivs av personer med utländsk bakgrund. Kursen blir ett första steg i denna riktning. I förlängningen förväntas en ökad utflyttning och bättre integration på landsbygden. Både modellen och vunna erfarenheter kan spridas till och användas i andra delar av landet. Målet har varit att erbjuda 16 intresserade elever en introduktions- och orienteringsutbildning inom de gröna näringarna. Efter kursen ska eleverna ha: kunskaper om hur svenskt arbetsliv och svenskt jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäring fungerar och är organiserat kunskaper om vilka möjligheter till arbete eller eget förtagande som finns inom branschen kunskaper om hur marknad och efterfrågan för olika produkter ser ut kunskaper om vidare utbildningsmöjligheter inom sektorn grundläggande kunskaper i branschsvenska så att de både förstår och kan göra sig förstådda inom näringen grundläggande kunskaper i svensk växtodling, trädgårdsodling, djurskötsel samt skogsbruk grundläggande kunskaper i entreprenörstänkande och småföretagande i Sverige provat på praktiskt arbete inom de områden som intresserar dem mest utvecklat nätverk och knutit nya kontakter vilket kan generera arbete, praktik, samarbetspartners m.m. Målet har också varit att minst 13 elever (81 %) ska fullfölja kursen och går vidare i antingen eget företagande, anställning eller fortsatta studier. Målet har också varit att öka kunskapen hos handläggare som kommer i kontakt med arbetslösa invandrare vid kommuner, Arbetsförmedling, Migrationsverk m.fl. Inför rekryteringen av elever skulle genomföras en informationsinsats riktad till handläggare för att visa på möjligheterna till arbete och företagande inom de gröna näringarna. 5. Projektorganisation 5.1 Projektledning och styrgrupp Projektet har haft en projektledare, lantmästare Karin Borgenvall, och en biträdande projektledare, lantbrukare Lars-Erik Johnsson. Därutöver har funnits en styrgrupp som utöver projektledare och biträdande projektledare bestått av verksamhetsutvecklare Fredrik Bergman och ekonomiansvariga Plemka Pavlovic. Både arbetar på Macken Växjö, ekonomisk förening. Styrgruppen har hanterat löpande frågor och problem som uppkommit under projekttiden. 5.2 Referensgrupp Till projektet har också knutits en referensgrupp. Den har fungerat som ett bollplank för att hantera idéer och problem under projektets gång och för att diskutera möjligheter till en fortsätt- 5

6 ning efter projekttidens slut. Referensgruppen har haft fyra möten under perioden 4 april 8 december I referensgruppen har ingått: Niklas Olsson/Lisbeth Trollér Daniel Abrehe Malena Richardson Anki Carlsson Anders Meijer Karin Borgenvall Lars-Erik Johnsson Fredrik Bergman Plemka Pavlovic Arbetsförmedlingen Växjö Kommun Hushållningssällskapet/Ingelstadgymnasiet LRF Länsstyrelsen Macken Växjö Macken Växjö Macken Växjö Macken Växjö Följande har tackat ja till att ingå i referensgruppen, men inte kunnat närvara på mötena: Maria Gabrielsson Gunilla Folkesson Amalia Digas Alvesta Kommun Växjö Kommun Migrationsverket 6. Genomförande Genomförandet var planerat att i huvudsak följa nedanstående plan. Själva introduktionskursen skulle omfatta 28 veckor effektiv tid och omfatta hela växtodlingssäsongen från vårbruk till skörd. I juli inplanerades fyra veckors ledighet (sommarlov/semester) för elever och lärare. Totalt pågick kursen under 7 månader. Aktivitet Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Bemanning av projekt- och utbildningsorganisation Rekrytering av elever Detaljplanering av kursen Informationsinsatser mot näringsidkare och handläggare Introduktionskursens genomförande Utvärdering av utbildningen och av projektet Slutredovisning av projektet Kursen har varit förlagd till Ingelstadgymnasiet, Hushållningssällskapets naturbruksgymnasium två mil söder om Växjö. I kursen fanns också inplanerat två praktikperioder om två dagar/vecka under totalt 20 veckor, dvs. sammanlagt 40 praktikdagar. Praktiken har varit förlagt till i första hand lantbruksföretag, men även trädgårdsföretag eller andra företag med koppling till de gröna näringarna har utnyttjats. 6.1 Spridning av information inför kursen Så snart besked om att medel beviljats inleddes en massiv informationsspridning om kursen. Föreningen Macken bjöd in till ett informationsmöte där ca 130 personer, främst handläggare, vid länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, olika lärcentra, Länsstyrelsen m.fl. kal- 6

7 lades. Ca 20 personer kom och fick information om bakgrunden till kursen, kursinnehåll, om vilka elever vi sökte och praktiska frågor kring upplägget. Vi tog också fram en folder med kortfattad information om kurser. Denna var skriven på lätt svenska och avsedd att spridas till målgruppen. Folder tillsammans med utförligare information om kursen skickades via e-post till ett stort antal enskilda handläggare inom länets kommuner, Arbetsförmedling, ansvariga vid olika lärcentra samt olika nätverk som arbetar mot vår målgrupp (personer som inte hade kunnat närvara på informationsmötet). Foldern skickades också till kända invandrarföreningar och lades ut på biblioteken i Växjö och Alvesta, Panncentralen och Tallgården som ligger i Växjös invandrartäta områden. Därutöver var projektledningen ute och informerade elever på olika lärcentra där SFI-undervisning bedrevs (Sunnerbogymnasiet (Ljungby), Tingsryds Lärcenter, Allbo Lärcenter (Alvesta), Lernia (Växjö)). Vi sökte också elever genom informationsmöten på Tallgården och Panncentralen i Växjö och Café Rönnedal i Alvesta samt medverkade i Radio Kronoberg. 6.2 Rekrytering Att hitta eleverna Rekryteringsprocessen var tänkt att ske genom att handläggare som beviljar aktivitetsstöd till invandrare vid Arbetsförmedlingen och ekonomiskt bistånd vid länets kommuner skulle kunna presentera förslag på lämpliga deltagare. Därefter skulle individernas intervjuas av projektledningen för att undersöka kunskaperna i svenska språket, intresse och motivation för de gröna näringarna och tidigare erfarenheter från området. Rekryteringsprocessen kom dock att ta längre tid än beräknat. Skälen till detta var flera. En orsak var att det tog tid att nå ut i organisationerna med information om kursens existens. Det visades sig också att handläggarna i många fall inte hade kännedom om individernas intresse för de gröna näringarna. Skälet kan vara att individerna inte informerat handläggarna om sitt intresse pga. att invandrarna inte kände till möjligheterna till ett välavlönat arbete inom sektorn. I många länder är jordbruk och trädgårdsodling förknippat med hårt arbete, fattigdom och låg status. Att ett jobb i Sverige inom den gröna sektorn ofta är högt mekaniserat och varken lågavlönat eller har låg status känner många inte till. Vilka möjligheter till arbete och vad som krävs för att få ett arbete inom näringen är inte heller känt för många individer. När rekryteringen gick trögt valde vi att försöka nå individerna direkt med information om kursen. Det finns dock inte några bra forum och enkla vägar att hitta individerna. Vi valde att gå ut och informera på lärcentra som bedrev SFI-undervisning på nivå C och D i flera av länets kommuner. I de flesta fall var vi välkomna men i något fall upplevdes vår information som en konkurrens om eleverna och vi fick inte informera i klasserna. Vi valde också att informera på några av de naturliga mötesplatser som finns för invandrare i Växjö (Tallgården och Panncentralen) och Alvesta (Café Rönnedal) samt via brev till kända invandrarföreningar. Vid dessa informationsmöten träffade vi flera elever som var intresserade av kursen, men som inte kunde delta av praktiska skäl. Det handlade oftast om lång resväg till Ingelstad i kombination med familj och små barn. 7

8 Vi bedömer inte att svårigheterna att hitta intresserade elever beror på ett bristande intresse inom gruppen. Problemet är snarare att nå ut med information om kursen till målgruppen och om vilka möjligheter till jobb som finns inom sektorn. Bristen på bra informationsforum var ett problem Att välja ut eleverna Vid planeringen av kursen sattes kravkriterier upp för deltagarna. Syftet med kriterierna var att eleverna skulle ha förutsättningar att tillgodogöra sig kursen på svenska och att de hade förkunskaper och motivation för att vilja arbeta inom de gröna näringarna. De krav vi satte upp var: - invandrare - arbetslös - kunskaper i svenska motsvarande minst SFI C. - tidigare erfarenhet av odling eller djurskötsel eller ett mycket stort intresse för att arbeta med växter och djur - tillräckligt intresse och motivation för att fullfölja kursen och en vilja att arbeta inom sektorn. För att hitta rätt elever och för att bedöma om de svarade upp mot våra krav intervjuades samtliga som anmält intresse. Sammanlagt anmälde 20 personer intresse för kursen varav vi träffade 15 personer i samband med intervjun. Av dessa antogs 10 stycken. Skälen för att 10 personer inte antogs var bristande kunskaper i svenska, bristande motivation eller att personen var överkvalificerad (utbildad agronom i hemlandet). Ett par elever avstod från kursen då de inte fick behålla sin ekonomiska ersättning under studietiden. Intervjun är en viktig del för att hitta de rätta eleverna. Stor vikt måste läggas på detta moment. Individernas tidigare erfarenheter, intresse och motivation bedöms vara de kriterier som har störst betydelse för om kursen kommer att leda vidare till jobb eller eget företagande. Är intresse och motivation tillräckligt starka går det att sänka kraven något på kunskaperna i svenska. 6.3 Kursstart Då rekryteringsprocessen tog längre tid än beräknat och vårbruket närmade sig gjordes en förfrågan till Länsstyrelsen om att få starta kursen utan att tillräckligt antal elever (16 st) hade rekryterats. Det var viktigt att kursstarten skedde innan vårsådden kom igång. Länsstyrelsen beviljade detta och kursen kunde starta den 11 april Deltagare Vid kursstart hade 9 elever rekryterats. Under första kursveckan tillkom ytterligare en elev och någon vecka senare tillkom ännu en elev. Samtidigt valde en elev av avsluta kursen efter första kursdagen. Orsaken var att hans SFI-lärare uppmanade honom att fullfölja den påbörjade SFIkursen och gav information om att han riskerade att förlora sin ekonomiska ersättning. Han fick också uppgifter om att han inte skulle kunna fullfölja sin SFI-undervisning om han inte avslutade den redan påbörjade SFI-kursen (felaktigt information från SFI-utbildaren). Detta kan ses som ett tecken på den konkurrens som förekommer om eleverna. Ytterligare en elev blev allvarligt sjuk veckan före kursstart och valde därför att inte börja kursen. Sammanlagt blev det 9 elever på kursen. Samtliga var män i åldrarna år. Eleverna var alla muslimer och kom från följande länder: Hemland Antal Bostadsort i Sverige Afghanistan 2 elever Växjö Irak 4 elever Växjö (2 st), Rottne, Lessebo Somalia 2 elever Växjö Tjetjenien 1 elev Ljungby 8

9 Efter 9 veckor meddelar en elev att han vill sluta på kursen. Praktikperioden på olika företag var inne på sin andra vecka. Eleven var trädgårdsintresserad och hade på praktikplatsen fått information om att det kan vara svårt att hitta jobb inom trädgårdsområdet i Kronobergs län. Mot denna bakgrund och att han ville få mer träning i svenska språket valde han att avsluta kursen. 6.5 Lärare Kursen lärare har varit: Ämne Lärare Svenska Stig Martinsson, f.d. lantbruksjournalist Ekologi, marklära, växtodling Karin Borgenvall, lantmästare och f.d. växtodlingsrådgivare Matematik, arbetsliv, framtidsverkstad Karin Borgenvall, - - Trädgårds- och grönsaksodling Annica Ellestad, hortonom Husdjurslära Karl-Wilhelm Mellgren, lantmästare och f.d. husdjursrådgivare Skogsbruk Jan Fransson, skogsbrukslärare och skogsrådgivare vid Ingelstadsgymnasiet och Hushållningssällskapet Traktorlära, maskinlära Lars-Erik Johnsson, lantbrukare och f.d. rektor Småföretagande, framtidsverkstad Fredrik Bergman, verksamhetsutvecklare, f.d. journalist och lärare 6.6 Kursens innehåll Kursen planerade innehåll framgår av bilaga 1. Kursen följde i huvudsak den kursplanen men några förändringar gjordes Förändringar i kursinnehåll Under kursens gång visades det sig att flera elever hade bristande kunskaper i matematik. Procenträkning, som vi använder mycket inom de gröna näringarna, var det flera elever som inte behärskade. Vi lade därför in 20 grundläggande matematik i schemat. Även utbildningen i traktorkörning utökades med några timmar efter elevernas önskemål. Utbildning i maskinlära/maskinkännedom fanns inte med i den ursprungliga planeringen men på elevernas önskemål lades 8 till på schemat. När de nya na infördes skedde detta på bekostnad av na i främst ekologi och marklära, trädgårdsodling och småföretagande. Även målen för respektive ämne ändrades något. I den ursprungliga planen ingick att elever skulle få möjlighet att ta körkort för traktor. Men fyra elever hade redan körkort för bil och hade alltså inget behov av ett traktorkörkort. Ytterligare en hade påbörjat sin körkortsutbildning för bil. Vi valde därför att fokusera på att ge eleverna goda kunskaper i traktorkörning samt till- och frånkoppling av maskiner och de väsentligaste teoridelarna som ingår i traktorkörkortet. Samtidigt rekommenderade vi eleverna att använda sina pengar till ett körkort för bil istället för traktor. Vid utbildningen i traktorkörning konkurrerade vi med Naturbruksgymnasiets elever om både traktorer, maskiner och jordbruksmark att öva på. Av detta skäl fick våra elever inte möjlighet att öva traktorkörning med redskap under verkliga förhållanden. Träningen skedde i huvudsak i skolans körgård Även målet för skogsutbildningen ändrades något. Antalet ökades med fem och samtidigt fick eleverna möjlighet att ta körkort på röjsågen (RA+RB). Sju elever klarade proven i både teori och praktik och tog alltså körkortet. 9

10 6.7 Elevernas praktik Praktiken var en viktig del i utbildningen som i kursplanen har fått ta en betydande del av den totala kurstiden. Syftet med praktiken var att dels ge eleverna erfarenhet av en svensk arbetsplats, något som de flesta eleverna saknade. Det skulle också ge eleverna praktiska färdigheter och inblick i hur produktionen går till under svenska förhållanden. Praktikplatsen kunde också bli en användbar referens när eleverna senare skulle söka jobb. Praktiken gav också eleverna möjlighet att börja bygga upp ett kontaktnät bland människor i näringen. Redan i början av året skickades en skriftlig inbjudan ut till ca 65 utvalda lantbruks- och trädgårdsföretagare i länet. De bjöds in till ett informationsmöte på Residenset där avsikten var att informera om kursen och locka till ett intresse för att vara praktikvärd för våra elever. Knappt 20 lantbrukaren kom till träffen och 10 företagare anmälde intresse för att ta emot en praktikant. Vid träffen presenterade vi hur praktiken var tänkt att ske. Kloka synpunkter lämnades från lantbrukarna vilket resulterade i att vi ändrade lite på upplägget. Praktiken kom att omfatta två praktikperioder om vardera 10 veckor på två olika företag. Varje vecka praktiserade eleverna 2 dagar, onsdag torsdag. Genom att praktiken skedde under 20 veckor fick eleverna delta i olika typer av arbete under en stor del av växtodlingssäsongen och början av stallperioden på hösten. Detta var mycket positivt. Då eleverna bara praktiserade två dagar/vecka blev det inte heller alltför betungande för lantbrukarna, men eleverna hann ändå komma in i veckans arbete. Projektledningen hade också kontinuerlig kontakt med eleverna under praktikperioderna eftersom de gick i skolan tre dagar/vecka. Detta blev en bra modell för praktiken. Elevernas intressen var styrande för valet av praktikgårdar. I första hand användes de företag som vi det tidiga informationsmötet anmält intresse för en praktikant. Att hälften av eleverna saknade körkort fick också betydelse för valet av praktikplatser. Bussresa och hämtning av lantbrukaren blev lösningen. Under den första praktikperioden var alla ute på olika lantbruks- och trädgårdsföretag. Under den andra praktikperioden blev även andra företag med koppling till de gröna näringarna aktuella. Företaget inriktning Praktikperiod 1, antal företag Praktikperiod 2, antal företag Dikor och får 1 1 Dikor 1 Mjölkproduktion 5 3 Trädgårdsodling, friland 1 Växthus, frilandsodling, 1 trädgårdsskötsel Får och skog 1 Dikor och skog 1 Dikor, får och växthus 1 Skogsmaskinstillverkning 1 Bilverkstad 1 Butiken Blomsterlandet 1 Under den första praktikperioden alternerade en elev mellan två olika gårdar. Under den andra praktikperioden praktiserade en annan elev på två olika praktikplatser, fem veckor på vardera platsen. En elev valde att praktisera på samma gård under båda praktikperioderna. 10

11 7. Utvärdering Totalt har tre utvärderingar gjorts av kursen. Den första utvärderingen var riktad till eleverna och gjordes i juni 2011, innan sommaruppehållet. De två andra utvärderingarna gjordes i samband med kursens slut. Den ena riktade sig till elever och den andra vände sig till lärarna. Båda innehöll frågor som berörde hela kursen Den första enkäten till eleverna innehåll frågorna som främst var inriktade på hur du upplevde de olika teoretisk ämnena. Frågorna handlade om hur enkelt det var att förstå läraren, hur mycket man tyckte att man lärt sig i ämnet, om de upplevde undervisningen som rolig. Eleverna fick också möjlighet att lämna förslag till förbättringar. Svaren på dessa frågor användes av respektive lärare för att kunna göra förbättringar till höstterminen. Vid denna utvärdering frågade vi också eleverna om de ville lära sig mer matematik eftersom vi upplevde bristande kunskaper på detta område. Vi frågade också om eleverna önskade få läxor. Både dessa frågor resulterade att vi införde matematik på schemat under höstterminen och att eleverna fick läxor. 7.1 Elevernas slutliga utvärdering Sista kursveckan fick eleverna skriftligen svara på en utvärdering som omfattade hela kursen. Hela utvärderingen och elevernas svar redovisas i bilaga 2. Att döma utifrån svaren finns misstanke om att eleverna i vissa fall inte fullt ut förstått frågan. På grund av bristande kunskaper i svenska kan också svaren vara svåra att tolka. Svaren måste därför hanteras med försiktighet. Några av frågorna diskuterades också gemensamt i klassrummet, vilket gjorde det enklare att förstå svaren. De väsentligaste synpunkterna som framkom av elevernas slutliga utvärdering var att: de lärt sig mycket på de teoretiska na (betyg 3,75 på en 5-gradig skala) de lärt sig mycket under de praktiska övningarna i skolans djurstallar (betyg 4,1) och den praktiska traktorkörningen (betyg 3,8). Däremot önskar de mer övningar med maskiner. de tycker överlag att de lärt sig mycket på de olika praktikplatserna (betyg 4,1) och tycker att gården/företaget kan användas igen de önskat mer traktorkörning och körning med olika maskiner på praktikplatserna samt att få lära sig använda motorsåg 2 olika praktikplatser är lagom 20 veckors praktiktid är lite för långt och kan kortas ner till veckor 2 praktikdagar i veckan är i mesta laget kursen har varit lagom lång 5 dagars utbildning/vecka är bra liksom 7 timmar/dag eleverna är mycket nöjda med Ingelstadsgymnasiet de är mycket positiva till mötena med skolans elever de gärna läst mer svenska och mer om maskiner och motorsåg de flesta tror att kursen gör det lättare att få jobb de flesta vill rekommendera kursen till en kompis de gärna ser att elevantalet ökas något till elever 7.2 Lärarnas slutliga utvärdering När kursen hade avslutats fick lärarna svara på en skriftlig utvärdering. Svaren diskuterade sedan vid en avslutande träff. Hela utvärderingen och lärarnas svar redovisas i bilaga 3. De väsentligaste synpunkterna som framkom av lärarnas slutliga utvärdering var att: 11

12 man upplever att det finns behov av en introduktionskurs av detta slag de flesta upplevde att kursen var lagom lång elevernas bristande kunskaper i svenska gjorde att undervisningen tog längre tid än beräknat det överlag saknas lämpliga läromedel och att de flesta tagit fram eget material alla upplevde det väldigt roligt och stimulerande att undervisa dessa invandrarelever vi i huvudsak hittat rätt elever till kursen även om någon hade lite bristande motivation och gruppen hade ojämn skolbakgrund elevgruppen hade kunnat vara lite större (8-10 elever) man saknade kvinnliga deltagare kontakterna mellan lärarna och projektledningen har fungerat bra, liksom stöttning och framförhållning i planeringen alla varit mycket nöjda med Ingelstadsgymnasiet de flesta tror att kursen gjort det lättare för eleverna att få jobb eller starta eget de flesta tror att kursen kan bidra till att förbättra integration en på landsbygden 7.3 Praktikperioderna Efter elevernas första praktikperiod bjöds alla praktikvärdar in till en gemensam träff där man utbytte erfarenheter och diskuterade sina upplevelser av att ha praktikanter med invandrarbakgrund. Här följer några kommentarer från mötet: Jag tror på det här, ett fint sätt för invandrare med agrar bakgrund att komma in i samhället. Språket är inget stort problem. Men han jobbar för långsamt. Han har inte tempot. Han kunde aldrig tro att det är så hårt, sa han. Men han är jätteduktig med djuren. Han ser precis vad som ska göras. Vi har inte haft tid att lära honom allt än. Men ungdjursladugården klarar han bra att sköta. Han tar ansvar. Är han inte färdig till fyra så stannar han till halv fem. Fick man anställa honom för 50 % av kostnaden för en svensk lantarbetare som är proffs på språket och allt, då hade jag gärna anställt honom. De har inte rumänernas tempo i skogsröjningen. Han har tyvärr dålig kondition. Han är väldigt duktig med djuren. Men han har lite dålig kondition. Vi har haft väldigt roliga diskussioner när vi suttit och ätit. Ramadan är en konkurrensnackdel, dålig anpassning till vårt arbetsliv. De har djuröga, flera av dem. Med djur och odling har de nytta av sina erfarenheter, men när det gäller teknik ligger de tyvärr långt efter. Han är bäst på fysiska arbeten. Med tekniken har han lite svårt. Han säger ja, jag förstår. Man han gör det inte. Fast han vill verkligen göra sitt allra bästa. Han är pigg och glad och intresserad, har bra känsla med djuren. Språket är förstås lite svårt, men mestadels tycker jag att det har gått bra. Han sliter verkligen, och ser hela tiden vad som behöver göras. Fick vi anställa dem på nystartsjobb, så tror jag folk gärna skulle betala. Djuröga, det har han. Han är verkligen djurkär. Han tar väldigt illa vid sig när ett djur går bort. Han kan engelska bra, så det är lätt att kommunicera. Han passar bra för arbete med trädgård, har själv odlingar hemma. Det är spännande tycker jag, att vi har så olika erfarenheter. Ni kunde träna mer teoretiskt om traktorkörningen. Det tror jag hade varit bra. 12

13 De kunde nog komma in på Farmartjänst framöver. Eller nischa in sig på att exempelvis sätta upp stängsel, bli F-skattare. Vi hade haft mer tid med honom under stallperioden Under båda praktikperioderna har projektledaren besökt alla praktikgårdar då eleverna varit på plats. I samband med detta har praktikvärdarna också tillfrågats om hur det går för eleverna. Vanliga kommentarer har varit: - duktig med djuren - duktig med röjsågen - han ser vad som ska göras - det har gått bra med språket - säger att han förstå men ibland blir det fel ändå - dålig kondition och ork - arbetar för långsamt, verkar inte vara van vid så högt arbetstempo - inte så van vid maskiner och teknik Vanliga kommentarer från eleverna angående praktiktiden har varit: - brukarna är mycket snälla - de trivs bra på gården och tycker det är roligt - har inte fått köra traktor eller har bara fått köra traktor lite grann - har inte fått köra några maskiner eller så många maskiner - har inte fått görs så mycket olika saker 7.4 Att hantera religionen och Ramadan Samtliga elever på kursen var muslimer. I skolan märktes det genom att flera ville ha en kort stund för bön vid lunchtid. Vanligtvis tog eleverna sin bönestund i anslutning till lunchen eller vid nästkommande rast. Detta var ingenting som störde verksamheten. Flera elever hade också önskemål om att kunna delta på fredagsbönen vid lunchtid i Växjös moské, åtminstone var annan eller var tredje vecka. Normalt hade vi schemalagt hela fredagen men vid några enstaka tillfällen lät vi eleverna vara lediga fredag eftermiddag för att kunna besöka moskén. Några elever som ville besöka moskén oftare tog ledigt vid några tillfällen. För att hantera denna situation skulle man vid en kommande kurs kunna planera för att vara ledig varannan eller var tredje fredagseftermiddag. Den förlorade tiden läser man in de andra dagarna eller ger eleverna läxor i motsvarande grad. Dessa lediga eftermiddagar skulle eleverna också kunna användas för möten med handläggare, kvartssamtal på barnens skolor, tandläkarbesök m.m. De flesta eleverna hade frånvarotid för att hinna med dessa möten. Muslimerna fastar normalt under fastemånaden Ramadan. Fastan innebär att de avstår både mat, vätska och tobak från solens uppgång till dess nedgång. Under 2011 inföll Ramadan under augusti månad då eleverna just återkommit från sommaruppehållet. Inledningen av augusti 2011 var mycket varm och torr och de flesta eleverna fastade. Det innebar att de var mycket tröttare än tidigare, framför allt under eftermiddagarna. Detta fick även konsekvenser under praktikdagarna, då eleverna hade svårt att orka med tyngre arbete. Praktikvärdarna uppmanades att vara observanta på detta eftersom risken för olyckstillbud ökar markant om eleverna är alltför trötta. De uppmanades att, om möjligt, ge eleverna lättare arbeten och låta dem sluta tidigare om de inte orkade upprätthålla koncentration och ork hela dagen. Detta vållade en del starka reaktioner från praktik- 13

14 värdarna. Man såg problem med att kunna anställa muslimer som under Ramadan inte orkar/kan arbeta normala arbetstider. Vid en eventuellt ny kurs bör man planera bättre för Ramadan för att minimera problemen. Det går t.ex. att samordna sommarledigheten med Ramadan eller minska antalet praktikdagar under denna period. Det är också möjligt att ha kortare schemalagd tid och ge eleverna mer läxor. Problemen är störst när Ramadan infaller under sommaren, vilket är fallet under de kommande åren. 8. Ekonomisk redogörelse Länsstyrelsen i Kronobergs län beviljade sammanlagt kr för projektet, varav kr från anslaget för regionala tillväxtåtgärder och kr från det svenska Landsbygdsprogrammet. Projektets kostnader uppgår till sammanlagt kr och fördelar sig enligt följande: Löner Övriga kostnader Totalkostnad Resultat och måluppfyllelse 9.1 Att erbjuda 16 elever en introduktionsutbildning Målet var att erbjuda 16 intresserade elever denna introduktionsutbildning. Då rekryteringsprocessen krävde mer tid än planerat och kursen behövde starta innan vårbruket gav Länsstyrelsen klartecken till att starta kursen trots att fullt antal elever inte rekryterats. Totalt hade 11 elever erbjudits plats på kursen, varav 8 elever fullföljde hela kursen. Av de tre elever som inte fullföljde kursen valde en att inte påbörja kursen pga. allvarlig sjukdom veckan före kursstart. Ytterligare en elev slutade efter första skoldagen pga. uppmaning från hans SFI-lärare att återvända till SFIutbildningen. Den tredje eleven valda att sluta under pågående kurs. 9.2 Kunskapsmål för eleverna Kunskapsmålen var att eleverna efter kursen skulle ha: kunskaper om hur svenskt arbetsliv och svenskt jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäring fungerar och är organiserat kunskaper om vilka möjligheter till arbete eller eget förtagande som finns inom branschen kunskaper om hur marknad och efterfrågan för olika produkter ser ut kunskaper om vidare utbildningsmöjligheter inom sektorn grundläggande kunskaper i branschsvenska så att de både förstår och kan göra sig förstådda inom näringen grundläggande kunskaper i svensk växtodling, trädgårdsodling, djurskötsel samt skogsbruk grundläggande kunskaper i entreprenörstänkande och småföretagande i Sverige provat på praktiskt arbete inom de områden som intresserar dem mest utvecklat nätverk och knutit nya kontakter vilket kan generera arbete, praktik, samarbetspartners m.m. Under kursen har eleverna fått utbildning inom samtliga punkter och knutit kontakter och påbörjat sitt närverksbyggande. Samtliga mål kan anses vara uppfyllda. 14

15 % ska fullfölja kursen och gå vidare i arbete, eget företagande eller studier Målet var också att minst 13 elever eller 81 % skulle fullfölja kursen och gå vidare i antingen eget företagande, anställning eller fortsatta studier. Kursen avslutades i november, vilket inte är en optimal tidpunkt att söka jobb inom den gröna sektorn. Möjligheterna att hitta ett jobb ökar under senvinter vår. När kursen avslutade i november 2011 hade en elev blivit erbjuden anställning hos en dikoproducent. Arbetet inleddes i början av december. Ytterligare en lantbrukare med dikor har velat anställa en elev. Det gäller anställning i form av nystartsjobb som föregås av en praktikperiod på gården. Lantbrukaren har önskemål om en längre kostnadsfri praktikperiod innan det övergår i nystartsjobb. I skrivande stund verkar Arbetsförmedlingen inte kunna bevilja mer en 1 månads praktik vilket sannolikt innebär att det inte blir någon anställning. Ännu en elev är erbjuden anställning inför våren på en större gård med köttproduktion. Då Arbetsförmedlingens handläggare är upptagen med regionala löneförhandlingar har villkoren för anställningen ännu inte kunnat klaras ut. Det finns dock goda förhoppningar om att det kan bli ett nystartsjobb. Ytterligare 1 2 elever med körkort för röjsåg kommer sannolikt att kunna erbjudas jobb inom ett skogsröjningsprojekt som kommer att startas av föreningen Macken under våren I skrivande stund, dvs. drygt tre månader efter kursens slut, är förhållandena alltså följande: - 1 elev har fått anställning på en gård med dikoproduktion - 1 elev väntar besked från Arbetsförmedlingen om villkoren för en anställning på en större gård med köttproduktion - 1 elev väntar på att den möjliga arbetsgivaren med dikoproduktion och Arbetsförmedlingen kommer överens om en lämplig praktikperiod som föregår ett nystartsjobb elever kommer sannolikt att erbjudas jobb inom ett skogsröjningsprojekt som planeras att starta under våren elever har fortsatt med sina SFI-studier Endast 1 elev, eller 12,5 % av eleverna, har drygt tre månader efter kursens slut fått en anställning, startat eget eller fortsatt med studier inom den gröna sektorn. Detta mål är alltså inte uppfyllt. Det finns dock goda möjligheter att flera elever kommer att kunna erbjudas jobb under de kommande månaderna. 9.4 Öka kunskapen hos handläggare om möjligheterna till jobb inom de gröna näringarna Målet var att öka kunskapen hos handläggare som kommer i kontakt med arbetslösa invandrare vid kommuner, Arbetsförmedling, Migrationsverk m.fl. Inför rekryteringen av elever skulle det genomföras en informationsinsats riktad till handläggare för att visa på möjligheterna till arbete och företagande inom de gröna näringarna. Ca 130 handläggare vid Arbetsförmedlingen, länets kommuner, Migrationsverket m.fl. bjöds in till ett informationsmöte om introduktionskursen och om möjligheterna till jobb inom de gröna näringarna. Ca 20 personer hade möjlighet att delta. Övriga fick motsvarande information via e- post och via projektets informationsfolder. Målet får därmed anses vara uppfyllt. 15

16 10. Erfarenheter En viktig erfarenhet av projektet är att det krävs tid för rekrytering av elever. Det tar tid att nå ut med informationen till både handläggare och till målgruppen. Handläggarna behöver också tid att hitta lämpliga elever. Marknadsföringen av en kurs bör påbörjas minst 3-4 månader innan planerad kursstart. För att nå en hög måluppfyllelse, där många elever kommer vidare till jobb, egenföretagande eller fortsatta studier inom sektorn, är det viktigt att hitta rätt elever. Att intervjua alla elever är en nödvändighet. Man bör lägga stor vikt vid att kontrollera deras intresse och motivation för ett arbete inom de gröna näringarna. Därutöver bör kunskaperna i svenska undersökas. I detta sammanhang bör man även kontrollera hur lång tid eleverna behövt för att nå fram till den aktuella SFI-nivån. Har elever behövt lång tid för SFI-studierna kan detta tyda på svårigheter med språket. Har eleven i motsatt fall klarat SFI-studierna på kort tid finns förmodligen en fallenhet för språk. I sådana fall kanske man kan sänka kraven på att SFI C-utbildningen ska vara avslutad. Eleven kommer att öka sina kunskaper i svenska under kursen och när han får ett jobb om tillräckligt intresse och motivation finns. Det krävs även ett engagemang från projektledningen efter kursens slut. Eleverna behöver hjälp med att hitta jobb. De flesta eleverna har aldrig varit på en anställningsintervju i Sverige och behöver därför viss stöttning. Arbetsplatsen ligger förmodligen på landsbygden där individen aldrig tidigare varit, och kanske även har svårt att hitta till. Potentiella arbetsgivare behöver också få information om vilka olika typer av jobb och ekonomiska ersättningar som finns för att underlätta för individen att få ett jobb Detta gör det billigare att anställa en person med utländsk bakgrund eller med lång arbetslöshet bakom sig. Arbetsgivarna behöver dock vara pålästa för att kunna förhandla med Arbetsförmedling och kommun. Vid val av praktikvärdar är det fördelaktigt att välja mindre medelstora gårdar. Där finns det sannolikt mer tid för att hinna instruera och prata med praktikanterna. 11. Spridning av erfarenheter och resultat Denna slutrapport kommer att läggas ut på föreningen Mackens hemsida och blir därigenom tillgänglig för alla intresserade. Projektledare har också deltagit i en nationell inspirationsträff om integration på landsbygden i december Träffen arrangerades av Landsbygdsnätverket. Där gavs möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan olika projekt med liknande inriktning. 16

17 Bilaga 1 Kursens planerade innehåll April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Introduktion, studiebesök, arbetsliv naturbruk 120 Basämnen - Svenska Traktorlära 30 - Ekologi och marklära 80 - Växtodling 75 - Husdjursskötsel 75 - Trädgårds- och grönsaksodling Skogsbruk 60 - Småföretagande 50 - "Framtidsverkstad" 10 Tim Praktik Praktik i skolans djurstallar 60 Praktik på lantbruksföretag (2 dagar/v)

18 Bilaga 2 Elevernas utvärdering Medelvärdet för elevernas svar är skrivet med kursiv fetstil till vänster om tabellen. Deras kommentarer i kursiv stil. Inom parentesen anges elevens betyg. A. Teoretiska ämnen 1. Svenska 1a. Hur mycket har du lärt dig i svenska? 4,1 Ingenting Mycket 1b. Vad är det viktigaste som du har lärt dig i svenska, det som du tror att du har mest nytta av att kunna? Grammatik, vardagsspråk, nya ord (4) Det är viktigt att prata svenska, läsa och grammatik. (3) Jag har blivit bättre på svenska och jag har också lärt mig verb lite. (5) Det är viktigt att prata svenska, skriva, läsa och grammatik. (5) Vi behöver också lära oss engelska (4) 1c. Vad tycker du om antalet i svenska? Det har varit 3,6 För lite För mycket 1d. Om du tycker att det varit för lite i svenska, vad skulle du vilja lära dig mer? Det går bra och räcker. (4) Mer grammatik. (3) Det var mycket. (5) Svenska och engelska (4) 2. Husdjurslära 2 a. Hur mycket har du lärt dig i husdjurslära? 3,4 Ingenting Mycket 2 b. Vad är det viktigaste som du har lärt dig i husdjurslära, det som du tror att du har mest nytta av att kunna? Foder och djuren, men vi behöver mer för att förstå bättre.(3) Besöka mer bönder och förklara på samma plats. (3) Lite om djur och vad dom äter. (3) Det är ladugård, kor, häst och får. (5) Det är bra (4) 2 c. Vad tycker du om antalet i husdjurslära? Det har varit 3,5 För lite För mycket 18

19 Bilaga 2 2 d. Om du tycker att det varit för lite i husdjurslära, vad skulle du vilja lära dig mer? Får och hönor.(3) Vill lära mer om häst och får. (3) Teknik med Lars-Erik (3) 3. Växtodling om marken, gödsling och odling på åkern 3 a. Hur mycket har du lärt dig om växtodling? 4,4 Ingenting Mycket 3 b. Vad är det viktigaste som du har lärt dig om växtodling, det som du tror att du har mest nytta av att kunna? Näringar och gödsel (5) Jag har lärt mig hur man odlar olika grönsaker och det kommer jag ha stor nytta av i livet. (5) Lite om allt. (4) Jag har lärt mig alla grönsaker om odlar mig. (5) Det är mycket viktigt för att flera bönder i Sverige har stora gårdar. (5) 3 c. Vad tycker du om antalet i växtodling? Det har varit 4,4 För lite För mycket 3 d. Om du tycker att det varit för lite i växtodling, vad skulle du vilja lära dig mer? Träd (4) Det är mycket växtodling. (5) Mer om växtodling (5) 4. Trädgårdsodling 4 a. Hur mycket har du lärt dig om trädgårdsodling? 4,0 Ingenting Mycket 4 b. Vad är det viktigaste som du har lärt dig om trädgårdsodling, det som du tror att du har mest nytta av att kunna? Växthus, odling och sådd. (4) Att veta om alla växter och när dom växer. (5) Det är bra som odlar jag grönsaker. (5) Hur man kan använda täckning i odlingen, det är mycket viktigt. (5) 19

20 Bilaga 2 4 c. Vad tycker du om antalet i trädgårdsodling? Det har varit 3,7 För lite För mycket 4 d. Om du tycker att det varit för lite i trädgårdsodling, vad skulle du vilja lära dig mer? Sådd och plantering fruktträd. (4) Det är mycket. Mer om trädgårdsodling (5) 5. Skogsbruk 5 a. Hur mycket har du lärt dig om skogsbruk? 4,2 Ingenting Mycket 5 b. Vad är det viktigaste som du har lärt dig om skogsbruk, det som du tror att du har mest nytta av att kunna? Röjning. (5) Mer jobb i skogen det är viktigast. (5) Jag har lärt mig så mycket som jag kommer ha stor nytta av. En sak är att jag lärt mig om olika träd och vad de heter. Att vara försiktig. Jag lärt mycket bra. (5) Det är röjsåg. (5) Vi måste lära oss mycket om skogsbruk för att få jobb i skogen (2) 5 c. Vad tycker du om antalet i skogsbruk? Det har varit 3,8 För lite För mycket 5 d. Om du tycker att det varit för lite i skogsbruk, vad skulle du vilja lära dig mer? Motorsåg och. (3) Lära mer om motorsåg. (4) Nej, det är inte mycket. Jag tycker att bra. (4) Också mycket i skogsbruk. Vi behöver också oss hur man kan hugga stora träd i skogen. (4) 6. Traktorlära 6 a. Hur mycket har du lärt dig i traktorlära? 3,9 Ingenting Mycket 20

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Bollerup. - mer än en vanlig skola

Bollerup. - mer än en vanlig skola Lisen och Peder kommer Ni att träffa ofta under Er tid på Bollerup! Bollerup - mer än en vanlig skola HÄSTUTBILDNINGAR PÅ BOLLERUP passar Dig som vill kombinera Dina studier med Ditt hästintresse. Du får

Läs mer

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb " som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden.

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb  som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden. Redo för jobb! Redovisning av enkät från grupp 2 hösten 2009 av projekt under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun 1 Lärcentrum Västra Vux driver

Läs mer

Programmet för skog, mark och djur

Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur är till för dig som vill arbeta med olika arbetsuppgifter inom naturbruk. Det kan handla om arbete med lantbruk, park eller trädgård.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider!

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider! Mot ljusare tider! Här på Nuntorp märks våren och ljusare tider på många sätt. Bland vårtecknen märks traktorer och maskiner som görs i ordning för vårbruket, stängsel för hästar och kor som ses över och

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Föräldrastödjare. MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter

Föräldrastödjare. MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter Föräldrastödjare MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter Tanke 1 Behov av personer som kan stötta föräldrar med intellektuella funktionshinder Föräldrar som behöver stöd under lång tid Tanke

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt Slutrapport för pilotprojektet It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt November 2014 av Gunilla Lundberg och Adel Mojtahedi En projektbeskrivning Svenska favoriter är ett projekt som

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Utvärdering Fjällsäkerhet 2013-14

Utvärdering Fjällsäkerhet 2013-14 Utvärdering Fjällsäkerhet 2013-14 Umeå Universitet i Kiruna, kursort Abisko Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Lärare Anders Bergwall (huvudlärare), Emil Roddar (SLAO-steg 1), P-O

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Bollerup. mer än en vanlig skola. Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år!

Bollerup. mer än en vanlig skola. Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år! Bollerup mer än en vanlig skola Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år! Bollerup satsar på Trygghet, Trivsel och Kvalitet. Välkomna

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Bollerup. mer än en vanlig skola. Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år!

Bollerup. mer än en vanlig skola. Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år! Bollerup mer än en vanlig skola Bollerup är annorlunda! Sveriges kanske vackraste gymnasieskola! Här har vi utbildat människor i över hundra år! Bollerup satsar på Trygghet, Trivsel och Kvalitet. Välkomna

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24 Vecka 24 201206 16/17 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lyckad matchning. Goda exempel på projekt inom landsbygd och integration. Landsbygdsdepartementet. 103 33 Stockholm

Lyckad matchning. Goda exempel på projekt inom landsbygd och integration. Landsbygdsdepartementet. 103 33 Stockholm Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Omslagsfoton: Karin Borgenvall, Daniel Johansson Artikelnr: L 2013.002 Tryck: Elanders, Juni 2013 Produktion: Landsbygdsdepartementet Lyckad matchning Goda exempel

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK

NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN OCH PROGRAMGEMENSAMMA KARAKTÄRSÄMNEN GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN 600 P Gemensamma kurser för alla yrkesförberedande

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Slutrapport. Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg

Slutrapport. Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg Utvärdering av projektet Integration i landsbygdsföretagande Slutrapport Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg Utvärderare Gunilla Thurfjell, fil dr, thurfjell

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Hantverksrundan 13-14/10, Tranemo-Svenljunga kl. 10-16 Datum:20121205 Journalnummer: 2008-008 BX Projekttid: 20120906-20121231 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

ett ITiS-projekt med invandrarelever

ett ITiS-projekt med invandrarelever ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden

Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden Inledning Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

LRF. LRF är en intresse- och

LRF. LRF är en intresse- och LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen LRF har drygt 168000 medlemmar Vad är

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V49. Vecka 49 20121208-09. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V49. Vecka 49 20121208-09. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V49 Vecka 49 20121208-09 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

HÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING

HÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING HÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING En satsning - flera delar Sara Strömberg KORT OM HÄSTNÄRINGEN I SVERIGE ANTALET HÄSTAR HAR FÖRÄNDRATS 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1900

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen Sveriges Lantbruksuniversitet Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Alnarp 2008-12-03 Till dig som är anställd i mjölkproduktionen På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp genomför vi en attitydundersökning:

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg Vård-SFI Studieinnehåll Norra Mellansverige Lära och utvecklas tillsammans SFI Vård och omsorg Förberedande program för Omvårdnadsprogrammet Bakgrund Tanken med att starta en kurs inom SFI vård och omsorg

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Strategisk samverkan för uppbyggnad av yrkesinriktad SFI

Strategisk samverkan för uppbyggnad av yrkesinriktad SFI 2011-02-16 Migrationsverket Norrköping Redovisning av medel för extraordinära insatser med Migrationsverkets diarienummer 535-2009-31662 (beslutsdatum 091216). Strategisk samverkan för uppbyggnad av yrkesinriktad

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 www.hogg.se Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 Kontakt: Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Projektledare: Susanne Pihiven Tfn: 0250 59 51 09, E-post: susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 Hur står det till med vuxenutbildningen på grundläggande nivå? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar

Läs mer