En handledning i utrymmesplanering för arkitekter, projektörer och installatörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En handledning i utrymmesplanering för arkitekter, projektörer och installatörer"

Transkript

1 En handledning i utrymmesplanering för arkitekter, projektörer och installatörer

2 2002 VVS-Installatörerna ISBN

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Arbetsmiljöproblem vid monteringsarbete samt vid drift och underhåll 5 Grunden för en bra arbetsmiljö läggs vid planering och projektering 7 Arbetsmiljölagens krav på byggherrar, arkitekter och projektörer 7 Tillämpningsföreskrifter till AML 8 Krav på god arbetsmiljö enligt Boverkets byggregler, BBR 12 Rum och utrymme 13 Fri rumshöjd 14 Byggherrens avtal med arkitekt och projektör 15 Olika förutsättningar vid nybyggnad och ändringsarbeten 16 Rätt arbetsmiljö är lönsam 17 Projektering för rätt arbetsmiljö 17 Byggprocessen 19 Utredningsskedet 19 Programskedet 19 Systemhandlingsskedet 20 Bygghandlingsskedet 21 Produktionsskedet 23 Driftskedet 24 Anvisningar för konstruktionslösningar 24 Utformning av fläktrum 26 Utformning av värme- och kylcentral 29 Utformning av tillträdesvägar till apparatrum, kulvert m.m. 32 Utformning av tillträdesvägar till takplacerad utrustning 36 Utformning av rör- och kanalschakt 39 Utformning av rör- och kanalstråk 42 Utformning av platsbyggda kulvertar 45 Utrymmessamordning av installationer 48 Ursparning och håltagning 50 Bilaga 1 Utrymmesbehov för isolering av rör och kanaler 51 Litteratur 56

4 Inledning Grunden för en väl fungerande byggprocess och en väl fungerande byggnad fastläggs redan under planering och projektering. Byggherrens och de olika projektörernas möjligheter att positivt påverka byggkostnader, kvalitet och arbetsmiljö blir störst om de tillsammans arbetar igenom projektet innan alltför många förutsättningar blir låsta. Enligt arbetsmiljölagen ska byggherrar och projektörer se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas under projekteringen. Konstruktionslösningarna ska utformas med hänsyn till såväl byggskedet som det framtida brukandet av byggnaden. Samordning av projekteringen åligger byggherren. Denna handledning har tagits fram för att öka byggherrarnas, arkitekternas, projektörernas och installatörernas kunskaper om arbetsmiljöfrågor och visa på exempel och ge råd hur man på ett bra sätt kan uppfylla samhällets krav på god arbetsmiljö. Handledningen är avsedd att tillämpas både för nybyggnader och i ändringsprojekt. Denna reviderade utgåva är framtagen av VVS-Installatörerna i Stockholm. Revideringen har utförts av en arbetsgrupp bestående av Ulf Eriksson, projektledare och Rolf Kling, tekniksakkunnig, båda från VVS-Installatörerna samt Rolf Alm, utredningsman, TeknikFörmedling AB i Enköping. Bildinformation i Älvsjö AB har svarat för handledningens grafiska utformning. Till projektet har en referensgrupp med följande personer varit knuten: Bengt Olsson, Creanova AB Kjell Johansson, Svenska Byggnadsarbetareförbundet Richard Butler, Lindberg Stenberg Arkitekter AB Nils-Olof Jacobsen, Temarör i Stockholm AB Kjell-Åke Henriksson, JM AB Reinohr Wahlman, Hanssons Kyl AB Lena Lundqvist, Isenta AB Torbjörn From, Skanska Inneklimat AB Materialet har granskats av Boverket och Arbetsmiljöverket. Den urprungliga handledningen togs fram av dåvarande VVS branschens Arbetsmiljökommitté. Utredningsarbetet utfördes av Per Höjerdal och Sören Lindgren. Fotografierna i handledningen kommer från byggnader tillhörande fastighetsbolagen ABB, Sollentunahem, Sigtuna kommun och Statens Fastighetsverk. Ekonomiskt bidrag har erhållits från SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Januari

5 Arbetsmiljöproblem vid monteringsarbete samt vid drift och underhåll Besvär eller skador i muskler, senor och leder är de vanligaste orsakerna till att människor är borta från arbetet. Undersökningar av hur arbetstagare upplever sitt arbete och sin arbetsmiljö visar att besvär till följd av för stora, långvariga eller ensidiga belastningar utgör ett av de största arbetsmiljöproblemen. Ca 40 % av alla anmälda arbetsskador är relaterade till överbelastning av kroppen. En hög sjukfrånvaro, åtgärder för rehabilitering och störningar i produktionen medför dryga kostnader för företag och samhälle. Samtidigt drabbas många enskilda människor av värk, smärtor och ibland livslånga handikapp. Belastningsskadorna utgör de vanligaste skadorna i byggbranschen. De beror bl.a. på olämpliga arbetsställningar, arbete i trånga utrymmen, arbete nära golv, arbete med armarna över axelhöjd, besvärliga, otympliga och tunga lyft samt ensidiga arbetsrörelser. Att arbeta knästående, hukande eller nigsittande är exempel på arbetssällningar som kan medföra överbelastning på enskilda kroppsdelar när de upprepas ofta. Det är också mycket ansträngande att utföra manuellt arbete i liggande ställning eftersom arbetet då ofta utförs med upplyftade armar utan stöd. Att arbeta kraftigt böjd, vriden eller sträckt kan medföra belastningar som är direkt olämpliga eftersom lederna då belastas i sina ytterlägen. Ställningar och rörelser som innebär att handlederna är påtagligt böjda eller att händerna befinner sig ovanför axlarna, nedanför knäna eller långt ut från kroppen är inte ovanliga. Är sådana moment långvariga eller återkommande är risken för belastningsskador påtaglig. En annan för kroppen mycket påfrestande situation är att arbeta mer eller mindre fixerad i en viss position utan att kunna ändra ställning. Då man lyfter med böjda knän eller bär tungt i trappor eller på sneda ostadiga underlag finns risk för höft- och knäskador. Tung manuell hantering innebär risk för överbelastning av framför allt ländrygg men också av skulderparti. Därför rekommenderar Arbetsmiljöverket en maxvikt på 25 kg för en börda som lyfts på bekväm arbetshöjd och inom underarmsstånd. Sker ett lyft under mer ogynnsamma förhållanden, t.ex. om objektet är otympligt, lyftet upprepas ofta eller om utrymmet är begränsat rekommenderas en lägre maxvikt. Belastningsskadorna är ofta sådana att de medför långa sjukskrivningar. Dessa skador är också den mest dominerande orsaken till förtidspension för personer äldre än 40 år. För VVS montörer är belastningsskadorna den i särklass största orsaken (70 %) till arbetssjukdomar, men även de rena olycksfallen beror till stor del (20%) på överbelastning. 5

6 De vanligaste skadeorsakerna Erfarenheter från VVS entreprenörer och fastighetsförvaltare pekar i första hand på följande orsaker till arbetsmiljöproblem inom VVS branschen: Trånga utrymmen Arbete i trånga utrymmen orsakar ergonomiska problem till följd av att arbetsställningen ofta blir fel. Problemet är lika stort både under bygg- och brukandeskedet och leder på lång sikt till allvarliga förslitningsskador. Arbete i trånga utrymmen tar dessutom längre tid och riskerar att leda till ett sämre arbetsresultat. Problemet med trånga utrymmen är oftast större vid drift och underhåll än i byggskedet. Orsaken är att väggar och andra installationer tillkommer under byggandets gång och gör det trånga utrymmet ännu trängre. Det behövs således god marginal vid dimensioneringen av utrymmena. Olämplig placering av installationerna Rör och kanaler placeras ofta vid tak, vilket innebär hög fysisk belastning vid monterings och underhållsarbetet. En olämplig placering innebär också svårigheter att åstadkomma ett fullgott arbetsutförande. Brister i isoleringsarbetet kan bli följden. Olämpligt val av material och komponenter Val av material och komponenter görs i allt för många fall enbart med tanke på den färdiga installationens funktion och inte med tanke på montering, demontering, drift och service. Stor risk finns för belastningsskador på grund av tunga eller olämpligt utformade och svårmonterade produkter. Andra skadeorsaker kan utgöras av kontakteksem och luftvägsirritationer till följd av rök från svetsning och lödning, damm och andra irriterande ämnen. Olämpliga monteringsmetoder Montering av rör och kanaler sker i många fall genom att borra, plugga och bulta fast fästanordningar i tak och väggar i stället för att använda ingjutna fästanordningar, t.ex. ankarskenor. Stor risk finns för vibrations och bullerskador. Dessutom ökar exponering för damm. 6

7 Grunden för en god arbetsmiljö läggs vid planering och projektering Ingen ifrågasätter idag att grunden för en god arbetsmiljö läggs vid projektering och planering. Ingen ifrågasätter heller att en arbetslokal ska medge en bra arbetsmiljö för de som arbetar i lokalen. Det har däremot inte varit lika självklart att tänka på arbetsmiljön för de yrkesgrupper som ska utföra installationsarbetet, eller de som i framtiden ska sköta byggnaden, t.ex. servicemontörer, distributionspersonal, plåtslagare, elektriker, städpersonal och personal för drift och underhåll. Många arbetsskador och sjukdomar kan elimineras genom en väl samordnad och genomtänkt projektering som, förutom att resultera i en bra arbetsmiljö för dem som ska arbeta i den färdiga byggnaden, också skapar en god arbetsmiljö för de som bygger och förvaltar den. En väl utformad arbetsmiljö kännetecknas av att man större delen av tiden kan arbeta i ett väl tilltaget utrymme och i en upprätt arbetsställning med sänkta axlar och överarmarna nära överkroppen. Helst ska arbetshöjden vara i armbågshöjd för den som utför arbetet. Arbetsmiljölagens krav på byggherrar, arkitekter och projektörer I Arbetsmiljölagen (AML) gäller sedan början av 1990-talet ett byggherre-, arkitekt- och projektörsansvar. I AML 3 kap 14 beskrivs ansvaret enligt följande: Den som låter utföra byggnads eller anläggningsarbete skall vid projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter, avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet, beaktas och att olika delar av projekteringen samordnas. Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar skall på samma sätt se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen. Även arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid projekteringen skall inom ramen för sina uppdrag se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas. Detta innebär alltså att ansvar inte bara läggs på byggherren utan även på arkitekter och projektörer. Under byggskedet gäller arbetsmiljölagen för bl.a. montörernas villkor. När det gäller det framtida brukandet gäller lagen för de som ska utföra arbete i byggnaden, t.ex. drift och underhåll av installationerna. Ansvaret för att arbetsmiljön beaktas vid projekteringen är kopplat till sanktioner. Den myndighet som utövar tillsyn är Arbetsmiljöverket. Den kan meddela förelägganden eller förbud, i båda fallen kan viten kopplas till besluten. 7

8 Tillämpningsföreskrifter till AML En viktig uppgift för byggherrar, arkitekter, projektörer och entreprenörer är att hålla sig à jour med de tillämpningsföreskrifter (Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS) som Arbetsmiljöverket ger ut med anledning av bl. a. AML 3:14. De viktigaste av dessa är: Arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 Maskiner och tekniska anordningar, AFS 1994:48 Belastningsergonomi, AFS 1998:1 Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning innehåller bestämmelser både för dem som ska arbeta i byggnaden (delvis samordnade med Boverkets Byggregler) och för dem som ska bygga och förvalta den. Byggherrens ansvar Byggherrens ansvar för arbetsmiljön i den färdiga byggnaden förtydligas med utgångspunkt från kravet i Arbetsmiljölagen 3:14. I byggherrens ansvar ingår att välja arkitekter och projektörer som har kunskap om såväl byggregler som arbetsmiljöregler. Det är också viktigt att byggherren ger dem förutsättningar för att prestera ett fullgott arbete genom en lämplig utformning och samordning av projekteringsuppdraget. Det kan vara lämpligt att under projekteringen integrera samordningen av arbetsmiljöfrågorna med övriga tekniska samordningsfrågor. Det kan ske genom att upprätta en plan för god arbets- och produktionsmiljö som berör entreprenadarbetet men även de servicefunktioner som krävs för byggnadens kommande drift och underhåll. Se även avsnitt Arbetsmiljöplan och förhandsanmälan sid 10. Projektörens ansvar Alla som medverkar ska inom ramen för sitt uppdrag och i samverkan med övriga projektörer vidta de åtgärder som behövs för att uppfylla kravet på en god arbetsmiljö i eller i anslutning till byggnaden. Arkitektens och projektörens ansvar kan bestå av att projektera för att förhindra skador på grund av ras, fall eller belastning. Ansvaret består även av samverkan mellan arkitekt och projektörer för att se till att tillräckliga utrymmen skapas för städning, service, reparation eller utbyte. Allmänna krav Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen ska med utgångspunkt från verksamheten utformas med tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt placerade, utformade och inredda. Exempel på tillhörande utrymmen är städutrymmen, korridorer, trappor och hissar samt fläktrum och andra driftutrymmen. Tillträdesvägen, som bör vara permanent, ska vara säker och bekväm även för den som har både verktyg och material med sig. Det betyder normalt trappor i stället för stegar. 8

9 Det är viktigt att utrymmen för ledningar och kanaler i grund och på vind är tillräckligt rymliga för både installation och servicearbeten. Utgångspunkten bör vara en arbetsyta med minsta mått 0,6 x 0,9 meter och arbetshöjden 2,1 meter för att arbetet ska kunna utföras på ett någorlunda godtagbart sätt. Dessutom behöver måttet 0,9 meter vara orienterat längs med kroppens riktning framåt - bakåt då det ska medge att man kan böja sig. Hantering av material och utrustning kan öka utrymmesbehovet. Drift- och underhåll Utrymmen och anordningar för fastighetsdrift, service och underhållsarbete ska vara lätt tillgängliga och ha en storlek och utformning så att arbete kan utföras skonsamt och utan risker för ohälsa och olycksfall. Detsamma gäller tillträdesleder till sådana utrymmen. Byggprodukter och installationer som fordrar skötsel eller behöver förnyas under byggnadens brukstid ska placeras så att arbetet kan utföras säkert, utan risk för ohälsa och olycksfall samt på ett ergonomiskt lämpligt sätt. Brukstid förklaras i faktaruta, sid 12. Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 Föreskrifterna gäller planering och utförande av byggnads- eller anläggningsarbete. De gäller även för den projektering som föregår byggnadseller anläggningsarbetet och som berör arbetsmiljön för dem som kommer att utföra arbetet. Projektering Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete, byggherren, ska vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet. T.ex. kan det gälla: - objektets placering och utformning - val av byggprodukter - val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element - val och utformning av stomkomplettering - val av installationer och deras placering - val av inredning Utrymme där arbete ska utföras ska ha tillräcklig yta och höjd så att arbetstagare kan utföra sitt arbete utan fara för sin säkerhet, hälsa eller välbefinnande. Detta innebär bl.a. att kryputrymmen är olämpliga att arbeta i. Se vidare sid 11 i avsnittet om Belastningsergonomi. 9

10 Byggherren ska även se till att de olika delarna av projekteringen samordnas, så att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Det är viktigt att samordningen av arbetsmiljöfrågorna kommer in i ett tidigt skede av projekteringen och att de olika projektörerna gemensamt kan diskutera rumsplacering, utrymmesbehov och ledningsförläggning. Samordningen ska bl.a. resultera i att tillräckliga utrymmen för in- och uttransport och montering säkerställs. Samordningen av projekteringen ska även resultera i att tillräckligt stora installationsutrymmen ur arbetsmiljösynpunkt erhålls så att olämpliga och improviserade lösningar under entreprenadskedet inte behöver tillgripas. Samordningen kan vidare avse behovet av att i bygghandlingarna redovisa håltagningar, ursparningar, infästningsdetaljer för skyddsanordningar m.m. I utrymmen där flera installationer ska utföras är det viktigt att planera i vilken ordning monteringen ska ske. Den som av byggherren blivit utsedd att sköta arbetsmiljö- och samordningsfrågorna under projekteringen ska ha den kännedom om byggnadsoch anläggningsarbete och den kompetens rörande arbetsmiljöfrågor som behövs för projektet. Arbetsmiljöplan och förhandsanmälan Byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras. Undantagna från kravet är vissa mindre byggnads- eller anläggningsarbeten. Avsikten är att planen ska utarbetas samtidigt med projekteringen så att de arbetsmiljörisker som hänger samman med byggnadsobjektet kan bearbetas redan under projekteringen. Nödvändiga åtgärder för att förebygga riskerna ska anges i planen. Byggherren ska lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöinspektionen innan arbetena påbörjas när entreprenadåtagandet beräknas pågå längre tid än 30 arbetsdagar och med 20 personer sysselsatta eller överstiger 500 persondagar. Maskiner och vissa andra tekniska anordningar, AFS 1994:48 Ett närliggande ansvarsområde till skydd mot ohälsa och säkerhet på driftställe är tekniska utrustningar såsom maskiner o.dyl. vilka ska skötas av driftpersonal. Maskinerna ska före idrifttagning CE-märkas. Bl.a. ska man genom en riskbedömning kontrollera att de risker som kan förknippas med utrustningens användning är eliminerade eller att det finns tillräckligt effektiva skydd kring utrustningen. Riskbedömningen ska även omfatta den påverkan utrustningen kan ha på omgivningen och på den anslutna installationen. Även frågor, som bestäms under projekteringens tidiga skeden, såsom tillräcklig serviceyta för drift- och underhåll runt apparaten, tillträdesvägar och liknande ska ingå i riskbedömningen. 10

11 Belastningsergonomi, AFS 1998:1 Föreskrifterna om belastningsergonomi syftar till att arbetsplatser, arbeten och arbetsmiljöförhållanden ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. Med belastningsergonomi menas arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden som direkt eller indirekt kan inverka på muskler, skelett, ledband och brosk. Det kan handla om de situationer där kroppen utsätts för enstaka höga belastningar (tunga lyft), sneda belastningar, statiskt muskelarbete (isoleringsarbete över axelhöjd) eller ensidig upprepad belastning. En onödigt tröttande fysisk belastning är inte nödvändigtvis hälsofarlig i ett kort perspektiv, men innebär allvarliga risker om den pågår tillräckligt länge. Byggherrar och övriga som medverkar vid projekteringen Byggherren ska vid projekteringen så långt det är praktiskt möjligt förebygga att hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar uppkommer under byggskedet eller i det avsedda brukandet av byggnaden eller anläggningen. Detta gäller särskilt ifråga om materialval, åtkomlighet och transporter. Detsamma gäller för övriga som medverkar vid projekteringen, inom ramen för vars och ens uppdrag. Kryputrymmen är ett bra exempel på ett utrymme som kan leda till stora belastningsergonomiska problem vid såväl byggande som vid service och underhåll. Byggherre, arkitekt och projektörer ska så långt det är möjligt se till att arbete i sådana utrymmen undviks. Vid ändringsarbeten i byggnader med kryputrymmen bör arbetsutrymmet kring installationerna om möjligt ha ståhöjd 2,1 meter samt vara lätt åtkomligt för service och underhåll. Samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe På en arbetsplats där personal från flera företag arbetar samtidigt, t.ex. en byggarbetsplats, är byggherren ansvarig för samordningen av åtgärderna till skydd mot ohälsa och olycksfall. Byggherren kan emellertid överlåta detta på en av aktörerna på byggarbetsplatsen, vanligen byggentreprenören. Den som är samordningsansvarig enligt AML kap 3 7 ska vid samordningen ta hänsyn till riskerna för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar särskilt ifråga om åtkomlighet, framkomlighet, transporter samt förflyttning av materialet, utrustningen och annat gods. Regler om detta finns i AFS 1998:1 och AFS 1999:3. Det är viktigt att konstatera att ansvaret endast avser åtgärder för samordning och inte ansvar för enskilda entreprenörers arbetsmiljöfrågor. För att överföra samordningsansvaret på t.ex. byggentreprenören tar man lämpligen in en föreskrift om detta i Administrativa föreskrifter under kod och rubrik AFC.364 / AFD.364 Samordning av arbetarskydd. 11

12 Krav på god arbetsmiljö enligt Boverkets Byggregler, BBR Boverkets byggregler, BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd som uppfyller samhällets egenskapskrav på byggnadsverk. Flera från arbetsmiljösynpunkt viktiga föreskrifter återfinns i BBR. De för arkitekten och projektörerna viktigaste avsnitten med avseende på kravet om god arbetsmiljö beskrivs i det följande. Drift- och underhållsinstruktioner, avsnitt 2:4 Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk ska det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll, dvs drift och underhållsinstruktioner, ska utföras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning och gälla för byggnadens brukstid. Faktaruta Med brukstid avses den tidsperiod under vilken en byggnad, anläggning eller del därav kan användas för sitt ändamål utan att andra åtgärder än normalt underhåll och åtgärder för att främja en rationell och ekonomisk drift. Källa: TNC 95 Rumshöjd, avsnitt 3:11 I Boverkets byggregler gäller följande lägsta rumshöjder (minimihöjder). Rumshöjd Lokaltyp 2,70 meter Undervisningslokaler och andra lokaler avsedda för större antal personer 2,40 meter Bostadsrum och arbetsrum 2,10 meter Maskinrum, kulvertar och kommunikationsutrymmen Faktaruta Rumshöjd: Avstånd i vertikalled mellan underyta på innertak och överyta på golv. Anmärkning: Vid mätning av rumshöjden bortses från sådana nedskjutande balkar, ventilationskanaler o.dyl. som har endast begränsad inverkan på rumshöjden. Källa: TNC 95 12

13 Fri höjd, avsnitt 8:312 Till skydd mot skador genom sammanstötning framgår i avsnitt 8:312 i BBR att en fri höjd om minst 2,0 meter ska finnas i trappor, utrymningsvägar eller andra kommunikationsutrymmen. Faktaruta Fri höjd: Avstånd i vertikalled mellan en punkt på underytan av innertaket - eller på någon byggnadsdel, installationsdel eller fast inredningsenhet som befinner sig på lägre höjd än innertaket - och motsvarande punkt på golvets överyta. Källa: TNC 95 Utrymme för installationer och utrustning, avsnitt 3:32 Tillträdesvägar, utrymmen för installationer samt erforderlig utrustning ska placeras och utformas så att tillträde och transporter underlättas och så att god arbetsmiljö erhålls. Installationerna ska vara lätt åtkomliga för service och underhåll. Tunga maskindelar ska kunna lyftas och transporteras med hjälp av lämpliga fasta anordningar. Man bör enligt BBR undvika tillträdesvägar via yttertak. Material bör kunna transporteras riskfritt och bekvämt. Tillräcklig fri plats för material och skötselarbete bör finnas. Utrymmena bör vara utrustade med fast belysning, eluttag och vid behov även nödbelysning, tappvatteninstallationer och golvbrunn samt lyftögla vid tak. Se avsnittet Utformning av tillträdesvägar till takplacerad utrustning, sid 36. Rum och utrymme Vid utformning av en ny byggnad eller vid ändring av en befintlig planerar arkitekten för de funktioner som ska rymmas i byggnaden. Varje funktion kommer att få sitt utrymme med tillhörande utrustning oberoende om det gäller för dem som stadigvarande befinner sig i byggnaden eller kommer dit mer sällan. Varje rum eller utrymme planeras således utifrån sina speciella förutsättningar. Det betyder att apparatrum och teknisk utrustning inte ska placeras i utrymmen som blir över vid projekteringen t.ex. utrymmen under eller bakom trappor, utrymmen som är svåra att förse med utrustning på grund av dess geometriska form eller i utrymmen som inte kan få någon annan meningsfull funktion. Arkitektens roll är att tillsammans med övriga projektörer planera för att byggnadens samtliga funktioner blir ändamålsenliga. Faktaruta Rum: Utrymme i byggnad som är beträdbart och begränsat på alla sidor av golv, väggar och tak. Källa: TNC 95 13

14 Faktaruta Utrymme: Volym med bestämda mått. Anmärkning: Sammansättningsledet utrymme används ofta i benämningarna på de utrymmen som inte uppfyller samtliga kriterier på rum t.ex. säkerhetsutrymme, maskinrum. Källa: TNC 95 Faktaruta Apparatrum: Driftrum i vilket teknisk utrustning för fastighetsdrift är placerad. Anmärkning: Apparatrum är en sammanfattande benämning för undercentral, värme- och kylcentral, aggregatrum, maskinrum m.m. Källa: VVS-I Fri rumshöjd Rumshöjden räknas från golv till underkant av ovanliggande bjälklag eller undertak eller till andra fasta hinder som t.ex. rör eller kanaler såvida inte deras inverkan på rumshöjden utan olägenhet kan godtas. I de fall installationerna har stor utbredning blir den faktiska rumshöjden till underkant installation. I installationstäta byggnader och i apparatutrymmen och korridorsystem kan rumshöjden således bli avsevärt högre än minimikraven i BBR. För att uppfylla samhällets krav på god arbetsmiljö så återfinns i denna handledning ett fritt höjdmått om 2,1 m räknat från golvets överyta till fasta hinder t.ex. isolerade rör eller kanaler. Detta höjdmått som benämns fri rumshöjd tillgodoser även den säkerhetshöjd i lokal som förutsätts t.ex. i händelse av utrymning. Med en fri rumshöjd om 2,1 m så kan transporter och tillträde för montageoch servicearbeten ske på ett bekvämt och ändamålsenligt sätt i byggnadens olika delar. Fritt höjdmått om 2,1 m från golvets överyta till underkant fast installation. 14

15 Byggherrens avtal med arkitekt och projektör Byggherrens offentligrättsliga ansvar d.v.s. att den färdiga byggnaden uppfyller samhällets krav i lagar och tillämpningsföreskrifter ligger kvar i alla faser av byggprocessen och gäller oberoende entreprenadform. Byggherren kan således inte överlåta detta ansvar på annan part i byggprocessen. Däremot kan byggherren återförsäkra sig genom att, i ett civilrättsligt avtal, avtala med konsulter eller entreprenörer om ekonomiskt ansvar om deras arbete inte kommer att uppfylla samhälleliga regler. Vanligen baseras byggherrens avtal med arkitekter och projektörer på reglerna i ABK 96, Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. ABK 96 är ett branschgemensamt regelsystem som har lång tradition och är väl etablerat. ABK innehåller för parterna viktiga avtalsområden som uppdragets omfattning, dess genomförande, ansvar, tider, betalning, tvist m.m. Av ABK framgår att konsulten ska genomföra sitt uppdrag fackmässigt och med omsorg. Det innebär att uppdraget utförs med den yrkesskicklighet, noggrannhet och omsorg som förutsätts vara allmän inom teknikområdet. Konsulten ska sträva efter att åstadkomma en för objektet optimal lösning med avseende på kostnad och kvalitet. Att känna till och följa gällande lagar och föreskrifter innefattas av begreppet fackmässighet liksom att följa rekommendationer t.ex. rörande miljöhänsyn och etik som kan anses utgöra god sed inom konsultområdet. Det normala är att ett konsultuppdrags omfattning och redovisningsnivå görs med hjälp av en så kallad uppdragsspecifikation framtagen av A & I-företagen (numera STD, Svensk Teknik och Design). Uppdragsspecifikationerna anger bl.a. att ritningar ska utföras med redovisningsstandard motsvarande rekommendationerna i Bygghandlingar 90. Uppdragsspecifikationerna finns utgivna för konsultuppdrag inom områdena arkitektur, vvs, el, geo, bygg samt byggledning. I specifikation för Arkitektens uppdrag framgår t.ex. att arkitekten under programskedet ska upprätta en verksamhetsbeskrivning som omfattar: Beskrivning av den framtida verksamheten - system, funktioner och samband Krav på lokaler - lokaltyper, inredning och utrustning samt mediaförsörjning och säkerhetskrav Underhåll och service 15

16 Arkitekten kan inom ramen för sitt uppdrag även upprätta ett byggnadsprogram som ska redovisa verksamhetens funktionskrav, areabehov och översiktligt inrednings- och utrustningsbehov. Ett byggnadsprogram kan innehålla följande uppgiftsområden: Verksamhetsbeskrivning Lokalprogram med samband mellan lokalerna och samtliga lokalers funktion och dimensioner (area och fri höjd), inredning och utrustning. Programmet bör även innehålla en sammanställning av verksamhetens tekniska krav, rumsfunktionsprogram eller likvärdigt information Tekniskt program bestående av tekniska krav på mark, hus och installationer m.m. Byggnadsprogrammet utgör en viktig länk i uppfyllandet av kravet på god arbetsmiljö under produktions- och driftskedet. I specifikation för VVS-konsultens uppdrag framgår flera från arbetsmiljösynpunkt viktiga områden. Bl.a. framgår att VVS-konsulten under systemhandlingsskedet ska Redovisa installationernas utrymmesbehov och integration med byggnadens stomme och dess beroende av stommens utformning med avseende på kanalisation, stamförläggning, underhåll och utbytbarhet, bl.a. med hänsyn till arbetsmiljölagens krav. Ett praktiskt sätt att tillse att arbetsmiljöfrågorna behandlas under de olika projekteringsskedena är att inarbeta dessa i projektets kvalitetsplanering, t.ex. i planen för egenkontroll. Det är viktigt att punkterna är kontrollerbara eller mätbara t.ex. med uppgift på olika höjd- eller breddmått, arbetszoners utbredning, monteringsordning, samordning o.dyl. Olika förutsättningar vid nybyggnad och ändringsarbeten Handledningens rekommendationer är enklast att tillgodose vid nyprojektering. Svårigheter kan uppstå i befintliga byggnader där den bärande konstruktionen bibehålls och förutsättningarna för ändamålsenliga höjd- och breddmått är begränsade. Förutsättningarna kan resultera i andra tekniska lösningar t.ex. att de nya installationerna inte kan monteras i krypgrunden. Alternativet kan vara att installationerna förläggs i kulvert utanför byggnaden eller i stråk på vinden. Andra lösningar som att planera för och på ritning ange en viss monteringsordning, kan bli helt avgörande för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Det gäller att tänka igenom förutsättningarna i tid och att återkommande planera för dem under projekteringen. En bra arbetsmiljö med färre störningar på arbetsstället ger en rationell produktion. 16

17 Rätt arbetsmiljö är lönsam En god arbetsmiljö underlättar arbetet och bidrar till att ge glädje i arbetet. Dessutom kan det utföras på ett bättre sätt och på kortare tid vilket kan översättas i kostnadsbesparingar, som t.ex: Minskade kostnader för installationsarbetet. En god arbetsmiljö medför att arbetet på byggplatsen kan utföras med färre störningar och därmed lägre kostnad. Minskade felkostnader. De kostnader som uppkommer på grund av felaktigt utförande, anses uppgå till minst 5 % av entreprenadkostnaderna. De beror inte bara på bristfällig arbetsmiljö men den bidrar! Minskade kostnader för drift och underhåll. En god arbetsmiljö medför att kostnaden för drift och underhåll kan utföras på kortare tid med lägre kostnad som följd. Färre klagomål från brukare och hyresgäster. Ändamålsenliga lokaler och utrymmen för drift och underhåll gör det möjligt för servicepersonalen att regelbundet besöka utrymmena. Detta möjliggör att de bättre kan vidmakthålla de tekniska systemens funktioner. Projektering för rätt arbetsmiljö Arkitekten och projektörerna kan påverka arbetsmiljön i produktions- och driftsskedet genom att i de tekniska lösningarna ta hänsyn till arbetsmiljöfrågorna. Detta kan ske genom att: - se till att det finns tillräckligt utrymme för montering och service - installationer placeras så att belastningen vid montering, drift och underhåll blir så liten som möjligt - att det material och de apparater som föreskrivs kan monteras och underhållas utan tunga lyft, ensidiga belastningar, svåra arbetsställningar, buller, ohälsosamma föroreningar m.m. För att kunna ta hänsyn till arbetsmiljön vid projekteringen krävs att projektörsgruppen har kunskap om och sätter sig in i de arbetsmiljöproblem som montörer och driftpersonal kommer att ställas inför och hur problemen kan lösas. 17

18 Viktigt med tidig samverkan! Men den kanske viktigaste förutsättningen är att arkitekten tillsammans med byggherren och de övriga projektörerna får möjlighet att påverka byggnadens utformning i byggprocessens tidiga skeden, t.ex. genom att planera bra utrymmen för apparater, kanalisation och transportvägar. Installationernas behov av utrymme påverkas både av byggherrens klimatkrav och de systemlösningar som projektören väljer. Utifrån dessa krav kan man med hjälp av denna handledning, egna tumregler och erfarenheter från tidigare uppdrag bedöma de höjd- och breddmått som installationerna kräver i det aktuella objektet. Det är framförallt fyra områden som får avgörande betydelse för hur väl man lyckas planera för arbetsmiljön under byggskedet och förvaltningsskedet: Apparatrummens placering: Beroende på var i byggnaden apparatrummen placeras kommer rör- och kanalstråk att bli olika stora vilket kan få betydelse på rumshöjden. Schaktens placering: En viktig fråga att besvara är om man ska planera för stora enskilda schakt som rymmer mycket eller istället planera för flera små schakt som integreras till övrig rumsbildning. För kanalsystem har inoch utgångarna ur schakt stor betydelse för rumshöjden. Även brandcellsgränsernas läge i förhållande till schaktens placering påverkar detta förhållande. Detta gäller även rördragningar mellan schakt och våtgrupper. Lokalernas rumshöjd: Installationerna ska oftast passera i de sektioner som bestäms av bredden på korridorer och andra kommunikationsutrymmen. Ett installationstätt objekt kan innebära att ett våningsplan t.ex. bottenvåningen eller ett garageplan får högre rumshöjd än övriga våningsplan. Ett alternativ till att öka rumshöjden kan vara att installationerna förläggs i en gångbar kulvert under byggnaden. Transportvägar: Ofta förbises möjligheten att på ett rationellt och arbetsmiljöriktigt sätt nå fram till installationerna. Grundkravet bör vara att man gående på ett enkelt sätt ska nå apparatrummen via trappor, korridorer, dörrar o.s.v. Samma krav bör även gälla för att nå fram till takplacerad utrustning som kräver regelbunden tillsyn. 18

19 BYGGPROCESSEN I följande översiktliga beskrivning av byggprocessen ges exempel på vad arkitekt och projektörer ska beakta i respektive skede med hänsyn till kravet på en god arbetsmiljö. I anslutning till respektive skede presenteras också en checklista över vad speciellt projektören ska tänka på. Exemplen i checklistan är så utformade att de enkelt kan inarbetas i respektive företags mall för egenkontroll. Notera att de olika exemplen på åtgärder, beroende på byggobjekt, kan förekomma i andra skeden än som de är återgivna i texten. Utredningsskedet Under utredningsskedet analyseras olika behov och utarbetas översiktliga beskrivningar av projektets storlek, lokalisering, tids- och kostnadsramar samt finansiering. Flera viktiga utredningar görs även i en s.k. miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Resultatet från MKB kan komma att påverka den fortsatta detaljprojekteringen både vad gäller den yttre och den inre miljön. Programskedet I programskedet fattas grundläggande beslut, som direkt påverkar den fortsatta projekteringen och produktionsskedet och därmed arbetsmiljön. Exempel på områden som behandlas under programskedet är: Funktion Rumsamband Kommunikationsamband Arkitektur Klimat- och miljökrav Brandskydd 19

20 Form Byggnadens höjd enligt detaljplanen påverkar våningshöjden, antalet våningar och därmed utrymmet för installationerna. Ofta finns det möjlighet att genomföra smärre ändringar av byggnadens höjd om det är nödvändigt för uppfylla kravet på god arbetsmiljö. Rumshöjden enligt minimikraven i BBR med tillägg för installationernas utrymmesbehov. Upphandlingsform Valet av upphandlingsform påverkar bygghandlingarnas utformning och projektörens möjlighet att hantera arbetsmiljöfrågorna. Vid totalentreprenad behöver inte samma projektörer som tagit fram ramhandlingen (byggherrens krav på byggnadens och installationernas funktion) vara de som får uppdraget att göra bygghandlingarna. Projektören ska under programskedet: - ta upp arbetsmiljöfrågorna på planeringsmöten med byggherre och arkitekt. Redovisa vilka arbetsmiljöproblemen är för installatörer och driftpersonal och hur de kan lösas. - ange de areor och volymer som behövs för att uppnå en god arbetsmiljö vid montage och underhållsarbete. - ange de rumshöjder och utrymmen ovan undertak som behövs för att få en god arbetsmiljö vid arbete med t.ex. el-, rör- och kanalstråk. - planera alltid för att få ståhöjd, dvs. minst 2,1 m, där monterings- och underhållsarbeten ska utföras. Man ska därför inte förlägga installationer i krypgrunder utan arbeta för att få ståhöjd vid ledningsstråk, även i grunder, t.ex. genom att anordna kulvertar. Systemhandlingskedet I systemhandlingsskedet fastläggs den ekonomiska ramen för objektet. Funktion och utformning bestäms. Rumsareor och rumshöjder bestäms. Stomkonstruktion och tekniska försörjningssystem fastställs. Alternativa lösningar prövas. Många aspekter vägs samman till en slutlig lösning. Detta är ett viktigt skede för att tillgodose arbetsmiljösynpunkter. Punkter som särskilt bör beaktas under systemhandlingsskedet är: Planlösningar Utrymmen för teknisk försörjning t.ex. fläktrum, värmecentral, ställverk, televäxel. Utformning av transportvägar till tekniska utrymmen med erforderliga dörröppningar, hissar och trappor. Val av kanalisationsprinciper med samordning av de olika fackområdenas utrymmesbehov, t.ex. angivande av kanalisationszoner. 20

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal

Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal Förord Redan under planering och projektering bestäms det hur väl byggprocessen och den färdiga byggnaden kommer att fungera. Byggherren arkitekten och

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer.

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer. Förebygg före och under byggande Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer. 1 Medvetna val gör rätt från början! Vid projekteringen

Läs mer

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen Uppdragstagare Den som enligt 3 kap. 7 c arbetsmiljölagen har i uppdrag att bära det ansvar beträffande arbetsmiljön som vilar på den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Grundläggande

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3 MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för VVS-montörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svets och lödning 3 Arbetsmiljö och säkerhet 3 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 4 Energi 5 Entreprenadkunskap

Läs mer

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lag och föreskrifter Grundläggande bestämmelser, finns i AML (Arbetsmiljölagen, 1997: 1160) Ramlag Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter som AV (Arbetsmiljöverket) utfärdar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

CHECKLISTA. Förvaltningsrelaterat behovsunderlag i anskaffningsprocessen inför projektering.

CHECKLISTA. Förvaltningsrelaterat behovsunderlag i anskaffningsprocessen inför projektering. CHECLISTA aj Wältare 204-0-0 (5) i anskaffningsprocessen inför projektering. I samband med tidiga skeden och inför fastställande av samt framtagande av program och bygghandlingar skall följande förvaltningsrelaterade

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planering

Läs mer

Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö

Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö Information till länsstyrelserna 2007-05-23 reviderad maj 2014 1 Lokaler som krav kan ställas på Bostaden lägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro,

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Luftbehandlingssystem Metallkanaler med cirkulärt tvärsnitt

Luftbehandlingssystem Metallkanaler med cirkulärt tvärsnitt 85 QLB.1 Luftbehandlingssystem Metallkanaler med cirkulärt tvärsnitt Installation av ventilationskanaler i bostäder Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Ändringar i AML 3 kap

Ändringar i AML 3 kap Ändringar i AML 3 kap med följdändringar d i AFS 1999:3 Ikraft sedan 1 jan 2009 1 Kritik från EU-kommissionen Formell underrättelse från europeiska kommissionen april 2006 - Regeringens tilläggsdirektiv

Läs mer

Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal

Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal PM BAS-P Objektnamn: Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal Objektnummer: 107 587 Produkt: Vägplan Datum: 2013-08-23 Sida 1 av 8 1. Syfte Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete

Läs mer

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd 2:1 Material och produkter 2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd 2 5 Allmänna regler för byggnader Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 9 kap. 1 PBL samt

Läs mer

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren

KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren 2003-06-05 Dnr 4954/03-204 BEDÖMNING AV ARBETSMILJÖFAKTORER VID INSKRÄNKNING AV LOKALYTOR

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

CHECKLISTA FÖR VENTILATIONSMONTAGE

CHECKLISTA FÖR VENTILATIONSMONTAGE CHECKLISTA FÖR VENTILATIONSMONTAGE ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med eller Nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir underlag till

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta om Arbetsmiljölagen (AML) Förstå rollen av alla aktörer på byggarbetsplatsen Förstå hur arbetsmiljön påverkar arbetet på

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Värme och sanitet Rördragning och montering av radiatorer

Värme och sanitet Rördragning och montering av radiatorer 84 PTB.1 Värme och sanitet Rördragning och montering av radiatorer Rördragning för och montering av radiatorer enligt Säker vatteninstallation Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna

Läs mer

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

UPPDRAGSSPECIFIKATION

UPPDRAGSSPECIFIKATION UPPDRAGSSPECIFIKATION VVS-KONSULTENS UPPDRAG 1. PROGRAMSKEDE Ingår inte i uppdraget. Åtgärdsprogram, förstudie och skissritningar bifogas. 2. FÖRSLAGSHANDLINGAR Förslagshandlingar utgör en översiktlig

Läs mer

Kvalitetsplanering 8.1

Kvalitetsplanering 8.1 8.1 - Planering av kvalité, miljö och arbetsmiljö Mål: Att identifiera kvalitémiljö-, och arbetsmiljökraven för projektet och bestämma hur de skall uppfyllas. Indata: Angivna mål, policy ritningar, beskrivning

Läs mer

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN INVENTERING BEFINTLIGT Antal sidor: 14 : Roman Marciniak Göteborg 2004-05-18 BENGT DAHLGREN AB GÖTEBORG LINKÖPING MALMÖ STOCKHOLM BENGT DAHLGREN AB BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB BENGT DAHLGREN MALMÖ AB BENGT

Läs mer

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Arbetsmiljö Med fokus på BAS-P BAS-U Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Dagens upplägg - Arbetsmiljörättsligt regelverk - Övergripande genomgång - Bygg- och anläggningsentreprenader - Arbetsmiljö

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

Renare mark

Renare mark Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen

Läs mer

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4 MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för industrirörmontörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svetsteknik 2 Industrirör 3 Miljö 4 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 5 Energi 6 Handlingar 6 Lagar,

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

Skandia Fastigheters. handbok för arbetsmiljö. För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen.

Skandia Fastigheters. handbok för arbetsmiljö. För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen. Skandia Fastigheters handbok för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen. ORG.NR. 556467-1641 Om Skandia Fastighter och denna handbok Skandia Fastigheter

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:3)

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker 2015-01-14 1/5 Innehåll Tillträdesregler för Teracoms anläggningar ska följas... 3 Riskanalys... 3 Skydd för Teracoms personal inom anläggningen... 3

Läs mer

- Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt

- Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt Arbetsmiljö i byggprojekt 1 (20) - Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt Arbetsmiljö i byggprojekt 2 (20) Om Diligentia och denna handbok Diligentia är ett dotterbolag till Skandia Liv och har uppgiften

Läs mer

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 IDAG Handläggande under byggtid Besiktning Repetition 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 Byggherrens handläggning under byggtid Viktigt med kommunikation!!! God projektstyrning Effektiv organisation-beror

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Vem är byggherre? Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som t ex husbyggen och infrastrukturprojekt.

Läs mer

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN 1(6) INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN Byggherrens ansvar för kontrollen av åtgärden Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd. Planen fastställs

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1 För den som vill läsa mer kan följande

Läs mer

-upprätta arbetsmiljöplaner

-upprätta arbetsmiljöplaner -upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå i en arbetsmiljöplan Vad är en arbetsberedning Vad är Bas-P och Bas U? Hur är lagen? Är straffet fängelse? Vad

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden Anneli Liljemark Liljemark Consulting Syfte Varför finns handboken? Informera om: Gällande regler Risker Hur riskerna kan förebyggas genom:

Läs mer

Arbetsmiljöplan. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades

Arbetsmiljöplan. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades Projektnamn Arbetsmiljöplan Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden Besöksadress till byggplatsen Byggherrens namn Byggherrens telefonnummer ev. uppdragstagares namn Uppdragstagarens telefonnummer

Läs mer

Malmö Stad Stadsfastigheter

Malmö Stad Stadsfastigheter Malmö Stad Styr- Regler- och Övervakningsanläggning /Rev. / Utfärdat av Projekteringsdirektiv, 2 (9) Allmänt Detta projekteringsdirektiv är ett av flera för anläggningar inom Malmö Stad och s förvaltningsområde.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 2253-M-015-100701 version 2 Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm 2010-07-01 Projekteringsanvisningen är avsedd som en hjälp vid projektering och är avsedd att läsas som en teknisk standard

Läs mer

BASIC 4. Backströmningsskydd BACKSTRÖMNINGSSKYDD BASIC BASIC 1 OCH BASIC 4 HAGAB INSTALLATION, DRIFT OCH SKÖTSEL BASIC BASIC 2

BASIC 4. Backströmningsskydd BACKSTRÖMNINGSSKYDD BASIC BASIC 1 OCH BASIC 4 HAGAB INSTALLATION, DRIFT OCH SKÖTSEL BASIC BASIC 2 1 2 4 4 (med Irisspjäll) Plan förhindrar brandgasspridning via tilluftssystemet i FT(X)-system med fläktar i drift. Lämplig för bostäder, hotell och äldreboende. Typgodkänd, P-märkt. BACKSTRÖMNINGSSKYDD

Läs mer

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20 Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? 1. 2010-11-20 2. 2010-11-20 Trend Byggnadsplats 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 3. 2010-11-20 Brandorsaker

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Grunden för säker utrymning

Grunden för säker utrymning Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra

Läs mer

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA MOELVENMETODEN Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat en metod där man får maximal nytta av fördelarna av att bygga industriellt. Genom att förbereda projektering,

Läs mer

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Den som planerar att utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetet startar, upprätta en arbetsmiljöplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3

Läs mer

Säker Vatteninstallation

Säker Vatteninstallation Kjell-Åke Henriksson, Installationsvarig, JM Bostad JMs verksamhet JM Bostad: Nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen på expansiva orter Ystad 2007 2 JMs Projektutvecklingscykel Förvärv Förvaltning

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,

Läs mer

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 Sanktionsavgifter vid fallrisk över 2 meter Den 1 juli 2014 infördes

Läs mer

Märkning m.m. Användning

Märkning m.m. Användning beträffande stege enligt svensk standard SS 2091, Stegar bärbara stegar, utgåva 4 del E, beträffande arbetsbock enligt bilagan till dessa föreskrifter, och vid provningen visat sig uppfylla där ställda

Läs mer

FÖREBYGGANDE FÖRE BYGGANDE

FÖREBYGGANDE FÖRE BYGGANDE CTB ARBETSMATERIAL Dnr CTB 2003/3134 Hans Olsson 2004-02-02 Gilbert Önsten Vägledning om projekteringsansvar, som skall ersätta broschyr ADI 470. Detta är ännu ett arbetsmaterial, men sakinnehållet är

Läs mer

B Engström konsult ab

B Engström konsult ab 1(5) B Engström konsult ab Runstensvägen 26, 446 35 ÄLVÄNGEN, Tel. 0303-746 373 RÅD & ANVISNINGAR PROJEKTERING AV LIVMEDELSLOKALER PLANERING Anvisningarna avser ny- och ombyggnad av livsmedelslokal Livsmedelslokalerna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

BRANDSKYDD RÄTT UTFÖRT Från projektering till färdig byggnad. Malin T. Vester Bengt Dahlgren AB

BRANDSKYDD RÄTT UTFÖRT Från projektering till färdig byggnad. Malin T. Vester Bengt Dahlgren AB BRANDSKYDD RÄTT UTFÖRT Från projektering till färdig byggnad Malin T. Vester Bengt Dahlgren AB Målsättning Minska antalet fel under byggtid Minska kostnader för åtgärdande av fel Bättre möjlighet att hålla

Läs mer

Diligentias handbok för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen.

Diligentias handbok för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen. för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen. för arbetsmiljö 1 (23) Om Diligentia och denna handbok Diligentia är ett dotterbolag till Skandia och har

Läs mer

Belasta rätt. så undviker du skador

Belasta rätt. så undviker du skador Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn Ombyggnad - processen Per Lilliehorn Standardförändringar 2 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter

Läs mer

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Jan Kling IVsk Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Ordnings- och skyddsregler Nödutgång Återsamlingsplats 2 2013-03-14 FiA dagen 12 mars 2013 Branschgemensamt samarbete för god arbetsmiljö och säkrare

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Malmö Stad Stadsfastigheter

Malmö Stad Stadsfastigheter Malmö Stad Styr- Regler- och Övervakningsanläggning Version 2016 /Rev. / Utfärdat av Projekteringsdirektiv, 2 (10) Allmänt Detta projekteringsdirektiv är ett av flera för anläggningar inom Malmö Stad och

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer