Keramik på golvvärme

Transkript

1 Keramik på golvvärme

2 Byggkeramikrådet 2014 Juni 2014, första upplagan

3 Innehåll Inledning...4 Vägledande sammanfattning Myndighetskrav och branschkrav Inomhusklimat och utrymmen Fukt Isolering, värmebehov, värmebehovsberäkning Underlag - konstruktioner Avjämningsmassor och handspackel Fäst och fogmassor Keramik Golvvärme, uppstart och drift Verifiering av underlag, konstruktion och material Egenkontroll och konstruktionsverifiering Drift och underhåll

4 Inledning Keramik på golvvärme är framtagen som riktlinjer för golvkonstruktion med keramisk ytbeläggning och elektrisk eller vattenburen golvvärme. Keramik på golvvärme riktar sig till yrkesverksamma inom branschen som t.ex. återförsäljare, byggherrar, arkitekter, vvs-, el- golv- och byggentreprenörer för att ge förutsättningar till hållbara kvalitetskonstruktioner omfattar projektering, installation, drift och underhåll för konstruktionslösningar på betong och träbjälklag i privat bostadutrymme eller med liknande belastning ger information om lämpliga materialval, värmebehovsbedömning, temperaturer, fuktskydd, värmereglering, dokumentation, myndighetskrav, föreskrifter, tekniska standarder etc. avser att tydligöra respektive produkts begränsningar och förutsättningar för installation Skriften Keramik på golvvärme kan tillämpas för vissa delar för övriga utrymmen, miljöer, offentliga eller utomhus. Det är viktigt att man beaktar vad som krävs för dessa utrymmen som t.ex. utsätts för större belastning, väder, vind, etc. Det är alltid den enskilda monteringsanvisningen från tillverkaren/ konstruktören som gäller i första hand. Keramik på golvvärme är framtagen av följande branscher och organisationer Byggkeramikrådet Golvbranschens Riksorganisation GVK Tillverkare av elektrisk golvvärme Tillverkare av vattenburen golvvärme Tillverkare av fäst-, fog- och avjämningsmassor Tillverkare av tätskikt Extern remissgrupp Boverket Byggtjänst CBI Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Elsäkerhetsverket Försäkringsbolagen TMF VVS-företagen 4

5 Vägledande sammanfattning Kapitel 1 utgör stöd vid projekteringen, framtagning av lämpliga konstruktioner genom redovisning av Myndighets- och branschspecifika krav Tillverkarens/leverantörens/konstruktörens/installatörens ansvar Värmebehovsdimensionering och val av lämplig värmeisolering Fuktproblematik Torra eller våta utrymmen Underlagsegenskaper som hållfasthet, deformationer, rörelser och andra förutsättningar som kan påverka underlaget och konstruktionen. Tekniska lösningar som fältindelning, dilatationsfogar och rörelse fogar för keramiska ytskikt Material- och produktegenskaper samt förutsättningar för installation Egenskaper för elektriska och vattenburna golvvärmesystem Beräkning, dimensionering och val av konstruktion och material Kapitel 2 utgör stöd vid genomförandet så att följande delar kvalitetssäkras Underlag Konstruktion Värmebehov Material Installation Systemkontroll och egenkontroll Dokumentation Drift, underhåll och skötsel 5

6 1.1 Myndighetskrav och branschkrav Boverkets Byggregler, BBR och Elsäkerhetsverkets Föreskrifter är lagkrav som ska följas. Branschregler eller projektspecifika specifikationer kan innebära att högre krav ställs. I denna skrift har särskilt nedanstående myndighetskrav beaktats Boverkets Byggregler, BBR 2 Allmänna regler för byggnader 6:4 Termiskt klimat 6:51 Fukt, allmänt 6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd 6:53 Fuktsäkerhet 6:5331 Vattentäta skikt 6:5332 Vattenavvisande ytskikt 6:5333 Underlag för vattentäta skikt 6:5334 Dolda ytor 6:5335 Avledning av vatten till golvavlopp 9 Energihushållning Elsäkerhetsverkets Föreskrifter Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska anordningar Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer Gällande författningar finns att läsa och kan laddas ner på Elsäkerhetsverkets hemsida 6

7 1.2 Inomhusklimat och utrymmen BBR 20, 6:4 Termiskt klimat, BBR 20, 6:42 Termisk komfort Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden Allmänt råd Byggnader bör vid DVUT (dimensionerad vinter ute temperatur), utformas så att den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 o C i bostads- och arbetsrum och 20 o C i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K, och yttemperaturen på golvet i vistelsezonen beräknas bli lägst 16 o C (i hygienrum lägst 18 o C och i lokaler avsedda för barn lägst 20 o C) och kan begränsas till högst 26 o C Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0.25 m/s under övrig tid på året. Golvytetemperaturen i vistelsezonen får inte överstiga 26 o C vid DVUT. Vid utetemperaturer lägre än DVUT eller i område utanför vistelsezonen får golvyttemperaturen höjas. Observera att överdimensionering av eleffekten från till exempel en värmekabel, vid en eventuell övertäckning ofta kan ge en väsentligt högre golvytetemperatur än vad som är tillåtet. Vid nyproduktion och renovering måste underliggande konstruktionens eventuella rörelser beaktas. Utrymmen, torra våta utrymmen Den keramiska fältindelningen bör om möjligt göras så kvadratisk som möjligt. Om sidlängden överstiger 6 m bör en rörelsefog i den keramiska ytbeläggningen utföras. Under vissa omständigheter och förutsättningar kan rörelsefog krävas även om sidlängd är kortare 6 m, t.ex. vid stora mörka plattor, vid stora panoramafönster osv. Rådfråga din leverantör av keramik. 7

8 1.2.1 Våta utrymmen I våtutrymmen med krav på tätskikt ska gällande branschregler för vattentätning, rördragning och elinstallationer följas. Kontrollera med tillverkaren av tätskikt, fäst- och fogmassor att produkterna uppfyller kraven i gällande branschregler. Storleken på de keramiska plattorna väljs med hänsyn till fallbyggnad och golvbrunnsplacering. Golvvärmerör eller värmekabel bör inte placeras närmare än 100 mm från golvbrunn med hänsyn till möjlig delreparation av golvbrunn Torra utrymmen I torra utrymmen är belastningen densamma som i våta utrymmen, och därmed samma behov av förstärkt bjälklag vid keramiskt ytskikt. Likväl bör fältindelning i det keramiska ytskiktet beaktas, med hänsyn tagen till de rörelser som förväntas. 8

9 1.3 Fukt Byggnader påverkas av fukt i olika former, både utifrån i form av regn och markfukt, fukt från aktivitetet inomhus och så kallad byggfukt. Detta kapitel behandlar den fukt som kan komma att påverka en golvkonstruktion med keramik på golvvärme. Byggfukt Byggfukt är den fukt som tillförs från byggnadsmaterial, t.ex. vatten i betong eller träkontruktioner. Konstruktionen ska vara avsedd att hantera byggfukt genom att fukten kan tillåtas torka ut i efterhand. Alternativt ska konstruktionen torkas ut innan man går vidare i byggnationen. När byggfukt torkas ut sker i första hand två saker som påverkar omgivande byggnadsdelar: Dels sker en fukttransport vilket kan leda till skada på fuktkänsligt material, dels en materialrörelse, vanligtvis en krympning. Konstruktionen måste vara så torr att de materialrörelser som uppstår efter montering av keramik och tätskikt i våta utrymmen kan hanteras av fäst- och fogmassor. Lim för tätskikt har oftast en kritisk gräns vid 90 % RF i underlaget då materialegenskaperna försämras. Det ingår i konstruktörens åtagande att kontrollera vilka kritiska gränser för fukt som gäller för konstruktionens ingående produkter och material. Platta på mark med underliggande isolering och kapillärbrytande skikt Fukthalten i betong ska generellt alltid hållas på lägsta möjliga nivå. Den relativa fuktigheten och det kritiska fukttillståndet ska inte överskridas i betongen innan till exempel montage av tätskikt i våtutrymmen. Betongen i en platta på mark rekommenderas ha 85% RF eller lägre innan tätskikt och/eller keramik monteras. Anger materialleverantören något annat RF-värde, gäller det. Relativ fuktighet ska mätas i hela betongens tjocklek. Golvvärmesystemet ska ha varit avslaget under minst 3 dygn så att fuktfördelningen i plattan har stabiliserats. Detta eftersom att en enkelsidigt uttorkad betongplatta med underliggande isolering är torrast i ytan och fuktigast i botten mot isoleringen. Om ett tätskikt installeras på en sådan betongplatta och golvvärmekablar/rör ligger i botten av plattan kommer betongen att bli torrast i botten och fuktigast i ytan när golvvärmen tas i bruk. Fuktkvoten för limmet till tätskiktet riskerar då att överskridas om man bara mätt den relativa fuktigheten i ytan. Betong har olika torktider beroende på VCT tal, tillsatser och omgivning. Kontrollera vilka torktider som gäller. Under normala förhållanden torkar en 100 mm betongplatta med underliggande cellplastisolering till 9

10 85 % RF på två månader ifrån det att husstommen monterats och huset är tätt. Den torktiden kan oftast halveras med påslagen golvvärme, se kapitel 1.9 Golvvärme, uppstart och drift. Betongbjälklag Fukthalten i betong ska generellt alltid hållas på lägsta möjliga nivå. Den relativa fuktigheten och det kritiska fukttillståndet ska inte överskridas i betongen då till exempel tätskikt monteras i våta utrymmen. Träbjälklag För att undvika för stora rörelser i träbjälklag rekommenderas konstruktionsvirke och ingående skivmaterial ha högst 12 % fuktkvot innan montage, se träbjälklag 1.5. Markfukt Marken under en byggnad förutsätts ha 100 % RF. En platta på mark måste skyddas mot tillskjutande markfukt och kapillärsugning. Det kan till exempel göras med minimum 100 mm underliggande cellplastisolering. Då säkerställs kapillärbrytning med tillräcklig ångtäthet och temperaturskillnad mellan plattan och marken som motverkar fuktvandring uppåt. Detta gäller för en byggnad med korrekt utförd dränering och maximal bredd om 8 m. För att uppfylla energikravet i BBR, kapitel 9 Energihushållning, krävs i regel tjockare isolering. En platta på mark utan underliggande isolering som förses med golvvärme får stora energiförluster samt en stor fuktvariation och är därför inte lämplig konstruktion för golvvärme. Tillförd fukt Våtrum förses med ett godkänt tätskiktssystem för att skydda mot tillförd fukt. 10

11 1.4 Isolering, värmebehov, värmebehovsberäkning Isolering Temperaturen på golvvärmesystemet är beroende av hur stor den värmeavgivande ytan är, hur välisolerat byggnaden är, hur stort värmegenomgångsmotstånd är ovan golvvärmen samt luftrörelserna i byggnaden. För att erhålla en hög verkningsgrad gäller generellt att det ska vara lågt värmemotstånd (keramisk ytbeläggning har lågt värmemotstånd) mellan golvvärmesystemet och rumsluften samt att värmemotståndet under golvvärmesystemet ska var högt. Värmeavgivande yta ska vara så stor som möjligt. Vid installation av golvvärme och med underliggande isolering så ökar i normala fall golvtemperaturen med ca 30-50%. Om golvytmaterial med stort värmemotstånd används eller om rumstemperaturen ökas så ökar även temperaturen i golvet. Värmeförlusterna under golvvärmekonstruktionen ska beaktas. Fuktigt material leder värmen bättre än torrt, därför är det viktigt att underkonstruktionen är torr för att minska värmeförlusterna. Golvvärmen i en golvkonstruktion påverkar fuktbalansen genom att temperaturen förändras. Platta på mark med underliggande tät isolering motverkar kapillärsugning och ånggenomgång av markfukt. Om golvvärme installeras i enstaka delar av byggnaden kan för lite isolering, utöver större värmeförluster, leda till fuktvandring i kringliggande golv. Vid renovering av byggnader med platta på mark utan underliggande isolering bör man i första hand sträva efter att öka isoleringen under plattan genom att till exempel ta bort befintlig betong, isolera och gjuta ny platta. Om inte det går, ska man beakta att för mycket isolering ovanpå plattan ökar plattans relativa fuktighet som ger ökad risk för fuktskador i övriga delar av stommen. Vid installation av golvvärme i mellanbjälklag, i kallt utrymme och krypgrund kan bjälklaget behöva isoleras under golvvärmen. Isoleringen förhindrar värmeförlust till underliggande utrymmen. Vid renovering ska isoleringsbehovet jämställas med nyproduktion. Fungerar det att tilläggsisolera bör det göras. Detta gäller inte bara golvet utan även tak, väggar, fönster, etc. För att undvika tillskjutande markfukt, är minimikravet 100 mm underliggande cellplastisolering eller motsvarande. För att uppfylla energikravet i BBR, kapitel 9 Energihushållning, krävs oftast mer Värmebehov När man ska dimensionera golvvärme, är det viktigt att ta reda på vad det verkliga värmebehovet är. Vid dimensionering bör även hänsyn tas till olika materials tjocklek och värmeledningsförmåga. Detta för att inte 11

12 överdimensionera och därmed utsätta golvkonstruktionen för höga temperaturer, eller underdimensionera och inte klara värmebehovet. Vid renovering kan det finnas risk för att golvvärmesystemet överdimensioneras till följd av att byggkonstruktionen är för dåligt isolerad. Är golvytan liten i förhållande till totala rumsvolymen och värmebehovet, kan behov finnas för annan kompletterande värmekälla. Förekommer stora fönsterpartier, kan det finnas ett behov av annan kompletterande uppvärmningskälla till exempel under fönstren för att förhindra kallras vid låga utomhustemperaturer och för att behålla komforten i utrymmet. Enligt BBR 19 gäller en maximal tillåten golvytetemperatur på 26 C. Utrymmet ska dimensioneras för max 26 C vid DVUT, vilket innebär en avgiven effekt från golvytan på ca 65 W/m² vid en rumstemperatur på 20 C. Om värmebehovet överstiger 65W/m² för byggnaden måste den tilläggsisoleras alternativt kompletteras med annan värmekälla. Dimensionera inte för högre effekt än nödvändigt. Höga effekter ger större temperatursvängningar och risken för övertemperaturer blir större. Det är viktigt att eftersträva en jämn golvyttemperatur. Ett golvvärmesystem dimensioneras normalt utifrån det faktum att golvytan inte kommer att täckas med tjocka mattor, högar med tvätt eller annat Värmebehovsberäkning Värmebehovsberäkning ska utföras och tillhandahållas av projektör/ installatör för varje byggnad och utrymme, beräkningen ligger sedan till grund för val av golvvärmesystem, konstruktion och dimensionering. Om värmebehovet överstiger 65W/m² för byggnaden måste den tillläggsisoleras alternativt kompletteras med ytterligare värmekälla. Vid nyproduktion dimensioneras golvvärmesystemet utifrån en detaljerad värmebehovsberäkning. En beräkning av värmebehovet görs utifrån följande faktorer byggnadens yta, takhöjd, fönsterpartiet och omgivande skal u-värden ventilation DVUT-Dimensionerande vinter utetemperatur innetemperaturen Vid ombyggnad och renovering kan det vara svårt att få tag i alla uppgifter till en värmebehovsberäkning. Tabell 1 anger riktvärden som är baserade på gällande byggnormer under aktuell tidsperiod och är inte någon fullständig värmebehovsberäkning. 12

13 För ytor mindre än 6 m² som ska installeras med golvvärme är värmebehovet något större än vad som anges i tabellen. Max effekt belastning elektrisk golvvärme För elektrisk golvvärme gäller följande rekommenderade max effekter för att undvika överhettning beroende på värmeledningstal (lambda värde) för olika omslutande material. Lambda värde mindre än 0,6 W/m/K, är olämplig för elektrisk golvvärme. Lambda värde 0,6-1,2 W/m/K, max 75 W/m², max 10 W/m kabel. Lambda värde 1,2 1,4 W/m/K, max 100 W/m², max 13 W/m kabel. Lambda värde 1,4 1,8 W/m/K, max 120 W/m² för betongkonstruktion med åtminstone 100 mm tjocklek. Obs! Överdimensionering av eleffekten, vid en eventuell övertäckning ofta kan ge en väsentligt högre golvytetemperatur än vad som är tillåtet. Trähus värmebehov W/m² golvyta Byggnads år Klimatzon Klimatzon Klimatzon Stenhus värmebehov W/m² golvyta Byggnads år Klimatzon Klimatzon Klimatzon Klimatzon 1, Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län Klimatzon 2, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, och Värmlands län. Klimatzon 3,Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. Tabell 1, värmebehov 13

14 1.5 Underlag - konstruktioner Beakta keramiska plattans styvhet för att få en hållbar konstruktion för golvvärme. Eventuella rörelser får inte vara större än vad det keramiska ytskikt klarar av. Rörelser som uppkommer i bjälklaget måste hanteras av t.ex. avjämningsmassa, armering, tätskikt, fäst- och fogmassa. Underlaget kan exempelvis bestå av betongbjälklag eller träbjälklag. Konstruktionen på dessa underlag kan utföras som fasta (beläggningen är fast förankrad i underlagets hela yta) eller flytande (beläggningen ligger löst utan förankring i underlagets yta). Därutöver finns hybridkonstruktioner, som varken är fasta eller helt flytande. Betongbjälklag Betongbjälklag motsvarande 50 mm armerad platta på mark med underliggande isolering och kapillärbrytande skikt som uppfyller kraven i Eurokod 5 uppfyller kravet för fast underlag. Betongens deformation på grund av krympning och krypning ska beaktas innan plattsättning påbörjas. Träbjälklag Träbjälklag ska uppfylla kravet enligt Eurokod 5, bjälklag dimensioneras enligt Eurokod 5 för att ge max deformation/nedböjning/svikt med förhållandet L/300. I normala fall utförs ett korrekt träbjälklag med skruvlimmad golvspånskiva 22 mm upplagd på träbjälkar c/c 600 mm, 45x220 mm, C24 med en normal spännvidd på max 3600 mm. Vid bjälklagsdimensionering är faktorerna spännvidd och tilltänkt belastning avgörande huruvida det ska vara mindre centrumavstånd mellan bjälkarna alternativt att dubblerade bjälkar på c/c 600 monteras. Obs! Om inte underlaget uppfyller kravet enligt ovan ska förstärkningar utföras enligt anvisad dimensionering och dokumenteras. När det gäller träbjälkar/reglar, ska uttorkningsrörelsen (krympning i höjdled av bjälken) ej överstiga 2 mm. Det uppnås exempelvis genom att konstruktionsvirket är torkat till 12 % fuktkvot innan det keramiska ytskiktet monteras. Ett träbjälklag med golvvärme kommer att hamna i en jämvikt mellan 6 % - 10 % fuktkvot, beroende av årstid. 14

15 Konstruktioner För att uppfylla kraven för nedan principkonstruktioner ska kraven i 1.5 Underlag och konstruktioner följas. Fast konstruktion Exempel på fast betongbjälklagskonstruktion, GF 1 för torra utrymmen. Obs! För våtutrymmen kan GF 1 kompletteras med falluppbyggnad och tätskikt, beakta minsta täckning på 12mm mellan tätskikt och överkant golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj. 15

16 Träbjälklagskonstruktion Exempel på fast träbjälklagskonstruktion, GF 2 för torra utrymmen. Obs! För våtutrymmen kan GF 2 kompletteras med falluppbyggnad och tätskikt, beakta minsta täckning på 12 mm mellan tätskikt och överkant golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj, GF 3. GF 3 16

17 Flytande konstruktion Exempel på flytande konstruktion på fast underlag, betong eller träbjälklag, GBF 2 för torra utrymmen. Obs! För våtutrymmen kan GBF 2 kompletteras med falluppbyggnad och tätskikt, beakta minsta täckning på 30 mm mellan tätskikt och överkant golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj. Underlaget måste vara dimensionerat för den ökade lasten. 17

18 Rörelsefogar I flytande konstruktioner måste rörelsefog utföras vid kanter, pelare, avgränsningar och mot andra fasta konstruktioner. Hybridkonstruktioner En konstruktion som varken är fast- eller flytande mot underlaget kallas hybridkonstruktion. Konstruktionen är inte så fast förankrad i underlaget så att den kan hålla emot de rörelser och spänningar som kan uppstå. Konstruktionen är inte tillräckligt avskild från underlaget för att vara flytande, så att rörelser och spänningar inte överförs. En hybridkonstruktion måste vara konstruerad, materialspecifierad samt dokumenterad av en fackman/golvvärmefabrikant som tar ansvar för konstruktionen. 18

19 1.6 Avjämningsmassor och handspackel Generellt Spackel/avjämningsmassor, ska vara CE märkta och omfattas av SS-EN Tryckhållfasthet ska vara minst C20 vid betongunderlag och träbjälklag Böjdraghållfasthet ska vara minst F4 för betongunderlag och F6 vid träbjälklag Krympning ska vara max 0,8, gärna lägre Drift och igångsättning av golvvärmesystemet under/efter spackling ska göras enligt kap 1.9 om inte leverantören anger annat. Rotbruk, jordfuktat handspackel/rotbruk ska alltid komprimeras. Luftfickor får inte förekomma. Hela kabelns yta ska omslutas av bruket. Vid fasta konstruktioner bör skikttjocklek för spackel/avjämningsmassa inte understiga 12 mm ovan värmemediet eller minst cc-avstånd i mm på värmemediet/10 (ex. 200 mm cc-avstånd/10 = 20 mm skikttjocklek), om inget annat anges av tillverkaren. Vid flytande konstruktioner, ska tillverkarens metod för eliminering av risken för kantresning (curl) följas. Skikttjocklek för spackel/avjämningsmassa bör ej understiga 30 mm, ovan värmemediet, om inget annat anges av tillverkaren. En expansionslist (rörelsefog) ska alltid appliceras runt fast stomme. Vid hybridkonstruktioner (se kapitel 1.5) kontakta alltid tillverkaren av det cementbundna materialet eller tillverkaren av värmekabel/rören, för projektspecifika anvisningar. Värmeledningstal för olika avjämningsmassor, handspackel och betong Självavjämnande spackel Material Densitet (kg/m³) Värmeledningstal (W/m/K) Cementbaserat avjämningsmassa ,0 Cementbaserat avjämningsmassa ,2 Cementbaserat avjämningsmassa ,5 Betongmaterial ,4 Cementbaserat med lättfiller 700 0,23 (ej lämplig för golvvärme) Cementbaserat handspackel ,8 Cementbaserat rotbruk ,3 Självavjämnande specialgips/ ,0-1,1 anhydritspackel (Avjämningsmassa med lägre värde än 0,6 är inte lämpliga i konstruktioner med golvvärme). Tabell 2. Värmeledningstal 19

20 Generellt vid gipsbaserade produkter. Gips är ett vanligt namn på kalciumsulfat som förekommer naturligt i två former dihydrat och anhydrit. Gips, dihydrat, kan värmebehandlas och på så sätt avlägsnas en del av kristallvattnet resultatet är gips. Den avgörande skillnaden mellan anhydrit och gips är reaktionshastigheten, där gips reagerar mycket snabbare än anhydrit. Gipsbundna produkter är bra på att ta trycklaster, men sämre på draglaster. Därför bör gipsspacklet armeras med en glasfiberarmering, en stålarmering är mindre lämplig på grund korrosionsrisken. När produkten härdar samt torkar, uppstår alltid en liten krympning. Detta innebär att gipsspacklet först sväller men återgår sedan till ursprunglig volym. Detta gör att gipsbundna produkter är mer lämpade vid svaga underlag. Gipsbundna produkter kan, väldigt schematiskt, ges följande indelning. Grovavjämningsspackel omfattar flera olika typer av gips Självavjämnande spackel α-gipsbaserade Handspackel Kalciumsulfat/anhydrit spackel Spackel är ett gipsbundet system vars egenskaper kan variera inom vida gränser. De spackel som är relevanta för detta sammanhang är naturanhydrit och syntetanhydrit. Naturanhydrit bryts ifrån dagbrott medan den syntetiska tillverkas av kalksten och svavelsyra varvid den syntetiska har högre hållfasthet. Spacklet kan delas in i hand-, grovoch självavjämnande spackel. De flesta anhydritspackel avslipas och behandlas med en ytförstärkare. Spacklet indelas oftast efter dess användningsområde, i privat eller offentlig miljö samt efter vilka krav som ställs på spacklet t.ex. tryck- och draghållfasthet vid belastning av pallyftare, rullande stolshjul, skjuvlast och formförändring. Formförändring kan dessutom uppstå vid variationer i temperatur och fuktighet. Speciell hänsyn måste dock tas till den kantresning som kan uppstå vid ensidig uttorkningen och krympspänning. Här kan en speciell armering vara att föredra. Spackel har ofta ett väl specificerat intervall för den skikttjocklek det kan användas inom. Det är vanligt att det tillförs egenskaper i spacklet som gör det extra lämpligt för vissa applikationer, t.ex. golvvärme. 20

21 Beläggning Gipsspacklet ska primas innan tätskikt eller keramik monteras om inte annat anges av tätskikt- och bruksleverantör. Gipsbundna produkter bör armeras med glasfiberprodukt. Stålarmering är mindre lämplig på grund av korrosionsrisk. Det är alltid riskabelt att applicera cementbaserade produkter på gipsbaserade produkter. Det kan uppstå ettringitbildning och därmed orsaka ett vidhäftningsbrott. Det är alltid säkrast att applicera gipsbaserade produkter mot gipsbaserade. Fukt De flesta spackel eller avjämningsmassor får inte exponeras för högre än 95% fortvarigt relativ fuktighet (om inte annat anges från tillverkaren). Ett spackel ska inte användas där det finns risk att det utsätts för fukt, markfukt, tillskjutande fukt eller där spacklet utsätts för vatten från ovansidan, eftersom spacklet då riskerar att anta en mjuk form. 21

22 1.7 Fäst och fogmassor Fästmassor/bruk ska uppfylla kraven i SS-EN Minimumkrav C2S1 C = cementbaserad D = dispersionsprodukt R = epoxyprodukt 1 eller 2 = vidhäftning: 1 = >0.5 N/mm², 2 = >1 N/mm² S1 eller S2 = S1 = 2.5 mm S2 = 5 mm (deformationsklass, elasticitet, böjstyvhet) F = snabbhärdande: min 0,5 N/mm² efter max 6 timmar T = glidbeständig: max 0,5 mm (normalfästmassa 2 mm) E = förlängd öppentid uppkammad/längre justertid Fogmassor ska uppfylla kraven i SS-EN Minimumkrav CG1, men CG2 är att föredra. CG: cementbaserat fogmassa, därefter klassning 1 eller 2. Klass 1 Slitstyrka: < 2000 mm² Tryckstyrka under standardförhållande: >15 N/mm² Tryckstyrka efter tö/frost: > 15 N/mm² Böjtryckstyrka under standardförhållande: >3,5 N/mm² Böjtryckstyrka efter tö/frost: > 3,5 N/mm² Rörelse: < 2 mm/m Vattenabsorption efter 30 min: < 5 g Vattenabsorption efter 240 min: < 10 g Klass 2 tillägg till klass 1 Slitstyrka: < 1000 mm² Vattenabsorption efter 30 min: < 2 g Vattenabsorption efter 240 min: < 5 g 22

23 1.8 Keramik Keramik på värmegolv Klinker som ska läggas på värmegolv, ska ha en vattenabsorption <E 6%. Plattor väljs ur grupperna: AI, AIIa, BI, och BIIa med undergrupper. Keramiken delas in i olika grupper enligt SS-EN 14411:2007. Klassificering av keramiska plattor med hänsyn till vattenabsorption och formningsmetod enligt SS EN 14411:2012 Formningsmetod A Strängpressade Grupp I Grupp IIa Grupp IIb Grupp III E 3% 3%<E 6% 6%<E 10% E 10% Grupp AIa E 0,5% (Se bilaga L) Grupp AIb 0,5%<E 3% (Se bilaga A) Grupp AIIa 1 a (Se bilaga B) Grupp AIIa 2 a (Se bilaga C) Grupp AIIb 1 a (Se bilaga D) Grupp AIIb 2 a (Se bilaga E) Grupp AIII (Se bilaga F) < B Torrpressade Grupp BIa E 0,5% (Se bilaga G) Grupp BIb 0,5%<E 3% (Se bilaga H) Grupp BIIa (Se bilaga I) Grupp BIIb (Se bilaga J) Grupp BIIIb (Se bilaga K) a Grupp AIIa och AIIb är indelade i två delar (Del 1 och 2) med olika produktspecifikationer. b Grupp BIII innefattar endast glaserade plattor. Endast små mängder oglaserade torrpressade plattor tillverkas med en vattenabsorption större än 10 %. Dessa innefattas inte i denna produktgrupp. Tabell 3. Klassificering av keramiska plattor 23

24 1.9 Golvvärme, uppstart och drift Golvvärme ger en förhöjd temperatur i golvet vilket påverkar uttorkningen av betong, spackel, fäst- och fogmassa. Vid för snabb uttorkning försämras egenskaperna och hållfastheten. Full drifttagning av golvvärmesystemet kan ske när betong, spackel, fäst- och fogmassa har härdat till specificerade tekniska egenskaper dock tidigast efter 28 dygn från dess att plattläggning färdigställts. Kontrollera ingående komponenters torktider vid rådande temperatur och fuktighet så att det inte avviker från ovanstående. Uppstart ska ske med max 20 C golvvärmetemperatur därefter kan temperaturen höjas med max 3 C per dygn till drifttemperatur är uppnådd. Om golvvärmesystemet varit avstängt under en längre tid bör omstarten ske enligt anvisning ovan. Golvvärmesystemet får vara i reducerad drift under pågående montage av keramiskt ytskikt. Max tillåten golvytetemperatur är 20 C vid plattläggning. Denna temperatur ska hållas minst 1 dygn före plattläggning till 28 dygn efter avslutad plattläggning. Efter att torktiderna uppnåtts får golvvärmesystemets temperatur höjas stegvis till full drifttemperatur, temperaturen i golvet höjs till driftstemperatur under en veckas tid med max 3 C temperaturhöjning per dygn. Viktigt att golvytetemperaturen begränsas så att den inte får överstiger 26 C vid DVUT. Vid lägre DVUT får golvytetemperaturen höjas. I kombinerade system dvs. där både elektrisk golvvärme och vattenburen golvvärme installerats i samma utrymme ska inte det vattenburna systemet vara aktivt vid elgolvvärmedrift eftersom det vattenburna systemet leder bort värmen. Golvvärme kan oftast användas för att påskynda uttorkningen av en betongplatta. Första veckan efter installation får temperaturen på golvvärmesystemet vara max 20 C därefter kan temperaturen höjas med max 3 per dygn till max 30 C, beakta att värmen ska slås av eller reduceras innan läggning av keramik enligt ovan. Den ökade fuktavgivningen från betongplattan kan påverka omgivning och övriga byggnadsdelar, använd luftavfuktare vid behov. Om leverantör av golvvärme föreskriver annat så gäller det Elektrisk golvvärme Golvvärmesystemet ska vara CE-märkt och uppfylla gällande elföreskrifter och elstandarder. Elektrisk golvvärme ska vara försedd med jordfelsbrytare enligt installationsstandard. Vid installation i våta utrymmen, ska minst skyddsklass I-materiel eller klass III-materiel användas och i torra utrymmen kan klass II 24