EXAMENSARBETE. Godtrosförvärv av lösöre. Undersökningsplikten kring ägandeförhållandena vid förvärv av lösöre som. privatperson.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Godtrosförvärv av lösöre. Undersökningsplikten kring ägandeförhållandena vid förvärv av lösöre som. privatperson."

Transkript

1 EXAMENSARBETE Godtrosförvärv av lösöre Undersökningsplikten kring ägandeförhållandena vid förvärv av lösöre som privatperson Alex Tihinen Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Sammanfattning I denna studie utreder och redogör jag för de krav som kan ställas på en privatperson kring skyldigheten att undersöka ägandeförhållandena vid förvärv i god tro av lösöre från både näringsidkare eller andra privatpersoner inom gällande svensk rätt. Arbetet kommer främst att fokusera på 2 Lag om godtrosförvärv av lösöre (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) och de krav på god tro som återfinns där. Jag kommer även att förklara och redogöra för vissa relevanta paragrafer och lagrum. En sammanfattning och diskussion av tillhörande praxis som finns på området går att finna längre ner i arbetet. Jag kommer i slutet av arbetet även att diskutera hur jag anser att situationen ser ut inom gällande svensk rätt och vilka slutsatser som jag har kommit fram till gällande rättsläget. Det resultat jag presenterar i arbetet är att den undersökningsplikt kring ägandeförhållandena som åligger en privatperson vid ett förvärv av lösöre är tämligen omfattande men varierar även beroende på vilken typ av egendom det handlar om.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod och avgränsning Bakgrund Historik till godtrosförvärvslagen Förändringarna som skedde fram till 2003 års reglering Allmänt om godtrosförvärv Om godtrosförvärvslagen Andra typer av godtrosförvärv som faller utanför GFL Kraven för att ett godtrosförvärv ska ha skett Den ursprunglige ägarens rätt att vindikera egendom Möjligheten till hävd Att återfå egendom genom lösen Fastställande av lösensumman och vem som har rätt att erhålla lösen Om kravet på god tro När anses en förvärvare vara i god tro? Omständigheterna Kraven på aktsamhet Helhetsbedömningen Praxis gällande godtrosförvärv Om redogörelse av praxis Praxis före införandet av GFL år NJA 1977 s Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning NJA 1982 s Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning NJA 1988 s Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning... 15

4 Praxis efter införandet av GFL NJA 1993 s Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning T , Svea hovrätt Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning Praxis efter införandet av 1999 års skärpning på god tro T , Högsta domstolen Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning T , Svea hovrätt Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning T , Attunda tingsrätt Bakgrund Domstolens bedömning Sammanfattning Diskussion Slutsats Källförteckning Bilaga, Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre... 25

5 Förkortningar AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BrB Brottsbalk (1962:700) f GFL Följande Lag om godtrosförvärv av lösöre (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) HB Handelsbalk (1736:0123) Kap LkL NJA Prop. SOU Kapitel Lag (1845:50 s.1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva Nytt juridiskt arkiv, rättsfall från Högsta domstolen Proposition Statens offentliga utredningar UB Utsökningsbalk (1981:774)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Nästan dagligen utför privatpersoner olika typer av köp från näringsidkare och ibland även från andra privatpersoner. Det är sällan vid dessa ordinarie förvärv i vardagslivet som jag kan tänka mig att en privatperson funderar över tillkomsten av varorna. Frågan om ett giltigt godtrosförvärv har utförts brukar aktualiseras främst vid förvärv av varor på andrahandsmarknaden då konflikt om äganderätten uppstår. I en undersökning som stöldskyddsföreningen utförde år 2009 så framgick det att 79 % av de tillfrågade någon gång hade köpt en vara i andra hand. Detta innebär att reglerna om godtrosförvärv bör ha en stor inverkan på de transaktioner som sker på andrahandshandeln. Endast 56 % av de tillfrågade ansåg att de hade en skyldighet att undersöka ifall säljaren hade rätt att förfoga över egendomen i fråga. Utöver det så ansåg 58 % av de tillfrågade att de inte hade någon skyldighet att undersöka ägandeförhållandena alls kring egendomen vid ett förvärv. 1 Dessa siffror tyder på att den lag som används vid dessa transaktioner blir tillämpbar i mycket stor utsträckning vid handel i andra hand då frågor kring ägandeförhållandena uppkommer. Frågan är vad en privatperson egentligen har för skyldighet att undersöka ägandeförhållandena till egendomen? Hur omfattande ska denna undersökning vara? Vad händer vid försummelse av denna undersökningsplikt? Jag har valt att skriva om detta ämne då jag anser att det är ett område inom sakrätten som alltid är aktuellt, både för privatperson samt näringsidkare. Jag har även under min utbildning blivit mer nyfiken på området då jag själv undrar vilka krav som kan ställas för att en förvärvare ska anses vara i god tro. Jag ska i detta arbete försöka svara på dessa frågor och i slutet av arbetet försöka analysera hur rättsläget ser ut idag avseende gällande svensk rätt. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är främst att besvara följande fråga: Hur omfattande är en privatpersons undersökningsplikt kring ägandeförhållandena för att denne ska anses vara i god tro enligt gällande svensk rätt? Avsikten med arbetet är att utreda vilka krav som en privatperson omfattas av vid förvärv från både näringsidkare och privatpersoner gällande att undersöka ägandeförhållandena. Även andra delfrågor såsom vilken effekt speciallag har på undersökningsplikten kommer att redogöras för i den utsträckning jag anser är nödvändigt. Min ambition med denna uppsats är att klargöra rättsläget och skapa en klar bild av hur omfattande undersökningsplikt en privatperson har kring äganderätt för att göra ett godtrosförvärv. 1 Stöldskyddsföreningen, Attitydsundersökning om häleri,

7 1.3 Metod och avgränsning Jag har för avsikt att behandla i huvudsak lag om godtrosförvärv av lösöre men även ett par speciallagar som jag anser kan vara av intresse främst för privatpersoner. För att utföra denna uppsats så kommer jag utgå från en traditionell juridisk metod. Detta innebär att jag kommer utgå främst från de rättskällor som den juridiska metoden förespråkar, vilka är lagtext, förareten, praxis och doktrin. Jag har i huvudsak under arbetets gång använt förarbeten och relevant doktrin. Den praxis jag har valt att behandla i min framställning har valts utifrån egendomstyp och vilka krav på undersökning kring ägandeförhållandena som kan ställas. Praxis har även använts för att förtydliga, men även bekräfta hur regler ska tolkas. 2

8 2 Bakgrund 2.1 Historik till godtrosförvärvslagen När en person förvärvar egendom, t.ex. genom köp, från någon som saknar rätt att förfoga över den och köparen inte bör misstänka säljarens bristande förfoganderätt brukar man säga att förvärvet görs i god tro. 2 Huvudregeln för godtrosförvärv i äldre europeisk rätt byggde på rättigheten att ta tillbaka stulet eller rånat gods från tredje man, även om denne hade förvärvat egendomen i god tro. Regeln påträffas i de germanska, romerska, keltiska och slaviska rättsbildningarna. Det har antagits att regeln härstammar ifrån den tid då det var mycket problematiskt att ha ett äganderättsskydd till främst kreatur då det sällan fanns resurser att avvara för att bevaka kreaturen så ledde det ofta till omfattande stölder. I anknytning till dessa regler bildades ofta en rätt för den ursprunglige ägaren att söka rätt på tjuven och kräva tillbaka sin egendom, den som beskyddade tjuven i dessa fall kunde själv dömas för stöld. 3 Den första typen av reglering på området i Sverige kom till år 1734 och var starkt påverkad av den hanseatiska praxis som hade vuxit fram vid de stadsdomstolar som återfanns vid denna tid i de större städerna. De lagar som bildades tog främst sikte på de situationer som uppstod då någon hade anförtrott en viss person egendom eller lånat ut egendom till denne. Hade denna part sedan sålt eller gett det vidare till godtroende tredje man så hade den ursprunglige ägaren endast rätt att få tillbaka egendomen genom att betala lösen. Förelåg det dock svek hos den som förvärvat egendomen fanns ingen skyldighet att betala lösen. Reglerna återfanns i 11 kap 4 Handelsbalk (1736:0123) och 12 kap 4 HB. 4 Rättsläget gällande stöldgods var länge oklart inom svensk rätt. Två domar avgjordes år 1854 samt år 1855 och hade ett starkt inflytande på utvecklingen kring praxis gällande godtrosförvärv av stöldgods. Båda fallen handlade om häststölder där stöldgodset sedan sålts eller byts bort nästkommande dag. Häradsrätten som var första instans dömde till fördel för de nya ägarna, även hovrätten och Högsta domstolen gick på denna linje. Rätten ansåg att det skulle vara möjligt för den ursprunglige ägaren att få tillbaka sin egendom endast om han betalade lösen. Detta innebar att det nu var möjligt att utföra ett godtrosförvärv även om egendomen var stöldgods. 5 Någon lag på området kom inte till på mycket lång tid även om frågan togs upp flera gånger i riksdagen. Det var först på 1980-talet som det resulterade i en lagstiftning på området. Lagen bestod till största del av en kodifiering av den praxis som hade utvecklats gällande godtrosförvärv av lösöre. 6 2 Prop. 2002/03:17 s SOU 1984:16 s SOU 1984:16 s SOU 1984:16 s 59-61, Ny Juridik 2:03 s Prop. 1985/86:123 s 1. 3

9 2.2 Förändringarna som skedde fram till 2003 års reglering Genom införandet av 1986 års lag så lagfästes kraven på god tro och kraven kring vad god tro var specificerades i lagtexten med utgångspunkt ifrån den praxis som funnits på området. Kritik mot lagen kom ganska omgående, många kritiker menade att möjligheten till att utföra godtrosförvärv av stöldgods fortfarande fanns kvar vilket ledde till en felaktig uppfattning om lagen och dess tillämpning hos allmänheten. En utvärdering av lagen utfördes år 1995 av Godtrosförvärvsutredningen i betänkandet Godtrosförvärv av stöldgods? (SOU 1995:52) Varvid det föreslogs en skärpning av kravet på god tro, det skulle dock fortfarande vara möjligt att göra godtrosförvärv av stöldgods. Några åtgärder för att föra in dessa synpunkter i lagtexten vidtogs inte. I enhetlighet med den utredning som presenterades föreslogs det att en ändring i lagen skulle genomföras så att kraven på god tro skärptes. Hösten år 1998 presenterades en sådan förändring, den aktuella lydelsen ändrades från borde ha insett till borde ha misstänkt. 7 I samma SOU-utredning lades det fram förslag om att det inte längre skulle vara möjligt att utföra godtrosförvärv av stöldgods. Frågan behövde dock utredas vidare enligt både regeringen och riksdagen vilket gjorde att en utredning tillsattes för att se över området. Utredningen resulterade i ett betänkande som lämnades in i juni år 2000, denna godtogs och den första juli år 2003 promulgerades den nya lagen. Lagen som trädde i kraft förde med sig flera ändringar, det skulle bl.a. inte vara möjligt att göra godtrosförvärv av stöldgods. 8 Vindikationsprincipen blev härskande istället för den rådande exstinktionsprincipen. 9 Reglerna om hävd förlängdes så att preskriptionstiden blev tio år, även rätten till att betala lösen om hävdtiden hade passerat blev möjlig. Genom dessa förändringar hoppades lagstiftaren även att det skulle ske en förändring i attityden kring handeln med stöldgods Ny Juridik 2:03 s Ny Juridik 2:03 s 62 f. 9 Vindikation innebär en rätt för ursprunglige ägaren att kräva tillbaka egendomen oavsett om förvärvare var i god tro eller inte, detta är den gällande principen i GFL. Exstinktion innebär att rätten för ursprunglige ägaren att kräva tillbaka egendomen utsläcks ifall förvärvet har gjorts i god tro. 10 Ny Juridik 2:03 s 62 f. 4

10 3 Allmänt om godtrosförvärv 3.1 Om godtrosförvärvslagen När någon i god tro förvärvar egendom från den som saknar rätt att förfoga över denna uppstår en konflikt mellan den rätte ägarens och den godtroende förvärvarens anspråk på den aktuella egendomen. 11 I lag om godtrosförvärv av lösöre (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161, återfinns som bilaga längst bak i arbetet) behandlas denna konflikt som kan uppstå och hur den ska behandlas. Lagen reglerar med andra ord vilka förhållanden som måste vara uppfyllda för att en köpare ska ha gjort ett sakrättsligt giltigt förvärv och få äganderätt till egendomen. 12 Av 1 fastslås att GFL endast tillämpas vid förvärv. Med förvärv avses köp, byte eller gåva (även kallat singularfång). Lagen gäller endast för överlåtelser, därför går den inte att tillämpa på t.ex. arv, testamente, bodelning (kallas även universalfång). Någon definition av vad som avses med lösöre finns varken i lagtext eller i annan lag. Rent generellt avser lösören främst lösa fysiska föremål, detta innefattar t.ex. saker, varor eller gods. Lagen omfattar däremot inte förvärv av skuldebrev, värdepapper, fordringar eller egendom som utgör tillbehör till fast egendom Andra typer av godtrosförvärv som faller utanför GFL Det fastslås i 1 2 st GFL att ifall det finns speciallag så går denna lag före GFL, detta framgår även av den juridiska principen lex specialis. 14 Då arbetet handlar om privatpersons möjlighet till godtrosförvärv tänker jag redogöra för några lagar som kan bli aktuella utöver GFL. En av dessa lagar är 10 avtalslagen (1915:218). Den tar sikte på de olika typer av fullmakter som en privatperson kan påträffa vid förvärv från näringsidkare. Det är vanligt förekommande att en ägare av en affärsverksamhet har delegerat vidare möjligheten till att ingå och teckna avtal till någon av sina medarbetare. Dessa arbetar utifrån fullmakter då de handlar för näringsidkarens räkning. Läran om fullmakter är av intresse då konflikt kan uppstå ifall en av de fullmäktigt tecknar avtal som han inte har rätt att ingå, vilka krav kan ställas på en privatperson vid dessa tillfällen? De två vanligaste fullmakterna som en privatperson stöter på bör vara ställningsfullmakt eller uppdragsfullmakt. Dessa fullmakter utgår ifrån behörighet och befogenhet. Behörighet är vad en person kan göra enligt huvudman, befogenhet är vad en person får göra enligt huvudman. 15 En befogenhetsöverskridelse kan i vissa fall leda till att ett avtal har ingåtts för huvudman trots att godtroende köpare inte förstod att säljaren överskred sina befogenheter. Detta följer av 11 1 st AvtL. Det framgår även av motiven till GFL att en godtroende köpare måste ha sett den fullmakt som en ställföreträdare handlar under. Kan inte någon fullmakt uppvisas så kan inte förvärvaren anses ha handlat i god tro, undantaget är ifall fullmakten vore förfalskad. Det är huvudmannen som får stå för risken att ombudet handlar utanför sin befogenhet, denna 11 Prop. 1985/86:123 s Millqvist, Sakrättens grunder, s Prop. 1985/86:123 s 16 och s Prop. 1985/86:123 s Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s 81 f. 5

11 regel är mycket långtgående. Viktigt att poängtera att behörighetsöverskridande inte är en omständighet som huvudmannen ansvarar för även om andra parten är i god tro. 16 Det finns speciella regler i Utsökningsbalk (1981:774) som tar sikte på undersökningsplikten kring ägandeförhållandena för en privatperson. Av 14 kap 1 UB framgår att den som gjort ett förvärv vid en exekutiv auktion och var i god tro vid förvärvet ska få rätt till egendomen. 17 Även om dessa auktioner ofta föregås av en mycket omfattande utredning hos ansvarig myndighet kring ägandeförhållanden så händer det till och från att det ändå auktioneras ut egendom som omfattas av någon typ av äganderättsförbehåll. Beroende på vilken typ av egendomen det är frågan om så tillämpas olika lagar. Gällande lösöre blir GFL tillämpbar. 18 En sista speciell kategori av lösöre är byggnad på annans mark. En sådan typ av egendom omfattas inte av GFL eller annan speciell lagreglering och kan därför inte godtrosförvärvas. Det framgår av praxis att ifall det saknas lagstöd om godtrosförvärv för viss egendom så kan ett sådant förvärv inte heller utföras Kraven för att ett godtrosförvärv ska ha skett Av 2 1 st GFL framgår det vilka rekvisit som ska vara uppfyllda för att ett godtrosförvärv ska ha gjorts. Ett första kriterium är att den som överlåter egendomen varken var ägare eller var behörig att förfoga över egendomen. Det kan vara möjligt för en person att äga egendomen men inte ha rätt att förfoga över den, exempel på detta är: En individ som är omyndig, en individ som är försatt i konkurs eller en individ vars rätt till egendomen är inskränkt pga. föreskrift i gåva eller testamente. Det kan vara svårt att fastställa vem som är ägare till ett visst lösöre, detta är vanligt när det gäller lösöre med återtaganderättsförbehåll. 20 Ännu ett rekvisit som måste vara uppfyllt är att en överlåtelse har skett. Med överlåtelse avses samma definition som i 1 GFL, det ska röra sig om ett singularfång. Det ställs krav på att ägaren har egendomen i sin besittning när överlåtelse väl sker. Detta motiveras med att om en ägare har viss egendom i sin besittning så antas denne vara rätt ägare och således ha rätt att förfoga över egendomen. Det är även möjligt att ägaren av egendomen har den i förvar hos tredje man, det kan då räcka med ett meddelande till den som förvarar egendomen för att besittingsövergång ska ha skett. Ett meddelande till tredje man om att besittningsövergång har skett kallas för denuntiation. I förarbetena tas det upp ett exempel med en båt som tagits upp och lagts på varv, i detta fall sker besittningsövergången genom att båtägaren meddelar varvsinnehavaren om den nya ägaren Millqvist, Sakrättens grunder, s 75 f. 17 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s Millqvist, Sakrättens grunder, s Millqvist, Sakrättens grunder, s 79 f. 20 Prop. 1985/86:123 s Prop. 1985/86:123 s 19. 6

12 Det vanligaste sättet att utföra besittningsövergång bör fortfarande vara att egendomen i fråga helt enkelt fysiskt överlåts eller förflyttas till den nye ägaren. Detta kallas för att tradition har skett. 22 Vid talan om bättre rätt till egendom i samband med brott krävs det inte heller att någon blir fälld för något brott för att den ursprunglige ägaren ska få tillbaka egendomen. Utan det räcker med att den ursprunglige ägaren kan lägga fram bevis som talar för bättre rätt än den som fått egendomen i sin besittning för att denne ska återfå den. 23 Det är dock inte tillräckligt med ett förfarande enligt lag (1845:50 s.1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva (LkL) för att en besittningsövergång ska ha skett. Det främsta syftet med LkL är att skapa ett borgenärsskydd vid de fall då den som har egendomen i sin besittning exempelvis hotas av utmätning eller konkurs. Användning av LkL uppfyller inte kraven för en besittningsövergång vid godtrosförvärv. 24 Ett sista rekvisit som måste vara uppfyllt i 2 1 st GFL är att förvärvet måste ha gjorts i god tro. Vad god tro innebär och hur det ska tolkas framgår av 2 2 st GFL och redogörs närmare i 4 kap. Har rekvisiten i de första styckena uppfyllts tillsammans med rekvisiten i det andra stycket har ett giltigt godtrosförvärv skett Den ursprunglige ägarens rätt att vindikera egendom Som nämnts ovan under 2.2 infördes den första juli år 2003 en förändring av 3 GFL vilket stärkte rätten för den ursprunglige ägaren att återfå egendom som någon annan olovligen tagit från denne. Uttrycket olovligen knyter samman med vissa av rekvisiten för tillgreppsbrott som återfinns i 8 kap 1-8 brottsbalk (1962:700). Dessa brott är: Stöld, snatteri, grov stöld, rån, utpressningsfallet av rån, grovt rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel och egenmäktigt förfarande. 26 Det ska i dagsläget i princip vara omöjligt att göra ett godtrosförvärv av stöldgods, undantaget är hävd. Den ursprunglige ägarens rätt till egendomen består alltid i dessa fall. Under lång tid byggde GFL på den s.k. exstinktionsprincipen, vilket innebar att en förvärvare till stöldgods blev ägare till egendomen om han förvärvat den från någon som egentligen inte hade rätt att överlåta den och samtidigt var i god tro. Rätten till egendomen för den ursprunglige ägaren utsläcktes (exstingverades). Enda sättet att få tillbaka egendomen för den ursprunglige ägaren var genom att betala lösen, detta gällde även när egendomen olovligen tagits. Detta till skillnad från vindikationsprincipen, som är den härskande principen idag och som innebär att den ursprunglige ägarens rätt till egendomen alltid består samt att denne har rätt att återta egendomen från en godtroende förvärvare utan att betala lösen för den Prop. 1985/86:123 s Prop. 2002/03:17 s Zetterström, Sakrättens fyra huvudfall, s Prop. 1985/86:123 s Millqvist, Sakrättens grunder, s 70 f. 27 Prop. 2002/03:17 s 12. 7

13 3.5 Möjligheten till hävd Av 4 GFL framgår att det finns möjlighet till hävd. Vid upprättandet av lagen ansågs det behövas en slutgiltig gräns på tio år för den ursprunglige ägaren att återkräva egendomen. Har en person innehaft lösöret under lång tid spelar det ingen roll ifall den ursprunglige ägaren riktar krav om att återfå egendomen av personen. Den nya ägaren har istället tagit över den ursprunglige ägarens position. Tiden börjar gälla från och med att lösöret kom ur den ursprunglige ägarens hand. Det kan med andra ord passera flera andra ägare under de tio åren som krävs enligt lag för att den ursprunglige ägarens äganderätt ska utslockna. 28 En avvikelse från det första förvärvet när det gäller hävd är att efterföljande förvärv inte behöver vara singularfång utan det räcker även med universalfång. 29 Den bevisbörda som uppstår om vem som har rätt till egendomen vid hävd ligger på den ursprunglige ägaren. Det är upp till denne att komma med bevisning om sådana faktiska omständigheter som leder fram till att köparen borde ha misstänkt något gällande ägandeförhållandena vid överlåtelsen. Detta krav på misstänksamhet kan jämföras med de krav som ställs för att ett förvärv ska ha gjort i god tro. 30 Har ett förvärv gjorts och den godtroende förvärvaren redan vid köpet misstänkte att varan olovligen hade lämnat den ursprunglige ägarens hand så kan reglerna om hävd aldrig tillämpas. Detta ansågs som en självklarhet enligt förarbetet och har därför inte medtagits i lagtexten Att återfå egendom genom lösen Trots att ett giltigt godtrosförvärv har gjorts kan det ändå finnas möjlighet för den ursprunglige ägaren att återfå lösöret. Av 5 GFL att det finns en möjlighet att betala lösen för att återfå egendom. Denna rätt anses främst motiverad ur rättvisehänsyn. Det har ansetts rimligt att ha en möjlighet att betala lösen ifall egendomen har ett visst affektionsvärde eller samlarvärde för den ursprunglige ägaren. Lösenbeloppet fastställs genom den s.k. vederlagsprincipen, detta innebär att godtroende förvärvare ska få erhålla motsvarande belopp som denne betalt för egendomen inklusive dess förbättringar. Förändringen avseende vindikation av stöldgods som genomfördes år 2003 har medfört att behovet av lösen har minskat kraftigt. Detta då det främsta syftet med paragrafen var att skapa en möjlighet att återfå egendom som stulits. Den ursprunglige ägaren har nu alltid rätt att återta egendomen, dvs. vindikera egendomen. 32 Lösenrätten aktualiseras när egendomen innehas av någon som gjort ett godtrosförvärv enligt 2 GFL eller när vindikation enligt 3 GFL. Lösenrätten är inte tillämpbar, t.ex. om egendomen frånhänts ägaren genom bedrägeri eller förskingring. Hävd aktualiseras vidare när den ursprunglige ägaren har förlorat äganderätten genom reglerna om tioårig hävd enligt 4 GFL. 33 Möjligheten att betala lösen för att få tillbaka egendom går förlorad när innehavaren har fått kännedom eller antas ha fått kännedom om vem som har den aktuella egendomen och det har passerat sex månader enligt 5 2 st GFL. Detta 28 Millqvist, Sakrättens grunder, s Prop. 2002/03:17 s Millqvist, Sakrättens grunder, s Prop. 2002/03:17 s Millqvist, Sakrättens grunder, s 67 f. 33 Millqvist, Sakrättens grunder, s 68 f. 8

14 är en utökning av tiden som innan endast var tre månader. Förlängningen av tiden motiverades med att vindikation var huvudregel efter lagändringen och det sammanföll väl med reglerna om återkrav av stöldgods. 34 Ytterligare skäl som låg till grund för en förlängning av tiden redogjordes i propositionen, där anfördes bl.a. att det kunde ta tid att få resultatet från en polisutredning eller få reda på utfallet av ett försäkringsbolags bedömning av det aktuella fallet. Även den ursprunglige ägarens tid att besluta sig för om han vill kräva tillbaka egendomen eller inte talade för en utökad tidsfrist Fastställande av lösensumman och vem som har rätt att erhålla lösen Av 6 GFL framgår vilket värde ett visst lösöre ska fastställas till när lösen ska aktualiseras. I svensk rätt är vederlagsprincipen fastslagen när det gäller lösen. Detta innebär att den godtroende förvärvaren har rätt till ersättning motsvarande vad denne har betalt för att få saken i sin besittning och de kostnader som eventuellt har lagts ner på förbättring av egendomen. 36 Har tredje man inte hunnit betala något för egendomen i fråga ska denne lämna tillbaka den utan att erhålla någon lösen. 37 Av 7 GFL kan det utläsas vem lösen ska betalas till när rätten till detta görs aktualiseras. Huvudregeln är att lösen ska utges till den som innehar egendomen, denna antas vara ägaren till egendomen. Det kan dock uppstå problem ifall egendomen innehas av någon annan än själva ägaren, detta kan vara fallet vid t.ex. pantsättning. Det rekommenderas i sådana fall att lösen ska betalas både till innehavaren av den pantsatta egendomen och till den som har pantsatt egendomen, betalningen ska fördelas lika mellan mottagarna. 38 Avslutningsvis har vi 8 GFL som tillämpas då en förvärvare som bedriver pantverksamhet har gjort ett godtrosförvärv av lösöre som redan var pantsatt. Eftersom det krävs speciella tillstånd för att bedriva pantverksamhet är denna paragraf inte av intresse för detta arbete och jag kommer därför inte att redogöra närmare för detta Millqvist, Sakrättens grunder, s 69 f. 35 Prop. 2002/03:17 s Zetterström, Sakrättens fyra huvudfall, s SOU 1984:16 s Prop. 1985/86:123 s Millqvist, Sakrättens grunder, s 69. 9

15 4 Om kravet på god tro 4.1 När anses en förvärvare vara i god tro? De krav som uppställs gällande god tro i 2 2 st GFL baserar sig på en bedömning i två olika led. För det första ska den som förvärvar egendomen göra sannolikt att det förelåg vissa omständigheter vid förvärvet. Sedan ska rätten konstatera att dessa omständigheter är sådana att förvärvaren har uppfyllt sitt krav på aktsamhet som kan ställas för att förvärvaren ska ha agerat i god tro. Det aktsamhetskrav som kan ställas varierar bl.a. med tanke på vilken egendom det i målet rör sig om. Det krävs en högre grad av aktsamhet när det rör sig om egendom som enligt praxis är av en mer känslig karaktär omsättningsmässigt. Varor som ofta säljs på kredit med ett återtaganderättsförbehåll är exempel på detta, såsom: TV-apparater, videoutrustning, kameror eller motorfordon. När det gäller motorfordon så framgår det specifikt av propositionen att undersökningsplikten blir mer omfattande. För att ett förvärv ska ha gjorts i god tro i dessa fall krävs det dels att en kontroll med fordonsregistret har utförts och dels att den förre ägaren har kontaktats för att försäkra sig om vem som verkligen äger bilen Omständigheterna Om det finns en omständighet som väcker misstanke om äganderätten till egendomen, har köparen en skyldighet att utreda och se till att misstankarna kring ägandeförhållandena inte bekräftas. Detta utförs enklast genom kontrollåtgärder, exempelvis genom att ta kontakt med tidigare ägare eller genom att ställa följdfrågor till säljaren kring påståenden om ägandeförhållandena. Svaren på frågorna ska vara rimliga och acceptabla. Skulle åtgärderna för att utreda vem som egentligen äger egendomen bli för omständiga ska ett godtrosförvärv inte vara möjligt, då ska godtroende köpare helt enkelt avstå ifrån köpet då sådan kraftig osäkerhet råder kring ägandeförhållandena. 41 Samtliga omständigheter ska vara utredda och uppfyllda för att det ska bli tal om ett godtrosförvärv. Handlar det om egendom som vanligtvis inte är behäftad med något äganderättsförbehåll innebär det inte att kraven på aktsamhet sänks. Exempel på detta skulle kunna vara: smycken, konstföremål eller andra typer av antikviteter eller samlarföremål. I dessa situationer är det rimligt att be säljaren legitimera sig och kontrollera att egendomen i fråga inte är stulen eller åtkommits på ett obehörigt sätt. När det gäller handel med part som handlar under fullmakt eller ställföreträdande för ett bolag ökar kraven på aktsamhet. I dessa fall bör en säkerställa av fullmakten utföras för att kontrollera att den verkligen är giltig Prop. 1985/86:123 s Prop. 1997/98:168 s Prop. 1985/86:123 s

16 4.3 Kraven på aktsamhet Gällande förvärv inom den reguljära handeln sjunker aktsamhetskravet på en gång. Det kan förutsättas att när ett förvärv sker i en affär finns inte lika långtgående skyldigheter att undersöka ägandeförhållandena närmare. Det samma sägs gälla för marknader eller offentliga auktioner som organiseras av ett auktionsföretag. De förhållanden under vilka egendomen utbjuds kan vara skäl för en eventuell förvärvare att öka sina krav på aktsamhet. Tid på dygnet och plats för överlåtelsen spelar in som faktorer när det gäller bedömningen av aktsamhet. Av praxis har framgått att när transaktioner sker på gatan, bör en köpare verkligen försäkra sig om att säljaren har rätt att överlåta egendomen. Köp som sker från en helt okänd person höjer kraven på aktsamheten. Köp från yngre personer som är omyndiga gör även att aktsamhetskravet höjs. Egendom som utbjuds till salu långt ifrån den plats där den är registrerad när det gäller motorfordon utökar även det kraven på aktsamhet. Ett mycket lågt pris på varan kan vara en annan omständighet som utökar kravet på aktsamhet Helhetsbedömningen Till sist ska en helhetsbedömning utföras över de omständigheter som finns i det enskilda fallet för att se om ett godtrosförvärv verkligen har skett. Hur omfattande denna undersökning ska utföras varierar från det ena fallet till det andra och beror även på vilken egendom det rör sig om. Rör det sig om en vara till ett ovanligt förmånligt pris ska aktsamhetsnivån höjas. Kraven på insikt och aktsamhet gällande speciell egendom kan ställas högre på en yrkesperson i affärsmässig verksamhet än på en vanlig privatperson Prop. 1985/86:123 s 21 f. 44 Prop. 1985/86:123 s

17 5 Praxis gällande godtrosförvärv 5.1 Om redogörelse av praxis Jag har i min framställning av praxis valt att utreda och sammanfatta rättsfallen med utgångspunkt för det som jag anser är viktig på området utifrån en privatpersons perspektiv. Den egendomstyp som återkommer ständigt i många av de rättsfall jag har utrett är motorfordon. Jag har därför i min framställning försökt få med annan typ av egendom för att på det sättet uppnå en lite mer nyanserad bild av rättsläget och visa hur kraven på att undersöka ägandeförhållandena kan ändras utifrån egendomstypen. Jag har valt att utreda hur rättsläget såg ut innan det fanns en enhetlig lag på området, hur det blev efter införandet av lagen år 1986 och slutligen den skärpning som genomfördes år 1999 och som höjde kraven på aktsamhet vid förvärv av lösöre. Jag har huvudsakligen kallat den godtroende köparen för förvärvare i min praxis framställning. I slutet av sammanställningarna har jag beskrivit kort om utgången av respektive fall och varför domstolen kom fram till sitt domslut. Djupare analys kring den praxis som tas upp här återfinns i diskussionsdelen. 12

18 Praxis före införandet av GFL år NJA 1977 s Bakgrund Rättsfallet handlade om två stycken privatpersoner som hade gjort upp om en affär gällande en bil av äldre modell. Avtalet gick kortfattat ut på att köparen skulle betala en mindre summa av hela beloppet vid köptillfället och skriva på ett kontrakt där köparen även fick tillträde till bilen, köparen skulle sedan sätta in resterande belopp på ett bankkonto åtta dagar senare. I kontraktet framgick det att fordonet var köparens när betalningen fullgjorts. Sedan köparen betalt den första mindre summan och fått bilen i sin besittning, inklusive besiktningsinstrument och skattekvitto så bytte han bort bilen mot en annan och fick en summa kontanter genom en affär med en förvärvare nästkommande dag. (Summan uppgick till 3200kr) Det kvitto som säljaren visade upp till förvärvaren hade förfalskats så att det framstod som att full betalning hade erlagts. Frågan i målet rörde om förvärvarens skyldighet att undersöka vem som egentligen ägde bilen och vem som egentligen hade rätt att förfoga över den Domstolens bedömning Fallet fick sitt avgörande i Högsta domstolen. Där fastslogs det först att det är ovanligt med affärer mellan privatpersoner där bilen omfattas av ett återtaganderättsförebehåll. Det är dock visat i just detta fall att kvittot var förfalskat och att förvärvaren inte kunde misstänka det, därför var det naturligt att han litade på säljaren. Inte heller övriga omständigheter var sådana att han skulle ha fattat misstanke om säljaren och egendomen han utbjöd. Det skulle vara möjligt för köparen att ta kontakt med den person som fanns upptagen i bilregistret och söka upp denne för att försäkra sig om ägandeförhållandena stod rätt till, men det skulle vara allt för omfattande arbete och sett från förvärvarens synpunkt som onödigt. Vid denna tid fanns det inte heller något heltäckande bilregister för kontroll av ägaren. Köpet skulle därför i detta fall förklaras som giltigt Sammanfattning Rättsfallet som beskrivs ovan är närmare 35 år gammalt och ska inte uppfattas som vägledande kring rättsläget idag. Det är snarare ett exempel på vilka omständigheter som förelåg och hur ett godtrosförvärv kunde genomföras förr i tiden då varken register för bilar fanns eller enhetlig lag på området. Sett till hur kort tid ägaren hade innehavt bilen, tid på dygnet som affären gjordes (sen kväll) och typen av egendom så är det ändå intressant sett ur dagens rättsläge att transaktionen godkändes. Det är privatpersoner det rör sig om och inte affärsidkare vilket sänkte kraven på aktsamhet i detta fall. En transaktion under dessa omständigheter skulle förmodligen inte godkännas såsom rättsläget ser ut idag. 13

19 5.3 NJA 1982 s Bakgrund I det aktuella fallet handlade det om en säljare som hade ingått avtal med en köpare angående köp av en personbil till ett högre värde. (21500kr vid rättsfallets tidpunkt) Enligt det avtal som upprättades så framgick det att bilen skulle stå kvar i säljarens namn fram tills bilen var fullständigt betald. Ett par dagar senare hade köparen sålt bilen vidare till en förvärvare. Den ursprunglige ägaren väckte sedan talan vid tingsrätten om bättre rätt till bilen då förvärvaren inte enligt kärande hade uppfyllt de krav på aktsamhet vid affärstillfället som kan ställas för att förvärvet ska ha utförts i god tro Domstolens bedömning Tingsrätten gjorde en bedömning av de olika omständigheterna i fallet. De konstaterade först att förvärvaren hade godtagit de muntliga uppgifter som säljaren meddelat till honom. Förvärvaren har inte heller krävt att få se någon typ av legitimation av säljaren eller vidtagit annan kontrollåtgärd. Förvärvaren hade inte gjort ett enda försök till att undersöka ägandeförhållandena närmare utan enbart godtagit det säljaren berättade. Det måste ställas vissa krav på aktsamhet när det gäller köp av personbil i situationer som denna enligt tingsrätten, speciellt sett till värdet på bilen. Sådana krav på aktsamhet som krävs för ett godtrosförvärv har inte förvärvaren uppfyllt och därför ska köpet inte godkännas som ett godtrosförvärv. Både hovrätten och Högsta domstolen fastställde tingsrättens domskäl och domslut Sammanfattning Utgången av detta rättsfall var att förvärvaren inte hade agerat i god tro vid köpet av bilen. Även detta fall dömdes innan det fanns någon enhetlig lag kring godtrosförvärv av lösöre. Det som skiljer detta fall ifrån NJA 1977 s. 544 är enligt mig att priset på fordonet var högre i detta fall än i föregående och detta skulle kunnat vara ett skäl för en utökning av undersökningsplikten kring ägandeförhållandena. Den omständighet som avgjorde fallet till slut verkar vara förvärvarens försummelse att inte kontrollera identiteten på den som sålde egendomen. Det var enligt rättens mening inte acceptabelt att endast godta en historia muntligt utan att ens göra en minsta kontroll av äganderätten till egendomen när det handlar om sådan egendom som i det här fallet. 14

20 5.4 NJA 1988 s Bakgrund Målet handlade om en segelbåt som den ursprunglige ägaren hade hyrt ut till en person. Denna person har sedan sålt båten vidare till en förvärvare som var en privatperson utan den ursprunglige ägarens kännedom. (Köpeskillingen uppgick till 74000kr) Båten var vid köpet i dåligt skick och inte värd så mycket som den ursprunglige ägaren senare påstod i rätten. Frågan i detta rättsfall var ifall förvärvaren hade varit oaktsam vid köpet genom att inte undersöka ägandeförhållandena närmare Domstolens bedömning Tingsrätten började med att konstatera att båten befann sig i ett dåligt skick vid köpet. Detta ledde till att det pris som begärdes i förhållande till båtens skick inte kan ha uppfattas som helt oskäligt, speciellt med den kunskap som förvärvaren hade om just båtar. Det fanns inget skäl för förvärvaren att fatta misstanke under dessa omständigheter om köpet. Det kan tyckas finnas en skyldighet för en förvärvare av båtar att kontrollera vem som är ägare till egendomen precis som det gör för bilar enligt tingsrätten. En sådan registrering av båtar fanns inte vid rättsfallets tid och var därför inte heller möjlig. Slutsatsen var att dessa omständigheter var sådana att förvärvaren inte har agerat i ond tro då det inte varit möjligt att undersöka ägandeförhållandena närmare och det heller inte några sådana omständigheter i detta fall att någon vidare undersökning av ägandeförhållandena ansågs krävas. Domen fastställdes av både hovrätten och Högsta domstolen Sammanfattning I detta fall rörde det sig om en båt som hade förvärvats helt korrekt då det inte fanns misstankar som väckte frågor kring äganderätten. Just värdet verkar ha varit en omständighet som rätten har uppmärksammat extra mycket, att det rörde sig om egendom som inte alls var så värdefull som den ursprunglige ägaren påstått. Dock verkar det främsta skälet till att det skedde ett godtrosförvärv ha varit avsaknades av ett register för kontroll av äganderätt. Förvärvet hade skett i god tro enligt rätten. 15

21 Praxis efter införandet av GFL NJA 1993 s Bakgrund Fallet rörde en affär mellan två privatpersoner angående en bil som omfattades av äganderättsförbehåll från ett leasingbolag vilket förvärvaren inte fick kännedom om vid köpet. (Bilens såldes för kr) Frågan som skulle svaras i fallet gällde om förvärvaren uppfyllt det krav på aktsamhet som finns när det gäller förvärv av lösöre och specifikt bilar efter tillkomsten av GFL som utfärdades Domstolens bedömning Målet avgjordes i Högsta domstolen och domen utformades efter de rekvisit som uppställdes för god tro i nuvarande 2 2 st GFL. Gällande omständigheterna i fallet så kom de fram till följande: Att förvärvaren och säljaren inte kände varandra sedan tidigare, att säljaren vid köpet varken hade uppvisat registreringsbevis eller kvitto på tidigare köp och att säljaren inte har kunnat återfinna en del av registreringsbeviset över fordonsdelen vid affären. Dessa omständigheter talar för att förvärvaren inte varit tillräckligt aktsam vid köpet och därför talar emot att ett godtrosförvärv har utförts. För att hans krav på aktsamhet vid dessa affärer ska anses vara uppfylld skulle han ha tagit kontakt med bilregistret eller liknande för att försäkra sig om ägandeförhållandena vid förvärvet var sådana som säljaren uppgav att de var. Genom att inte göra det har han inte uppfyllt kravet på aktsamhet och köpet ska därför inte ha utförts i god tro Sammanfattning Detta rättsfall visar på ett tydligt sätt hur GFL som infördes 1986 fick genomslag även i tillämpningen. Det var inte längre möjligt att göra ett godtrosförvärv genom att avstå från att göra en kontroll i bilregistret, även om det hade varit möjligt i vissa fall innan att åberopa god tro. Sett till bilens värde var det också underligt att förvärvaren inte gjorde några större undersökningar kring ägandeförhållandena innan han fullbordade köpet. Slutsatsen i detta fall var att ett godtrosförvärv inte hade skett. 16

22 5.6 T , Svea hovrätt Bakgrund Fallet handlade om ett förvärv av en båtmotor mellan två privatpersoner. Transaktionen skedde före skärpningen av kraven på god tro som infördes år 1999 och målet avgjordes således efter dess äldre lydelse. Förvärvaren hade möt säljaren när denne var och kollade på båtmoterer vid en marina. Säljaren som kom in i samtalet helt plötsligt meddelade att han hade en båtmotor till salu och att det skulle vara möjligt för förvärvaren att se den nästkommande dag. De enades om tid och plats att mötas på. När förvärvaren fick se motorerna och informerades om vilket pris egendomen utbjöds för så ingick de avtal. Förvärvaren begärde att se legitimation från säljaren så att namnet på legitimationen stämde överens med det som stod på kvittot. Några vidare åtgärder för att undersöka ägandeförhållandena vidtogs inte. Det visade sig senare att ID-handlingen som säljaren visat upp varit förfalskad och att personen inte existerade i något register samt att motorerna var stulna från ett bolag Domstolens bedömning Målet avgjordes i hovrätten. Då förvärvet skett innan år 1999 så ställdes det krav på att förvärvaren inte borde ha insett att säljaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Omständigheterna i målet var följande: Förvärvet hade gjorts av en okänd person som förvärvaren möt på en marina dagen innan affären, förvärvaren hade inte frågat säljaren hur han fått tag i båtmotorn, förvärvaren hade heller inte begärt att se något kvitto eller liknande från en tidigare affär eller hur säljaren kommit över egendomen i fråga. Någon adress eller telefonnummer hade förvärvaren inte heller begärt att få vilket var mycket underligt enligt rätten. Förvärvaren kunde därför inte anses ha agerat i god tro Sammanfattning Förvärvet i detta mål gjordes innan den lagändring som skedde år 1999 hade genomförts. I målet syns tydligt hur tingsrätten som första instans ansåg att köparen gjort ett giltigt godtrosförvärv då förvärvaren var i god tro. Detta ändrades dock i hovrätten där det syns tydligt att även en privatperson har en omfattande undersökningsplikt gällande ägandeförhållandena vid förvärv från annan privatperson. En omständighet som var extra besvärande enligt hovrätten var just att köparen inte begärt eller fått varken telefonnummer eller adress till säljaren. Vid en samlad bedömning hade det inte skett ett godtrosförvärv enligt hovrätten. 17

23 Praxis efter införandet av 1999 års skärpning på god tro 5.7 T , Högsta domstolen Bakgrund Fallet handlade om ett förvärv av en bil mellan två privatpersoner där motorfordonet omfattades av ett äganderättsförbehåll från ett finansbolag. Intressant i detta fall är att det avgjordes efter skärpningen kring kravet på god tro som genomfördes Det var klargjort att förvärvaren vid köpet både hade kontrollerat säljarens identitet och kontrollerat bilregistret så att den inte omfattades av någon skuld. Genom kontroll i registret framgick det att bilen haft två stycken ägaren under mycket kort tid strax innan affären. Frågan gällde om förvärvarens undersökningsplikt kring ägandeförhållandena vid köp av annan privatperson med flera ägare under kort tid Domstolens bedömning Tingsrätten fastslog att bilen hade haft två stycken ägare under kort tid och detta skulle leda till en utökad plikt att undersöka ägandeförhållandena. Genom samtal skulle förvärvaren t.ex. kunnat försäkra sig om att bilen inte omfattades av några äganderättsförbehåll. I detta fall hade förvärvaren undvikit att göra detta och detta ledde till att han därför inte kan ha ansetts varit i god tro. Detta framgår av praxis då undersökningsplikten ofta utvidgas vid köp mellan privatpersoner. Förvärvaren hade inte heller begärt att se något köpekontrakt från det tidigare köpet. Dessa omständigheter var sådana att förvärvaren inte har varit tillräckligt aktsam vid köpet och förvärvet hade därför inte skett i god tro. Den dom som meddelades i tingsrätten kom att även fastställas i både hovrätten och Högsta domstolen Sammanfattning Detta fall är ett exempel på den utökning en förvärvare har av sin undersökningsplikt ifall det finns omständigheter som talar för det. Lagen skärptes 1999 från att ha haft borde ha insett till borde ha misstänkt. Här var omständigheten att bilen hade haft två stycken ägare under mycket kort tid. Säljaren hade muntligen endast sagt att bilen var slutbetald varvid köparen godtagit detta. Att inte kontakta någon av de föregående ägarna och fråga om varför de sålt vidare bilen resulterar i att kravet på aktsamhet inte är uppfyllt, inte heller en kontroll i bilregistret räckte i detta fall då äganderättsförbehållet inte fanns registrerat. Denna utökade plikt att undersöka ägandeförhållandena var en nyhet i den skärpning som genomfördes på området. I det aktuella fallet skedde det inte ett godtrosförvärv. 18

24 5.8 T , Svea hovrätt Bakgrund Målet handlade om en förvärvare som hade förvärvat en bil via ett ombud från en näringsidkare men där bilen omfattades av ett äganderättsförbehåll. Bilen hade kommit i näringsidkarens besittning genom ett civilrättsligt avtal som inte hade fullföljts, trots detta hade den ursprunglige ägaren till bilen gett näringsidkaren tillgång till den. Frågan som skulle utredas var ifall förvärvaren hade varit tillräckligt aktsam vid köpet genom att uppfylla undersökningsplikten sett till omständigheterna Domstolens bedömning Målet fick sitt avgörande i hovrätten som gick på tingsrättens linje med ett förtydligande kring just det civilrättsliga avtalet som hade ingåtts mellan den ursprunglige ägaren och näringsidkaren. Förvärvaren hade kontrollerat i registret att näringsidkaren ägde bilen och att den inte var behäftad med någon skuld. Vid köpet stämplade näringsidkaren kvittot med en speciell stämpel för det bolag han företräde. Även om köpet sedan gjorts upp ute på gatan var det ingen omständighet som vid en helhetsbedömning talade mot att ett giltigt godtrosförvärv faktiskt hade utförts. Det avtal som den ursprunglige ägaren och näringsidkaren hade ingått från början fanns ingen skyldighet att upprätta, detta var också en omständighet till att förvärvet skulle godkännas Sammanfattning Av detta fall kan tolkas att ifall en näringsidkare tar med sig en stämpel och står som ägare till den aktuella egendomen ska en privatperson kunna utgå ifrån att denne faktiskt äger rätt att företräda bolaget i form av ställningsfullmakt. Det avtal som den ursprunglige ägaren och näringsidkaren ingick innan lades det extra stor vikt på vid helhetsbedömningen i rätten. Den plikt som en privatperson har att undersöka kring ägandeförhållandena innan ett förvärv utförs sätts ner när det gäller förvärv ifrån näringsidkare. Förvärvet förklarades ha skett i god tro. 19

25 5.9 T , Attunda tingsrätt Bakgrund I detta avgörande handlade det om en privatperson som i god tro förvärvat en lift från en näringsidkare. Kontakten från privatpersonen togs genom en annons på nätet som näringsidkaren hade lagt upp. När sedan affären hade slutförts har det visat sig att näringsidkaren egentligen inte har haft rätt att förfoga över den aktuella egendomen då den egentligen tillhör en annan näringsidkare. Frågan var hur pass omfattande en privatpersons undersökningsplikt kring ägandeförhållandena är vid förvärv från näringsidkare Domstolens bedömning Fallet avgjordes i tingsrätten. Den godtroende köpare hade vid köpet krävt att se säljarens legitimation, tagit reda på vem som har rätt att företräda bolaget, kontrollerat detta i bolagsregistret via bolagsverket och även kontrollerat med polisen samt försäkringsbolag genom att fråga om det fanns några anmälningar kring registreringsnumret eller chassinumret. Det fanns inte heller några misstankar när den godtroende köparen fick se den aktuella egendomen kring säljarens rätt att förfoga över den. Inte heller dess skick eller ålder hade gjort köparen misstänksam. Även omständigheten att köpet gjordes av en näringsidkare gjorde att kraven på att undersöka ägandeförhållandena inte kan utökas. Privatpersonen hade i detta fall gjort ett giltigt godtrosförvärv enligt rätten Sammanfattning Fallet illustrerar på ett väldigt tydligt sätt hur omfattande en privatpersons undersökningsplikt kring ägandeförhållandena vid förvärv från en näringsidkare kan vara. I detta fall har köparen verkligen gjort allt som står till förfogande för att kontrollera omständigheterna vid köpet och garantera sig att inget stått fel till kring äganderätten. Alla de krav som kan uppställas på god tro i 2 2 st GFL är uppfyllda enligt mig. Då fallet endast har avgjorts i tingsrätten ska dess värde som vägledande inte överskattas, det är dock ett mycket bra exempel på när lagen tillämpas på det sätt som den är avsedd för. 20

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

Överlåtelse av löpande skuldebrev

Överlåtelse av löpande skuldebrev Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt fordringsrätt 30 högskolepoäng Överlåtelse av löpande skuldebrev Särskilt om förvärvarens undersökningsplikt Författare: Lina

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR Gäller från 1.1.2011 YL ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR...2 YL 1 VISSA CENTRALA BEGREPP...2 YL 2 INFORMATION SOM SKA LÄMNAS INNAN FÖRSÄKRINGSAVTALET INGÅS...2 2.1 Försäkringsbolagets informationsplikt...2

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/14 Mål nr A 95/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/14 Mål nr A 95/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/14 Mål nr A 95/13 En kommun har hävt ett avtal om tillsvidareanställning efter att en lärare under anställningsförfarandet felaktigt angett att hon var behörig att undervisa i

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

Trafikskadelag (1975:1410)

Trafikskadelag (1975:1410) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Inledande bestämmelser 1 [7401] Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2016 T 3573-14 KLAGANDE Lindorff Sverige AB, 556209-5363 Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm Ombud: Advokat MA MOTPART Sveamalm fastigheter

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2013 B 4262-12 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. ES Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM MOTPART BK

Läs mer

3. Xxxxx Xxxxx ska betala en avgift om 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. Xxxxx Xxxxx ska betala en avgift om 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. SVEA HOVRÄTT Avdelning 03 Rotel 030104 DOM 2016-03-23 Stockholm Mål nr B 9078-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom den 22 september 2015 i mål nr B 8253-15, se bilaga A PARTER (antal tilltalade

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-10-22 ÅM 2012/6701 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren

Läs mer

DOM 2016-05-12 Stockholm

DOM 2016-05-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020102 DOM 2016-05-12 Stockholm Mål nr B 5280-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts deldom den 19 maj 2015 i mål nr B 6463-13, se bilaga A PARTER Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(10) Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1 Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel, d.v.s. ett beslut som kan verkställas av KFM. Förutsättningen

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:136

Regeringens proposition 2014/15:136 Regeringens proposition 2014/15:136 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Prop. 2014/15:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström

Läs mer

Vilket objekt försäkringen gäller för 1. Försäkringen gäller för elektriskt driven rullstol som enligt försäkringsbeskedet är försäkrad i Folksam.

Vilket objekt försäkringen gäller för 1. Försäkringen gäller för elektriskt driven rullstol som enligt försäkringsbeskedet är försäkrad i Folksam. Elrullstol Försäkringsvillkor 1 maj 2010 Vilket objekt försäkringen gäller för 1. Försäkringen gäller för elektriskt driven rullstol som enligt försäkringsbeskedet är försäkrad i Folksam. Var försäkringen

Läs mer

Yttrande i Högsta domstolens mål nr X XXXX-XX

Yttrande i Högsta domstolens mål nr X XXXX-XX Sida 1(9) 2004-09-08 Högsta domstolen Yttrande i Högsta domstolens mål nr X XXXX-XX YTTRANDE Det är inte förenligt med bokföringslagen (1999:1078) att verifiera konto- eller kreditkortsfordringar som under

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2013-02-20 ÅM 2013/0945 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2013-02-04 B 3522-12 Rotel 20 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm RF./. riksåklagaren

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag Lag om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) 7 kap. 1, ändras 1 kap. 1, 2 och 4, 2 kap. 1 1 mom.

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:26

Regeringens proposition 2014/15:26 Regeringens proposition 2014/15:26 Skärpta regler om förverkande av fordon vid trafikbrott Prop. 2014/15:26 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 november 2014 Stefan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 2411-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART AM Ombud: TE SAKEN Företrädaransvar ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt,

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande Rättsavdelningen Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2015-11-03 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande Klagande Riksåklagaren

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1383 av Börje Vestlund (S) Franchising Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2000:226 Utkom från trycket den 9 maj 2000 utfärdad den 19 april 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 709 (NJA 2010:74)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 709 (NJA 2010:74) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 709 (NJA 2010:74) Målnummer: T2618-09 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-12-29 Rubrik: Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:27

Regeringens proposition 2008/09:27 Regeringens proposition 2008/09:27 Ökade möjligheter till andrahandsuthyrning Prop. 2008/09:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 september 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt.

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. HFD 2014 ref 4 Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. Lagrum: 7 och 8 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Inledning Den 1 januari 2005 träder ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

Läs mer

Separationsrätt. vid ogiltig överlåtelse. - En sakrättslig studie ur överlåtarens perspektiv. Separation Law

Separationsrätt. vid ogiltig överlåtelse. - En sakrättslig studie ur överlåtarens perspektiv. Separation Law LIU-IEI-FIL-A--10/00660--SE Separationsrätt vid ogiltig överlåtelse - En sakrättslig studie ur överlåtarens perspektiv Separation Law - Assignor s right to separate the movable property when the assignment

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB

Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB Sida 1(5) Dnr xx-xx 2003-03-31 Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB YTTRANDE XX AB borde ha redovisat en fordran på Socialstyrelsen

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (11) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400), fråga om kundkännedom - skärpta åtgärder och rapporteringskrav enligt penningtvättslagstiftningen. Prövning av fastighetsmäklarens

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) Målnummer: T3602-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2000-11-07 Rubrik: Borgensförbindelse för en konsumentfordran preskriberas tre år

Läs mer

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER...

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER... 1991 rd - RP 49 Regeringens proposition till Riksdagen med iörslag till lagar om ändring av 5 kap. ärvdabalken och 6 lagen om iniöraode av ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL A v sikten med

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 mars 2016 B 2268-15 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPARTER 1. RA Ombud och offentlig försvarare: Advokat BA 2. MM Ombud och offentlig försvarare:

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär Ordbok Bokföring Alla som har ett företag måste varje dag bokföra allt som köps och sälj i företaget. Kvitton ska sparas och skrivas in i en kassabok eller registreras i ett datorprogram. Den som har restaurang,

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Enligt

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Regeringens proposition 1986/87:1

Regeringens proposition 1986/87:1 Regeringens proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m. Prop. 1986/87:1 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 juni 1986.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2007 B 1178-07 KLAGANDE 1. EE Ombud och offentlig försvarare: Advokat AW 2. NH Ombud och offentlig försvarare: Advokat MI MOTPART

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

DOM 2014-05-07 Stockholm

DOM 2014-05-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2014-05-07 Stockholm Mål nr M 11012-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-11-13 i mål nr M 4375-13, se bilaga

Läs mer

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

ANGÅENDE LEGALA VÅRDNADSHAVARE (FÖRÄLDRAR)

ANGÅENDE LEGALA VÅRDNADSHAVARE (FÖRÄLDRAR) Överförmyndaren 1(8) ANGÅENDE LEGALA VÅRDNADSHAVARE (FÖRÄLDRAR) Den 1 juli 1995 ändrades lagen om föräldrars rätt att själva förvalta underårigas tillgångar, men även i fortsättningen är föräldrarna skyldiga

Läs mer

23 Jämkning av ingående moms

23 Jämkning av ingående moms Jämkning av ingående moms, Avsnitt 23 623 23 Jämkning av ingående moms 23.1 Allmänt om bestämmelserna Som ett led i anpassningen av den svenska mervärdesskattelagstiftningen till EG:s sjätte direktiv infördes

Läs mer

Regeringens proposition 1995/96:115

Regeringens proposition 1995/96:115 Regeringens proposition 1995/96:115 En ny lag om domstolsärenden Prop. 1995/96:115 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 november 1995 Lena Hjelm-Wallén Laila Freivalds

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:156

Regeringens proposition 2011/12:156 Regeringens proposition 2011/12:156 Resningsförfarandet i brottmål återupptagande av förundersökning och rätt till biträde Prop. 2011/12:156 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2007 Nyamko Sabuni Anne Kuttenkeuler (Justitiedepartementet)

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) Målnummer: Ö1002-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-10-10 Rubrik: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka,

Läs mer

Skuldtäckning vid bodelning

Skuldtäckning vid bodelning Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt Skuldtäckning vid bodelning En analys av 11 kap 2 äktenskapsbalken Författare: Lamija Cuprija Handledare: Professor

Läs mer

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:23

Regeringens proposition 1994/95:23 Regeringens proposition 1994/95:23 Ett effektivare brottmålsförfarande Prop. 1994/95:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 september 1994 Carl Bildt Gun Hellsvik (Justitiedepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2005 T 2362-01 KLAGANDE 1. MR 2. LR Ombud för båda: advokaten HW MOTPART JW Ombud: advokaten MG SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen?

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 NFT skadeståndslagen? 1/2006 Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? av

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 september 2011 T 4062-09 KLAGANDE BÅ Ombud: Jur.kand. KG MOTPART Karolinska Institutet, 202100-2973 Box 4064 141 04 Huddinge Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Anståndsreglerna dags för förändring?

Anståndsreglerna dags för förändring? ly n d a ondrasek ol o f s s o n & karl-johan nörklit Anståndsreglerna dags för förändring? Anståndsreglerna innebär att anstånd med betalning av skatt ska beviljas bland annat om utgången i det underliggande

Läs mer

90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13

90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13 1 Till Högsta Domstolen Klagande: Ombud Motpart: Peter Lahdo 90 03 20 1952 f.n häktet Örebro Advokat Nils Uggla, Box 3098, 103 61 Stockholm, Tel: 08-20 59 00. Riksåklagaren Överklagad dom: Svea Hovrätts

Läs mer

Allriskförsäkring Särskilda Föremål

Allriskförsäkring Särskilda Föremål 4dc8503e-86d5-4fb1-a0c0-a2bce12b5070 Allriskförsäkring Detta villkor är numrerat efter ett system som lämnar utrymme för anpassningar till försäkrad verksamhet och vald försäkringsomfattning. Detta medför

Läs mer

Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist

Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist - Om problem och lösningar Isac Jonsson Examensarbete i arbetsrätt, 30 hp Examinator: Catharina Calleman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 april 2016 T 5829-14 KLAGANDE LW Ombud: Jur.kand. AK och jur.kand. BC MOTPART Uppsalahem Aktiebolag, 556137-3589 Box 136 751 04 Uppsala

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83) Målnummer: Ö803-02 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2002-12-27 Rubrik: Lagrum: En fordran på TV-avgift har ansetts tillkomma det allmänna

Läs mer

SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 2006-09-12 Dnr 389/06 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Översyn av atomansvaret (SOU 2006:43) Dnr M2006/1947/R Inledning Med

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2006-09-26 Uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Skriftlighetskravet... 4 5. Uppdragsavtalets innehåll... 4 5.1 Uppdragets

Läs mer

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:

Läs mer

Lagrådsremiss. Domstolarnas handläggning av ärenden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Domstolarnas handläggning av ärenden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Domstolarnas handläggning av ärenden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 31 mars 2011 Beatrice Ask Helena Swenzén (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1 (10) Rättslig styrning INSTRUKTION 2010-03-11 RCI 03/2010 Rättschefens rättsliga ställningstagande angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1. Bakgrund Migrationsöverdomstolen

Läs mer

SÄRSKILT VILLKOR ANSVAR OCH RÄTTSSKYDD. Särskilt villkor. Ansvar & Rättsskydd 2012-01-01. Gäller fr.o.m. 2012-01-01

SÄRSKILT VILLKOR ANSVAR OCH RÄTTSSKYDD. Särskilt villkor. Ansvar & Rättsskydd 2012-01-01. Gäller fr.o.m. 2012-01-01 SÄRSKILT VILLKOR ANSVAR OCH RÄTTSSKYDD Särskilt villkor 2012-01-01 Ansvar & Rättsskydd Gäller fr.o.m. 2012-01-01 Ansvar- & Rättsskyddsförsäkring för Kennelverksamhet... 4 Ansvarsförsäkring... 4 Försäkrad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-12-01. Straff för överträdelser av EU-regler om kemikalier

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-12-01. Straff för överträdelser av EU-regler om kemikalier 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-12-01 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Straff för överträdelser av EU-regler om kemikalier

Läs mer

Föreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Staertesjoen. Styrelsens har sitt säte i Stockholm.

Föreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Staertesjoen. Styrelsens har sitt säte i Stockholm. Föreningens Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Staertesjoen. Styrelsens har sitt säte i Stockholm. Ändamål och verksamhet 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2015 Ö 4228-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Emtunga Offshore AB:s konkursbo,

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

Vunnit eller förlorat? det är frågan

Vunnit eller förlorat? det är frågan SKATTENYTT 2005 699 Erik Klinton Vunnit eller förlorat? det är frågan I artikeln behandlas ett fall där Regeringsrätten prövade frågan om den skattskyldige förlorat i kammarrätten trots att de i domslutet

Läs mer

kontraktsrätten i Sverige samt utformningen av de allmänna - Besiktningens rättsverkan; 1989, 1997 och 2002

kontraktsrätten i Sverige samt utformningen av de allmänna - Besiktningens rättsverkan; 1989, 1997 och 2002 Bergensymposiet i entreprenadrätt 11 och 12 november 2013 Torgny Håstad, f.d. domare i Högsta domstolen, professor i civilrätt vid Uppsala universitet 1. Några synpunkter på entreprenadrättens förhållande

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:192

Regeringens proposition 2009/10:192 Regeringens proposition 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Prop. 2009/10:192 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 april 2010

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS. Ombud för 1 4: Advokat JS

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS. Ombud för 1 4: Advokat JS Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS Ombud för 1 4: Advokat JS MOTPART Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad Ombud:

Läs mer

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2

Läs mer