INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET INLEDNING... 4
|
|
- Roland Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A /09 1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET INLEDNING DISPOSITION SAMMANFATTNING AV RESULTATET ORGANISATION POLISMYNDIGHETENS MEDARBETARE KÄRNVERKSAMHET OPERATIVE CHEFEN HAR ORDET BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE (BF)...10 MISSHANDEL UTOMHUS...11 INBROTTSSTÖLD I BOSTAD...12 SKADEGÖRELSE...13 TRAFIKSÄKERHET...13 PERSONSÄKERHETSARBETE...14 GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE VERKSAMHET...16 KRISBEREDSKAP UTREDNING OCH LAGFÖRING (UL)...17 BROTTSOMRÅDE MISSHANDELSBROTT...18 TILLGREPPSBROTT...19 SKADEGÖRELSE...20 BROTT I NÄRA RELATIONER...20 KRIMINALTEKNIK SERVICE KÄRNVERKSAMHET MED LOKALT FOKUS...23 KROGKONTROLL...23 LEDNING AV ORDNINGSVAKTSVERKSAMHET...24 UNGDOMSBROTT...25 NARKOTIKABROTT LOKALT MÅL...26 LOKALT UTREDNINGSMÅL...27 ORDNINGSBOT GEMENSAM VERKSAMHET CHEFEN STAB OCH FÖRVALTNING HAR ORDET KOMPETENSFÖRSÖRJNING KOMMUNIKATION SÄRSKILT ÅTAGANDE FINANSIERING
3 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET Polismyndigheten Dalarna redovisar nu sin första officiella verksamhetsberättelse. Att sammanfatta verksamhetsåret 2008 är inte alldeles enkelt eftersom polisarbetet inrymmer så mycket, stort som smått, från dramatiska händelser till vardagligt rutinarbete har inte saknat dramatik. De grova brotten har tyvärr i hög grad präglat vår tillvaro. Under stora delar av året riktades massmediernas och allmänhetens intensiva intresse mot oss i Englaärendet. Tragiken i hennes öde får inte undanskymma det faktum att vi som polismyndighet hanterade både eftersöket och förundersökningen på ett mycket professionellt sätt. Händelserna kring utredningen och kopplingen till ett annat uppmärksammat mordfall gav dock en bitter eftersmak på grund av den jakt efter syndabockar som följde och som ännu inte är avslutad. Under 2008 har vi också visat att vi framgångsrikt kan angripa grov och organiserad brottslighet. Under året avslutades det s.k. Kennet-ärendet med rekordbeslaget 404 kg hasch i en långtradare. Vi lyckades också i samverkan med andra myndigheter avbryta pågående grov ekonomisk brottslighet kopplad till mc-miljön i det s.k. Rifum-ärendet. De båda utredningarna är skolexempel på hur den grova organiserade brottsligheten ska bekämpas och de ligger helt i linje med den mobilisering mot denna brottslighet som regeringen proklamerat under året. Det är mycket glädjande att vi ligger i framkant i den satsningen. De spektakulära exemplen är bara toppen på ett isberg av bra arbete över hela det polisiära fältet. Det är lätt att glömma allt som sker i det tysta, det gäller alla verksamhetsgrenarna, brottsförebyggande verksamhet, utredning/lagföring och service. Verksamhetsresultatet har tydligt förbättrats under året. Allmänheten har rätt att ställa stora krav på oss och vi lever upp till de flesta. Tyvärr kommer det inte alltid fram i offentligheten. Den massmediala debatten känns därför ibland onyanserad och orättvis. Vi måste dock tåla insyn och konstruktiv kritik. Det visar trots allt vilken betydelse vi har för allmänheten som en av de viktigaste aktörerna i det svenska välfärdssamhället. Det förpliktar. Under året har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts i samverkan mellan arbetsgivare och personal. Vid årsskiftet sjösattes en ny organisation. Förändringarna är inget självändamål, de är nödvändiga för att vi ska få bättre förutsättningar att bedriva en bra verksamhet inom de ekonomiska ramar vi fått. Samtidigt fortsätter den omfattande nyrekryteringen av poliser. Det gör att vi har anledning att se ljust på framtiden. Sten-Olov Hellberg 3
4 1 INLEDNING Av Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar för framgår att polismyndigheterna ska upprätta en verksamhetsplan för Vidare ska myndigheterna redovisa en verksamhetsberättelse över utfallet av planeringen till Rikspolisstyrelsen senast den 1 mars Av verksamhetsberättelsen ska det framgå vilka resultat myndigheterna uppnått och bidragit med utifrån Rikspolisstyrelsens tilldelade gemensamma nationella mål. Resultat ska även redovisas över polismyndigheternas lokala mål, som framgår av respektive verksamhetsplan. Parallellt med den prioriterade verksamhet som lyfts fram i en verksamhetsplan så pågår annan verksamhet som en polismyndighet är skyldig att eller bör bedriva för att fullfölja sitt uppdrag. Det är upp till varje polismyndighet att i sin berättelse omnämna den verksamheten. 1.1 Disposition Verksamhetsredovisningen följer i stort den struktur som polismyndigheten Dalarnas verksamhetsplan för 2008 är uppbyggd på. Efter att länspolismästaren inledningsvis haft ordet följer en kortare Inledning. Därefter beskrivs resultaten avseende verksamhetsområdena Kärnverksamhet och Gemensam verksamhet 1 och avslutningsvis följer en beskrivning av verksamheten utifrån Särskilda åtaganden och avsnittet Finansiering. I inledningen beskrivs, förutom dispositionen, kortfattat en sammanfattning av resultatet under 2008, en organisationstablå presenteras och personalstatistik redovisas. Underrubrikerna i de två verksamhetsområdena har i sin tur avsnitt som har valts efter de mål och prioriteringar som beslutats av polisstyrelsen genom 2008 års verksamhetsplan för polismyndigheten Dalarna. Uppföljning redovisas för mål som är tydligt mätbara (kvantitativa) men där detta inte går görs en beskrivning och en bedömning av förhållanden som är väsentliga för önskad utveckling av verksamheten. Vissa av de myndighetsövergripande målen har brutits ner på olika enheter/områden utifrån lokala problembilder. Utgångspunkten för verksamhetsberättelsen är en beskrivning över hur polismyndigheten som helhet lyckats med sin måluppfyllelse. (Enheternas måluppfyllelse redovisas inte här). Avslutningsvis redovisas Särskilda åtaganden. Åtagandet mellan rikspolischefen och länspolismästaren, A , presenteras och redovisas i de delar som varit aktuella under verksamhetsåret I avsnittet Finansiering hänvisas till det arbete som pågår inom myndigheten för en ekonomi i balans. 1 Kärnverksamhet och Gemensam verksamhet är basen i polisens verksamhet. Kärnverksamhet är ett samlingsnamn för den brottsförebyggande verksamheten (BF), utredning och lagföring (UL) samt extern service (SE). BF-verksamheten är till stor del den yttre polisiära verksamheten medan UL till största delen utgörs av den inre utredande verksamheten. SE är exempelvis verksamhet som bedriv i kontaktcenter, receptioner och vid tillståndsärenden. Gemensam verksamhet är verksamhetsstöd eller intern service för kärnverksamheten till exempel ekonomi, medarbetarfokus och HR-frågor. 4
5 1.2 Sammanfattning av resultatet För verksamhetsgrenen brottsförebyggande verksamheten gäller att de anmälda brotten har ökat i Dalarna under Som framgår av diagram 1 nedan är dock ökningstakten lägre i Dalarna än i landet som helhet. Totalt anmälda brott % ,2% D a la rn a s lä n Borlänge kommun Hela landet ,5% prel Diagram 1. Utvecklingen sedan år 2000 av totalt anmälda brott i landet, Dalarna och Borlänge kommun. Flest brott anmäls i samordningsområde Borlänge följt av område Falun. Här återfinns ungefär hälften av den anmälda brottsligheten. Malung är det område där minst antal brott anmäls. Särskilt glädjande är att den anmälda brottsligheten i Borlänge ökar mindre än i Dalarna totalt. Tendensen är densamma i Falun. Leksand, Rättvik och Malung (Sälen) är områden där antal anmälda brott ökat mest, och brottsligheten i dessa 3 områden varierar med turistströmningarna. Leksand och Rättvik har markanta toppar (anmälda brott) under sommarmånaderna och Sälen under vintersäsongen. Efter en nedgång under 2007 har myndigheten återhämtat verksamhetsutfall inom verksamhetsgrenen utredning och lagföring. Antalet ärenden som redovisades till åklagaren 2008 jämfört med 2006 har ökat, men eftersom antalet inkomna ärenden ökade i större utsträckning minskade andelen redovisade ärenden. Flest antal ärenden redovisas i områdena Borlänge/Falun. Tillgrepps och skadegörelsebrott är den kategori där flest ärenden redovisas. 5
6 I nedan diagram visas utvecklingen av ärendeflöden i myndigheten under perioden Ärendeflöden ,0% ,0% ,0% 10,0% Ink. ärenden Nedlagda grund 25 Red till åkl Andel red t. åkl Andel öppna av ink ,0% ,0% Diagram 2. Utvecklingen sedan 2003 av vissa ärendeflöden i myndigheten Sammantaget antyder utfallet att polismyndigheten Dalarnas åtgärder att utveckla och förbättra verksamhetsutfallet under senare år och 2008 gett utslag i verksamhetsresultatet. Samverkan internt och externt har utvecklats under året där arbetet med restaurangmiljö (krogkontroll och ordningsvakter) kan lyftas fram, tydlig ledning och styrning där arbetet utifrån ett myndighetsperspektiv är framträdande, chefsutveckling där arbetsgivarrollen och ledningskommunikation har fortsatt att utvecklas under året för att myndigheten ska nå bra resultat. Utbildningsinsatser har genomförts för våra medarbetare och baskunskapen inom området kriminalteknik har ökat vilket antyder en ökad förmåga i myndigheten att genomföra kriminaltekniska undersökningar vilket leder till att fler brott kan klaras upp. Under året har polismyndighetens arbete mot den grova och systemhotande brottsligheten varit fortsatt framgångsrik där medlemmar i och personer med koppling till den kriminella mc-sfären lagförts för bland annat grov ekonomisk brottslighet. 1.3 Organisation Länspolismästaren är polismyndighetens chef. Ansvarsfördelningen mellan länspolismästaren och polisstyrelsen framgår av polisförordningen (1998:1558) 3 kap Den gemensamma verksamheten eller stab och förvaltningsavdelningen är den interna stödverksamheten med enheterna; utrustning/inköp, ekonomi, personal, rättsenhet och enheten för analys/planering/information. Verksamheten leds av stabschefen. Kärnverksamheten leds av den operative chefen som till sitt stöd har planeringsenheten och kriminalunderrättelsetjänst, KUT. Kärnverksamheten delas in i en ordningsavdelning för brottsförebyggande verksamhet, och en kriminalavdelning för utredning/lagföring. Avdelningscheferna har linjeansvar för respektive gren, både geografiskt indelade områden/rotlar samt myndighetsgemensamma rotlar som är indelade efter funktion. 2 Polisstyrelsen ska bland annat tillse att regering och riksdags riktlinjer och prioriteringar för polisverksamheten avspeglas i polismyndighetens verksamhet. Att arbetet bedrivs effektivt och rättssäkert. Polisstyrelsen avgör även viktiga frågor om planering, ekonomi och organisation. 6
7 I organisationsschemat nedan symboliseras detta med en blå och en grön sida. Ansvaret för extern service finns under den blå sidan där receptionernas tillgänglighet bestäms i respektive samordningsområde. Verksamheten vid områdena/rotlarna leds av en chef. Figur 1. Polismyndigheten Dalarnas organisation under verksamhetsåret Polismyndighetens medarbetare Polismyndigheten hade 611 anställda medarbetare vilket kan jämföras med 617 anställda Ungefär 55 % av medarbetarna har sina arbetsplatser i polishusen Falun och Borlänge. Samordningsområde Malung är till antal medarbetare den minsta arbetsplatsen, ungefär 40 medarbetare. Av de övriga områdena har Mora flest medarbetare följt av Avesta och Ludvika. I slutet av året var 454 anställda som poliser och 157 hade anställning i civil tjänst. Andelen kvinnor totalt var ungefär 36 % och andelen kvinnliga poliser var 23 %. Flest medarbetare finns sammantaget i åldersgrupperna år och år (totalt 212 st) med ett minskat antal medarbetare mot yngre åldersgrupper. I åldersgruppen år fanns 4 medarbetare vid utgången av De flesta medarbetarna finns inom kärnverksamheten. 7
8 Av nedan diagram (3-7) och tabeller framgår en sammanfattad bild av medarbetarstatistik Kvinnor Män 10 0 Civ ilans tällda Polis er Civ ila n s tä lld a Po lis e r Kvinnor Män Diagram 3. Antal anställda fördelat på kategori och kön. Diagram 4. Andel kvinnor och män per kategori Kärn Ledning Stöd Kär n Ledning Stöd 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Diagram 5. Antal anställda per kompetenskategori och kön. Diagram 6. Andel anställda per kompetenskategori och kön år år år år år år år år år år 65- år Civilanst Poliser Diagram 7. Åldersstruktur uppdelat på civilanställda och poliser. 8
9 2 KÄRNVERKSAMHET 2.1 Operative chefen har ordet Året har kännetecknats av förbättrade resultat och offensiva insatser. Tyvärr har vi dessutom återigen drabbats av grov våldsbrottslighet, inte minst Engla ärendet. Stora evenemang och högtidsfiranden har dessutom belastat myndigheten. Under senare delen av året har organisationsutvecklingsarbetet i någon mån sannolikt påverkat verksamheten i negativt hänseende. Till detta kommer en synnerligen bekymmersam ekonomisk situation vilket också påverkat negativt genom anställningsstopp avseende såväl poliser som civilanställda. Skälen till att verksamhetsresultaten ändå har förbättrats kan vara svåra att identifiera. All forskning pekar dock på tydliga planerings- och uppföljningsrutiner som viktiga framgångsfaktorer för all verksamhet. Under 2008 har myndigheten utvecklat såväl förmågan till planering som rutiner för uppföljning vilket enligt mitt förmenande positivt bidragit till verksamhetsresultaten. Detta återspeglas i såväl den brottsförebyggande som den utredande verksamheten. Myndigheten har aktivt utvecklat verksamheten utifrån såväl PUM (polisens underrättelsemodell) som PNU (polisens nationella utredningskoncept). En tydlig struktur och klara ansvarsförhållanden för VPOP (verktyg för planlagt operativt polisarbete) har utformats och delvis arbetats in vilket över tid kommer att medföra en ökad förankring och förståelse för systemet bland all personal. Vi fortsätter att forma verksamheten utifrån de två huvudinriktningarna Brottsoffer och Gärningsmän. Avseende den förstnämnda inriktningen har vi utvecklat förmågan vad gäller SARAbedömningar, personsäkerhetsarbete generellt, samt uppföljning därav. Vad gäller Gärningsmän har myndigheten etablerat en tydlig struktur med s k topplistor i fokus vartill åtgärder kopplas till de individer som listats. Vissa insatser har varit synnerligen framgångsrika. Som exempel kan nämnas operation RIFUM 3 med 16 lagförda varav en var presidenten för Red Devils Falun. Under senare delen av verksamhetsåret har samverkan i det nya polisiära samverkansområdet Bergslagen (Dalarna, Värmland, Örebro) intensifierats. Myndigheten har satsat på utbildning i förhållandevis stor skala genom bland annat bastaktikutbildning, drogtecken och olika ledarskaps- och chefsutbildningar. Anders Landén 3 RIFUM-Rakt I Fickan Utan Moms, insats riktad mot grov ekonomisk brottslighet i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, kronofogden, skattemyndigheten och internationella åklagarkammaren. Projektet har delvis finansierats och kunnat genomföras av myndigheten genom medel som avsätts av Operativa rådet i den särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet som löper mellan åren
10 2.2 Brottsförebyggande arbete (BF) Anmälda brott per inv %-utv jfr 2007 %-utv jfr 2006 Brottsområde % 1% Våldsbrott % 14% varav misshandel utomhus % 13% varav vålds och sexualbrott mot % 8% kvinna varav vålds och sexualbrott mot barn % 36% Övriga brott mot person % 24% Tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp % -7% varav inbrott i bostad % 8% Skadegörelsebrott % 8% Brottsområde % 8% Narkotikabrott % 26% Trafikbrott % 1% Brottsområde % 42% Ekobrott % 38% Bedrägeribrott % 87% Butikstillgrepp % 24% Övriga brott mot brottsbalken % 23% Övriga brott mot specialstraffrättsliga % 15% lagar Totalt % 8% Tabell 1. Utvecklingen av anmälda brott per inv. i Dalarna Av tabell 1 framgår att den anmälda brottsligheten ökat med 8 % 2008 i förhållande till Antalsmässigt kan den största ökningen härledas till brottsområde 3 och inte minst till bedrägeribrotten. Den sedan ett antal år rådande trenden med minskande tillgreppsbrott och ökande våldsbrott håller i sig. Sannolikt spelar medborgarnas anmälningsbenägenhet en roll i båda trenderna. Å ena sidan kan det vara så att toleransen mot våld minskar, vilket leder till fler anmälningar om våldsbrott, medan den upplevda svårigheten att komma i kontakt med polisen kan leda till att man underlåter att anmäla bagatellartade tillgreppsbrott, där skadan inte överstiger eventuell självrisk för försäkring. Utvecklingen inom brottsområde två speglar ingen problembild, utan är mera en indikation på polisen prioriteringar, då det oftast är polisen själv som initierar brottsanmälan. Inom brottsområde tre genereras brotten i huvudsak genom aktiviteter hos andra myndigheter eller organisationer, t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan (bidragsbrott mot välfärdssystemen) och vaktbolag (butikskontrollanter). Av diagram 8 nedan framgår fördelningen utifrån kommun och prioriteringsordning av upprättade händelserapporter (HR). Tyngdpunkten ligger också i detta avseende i Falun/Borlänge området. Under 2008 upprättades drygt HR. Den enskilt vanligaste händelsekoden är Kontroll person/fordon, med ca 23% av alla HR. 10
11 14% 0% 10% Prioritet 2% 9% 65% HR per kommun: Avesta Borlänge Falun Gagnef 789 Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro 818 Älvdalen Ej definierat 564 Andra län 365 Diagram 8. Andelen HR utifrån prioritet 1-6 samt antalet HR fördelade utifrån större orter i Dalarna. Misshandel utomhus Mål Antalet misshandel utomhus ska vid utgången av år 2008 understiga 1000 brott. Bedömning av måluppfyllelse Myndigheten har inte fullt ut nått målet Misshandel utomhus per kommun: Avesta 73 Borlänge 261 Falun 199 Gagnef 11 Hedemora 71 Leksand 55 Ludvika 143 Malung 43 Mora 57 Orsa 27 Rättvik 48 Smedjebacken 27 Säter 23 Vansbro 11 Älvdalen 20 Diagram 9. Antalet anmälda brott år samt fördelning per kommun år Under de senaste åren har begreppet Våld i offentlig miljö utgjort ett prioriterat område att jobba emot. Motsvarande begrepp finns dock inte bland brottskoderna eller någon annan nomenklatur i polisens system. Den möjlighet som står till buds för att följa upp utvecklingen är att mäta antalet anmälda misshandelsfall utomhus, mot män och kvinnor över 15 år. 11
12 Orsakerna till förändringar över tid kan dock vara vanskligt att ange, då både ökningar och minskningar, åtminstone på specifika platser, skulle kunna förklaras med polisiär närvaro. Under året har flera planerade insatser med polisiär närvaro genomförts för att minska våldet i den offentliga miljön. Polismyndighetens satsning på en säkrare krogmiljö kan även den ha betydelse för att våld i offentlig miljö minskat jämfört med Inbrottsstöld i bostad Mål Antalet inbrottsstöld i bostad inklusive fritidshus och källare/vind vid utgången av år 2008 understiga 1100 brott. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har inte nått målet Inbrottsstöld i bostad per kommun: Avesta 170 Borlänge 235 Falun 155 Gagnef 52 Hedemora 80 Leksand 38 Ludvika 113 Malung 45 Mora 54 Orsa 33 Rättvik 22 Smedjebacken 41 Säter 46 Vansbro 29 Älvdalen 20 Diagram 10. Antalet anmälda brott år samt fördelat per kommun år Drygt hälften av de anmälda bostadsinbrotten sker i villa eller radhus, övriga i lägenheter. Indikationer finns om att ökningen 2008 delvis kan förklaras med ökat inslag av kringresande specialister. Detta antyds till viss del av att ökningen till stora delar finns i norra, västra och södra Dalarna där den polisiära närvaron är mindre frekvent samt att befolkningstätheten är glesare än i de centrala och östra delarna av Dalarna. 12
13 Skadegörelse Mål Antalet skadegörelsebrott ska vid utgången av år 2008 understiga 3500 brott. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har inte nått målet även om en markant förbättring mot 2007 framgår av nedan diagram Skadegörelse per kommun: Avesta 371 Borlänge Falun 770 Gagnef 54 Hedemora 248 Leksand 160 Ludvika 243 Malung 140 Mora 242 Orsa 87 Rättvik 115 Smedjebacken 80 Säter 151 Vansbro 48 Älvdalen 84 Diagram 11. Antalet anmälda brott år samt fördelat per kommun år 2008 Trafiksäkerhet Mål för trafiksäkerhetsarbetet: Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Bedömning av måluppfyllelse. Målet har till fullo uppnåtts. Dödade personer i vägtrafikolyckor i Dalarna Svårt skadade personer i vägtrafikolyckor i Dalarna Diagram 12. Utvecklingen av dödade personer i vägtrafikolyckor i Dalarna Diagram 13. Utvecklingen av skadade personer i vägtrafikolyckor i Dalarna. 13
14 Målet för myndighetens trafikövervakningsverksamhet är ökad trafiksäkerhet, d.v.s. färre personer skadade och döda i trafiken. Det är också trenden de senaste åren enligt Vägverkets statistik, och sannolikt har vår verksamhet bidragit i någon utsträckning. Ett viktigt medel för att nå trafiksäkerhetsmålet är de fordons- och förarkontroller blåskontroller LAU (Lagen om alkoholutandningsprov)-tester samt drogkontroller, som genomförs. Trots en i det närmaste fördubbling av målet för ett par år sedan lyckas våra medarbetare med råge nå det. Antalet ertappade drograttfyllerister ökar kontinuerligt och har näst intill fördubblats sedan år 2002, då 125 misstänkta personer anträffades har 246 personer misstänkts för drograttfylleri. Myndighetens satsning på utbildning i tydliga tecken (drogpåverkan) ger resultat Borlänge Falun Antal drograttfylleri Avesta Hedemora Ludvika Mora Säter Smedjebacken Malung Orsa Gagnef Rättvik Leksand Diagram 14. Ertappade drograttfyllerister i Dalarnas kommuner samt utfall av blåskontroller och positiva prov (rattfylleri). Personsäkerhetsarbete Personsäkerhetsarbetet vänder sig mot bevispersoner (målsäganden, vittnen osv) och mot myndighetens medarbetare och andra personer i rättskedjan. Arbetet som vänder sig till bevispersoner hanteras på olika nivåer/enheter i organisationen. Ärenden som gäller skydd av medarbetare handläggs av verksamhetsskyddet, som ingår i rättsenheten. Om bevispersoner utsätts för hot uppmärksammas detta genom ett ärende eller annan händelse. Initiala bedömningar görs enligt olika modeller, exempelvis SARA, PATRIARK och SAM 4. Utifrån utfallet av bedömningarna kan ytterligare åtgärder bli aktuella som benämns stödjande verksamhet. Brottsoffersamordning, rådgivning och motivationssamtal är några av de viktigaste åtgärderna som vidtas. Den här verksamheten utgörs till stor del av stöd från medarbetare som redan finns i eller runt ett ärende eller händelse. Är inte detta tillräckligt skydd initieras en strukturerad hot och riskbedömning. Utfallet här kan utmynna i behov av exempelvis skyddstelefon eller säkerhetssamtal som är nästa nivå i personsäkerhetsarbetet, det lokala personsäkerhetsarbetet. Ärenden där säkerhetssamtal initieras handläggs av kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) och benämns lokalt personsäkerhetsarbete. I ärendet kan den som är utsatt för hot förses med ytterligare tekniskt skydd eller beroende på en förhöjd risk erbjudas åtgärden skyddat boende. Bedöms inte detta som en tillräcklig åtgärd initieras åtgärden särskilt personsäkerhetsarbete i samverkan med andra myndigheter. 4 SARA är en modell att bedöma framtida risk för partnervåld, PATRIARK för framtida hedersrelaterat våld och SAM är modell för bedömning av framtida risk för stalking (förföljelse). Modellerna är lika till sitt utformande. Älvdalen LAU Mål: Utfall: Måluppfyllelse: 117 % Antal positiva: 533 Positiva i %: 0,7 % Antal ärenden
15 Mål för lokalt personsäkerhetsarbete, bevispersoner. Personsäkerhetsarbetet ska före utgången av år 2008 ge Polisen en god förmåga att skydda bevispersoner som deltar i rättsprocessen och deras närmaste anhöriga från angrepp, vilket ska främja allmänhetens vilja att anmäla grova brott. Bedömning av måluppfyllelse. Polismyndigheten Dalarna har förmåga att skydda bevispersoner. Ytterligare åtgärd krävs för en god förmåga. Polismyndigheten har rutiner för att skydda bevispersoner inom ramen för lokalt personsäkerhetsarbete. Under året har operative chefen fungerat som beslutsfattare i dessa ärenden. Chefen KUT har varit föredragande och samordnare av de åtgärder som vidtagits. Ytterligare en person har under året varit ansvarig för strukturerade hot och riskbedömningar. Vid KUT-enheten finns två medarbetare som är utsedda att ansvara för säkerhetssamtal (ersättare finns). Två medarbetare är kontaktpersoner gentemot enheten för särskilt personsäkerhetsarbete. Strukturerade hot och riskbedömningar genomförs enligt PUM 5 -konceptet. Under 2008 har arbete pågått med att i organisationen utse handläggare för de olika ärendena. Inget beslut har tagits men ett förslag är framarbetat. Varje enskilt ärende kan vara resurskrävande och kräver närvaro vilket inte alltid harmoniserat med tidigare rutin med handläggare på olika enheter. Speciellt viktigt med en fungerande rutin med handläggare är skyddsarbetet kring personer som inte har skyddat boende. Under året har 19 ärenden initierats inom ramen för lokalt personsäkerhetsarbete. Åtgärderna efter säkerhetssamtal har varierat. Någon har inte velat medverka. I något fall har skyddspersonen själv ordnat eget boende. En del fall har mynnat ut i att inga skyddsåtgärder vidtagits. I ett hedersrelaterat fall har sociala myndigheter gått in och ordnat skyddat boende. I ett fall har bedömningen varit förhöjd risk med vidtagna skyddsåtgärder som följd. Inget fall har under året gått vidare till enheten för särskilt personsäkerhetsarbete. Samverkan har under året bedrivits med andra polismyndigheter inom ramen för Region Mitt för erfarenhetsutbyte. Nätverket finns kvar men ett mer intimt samarbete har inletts i samverkansområde Bergsslagen och därmed avsedda polismyndigheter. Vanligt vid händelser som är hedersrelaterade är att kommun och socialtjänst går in och garanterar skyddat boende. Samverkan med kommuner bör utvecklas ytterligare inom ramen för lokalt personsäkerhetsarbete. Mål för skydd av medarbetare och andra personer i rättskedjan. Myndigheten ska under 2008 ta fram rutiner för att på ett effektivt sätt möta hot mot myndighetens medarbetare och övriga hotade personer i rättskedjan. Bedömning av måluppfyllelse. Polismyndigheten har inte nått målet när det gäller de nya riktlinjerna från RPS. Polismyndigheten har sedan tidigare utarbetade rutiner för skydd av medarbetare och andra personer i rättskedjan. Däremot har polismyndigheten inte lyckats implementera rikspolisstyrelsens nya riktlinjer för skydd av medarbetare Vägledning Skydd av medarbetare. Under året har arbete pågått angående ansvarsfördelningen mellan Verksamhetsskyddet och KUT när det gäller personsäkerhet kontra skydd av medarbetare. 5 PUM står för polisens underrättelsemodell och är nationellt enhetlig övergripande ledning och styrningsmodell. 15
16 KUT har under året handlagt de ärenden som aktualiserats, fyra inom den egna organisationen och ett ärende vid åklagarmyndigheten. Åtgärder som vidtagits är skyddssamtal, ronderingar samt larmtelefon. Samverkan sker med omkringliggande polismyndigheter (region mitt) samt aktuella myndigheter i rättskedjan. Samverkan med kriminalvården har ökat och speciellt efter att fångvårdsanstalten Salberga i Sala startat upp sin verksamhet. Hot mot personal förekommer. Erfarenhet av samverkan med kriminalvården visar att en gemensam enhetlig bedömning enligt hot och riskanalys är viktig. Grov organiserad och systemhotande verksamhet För 2008 rapporterade alla polismyndigheter utom en tecken på grov organiserad brottslighet. I Dalarna fanns under året strukturerade kriminella gäng med undergrupper av löst sammansatta kriminella nätverk. Insatser har företrädelsevis riktats mot en procents sfären (MC-miljön). Tidigare år och under 2007 har polismyndigheten genomfört flera framgångsrika insatser mot MC-miljön vilket lett till att i vart fall en grupperings (Bandidos) verksamhet och medlemsantal varit blygsamt under Insatser har 2008 riktats mot den andra framträdande grupperingen i Dalarna. Projektet RIFUM ledde till att huvudmannen och två medlemmar från MC-grupperingen lagfördes varav huvudmannen fick ett kännbart flerårigt fängelsestraff. Totalt lagfördes 16 personer i projektet där flera av dessa bor i Dalarna och har anknytning till MC-grupperingen. En undergruppering till en av de två framträdande grupperingarna har upplösts genom att samtliga medlemmar (7-8 st) under året lagförts för olika typer av brott. Genom polismyndighetens medarbetares insats gjordes ytterligare ett lyckosamt tillslag på centralstationen i Stockholm där fem kilo amfetamin beslagtogs och inblandade personer lagfördes. Vid polismyndighetens KUT-enhet finns en samordnare som fångar upp och sammanställer information och underrättelser om den grova organiserade brottsligheten. Operative chefen och operativa ledningsgruppen fattar beslut om insatser och personaluttag för dessa insatser. Under projektet RIFUM deltog exempelvis 90 medarbetare på ett eller annat sätt i tillslag mot olika adresser i Dalarna och på andra platser utanför länet. Samordnaren samverkar med och har informationsutbyte med omkringliggande län. Under 2008 har detta skett veckovis. Under året har samordnaren deltagit i ett två dagars nationellt seminarium anordnat av Rikskriminalpolisens nationella underrättelsecentra med syfte att utbyta information och erfarenheter om den grova organiserade brottsligheten. Även deltagare från Norge och Danmark finns med. Samordnaren fungerade även som föreläsare vid detta tillfälle. Samverkan sker externt med kronofogden, kommuner, kriminalvård och skattemyndighet. Ett nätverk externt har börjat utvecklats i enlighet med Rikspolisstyrelsens direktiv om mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Samverkan är i dagsläget mer utvecklad i de områden (Falun, Borlänge och Ludvika) där gängkriminaliteten är mest framträdande. Information om grov organiserad brottslighet ges till alla nya poliser och informationsinsatser har på begäran genomförts på arbetsplatsträffar för övrig personal. KUT-samordnaren är även utsedd att under 2009 påbörja informations-/utbildningsinsatser vid andra rättsvårdande myndigheter enligt direktiv från Rikspolisstyrelsen om mobilisering mot den grova brottsligheten. 16
17 Mål grov organiserad brottslighet I förhållande till år 2007 ska senast vid utgången av år 2010 antalet medlemmar i och antalet klubbar som förklarar sig tillhöra den s k Sverigemodellen i Dalarna ha halverats Bedömning av måluppfyllelse Målet ska vara uppfyllt Arbete har inletts under En viss kartläggning har gjorts. I Dalarna finns elva klubbar som förklarar sig tillhöra den s k Sverigemodellen. I varje klubb finns ca 7-8 medlemmar. Någon ytterligare åtgärd har inte genomförts. En viss problematik har framskymtat för måluppfyllelse Det finns begränsat med information om brottslighet bland dessa medlemmar. Klubbar som förklarar sig tillhöra Sverigemodellen är inte per definition kriminella nätverk. Anslutningen kan bero på ett krav från en kriminell MC-gruppering för att få bära västmärke. Det finns uppgifter som tyder på att vissa klubbar ansluter sig med rädsla för repressalier om klubben står utanför och tillgänglig information antyder att dessa klubbar inte är den främsta rekryteringsbasen för den MCrelaterade grova organiserade brottsligheten i Dalarna. Krisberedskap WIS (Webbaserat Informations System) kan användas för informationsutbyte internt samt externt med samverkande myndigheter såsom länsstyrelser, kommuner, räddningstjänsten och SOS. Det kan användas i vardagen men är tänkt att användas vid större händelser eller kriser för utbyte av information mellan samverkande myndigheter. Mål krisberedskap Rikspolisstyrelsen och samtliga polismyndigheter ska senast vid utgången av år 2008 använda det verktyg för informationsdelning (WIS) som tagits fram med samverkande myndigheter. Bedömning av måluppfyllelse. Polismyndigheten Dalarna har nått målet. Utbildning för användande och behörighet har genomförts för fyra medarbetare. Behörighet för åtkomst av systemet finns i myndigheten. Aktuella medarbetare har under året deltagit i nationella informationsmöten med samverkande myndigheter. Kontaktperson gentemot länsstyrelsen är utsedd i myndigheten och regelbundna informationsträffar har genomförts. WIS har inte använts under året för informationsutbyte med externa myndigheter. Polismyndighetens uppfattning är att myndigheten och polisen generellt har ett begränsat behov av WIS i den dagliga interna verksamheten men att systemet kan fylla en funktion för informationsutbyte vid större händelser. 2.3 Utredning och lagföring (UL) Utvecklingen totalt sett inom utredning och lagföring är positiv. Öppna ärenden äldre än 6 månader och äldre än 12 månader har minskat. Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat under året. Rotlarna har sammantaget ökat antalet förhör från strax över år 2007 till strax över under Nettobemanningen har under året ökat från 96.3 utredare till 102,8 utredare. Resultaten är positiva med tanke på de större utredningar som genomförts i länet under året, Engla-ärendet och RIFUM (Ekoroteln). Nämnas kan även tillslaget på Stockholms central där Dalapolisen beslagtog 5 kg amfetamin i ett större narkotikaärende. 17
18 Under året visar samtliga enheter/rotlar inom avdelningen en positiv utveckling och har redovisat fler ärenden till åklagare än föregående år. Bemanningen har varierat och där det syns en nettoökning har även resultaten ökat i större utsträckning. Familjevåldsroteln har tillförts resurser men samtidigt har ärendeinflödet ökat rejält. Trots behov av ytterligare resurs (rekrytering pågår under 2009) har tidsfristerna kunnat hållas och roteln har även lyckats arbeta ner antalet öppna ärenden äldre än 6 månader från 71 stycken 2007 till 11 ärenden vid utgången av Vidare kan nämnas att det i myndigheten finns tre specialkunniga IT-forensiker som har till uppgift att genomsöka/analysera datorer, andra digitala lagringsmedier samt mobiltelefoner för att hitta bevis i brottmål. Under året har det kommit in 268 dataärenden och 302 har avslutats/redovisats. Mobilundersökningar har genomförts och redovisats i 240 fall. Under året inkom 182 begäran om undersökning av mobiler. En problematik under året har varit att hålla tidsfristerna när det gäller ungdomsbrott vilket även RPS inspektion påpekat. Arbete pågår och samarbetet med åklagarmyndigheten är här en viktig del för att komma tillrätta med problematiken. Arbete med detta fortsätter under Brottsområde 1 Mål Antalet personuppklarade brott,brottsområde 1, ska vid utgången av år 2008 överstiga 1800, vilket innebär att 1860 ärenden ska redovisas till åklagaren. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har inte fullt ut nått målet Redovisat till åklagare, brottsområde Mål: Utfall: Måluppfyllelse: 85,8 % Avesta 274 Borlänge 386 Falun 284 Ludvika 249 Malung 79 Mora 217 Övriga enheter 107 Diagram 15. Utveckling av till åklagaren redovisade ärenden, brottsområde 1. Då brottsområde 1 i stor utsträckning innehåller de brottstyper som tidigare benämnts vardagsbrott och mängdbrott är det glädjande att det skett en positiv utveckling mellan 2007 och Den negativa differensen jämfört med resultatet för år 2006 indikerar utvecklingspotential på området. Misshandelsbrott Mål misshandelsbrott mot man/kvinna (obekant). Personuppklarade misshandelsbrott mot man/kvinna (obekant) ska vid utgången av år 2008 överstiga 250, vilket innebär att 275 ärenden ska redovisas till åklagaren. 18
19 Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har inte uppnått målet även om tendensen är positiv 2008 med fler redovisade ärenden jämfört med tidigare år, se nedan diagram Redovisat till åklagare, misshandel obekant Mål: 275 Utfall: 197 Måluppfyllelse: 71,6 % Avesta 25 Borlänge 44 Falun 34 Ludvika 31 Malung 28 Mora 33 Övriga enheter 2 Diagram 16. Utveckling av till åklagaren redovisade ärenden angående misshandel utomhus, obekant med offret. Tillgreppsbrott Mål Personuppklarade tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp ska vid utgången av år 2008 överstiga 590, vilket innebär att 740 ärenden ska redovisas till åklagaren. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har förbättrat resultatet jämfört med föregående år men inte nått målet. I södra Dalarna där antalet inbrottsstölder i bostad ökade under året lagfördes två gärningsmän av utredningsroteln i Avesta för en omfattande serie av villainbrott. Sammantaget klarades ett tjugotal misstankar upp och redovisades till åklagare. Gärningsmännen åtalades för fem punkter av det som redovisades Redovisat till åklagare, tillgrepp exkl. butik Mål: 740 Utfall: 425 Måluppfyllelse: 57,4 % Avesta 76 Borlänge 130 Falun 75 Ludvika 68 Malung 11 Mora 52 Övriga enheter 13 Diagram 17. Utvecklingen av till åklagaren redovisade ärenden angående tillgreppsbrott, exkl. stöld i butik. 19
20 Skadegörelse Mål Personuppklarade skadegörelsebrott ska vid utgången av år 2008 överstiga 280, vilket innebär att 290 ärenden ska redovisas till åklagaren. Bedömning av måluppfyllelse Även om antalet redovisade ärenden ökat så har polismyndigheten inte nått målet. Samtidigt är utvecklingen positiv. Antalet anmälda brott minskar vilket innebär att myndigheten redovisar en större andel ärenden till åklagare, en ökning från ca 33% 2007 till 40 % Nivån närmar sig värdet för 2006, ca 44% Redovisat till åklagare, skadegörelse Mål: 290 Utfall: 156 Måluppfyllelse: 53,8 % Avesta 29 Borlänge 49 Falun 22 Ludvika 23 Malung 5 Mora 25 Övriga enheter 3 Diagram 18. Utvecklingen av till åklagare redovisade antal ärenden, skadegörelsebrott. Brott i nära relationer Brott i nära relationer inbegriper vuxnas relationsvåld, relationsvåld/övergrepp mot barn samt hedersrelaterad brottslighet. Brott i nära relation utreds på utredningsenheter i de sex samordningsområdena samt på en familjeenhet som i första hand utreder relationsbrott (misshandel, sexbrott och fridsbrott) där barn under 18 år är målsäganden. Enheten biträder utredningsenheterna med förhör av barn i utredningar om vuxnas relationsvåld där det även framkommer misstanke om att barn under 18 år är utsatt för relationsbrott. Mål brott i nära relation. Polisen ska senast vid utgången av år 2008 säkerställa en samlad utredningskompetens, t ex familjevåldsenheter, i nära samarbete med åklagare och socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har nått målet. En samlad utredningskompetens har säkerställts genom att ett Barnahus har inrättats samt att ansvarsfördelningen mellan familjevåldsenheten och utredningsenheterna har fastställts och utvecklats under året. 20
21 Genom inrättande av Barnahus (startade ) har ett samarbete mellan berörda myndigheter utvecklats. De berörda myndigheterna är Dalarnas 15 kommuner, Polismyndigheten Dalarna, landstingets barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin och åklagarkammaren. De berörda parterna träffas i s.k. samråd för att ge bästa möjliga omhändertagande och utredningsmöjligheter. RPS har tagit fram en ny utbildning för barnutredare, där två av barnutredarna redan påbörjat sin utbildning i steg 1 (utbildningen består av tre steg och sträcker sig över tre till fyra år). Av enhetens åtta barnutredare har även tre genomgått den gamla utbildningen. På utredningsenheterna finns inga utpekade handläggare för vuxnas våld i nära relation men uppskattningsvis är det ca 10 medarbetarresurser som handlägger dessa ärenden. Utvecklingen har även varit sådan att utredningsenheterna fördelar ärenden på ett fåtal indirekt utpekade handläggare. En handläggare har under året genomgått den nya nationella utbildningen avseende brott i nära relationer (vuxna). I norra Dalarna har under året ett projekt startats upp med två projektledare som är projektanställda av polismyndigheten samt av Mora kommun. Den främsta anledningen till projektet är att hitta former för att kunna slussa alla inblandade i relationsvåld (vuxna och barn) till en stödjande behandlande verksamhet. Målet är bland annat att våldet i relationen ska upphöra, att brottsoffer orkar delta hela vägen i rättsprocessen samt att våld i nära relation på sikt kommer att minska. Samverkan ska ske mellan polis, familjerådgivning, psykiatrin, socialtjänsten och frivården. Mål hedersrelaterad brottslighet. Polisen ska senast vid utgången av år 2008 ha ökad förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet. Bedömning måluppfyllelse Polismyndigheten har uppfyllt målet och ökat sin förmåga genom att: Närmare 400 poliser och civilanställda har under hösten 2008 genomgått utbildning angående hedersrelaterad brottslighet. Vid utbildningen har den av rikspolisstyrelsen framtagna utbildnings-cd:n använts. Genom utvärderingsenkäten kan man konstatera att personalen till stora delar är mycket nöjd med utbildningsmaterialet. Förutsättningarna för att vi ska bli bättre på att förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet har genom denna utbildningsinsats ökat. En utpekad ansvarig för hedersrelaterad brottslighet gentemot Rikspolisstyrelsen som även är deltagare i det nationella projektet Brott i nära relation. En utpekad medarbetare som samverkar och deltar i regelbundna träffar med länsstyrelsen och Dalarnas kommuner för informations- och erfarenhetsutbyte. Kriminalteknik Vår förmåga att utföra lokala kriminaltekniska undersökningar har ökat under året. Vårt utvecklingsarbete kommer att fortsätta under Kompetensen kriminalteknik är uppbyggd kring den tekniska roteln och dess 10 medarbetare. Vid utredningsrotlarna i varje samordningsområde finns det lokala brottsplatsundersökare (Lokus). Falun och Borlänge har tillsammans 6 stycken utbildade med varierande tjänstgöringsgrad. 21
22 I övriga områden finns en Lokus stationerad på respektive utredningsrotel förutom i Malung där den utbildade tjänstgör som utryckningspolis med planerad tid för lokusarbete. Vid polismyndighetens Länskriminaljour är alla förhörsledare med yttre tjänst utbildade med Lokus-kompetens. I syfte att höja baskunskapen om kriminalteknik har medarbetare vid Tekniska roteln under året genomfört utbildningsinsatser för Lokus-medarbetare, Yttre befäl och släckningsledare hos Räddningstjänsten. Spårsäkringsväskor har delats ut och lokala brottsplatsundersökare har genomfört utbildning i kriminalteknik för den yttre uniformerade personalen. Under året genomgår en medarbetare kriminalteknisk utbildning (specialistkompetens) vid statens kriminaltekniska laboratorium. Alla inkomna undersökningar som genomförs ska registreras i it-stödsystemet Tekpro. Statistiken visar en liten nedgång av undersökningar som genomförs av tekniska roteln 2008 jämfört med 2007 men samtidigt har genomförda undersökningar ökat något om än marginellt. Intressant är däremot att inkomna undersökningar som utförs av Lokus har ökat samma period samtidigt som genomförda undersökningar även de påtagligt ökat. Utvecklingen antyder att polismyndighetens förmåga att utföra brottsplatsundersökningar ökat under 2008 jämfört med Under året har det pågått ett nationellt arbete med att införa en gemensam kvalitetsstandard på samtliga polismyndigheter. Klart är den inre miljön på de tekniska rotlarna men brottsplatserna återstår Statens kriminaltekniska laboratorium har tidigare haft ansvaret för detta arbete men arbetet leds numer av polisoperativa avdelningen (POA) på RPS. Mål Senast vid utgången av år 2008 ska en gemensam kvalitetsstandard vara införd på samtliga polismyndigheter. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har inte implementerat en nationell kvalitetsstandard. Utvecklingsarbete med direktiv och riktlinjer pågår på rikspolisstyrelsen för införandet av en nationell kvalitetsstandard. Det finns numer inget angivet slutdatum för införandet. Mål salivprov för DNA-analys Rutinmässigt salivprov för DNA-analys ska tas i samtliga fall där lagstöd råder. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har inte uppfyllt målet. SKL har tillsammans med vissa polismyndigheter uppskattat möjliga antal prov för polisen i och med utökade möjligheter att rutinmässigt ta DNA-prov från skäligen misstänkta för brott där fängelse kan följa. För polismyndigheten Dalarna ses möjligheter att ta 1315 DNA-prov/år. Under 2008 inkom 762 prov till SKL från Dalarna. Även om detta är en liten ökning jämfört med 2007 så nås inte gjord uppskattning. 22
23 Vidare visar uppföljningen i myndigheten att salivrov framförallt inte tas i de fall där lagstöd råder och personen inte är frihetsberövad. Framträdande brister är att prov inte tas i tillräcklig omfattning när misstänkta kallats till förhör och inställt sig till förhör. Direktiv från förundersökningsledare (polis och åklagare) kan i dessa fall bli tydligare. 2.4 Service Av den nationella serviceundersökning som genomförts bland polismyndigheterna framgår att respondenterna i Dalarna är mest nöjda med polisens utförande och handläggningstid både när det gäller pass- och vapenärenden. Mindre nöjda än riksgenomsnittet är man när det gäller vår tillgänglighet, särskilt när det gäller vapenärenden. Sammantaget NKI visar lägre värde än riksgenomsnittet för passenkäten, och något högre än genomsnittet för vapenenkäten. Myndigheten har under året gjort en översyn av serviceverksamheten som resulterat i vissa förslag till åtgärder. Inom ramen för den ekonomiska sanering som måste till i myndigheten har diskuterats åtgärder som sannolikt kan komma att uppfattas av allmänheten som att servicen blir sämre. Mål ur nationellt fokus: Senast vid utgången av år 2008 ska minst 75 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Bedömning av måluppfyllelse: Målet nått i viss utsträckning 2.5 Kärnverksamhet med lokalt fokus Krogkontroll Mål Under 2008 ska vår myndighet minska nöjesrelaterat våld, försvåra för illegal penninghantering och att göra restaurangmiljön säkrare. Bedömning av måluppfyllelse. Polismyndigheten har uppfyllt målet. Polismyndigheten Dalarnas strategi att nå målet har under 2008 främst varit att genom samverkan med andra relevanta aktörer genomföra regelbundna krogkontroller samt en tydligare ledning av ordningsvaktsverksamheten. Polismyndigheten har under året samverkat med Länsstyrelsen, Dalarnas kommuner, Skatteverket, Räddningstjänsten, Arbetsmiljöverket samt Tullverket vid tillsyns- och utbildningsinsatser. Internt engageras och samordnas kontroller med utlänningsenheten. Sedan 2007 finns två utpekade medarbetare i myndigheten som har uppdrag att samordna vår tillsyn med andra myndigheter, delta i samt genomföra utbildningsinsatser externt samt internt för en säkrare restaurangmiljö. 23
24 Beträffande gemensam tillsyn har samordningsområde Borlänge genom myndighetens två medarbetare haft ett långtgående gemensamt arbete med externa aktörer (framförallt med Borlänge kommuns alkoholhandläggare) för att minska våld och skador i restaurangmiljö. Detta arbete har under året börjat utvecklats i övriga kommuner där en ökad samverkan mellan polisen och kommunala alkoholhandläggare utmynnat i att fler tillsynskontroller på plats genomförts. Vidare pågår ett arbete i samverkan med länsstyrelsen och Dalarnas kommuner att hitta former för en gemensam sammanställning/uppföljning/utvärdering av de åtgärder som vidtas. Samverkan bygger på Statens folkhälsoinstituts Handbok i tillsyn utgiven Länsstyrelsen driver numera en utbildning i varje kommun - Ansvarsfull alkoholservering - tillsammans med polismyndigheten Dalarna. Myndighetens ena medarbetare har deltagit vid varje tillfälle. Fram till i dag har ca 1000 personer vilka arbetar med servering av alkohol deltagit och eleven erhåller ett intyg som kan beskrivas som Körkort i alkoholskolan genomfördes en första utbildning enligt folkhälsoinstitutets Handbok i tillsyn för poliser och kommunala alkoholhandläggare. Dessa utbildningsinsatser fortsätter under En första utbildning har genomförts internt under året i den s.k. ISAK-metoden / Illegala drycker på serveringsställen. Internt har även information- och utbildningsinsatser genomförts vid arbetsplatsträffar. Ledning av ordningsvaktsverksamhet Mål Att under verksamhetsåret fullt ut ta det polisiära ansvaret för ledning, styrning och uppföljning av ordningsvaktsverksamheten. Bedömning av måluppfyllelse Polismyndigheten har nått målet. I Dalarna finns ca 330 utbildade ordningsvakter. I polismyndigheten är en medarbetare utsedd med det övergripande ansvaret för utbildning, fortbildning och utvecklandet av processer för ledning/styrning/uppföljning av ordningsvaktsverksamheten. I varje samordningsområde finns kontaktmän utsedda gentemot ordningsvaktsverksamheten. Fortlöpande rekryterings- och utbildningsåtgärder genomförs. Grundutbildning till ordningsvakt genomförs två gånger per år, vår och höst. Grundutbildningen är två veckor lång. Grundutbildningen har till vissa delar förändrats under året. Enligt JK:s direktiv läggs mer tyngd på konflikthantering. För att höja kvalitén har en extern mycket bra konflikthanterare anlitats, CUAB (Cavena Utveckling AB).. Stor tyngdpunkt läggs på Polislagens 8 (behov och proportionalitet). Detta för få ner våldsanvändningen och öka den verbala kompetensen. Vidare pågår arbete med att höja kvalitén på ordningsvaktsrapporterna genom fortbildande insatser. Fortbildning av ordningsvakter har genomförts fem gånger under året. Teoretiska kunskaps- och utvärderingsprov genomförs i syfte att få underlag för kommande utbildningar, även grundutbildningar. Utsättningar för ordningsvakter genomförs antingen regelbundet ( exempelvis samordningsområde Borlänge) eller vid vissa områden inför större evenemang/helger. 24
Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010
Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom
Läs merRapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne
Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merTertialrapport 2, 2014
Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,
Läs merMängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne
Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 År 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...
Läs merINFOBLADET. östgötapolisen
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansvarig utgivare: Annsofie Bondesson, Informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merKommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs merPolismyndigheten Gotland. Polismyndigheten Gotland. Beslutad av Polisstyrelsen vid sammanträde 2007-12-21
2008 Polismyndigheten Gotland Beslutad av Polisstyrelsen vid sammanträde 2007-12-21 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH KRAV FÖR VERKSAMHETSPLANEN 2008...3 3. MÅL OCH STRATEGIER
Läs merPOLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN 2010-01-21 AA-191-6780/09
Innehållsförteckning 1. Länspolismästarens inledning...3 2. Långsiktiga förutsättningar för polisverksamheten...5 2.1. Verksamhetsstyrning...5 2.2 Polisens underrättelsemodell (PUM)...5 2.3 Polisens nationella
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merVerksamhetsresultat januari-december 2009 2010-01-22
Verksamhetsresultat januari-december 2009 2010-01-22 1 1. Utredning och lagföring - allmänt Ärenden redovisade till åklagare Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden totalt (exkl. trafik)
Läs merPolismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner
Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner 1 Uppdrag Olof Bratthall, Nacka PMD, inkom till Nacka med en beställning rörande en lokal problembild avseende Nacka PMD och dess tre
Läs merTertialrapport 2, 2012
Tertialrapport 2, 2012 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Oktober 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto:
Läs merVerksamhetsplan 2009
Verksamhetsplan 2009 2 (29) VERKSAMHETSPLAN 2009 Innehållsförteckning 1 Nationella mål för kärnverksamheten 5 1.1 Våld i offentlig miljö 5 1.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen 5 1.1.2
Läs merTertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen
Tertialrapport 1 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen
Läs merVerksamhetsplan 2011 Polismyndigheten i Örebro län
Verksamhetsplan 2011 Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2011.doc 2 Innehållsförteckning 1. Länspolismästarens inledning... 3 1.2 Samverkan... 5 2. Nationella mål... 6 2.1 Brott i nära relationer...
Läs merPolismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05
Polismyndigheterna i och ss län Anmälda brott per kom mmun jan dec 213 län Klas Eriksson Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott brottsområde
Läs merNationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete. Riktlinjer för polismyndigheterna
Nationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete Riktlinjer för polismyndigheterna Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: POA 480-4842/08 Omslag: Nina Lindhe
Läs merKvartalsrapport 2013:3
Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag
Läs merSamverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014
~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms
Läs merDet här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation
Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen, Nord)
Läs merANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009
ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, preliminär statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 4 brott. Det är en ökning med 26 7 brott eller 2 procent jämfört
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merVerksamhetsberättelse 2012
Verksamhetsberättelse 2012 Innehållsförteckning Länspolismästaren har ordet:... 3 Året som gått... 4 Dalarna, kända evenemang... 4 Anmälda brott, brottsstatistik från Brå... 5 Redovisade samt öppna ärenden,
Läs merYttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)
ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,
Läs merÖverväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn
Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans
Läs merRedovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer
Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merChef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter
Läs merUtlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte
Forensisk vetenskap 1 Utlåtandeskala Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger
Läs merChef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merTillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen
Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2
Läs merVerksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Miljö- och byggnämnden Året har präglats av hög personalomsättning inom delar av organisationen. Det är svårt att rekrytera rätt kompetens varför det har funnits ett generellt
Läs merVerksamhetsplan 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 1
Verksamhetsplan 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 1 Utgivare: Polismyndigheten Gotland, Box 1153, 621 22 Visby Beslut: Fastställd av Polisstyrelsen 14 december 2012 Diarienummer: AA-191-3234-2012 Foto: Lars Hedelin,
Läs merINFOBLADET. Journalister fick lära mer om 112-myndigheterna
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merHandlingsplan 2015-2016. Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun
Handlingsplan 2015-2016 Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun 1. Bakgrund... 2 2. Fakta Gnosjö kommun... 2 3. Den nya polismyndigheten... 3 4. Gemensam problembild... 3 4.1 Skadegörelse... 4 4.2 Narkotikabrott
Läs merÖverenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009
Överenskommelse mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdplan 2009 Åtgärdsplan 2009 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta
Läs merBurlövs kommun Kommunstyrelsen 2012-12-20 KS/2012:339-016
Burlövs kommun Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2012-12-20-016 1 (6) Polisöverenskommelse 2013 till 2015 Det här dokumentet är en överenskommelse mellan Burlövs kommun och Polisområde Malmö. Det är den
Läs merYttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)
Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merKvalitetsberättelse 2015
Ronneby Kommun Kvalitetsberättelse 2015 Socialförvaltningen Sofia Wildros, Kvalitetsutvecklare 2016-02-17 1 2 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Processer/rutiner... 4 2. Mål 2015...
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011
ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 2(21) Anmälda brott Sammanfattning Under 2011 anmäldes 1,42 miljoner brott. Det är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. De övergripande kategorierna
Läs merRikspolischefens inriktning
Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens
Läs merPolisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se
Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin
Läs merPolisen i Örebro län ska öka synligheten och kontakten med allmänheten
Länspolisnytt Nr 1 Vecka 2 2009-01-08 Hårt arbete ger resultat Ny statistik från Vägverket visar en positiv utveckling de senaste åren. Det handlar bl.a. om alkoholpåverkade förare men också om andelen
Läs merSamverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.
Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde
Läs merSMADIT Örebro Län Metoden. Upptäckt av rattfylleri, drograttfylleri ringa narkotika brott & dopningsbrott
SMADIT Örebro Län Metoden av rattfylleri, drograttfylleri ringa narkotika brott & dopningsbrott 1 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken http://www.trafikverket.se/foretag/trafikera-och-transportera/trafikera-vag/sakerhet-pa-vag/alkohol-och-droger/smadit/
Läs merHandlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013.
Polisområde Syd Datum Diarienummer 2012-12-19 Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013. Handlingsplan kopplad till samverkansavtal 2011-2014. Fokusområden
Läs merPresentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007
Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merSTÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT
STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad
Läs merHandlingsplan 2014 2015
Handlingsplan 2014 2015 Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län och Sävsjö Kommun Antagen i kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 55 Reviderad av kommunstyrelsen 2014-01-07 11 I januari 2008 presenterade
Läs merTrygghetsmätning 2010. Polismyndigheten i Skåne
Trygghetsmätning 2010 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merMissiv Dok.bet. PID131548
PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad
Läs merKvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg
Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merSOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?
SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till
Läs merVerksamhetsberättelse 2010. Diarienummer A-191-1274/11 2011-02-16
Verksamhetsberättelse 2010 Diarienummer A-191-1274/11 2011-02-16 INNEHÅLL VÅRT ARBETE VISAR RESULTAT... 3 Engagemanget är framgångsfaktorn... 3 Systematik mot målet... 3 Vi vågade pröva nya vägar... 4
Läs merInnehållsförteckning
SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...
Läs merÖverenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping
Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merHandlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Läs merRedovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015
Datum Dnr Sida 1 (28) Utvecklingscentrum Malmö Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015 Denna rapport har tagits
Läs merPolismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott
Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott Inspektionsrapport 2011:1 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet April 2011 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merChefer till nationella avdelningar
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till nationella avdelningar till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21
Läs merSärskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet
Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merÅrsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden
Läs merAvtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal
Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merA nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol
A nsvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol 1 Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en mycket
Läs merBeslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Läs merTillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott. Rikspolisstyrelsen
Tillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Inledning Inspektionen har avsett polisens hantering av brott mot miljöbalken där
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merI KROGNÄRA MILJÖER EN PILOTSTUDIE AV LÄNSSTYRELSERNA DALARNA / GÄVLEBORG
SAMVERKAN MOT VÅLD I KROGNÄRA MILJÖER EN PILOTSTUDIE AV LÄNSSTYRELSERNA DALARNA / GÄVLEBORG Bakgrund Folkhälsomyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet initierade 2012 två parallella förstudier
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merMinnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-10-17 Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014. Närvarande: Lotta
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna
Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt
Läs merKVALITETSBOKSLUT 2014
KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers
Läs merSammanställning: enkät om livsmedelsbrott
1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna
Läs merINFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merwww.polisen.se/stockholm
Årsrapport 2009 www.polisen.se/stockholm Fakta om Stockholms län Antal invånare ca 2 020 000. Befolkningsökningen 2009 var ca 40 000 (2008 och 2007 var ökningen ca 32 000 per år). Drygt 22 procent av
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merNationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper
Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m.; beslutade den 30 mars 2012.
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten
2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merStatistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs mer