TEKNISK RAPPORT. Effektivare projektrelationer byggherre - entreprenör - installatör Förstudie. Lennart Apleberger Peder Dahlöf Gillis Edholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEKNISK RAPPORT. Effektivare projektrelationer byggherre - entreprenör - installatör Förstudie. Lennart Apleberger Peder Dahlöf Gillis Edholm"

Transkript

1 TEKNISK RAPPORT : Effektivare projektrelationer byggherre - entreprenör - installatör Förstudie Lennart Apleberger Peder Dahlöf Gillis Edholm Luleå tekniska universitet Teknisk rapport Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Produktionsledning : - ISSN: - - ISRN: LTU-TR--/--SE

2 FÖRORD Denna förstudie har genomförts på initiativ av NCC Construction Sverige AB med avsikt att skapa en grund för ett kommande forskningsprojekt vilket syftar till att analysera, utveckla och förändra roller och arbetssätt mellan byggherre entreprenör installatör. Arbetet har utförts vid Avdelningen för produktionsledning, Luleå tekniska universitet och inom ramen för CIFC (Center for Industrialized and Flexible Construction) vid Luleå tekniska universitet. Studien har finansierats av SBUF genom en beviljad ansökan rubricerad Industrialisering genom en mer integrerad bygg- och installationsprocess samt av NCC. I arbetet med förstudien har även Stefan Sandesten, Byggherreforum och LTU medverkat. Vi vill framföra ett stort tack till de femton företag som välvilligt ställt upp och besvarat enkäten och även på annat sätt delgivit information om sina respektive projekt. Luleå december Lennart Apleberger Peder Dahlöf Gillis Edholm I

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bakgrund.... Mål och syfte med förstudien - Avgränsningar.... Marknad och aktörer inom installationsområdet.... Problembeskrivning.... Förstudiens uppläggning och genomförande Resultat Analys av enkätsvaren Slutsatser Referenser... 7 II

4 Effektivare projektrelationer byggherre entreprenör installatör Förstudie. Bakgrund Byggsektorn är med sina cirka. anställda en av de största industrigrenarna i Sverige. Till detta kommer sannolikt omkring. anställda inom annan tillverkningsindustri och tjänstesektor som är sysselsatta med byggrelaterad verksamhet. Bygg- och fastighetssektorn har med sin storlek och sin verksamhet en stark inverkan på såväl tillväxt som på hållbar utveckling i vårt samhälle. Byggandet och byggprocesserna har dock inte utvecklats i samma omfattning och på det sätt som skett inom annan industriell verksamhet. Detta har fått till följd både bristande effektivitet, ej tillräcklig kvalitet och höga kostnader vilket tydligt har framförts i bland annat Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar (SOU :).Ett stort problem som påtalas är att processen är fragmentiserad med en stor mängd olika aktörer vilka ofta får medverka tillsammans med andra i nya konstellationer. Det är oftast i gränssnitten mellan olika aktörer som problemen uppstår. Vidare påtalas att ett annat stort problem är oförmågan att använda befintlig kunskap. En inriktning i byggandet mot större kundorientering, bättre effektivitet och ökat beaktande av livscykelperspektivet är nödvändig. För att uppnå detta behöver byggprocessen utvecklas och förändras. En ökad industrialisering av processen och en minskad hantverksmässig inriktning skapar möjligheter för en sådan utveckling. Detta medför även en nödvändig processorientering i industriell mening. Ny teknologi främst IT ger också nya förutsättningar och möjligheter samtidigt som detta ställer krav på annan och mer omfattande kunskap och kompetens. En utveckling mot en ökad industrialisering förväntas bland annat leda till bättre kvalitet genom att en större del av tillverkningen sker under kontrollerbara förhållanden, spillet på byggplatsen minskar, byggtiden kan förkortas genom fler parallella processer, fler aktörer och därmed kompetenser kan delta tidigare i processen. Kundvärdet kan därigenom antas bli större och kostnaderna torde kunna reduceras märkbart. En industrialiserad byggprocess handlar inte enbart om prefabricering utan innehåller flera olika komponenter: - projekteringen ersättes med D-modellering

5 - ritningar och planer ersättes med databaser - byggplatsen blir i större utsträckning en montageplats där förtillverkade komponenter används i ökad omfattning. Det manuella arbetet ersätts med ett mer mekaniserat. - leverantörerna och underentreprenörerna kommer att i större utsträckning bli partners som levererar olika komponenter och färdiga lösningar just in time i stället för enbart material till byggarbetsplatsen Ett område där behovet av utveckling och förändring är särskilt stort är installationsområdet och samspelet mellan installation och bygg. Installationernas omfattning och komplexitet har stadigt ökat under de senaste årtiondena och en fortsatt ökad efterfrågan på teknologi i våra byggnader kan förutses. Idag är det inte ovanligt att installationerna svarar för - % av byggkostnaden i ett husbyggnadsprojekt. Samtidigt är det installationerna som i högsta grad styr funktionaliteten i byggnaden. De problem som uppstår i en byggnad funktionsmässigt är ofta att hänföra till installationerna. Samtidigt kan en ökad kundefterfrågan noteras avseende långsiktigare relationer gällande installationsområdet som säkerställer funktion och innefattar även drift och underhåll. Många av installatörerna strävar även efter direktkontakt med slutkunden. Av genomförda studier såsom Byggkostnadsdelegationens betänkande Från byggsekt till byggsektor (SOU :) samt Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar (SOU :) framgår även att kostnadsutvecklingen inom installationsområdet varit snabbare än inom de flesta andra områden under senaste tioårsperioden. Detta gäller särskilt materialpriserna. Trots dessa förhållanden har inte genomförandeformer och samverkansformer mellan installatör byggentreprenör - byggherre utvecklats i någon nämnvärd omfattning utan fortfarande upphandlas installationsentreprenaderna oftast som traditionella underentreprenader baserat i huvudsak enbart på lägsta pris. Ett antagande utifrån ovanstående är således att samverkansformerna och därmed avtalsformerna mellan byggherre, byggentreprenör, installatör och materialleverantörer behöver förändras och utvecklas med fokus på ökat värde för slutkund, ökad effektivitet i värdekedjan och att bättre säkerställa avsedd funktionalitet genom att bättre utnyttja den samlade kompetensen. Detta bör ske med utgångspunkt i att tillämpa mer industriella metoder och i större omfattning utnyttja informationsteknologins möjligheter. Vid sidan om en större komponentinriktning och modularisering för att uppnå en ökad industrialisering är nya former att hantera informationsutbytet liksom frågor rörande logistik och leveranser av avgörande betydelse. Av stor vikt är i detta sammanhang även förmåga och förutsättningar att formulera, hantera och uppfylla kunders krav och förväntningar av byggherre, entreprenör respektive installatör.

6 . Mål och syfte med förstudien - Avgränsningar Denna förstudie syftar till att kunna ge indikationer om svaren på följande frågeställningar - Vilka genomförandeformer är de i dag vanligen förkommande för installationsentreprenader? Har några förändringar skett av dessa med hänsyn till installationernas ökande betydelse? - Utifrån vilka kriterier upphandlas installationer och material? Är dessa tillräckligt tydligt och entydigt formulerade? - Hur hanteras kundkrav i installationsprocessen och hur verifieras att dessa uppfylls? - Hur bidrar installationsentreprenören kompetensmässigt till att avsedd slutfunktion uppnås? Målet är att skapa underlag för att kunna utarbeta projektbeskrivning för fortsatta studier inom ämnesområdet i form av ett fortsatt huvudprojekt. Förstudien har avgränsats till att omfatta ett begränsat antal utvalda frågeställningar och utifrån dessa få indikationer för inriktning på ett kommande huvudprojekt. Geografiskt har studien begränsats till Stockholms- och Göteborgsmarknaden men innefattar både bostäder och olika typer av lokaler.

7 . Marknad och aktörer inom installationsområdet Installationsområdet innefattar ett antal olika segment vanligen uppdelade i värme/sanitet, ventilation, kyla, styr och regler, el, tele respektive hiss. Dessa områden kräver olika kompetenser och kunskaper och även olika behörigheter. De företag som verkar på installationsmarknaden inom byggområdet är normalt inriktade på ett eller några av dessa områden. Installationsområdet kännetecknas därför av att ett stort antal specialkompetenser behöver samverka för att kunna uppnå avsett slutresultat. De olika delsystemen blir även alltmer komplexa och integrerade i varandra. Den totala installationsmarknaden i Sverige kan uppskattas till närmare miljarder kronor och denna fördelar sig med cirka en fjärdedel på värme och sanitet, drygt hälften på el/tele och knappt en fjärdedel på ventilation, kyla och styr/regler. På den svenska installationsmarknaden verkar ett fåtal stora rikstäckande installationsföretag. Dessa täcker de flesta av de olika installationssegmenten. Dessutom verkar ett mycket stort antal små lokala, specialiserade företag. Dessa är normalt verksamma inom endast något av de olika installationssegmenten. Den förra kategorin domineras av YIT och Bravida samt NVS, som är heltäckande inom värme och sanitet och Emil Lundgren inom el- och teleområdet. Installationsentreprenörsledet är således alltjämnt ett oenhetligt aktörsled. Visserligen har de stora installationsföretagen blivit ännu mera marknadsdominerande men huvuddelen av alla underentreprenadföretag är trots allt medelstora och små lokalt arbetande företag. Enligt Ouchterlony () har flera av de stora installationsförtagen arbetat kraftfullt med att se över sina kostnader varvid det visat sig att den stora rationaliseringspotentialen finns i det fysiska materialflödet och i det administrativa informationsflödet. Försörjningskedjan på installationsområdet kan beskrivas med följande samband Grossist Installatör Entreprenör Beställare/ Brukare/ Byggherre Förvaltare En viktig aktörsgrupp inom installationsområdet är grossisterna. Dessa har alltid haft en stark ställning i försörjningskedjan. Detta led har sin bakgrund i att kunna tillgodose det behov av material som enskilda rörmokare och elektriker har och erbjuda en enkel och rationell hantering för dem. Grossisternas roll har passat såväl tillverkare som hantverkare väl. Eftersom installatörerna är lokalt verksamma finns ett stort behov stöd och service i materialförsörjningen. Grossisternas sortiment och kompletterande tjänster har utvecklats avsevärt under de senaste årtiondena och de har idag en stor påverkan på materialval, informationsflöde, prisbildning och utveckling.

8 Installationsföretagen agerar oftast som underentreprenörer till byggföretagen. Deras anbud innefattar då både arbete och material. Den övervägande delen av installationsmaterialet köps av installationsföretagen från grossistledet. I detta led fungerar konkurrensen otillfredsställande och en flora av olika rabattsystem förekommer. Detta medför att konkurrensen mellan olika underentreprenörer i första hand sker genom att man i huvudsak konkurrerar med timpriset för utfört arbete. I och med att många av installationsföretagen är mycket små med begränsad kalkylkapacitet överlämnas ofta kalkylarbetet med materialdelen till grossisten och denne utsätts då inte för priskonkurrens. Eftersom installatörerna ofta arbetar som underentreprenörer till byggföretagen påverkas de också av hur byggföretagen agerar som köpare av installationstjänster. Det är till exempel endast ett fåtal byggföretag som har egen fackkompetens som köpare av installationer.

9 . Problembeskrivning Bristerna i många byggprojekt är ofta hänförliga till installationerna. Det kan gälla kvalitetsproblem i utförandet samt funktionella problem avseende fukt och mögel, värmekomfort och ventilation samt att anläggningarna i många fall ej levererar den energieffektivitet som projekterats och avtalats. Brister i konstruktion, utförande och samordning med övriga byggdelar innebär i många fall både sämre drift och väsentligt högre driftkostnader (inkl. energiförbrukning) under i princip installationernas återstående livslängd. Därmed kan de mål för energiförbrukning äventyras som företag och samhälle angett. För en byggnads funktion och prestanda i ett livscykelperspektiv är det således installationsdelarna som vanligtvis har den största betydelsen. Installationerna står som tidigare nämnts för en allt större del av byggkostnaderna och idag är det inte ovanligt att dessa svarar för - % av produktionskostnaden i ett husbyggnadsprojekt. Installationernas omfattning och komplexitet har stadigt ökat under de senaste årtiondena och en fortsatt ökad efterfrågan på teknologi i våra byggnader kan förutses. Av Byggkostnadsdelegationens rapport (SOU :) framgår även att kostnadsutvecklingen inom detta område under den senaste -årsperioden varit snabbare än inom de flesta andra områden särskilt vad gäller materialpriserna. Vid installationsentreprenader är kostnadsfördelningen mellan ingående material och arbete schablonmässigt 7/ (varierar dock mellan delbranscherna) varför prisbildningen för installationsmaterial är av särskilt intresse i detta sammanhang. En tidigare studie VVS-företaget i byggprocessen (99) genomförd vid Chalmers visar även på problem med störningar på byggplatsen mellan bygg och installation med extra kostnader som följd. Det anges att störningskostnader mellan och procent av entreprenadsumman inte är ovanliga. En industrialisering av byggprocessen där marknad och kund står i fokus medför behov av att kunna beskriva och analysera byggprocessen på liknande sätt som görs i annan industri. Där används ofta begreppet värdekedjor. Det enskilda byggprojektets värdekedja kan förenklat åskådliggöras i följande figur Material/ Leverantör/ Entreprenör Beställare/ Brukare/ Grossist Installatör Byggherre Förvaltare Fig.. Byggprojektets värdekedja. En ökad industrialisering medför bland annat att varje led i värdekedjan måste kunna tillföra ett värde på effektivaste sätt och som kunden är beredd att betala

10 för. En sannolik konsekvens är att en större del av den direkta tillverkningen kommer att utföras där den med rådande förutsättningar kan ske på effektivaste sätt och därmed förskjutas bakåt i värdekedjan till leverantör/installatör och där även produktbestämningsdelen antas ingå. Entreprenörens roll utvecklas då mer mot att vara systemleverantör och tillhandahålla en färdig funktion. Detta innebär att etablerade roller och mönster kommer att förändras och därmed kraven på förmåga till ansvarstagande liksom på kompetensbehov i olika led. I en sådan utveckling blir en avgörande frågeställning hur uttalade kundkrav förs vidare i värdekedjan och hur det sedan säkerställs att dessa uppfylls. Det är byggherren som tolkar och formulerar kundkraven varför dennes förmåga att göra detta på adekvat sätt är av stor betydelse. Byggherrens krav kan struktureras - krav gällande funktion och prestanda - ansvar gentemot slutkund - livscykelkostnader driftekonomi Detta kan gälla för de olika delar som ingår i en byggnad och vilka kan levereras av olika leverantörer eller för byggnaden som helhet. I varje led i värdekedjan behöver det finnas kompetens och förmåga att ta hand om/överföra byggherrens krav och sedan kunna följa upp och utvärdera det som levererats gentemot dessa. Ur installatörernas perspektiv är problemet ofta att man är beroende av olika komponent- och materialleverantörers specifikationer vid val av teknisk lösning. Dessutom saknas många gånger den systemkunskap och det incitament som krävs för att lämna mer långtgående garantier av funktion och prestanda. Mot den bakgrunden finns dessutom risk för att leverantörernas prissättning och grossisternas rabattsystem kan påverka valet av teknisk lösning. Även om LCAkalkyler tillämpas sker det dock ännu endast på komponentnivå sällan på systemnivå. Utvecklingsinsatserna i installatörsbranschen sker i huvudsak hos komponentleverantörerna till skillnad från t ex bilbranschen där utvecklingsarbetet på systemnivå i huvudsak sker i samspel mellan beställaren och leverantören av komponenter. Genomförandeformer och samverkansformer mellan installatör byggentreprenör byggherre har inte utvecklats i någon nämnvärd omfattning utan fortfarande upphandlas installationsentreprenaderna som traditionella underentreprenader baserat i huvudsak på lägsta pris. Ur byggherrens perspektiv blir det mot denna bakgrund angeläget att ställa tydligare krav med utgångspunkt från funktion, uppföljning under byggskedet samt väsentligt längre garantitider där funktionaliteten kontinuerligt följs upp under drift och förvaltning. En garantitid på år är för kort tid för att de tekniska installationerna ska kunna regleras in och trimmas för optimal funktion. Vidare behöver driftpersonalen utbildas inför överlämnandet av anläggningen (vilket sällan sker). 7

11 Ansvarsfrågorna i ett byggprojekt styrs juridiskt genom den entreprenadform som projektet upphandlas på. Vanligtvis tillämpas antingen generalentreprenad utifrån AB 9 eller kommande AB eller totalentreprenad utifrån ABT 9. Det förra fallet innebär att beställaren ansvarar för projekteringen och har därmed det systemmässiga funktionsansvaret. Entreprenören handlar i sin tur upp de olika installatörerna vanligtvis även de på generalentreprenad. I detta fall är det således de tekniska lösningar som beställaren har formulerat som ligger till grund för utförandet. Ett mellanting är att beställaren använder så kallad samordnad generalentreprenad vilket innebär att beställaren handlar upp installatörerna från sitt förfrågningsunderlag och sedan överför samordningsansvaret på byggentreprenören. I båda fallen har såväl byggentreprenör som installatörer att leverera de tekniska lösningar som beställaren har föreskrivit. En annan variant är att byggherren handlar upp byggentreprenör och installatörer var för sig och samordnar dessa själv. Då talar man om delad entreprenad. Då totalentreprenad tillämpas upphandlar beställaren entreprenören på någon form av funktionsbeskrivning vanligen ett byggnadsprogram. Detta innebär att entreprenören svarar för projekteringen och därmed för de tekniska lösningarna. I detta fall upphandlar byggentreprenören vanligtvis de olika installatörerna också på totalentreprenad och därmed får de ta ansvar för sin projektering och har därmed fullt funktionsansvar. Byggentreprenör och installatörer har därmed att leverera och verifiera den funktion som byggherren beställt. Totalentreprenaden ställer större krav på kompetens och ansvarstagande hos de olika parterna i processen. Vid Chalmers har nyligen en studie genomförts gällande byggsektorns utvecklingsbehov inom managementområdet. I studien Alte et al () är tre av de fyra utvecklingsområden som prioriteras högst av alla kategorier av svarspersoner vilka är inom arkitektföretag, byggentreprenörer, byggherrar, byggkonsultföretag, installationsföretag och materialföretag - förmåga och metoder att identifiera kundbehov - rutiner och system för att slippa fel som visar sig under byggnadsverkets långa livslängd - ekonomiska samverkansincitament för alla deltagande företag i byggprojekt Vår bedömning är att dessa är centrala även inom installationsområdet. De installationsföretag som svarat i Chalmers-studien, även om det är ett fåtal, har dock gjort en avvikande prioritering jämfört med de övriga kategorierna. Dessa anger som de tre viktigaste - former för samverkan mellan yrkesarbetare och tjänstemän i byggföretag - mer ändamålsenlig riskfördelning mellan företag som medverkar i byggprojekt - etik i affärsrelationer mellan företag och i medarbetarrelationer inom företag 8

12 . Förstudiens uppläggning och genomförande Förstudien baseras på - litteraturstudier - tidigare företagsinterna undersökningar inom NCC gällande installationssektorn - egna erfarenheter hos projektgruppens medlemmar - undersökning genom en enkät till ett antal nyss genomförda byggprojekt Förstudiens begränsade omfattning har medfört att en regelrätt enkätstudie inte har kunnat genomföras utan den förenklade form som redovisas nedan har valts. För att få svar på ett antal frågeställningar av intresse för förstudien och en uppfattning om rådande situation inom delar av installationsområdet ställdes ett antal relevanta frågor samman i ett särskilt frågeformulär. Frågorna formulerades och prioriterades utifrån den erfarenhet och kunskap som finns i projektgruppen och med inriktning på de områden där behovet av förändring och utveckling bedöms som särskilt angeläget. Åtta olika projekt inom sju olika företag valdes ut och till dessa skickades frågeformuläret. Projekten kontaktades personligen och lämplig svarande med tillräcklig kunskap om projektet identifierades på detta sätt. Frågeformuläret skickades sedan till denna person hos respektive byggherre, entreprenör och installatörer i de utvalda projekten. En avsikt var bland annat att därigenom försöka utröna vilken transparens som rådde i projekten. Viss mindre anpassning av frågeformuläret har skett beroende på om det har skickats till byggherre, entreprenör eller installatörer. Sammanlagt skickades frågeformulär ut. I slutet av svarsperioden gjordes också en påminnelse till de parter som inte svarat. Frågeformuläret till byggherregruppen samt inbjudningsbrevet framgår av bilaga. Valet av projekt har skett inom det omfattande kontaktnät som projektgruppens medlemmar besitter och utifrån kriterierna - projekten skulle ha en viss minsta storlek - de skulle vara nyss genomförda - byggherrarna skulle vara professionella och utvecklingsinriktade - projekten skulle innefatta olika typer av lokaler och/eller bostäder - olika genomförandeformer skulle representeras - den geografiska marknaden begränsades till Stockholm och Göteborg 9

13 . Resultat Sammanlagt har femton svar erhållits från totalt åtta byggprojekt det vill säga samtliga tillfrågade. Deras fördelning mellan de olika kategorierna framgår av nedanstående sammanställning. Tre av projekten är från Stockholmsmarknaden och fem från Göteborgsmarknaden. I några fall har även muntlig uppföljning och komplettering skett av enkätsvaren. Generellt noteras att det har varit svårt att få in svar på enkäten. Dessutom har flera svarande inte besvarat alla frågor i frågeformuläret. För denna form av studier lämpar sig sannolikt intervjuformen bättre. Med den begränsade omfattning som denna förstudie har fann vi dock att det inte var möjligt med ett sådant upplägg. Svarsfrekvensen är %. Den är särskilt låg inom gruppen byggentreprenörer, endast %. Svar har erhållits från en eller flera aktörer inom samtliga tillfrågade projekt men i inget projekt har samtliga tre kategorier byggherre-entreprenörinstallatör svarat. En intressant frågeställning är varför svarsfrekvensen inte är högre. Beror det på bristande intresse för denna typ av studier eller är det kulturellt betingat? Finns det andra orsaker? En generell iakttagelse som gjorts i studien är att när ett projekt väl avslutats glöms det fort bort. Vi uppfattar att de svarande ansett det både besvärligt och föga meningsfullt att gå tillbaks till ett redan avslutat projekt för att delge erfarenheter. Den låga svarsfrekvensen och svårigheterna att få in svar indikerar att enkätformen sannolikt inte är en lämplig metod i en kommande huvudstudie. Projekt Typ Entreprenad- Svar form B E I Utbildningslokaler Total x x Bostäder Delad x Bostäder Delad x Kontor Total x x Bostäder Delad x x Hotell, kontor, butiker Total x x x 7 Vårdlokaler General x x x 8 Kontor Total x SUMMA 9 Tabell. Fördelning av svar på enkäten. (x=enkätsvar, B=Beställare, E=Byggentreprenör, I=Installatör)

14 Inom gruppen installatörer har svar erhållits från underentreprenörer inom såväl el/tele, värme/sanitet som ventilation. Svaren är såväl från installationsföretag som är stora, rikstäckande som från sådana som är lokala, specialiserade. Erhållna svar på de frågor i enkäten som bedömts som mest centrala har grupperats och sammanställts i bilaga för att ge bättre förutsättningar tylikgöra de indikationer som är möjliga att utläsa. Det förkommer i några fall att den svarande inte svarat på en speciell fråga i enkäten. I sådana fall har de svar som erhållits tagits med. För att däremot få svar på sådana frågor i frågeformuläret som inte tagits med i sammanställningen måste man gå tillbaks till de erhållna svaren på enkäten.

15 7. Analys av enkätsvaren Enligt redovisningen i tabell ovan har enkäten besvarats av aktörer i åtta större byggprojekt i Stockholm och Göteborg. Tre av projekten avser bostäder, två kontor, ett vårdlokaler, ett utbildningslokaler samt ett projekt som är en blandning av hotell, kontor och butik. Byggherrar är som tidigare nämnts större, välrenommerade företag med stor erfarenhet av byggprojekt. Undersökningen är alltför begränsad för att det ska vara möjligt att dra hållbara slutsatser. Analysen av svaren kan dock bidra till att identifiera förhållanden som bör vara av intresse att följa upp och fördjupa i ett kommande forskningsprojekt. Analysen av enkätsvaren har koncentrerats på följande huvudfrågor: - Formulering och hantering av kundkrav i projektet - Hur tas kunskap och kompetens hos entreprenör och installatör till vara i projektet för att säkerställa ett bättre resultat - I vilken grad har installatören påverkat process och slutresultat - På vilket sätt har industriella arbetsmetoder och arbetssätt tillämpats och i vilken omfattning - I vilken omfattning har ny teknologi, främst IT-stöd, utnyttjats Dessa huvudfrågor har inom projektgruppen bedömts som centrala för att kunna dra tillräckliga slutsatser om ett nuläge inom området. 7. Formulering och hantering av kundkrav Tre byggherrar av fyra har utformat specifika projektmål som genomgående har omfattat funktionskrav, ekonomiska mål, byggtid, miljökrav och kvalitetskrav. Projektmålen har fastställts i programskedet och företagen uppger också att avsikten är att de ska följas upp. En byggherre har upprättat en uppföljningsplan som styr mot byggherrens mål och krav före kontraktstecknandet. Enligt enkätsvaren säger sig installatörerna ha blivit informerade om projektmålen vanligtvis av uppdragsgivaren byggentreprenören i några fall av både entreprenör och byggherre. Formen för information varierar. Det förekommer både skriftlig och gemensam muntlig information (kick off?). I något fall har installatören endast informerats om projektkraven löpande under byggets genomförande. Funktionskraven har följts upp i anslutning till överlämnandeskedet i samtliga projekt. I det fall någon funktion utelämnats har det motiverats av t ex årstid (klimat). Av svaren framgår att projektmålen och kundkraven lagts fast i ett tidigt skede varför installatören genom den valda entreprenadformen ej haft möjlighet att

16 påverka dessa. Därmed kan det finnas viss risk för målkonflikter under genomförandeskedet. I en fortsatt studie är det av intresse att närmare belysa kvaliteten i målformuleringarna och vilken transparens som råder i informationen när målen kommuniceras från beställare till utförare. 7. Hur tas kunskap/kompetens hos byggentreprenör och installatör till vara i projektet för att säkerställa ett bättre slutresultat? Valet av genomförandeform visar en mycket splittrad bild. Totalentreprenad är något vanligare men även samordnad generalentreprenad och delad entreprenad förekommer i ungefär hälften av projekten. Resultatet kan tolkas så att de förhållandevis kompetenta byggherrar det är fråga om i dessa projekt i första hand har valt entreprenadform med utgångspunkt från det specifika projektets förutsättningar och byggherrens målbild. Någon tydlig och genomgående ambition att via valet av entreprenadform tillföra projektet kompetens utöver vad som krävs i genomförandeskedet kan inte utläsas. Det intrycket blir än tydligare i ledet byggentreprenör - installatör. I undersökningen säger sig byggentreprenörerna och installatörerna ha goda erfarenheter av den entreprenadform som valts medan byggherrarna är mer kritiska. Genomgående har ersättningsformen med fast pris tillämpats. I ett projekt som ej upphandlats i konkurrens har ersättningsformen riktpris med incitament tillämpats. Valet av totalentreprenad till fast pris innebär att kompetensen tillvaratas i den meningen att entreprenören eftersträvar att hitta den mest kostnadseffektiva lösningen som uppfyller beställarens krav. Det gäller både byggentreprenör och i nästa led underentreprenörer. Av de sex enkätsvaren från byggherrar och entreprenörer framgår att i dessa har samtliga byggentreprenörer utom en upphandlats i konkurrens med totalentreprenad. Av de nio installatörer som svarat på enkäten har sju besvarat frågan om underentreprenaden upphandlats i konkurrens. Av dessa uppger alla utom en att deras entreprenad upphandlats i konkurrens och att anbudsgivaren med lägst pris också fått jobbet. En installatör säger att arbetet inte upphandlats i konkurrens vilket kanske kan indikera någon form av mer långsiktig samverkan med byggentreprenören. Graden av konkurrensutsättning kan tolkas så att byggentreprenören liksom byggherren i första hand går ut på marknaden för att hitta lägsta pris till en definierad produkt eller tjänst och i andra hand (i bästa fall) för att hitta kompetens och etablera samverkan i syfte att på sikt effektivisera helheten i verksamheten och därmed kunna erbjuda en bättre produkt till ett lägre pris. Endast i ett av projekten har särskilda garantiåtaganden ställts. Installatören uppger att dessa åtaganden inte har fördyrat projektet. Frågan om hur garantiåta-

17 gandet ska utvärderas har lämnats obesvarad. Åtagandet är ej kopplat till någon form av incitament. 7. I vilken grad har installatören påverkat process och slutresultat? Installatörerna har inte påverkat utformningen av projektet i nämnvärd omfattning. Endast ett exempel redovisas där en vvs-installatör påverkat beställaren att byta till en annan radiatormodell. Enkäten indikerar att installatörerna genomgående har svarat för en ren genomförandeentreprenad där förutsättningarna utan dialog lagts fast i tidigare led hos beställaren och/eller byggentreprenören. Självklart har underentreprenören kunnat påverka slutresultatet genom ett väl utfört arbete men inte genom val av teknisk lösning. På frågan om byggherren styrt för mycket svarar två installatörer ja och sju nej. 7. På vilket sätt har industriella arbetsmetoder och arbetssätt tillämpats och i vilken omfattning? Samtliga som svarat på enkäten med ett undantag anger att det förekommit prefabricerade volymelement och byggnadsdelar. Frågan är dock något diffus men som exempel anges att stomdelar, väggar, badrum, trappor och undercentraler har använts helt eller delvis. I ett projekt har en referensbyggnad använts i rambeskrivningen för projektet. En tolkning är att förekomsten av prefab begränsats till element och delar som sedan länge är allmänt förkommande. Ingen av de svarande har rapporterat nyttjande av nyutvecklad prefab 7. I Vilken omfattning har ny teknologi utnyttjats, främst IT-stöd? Ingen av de fyra beställare som svarat på enkäten har utnyttjat D-CAD i sitt projekt. Däremot har byggentreprenörerna två av tre utnyttjat den tekniken liksom en tredjedel av installatörerna. Med tanke på att enkäten ställts till etablerade aktörer och avser förhållandevis stora projekt indikerar svaren att det återstår en del innan D-CAD blir allmänt tillgängligt i branschen. Av de femton företag som svarat uppger nästan hälften att de har nyttjat en gemensam projektdatabas. Detta innefattar två tredjedelar av beställarna och installatörerna samt alla byggentreprenörer. De som nyttjat en gemensam projektdatabas understryker i sina kommentarer fördelarna i form av att alltid ha tillgång till aktuella och uppdaterade handlingar, bättre samordning i projekteringsskedet, enklare kommunikation vilket sparar tid samt betydligt mindre pappershantering och kopiering. I det fall gemensamt IT-stöd tillämpats i projektet har med ett undantag samtliga parter också deltagit och utnyttjat stödet.

18 8. Slutsatser Som tidigare nämnts är syftet med denna förstudie endast att bidra till att kunna identifiera förhållanden och problem som bör bli föremål för fördjupade vetenskapliga studier. Resultatet av enkäten bekräftar enligt vår mening väl kända förhållanden ur installatörens perspektiv. Denne har upphandlats i konkurrens där priset varit avgörande för val av entreprenör. Installatören har som regel inte påverkat projektörens och byggherrens val av material, system, teknik, tidplan etc. utan utför endast vad som föreskrivits i handlingarna. När arbetet är slutfört genomförs vanligtvis en viss funktionskontroll. Därefter lämnar installatören projektet i vissa fall till och med utan att ha utbildat den driftpersonal som därefter ska ta över. Detta är den traditionella rollen för installatören och den är tydligen fortsatt densamma trots att installationernas omfattning och komplexitet ökat betydligt under senare år. Installationerna svarar för en allt större del av investeringskostnaden i byggskedet och den helt dominerande kostnadsandelen i driftskedet i form av mediaförbrukning, underhåll, tillsyn och skötsel. Materialkostnaderna för installationer ökar dessutom betydligt mer än byggkostnaderna i övrigt. Installationerna är normalt de delar i en byggnad som har störst betydelse för att avsedd funktion uppnås. Mot den bakgrunden är det enligt vår mening angeläget att i större utsträckning ta till vara installatörens kunskap, erfarenheter och kompetens. Den installationstekniska kompetensen behöver stärkas även på köparsidan dvs. hos byggherrar och byggentreprenörer för att på ett bättre sätt kunna formulera krav, handla upp samt följa upp. Installatören bör få en utvidgad och viktigare roll i byggprocessen. För att kunna påverka olika vägval och samordningen av genomförandet bör installatören komma in redan i projektets planeringsskede. Att det som regel inte sker beror förmodligen på byggprocessens utformning och det traditionella sättet att upphandla byggprojekt. En närmare studie bör kunna belysa dessa frågor. Syftet bör vara att tillskapa en byggprocess och förutsättningar för upphandling som stimulerar installatörens möjligheter och vilja till påverkan, kompetensutveckling och kostnadspress. Fortsatt forskning behöver också inriktas på vilka effekter det ger att installationsdelarna idag är av allt komplexare art och mycket mer omfattande än förut men fortfarande utförs av mindre entreprenörer med oftast oförändrad kompetens och inom en existerande kultur att driva projekt. Ytterligare behöver en fortsatt studie inriktas på om rådande kultur, struktur och kompetens tillåter att förändringar i beteende och i tekniskt utförande kan ske. Vilka krafter och faktorer kan stödja respektive hindra förändringar? Många installatörsföretag är små eller medelstora med mycket begränsade utvecklingsresurser. Om upphandlingen endast fokuseras på lägsta pris innebär det risker för målkonflikter och sämre helhetslösningar särskilt som beställarkompe-

19 tensen hos både byggherre och byggentreprenör vanligtvis är bristfällig. Avsaknaden av egna utvecklingsresurser och en svag beställarroll innebär också att utvecklingen av nya material och system överlämnas till materialleverantörerna med bristande kompetens i värdekedjan köpare/leverantör som följd. Det är i första hand byggherrarna som genom val av genomförandeform och samverkansform kan skapa incitament till utveckling och förändring. Vår begränsade studie visar sammanfattningsvis att inom installationsområdet arbetar man fortfarande i stor utsträckning som man alltid gjort. Även Chalmersstudien Alte et al () indikerar tydligt ett behov av förändringar inom det viktiga installationsområdet.

20 9. Referenser Alte, J., Bröchner, J. och Josephson, P-E. (). Byggsektorns utvecklingsbehov inom managementområdet. Centrum för management i byggsektorn, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Andersson, N. och Borgbrant, J. (998). Byggforskning processer och vetenskaplighet. Forskningsrapport 998:, Inst. För Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå. Boverkets Byggkostnadsforum (). Byggprocess med garantiförvaltning. Lindfors, C. (). Process oriented information management in construction, Doctoral Thesis, Royal Institute of Technology, Stockholm. Miljövårdsberedningens dialog Bygga/Bo (). Tänk nytt, tänk hållbart att bygga och förvalta för framtiden. NCC (). Installationsprojektet. Företagsintern rapport. Olsson, F. (). Supply Chain Management in the Construction Industry. Lic.uppsats, Lunds Tekniska Högskola, Lund, Olsson, R. (998). Koordinering av specialister i byggprojektmiljö. Lic.uppsats 998:, Luleå tekniska universitet, Luleå. Ouchterlony, J. (). Channel Leadership in the Swedish Installation Industry. Intern Publication, Linköpings Universitet, Linköping. SOU : (). Byggkostnadsdelegationens betänkande: Från byggsekt till byggsektor. SOU : (). Byggkommissionens betänkande: Skärpning gubbar. 7

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Byggandets effektivisering Snabbare leveranser Bättre kvalitet Lägre priser Pressade byggtider

Läs mer

Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen

Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen En undersökning från Svensk Byggtjänst Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen 1. Bakgrund och metodik...4

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Procurement for sustainable innova6on in the built environment (ProcSIBE) 25 mkr, 5 år (2014-2018) Sveriges Bygguniversitet

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Svensk Byggtjänst. Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser. April 2014

Svensk Byggtjänst. Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser. April 2014 Svensk Byggtjänst Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser April 2014 INNEHÅLL 1. Bakgrund och metodik... 3 2. Möjligheter att minska kostnader... 5 3. Viktigaste effekterna

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Att utvärdera kvalitet

Att utvärdera kvalitet Att utvärdera kvalitet Att utvärdera mervärden objektivt, transparent och förutsebart tillsammans med sakkunniga: Så genomförde serviceförvaltningen, Stockholms stad, upphandlingen av vård och omsorgsboenden

Läs mer

Upphandling i kommunala bolag

Upphandling i kommunala bolag Revisionsrapport Upphandling i kommunala bolag Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 KOMMUNENS RIKTLINJER 1 HALMSTADS FASTIGHETS AB

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Kvalitetsplanering 8.1

Kvalitetsplanering 8.1 8.1 - Planering av kvalité, miljö och arbetsmiljö Mål: Att identifiera kvalitémiljö-, och arbetsmiljökraven för projektet och bestämma hur de skall uppfyllas. Indata: Angivna mål, policy ritningar, beskrivning

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader I en tid då fastighetssektorn står inför stora utmaningar inom energiområdet och där

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer

Det är vanligt i dag att antalet underleverantörer ökar till en ganska lång kedja vilket medför svårigheter med uppföljning inom projektet.

Det är vanligt i dag att antalet underleverantörer ökar till en ganska lång kedja vilket medför svårigheter med uppföljning inom projektet. Sida 1 (7) Föreläsningsanteckningar Må970929 Upphandling (Gunnar Selin) Upphandling har i dag delegerats ner till en låg nivå inom stora företag. Tidigare hade -före tagen staber som skötte upphandlingen

Läs mer

Sanitarne celice. VARIS Prefabricerade badrumsenheter

Sanitarne celice. VARIS Prefabricerade badrumsenheter Fertigbäder - Sanitary cells VARIS Prefabricerade badrumsenheter VARIS Prefabricerade badrumsenheter är den kompletta innovativa och ekonomiska lösningen för varje badrum. I normalut förandet är väggar,

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

TOTALENTREPRENAD. A-hus tar hela ansvaret vid totalentreprenad. Det blir ett tryggt byggande. Sedan 1947

TOTALENTREPRENAD. A-hus tar hela ansvaret vid totalentreprenad. Det blir ett tryggt byggande. Sedan 1947 TOTALENTREPRENAD A-hus tar hela ansvaret vid totalentreprenad. Det blir ett tryggt byggande. Sedan 1947 2 HUR VILL DU BYGGA DITT NYA HEM? När du nu har bestämt dig för att bygga ett nytt hus är det också

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

INCOORDS RESULTATGARANTI. Incoords arbetsmodell INFUTURE ger dig säkerhet i tid, funktion och kostnad.

INCOORDS RESULTATGARANTI. Incoords arbetsmodell INFUTURE ger dig säkerhet i tid, funktion och kostnad. INCOORDS RESULTATGARANTI Incoords arbetsmodell INFUTURE ger dig säkerhet i tid, funktion och kostnad. INFUTURE: Projektorienterad och unik arbetsmodell som ger dig resultatgaranti. Det som gör arbetsmodellen

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor. projekledare

Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor. projekledare Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor Staffan Brege, professor LiTH projekledare 1 Kartläggningens syfte Nyckelaktörer som kan verka som katalysatorer för innovation och hur dessa företags utvecklingsverksamhet

Läs mer

Virtuell produktionsplanering

Virtuell produktionsplanering Virtuell produktionsplanering Mattias Roupé, Chalmers Mikael Viklund-Tallgren, Chalmers Mikael Johansson, Chalmers Roger Andersson, Peab AB Kortrapport om forskning 2014: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning

Läs mer

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 SÄKERHETSUPPHANDLING INTE BARA FÖR STAT OCH KOMMUN Skapa förutsättningar för anbud på samma villkor Utforma efter den egna säkerhetsorganisationens

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Arkitektens roll i byggprocessen

Arkitektens roll i byggprocessen 1 Arkitektens roll i byggprocessen Hur upplevs arkitektens roll i byggprocessen och hur kan arkitektens roll förändras eller förbättras? Inledning Sedan arkitekturens begynnelse har arkitektens roll varit

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Broar av seriekaraktär Sammanfattning Produktivitetsprogram för seriebroar Broar av seriekaraktär

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 2002-04-23 Det talade ordet gäller! Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 Byggherren måste ta plats i byggprocessen! Jag får ofta

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan 1 2014-08-28 Agenda 1. Introduktion och presentation av deltagarna 2. Produktivitet 3. Arbetsmiljö 4. Trafikpåverkan 5. Medskick till nationellt Anläggningsforum 6. Sammanfattning och avslutning 2 2014-08-28

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13

INNEHÅLL. Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 3 INNEHÅLL Förord 9 Läsanvisning 11 Författarpresentationer 13 1 BYGG- OCH FÖRVALTNINGS PROCESSERNA 15 1.1 Övergripande processbeskrivning 17 1.2 Projekteringsprocessen 20 1.3 Produktionsprocessen 23 1.4

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Var skapas värde? Kortrapport om forskning 2013: nr 4. Per-Erik Josephson, Chalmers. Magnus Borglund, White arkitekter

Var skapas värde? Kortrapport om forskning 2013: nr 4. Per-Erik Josephson, Chalmers. Magnus Borglund, White arkitekter Var skapas värde? Per-Erik Josephson, Chalmers Magnus Borglund, White arkitekter Kortrapport om forskning 2013: nr 4 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Förfrågningsunderlag (anbudsförfrågan)

Förfrågningsunderlag (anbudsförfrågan) Förfrågningsunderlag (anbudsförfrågan) Koppla tillbaka till rollerna. och händelseförloppet Förstudie Behovsanalys Projektering Beslutsunderlag Upphandling Förfrågningsunderlag Upphandlingsförfarande Entreprenadform

Läs mer

Byggsektorns utvecklingsbehov inom managementområdet. Johan Alte, Jan Bröchner och Per-Erik Josephson

Byggsektorns utvecklingsbehov inom managementområdet. Johan Alte, Jan Bröchner och Per-Erik Josephson Byggsektorns utvecklingsbehov inom managementområdet Johan Alte, Jan Bröchner och Per-Erik Josephson Centrum för management i byggsektorn (CMB) Institutionen för service management Institutionen för COMESA/byggnadsekonomi

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Pla$ormar för unikt och effek4vt byggande. Thomas Olofsson & Lars Stehn Luleå tekniska universitet Tema Byggprocess och Förvaltning

Pla$ormar för unikt och effek4vt byggande. Thomas Olofsson & Lars Stehn Luleå tekniska universitet Tema Byggprocess och Förvaltning Pla$ormar för unikt och effek4vt byggande Thomas Olofsson & Lars Stehn Luleå tekniska universitet Tema Byggprocess och Förvaltning Vad är en plaaorm? Komponenter (byggdelar) Processer (Hllverkningsprocesser)

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18 Att beställa byggnadsarbeten Kursinnehåll Sammanställning av genomförandet Planering och förberedelser, stämmobeslut, hyresnämnden, bygglov/bygganmälan Entreprenadformer; avtal; anbudsförfrågan; kontrakt

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005)

UPPHANDLINGSPOLICY. Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15. Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) LS 1102-0181 UPPHANDLINGSPOLICY Reviderad av landstingsstyrelsen 2011-02-15 Antagen av landstingsfullmäktige 2010-02-10 (LS 0912-1005) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling 2 (6)

Läs mer

SKL Kommentus AB. Sinikka Suutari. Upphandlingskonsult

SKL Kommentus AB. Sinikka Suutari. Upphandlingskonsult Sinikka Suutari Upphandlingskonsult Avropsordningar för matchning av behov och tillgång 1. Parallella avropsordningar 2. Rangordning med alternativa svarstider 3. Rangordning på produktnivå 4. Avrop enligt

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt I samarbete med 1 Vad är IPM? IPM, Independent Project Monitoring, är en oberoende projektövervakningsfunktion

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden. Beslutad 2009-12-16 Fastighetsavdelningen Tekniska kontoret

Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden. Beslutad 2009-12-16 Fastighetsavdelningen Tekniska kontoret 1(9) PROJEKTPLAN SPORTHALL Fastighet: Danderyd 3:165 Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden AVSLUTSSKEDE (Underlag till förvaltning) Beslutad 2009-12-16 Upprättad 2014-04-28 Reviderad Tel 08-568 910 00 Box

Läs mer

SL:s upphandling av konsultmäklare

SL:s upphandling av konsultmäklare KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2013-06-26 Dnr 155/2013 1 (6) AB Storstockholms Lokaltrafik 105 73 Stockholm SL:s upphandling av konsultmäklare Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning.

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET Makes IT happen Idnet grundades 1991 och har på den tiden gått från att vara en teknikleverantör till att bli en expert på IT-logistiklösningar för varuflöden i både butik-, lager- och transportsektorn.

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

CIR-dagen 2009. Effektivare processer i anläggningsbranschen. Magnus Alfredsson Peter Knutsson

CIR-dagen 2009. Effektivare processer i anläggningsbranschen. Magnus Alfredsson Peter Knutsson CIR-dagen 2009 Effektivare processer i anläggningsbranschen Magnus Alfredsson Peter Knutsson Bygg & Anläggningsbranschen Olika verksamheter Olika traditioner Olika konjunkturcykler Olika utvecklingsmöjligheter

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer