Noter. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper. nedan, följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionskommitté.

Transkript

1 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Denna koncernredovisning är den första fullständiga koncernredovisning som upprättats i enlighet med IFRS. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1, som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. I not 27 finns en sammanställning med förklaringar om hur övergången till IFRS har påverkat koncernens fi nansiella resultat och ställning. AB Lindex tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges under avsnittet s redovisningsprinciper. har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridiska personer. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS enligt koncernens tillämpning av dessa principer och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens fi nansiella rapporter s funktionella valuta är svenska kronor som även är rapportvalutan för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inte annat anges. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden med avdrag för värdeminskningsavdrag och nedskrivningar i de fall det varit tillämpligt. Derivatinstrument värderas till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan, och vid upprättande av koncernens öppningsbalans enligt IFRS den 1 september Väsentliga uppskattningar och bedömningar Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat några områden som kan få särskild betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning. Utvecklingen inom dessa områden, vilka listas nedan, följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionskommitté. Varulager Varulagret utgör en betydande del av koncernens tillgångsmassa och värdet på varulagret följs och omprövas löpande utifrån bland annat innevarande volym, prognostiserad försäljning, framtida inleveranser och varulagrets sammansättning. Varulagret följs även löpande utifrån marknader, affärsområden och varugrupper. Skatter Värdet av underskottsavdrag och avdragsrätten på gjorda värdeöverföringar till det tyska dotterbolaget omprövas löpande. Utvecklingen inom pågående processer inom Skatteverket och domstolsväsendet ligger bland annat till grund för bedömningen. Det totala belopp som koncernen intäktsfört som följd av rättsprocesser uppgår till cirka 200 Mkr. För ytterligare information om skatter, se förvaltningsberättelsen och not 12. Goodwill och varumärken Vad gäller varumärken och goodwill gör styrelsen och företagsledningen bedömningen att dessa värden väl försvaras av koncernens kommande intjäning. Redovisning av affärsområden och geografiska områden Baserat på koncernens operationella struktur har Lindex valt geografi ska marknader som sitt primära segment. Den geografiska segmenteringen är gjord med utgångspunkt i likheter och olikheter i marknadernas köpbeteende, utbud samt konkurrensbild. Som sekundärt segment redovisas affärsområden. Tillgångar, skulder, intäkter och kostnader, vilka är gemensamma för mer än ett segment, är allokerade till segmenten baserat på typen av kostnad, segmentets andel av totala verksamheten etc. Konsolideringsprinciper Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretaget inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen samt tillkommande kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Det eventuella överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffnings värdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar och eventualförpliktelser, redovisas som koncernmässig goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

2 NOTER forts. not 1 det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Utländsk valuta Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernbokslutet används sedan svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs och eventuella effekter som uppkommer som en följd av valutakursförändringar redovisas inom rörelseresultatet. Omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter Vid omräkning av utländska dotterföretags bokslut till svenska kronor för intagande i koncernbokslut används dagskursmetoden. Resultaträkningarna har omräknats till en genomsnittskurs, som baseras på valutakursen den sista dagen i varje månad. Balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. De omräknings differenser som uppstår vid omräkningen av balansräkningarna förs direkt till eget kapital och påverkar följaktligen inte årets resultat. Intäkter Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. s nettoomsättning består av intäkter från butiksförsäljning och utgörs vanligen av kontant betalning eller betalning med kreditkort. Dessa intäkter redovisas i samband med försäljning/leverans till kund. Nettoomsättningen och kostnaderna för handelsvaror har reducerats med belopp som återbetalats till kund vid utnyttjande av så kallat öppet köp. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera sådana returer vid tidpunkten för försäljningen. Rörelsekostnader Resultaträkningen är uppställd i kostnadsslagsindelad form. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar utgörs av koncernmässig goodwill uppkommen i samband med företagsförvärv, inkråmsgoodwill, varumärken, hyresrätter samt datasystem. Materiella anläggningstillgångar består av inventarier på kontor och i butik samt datorer. Utgifter för datasystem, som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Internt upparbetade utgifter som är direkt sammankopplade med identifierbara och unika datasystem, som kontrolleras av koncernen och som har troliga ekonomiska fördelar, balanseras också som immateriell tillgång. Direkta kostnader inkluderar personalkostnader och en rimlig andel av relevanta indirekta kostnader. Datasystem har under 2005/2006 omklassificerats från materiell anläggningstillgång till immateriell tillgång. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden minskat med av- och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärden I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på om det utgör en separat komponent eller ej, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar Anläggningstillgångar delas in i sådana som har en bestämbar nyttjandeperiod och sådana som har en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill och Lindex nuvarande varumärken har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod, vilket motiveras av att varumärket Lindex funnits i över 50 år och verksamheten även framöver kommer att drivas under detta varumärke. Dessa har därför inte belastats med löpande avskrivningar. Goodwill och varumärken redovisas därmed i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Övriga immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Hyresrätter 5 år Inventarier 5 år Datorer 3 år Affärssystem/datasystem 7år Tillgångarnas nyttjandeperiod prövas vid varje balansdag och justeras vid behov. Nedskrivningar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen samt vid indikation om värdenedgång avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskningen, närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov, grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Leasing Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. Samtliga Lindex innevarande leasingkontrakt har klassificerats som operationell leasing och avser i allt väsentligt lokalhyror. Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kortfristiga placeringar och derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. En fi nansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Lindex blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt upphör. Köp och försäljningar av fi nansiella instrument redovisas på affärsdagen det datum då Lindex förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39 (se nästa sida). 16 Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

3 forts. not 1 Vid varje rapporteringstillfälle utvärderas huruvida det föreligger några objektiva indikationer på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning. Likvida medel och kortfristiga placeringar Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Andra fi nansiella skulder Andra fi nansiella skulder omfattar huvudsakligen låneskulder till kreditinstitut samt leverantörsskulder. Låneskulderna redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnaderna periodiseras och redovisas löpande i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulderna har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Derivatinstrument Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt, optioner och swapar som används för att täcka risker för förändringar i valutakurser och elpriser (se not 16 för ytterligare beskrivning av koncernens finansiella risker). Valuta- och elderivat avser säkringar av prognostiserade fl öden, det vill säga kassaflödessäkringar. Samtliga derivatinstrument redovisas till verkligt värde vid anskaffningstillfället och därefter. Derivat med positiva värden redovisas som kortfristiga tillgångar i balansräkningen och derivat med negativa värden som kortfristiga skulder. Förändringar i marknadsvärdet redovisas under rubriken Säkringsreserv i eget kapital till den del derivatet uppfyller kraven för säkringsredovisning. Resultatet av säkringen redovisas i rörelseresultatet i samband med realisering av de underliggande kommersiella flödena genom att säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Realiseringen av derivatet inträffar därmed i samband med försäljning av varor i butik. Derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning marknadsvärderas och förändringen i värde redovisas direkt via resultaträkningen som handelsvaror och övriga externa kostnader. Merparten av koncernens derivat kvalificerar sig för säkringsredovisning. Lindex har valt att tillämpa möjligheten i IFRS 1 att inte omräkna jämförelseåret till IAS 39, vilket innebär att jämförelseåret är beräknat med då gällande principer som grund. Detta innebär att ingångna derivatinstrument inte marknadsvärderades under löptiden. Vidare redovisades resultatet av ingångna säkringar vid en tidigare tidpunkt än enligt IAS, då transaktionen enligt tidigare principer redovisades i resultaträkningen i samband med värdering av den underliggande leverantörsskulden istället för vid försäljning av varor i butik. Varulager Varulagret utgörs av kläder, kosmetik och accessoarer för vidareförsäljning. Värdering sker enligt lägsta värdets princip, vilket innebär det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet utgörs av vägda genomsnittspriser. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för att åstadkomma en försäljning. Fordringar Fordringar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar efter individuell prövning. Avsättningar Avsättningar avser huvudsakligen omstruktureringsprojekt, uppskjutna skatteskulder samt pensionsåtaganden. Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, där det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Avsättningar klassificeras som långfristig alternativt kortfristig skuld beroende på om åtagandet bedöms bli reglerat inom tolv månader. Skatt Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till skattepliktiga eller avdragsgilla temporära skillnader, vilka medför eller reducerar skatt i framtiden. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserat på de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar, hänförliga till skattemässiga underskott och avdragsgilla temporära skillnader, redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna och underskottsavdragen kan utnyttjas. Uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen förutom i de fall de avser transaktioner vilka redovisats direkt mot eget kapital, då även eventuell skatteeffekt redovisas direkt mot eget kapital. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas, då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda i form av till exempel löner, betald semester, betald sjukfrånvaro samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som förmånsbestämda eller avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningar för förpliktelser relaterade till ersättningar efter avslutad anställning uppkommer då förpliktelserna är förmånsbestämda. Dessa förpliktelser och kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period beräknas aktuariellt, enligt så kallad projected unit credit method. Beräkning sker årligen för koncernens förmånsbestämda planer med hjälp av extern aktuarie. Avsättningen i balansräkningen utgörs av nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna med justering för oredovisade aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster uppkommer huvudsakligen vid förändringar av de aktuariella antagandena samt vid skillnader mellan de aktuariella antagandena och det faktiska utfallet. Den del av de ackumulerade belopp som överstiger tio procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas marknadsvärde, den så kallade korridoren vid föregående års utgång, redovisas i resultatet för den förväntade genomsnittliga tjänstgöringsperioden för de personer som omfattas av planen. För alla förmånsbestämda planer består den aktuariella kostnaden, vilken belastar resultatet av kostnad för tjänstgöring under innevarande period, av räntekostnad, kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder samt amortering av aktuariella vinster och förluster. Skatt som utgår på pensionskostnader, exempelvis särskild löneskatt på pensionskostnader, har beaktats vid omräkningen ovan, vilket är i enlighet med URA 43 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt. Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

4 NOTER forts. not 1 Inom Lindexkoncernen finns ett antal svenska medarbetare som har förmånsbestämda ITP-planer med fortlöpande utbetalningar till Alecta. ITP-planen som är finansierad genom försäkring i Alecta är en förmånsbestämd pensionsplan. Den omfattar flera arbetsgivare enligt URA 42 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta. För denna pensionsplan innebär detta att ett företag som huvudregel ska redovisa sin proportionella andel av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen samt av de förvaltningstillgångar och kostnader som är förbundna med pensionsplanen. I redovisningen ska även upplysningar lämnas enligt kraven om förmånsbestämda pensionsplaner. Då erforderliga uppgifter för närvarande inte kan erhållas av Alecta, redovisas dessa pensionsåtaganden som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Detta innebär att inbetalda premier till Alecta löpande redovisas som kostnad. s utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i den period de uppstår. Lindex betalar fastställda avgifter till separata juridiska enheter och har därmed inga förpliktelser att betala ytterligare avgifter. Aktierelaterade ersättningar Lindex tillämpar IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. IFRS 2 gör skillnad på ersättningar som regleras med kontanter och ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument. De program som är aktuella för Lindex avser det sistnämnda. Vid aktiebaserad ersättning ska marknadsvärdet bestämmas vid tilldelnings-/förvärvsdagen och bokföras som kostnad över intjänandeperioden mot eget kapital. Tillkommande sociala avgifter redovisas som skuld med löpande omvärdering, enligt URA 46 (Uttalande av Redovisningsrådets akutgrupp). Två olika program fi nns idag som berör Lindex, ett där Lindex beslutat att ställa ut optioner och ett där Cevian Capital har erbjudit vissa anställda att förvärva optioner. Lindex program har inte haft någon påverkan på räkenskaperna 2005/2006, då tilldelning av optionerna inte skett under detta räkenskapsår. Tilldelning kommer att ske under Cevian Capitals program har inte heller påverkat räkenskaperna 2005/2006, då optionerna förvärvats av berörda personer till marknadsvärde. För ytterligare information hänvisas till not 6. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt direkt metod i överensstämmelse med IAS 7 Cash Flow Statements. Likvida medel i kassaflödesanalysen inkluderar kortfristig inlåning i bank. Utdelning Utdelning till AB Lindex aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi nansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av AB Lindex aktieägare. s redovisningsprinciper tillämpar Årsredovisningslagen och RR 32 Redovisning för juridiska personer och av den följer att moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som är gällande för koncernen med nedan redovisade undantag. Immateriella anläggningstillgångar I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill och varumärken, vilket inte görs i koncernredovisningen. Avskrivning sker linjärt över 20 år. Varumärken och goodwill återspeglar den långsiktiga styrkan i Lindex verksamhet, vilket motiverar avskrivningstiden på 20 år. Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör, återförs nedskrivningen. Derivat- och säkringsredovisning För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten, vilket innebär att derivatet behandlas som en off balance-post så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller inte finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som terminsäkras värderas till terminskurs. Obeskattade reserver De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna. Koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas enligt Redovisningsrådets akutgrupps uttalande URA 7. Pensioner s pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Nya redovisningsprinciper 2006/2007 Från och med 2006/2007 tillämpar moderbolaget IAS 39. Nya IFRS-standarder och tolkningar bedöms inte få någon väsentlig påverkan på Lindexkoncernens redovisning 2006/ Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

5 Not 2 Segmentsredovisning Norden 2) 4) Tyskland Summa Primärt segment 2005/ / / / / /2005 Intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Rörelseresultat Resultat Ofördelade poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter fi nansiella poster Inkomstskatt Årets resultat Övriga upplysningar Tillgångar Ofördelade poster Summa tillgångar Skulder Ofördelade poster Summa skulder Investeringar Av- och nedskrivningar ) ) Varav 27 Mkr avser nedskrivning av goodwill hänförlig till Twilfitverksamheten. 2) Inkluderar Estland och Lettland. Damunderkläder 3) 4) Barnkläder Damkonfektion 4) Summa Sekundärt segment 2005/ / / / / / / /2005 Nettoomsättning Tillgångar Investeringar ) Inkluderar kosmetik. 4) Föregående år inkluderar Twilfit. Not 3 Koncernintern försäljning Koncerninterna transaktioner i moderbolaget avser koncerngemensamma kostnader som utallokerats till övriga koncernföretag, 150 (172) Mkr. Utöver det uppgår Lindex H.K. Ltds samt Shanghai Lindex Consulting Company Ltds försäljning till moderbolaget till 113 (98) Mkr. Not 4 Revisionsarvode Arvode till Öhrlings PricewaterhouseCoopers för revision och revisionsnära tjänster har under verksamhetsåret utgått med (2 364) tkr och övriga ersättningar med (3 932) tkr. Not 5 Leasingavgifter avseende operationell leasing och moderbolaget har ingått hyresavtal avseende butiker och kontor med följande hyresåtaganden. För de hyresavtal som är omsättningsbaserade anges endast avtalad bashyra. Dessutom har koncernen och moderbolaget leasingavtal för bland annat inventarier och kontorsutrustning. 2005/ / / /2005 Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter Avtalade framtida leasingavgifter 2006/ / / / / /2012 och senare / / / /2005 Räkenskapsårets leasingintäkter Leasingintäkterna består av hyresintäkter för andrahandsuthyrning av lokaler. Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

6 NOTER Not 6 Kostnader för ersättning till anställda 2005/ /2005 Löner och andra Sociala kostnader Löner och andra Sociala kostnader ersättningar (varav pensionskostnader) ersättningar (varav pensionskostnader) (33 165) (41 596) Dotterföretag (21 522) (19 496) (54 687) (61 092) s pensionskostnader för verkställande direktören uppgår till (1 113) tkr. Styrelse och VD (varav tantiem o. dyl.) Övriga anställda Totalt 2005/ / / / / /2005 Moderbolag AB Lindex ( ) (700) ( ) (700) Dotterföretag Lindex AS, Norge (83) (77) (83) (77) Lindex Oy, Finland (264) (168) (264) (168) Lindex H.K. Ltd, Hongkong ( ) ( ) ( ) ( ) Shanghai Lindex Consulting Company Ltd ( ) ( ) ( ) ( ) Lindex GmbH, Tyskland (82) (78) (82) (78) Summa (429) (1023) (429) (1 023) Förmåner till styrelse och ledande befattningshavare Lindex styrelse har utsett en ersättningskommitté bestående av styrelsens vice ordförande Conny Karlsson samt ledamoten Bengt Larsson. Kommittén har till uppgift att utarbeta förslag till styrelsen gällande principer för ersättningar och övriga anställningsvillkor för företagsledningen. Lönesättningen för den verkställande direktören (VD) Göran Bille, består av en fast grundlön uppgående till (3 360) tkr. VD har från och med 2005/2006 ingen rörlig komponent, så kallad bonus, i sin ersättningslösning. Föregående år erhöll VD en bonus uppgående till 700 tkr. VD innehar köpoptioner utställda av Cevian Capital. Pensionsåldern för VD är 60 år. VD omfattas av allmän pensionsplan. Därutöver inbetalas extra pensionspremier uppgående till 30 procent av den pensionsgrundande lönen. I den pensionsgrundande lönen ingår grundlön, semesterersättning samt bilersättning. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår oförändrad lön under tolv månader samt ett avgångsvederlag uppgående till tolv månadslöner. Styrelsen Det totala arvodet till styrelsen uppgick för verksamhetsåret till (1 381) tkr, varav arvode till ordföranden uppgick till 367 (313) tkr och arvode till övriga ledamöter uppgick till (1 068) tkr. Till ledamot Bengt Larsson, B Larsson Senior Adviser HB, har i konsultarvode utbetalats 97 (255) tkr. Till ledamot Conny Karlsson, Conny Karlsson Securera AB, har i konsultarvode utbetalats 100 (659) tkr. Föregående års arvode utgjordes dels av konsulttjänster och dels av ersättning för den tid Conny Karlsson agerade tillförordnad VD för företaget ( ). Inga övriga ersättningar har utbetalats utöver vad bolagsstämman beslutade den 20 december Övriga personer i företagsledningen Lönesättningen för övriga personer i företagsledningen består av en fast del, grundlön, och en rörlig del, bonus. Bonusen är beroende av uppnådda mål för företaget och för individen. För personer i företagsledningen kan bonusen uppgå till maximalt fyra månadslöner. Grundlön för de 14 personer, utöver VD, som under året ingått i företagsledningen har utgått med (15 891) tkr, varav uppsägningslöner och avgångsvederlag uppgick till 0 (0) tkr. Bonus har utgått med (2 188) tkr. Pensionsförmånerna är premiebaserade och bygger på allmän pensionsplan. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår oförändrad lön under månader. Aktierelaterade optionsprogram Optioner utställda av Lindex På en extra bolagsstämma den 26 juni 2006 fastställdes styrelsens förslag att införa ett optionsprogram för ledande befattningshavare inom Lindex. Programmet omfattar tre optionsserier, med årlig tilldelning från och med 2007 och med en löptid på cirka tre år. Programmet innebär att ledande befattningshavare erbjuds att förvärva teckningsoptioner på marknadsmässiga villkor. Marknadsmässiga villkor definieras som marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten beräknat enligt Black & Scholes värderingsmetod. Antalet teckningsoptioner som erbjuds maximeras till att totala premien ska motsvara bonus efter avdrag för skatt för det föregående räkenskapsåret, dock med ett tak som avgörs av antalet tillgängliga 20 Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

7 forts. not 6 optioner. Programmet innebär att maximalt aktier kan komma att tilldelas de anställda. Optionsprogrammet har inte haft någon påverkan på räkenskaperna för 2005/2006. s vinst per aktie påverkas inte så länge nuvärdet av optionsrätternas lösenpris överstiger aktuell börskurs vid tidpunkten för utställandet. Vid full teckning av optionerna och vid en antagen teckningskurs om 126,5 kronor, kommer koncernen att tillföras en emissionslikvid motsvarande 285 Mkr. Kostnaden beräknas uppgå till cirka 15 Mkr för samtliga tre serier under perioden Kostnaden kommer att klassificeras som personalkostnader och redovisas direkt mot eget kapital. Kostnaden uppkommer vid en positiv kursutveckling och kommer att omprövas kontinuerligt under optionernas löptid. Utöver ovan kommer det vid en positiv kursutveckling att tillkomma kostnader för sociala avgifter, vilka kommer att kostnadsföras under optionernas löptid baserat på värdeförändringen. Optioner utställda av Cevian Capital I januari 2004 förvärvade dåvarande VD och majoriteten i Lindex företagsledning tillsammans optioner (omräknat efter split och inlösen) av Cevian Capital. Senare samma år förvärvade nytillträdde VDn Göran Bille samt styrelseledamoten Conny Karlsson tillsammans ytterligare optioner. Programmen löper från den 24 januari 2004 till den 23 januari 2007 och förfaller i fyra olika tidsintervall, där sista inlösendatum infaller den 23 januari Övriga tre inlösenperioder har passerat före utgången av räkenskapsåret och därmed återstår enbart en inlösenperiod efter räkenskapsårets utgång. Under verksamhetsåret 2005/2006 har ytterligare optioner förvärvats av sammanlagt fem personer, som är nyanställda i koncernen alternativt erhållit nya positioner. Detta program löper från den 27 oktober 2005 och är identiskt med det som övriga personer i företagsledningen tidigare erbjudits med skillnaden att det löper till och med den 23 januari Optionsinnehavaren äger rätt att enligt fastställda program successivt lösa optionerna och omvandla dem till eget kapitalinstrument, aktier. Optionspriset vid förvärvstidpunkten är baserat på Black & Scholes optionsvärderingsmodell, och för de optioner som är förvärvade under perioden har lösenpriset beräknats utifrån en årlig uppräkning om 10 procent och en volatilitet om 20 procent. Antal optioner vid räkenskapsårets början Inlösta under perioden Tilldelade under perioden Antal vid räkenskapsårets slut Det genomsnittliga lösenpriset för optioner vid räkenskapsårets slut uppgår till 43,13 kronor per aktie, vilket kommer att justeras i det fall den föreslagna utdelningen om 5,00 kronor per aktie fastställs av årsstämman. Av optionerna vid räkenskapsårets utgång besitter VD stycken och styrelseledamoten Conny Karlsson stycken. Not 7 Sjukfrånvaro och åldersfördelning Sjukfrånvaro, % 2005/ /2005 Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 4,8 5,3 Sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer, andelen av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro upp till 60 dagar, andelen av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro fördelad på kön 1) Män 2,1 1,7 Kvinnor 4,9 5,4 Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori 1) 29 år 2,2 2, år 5,2 5,8 50 år 8,9 8,8 1) Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för respektive grupp. Åldersfördelning, % 2005/ / / / år år år Summa Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

8 NOTER Not 8 Medelantal anställda Medelantal anställda inom koncernen framgår av nedanstående sammanställning. Medelantalet anställda har beräknats genom att antalet närvarotimmar ställts i relation till normal årsarbetstid i respektive land. 2005/ /2005 Medelantal Varav Medelantal Varav anställda män anställda män Moderbolag AB Lindex, Sverige Dotterföretag Lindex AS, Norge Lindex Oy, Finland Lindex H.K. Ltd, Hongkong Shanghai Lindex Consulting Company Ltd Lindex GmbH, Tyskland Summa Fördelning ledande befattningshavare 2005/ / / /2005 Kvinnor Styrelseledamöter Andra personer i företagets ledning inklusive VD Män Styrelseledamöter Andra personer i företagets ledning inklusive VD Totalt Not 9 Resultat från andelar i dotterföretag 2005/ /2005 Utdelningar 1) Nedskrivning av aktier 2) Summa ) Varav (99 476) tkr avser anteciperade utdelningar. 2) Nedskrivning av aktier avser Lindex GmbH med (48 652) tkr och Lindex Financial Services AB med 0 (23 485) tkr. Nedskrivningen av aktierna i Lindex GmbH är en konsekvens av att det egna kapitalet i bolaget belastats med rörelseförluster. Föregående års nedskrivning av aktier i Lindex Financial Services AB gjordes efter att Twilfitverksamheten överlåtits till moderbolaget. Not 10 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2005/ /2005 Räntor Summa Varav avseende koncernföretag Not 11 Bokslutsdispositioner 2005/ /2005 Förändring av periodiseringsfond (tax t o m tax. 2005) Summa Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

9 Not 12 Skatt på årets resultat och uppskjuten skatt 2005/ / / /2005 Aktuella skatter Uppskjutna skatter Summa / / / /2005 Redovisat resultat före skatt Skatt enligt aktuell skattesats, 28% Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Nedskrivning av anläggningstillgångar Övriga ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Utdelning Övriga ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt av ändrad taxering tidigare år Justering för olika skattesatser i utländska dotterföretag Skatt på ej utnyttjade underskottsavdrag i dotterföretag Omvärdering av skattemässiga tillgångar Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen / / / /2005 Uppskjuten skattefordran hänför sig till följande Ackumulerade underskottsavdrag Temporära skillnader Summa Uppskjuten skatteskuld hänför sig till följande Obeskattade reserver Temporära skillnader Summa Värdering av underskott och skattemässiga tillgångar Totala skattemässiga underskott inom koncernen uppgår till 107 (910) Mkr. Underskotten avser i helhet det tyska dotterföretaget och dessa underskott har ingen specifik förfallotidpunkt. Förändringen i underskottens storlek är hänförlig till att ytterligare ett taxeringsår har tillkommit i kombination med att tyska skatteverket har upptaxerat Lindex med 91 Meur som resultat av en genomförd taxeringsrevision, se Förvaltningsberättelsen. Skattetillgångarna har under året omvärderats positivt i koncernen med 76 Mkr som en följd av en Länsrättsdom, se Förvaltningsberättelsen. Motsvarande belopp i moderbolaget uppgår till 136 Mkr, vilket förklarar varför moderbolaget har en positiv skatt för räkenskapsåret som helhet. Temporära skillnader Skattefordringar härrörande till temporära skillnader avser bland annat skillnader mellan bokföringsmässiga och skattemässiga värden på varulager och pensionsavsättningar. Dessa är i sin helhet hänförliga till Lindex AS. Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

10 NOTER Not 13 Immateriella tillgångar/anläggningstillgångar Varumärken Ingående anskaffningsvärde Årets aktiverade utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Hyresrätter Ingående anskaffningsvärde Årets aktiverade utgifter Övertagna anskaffningsvärden från annat koncernföretag Årets försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets försäljningar och utrangeringar Övertagna avskrivningar från annat koncernföretag Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Försäljningar och utrangeringar av immateriella tillgångar är huvudsakligen hänförliga till avyttringen av Twilfitverksamheten. Goodwill Ingående anskaffningsvärde Årets försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar/nedskrivningar Årets försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Nedskrivningen av goodwill 2004/2005 avser Twilfitverksamheten. Balanserade utvecklingskostnader för datasystem Ingående anskaffningsvärde Omklassificering från materiella anläggningstillgångar Årets aktiverade utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering från materiella anläggningstillgångar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Av anskaffningsvärdet utgör tkr internt upparbetad tid varav tkr avser 2005/2006. Prövning av nedskrivningsbehov av varumärken och goodwill Det utgående värdet på varumärken och goodwill per den 31 augusti 2006 uppgår till 245 Mkr. Varumärkena och goodwillen är hänförliga till Lindex nuvarande Nordenverksamhet och intjäningen av dessa beräknas under den kommande femårsperioden uppgå till ett värde som väsentligt överstiger bokfört värde på tillgångarna. Föregående års nedskrivning av goodwill hänförlig till Twilfit, 27 Mkr, beräknades med den då kända köpeskillingen vid Twilfitavyttringen som grund. 24 Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

11 Not 14 Materiella anläggningstillgångar Inventarier Ingående anskaffningsvärde Omklassificering till immateriell tillgång Inköp Övertagna anskaffningsvärden från annat koncernföretag Försäljningar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering till immateriell tillgång Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Övertagna avskrivningar från annat koncernföretag Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Omklassificeringen till immateriella tillgångar avser varuförsörjningssystem. Försäljningar och utrangeringar är huvudsakligen hänförliga till avyttringen av Twilfitverksamheten. Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Ingående anskaffningsvärde Förvärvade företag Avyttrade dotterföretag 100 Aktieägartillskott Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört värde Bokfört värde Andelar i dotterföretag andel, % andel, % aktier AB Espevik, Sverige Espevik i Sverige AB Lindex Sverige AB (f.d. AB Mariana) Lindex AS, Norge Lindex Oy, Finland Lindex H.K. Ltd, Hongkong Shanghai Lindex Consulting Company Ltd Lindex GmbH, Tyskland Lindex Financial Services AB, Sverige Twilfit AB, Sverige It will fit AB, Sverige Summa Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

12 NOTER forts. not 15 AB Espevik Alingsås Espevik i Sverige AB Göteborg Lindex Sverige AB (f.d. AB Mariana) Göteborg Lindex AS Oslo Lindex Oy 1) Helsingfors Lindex H.K. Ltd 2) Hongkong Shanghai Lindex Consulting Company Ltd 2) Shanghai Lindex GmbH HRB 1797 Düsseldorf Lindex Financial Services AB Göteborg It will fit AB Göteborg 1) Lindex Oy innefattar en fi lial, Lindex Oy Estonia Branch, samt ett dotterföretag, Lindex SIA. 2) Dessa dotterföretag har ej samma rapporteringsperiod som moderbolaget, då deras räkenskapsår av legala skäl omfattar perioden januari december. Org. nr. Säte Andra långfristiga fordringar Depositioner Lånerevers Övrigt Summa Not 16 Finansiella risker Lindex är utsatt för ett antal olika finansiella risker. Dessa hanteras av moderbolagets finansfunktion, vars huvuduppgift är att stödja den operativa verksamheten samt att identifiera och begränsa koncernens finansiella risker enligt en av styrelsen fastställd policy. Finansieringsrisk För att minimera finansieringsrisken är Lindex policy att de närmaste årens fi nansieringsbehov ska täckas av långsiktiga kreditfaciliteter. Per den 31 augusti 2006 uppgick Lindex totala kreditfaciliteter till (1 233) Mkr, inklusive remburs- och valutaterminslimiter. Av de totala kreditfaciliteterna hade 360 (259) Mkr utnyttjats vid verksamhetsårets utgång, varav merparten avser utestående remburser. Lånen uppgick till 150 (10) Mkr. Dessa avser i sin helhet checkräkningskrediter. Ränterisk Lindex begränsar ränterisken genom att eftersträva en kort genomsnittlig räntebindningstid. De likvida medlen per den 31 augusti 2006 utgjordes av inlåning samt depositioner i bank, samtliga med mycket kort bindningstid. Det finns således ingen nämnvärd ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar. Kredit-/motpartsrisk i finansiella transaktioner Lindex placerar likvida medel enbart i likvida instrument med låg kreditrisk. Transaktioner i derivat görs enbart med motparter med god kreditvärdighet. Kreditrisker i kommersiella transaktioner Merparten av koncernens försäljning sker mot kontant betalning. Kreditrisken i övrig försäljning är fördelad på ett mycket stort antal enskilda kunder och bärs till största delen av Ikanobanken. Valutarisk Valutakursförändringar påverkar Lindex resultat och det egna kapitalet på flera sätt: Resultatet påverkas när försäljning och inköp görs i olika valutor (transaktionsexponering). Resultatet påverkas när utländska dotterföretags resultat räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). Det egna kapitalet påverkas när dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). Transaktionsexponering s transaktionsrisk består i att intäkterna genereras i Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Estland och Lettland samtidigt som kostnaderna till stor del hänför sig till inköp gjorda i andra länder. All transaktionsrisk i koncernen är centraliserad till moderbolaget och verksamheten i dotterföretagen bedrivs i lokal valuta. Eftersom koncernens varuinköp till stor del görs i US-dollar eller i US-dollaranknutna valutor, är Lindex främst exponerat för förändringar i dollarkursen. Varuinköp kontrakteras vanligen tre till sex månader innan leverans. För att minska valutarisken valutasäkrar Lindex en betydande andel av koncernens kontrakterade fl öden i utländsk valuta. Valutarisker följs upp och kursdifferenser beräknas som skillnaden mellan faktisk betald kurs och kalkylkurs. I enlighet med koncernens fi nanspolicy ska minst 70 procent av kontrakterade flöden säkras. En känslighetsanalys, förutsatt att övriga poster i resultaträkningen är oförändrade, visar att en förändring på ±5 procent i USD- och HKD-kurserna påverkar Lindex resultat med ± 59 (52) Mkr. Lindex exponering i eurovalutan är mycket begränsad, eftersom inoch utflödena till stor del balanserar varandra. Totalt har Lindex dock ett mindre nettoinflöde av euro. Valutasäkringen sker huvudsakligen via terminer samt till viss del med optioner. Alla valutaderivat används enbart i syfte att reducera valutarisken i verksamheten. Samtliga utestående valutaderivat förfaller inom sex månader. Derivatens förfallodagar sammanfaller med förfallodagen för den underliggande säkrade posten. 26 Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

13 forts. not 16 Nedan illustreras derivatinstrumentens värde på balansdagen: Derivatinstrument Bokfört värde Verkligt värde Nominellt belopp Valutaterminer Valutaoptioner Köpta optioner (call USD, put SEK eller NOK) Utställda optioner (put USD, call SEK eller NOK) Valutaswapar Summa Alla optioner är gjorda som så kallade zero cost-optioner, vilket innebär att Lindex har erhållit lika mycket i premier för de utställda optionerna som har betalats för de optioner som köpts. Eftersom lösenpriserna för de köpta respektive utställda optionerna ligger på olika nivåer, kommer aldrig både köp- och säljoptionerna att utnyttjas. Omräkningsexponering Enskilda dotterföretag ska normalt inte ha någon omräkningsrisk i sin egen balansräkning, då dotterföretagets fordringar och skulder ska vara i lokal valuta. Valutaomräkningseffekter uppstår på koncernnivå när de utländska dotterföretagens balansräkningar konsolideras. Lindex kurssäkrar inte omräkningseffekten av nettotillgångar i utländska dotterföretag. Det bokförda värdet av de utländska dotterföretagens nettotillgångar uppgick till 236 (252) Mkr den 31 augusti Omräkningseffekter uppstår också när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor. Denna exponering säkras inte. Ekonomisk exponering Ekonomisk exponering definieras som de förskjutningar i konkurrensbilden som valutakursförändringar ger upphov till på lång sikt. Eftersom Lindex bedöms ha en liknande valutasituation som sina konkurrenter, påverkas inte Lindex konkurrenskraft i någon större utsträck ning av valutakursförändringar. Övrig fi nansiell riskhantering Lindexkoncernens nettoförbrukning av el i Sverige, Finland, Norge och Tyskland, där Lindex själv upphandlar elen och agerar aktör på elmarknaden Nordpol, uppgår till cirka 35 GWh (36 GWh) per år. Utöver detta förekommer ett mindre antal butiker, där fastighetsägaren debiterar el via hyran. För att minska exponeringen mot förändringar i elpriset avseende egen upphandlad el används finansiella säkringar. Av den bedömda förbrukningen av egen upphandlad el för 2006/2007 och 2007/2008 har cirka 100 procent säkrats. Säkringarna för leveranser under 2005/2006 har gjorts på prisnivåer som är lägre än de marknadspriser som gällde per balansdagen, och verkligt värde/bokfört värde per bokslutsdagen för ingångna terminskontrakt uppgår till tkr före skatt. Not 17 Varulager Den utgående inkuransen i koncernen uppgår till 55 (64) Mkr. Not 18 Övriga kortfristiga fordringar/övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga fordringar Förskott till leverantör Marknadsvärdering derivatinstrument Övriga fordringar Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Övriga kortfristiga skulder Momsskuld Övriga kortfristiga skulder Upplupna personalrelaterade kostnader Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

14 NOTER Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter/upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga poster Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna sociala avgifter Upplupna löner Upplupna semesterlöner Övriga poster Summa Not 20 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan Summa Not 21 Långfristiga avsättningar/kortfristiga avsättningar 2005/ /2005 Övriga avsättningar Se nedan Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Senedan Avsättningar för uppskjutna skatteskulder Senot Summa Övriga avsättningar Ingående balans Ianspråktagna avsättningar Nya avsättningar Omräkningsdifferens 1427 Utgående balans Varav kortfristig del Ingående balans Ianspråktagna avsättningar Nya avsättningar Omräkningsdifferens 194 Utgående balans ) Varav kortfristig del ) Utgående övriga avsättningar härrör till stängda butiker i Tyskland, där Lindex fortfarande har ett åtagande gentemot tredje part. Den del av avsättningarna som förväntas regleras under 2006/2007 har klassificerats som kortfristig avsättning. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Förmånsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda planer omfattar i huvudsak ålderspension och änkepension, där arbetsgivaren har ett åtagande att betala livsvarig pension motsvarande en viss garanterad procentuell andel av lönen eller ett visst årligt belopp. Intjänandet avseende ålderspension bygger på antalet anställningsår. Den anställde måste vara ansluten till planen ett visst antal år för att uppnå rätt till full ålderspension. Under varje år tjänar den anställde in ökad rätt till pension, vilken redovisas som pension intjänad under perioden samt ökning av pensionsåtagandet. Finansieringen av dessa planer sker genom löpande inbetalningar från arbetsgivaren. Den försäkringstekniska beräkningen, som endast avser Norge, av pensionsförpliktelser och pensionskostnader för förmånsbestämda planer baserar sig på följande aktuariella antaganden:, procent 2005/ /2005 Diskonteringsränta 4,5 4,5 Förväntade framtida årliga löneökningar 3,5 3,5 Förväntad inflation 3,0 3,0 Förväntad personalomsättning 2,0 2,0 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna 5,0 5,0 28 Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

15 forts. not 21 Aktuariella vinster och förluster redovisas ej i resultat- eller balansräkningarna för 2005/2006 och 2004/2005, eftersom koncernen tillämpar reglerna för korridoren. Dessa regler innebär att del av aktuariella vinster och förluster ska redovisas i resultat- och balansräkningen under återstående tjänstetid, om de överstiger tio procent av nuvärdet av pensionsförpliktelserna eller tio procent av förvaltningstillgångarnas verkliga värde. Följande avsättningar för pensionsförpliktelser har gjorts i koncernbalansräkningen: Fonderade Ofonderade pensionsplaner pensionsplaner Summa 2005/ / / / / /2005 Nuvärdet av pensionsförpliktelser Avgår: Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Oredovisade aktuariella vinster (+) förluster ( ) Arbetsgivaravgift Omräkningsdifferens 982 Avsatt för pensioner enligt balansräkningen Årets förändring i pensionsskulden Belopp i tkr 2005/ /2005 Ingående nettoskuld Nettokostnad redovisad i resultaträkningen Utbetalda pensioner 342 Betalda avgifter (inkl. omkostnader och arbetsgivaravgifter) Omräkningsdifferens 982 Nettoskuld vid årets slut Nettokostnad redovisad i resultaträkningen avseende förmånsbestämda planer Belopp i tkr 2005/ /2005 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år Ränta på förpliktelsen Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna Arbetsgivaravgift/löneskatt Pensionskostnader för förmånsbestämda planer Avgiftsbestämda pensionsplaner Planerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till olika försäkringsbolag. Storleken på premierna baseras på lönen. Pensionskostnaderna för perioden ingår i resultaträkningen och uppgår till (61 092) tkr. För svenska koncernföretag tryggas åtaganden för ålderspension och sjukpension för tjänstemän genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2004/2005 och 2005/2006 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som en förmånsbestämd plan. Pensionsplaner enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 15,2 (17,3) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2005 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 128,5 (128,0) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden. Not 22 Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Avseende skulder till leverantörer Pantsatta likvida medel Garantier Garantier till förmån för Tullverket och Oslo Skattekontor Summa avseende egna skulder och avsättningar Lindexkoncernen har inte lämnat några realsäkerheter. Dessa har ersatts med Covenants-krav gentemot kreditgivarna, vilket för Lindex bland annat innebär nyckeltalsutfästelser där soliditeten mäts och EBITDA ställs i relation till räntekostnaderna. Samtliga covenants var uppfyllda per balansdagen. Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

16 NOTER Not 23 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser till förmån för övriga koncernföretag Summa har ett generellt borgensansvar för dotterföretagens skulder till kreditinstitut. Not 24 Transaktioner med närstående De transaktioner med närstående som föreligger beskrivs i not 3 och not 6. Not 25 Risk- och känslighetsanalys Lindex verksamhet och lönsamhet påverkas av en rad yttre och inre faktorer och risker. Dessa kan övergripande delas in i två kategorier: verksamhetsrelaterade risker och finansiellt relaterade risker. Verksamhetsrelaterade risker De verksamhetsrelaterade riskerna kan huvudsakligen relateras till modetrender, väder- och säsongsberoende, importrestriktioner, leverantörsrisker, konkurrenssituationen samt konjunkturberoende. Modetrender Mode är en färskvara. Eftersom kollektionerna tas fram långt innan de börjar säljas, fi nns alltid risken att plötsliga modesvängningar kan påverka försäljningen på ett negativt sätt, vilket kan leda till prisnedsättning och därigenom minskade intäkter. För Lindex del är den moderelaterade risken relativt begränsad. Inom damunderkläder och barnkläder (cirka 65 procent av omsättningen) är modegraden ganska konstant, vilket minskar risken avsevärt. Risken är istället koncentrerad till damkonfektion, där delar av sortimentet är utsatt för trendskiftningar. Risken minimeras dock genom att de delar av sortimentet med högst modegrad tillverkas i Europa, där ledtiderna är kortare. Därigenom kan produktionen snabbare anpassas efter kundernas efterfrågan. Väder- och säsongsberoende Kortsiktigt påverkas efterfrågan av väder- och säsongsvariationer. Lindex produkter köps in och lanseras i butik baserat på en statistiskt sett normal väderlek. Detta innebär att en väderlek som inte överensstämmer med de statistiska årstiderna kan påverka försäljningen negativt. Effekten blir störst då skillnaden är stor i början av en säsong. Om till exempel hösten är varmare än normalt, kan Lindex försäljning av framförallt tjockare höstplagg och barnkläder påverkas negativt. Generellt sett är det svårt att skydda sig mot denna risk. Risken ska dock inte överdrivas. Importrestriktioner och handelshinder De återinförda EU-kvoterna för import av olika textilkategorier från Kina innebar ökade kostnader för alla företag som importerar från Kina, Lindex inkluderat. Av Lindex totala inköp kommer cirka 65 procent från Asien, varav Kina står för huvuddelen. Den ökade kostnaden är dock relativt begränsad för Lindex, till stor del beroende på att produktionsupplägget inte nämnvärt förändrades när kvoterna släpptes fria. Konkurrenssituation Konkurrensen på konfektionsmarknaden är hård och i konstant förändring. Nya aktörer tillkommer samtidigt som befintliga ständigt arbetar för att vässa sina erbjudanden. Lindex främsta medel för att minimera konkurrensrisken är ett kontinuerligt arbete med att stärka det egna varumärket och lojaliteten hos kunderna. Lindex Club är en viktig del i detta arbete. Konjunkturberoende Generellt påverkas allmänhetens konsumtionsmönster av konjunkturen. Någon starkare historisk korrelation med Lindex försäljning har dock inte kunnat noteras. Den nordiska marknaden för damunderkläder, damkonfektion och barnkläder är stabil. För Lindex del minimeras risken av konjunkturell påverkan av ett högt prisvärde i produkterna. Även möjligheten att anpassa volymer och kostnadsmassa efter marknaden är god, vilket minskar risken ytterligare. Finansiellt relaterade risker Lindex är även exponerat för ett antal finansiella risker relaterade till bland annat fi nansiering, ränte- och valutakursförändringar samt risker i samband med transaktionsexponering. En utförlig beskrivning av dessa risker finns i not 16. Not 26 Händelser efter balansdagen Per den 1 september 2006 har AB Lindex bolagiserat Lindex svenska butiksverksamhet och därmed särskilt denna från moderbolaget. I övrigt har inga händelser inträffat efter balansdagen, men före undertecknandet av denna årsredovisning, som är att betrakta såsom väsentliga. Balans- och resultaträkningar samt vinstdisposition kommer att bli föremål för fastställelse på årsstämman den 19 december Styrelsen föreslår årsstämman att fatta beslut om en utdelning uppgående till 5,00 kronor per aktie. 30 Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

17 Not 27 Övergång till IFRS från svenska redovisningsprinciper Från och med den 1 september 2005 tillämpar Lindex de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS). Redovisningsrådet har successivt anpassat utgivna rekommendationer till IFRS/IAS och följaktligen har därför många standarder som utfärdats av IASB före 2005 redan beaktats i dåvarande god svensk redovisningssed, helt eller delvis. Delårsrapporten för första kvartalet 2005/2006 var den första finansiella rapport där Lindex tillämpade IFRS. Jämförelsesiffror har omräknats från och med den 1 september 2004 i enlighet med IFRS 1, Första gången IFRS tillämpas, eftersom Lindexkoncernen publicerar fi nansiell information med ett jämförelseår i årsredovisningen. Nedan redogörs för de områden och IFRS-standarder som bedöms ha fått störst påverkan på Lindex redovisning. Informationen har upprättats enligt de IFRS-principer som tillämpades den 31 augusti IFRS är föremål för fortlöpande översyn och godkännande av EU, varför förändringar fortfarande kan ske. Detta kan komma att påverka den beskrivna informationen. IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1, Första gången IFRS tillämpas. Generellt krävs att ett bolag fastställer sina redovisningsprinciper och tillämpar dessa retroaktivt för att fastställa sin ingående balans enligt IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock tillåtna och Lindex har valt att tillämpa följande: IFRS 3, Rörelseförvärv, framåtriktat från övergångsdatumet den 1 september Vid övergångsdatumet nollställa ackumulerade omräkningsdifferenser enligt IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser. Inte omräkna jämförbar finansiell information 2004/2005 enligt kraven i IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering, antagen av EU. Övriga val av principer som är möjliga enligt IFRS sammanfaller med hittills tillämpade principer. IAS 36, IAS 38 och IFRS 3 Avskrivning av goodwill och varumärken (Not A) Enligt IFRS delas immateriella tillgångar in i sådana som har en bestämbar nyttjandeperiod och sådana som har en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill ska inte skrivas av, utan istället ska nedskrivning prövas minst årligen eller då indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Lindex nuvarande varumärken har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och kommer därför inte att belastas med löpande avskrivningar. Goodwill och varumärken redovisas i balansräkningen som immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Lindex har genomfört nedskrivningstester per den 1 september 2004 samt den 31 augusti 2005 och enligt dessa tester identifierades ett nedskrivningsbehov av goodwill per den 31 augusti 2005 om 27 Mkr avseende Twilfit (25 Mkr enligt tidigare tillämpade principer). Enligt tidigare redovisningsprinciper belastades resultaträkningen med planenliga avskrivningar på dessa tillgångar, vilka för räkenskapsåret 2004/2005 uppgick till 20 Mkr (efter avdrag för skatt om 8 Mkr). Dessa har återförts i jämförelseårets räkenskaper enligt IFRS 1. IAS 39 Marknadsvärdering av kommersiella valutaterminskontrakt (Not B) För att minska exponeringen mot förändringar i elpriser och valutakursrörelser använder Lindex finansiella säkringar. Enligt tidigare redovisningsprinciper marknadsvärderades inte de derivat som var upptagna i säkringssyfte och som innehölls till förfall. På förfallodagen redovisades derivatet i rörelseresultatet. Införandet av IFRS innebär att samtliga derivat löpande marknadsvärderas. Förändringar i marknadsvärdet redovisas under rubriken Säkringsreserv i eget kapital till den del derivatet uppfyller kraven för säkringsredovisning. Resultatet av säkringen redovisas i rörelseresultatet i samband med realisering av de kommersiella fl ödena. Införandet av IFRS innebär även att valutaeffekter periodiseras över resultaträkningen vid en senare tidpunkt än enligt de tidigare tillämpade principerna. Derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning marknadsvärderas och redovisas över resultaträkningen inom rörelseresultatet. Merparten av koncernens derivat kvalificerar sig för säkringsredovisning. Vid ingången av september 2005 var marknadsvärdet av utestående derivat 8 Mkr, varav 6 Mkr efter skatteeffekt redovisas mot eget kapital. Se även not 1 för ytterligare information om redovisning av fi nansiella instrument. IAS 12 Uppskjuten skatt (Not C) Merparten av ovan beskrivna IFRS-förändringar innebär att skillnader mellan dels det redovisade värdet och dels det skattemässiga värdet uppkommer. För de förändringar som medför skillnader redovisas uppskjuten skatt. Med beaktande av att de tillgångar och skulder som är föremål för justeringar vid övergången till IFRS främst finns i svenska bolag, har en skattesats om 28 procent använts vid beräkning av uppskjuten skatt. IAS 1 Presentation av finansiella rapporter (Not D) Enligt IFRS ska avsättningar klassificeras under långfristiga alternativt kortfristiga skulder. I årsredovisningen för 2004/2005 redovisades dessa på en separat rad under rubriken Avsättningar. Effekter vid övergång till IFRS I följande resultat- och balansräkningar redogör Lindex för vilka effekter ovan beskrivna skillnader har fått på koncernens fi nansiella rapporter och på koncernens öppningsbalans enligt IFRS. Sammanställningen har upprättats enligt de IFRS-principer som tillämpades den 31 augusti IFRS är föremål för fortlöpande översyn och godkännande av EU, varför förändringar fortfarande kan ske. Detta kan komma att påverka den beskrivna informationen. Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/

18 NOTER forts. not 27 Avstämning av resultaträkningen för 2004/ /2005 enl. 2004/2005 Mkr Not tidigare principer IFRS- effekter enl. IFRS Försäljning, netto Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Handelsvaror Bruttoresultat Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar A Rörelseresultat Finansiella poster, netto 0 0 Resultat före skatt Skatt C Periodens resultat Avstämning av balansräkningen den 1 september sept 2004 enl. 1 sept 2004 Mkr tidigare principer IFRS- effekter enl. IFRS Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar 8 8 Övriga omsättningstillgångar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Långfristiga skulder och långfristiga avsättningar Kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1) ) Varav räntebärande skulder Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/2006

19 forts. not 27 Avstämning av balansräkningarna och aug 2005 enl. 31 aug sep 2005 Mkr Not tidigare principer IFRS- effekter enl. IFRS IFRS- effekter enl. IFRS Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar A Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga omsättningstillgångar B Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Bundet eget kapital Balanserat resultat B, C Årets resultat A, C Summa eget kapital Avsättningar D Långfristiga skulder och långfristiga avsättningar C, D Kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar D Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1) ) Varav räntebärande skulder Avstämning av eget kapital och Mkr Not Belopp Eget kapital enligt svenska redovisningsprinciper Total förändring till IFRS Eget kapital enligt IFRS Eget kapital enligt svenska redovisningsprinciper Goodwill- och varumärkesavskrivning/nedskrivning uppgående till 26 Mkr med avdrag för skatt 8 Mkr A, C 18 Total förändring till IFRS 18 Eget kapital enligt IFRS Marknadsvärdering av kommersiella valuta- och elterminskontrakt, 8 Mkr med avdrag för skatt 2 Mkr B, C 6 Eget kapital enligt IFRS Nettoresultat enligt svenska redovisningsprinciper 2004/ Goodwill- och varumärkesavskrivning/nedskrivning uppgående till 26 Mkr med avdrag för skatt 8 Mkr A, C 18 Total förändring till IFRS 18 Nettoresultat enligt IFRS 2004/ Effekter på kassaflödet 2004/2005 Inga väsentliga skillnader föreligger mellan kassaflödesanalysen enligt svenska redovisningsprinciper och kassaflödesanalysen enligt IFRS. Lindex Ekonomisk Redovisning 2005/