Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre och funktionsnedsatta

Transkript

1 Elin Gottfridsson Närvårdsstrateg Tfn E-post Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre och funktionsnedsatta Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens första sammanträde. Tid: 16 februari 2015 kl Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala Vänligen meddela eventuellt återbud till sekreteraren innan mötet. Med vänlig hälsning Malena Ranch ordförande malena.ranch@lul.se tel genom Elin Gottfridsson Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för äldre och funktionsnedsatta måndagen den 16 februari 2015 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende 1 Öppnande av sammanträdet och presentationsrunda Malena Ranch 2 Anmälan av övriga frågor 3 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 4 Val av justerare I tur: 5 Ekonomi informationsärende Elin Gottfridsson 6 Praktisk information informationsärende Elin Gottfridsson 7 Uppdrag och roll för beredningen samt arbetsformer presentation och gemensam diskussion 8 Fastställande av sammanträdesdatum Inbjudningar till seminarier och konferenser 10 Övriga frågor 11 Nästa sammanträde 12 Avslutning

3 FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Elin Gottfridsson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Paragrafer 1 12 Ordförande Malena Ranch (MP) Justerande Organ Sammanträdesdatum Den 16 februari 2015 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Elin Gottfridsson Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) 1 Öppnande av sammanträdet och presentationsrunda Ordföranden Malena Ranch (MP) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. Sammanträdet inleds med en presentationsrunda av beredningens ledamöter. 2 Anmälan av övriga frågor Följande övriga frågor anmäls: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) 3 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista med tillägg av de övriga frågor som anmäls. 4 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den kl. på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) 5 Ekonomi informationsärende Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information om ekonomiska ramar för beredningen för Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) 6 Praktisk information informationsärende Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information rörande diverse praktiska frågor, så som arvoden, biljetter för resor med kollektivtrafik till och från sammanträden, digital distribution av handlingar med mera. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) 7 Uppdrag och roll för beredningen samt arbetsformer presentation och gemensam diskussion Förslag till beslut Beredningen för äldre och funktionsnedsättande beslutar att ge presidiet i uppdrag att ta fram förslag till verksamhetsplan för Ärendet Utifrån den uppdragsbeskrivning som återfinns i landstingsfullmäktiges arbetsordning diskuterar beredningen under mötet beredningens uppdrag, roll och arbetsformer under mandatperioden. I bilaga till ärendet återfinns utdrag ur arbetsordningen för landstingsfullmäktige. Bilaga 7 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Bilaga Dnr CK LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Former för landstingsfullmäktiges och revisionens arbete samt arbetsordning för landstingsfullmäktige i Uppsala län Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

10 Former för landstingsfullmäktiges och revisionens arbete Landstinget i Uppsala län ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige utgör landstinget högsta beslutande organ och beslutar, enligt 3 kap 9 kommunallagen, i ärenden av principiell beskaffenhet och annars av större vikt för landstinget. Formerna för landstingsfullmäktiges arbete framgår av fastställd arbetsordning. Landstingsfullmäktige har 71 ledamöter och det antal ersättare som framgår av länsstyrelsens slutliga röstsammanräkning. Landstingsfullmäktiges presidium Landstingsfullmäktige utser, enligt 5 kap 6 kommunallagen, bland sina ledamöter en ordförande och två vice ordförande att utgöra landstingsfullmäktiges presidium. Instruktion för presidiet framgår av Arbetsordning för landstingsfullmäktige. Presidiet består av 3 ledamöter. Landstingsråd och gruppledare Landstingsfullmäktige utser, varje år då allmänna val ägt rum, landstingsråd och gruppledare för mandatperioden. Avgår landstingsråd eller gruppledare sker nytt val för återstoden av mandattiden. Landstingsstyrelsen utser vid förfall ersättare för landstingsråd/gruppledare för en tid av längst sex månader. Landstingsfullmäktige fattar beslut om ersättare för längre tid. För parti som vinner representation i landstingsfullmäktige med minst tre mandat utses landstingsråd. För parti som vinner representation i landstingsfullmäktige med minst två mandat utses gruppledare. 2 (17)

11 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta verksamhetsområden. Beredningen har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom beredningens verksamhetsområde. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Det ska noteras att landstingsstyrelsen är ansvarig för arbetsgivarperspektivet inom jämställdhet och mångfald. Beredningen har 13 ledamöter. Beredningen för barn och unga Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta verksamhetsområden. Beredningen har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom beredningens verksamhetsområde. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områden som rör barn och unga. Beredningen har 13 ledamöter. Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta verksamhetsområden. 3 (17)

12 Beredningen har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom beredningens verksamhetsområde. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områden som rör äldre och funktionsnedsatta. Beredningen har 13 ledamöter. Landstingsrevisionen Landstingsfullmäktige förrättar val av revisorer. För att undvika konflikt med jävsregler och valbarhetsregler bör val av revisorer ske före val av ledamöter till nämnder, styrelser och beredningar. Detta framgår av 5 kap 20a Kommunallagen (KL) samt indirekt i 4 kap 6a KL. En revisor kan inte ha uppdrag i nämnd, styrelser eller beredning och från och med den 1 januari 2011 inte heller vara ledamot eller ersättare i fullmäktige. Granskningsperioden är fyraårig, vilket innebär att revisorernas uppdrag är slutfört först sedan de under femte året efter valet har granskat det fjärde årets verksamhet. Konsekvensen blir att det vart femte år finns två uppsättningar revisorer som har olika granskningsperioder. Revisorernas uppgift framgår av 9 kap kommunallagen. Separat antaget reglemente reglerar revisionens verksamhet. Landstingsrevisionen omfattar 6 ordinarie ledamöter. 4 (17)

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) 8 Fastställande av sammanträdesdatum 2015 Förslag till beslut Beredningen för äldre och funktionsnedsatta fastställer följande sammanträdesdatum för 2015: - Tisdagen 31 mars kl Fredagen 8 maj kl Tisdagen 22 september kl Onsdagen 4 november heldag - Onsdagen 9 december kl Gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar 16 april. Ärendet Beredningen fastställer sammanträdesdatum för beredningen Beredningen fastställer därutöver en gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar den 16 april. Bilaga 8 Kopia till: Landstingsfullmäktige Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration genom Anna Sandström, beredningssekreterare Beredningen för barn och unga genom Elin Gottfridsson, beredningssekreterare Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Bilaga 8 SAMMANTRÄDESSCHEMA 2015 För landstingets fullmäktigeberedningar Landstingsfullmäktige JAN FEB MAR APR MAJ JUN AUG SEP OKT NOV DEC On 11/2 Ons 29/4 Må-ti On 30/9 Må 23/ /6 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration* 27/1 Uppstart - To 5/3 16/4 To 7/5 - - Ti 22/9 - Ti 3/11 On 16/12 Beredningen för barn och unga 10/2 kl /3 KC 16/4 6/5 17/9 KC 2/11 KC heldag 10/12 Beredningen för äldre och funktionsnedsatta 16/2 kl /3 KC 16/4 8/5 KC 22/9 KC 4/11 KC heldag 9/12 Kl (gruppmöte) Kl (sammanträde) Handlingar inför sammanträdet skickas ut ca 1 vecka innan mötet av respektive beredningssekreterare. Sekreterare/kontaktperson för beredningen för demokrati, jämställdhet och integration är Anna Sandström, anna.sandstrom@lul.se Sekreterare/kontaktperson för beredningen för barn och unga respektive äldre och funktionsnedsatta är Elin Gottfridsson, elin.gottfrisson@lul.se Datum för gemensamma presidiemöten för samtliga beredningar samt landstingsfullmäktiges presidium (2 ggr/per år)??? Version

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre och funktionsnedsatta (11) 9 Inbjudningar till seminarier och konferenser Förslag till beslut Beredningen beslutar om deltagande Ärendet Beredningen diskuterar rutiner för deltagande i seminarier och konferenser. Vid dagens sammanträde föreligger följande inbjudningar: - Demokratidagen 14 april i Stockholm. - Forskning pågår om äldre och åldrande. Att åldras med välbehag 11 mars i Uppsala. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 VÄLKOMMEN TILL Demokratidagen 2015 Sveriges Kommuner och Landsting bjuder in till Demokratidagen 2015, mötesplatsen för alla med intresse och ansvar för demokratifrågor och medborgardialog. Här möter du kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, demokratiutredningens ordförande Olle Wästberg och andra intressanta föreläsare. Utöver föreläsningar i plenum finns tio seminarier att välja mellan på teman som medborgardialog, demokratiutveckling, medskapande, mänskliga rättigheter, korruption m.m. Av tio seminarier har du möjlighet att välja två. Varmt välkommen! Tid och plats: Kostnad: Anmälan: Den 14 april 2014 i Stockholm. City Conference Centre, Folkets hus, Barnhusgatan Konferensen börjar kl (registrering och kaffe från kl ) och avslutas kl Konferensavgift, kronor inklusive lunch, kaffe och dokumentation. Anmälan är bindande men kan överlåtas på annan person. Faktura skickas ca 14 dagar efter konferensen genomförande. Anmälan ska vara oss tillhanda senast den 14 mars och görs online på eller via denna länk, sista anmälningsdag 14 mars. Information: För praktisk information kring anmälan etc. kontakta Konstella tfn , e-post, konstella@konstella.se Frågor om konferensens innehåll besvaras av Lotta Liedberg, tfn , e-post, lotta.liedberg@skl.se Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

17 PROGRAM Kaffe, registrering och mingel Demokratidagen 2015 öppnas Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Ungas inflytande, organisering och engagemang Angelica Andersson, Sveriges Ungdomsråd Parallella seminarier A E (välj ett seminarium) Lunch Parallella seminarium F J (välj ett seminarium) Politikerpanel Demokrati i framkant, vad kan det vara? Lena Langlet SKL och Gycklargruppen Trix Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

18 A. Att styra mot medskapande Hur kan man stärka och främja en styrning som tar tillvara brukare och patienters synpunkter och kunskaper? Här får du ta del av två strategier för ökad brukar- och patientmedverkan. Målet är bättre träffsäkerhet och ökad kvalitét i välfärdstjänsterna. Vi diskuterar också hur dessa tankar kan förankras i olika organisationer. Medverkande: Representanter från Landtinget i Kalmar och Eskilstuna kommun, Malin Svanberg SKL B. En exposé av utvecklingen inom medborgardialogen i Sverige SKL har sedan 2006 drivit projektet Medborgardialog. I olika nätverk, tillsammans med kommuner, landsting och regioner, har SKL utvecklat system, metoder och arbetssätt för medborgardialog. Engagerade medborgare och former för delaktighet och inflytande är viktigt för kommuner, landsting och regioner i utvecklingen av det lokala samhället. På seminariet får du ta del av resultat, exempel och erfarenheter från flera års utveckling av medborgardialog. Medverkande: Anders Nordh SKL, Kjell-Åke Eriksson SKL, projektledare inom Medborgardialogprojektet C. Lokalpolitikens förändrade villkor - ett uppdrag för 2014-års Demokratiutredning Under senare år har politiken blivit allt mer professionaliserad. Beslutsfattandet blir mer komplex och tidskrävande samtidigt som kraven på effektivitet ökar. Makten har förskjutits från fullmäktige till kommunstyrelsen och från fritidspolitikern till heltidspolitikern. Vad innebär denna utveckling för demokratin? Bör vi acceptera att det politiska beslutfattandet i dagens samhälle kräver ett heltidsengagemang av ett fåtal eller ska vi verka för att fler ska kunna engagera sig som fritidspolitiker? Finns det anledning att förbättra förutsättningarna för de förtroendevalda? Hur kan vi t.ex. göra det enklare att kombinera rollen som förtroendevald med arbete och familjeliv? Medverkande: Olle Wästberg utredare, Daniel Lindvall huvudsekreterare, Adiam Tedros, utredningssekreterare, Matilda Wärmark biträdande sekreterare D. Att styra och leda i minoritet - ledande politikers och tjänstemäns erfarenheter och lärdomar Efter valet 2014 har ca 100 kommuner, landsting och regioner ett minoritetsstyre. För att se närmare på vilka utmaningar som det ger upphov till har vi gjort en studie om att styra och leda i minoritet. Ställer det speciella krav på det politiska ledarskapet och den ledande tjänstemannen? Är det svårare att fatta långsiktiga eller svåra beslut? Vilka lösningar och strategier fungerar bättre än andra för att få till stånd ett fungerande styre och ett gott ledarskap? Studien bygger på erfarenheter från toppolitiker och kommundirektör i kommuner och landsting som har haft minoritetsstyre. Medverkande: Johan Wänström Fil. Dr. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) Linköpings universitet, toppolitiker och kommundirektörer som har medverkat i studien. Moderator: Lena Lindgren projektledare SKL E. Vad har vi revisionen till egentligen? Revisionen har till uppgift att granska all kommunal verksamhet. Granskningen kan hjälpa fullmäktige att styra och nämnderna att förbättra. Är det så? Har revisionen ett värde för demokrati, rättsäkerhet och effektivitet? Har fullmäktige hjälp av revisionen i sitt arbete? Kan samspelet mellan revisionen och fullmäktige utvecklas? Medverkande: Anders Senestad ordf. revisionen Östergötlands läns landsting, tidigare fullmäktiges ordförande, Karin Tengdelius SKL, Lotta Ricklander SKL Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

19 F. Hur kan man utveckla samverkan med civilsamhället och en medskapande kultur i samhället? (föreläsning på engelska) Välkommen till en föreläsning med Manfred Hellrigl som är internationellt känd för sitt framgångsrika arbete med att utveckla socialt kapital, goda medskapandeprocesser och gräsrotsstrategier med civilsamhället för hållbar utveckling. Manfred Hellrigl delar med sig av sina erfarenheter och lärdomar från mer än 20 års arbete med att utveckla en medskapande samhällskultur och stärka samverkan med idéburna organisationer i regionen Vorarlberg i Österrike. Medverkande: Manfred Hellrigl Office for Future-Related Issues, State Government of Vorarlberg, Österrike, Anna-Karin Berglund SKL G. Nya satsningar i utvecklingen av medborgardialogen ta del av nästa steg Ta del av tankar och idéer för kommande utvecklingsprojekt och få reda på hur ni kan bli delaktiga! Projektet Medborgardialog kommer att pröva nya system och metoder för att utveckla ett socialt och demokratisk hållbart samhälle. Genom inflytande, delaktighet och medskapande, ges alla möjligheter att delta. Utvecklingsarbetet kommer även att sätta fokus på platsens betydelse för den enskilde individen, vilken är central och viktig för individens engagemang. Medverkande: Lena Langlet SKL, Anders Nordh SKL, Kjell-Åke Eriksson SKL, projektledare inom Medborgardialogprojektet H. Samhället omdanas och därmed vår demokrati? Forskningen visar att allt starkare globaliseringen, urbanisering och migration förändrar vårt samhälle i grunden. Det påverkar det representativa demokratiska systement beslutsförmåga eftersom makten finns ingenstans och överallt. Samhället går från hierarkiska strukturer till mer nätverksbaserat styrning där fokus ligger på vilka värden som skapas. Om denna utveckling vill vi ha dialog med seminariedeltagarna. Välkommen till ett dialogpass! Medverkande: Martin Sande Creative leader co-lab by Preera, Edward Andersson Associate European Institute for Public Participation. I. Mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå hur är läget? För att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner har SKL tecknat en överenskommelse med regeringen och genomfört en kartläggning under hösten Hur jobbar man med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå, vilket slags stöd efterfrågas och vad ska SKL göra framöver? Under seminariet får vi också träffa representanter från Unesco LUCS, Lokalt Unescocenter för samverkan, i Botkyrka. Inom centret, som invigdes 2014, samarbetar kommuner, organisationer och forskare för att gå från ord till handling, för att främja mänskliga rättigheter och stärka demokratin på lokal nivå. Få reda på mer om hur Unesco LUCS fungerar, vad som pågår i de aktuella pilotprojekten och hur din kommun kan gå med i samarbetet. Medverkande: Jens Sjöström (S) ordförande i Unesco Lucs, Helena Rojas Botkyrka kommun, Tyra Warfvinge SKL J. Förebygg och upptäck korruption Nästan nio av tio mutbrott i kommuner, landsting och regioner upptäcks/anmäls av någon utanför organisationen. Varför är det så och måste det vara så? Är förebyggande och upptäckande av korruption revisionens ansvar, eller kanske politikens eller tjänstemännens? Och hur kan vi bli bättre på att arbeta förebyggande och upptäckande? Ta del av en interaktiv utbildning som är framtagen som ett led i SKL:s antikorruptionsarbete. Utbildningen visar på ett intresseväckande och levande sätt vilka byggstenar som krävs för att strategiskt ta sig an frågan om korruptionsbekämpning. Under seminariet varvas filmer, animationer och övningar med gruppdiskussioner för ett gemensamt lärande. Medverkande: Ann Sofi Agnevik SKL, Cecilia Berglin SKL, Lotta Ricklander eller Karin Tengdelius SKL Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

20 Inbjudan Att åldras med välbehag 11 mars 2015

21 FORSKNING PÅGÅR - om äldre och åldrande En mötesplats för forskare och praktiker Årets tema, Att åldras med välbehag, illustrerar dels den äldre människans autonomi och vardagsliv och dels ett hälsofrämjande perspektiv. Konferensen genomförs i samarbete mellan Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län. Med Forskning Pågår vill vi Presentera aktuell forskning om äldre och åldrande Skapa en mötesplats för forskare och yrkesverksamma Stärka kontakterna mellan universitetet och praktiken Konferensen är tänkt att stimulera utvecklingen av det egna arbetet och att kontakter knyts för fortsatt samarbete Mer information Bo Lerman, FoU-samordnare, Regionförbundet Uppsala län Tel E-post: bo.lerman@regionuppsala.se Anders Westlin, forskningssekreterare, humaniora/samhällsvetenskap, Uppsala universitet Tel E-post: anders.westlin@uadm.uu.se 2

22 Program 8.00 Registrering, kaffe 8.30 Konferensen öppnas Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet 8.45 Inledning Sandra Torres, professor sociologi/socialgerontologi, Uppsala universitet 9.00 Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson, fil dr, lektor, NISAL, Linköpings universitet 9.45 Paus, kaffe med smörgås När beslutförmågan sviktar Elisabeth Rynning, justitieråd, Högsta förvaltningsdomstolen, professor Livsstil för ett gott åldrande Tommy Cederholm, professor klinisk nutrition, Uppsala universitet Program Lunch (sker på egen hand) Parallella seminarier (se särskilt program) Paus, kaffe med kaka Medelålders plus - ett gott åldrande ur en serietecknares perspektiv Sven-Bertil Bärnarp Digitaliseringens möjligheter för äldre och åldrande Jan Gulliksen, professor människa-dator-interaktion, KTH, ordförande i Digitaliseringskommissionen, Digital Champion of Sweden Avslutning 3

23 Konferensen öppnas Anders Malmberg, professor i geografi med inriktning ekonomisk geografi vid Kulturgeografiska institutionen, prorektor Uppsala universitet Inledning/moderator Sandra Torres är professor i sociologi, särskilt socialgerontologi, vid Uppsala universitet. Hennes forskning har bl.a. behandlat ämnen som kopplingen mellan kulturella värderingar och föreställningar av det goda åldrandet, behovsbedömning inom äldreomsorgen, tvärkulturella möten inom den palliativa vården, parrelationer och demens och hur den nordiska dagspressen skriver om äldreomsorgen. Sandra är ordförande för Sveriges Gerontologiska Sällskap, SGS. Medverkande Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson, filosofie doktor i kulturgeografi, sedan 2006 lektor och forskare vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings universitet. Marianne arbetar med frågor som rör äldres boende, bostadsval, boendepreferenser, flyttningar och bostadsmarknad. De allra flesta åldras och blir gamla i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden, i småhus eller lägenheter. Inte minst då på senare år antalet platser i det biståndsbedömda särskilda boendet har minskat samtidigt som antalet äldre har ökat. Det i kombination med en ökad livslängd ställer krav på att bostadsmarknaden i allt större utsträckning erbjuder bostäder som passar de olika önskemål och behov som äldre har. Marianne visar resultat från olika forskningsprojekt om äldres boende och flyttningar. I de olika projekten har såväl register- som enkät- och intervjustudier genomförts. Kunskaperna kan underlätta planeringen för en bostadsmarknad som kan möta även äldre personers krav och behov. När beslutsförmågan sviktar Elisabeth Rynning, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Hon var professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet och handleder fortfarande forskarstuderande. Den egna forskningen har bl.a. varit inriktad på frågor om integritetsskydd och självbestämmande. Vi har alla en grundläggande rätt att bestämma över vårt eget liv och vår kropp, också när vi blir gamla. Samtidigt har vi rätt till en god vård och omsorg, och ytterst skydd för livet. Hur löser samhället konflikter mellan olika rättigheter och det skyddsbehov som kan uppstå när en åldrande människas beslutsförmåga sviktar? Vem avgör vad som egentligen krävs för att kunna bestämma själv och vilka kriterier som gäller? Om man inte själv kan bestämma, vem beslutar då i personliga frågor som boende, vård och omsorg? Vilken roll har de anhöriga? Kan man tvingas flytta från sitt hem? Får personalen använda sig av inlåsning, fastspänning och andra former av frihetsberövande eller tvång för att skydda brukare och patienter? Kan man lagreglera området eller ska kraven på rättssäkerhet sättas lägre för de äldre än för andra grupper i befolkningen? 4

24 Livsstil för ett gott åldrande Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet och överläkare på Geriatriska kliniken vid Akademiska Sjukhuset, med särskilt intresse för nutritionens betydelse för funktion och välbefinnande under åldrandet och vid kronisk sjukdom. När vi blir äldre förlorar våra muskler både kraft och volym. Bristande rörlighet kan bli ett resultat. Denna s.k. sarkopeni, utgör tillsammans med minskad minnesförmåga, och risken att bli dement, allvarliga hot mot ett åldrande med välbehag. Vad kan vi göra själva för att bromsa hoten mot rörlighet och minne? I föreläsningen presenteras hur mat och rörelser hänger samman med möjligheten att leva ett aktivt, oberoende och självständigt liv? Medelålders plus - ett gott åldrande ur en serietecknares perspektiv Sven-Bertil Bärnarp berättar i sina serier om hur livet kan te sig när man fyllt 65. Serien Medelålders Plus går sedan 2007 i Dagens Nyheter och ett flertal andra dagstidningar. Sven-Bertil vann Sveriges Gerontologiska Sällskaps Stora Gerontologipris Medelålders Plus är en ovanlig tecknad serie som görs av Sven-Bertil Bärnarp med assistans av frugan, båda är medelålders plus och har aldrig läst särskilt mycket serier i sina dagar. Hjältarna i serien och miljöerna är så vanliga att de med lätthet kan appliceras på snart sagt varje förhållande och i varje hem i Sverige. Serien bottnar i en alldeles lysande vardagsrealism och Sven-Bertil Bärnarp har en alldeles ovanlig förmåga att formulera humor i allt som rör ett vanligt liv: i att städa på vinden, symboler i en dödsannons, klä sig om morgonen, barnbarnens lekar, pyssla om blommor och vad man gör när man får göra precis vad man vill. Digitaliseringens möjligheter för äldre och åldrande Jan Gulliksen är professor i människa-datorinteraktion och skolchef för skolan för datavetenskap och kommunikation på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han är ordförande i regeringens Digitaliseringskommission och Digital Champion of Sweden i EU-kommissionen. Sverige är det bästa landet i världen när det handlar om att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Inget land i världen har en så uppkopplad befolkning och det ökar hela tiden. Äldre tillhör den grupp där störst andel inte är digitalt aktiva. Varför är det så? Vad finns det för möjligheter och vinster med att bli mer digitala och hur förändras samhället till följd av digitaliseringen? Jan kommer att blanda berättelser från digitaliseringskommissionens arbete med att skapa ett samhälle som i ännu större utsträckning kan utnyttja digitaliseringens möjligheter med sin forskning som handlar om användbarhet och tillgänglighet till digital teknik för alla och om hur man tillsammans med användarna kan skapa teknik och tjänster som skapar nytta. Bland de pågående projekten märks IT för kognitivt funktionshindrade och IT för mentalt och psykiskt funktionshindrade. Medverkande 5

25 Seminarieprogram A. Samhällsplanering från de äldres perspektiv Bostadspolitikens och planeringspolitikens svängningar på central och lokal nivå kan ha direkta och livsavgörande konsekvenser för vilka platser vi har råd eller möjlighet att bo på. Är det ett problem och för vem att många äldre, som vill bo kvar i sina hus i glesbygden, inte får det pga indragna välfärdstjänster. Bor vissa pensionärer för stort och för billigt i de eftertraktade arbetsmarknadsregionerna? Kan vi tänka oss en stads- och glesbygdsplanering utifrån de äldres perspektiv? Hur kan den se ut? Medverkande: Irene Molina, professor i kulturgeografi, särskilt bosättning och bebyggelse, föreståndare för Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, vid Uppsala universitet Carina Kumlin, avdelningschef vid Äldreförvaltningen, Uppsala kommun. B. Kost och fysisk aktivitet Hur åstadkommer man hälsosam förändring? Värdet av fysisk aktivitet liksom kostens betydelse för äldres välbefinnande är väl känt. Men hur kan man åstadkomma hälsosam förändring? Aktuell forskning presenteras och aktiviteter för förändring diskuteras. Karta Medverkande: Tommy Cederholm, seminarieledare Pernilla Åsenlöf, leg fysioterapeut, docent i fysioterapi vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet samt universitetslektor förenat med klinisk tjänstgöring vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Margareta Nydahl, docent, universitetslektor vid institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet. Tidigare dietist i primärvården. Forskning i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och kostens betydelse vid livsstilsrelaterade sjukdomar. Susanna Tuvemo, leg fysioterapeut, doktorand Marie Sandström, leg fysioterapeut, universitetsadjunkt C. Hur hänger det ihop? Allt mer inom äldreomsorg och vård skall dokumenteras, granskas och mätas. Personalen upplever att administrativa uppgifter tar allt större del av arbetstiden. Vad betyder det för personalen? Hur hänger det ihop med ett gott åldrande? Går det att göra på något annat sätt? Aktuell forskning presenteras och en modell för stöd i stället för kontroll, som tillämpas i Enköpings kommun, diskuteras. Medverkande: Sten Widmalm, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet. Stefan Lundin, verksamhetsutvecklare, Enköpings kommun D. Är vissa inläggningar av äldre patienter i slutenvård onödiga? Vilka i så fall? Vilken vård skulle ha behövts, av vem? I ett projekt i Uppsala län har 19 personer intervjuats och deras resa in och ut från slutenvården har granskats. Projektet presenteras och möjliga förbättringar av vårdkedjan diskuteras. Medverkande: Mariann Hedström, med dr, universitetslektor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, vetenskaplig handledare, Regionförbundet Uppsala län Anna Ekman, apotekare, Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Christina Mörk, informationsläkare, Landstinget i Uppsala län Monica Brundin, MAS, Uppsala kommun 6