Rapport. Diarienummer

Transkript

1 Rapport Diarienummer Screening av miljögifter i Storsjön

2 Omslagsbilder Passiv vattenprovtagning i Storsjön. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län November 2014 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Telefon Ansvarig Catharina Ekelund Text och kontaktpersoner Anna Löfholm, Annika Lundmark Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2014 Löpnummer 2014:28 Diarienummer Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida

3 Innehållsförteckning Förord 6 1. Sammanfattning och slutsatser 7 2. Inledning Miljömålet Giftfri miljö och miljögiftsövervakning Miljögifter inom vattenförvaltningen Nationell och regional screening av miljögifter Genomförande av regional screening av miljögifter i Storsjön Bakgrundsinformation om Storsjön Syftet med undersökningarna Analyserade ämnen Samordning med nationell screening Provtagningsmetoder Tekniken passiv provtagning av ytvatten Metod för passiv provtagning av ytvatten Upplägg kompletterande stickprovtagning Metoder för stickprovtagning av ytvatten Resultat och diskussion Passiv provtagning ytvatten Stickprovtagning ytvatten Organiska ämnen Metaller Resultat från nationell screening vid Göviken Ytvatten Fisk Slutsatser Vilka ämnen kan företag eller allmänhet hjälpa till att fasa ut? Triclosan Nonylfenoler Triklorbensen Perfluorerande ämnen Utvärdering av passiva provtagare Behov om fortsatta undersökningar? Referenser 31 Bilaga 1a. Analysresultat samtliga ämnen passiv provtagning Bilaga 1b. Analysresultat stickprovtagning organiska ämnen Bilaga 1c. Analysresultat stickprovtagning (totalhalt respektive filtrerat) samt passiv provtagning grundämnen Bilaga 2. Tabell för samtliga ämnen inom vattenförvaltningen och respektive MKN, gränsvärde 3

4 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Bilaga 3. Provtagningsprotokoll passiva provtagare Bilaga 4. Analysprotokoll från laboratoriet 4

5 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Bild från Storsjön. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län 5

6 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Förord Undersökningarna har utförts inom miljöövervakningen på Länsstyrelsen i Jämtlands län. Östersund Vatten har också bidragit till projektet med finansiering av provtagningen av Minnesgärde. Resultaten från undersökningarna är ett kunskapsunderlag inom det regionala miljömålet Giftfri miljö och vattenförvaltningsarbetet med statusklassning av vattenförekomster. Det kan även utgöra ett underlag i utfasningsarbete för vissa ämnen i samhället. De personer som deltagit i projektet på Länsstyrelsen är Anna Löfholm, Annika Lundmark och Michael Sundberg. Östersund

7 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Sammanfattning och slutsatser Under har Länsstyrelsen i Jämtlands län undersökt förekomsten av ett stort antal miljögifter i totalt 4 provpunkter i Storsjön. Syftet med undersökningen var att förbättra kunskapen om vilka miljögifter som förekommer i Storsjön och genera mätdata inom den regionala miljögiftsövervakningen och för vattenförvaltningsarbetet med statusklassning av vattenförekomster. Undersökningen utgör ett led inom miljömålsarbetet inom Giftfri miljö. Undersökningen har utgjorts av passiv provtagning under tre veckor och stickprovtagning vid ett tillfälle i ytvatten. Även aborre provtogs och analyserades för ett antal ämnen utanför Gövikens avloppreningsverk. De ämnesgrupper som kunde kvantifieras i ytvattnet genom passiv provtagning, vilket möjliggör låga kvantifieringsgränser, var:»» Ett flertal PAH:er,»» PCB»» Flamskyddsmedel»» Dioxiner och dioxinlika PCB:er»» Klorbensener»» Klorerade pesticider (trifluralin, endosulfan och triclosan)»» Nonylfenoler»» Perfluorerade ämnen»» Grundämnen Dessa ämnen provtogs sen även genom konventionell stickprovtagning, vilken är den metod som ska användas för en korrekt jämförelse med miljökvalitetsnormerna, MKN inom vattenförvaltningen. Inga halter av de organiska ämnena kunde då påträffas. Metaller förekom dock i låga halter under MKN. Resultaten av analys av aborre utanför Göviken visade på en förekomst av HBCD, PFOS, dioxiner och dioxinlika PCB:er, men i halter som underskrider aktuella MKN. Resultaten visar att ett flertal av dessa undersökta miljögifter förekommer i Storsjön men halterna är generellt mycket låga i förhållande till maxvärdena för nu aktuella miljökvalitetsnormer. Några ämnen ligger dock över eller i nivå med årsmedelvärdena för MKN (uran respektive endosulfan) vid den passiva provtagningen. Halterna för de ämnen som påträffats utgör inga risker idag men halterna kan, med en icke minskad användning och fortsatt tillförsel till sjön, komma att öka med tiden. Att flertalet av ämnena förekommer i Storsjön och troligtvis i fler sjöar i vårt län gör att eftertanke och ett aktivt utfasningsarbete av ämnena ändå bör ske. Det är också av stor vikt att fastställa ett värde för naturlig bakgrund av uranhalter i Storsjöbygden för att få en bättre bild av hur halterna förhåller sig till MKN. Flera av de ämnen som påträffats med passiv provtagning i denna studie sprids både från lokala punktkällor men även via långväga lufttransporter. Några 7

8 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN av ämnena sprids dock särskilt från lokala källor såsom avloppsreningsverk, dagvatten och industrier. Det är exempelvis triclosan, nonylfenoler triklorbensen och perfluorerande ämnen. Ett aktivt lokalt utfasningsarbete skulle troligtvis långsiktigt kunna påverka halterna av dessa ämnen. Resultaten från undersökningen visar på nyttan med att använda sig av passiva provtagare istället för konventionell stickprovtagning när det gäller att påvisa förekomst av organiska miljögifter. Med hjälp av de låga kvantifieringsgränserna i den passiva tekniken kunde ett antal ämnen påträffas i sjön. Hade analyser enbart skett med konventionell stickprovtagning hade inga organiska ämnen påträffats trots deras förekomst. 8

9 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Inledning 2.1 Miljömålet Giftfri miljö och miljögiftsövervakning Formuleringen av miljömålet Giftfri miljö lyder enligt följande: Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats av i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Inom det regionala miljömålsprogrammet har miljömålet Giftfri miljö fått en hög prioriteringsnivå (nivå A - Kraftsamling mycket angelägen). De största utmaningarna inom miljömålet för länet är:»» Öka kunskap om skadliga ämnen som människor kan exponeras för i det dagliga livet, inte minst från konsumtionsvaror, och dess effekter på människan och miljön»» Minska utsläpp av miljögifter, i synnerhet till sjöar och vattendrag»» Minska antalet förorenade områden i länet»» Ingen brytning av alunskiffer för att framställa uran För att kunna följa upp delar av miljömålet Giftfri miljö, d.v.s om det sker någon förändring i miljön, finns ett stort behov av miljögiftsövervakning. Exempelvis finns behov av att veta vilka ämnen som förekommer i betydande halter, i vilka medier och var ämnena förekommer geografiskt. Det är även intressant att veta om halterna ökar eller minskar. Miljögiftsanalyser är dock mycket dyra att utföra och Länsstyrelsens anslag inom miljöövervakning är mycket begränsat. För att kunna få den kunskap om miljögifter i länet som är nödvändig för att kunna göra en mer tillförlitlig regional miljömålsuppföljning inom det aktuella miljömålet, krävs betydligt mer resurser. Inom det regionala miljöövervakningsprogrammet för Jämtlands län finns prioriteringar av olika övervakningsinsatser inom flera programområden utifrån befintliga medel inom miljögiftsövervakningen. 2.2 Miljögifter inom vattenförvaltningen Inom vattenförvaltningen ska en statusklassning ske av vattenförekomsterna utifrån kemisk och ekologisk status. För kemisk status är det de prioriterade ämnena som ska beaktas och för miljögifter inom ekologisk status är det de särskilda förorenande ämnena (SFÄ). Ämnena och aktuella miljökvalitetsnormer finns förtecknade i bilaga 2. För att kunna tilldela en vattenförekomst en klass som är sämre än god status krävs att mätdata finns som visar att miljökvalitetsnormerna överskrids. Därför är det viktigt att provtagning sker av dessa ämnen i vattenförekomsterna. För sämre än god status måste åtgärder vidtas för att förbättra vattenkvalitén. 9

10 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Nationell och regional screening av miljögifter Naturvårdsverket har i många år bedrivit screening av miljögifter nationellt inom sin miljöövervakningsverksamhet som en del inom deras miljögiftssamordning. Syftet med screening av miljögifter är att beskriva tillståndet för dessa ämnen i miljön genom att mäta halterna i ett begränsat antal väl valda medier vid ett eller ett par tillfällen i en samlad kampanj. Screeningundersökningar är ett första led i att hitta de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Resultaten från de nationella screeningundersökningarna bidrar till underlaget för eventuella beslut om åtgärder rörande kemikalieanvändningen, inkorporering i reguljära miljöövervakningsprogram eller annan form av uppföljning. Länsstyrelsen Jämtlands län förtätar den nationella screeningen regionalt i de fall aktuella ämnen förväntats förekomma i länet och analyspaketen som erbjuds inte är alltför stora och kostsamma. Länsstyrelsen gör även egna regionala screeningar av miljögifter i olika omfattning vid ekonomiskt utrymme Resultaten bidrar till ökad kunskap och information om var och i vilka halter olika ämnen finns i länet och ger en inblick i vilka ämnen som kan skapa framtida miljöoch hälsoproblem. Resultaten kan användas vid tillsyn och uppföljning hos olika verksamhetsutövare, men kan även utgöra en grund till information till allmänhet i form av konsumtionsvarors påverkan på hälsa och miljö. Resultaten är även en del i uppföljningen av miljömålet Giftfri miljö. 3. Genomförande av regional screening av miljögifter i Storsjön Vid uppstarten av den nationella screeningen som utgjordes av de nya föreslagna prioriterade ämnena inom vattenförvaltningen (se stycke 3.5) bedömde Länsstyrelsen att de aktuella ämnena inte förväntades förekomma i någon större utsträckning i länet och att det erbjudna analyspaketet var alltför kostsamt för att göra en regional förtätning. Länsstyrelsen valde istället att lägga resurserna på en egen regional screening med ämnen som i större utsträckning förväntades förekomma regionalt. Eftersom Storsjön är Jämtlands läns största dricksvattenresurs, bedömdes sjön som extra prioriterad för undersökning av miljögifter. Provtagning gjordes med hjälp av passiv provtagning och delvis konventionell stickprovtagning i fyra olika områden i Storsjön. 3.1 Bakgrundsinformation om Storsjön Storsjön är Sveriges femte största sjö med en vattenareal på cirka 456 km² och sträcker sig mellan fyra kommuner (Östersund, Krokom, Åre och Berg). I sjön varierar vattendjupet från att inom stora områden ligga på cirka 10 meter till den största djupsänkan på 74 meter. Storsjöns delavrinningsområde är cirka 10

11 S C R E E N I N G AV M I L J Ö G I F T E R I S TO R S J Ö N km² och ingår i Indalsälvens avrinningsområde. Omsättningstiden är cirka 1,2 år. Sjön är näringsfattig och markanvändningen i Storsjöns delavrinningsområde utgörs av 40 % skogsbruk, 11 % åkermark, 3 % urbana områden och 0,1 % mosse (SMHIs vattenwebb, 2014). Sjön har många användningsområden förutom dricksvattenförsörjning är den en viktig resurs för turism både sommar och vintertid. Den fungerar också som vattenkraftsmagasin och det finns fiskodlingar etablerade i sjön. I avrinningsområdet återfinns ett stort antal miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. Närheten till Östersunds stad medför också en risk för påverkan av föroreningar i bland annat dagvatten. Figur 1 och 2. Karta över Storsjöns lokalisering i Jämtlands län. 11

12 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Syftet med undersökningarna Syftet med föreliggande undersökning var att förbättra kunskapen om vilka miljögifter som förekommer i Storsjön och genera mätdata inom den regionala miljögiftsövervakningen och för vattenförvaltningsarbetet med statusklassning av vattenförekomster. Undersökningen utgör ett led inom miljömålsarbetet inom Giftfri miljö. Resultaten kan även användas inom projektet Vattenanvändningsplan Storsjön där det är viktigt att veta vilken vattenkvalité som Storsjön har. 3.3 Analyserade ämnen Samtliga av de ämnen som analyserats inom denna studie i ytvatten är ämnen som ingår vattenförvaltningen, med undantag för dioxin och dioxinlika PCB:er som blir aktuella att ingå i de prioriterade ämnen år Vissa av ämnena inom vattenförvaltningen går ännu inte att provta och analysera med passiv teknik och har därmed inte ingått i studien. De organiska ämnen som ingått i denna studie förtecknas i tabell 1. Där framgår även huvudsakliga användningsområden, källor och om ämnena är juridiskt begränsade. Informationen är främst hämtad från Miljösamverkan Västra Götalands rapport Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken, De grundämnen som analyserats är följande: Kalcium Koppar Järn Kvicksilver Kalium Mangan Magnesium Molybden Natrium Nickel Kisel Fosfor Aluminium Bly Arsenik Strontuim Barium Vanadin Kadmium Zink Kobiolt Uran Krom 12

13 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Tabell 1. Analyserade organiska ämnen/ämnesgrupper och deras användningsområden, huvudsakliga källor och eventuella begränsningar i lagstiftning. Ämne/ämnesgrupp Triclosan Nonylfenol Triklorbensen Huvudsakligt användningsområde Antibakteriell och konserverande tillsats i många hushållsprodukter såsom textilier, tvål, schampo, tandkräm och kosmetika Indsustrikemikalie. Golvbeläggningsmaterial och härdare för färg och plast samt rengöringsmedel. Kan även bildas genom nedbrytning av alkylfenoletoxilater som finns i färger. Textilier importerade utanför EU Lösningsmedel i oljebaserade färger, som avfettningsmedel, tillsats i smörjmedel och kylvätskor PFOA Impregneringsmedel, golvvax, färg och skidvalla etc PFOS Tidigare: Fett-, olje-, vattenresistens för textiler, mattor, papper och beläggning, brandskum. Vissa användningsområden fortfarande godkända Endosulfan Konserveringsmedel. Tidigare användning som träskyddsmedel och bekämpningsmedel mot insekter, kvalster och andra leddjur PAH:er Oönskade biprodukter vid förbränningsprocesser som t.ex. värmepannor, förbränningsanläggningar, industriella processer, stål- och aluminiumsmältverk. BDE 47 och BDE 99 Flamskyddsmedel i möbler, textil, elektronik etc. Huvudsaklig källa Avloppsreningsverk Förbränning av farligt avfall och avloppsreningsverk Begränsningar Inget förbud Förbjudet sedan 2005 att anv. nonylfenol i konc. > 0,1 viktsprocent i vissa produkter Industrier Förbud > 0,1 viktsprocent i kemiska produkter (undantag finns) Avloppsreningsverk, deponi, atmosfärsdeposition Brandövningsplatser, flygplatser, atmosfärsdeposition samt diffus spridning från samhället från ex. avloppsreningsverk Atmosfärsdeposition Atmosfärsdeposition, diffus spridning från trafik, material, industrier, avfallshantering, förorenade områden Avfallsförbränning, deponier, atmosfärsdeposition Förbjudet snart i Norge Förbjuden i Sverige med vissa undantag Förbjöds i Sverige 1996 Begränsning på marknaden eller framställning av däck om summan >10 mg/kg. Förbud sedan 2006 om innehåll i elektriska produkter 13

14 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Tabell 1. Analyserade organiska ämnen/ämnesgrupper och deras användningsområden, huvudsakliga källor och eventuella begränsningar i lagstiftning. Ämne/ämnesgrupp Pentaklorbensen Trifluralin Klorpyrifos HCH (hexaklorcyklohexan) Pentaklorfenol DDT, DDE TBT Oktylfenol BTEX (bensen, toluene, ethylbensen, och xylene) Triklormetan (kloroform) och andra klorerade alifater Huvudsakligt användningsområde Nationellt inom industrin i dielektriska vätskor, flamskyddsmedel och framställning av andra kemiska ämnen. Kan förekomma som restprodukt i quintozene (fungicid) och HCB som användes förr. Även HCHmetabolit Bekämpningsmedel mot ogräs Bekämpningsmedel mot insekter inom främst jordbruk Bekämpningsmedel mot insekter. Har använts som ett substitut för DDT inom jord- och skogsbruk. Textilindustri, skogsindustri och rötskyddsmedel vid behandling av trä. Bekämpningsmedel mot insekter. Båtbottenfärg, konserveringsmedel Industrikemikalie. Framställning av fenolhartser, stabilisator i gummi vid däcktillverkning, isoleringslack för elektriska komponenter etc Bensen är ett tillsatsämne i bensin, limmer, färger och lacker Lösningsmedel, desinfektionsmedel vid bl.a kemtvättar, industrier Huvudsaklig källa Avfall (Industri nationellt) Atmosfärsdeposition Atmosfärsdeposition Jordbruk Industrier med träskyddsbehandling, jord-, skogsbruk, atmosfärsdeposition Industrier med träbehandling och textilbehandling Jord- och skogsbruk Båthamnar, båtvarv, metallindustri Industrier, dagvatten från hårdgjorda ytor (slitage av däck) Industrier, punktkällor med bensin Industrier, kemtvättar Begränsningar Quintozene förbjuden sedan 2001 Förbjöds i Sverige 1990 Tillåtet i Sverige Begränsad användning inom EU Förbjudet i Sverige sedan Lindan (gamma HCH) förbjöds Tillåtet än i flera andra länder Förbjudet i Sverige sedan 1978 Förbjudet i Sverige sedan Även förbjudet inom EU Globalt förbud i båtbottenfärdger sedan Även förbud som allmänkemikalie sedan sommaren Viss begränsning för vissa industriella sektorer För bensen finns viss begränsning i leksaker, kemiska produkter och motorbränsle Vissa begränsningar finns 14

15 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Tabell 1. Analyserade organiska ämnen/ämnesgrupper och deras användningsområden, huvudsakliga källor och eventuella begränsningar i lagstiftning. Ämne/ämnesgrupp Huvudsakligt användningsområde Huvudsaklig källa Begränsningar Dioxiner Bildas huvudsakligen oavsiktligt genom ofullständig förbränning med organsikt material och klor samt vid kemiska processer Pappersmassatillverkning med klorblekning, förbränning av olika slag, äldre träindustrier med doppning, diffus spridning, atmosfärdeposition PCB Elektrisk utrustning som ex. transformatorer. Mjukgörare ex. gummi, färger, tätningsmedel, addesiv, betongtillsats, tryckerifärger, pesticidfyllnadsmedel Oavsiktligt vid ofullständig förbränning, framställning av klorprodukter, diffus spridning, atmosfärdeposition Användning förbjöds i Sverige på 1970-talet 15

16 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Provtagningsområden Provtagning skedde på följande fyra områden i Storsjön med följande motivering: Provtagningsplats Utanför utloppet till Gövikens avloppsreningsverk Utloppet av Semsån (i Storsjön) Minnesgärde Flaket Motivering Halten av många ämnen förväntas vara högst här då avloppsvattnet kommer från både hushåll och olika verksamheter. Provpunkten har även ingått i flera tidigare screeningundersökningar. Lugnviks industriområde avvattnas delvis till ån. Den är dessutom skyddsvärd då den är en viktig lekbäck för harren. Intagsområde för Östersunds dricksvattentäkt Här är avståndet till utsläppspunkter som störst och halterna av många ämnen förväntas vara lägst. Provet är taget i provtagningspunkten Ytterån enligt recipientprovtagningen som Indalsälvens vattenvårdsförbund utför på olika basparametrar. Figur 3. Provpunkternas placering i Storsjön 16

17 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Samordning med nationell screening av de nya föreslagna prioriterade ämnena Naturvårdsverkets nationella screening av miljögifter omfattade de nya föreslagna prioriterade ämnena inom vattenförvaltningen (se tabell 2.) och Naturvårdsverket önskade ha en provpunkt i Storsjön. Då personal på Länsstyrelsen Jämtlands län sedan tidigare hade erfarenhet av passiv provtagning i ytvatten, fick Länsstyrelsen förfrågan om att utföra provtagning i Storsjön. För största möjliga samordningsvinst blev provtagningspunkten samma som Länsstyrelsens egna provpunkt för den regionala screeningen utanför Göviken (Östersunds avloppsreningsverk) samt ett uppströmsprov för ER-CALUX (biotest för hormoner) som togs vid ett tillfälle i provpunkten ute på Flaket (se karta för provpunkter i figur 3). Även själva provtagningstillfället samordnades med provtagningen för den regionala screeningen. Provtagningen för den nationella screeningen omfattade passiv- respektive stickprovtagning i ytvatten under hösten 2012 och våren 2013 samt abborrfiske under hösten För mer information om provtagning och de olika ämnena, se Sweco Environments rapport Screening Report 2013: Occurrence of additional WFD priority substances in, Som tidigare nämndes valde Länsstyrelsen att inte förtäta den nationella screeningen med några ytterligare punkter av dessa ämnen regionalt i dagsläget, eftersom det bedömdes att flertalet av de ämnen som skulle undersökas i vatten inte borde förekomma i någon större omfattning i länet (bland annat flera bekämpningsmedel). För fisk bedömdes ämnena kunna förekomma i länet i viss mån men förtätning skedde ej då det erbjudna analyspaketet var mycket dyrt. 17

18 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Tabell 2. Förteckning över de nya föreslagna prioriterade ämnena inom vattenförvaltningen samt deras användningsområden respektive provtagna medier och metoder. Ämne Användning Medium/provtagningsmetod Cypermetrin Bekämpningsmedel Ytvatten/ passiv skadeinsekter inom skogsindustrin men även inom hushåll Diklorvos Bekämpningsmedel mot Ytvatten/ passiv insekter. Förbjudet i Sverige Terbutryn Tidigare bekämpningsmedel. Ytvatten/ passiv Idag som tillsats i färgprodukter Diklofenak Läkemeldel. Smärtstillande, Ytvatten/ passiv inflammationsdämp., febernedsättande Kinoxifen Bekämpningsmedel. Ytvatten/stickprov samt fisk Används ej i Sverige Aklonifen Bekämpningsmedel på Ytvatten/stickprov flertalet grödor Bifenox Bekämpningsmedel på Ytvatten/stickprov flertalet grödor Cybutryn (irgarol) Tillsats i båtbottenfärg men Ytvatten/stickprov numera förbjudet på båtar < 25 m 17-alfa-etinylöstradiol Läkemedel, hormon Ytvatten/stickprov 17-beta- östradiol Läkemedel, hormon Ytvatten/stickprov HBCD Flamskyddsmedel. Liten Abborre (muskel) / nät användning i Sverige Dicofol Bekämpningsmedel mot kvalster. Förbjudet sen 1990 Abborre (helkropp) / nät Heptachlor + heptacholepoxid PFOS Dioxiner och dioxinlika PCB:er Bekämpningsmedel mot insekter. Förbjudet i Sv och EU Tidigare fett-, olje-, vattenresistens för textiler, mattor, papper och beläggning, brandskum. Bildas främst genom förbränning av avfall. Även kontamination i blandning av klorerade pesticider ER-CALUX Östrogenaktivitet Biotest Abborre (muskel) / nät Abborre (muskel)/ nät Abborre (muskel)/ nät 18

19 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Provtagningsmetoder All provtagning har utförts av Länsstyrelsens personal Anna Löfholm och Michael Sundberg. Nedan följer en beskrivning av vad tekniken med passiv provtagning bygger på samt det praktiska utförandet av den passiva provtagningen och den kompletterande stickprovtagningen av ytvatten. 4.1 Tekniken passiv provtagning av ytvatten Passiv provtagning i vatten är uppbyggd för att, i så stor utsträckning som möjligt, efterlikna mekanismen för upptagning av olika ämnen i fisk. Provtagaren tar upp den vattenlösliga fasen av ett ämne, dvs. den biotillgängliga fraktionen. Hydrofoba ämnen fångas upp i en fettfas och hydrofila ämnen fångas upp i en sorbent. Provtagarna placeras i de vatten som ska undersökas där de kontinuerligt under en viss tid ackumulerar de lösta föroreningarna i vattnet. Efter upptagning skickas provtagarna till laboratoriet där innehållet extraheras och analyseras. Med kännedom om provtagningsperiodens längd, ett visst ämnes upptagningshastighet och temperaturen i vattnet, kan ett tidsintegrerat medelvärde av den vattenlösliga koncentrationen av ämnet i vattendraget under provtagningsperioden beräknas av laboratoriet. Passiv provtagning har flera fördelar jämfört med konventionell vattenprovtagning med stickprov (ett vattenprov taget vid en tidpunkt). Den passiva provtagaren exponeras under en tidsperiod från några dagar till flera veckor och ackumulerar de olika ämnen som finns i hela den vattenvolym som passerar provtagningsutrustningen under exponeringstiden. Detta minskar risken för att tillfälliga utsläpp eller att andra mer kortvariga fluktuationer i koncentrationen undgår upptäckt. Passiv provtagning är en kostnadseffektiv metod om man vill mäta ämnen vars lösta halt i vattnet förväntas variera över tiden. Metoden mäter enbart den lösta, biotillgängliga fraktion som har störst betydelse för toxiciteten. Genom att den totala provtagna vattenvolymen är stor tillåter metoden i regel lägre kvantifieringsgränser än vanlig stickprovtagning (Länsstyrelserna 2012). Eftersom passiva provtagare enbart mäter den lösta fraktionen av ett ämne i vattnet är resultatet inte direkt jämförbart med vattendirektivets miljökvalitetsnormer (MKN) som avser totalhalter för organiska ämnen och halter efter filtrering (0,45 µm) för metaller. För att kunna använda metoden fullt ut för bedömning enligt vattendirektivet måste bedömningsgrunder för biotillgängliga halter utvecklas. De uppmätta halterna kan dock användas relativt ett referensområde och ett påslag vid en punktkälla kan därmed påvisas. 19

20 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Bild 1 och 2. Överst syns SPMD-membranet, vilket används för att provta de fettlösliga organiska ämnena. Membranet träs på en spindel som sänks ner med i en provtagningsbur (se bild på bur på förstasidan). På den nedre bilden syns ett DGT- filter som används för att mäta grundämnen med passiv teknik. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län. 20

21 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Metod för passiv provtagning av ytvatten Utförandet av provtagningen med de passiva provtagarna skedde enligt handledningen i Operativ övervakning av miljögifter, Länsstyrelserna Provtagningen skedde vid halva vattendjupet på de olika provtagningslokalerna (se provtagningsprotokoll i bilaga 3). I Minnesgärde skedde provtagningen i nivå med intaget för vattenverket. Utrustning såsom burar, spindlar och hållare hyrdes av labbet ALS Scandinavia, där även den efterföljande analysen skedde. Vid provtagningen mättes även temperatur (temperaturloggning varje timme) och vid utsättning av provtagarna togs även prov för analys av ph, TOC och DOC som skickades till lab. Talk- och ftalatfria handskar användes vid de moment då provtagare och provkärl vidrördes. En fältblank för SPMD-membranet 1 användes vid både utsättning och upphämtning av provtagarna för att korrigera för eventuella halter i luft. Fältblanken exponerades därför bara under den tid som provtagarna var i kontakt med luft. Av ekonomiska skäl användes fältblank endast vid provtagningsplatsen i Minnesgärde och exponeringstiden och lufthalterna antogs vara representativa även för övriga platser. PROVTAGNINGSPERIODER Provtagningen utfördes under en treveckorsperiod maj juni För provpunkten ute på Flaket misslyckades provtagningen tyvärr under denna period och provtagningen fick istället genomföras under en senare treveckorsperiod i augusti september Upplägg kompletterande stickprovtagning Eftersom halterna som uppmäts med passiv teknik inte var helt jämförbara med miljökvalitetsnormer (för närmare förklaring, se kap 4.1.) och underlag till statusklassning inom vattenförvaltningen, togs även stickprover för de organiska ämnena vid ett senare tillfälle under hösten 2013 i samma provpunkter. Analys skedde dock enbart på de organiska ämnen som varit över kvantifieringsgränsen i resultaten från den passiva provtagningen (se avsnitt 5.1). Dock skedde ingen sådan stickprovtagning vid provpunkten vid Semsåns utlopp i sjön på grund av ekonomiska begränsningar i undersökningen Metoder för stickprovtagning av ytvatten Provtagning skedde med ruttnerhämtare på samma djup som den passiva provtagningen i de olika provpunkterna, det vill säga vid halva vattendjupet. Talkoch ftalatfria handskar användes vid provtagningen. Provtagningsperioder Provtagning av metaller skedde i samband med utsättning av de passiva provtagarna och analys av metaller skedde på både ofiltrerade och filtrerade prover (filtrering 0,45 µm på lab). Provtagning av de organiska ämnen som tidigare hade kvantifierats med den passiva provtagningen, skedde den 17 september Membran som ackumulerar de fettlösliga organiska ämnena 21

22 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Resultat och diskussion 5.1 Passiv provtagning ytvatten»» De ämnesgrupper som kunde kvantifieras genom passiv provtagning var»» Ett flertal PAH:er,»» PCB»» Flamskyddsmedel»» Dioxiner och dioxinlika PCB:er»» Klorbensener»» Klorerade pesticider (trifluralin, endosulfan och triclosan)»» Nonylfenoler»» Perfluorerade ämnen»» Grundämnen Halterna för de enskilda ämnena som var över kvantifieringsgränsen, LOQ visas i tabell 3. För att se vilka ämnen som var under kvantifieringsgränsen, se bilaga 1a. Även om halterna inte är helt jämförbara med miljökvalitetsnormerna, MKN, eftersom den fraktion av ämnet som mäts i vattnet med passiv provtagning är mindre än fraktionen som MKN avser (för närmare förklaring, se kap 4.1), redovisas halterna för MKN-vatten ändå i tabellen (vissa ämnen har dock bara MKN för biota). MKN är indelade i dels årsmedelvärden som bygger på ett medelvärde för provtagning en gång i månaden och dels ett maxvärde som inte får överskridas vid något enskilt tillfälle. Eftersom denna provtagning bara skett under en treveckorsperiod under ett år är det mest relevant att jämföra mot maxvärdet för ett mättillfälle. Resultaten visar att samtliga kvantifierade ämnen förekommer i betydligt lägre halter än max -MKN. Endosulfan, som är en klorerad pesticid, var dock i nivå med årsmedelvärdet för MKN utanför Göviken och är ett ämne som används som konserveringsmedel. Tidigare användes det som träskyddsmedel och bekämpningsmedel mot insekter, kvalster och andra leddjur. Det förbjöds i Sverige Halten av uran på 0,13 µg/l i provpunkten vid Minnesgärde överskred dock årmedelvärdet för MKN på 0,07 µg/l. Hänsyn till bakgrundshalten behöver dock tas innan en korrekt jämförelse med MKN kan ske, vilket inte är gjort i denna undersökning eftersom kunskap om bakgrundshalten saknas. I Storsjöområdet finns dock uran naturligt förhöjt i berggrunden som är rik på alunskiffer och tidigare provtagningar som Indalsälven vattenvårdsförbund utfört 2008, visar att halterna i Storsjön i Brunfloviken och Åssjön ligger på halter av 0,21 respektive 0,19 µg/l (EM-lab 2008). Strålskyddsmyndigheten, SSM (tidigare Statens Strålskyddsinstitut, SSI) har utfört provtagning i råvatten i Minnesgärde och halten var < 2 µg/l (Östergren et al. 2003). Livsmedelsverkets riktvärde för uran är 15 µg/l i dricksvatten. De perfluorerade ämnena (PFOS, PFOA med flera) kan ännu inte mätas fullt ut som en vattenhalt genom passiv teknik eftersom upptagningsdata till membranet 22

23 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN ännu saknas. Analyssvaret erhålls i stället i total mängd (ng total) i membranet under provtagningsperioden. Resultaten går därmed inte att jämföra med MKN som är en vattenhalt, men en jämförelse kan ske mellan olika provtagningspunkter. Resultaten i denna undersökning visade att perfluorerade ämnen förekom och att halterna var generellt högst utanför Göviken och Semsån och lägst i Minnesgärde och på Flaket, se figur 4. PFOS <0,79 PFOS <0,23 Figur 4. Total mängd (ng totalt) av PFOA och PFOS i de fyra provpunkterna. I Minnesgärde och Flaket var PFOS under kvantifieringsgränsen. Det bör dock noteras att halterna som uppmätts på Flaket är från en provtagningsperiod på hösten och är därmed inte fullständigt jämförbara med övriga provtagningspunkter, vilka är från en provtagningsperiod på våren. Exempelvis varierar kvantifieringsgränsen för vissa ämnen en del mellan de två olika provtagningsperioderna, vilket gör att det är svårt att jämföra mellan perioderna. I en tidigare nationell screeningstudie 2008 av ämnena inom vattenförvaltningen där stickprov på ytvatten togs varje månad under ett år, syntes även en tydlig variation för vissa ämnen under året. Exempelvis förekom nonylfenol i betydligt högre halter under sommar- och höstmånaderna än under våren på flera lokaler, bland annat i Storsjön vid Frösö strand (Törneman et al. 2008). Detta kan vara en förklaring till varför halterna av de olika nonylfenolerna i denna studie är generellt betydligt högre i höstprovtagningen på Flaket jämfört med de andra provtagningspunkterna som provtogs på våren. TBT är också ett sådant ämne som varierar kraftigt under året, enligt samma studie, vilket kan förklara att halterna låg under kvantifieringsgränsen vid denna studie även om max-mkn på 1,5 ng/l överskreds vid den nationella screeningstudien 2008 utanför Frösö strand. 23

24 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Tabell 3. Halterna för de ämnen som var över kvantifieringsgränsen, LOQ, med passiv provtagning. XX =något förhöjd halt Provtagnings - datum Ämne Enhet Storsjön-Göviken Storsjön-Semsån Storsjön-Minnesgärde Storsjön- Flaket "MKN prioriterade ämnen (årsmedelvärden)" "MKN prioriterade ämnen (max vid ett mättillfälle)" "Gränsvärde särskilt förorenande ämnen (årsmedelvärde )" "Gränsvärde särskilt förorenande ämnen (max vid ett mättillfälle)" acenaften pg/l <130 fluoren pg/l <210 fenantren pg/l <250 PAH:er fluoranten pg/l < pyren pg/l <110 bens(a)antracen pg/l 36 <21 <18 <73 krysen pg/l < bens(b)fluoranten pg/l < bens(k)fluoranten pg/l 13 4,5 5,2 < bens(a)pyren pg/l 6,5 4,6 <3.5 < benso(ghi)perylen pg/l ,6 < indeno(123cd) pg/l 13 9,6 7,1 <7.7 pyren PCB PCB7, summa upperbound pg/l Flamskyddsmedel Dioxin Dioxinlika PCB BDE 47 pg/l 1,3 0,86 0,73 <1 summa PBDE: BDE 99 pg/l 0,71 0,45 0,44 <0.46 sum WHO-PCDD/ pg/l 0,011 0,015 0,011 0,017 F-TEQ upperbound sum WHO-PCB- pg/l 0,0027 0,0028 0,0017 0,0038 TEQ upperbound 1,2,3-triklorbensen ng/l <0.050 < ,066 < Klorbensener 1,2,4-triklorbensen ng/l 0,11 <0.037 < , pentaklorbensen ng/l 0,01 <0.010 < , trifluralin ng/l < ,031 < < Klorerade endosulfan I (alfa) ng/l 4,9 <0.090 <0.38 < pesticider triclosan ng/l 0,35 0,34 0,52 0,23 50 Nonylfenoler 4-n-nonylfenol pg/l p-nonylfenol pg/l Perfluorerade PFHxS ng 0,94 1,1 <0.61 <0.61 ämnen tot PFOA ng 1,4 1,4 0,95 0,79 tot PFNA ng tot 0,98 0,59 0,48 <

25 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Tabell 3. Halterna för de ämnen som var över kvantifieringsgränsen, LOQ, med passiv provtagning. XX =något förhöjd halt PFOS ng 1,5 1,7 <0.79 <0.23 0, tot Grundämnen P µg/l 0,207 0,146 0,114 0,184 V µg/l 0,0231 0,0215 0,0149 0,0105 As µg/l 0,0419 0,0381 0,0414 0,0232 0,5 7,9 Mo µg/l 0,0917 0,0639 0,0835 0,0242 Sb µg/l 0, ,0038 0, ,001 Al µg/l 2,93 2,02 3,74 2,31 Cd µg/l 0, , , , ,08-0,25 Co µg/l 0, , ,00256 <0.002 Cu µg/l 0,0624 0,0435 0,0572 0, Fe µg/l 1 0,363 0,893 <1 Mn µg/l 1,15 0,299 1,62 0,2 Ni µg/l 0,106 0,0833 0,102 <0.2 Pb µg/l 0, , ,00716 < ,2 Zn µg/l 0,532 0,508 0,735 <1 8 el 3 U µg/l 0,057 0,0512 0,13 0,0159 0,07 2,3 25

26 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Stickprovtagning ytvatten Organiska ämnen Resultaten av stickprovtagningen och analysen av de organiska ämnen som var över kvantifieringsgränsen, LOQ med passiv provtagning (ämnena i tabell 3), visade att inget ämne gick att kvantifiera med stickprovtagning, det vill säga halterna var <LOQ. Detta visar att det är svårt att visa på en förekomst av organiska miljögifter genom konventionell stickprovtagning i ytvatten där halterna är låga Metaller Nedan visas halterna av tungmetaller i provtagningspunkterna efter filtrering (0,45 µm), vilken är den fraktion som ska jämföras mot MKN. Samtliga halter är långt under MKN-max och det går inte se något mönster för att någon av provpunkterna har genomgående lägre eller högre halter. Figur 5. Halter vid stickprovtagning av tungmetaller efter filtrering (0,45 µm) för samtliga provtagningsområden. I diagrammet syns även MKN-max i siffror för de ämnen där MKN finns framtagna. För kadmium var halten <LOQ på 0,002 µg/l förutom i Minnesgärde där den var på 0,0064 µg/l. För kvicksilver var halten <LOQ på 0,002 µg/l på samtliga provplatser (MKN-max 0,007 µg/l i diagrammet) och för bly var halten <LOQ på 0,01 µg/l förutom i Minnesgärde där den var på 0,014 µg/l. Tyvärr ingick inte uran i analyspaketet för stickprovtagningen av metaller (bara i den passiva provtagningen) och någon jämförelse mot tidigare stickprovtagningar av ämnet kunde inte göras. Resultaten för samtliga analyserade metaller finns redovisade i bilaga 1c. I bilagan finns både totalhalter (det vill säga ej filtrerade prover), halter efter filtrering samt halter för passiv provtagning. 26

27 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Resultat från nationell screening vid Göviken Ytvatten Endast diclofenak (läkemedel för smärtstillande, inflammationsdämpande och febernedsättande) kvantifierades i vatten bland de analyserade ämnena. Halten var 0,72 ng/l på hösten 2012 och 2,3 ng/l på våren Föreslaget MKN (årsmedelvärde) är 100 ng/l (HaV 2013). Detta ämne kvantifierades även på flera provtagningslokaler i andra län i den nationella screeningen. Landstinget har tidigare vid tre tillfällen (år 2007, 2009 och 2011) undersökt förekomsten av läkemedelsrester i bland annat ytvatten i Storsjön vid utloppet av Gövikens avloppsreningsverk. Diclofenak kunde påvisas i samma storleksordning i ytvattnet även 2007 (2,0 ng/l). År 2009 och 2011 var halterna inte kvantifierbara (Myhr 2009 och 2011). Det bör dock noteras att Landstingets undersökningar omfattar stickprovtagningar som representerar totalhalter. I den nationella screeningen provtogs diclofenak under en treveckorsperiod med passiv provtagning. Ingen östrogen aktivitet kunde påvisas genom biotestet ERCALUX. För mer information se Sweco Environments rapport Screening Report 2013: Occurrence of additional WFD priority substances in, Fisk Endast ämnena som förtecknas i tabell 4 kunde kvantifieras i abborre. Övriga ämnen (dicofol, heptachlor+ heptacholepoxid samt quinoxyfen) var under kvantifieringsgränsen, LOQ. För mer information se Sweco Environments rapport Screening Report 2013: Occurrence of additional WFD priority substances in, Halten av PFOS i aborrmuskel utanför Göviken var 4,62 µg/kg våtvikt och är ungefär hälften av MKN på 9,1 µg/kg våtvikt. PFOS förekommer i insjöfisk i princip hela landet. Enligt Livsmedelsverket kan ett 4-årigt barn äta fisk en gång i veckan med en halt av 200 µg/kg utan att det tolererbara dagliga intaget (TDI) överskrids. Vuxna kan äta betydligt mer (Livsmedelsverket 2014). Den uppmätta halten på 4,62 µg/kg vid Göviken i Storsjön underskrider dessa halter avsevärt. Halterna av dioxin och dioxinlika PCB:er i abborrmuskel var 0,0012 µg/kg våtvikt och är cirka 6 gånger lägre än MKN på 0,0065 µg/kg våtvikt och det värde som enligt Livsmedelsverket gäller för att äta abborre. Bland samtliga provtagningslokaler i den nationella screeningen var dessa dioxinhalter bland de högre, vilket är något anmärkningsvärt. Halten av flamskyddsmedlet HBCD var mycket låg i förhållande till MKN, se tabell 4. Tabell 4. Kvantifierade ämnen i fisk (abborre, muskel) Ämne/ämnesgrupp Resultat (µg/kg våtvikt) MKN (µg/kg våtvikt) HBCD PFOS 4,62 9,1 Dioxiner och dioxinlika PCB:er 0,0012 0,

28 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Slutsatser Resultaten visar att ett flertal av dessa undersökta miljögifter förekommer i ytvatten Storsjön men dock i generellt mycket låga halter i förhållande till maxvärdena för nu aktuella miljökvalitetsnormer. Några ämnen ligger dock över eller i nivå med årsmedelvärdena för MKN (uran respektive endosulfan) vid den passiva provtagningen. Resultaten av analys av aborre utanför Göviken visade på en förekomst av HBCD, PFOS, dioxiner och dioxinlika PCB:er, men i halter som underskrider aktuella MKN. Halterna för de ämnen som påträffats i Storsjön utgör inga risker idag men halterna kan, med en icke minskad användning och fortsatt tillförsel till sjön, komma att öka med tiden. Att flertalet av ämnena förekommer i Storsjön och troligtvis i fler sjöar i vårt län gör att eftertanke och ett aktivt utfasningsarbete av ämnena ändå bör ske. Det är också av stor vikt att fastställa ett värde för naturlig bakgrund av uranhalter i Storsjöbygden för att få en bättre bild av hur halterna förhåller sig till MKN. 6.1 Vilka ämnen kan företag eller allmänhet hjälpa till att fasa ut? Flera av de ämnen som påträffats med passiv provtagning i denna studie sprids både från lokala punktkällor men även via långväga lufttransporter. Några av dessa ämnen sprids dock särskilt från lokala källor såsom avloppsreningsverk, dagvatten och industrier. Exempel på några av dem är; Triclosan Triclosan är en antibakteriell och konserverande tillsats i många hushållsprodukter såsom textilier, skärbrädor, tvål, schampo, deodoranter och kosmetika. Bland textilier är det främst sportkläder som är märkta med anti-odörbehandlad som innehåller ämnet. Förekomsten av triclosan i hygienartiklar och hushållsprodukter har uppmärksammats i många år och tidigare var den även vanligt förekommande i tandkräm. Ett aktivt utfasningsarbete har pågått och idag finns ämnet bara i ett fåtal tandkrämer. Mätningar inom den nationella miljöövervakningen av triclosan i avloppsslam på ett antal reningsverk i Sverige visar på en stadigt nedåtgående trend. Trots detta förekommer ämnet fortfarande i ytvatten och uppströms- och utfasningsarbetet måste fortsätta. Triclosan är mycket giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Triclosan har även provtagits 2008 i ytvatten med stickprovtagning vid utsläppspunkten för Gövikens avloppsreningsverk inom en nationell screening som förtätades regionalt för bland annat fenolära ämnen (Kaj et al. 2010). Triclosan var då under aktuell kvantifieringsgräns på 1 ng/l. I samma undersökning togs även prov på utgående avloppsvatten i Göviken avloppsreningsverk och halten var betydligt högre där - 48 ng/l. Triclosan har även provtagits i utgående 28

29 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN avloppsvatten i Gövikens avloppsreningsverk i en studie av Länsstyrelsen Ämnet gick då inte att kvantifiera men kvantifieringsgränsen var hög 60 ng/l (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2006). Gränsvärdet för triclosan som särskilt förorenande ämne är 50 ng/l Nonylfenoler Nonylfenoletoxilat användas i bland annat rengöringsmedel, tvättmedel och färger. Det bryts ned i miljön och då bildas nonylfenol som nedbrytningsprodukt. Nonylfenol bryts ned långsamt och kan ansamlas i miljön. En stor källa till förekomsten av nonylfenoler är textilier eller rengöringsprodukter som importerats från länder utanför EU. Ämnet är mycket giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Nonylfenol har även misstänkt hormonstörande egenskaper. Nonylfenoler har även provtagits 2008 i ytvatten med stickprovtagning vid utsläppspunkten för Gövikens avloppsreningsverk inom en regional screening av bland annat fenolära ämnen (Kaj et al. 2010). Samtliga analyserade nonylfenoler var under aktuella kvantifieringsgränser på 2-20ng/l. Nonylfenoler har däremot provtagits och påträffats tidigare i utgående avloppsvatten i Gövikens avloppsreningsverk då halterna varit mellan mellan 71 och 200 ng/l för 4-nonylfenol. (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2006 samt Kaj et al. 2010). MKN- max för nonylfenol är ng/l Triklorbensen Ämnet används främst som bärare vid färgning och tryckning av textilier, som avfettningsmedel och tillsats i smörjmedel och kylvätskor. Punktkällor är främst industrier. Ämnet är mycket giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Ämnet har även misstänkt hormonstörande egenskaper. Någon tidigare provtagning av ämnet i ytvatten i Storsjön är inte känd Perfluorerande ämnen PFAS är en stor grupp högfluorerade ämnen som har producerats för att motstå värme, olja, smuts samt vatten och har används som impregneringsmedel, rengöringsmedel (fönsterputsmedel, golvpolish, vaxer och bilvårdsprodukter), färg och skidvalla etc. PFOS och PFOA ingår i denna grupp av ämnen och har även ingått i brandsläckningsskum (AFFF-skum). Brandövningsplatser är tillsammans med avloppsreningsverk och gamla deponier därför punktkällor till dessa ämnens förekomst i naturen. Ämnen sprids också diffust långväga via atmosfärsdepostition. Perfluorerade ämnen bryts ned extremt långsamt i naturen. PFOS är reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. PFAS är också reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människa (Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket 2013). 29

30 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Under våren 2014 har stickprover på ytvatten tagits på tre olika ställen längst in i Kungsgårdsviken vid Bynäset i anslutning till det område där Försvaret tidigare haft brandövningsplatser. Resultaten visade på att några av de perfluorerade ämnena kunde kvantifieras men de var i mycket låga halter (max 2 ng/l). För några av de andra perfluorerade ämnena var nivån för kvantifiering något förhöjd på 47 ng/l (enligt e-post Samhällsbyggnad, Miljö och hälsa Östersunds kommun november 2014). I Minnesgärde har även prover på råvatten tagits vid tre tillfällen under februari till juni 2014 och samtliga halter var här under kvantifieringsgränserna som låg mellan 1 och 33 ng/l (enligt e-post Vatten Östersund, Östersunds kommun oktober 2014). Resultaten föranleder i dagsläget ingen fortsatt åtgärd enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. 6.2 Utvärdering av passiva provtagare Resultaten från undersökningen visar på nyttan med att använda sig av passiva provtagare istället för konventionell stickprovtagning när det gäller att påvisa förekomst av organiska ämnen. Med hjälp av de låga kvantifieringsgränserna i den passiva tekniken kunde ett antal ämnen påträffas i sjön. Hade analyser enbart skett med konventionell stickprovtagning hade inga organiska ämnen påträffats trots deras förekomst. 7. Behov om fortsatta undersökningar? Naturliga bakgrundshalter av uran i Storsjön behöver utredas närmare även om uppmätta halter i denna studie ligger en bra bit under dricksvattennormen. Inom det regionala miljöövervakningsprogrammet för Jämtlands län finns planer på att starta upp ett övervakningsprogram för uran i länet. I den tidigare nämnda nationella screeningstudie som utfördes av Sweco 2008 då stickprovtagning skedde varje månad under ett år, var halterna av tributyltenn (TBT) mycket höga, till och med över MKN för den maximalt tillåtna koncentrationen vid ett enskilt mättillfälle, på flera lokaler i landet under december till juli. I Storsjön (Frösö strand) inföll detta under januari och februari månad. Övriga månader var halterna under kvantifieringsgränsen, precis som i denna provtagning Förekomsten av TBT i Storsjön bör därför undersökas närmare men man bör eventuellt avvakta bättre analysteknik. 30

31 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Referenser»» EM-Lab (2008) Metallundersökning Indalsälven, augusti Indalsälvens vattenvårdsförbund.»» HaV 2013: Rekommendationer angående klassgränser angående Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Skrivelse Dnr HaV%20dnr%203383_13%20SFÄ%20exp%20bedömn%2027%20 sept% pdf»» Kaj, L. & A. Allard, L. Egelrud, M. Remberger, P. Wiklund, E. Brorström- Lundén (2010) Regional screening 2008: Analys av fenolära ämnen, ftalater, kvartära ammounium-föreningar, tennorganiska föreningar och ytterligare antifuolingämnen i miljöprover. IVL Rapport B1934.»» Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket (2013). Brandskum som möjliga förorenare av dricksvattentäkter. PM 5/13»» Livsmedelsverket Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag. PM »» Länsstyrelsen Jämtlands län (2006). Förekomst av miljöförorenigar i slam och utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk och slam från enskilda brunnar.»» Länsstyrelserna (2012). Operativ övervakning av miljögifter.»» Myhr, A (2009). Läkemedelsrester 2009, Jämtlands läns Landsting. Sweco Environment.»» Myhr, A (2011). Läkemedelsrester- provtagning. Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, slam, recipient och dricksvatten, Jämtlands läns Landsting. Sweco Environment.»» SMHI vattenwebb: »» Törneman, N. & M. Johansson, C. Thuresson (2008). Temporal variation of WFD priority substances. Sweco Environment Screening Report 2008:7.»» Östergren, I. & R. Falk, L. Mjönes, B. Ek (2003). Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten test av mätmetoder och resultat av en pilotundersökning. Statens strålskyddsinstitut. Rapport 2003:07. 31

32 SCREENING AV MILJÖGIFTER I STORSJÖN Bilaga 1a. Analysresultat samtliga ämnen passiv provtagning Analysresultat samtliga ämnen passiv provtagning Enhet Storsjön- Göviken Storsjön- Semsån Storsjön- Minnesgärde Storsjön- Flaket Provtagnings datum acenaftylen pg/l <79 <66 <79 <160 acenaften pg/l <130 fluoren pg/l <210 fenantren pg/l <250 antracen pg/l <47 <52 <46 <95 fluoranten pg/l <150 pyren pg/l <110 bens(a)antracen pg/l 36 <21 <18 <73 krysen pg/l <110 bens(b)fluoranten pg/l <9.2 bens(k)fluoranten pg/l 13 4,5 5,2 <9.4 bens(a)pyren pg/l 6,5 4,6 <3.5 <7.2 dibens(ah)antracen pg/l <0.51 <0.36 <0.33 <2.3 benso(ghi)perylen pg/l ,6 <6.5 indeno(123cd)pyren pg/l 13 9,6 7,1 <7.7 PCB 28 pg/l <4.8 <2.4 <1.7 <4.5 PCB 52 pg/l <5.5 <3.2 <2.3 <3.9 PCB 101 pg/l <8.3 <8.7 <5.7 4,8 PCB 118 pg/l <6.8 <3.6 <2.1 <2,4 PCB 153 pg/l <12 <8.6 <6.2 5,3 PCB 138 pg/l <7.6 <5.5 <3.9 3,4 PCB 180 pg/l <6.6 <2.7 <1.9 <2 PCB7, summa pg/l lowerbound PCB7, summa pg/l upperbound BDE 28 pg/l <1.2 <0.2 <0.15 <0.076 BDE 47 pg/l 1,3 0,86 0,73 <1 BDE 99 pg/l 0,71 0,45 0,44 <0.46 BDE 153 pg/l <0.098 <0.091 <0.088 <0.16 BDE 154 pg/l <0.093 <0.066 <0.054 <0.15 BDE 183 pg/l <0.18 <0.22 <0.23 <0.81 2,3,7,8-tetraCDD pg/l < < <0.008 < ,2,3,7,8-pentaCDD pg/l <0.01 <0.006 <0.007 < ,2,3,4,7,8-hexaCDD pg/l < < < <0.04 1,2,3,6,7,8-hexaCDD pg/l < < < <0.04 1,2,3,7,8,9-hexaCDD pg/l < < < <0.04 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD pg/l <0.017 <0.056 <0.014 <