Polis och ungdom i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polis och ungdom i samverkan"

Transkript

1 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2013 Polis och ungdom i samverkan Utbildningskonferensen i Karlstad Heroin i Stockholm City Med fokus på överlåtelse och ungdomar På glid med jämtländska narkotikabekämpare

2 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: Webb: SVENSKA NARKOTIKA- POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Via eller e-posta till MANUSSTOPP: Manusstopp 5 augusti Utgivning vecka 38, Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till OMSLAGET: Foto: Johan Nilsson/Scanpix PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon INNEHÅLL Ledaren... 2 Info från styrelsen... 3 Redaktörens spalt... 3 Utbildningskonferensen i Karlstad... 6 Heroin i Stockholm City Vad är en gruppklassning av narkotika? Tolv nya narkotika under klassning Från kicks på Route 66 till nätdroger Förbereder amerikanska firmor legal cannabishandel? Har vi något att lära av USA? Narkotikakonferens i Harrisburg Vancouver kontrasternas stad Konferensreferat årsmötet och stipendiater Konferensreferat föreläsare och utställare Rättsrutan: Koncentrationssvårigheter Narkotikapriser trender i prissättningen Notiser: Världen runt Landet runt På glid med jämtländska narkotikabekämpare Författare, föreläsare, fängelsekund Med fokus på överlåtelse och ungdomar Inköp av cannabisfrön leder till lagbrott Returförsändelser innehållande droger Boktips Diverse Stipendierutan Profilering ökar beslagen i trafiken I trafiken på de större motorvägarna identifieras High Intensive Drug Trafficking Areas där metodiken enligt Highway Interdiction-programmet tillämpas. Polismännen har fått en särskild utbildning och har en väl utvecklad förmåga att ställa rätt frågor mot profilering och läsa kroppsspråk för att utröna kriminalitet och till och med nå fram till skälig misstanke för ett direkt agerande med tvångsåtgärder. Det är med den här metodiken de flesta narkotikabeslagen kommit till. Information Enligt Ronald T Husko, Director CID på FBI, blir spanings och utredningsverksamheten alltmer komplex. Man är starkt beroende av analysverktygen och det kräver att de ständigt uppdateras och utvecklas. Vittnesskyddsprogrammen är framgångsfaktorer. De kriminella gängen tränger allt längre in i legal verksamhet. Svårt att se distinktionen mellan legalt och Vissa amerikanska arbetsmetoder värda illegalt då mycket kan gömmas bakom den legala fasaden. Det som borde vara kriminalutredning blir att prova civilrättsliga processer utan skönjbart slutalternativ Det finns i USA ett antal framgångsrika arbetsmetoder och omöjliga att återuppta. Det är oftast avgörande för polis som vi aldrig försökt få etablerade här i landet. Vi blir alltmer beroende av den bevisinhämtning att man delar med sig av Kut-info i realtid till fältet. Erfarenheten visar att om information hade spridits som sker genom polisiära aktiviteter. De kriminella vi till flera, och framförallt direkt till de som arbetar på har att hantera avstår i regel att i förhör berätta och fältet, hade avgörande bevisning kunnat hämtas hem i erkänna. Kan vi i utökad omfattning snabbt komma svåra grova ärenden som man inte kommit i mål med. åt de misstänkta med fingrarna i syltburken skulle lagföringskapaciteten öka drastiskt. Framtiden kommer att innebära att input från alla Har vi något att lära av USA? möjliga datasystem förs samman och processas. Det Det pågående utvecklingsarbetet inför en ny polisorganisation 2015 måste fördjupa sig i hur vi skall kommer att bli som att googla. Ett exempel är bruket av nummerskyltsläsare. Kut-info kan kopplas vidare arbeta i en framtid. De gamla spåren är uppenbart i till personer som kan tänkas komma i trafiken och många stycken sönderkörda och det krävs en hel del vad de kan tänkas transportera. På en typ av Google innovativt för att skapa bättre förutsättningar på fältet. De metoder som här beskrivits har på annan plats map läggs polisens resurser i realtid. Snabbinfo till bilar på fältet möjliggör direkt ingripande. Den stora visat sig mycket effektiva och det är litet som talar för Nedskärningar tvingar fram nytänkande våld. Det är självklart ett allt för tufft arbetsklimat när mängden information som polis och andra har samlat att det inte skulle bli så även här. Situationen för det amerikanska rättsväsendet har blivit bekymmersamt när den federala budgeten hamnat i hemmaförhållande är andra faktorer att vara vaksam självmorden ökar. Hårt tryck, risker, stress, ekonomi, och sitter inne med, kommer att snabbt processas Om det känns igen härifrån, så har också det amerikanska rättsväsendet hamnat i en djup förtroendekris och går omgående ut för åtgärder. Tips är en färskvara och allmänheten lämnar dessutom tydliga bilder inför allmänheten. Det är de magra resultateten som det omtalade fiscal cliff. De senaste årens engagemang på. Vid skjutningar är support för samtliga som varit i krig har kostat rejält och finanskriserna finns dessutom att härleda till USA. Det är många som drab- inte alltid givet att det bara är de direkt inblandade inblandade ett förhållningssätt av yttersta vikt. Det är genom sina anmälningar. Vi måste tänka om eftersom gör sig påminda och en annan faktor som spökar är vi egentligen sitter på så många nycklar till framgång att rättsväsendet anses alltför reaktionärt i legaliseringsfrågan kring marijuana. För att vända trenden, bas av nedskärningar och rättsväsendet utgör inget som brukat ett vapen som fått sig en stark mental påverkan. Andra kollegor kan drabbas av skuldkänslor och nyttjar enbart en bråkdel. Ny teknik måste kunna undantag. Det har blivit ett tapp av poliser när olika användas fullt ut men inom ramen för demokratins och samtidigt få till ett bättre utnyttjande av resurserna är en del av åtgärderna implementerandet av de polisiära program försvunnit. En tredjedel är borta, eller vara i ett chocktillstånd som inte är synligt. Videoinspelningar, skriftliga utsagor, förhör i rätt ord- arbetsmetoder som här beskrivits. Vi har all anledning värdegrunder. men med samma uppdrag och förväntningar har man tvingats komma till den slutsatsen att det blivit tid för ning i förhållande till hur HR biten måste hanteras på att noggrant följa utvecklingen i USA inte minst mot Så här kan det kategoriseras: uppfinningar och framtagandet av arbetsmetoder som ett klokt och professionellt sätt. den bakgrund att det som sker där av både positiv 1. Fordonet inblandat i pågående kontrollerad leverans, KL. Ej stoppas ger ett bättre och mer rationellt utförande för att få bra som negativ karaktär oftast blir trendsättande här. effekter. Det blir troligen inte bättre tider ekonomiskt Allmänhetens låga förtroende kommer troligen att En ny metod som förutspår brott 2. Inblandat i pågående utredning. Ej stoppas under överskådlig tid, så man måste ta väl vara på skvätta över även på oss. En ny intressant arbetsmetod och taktik är Geospatial Predictive Analysis of Patterns, en mer utvecklad mer upp direkt på skärmen i polisbilen 3. Fritt att ingripa med stöd av den info som kom- de resurser som finns, både vad avser personalresurser (Human recourses, HR) som kunskapskapitalet. variant av verksamhet där hot spots identifieras. 4. Omedelbart ingripande påkallat. Anders Stolpe Metoden förutspår mer specifikt viss brottslighet i tid God personalvård i tufft arbetsklimat och rum. Programmet kommer från Irak-kriget. Det Som ett verktyg för den enskilde polisen finns profileringsprogram för att identifiera de som planerar brott. Olika Spiceförpackningar HR-resursen är den största tillgången, men bekymren hopar sig också i den delen. Officers safety måste ducerats där det tillämpas i till exempel heta zoner med Det tillsammans med en träning av den enskildes in- fungerar mycket effektivt och brotten har kraftigt re- komma först i delarna trafik, hälsa, säkerhet samt skjutningar och car-jackings. Uppföljning för cheferna tuitionsförmåga, skulle medföra en betydligt tryggare utrustning. Utvecklingen är uppenbart mycket tråkig sker på månadsbasis. Brottskorridorer är benämningen situation i yrkesutövandet och definitivt ge en mycket Drogerna är ofta förpackade för att försvåra upptäckt. De kan vara omgivna av allt från doftljus till när poliser per år utsätts för allvarliga hot eller på ett större geografiskt område med hög kriminalitet. bättre träffbild. kaffesump för att försvåra för eventuella narkotikahundar. Ibland är preparaten gömda i CD- eller DVDfodral, 31 för att ta några exempel. 30 Försändelser med värmeljus och kaffe för att avleda. Returförsändelser innehållande droger Brev och andra försändelser som Posten av någon anledning inte kan dela ut, skickas per automatik till Post- och Telestyrelsen (PTS) i Kiruna. PTS har enligt postlagen i uppdrag att hantera brev PTS får uppskattningsvis in totalt ca 1500 brev och som en postoperatör inte kunnat dela ut till adressaten. försändelser per dag som inte går att dela ut och uppskattningsvis innehåller 1-2 av dessa droger. I de fall Anledning till att försändelser skickas i retur kan vara att det saknas namn på mottagare eller att adressaten är försändelserna innehåller droger så skickas dessa till avflyttad utan eftersändning. Polismyndigheten i Norrbotten. PTS har rätt att öppna försändelserna. Med ledning Varje månad får polismyndigheten från PTS in mellan försändelser som innehåller olika droger. av innehållet skall man om möjligt skicka tillbaka brevet till avsändaren. I vissa fall kan PTS med hjälp Detta rör sig om allt från hasch, amfetamin, narkotikaklassade läkemedel, fröer till olika designdroger. av uppgifter i försändelsen identifiera adressaten. PTS gör däremot inga försök att hitta ny adress till adressaten eftersom det är ett jobb för postoperatören på och andra dopningsmedel. Många försändelser innehåller också anabola steroider utdelningsorten. Försändelser med droger utreds av polisen Hos polismyndigheten i Luleå görs en utredning där man försöker spåra mottagare och avsändare. Försändelsernas avsändare varierar från oidentifierbara nät- Morfintabletter och LSD-blotters handelsföretag till privatpersoner. Anmälan och beslag skrivs på varje försändelse och i de fall där det går att spåra mottagaren, kontaktas aktuell polismyndighet i underättelsesyfte. Sidan Tullverkets beslagsstatistik visar att störst är ökningen av droger som beställs via internet och skickas med brev eller paket. Under 2012 gjordes mer än hälften av Tullens narkotikabeslag i detta flöde. I takt med att internetförsäljningen ökar blir Posten en allt vanligare och viktigare distributionskanal för den illegala handeln med narkotika. Åsa Dahlberg Polismyndigheten i Norrbotten ISSN /13 Årgång 26 Sidan Många brev innehåller anabola steroider och andra dopningsmedel. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN svenska narkotikapolisföreningen LICENSNUMMER

3 Ledaren Är skolpengen viktigare än elevernas hälsa och framtid? Med allt högre frekvens rapporteras det om narkotika och narkotikamissbruk kopplat till våra skolor. Fenomenet har funnits i många år, men i den svenska miljön tidigare mer begränsat än i vår omvärld. Det har alltid funnits personer inom skolans område som starkt engagerat sig för att hålla narkotika utanför skolans väggar. Insatserna är värda allt beröm och det har definitivt räddat många unga från att hamna i ett destruktivt beteende med droger och kriminalitet. Tyvärr räcker det inte längre med några eldsjälars engagemang och ett antal handlingsplaner som hyllvärmare. De som drivit frågorna och engagerat sig har förlorat mycket av stödet från ledningshåll. Det får inte nå offentligheten att den enskilda skolan har problem med närvaro av gamla elever som försörjer sig på narkotikalangning och elever som tänder på med narkotika under skoldagen. Ett sådant rykte kan göra att elever och föräldrar undviker den skolan i sitt val. Skolpengen riskerar gå förlorad vilket numera verkar vara viktigare att bevaka än att ungas hälsa och framtid går förlorad. Man kan inte undvika tanken att narkotikaproblemet behandlas med ekonomisk taktik. Ett alltför vanligt förhållningssätt är att larma till polisen om en omfattande narkotikaproblematik i slutet av läsåret. Skolan skaffar sig därmed ett avlatsbrev. En vecka innan skolavslutningen kommer uppgifterna till polisen. Innan den lokala polisen hunnit lägga upp planerna för en insats har eleverna skingrats för sommaren. De som i begränsat antal kan ertappas kommer inte att kopplas samman med skolans namn. Att eleverna sen tar med sig ett missbruk, som säkert avancerat under sommarlovet, till höstterminen eller in i annan skola är ett bekymmer som det säkert går att skyffla under mattan ytterligare en tid. Det är hög tid för våra skolor att ta sitt ansvar fullt ut vad gäller narkotika och barnens hälsa. Strutsmentaliteten med huvudet i sanden måste förbli historia. Det finns framgångsrika beprövade metoder och handlingsplaner som måste implementeras. Ett framgångsrikt koncept som genomförts på några skolor i Göteborg är Kvalitetssäkring av skolor mot drogmissbruk. Standard RS2360. SNPF finns har en del i verksamheten. Visionen är att förebygga att barn och ungdomar blir missbrukare. Tanken är att kvalitetssäkra och certifiera arbetet mot narkotikaförsäljning och narkotikamissbruk på skolorna. Svenska Förbundet för Kvalité, som har utvecklat certifiering av ledningssystem inom bl.a. kvalitet, miljö och arbetsmiljö, har även tagit fram en åtgärdsplan och kravdokument som enkel vägledning att nå en drogfri skola. Framtaget utav landets främsta experter inom standardisering och bygger på samma struktur som näringslivets ISO 9001:2008. Ingen behöver uppfinna hjulet på nytt, det finns tillgängligt för alla och är dessutom gratis. Implementerat skulle det spara många liv och mycket pengar. Säkert tillräckligt för att kunna höja skolpengen om det är där skon klämmer för att komma upp på banan i en mycket angelägen samhällsfråga. Det är verkligen hög tid att de ansvariga på skolområdet tar sitt egentliga ansvar och med relevanta åtgärder förhindrar att den rådande narkotikaepidemin inte utvecklas till en pandemi. Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF 2 svenska narkotikapolisföreningen

4 Info från styrelsen Påminnelse om medlemsavgiften Vi kan tyvärr konstatera att det är ca 500 medlemmar som ännu inte betalat medlemsavgiften för Avgiften är 200 kronor och 500 medlemmar innebär ett tillskott av kronor. Styrelsen behöver varje år få in medlemsavgiften redan i januari, för att bl.a. kunna erbjuda en fortsatt starkt subventionerad utbildningskonferens i april/maj. I år var vi i Karlstad och hade behövt ha dessa kr som delbetalning av konferenskostnaderna. För medlemsavgiften 200 kronor får Ni: SNPF:s tidning fem nummer per år. Möjlighet att delta i den stora utbildningskonferensen till starkt subventionerat pris samt delta vid ett par halvdagars seminarier på olika orter runt om i Sverige, oftast kostnadsfria. Möjlighet att söka resebidrag för egen förkovran. Tillgång till aktuell information via hemsidan eller Facebook. Mika Jörnelius Ordförande Påminnelse om adressändring Har du ny adress? Vi saknar aktuella adressuppgifter på ett antal medlemmar. Om du har flyttat under de senaste två åren. Kontrollera då om du meddelat oss din nya adress. Skicka adressuppgifter till Utbildningskonferensen 2014 i Örebro Nästa års stora utbildningskonferens går av stapeln på Conventum i Örebro den 9-11 maj Planera in det veckoslutet redan nu. I detta nummer medverkar förutom redaktionen följande skribenter: Fred Nyberg sid 22 Anders Stolpe 30 Jessica Vikberg och Lennart Alette 34 Björn Ekström 38 Alex Silow 51 Åsa Dahlberg 72 Redaktörens spalt För ett år sedan skrev jag här i spalten om den utbredda okunskapen om cannabisrökningens skadeverkningar, och att regeringen äntligen valt att satsa miljoner på förebyggande information. Jag hade också farhågor om vad som ska hända när dagens drogliberala ungdomar blir beslutsfattare. Hur kommer samhället då att fungera? Nu ett år senare kan vi konstatera att regeringens informationskampanj ännu inte nått särskilt långt, eller åtminstone inte haft någon påverkan på vissa av morgondagens beslutsfattare. Ett av riksdagspartiernas ungdomsförbund, CUF, vill nu legalisera cannabis! Argumenten är så korkade och naiva att man undrar om röken redan grumlat hjärnan. Vi som tycker oss se lite nyktrare på saken har i alla händelser ett fullt sjå att informera om hur det förhåller sig i verkliga livet och vi får inte vika oss för narkotikabrottsligheten och missbruket. Därför innehåller vår medlemstidning ett antal informativa reportage i varje nummer, skrivna av medarbetare som arbetar i verkligheten. Vi tar tacksamt emot synpunkter och kommentarer på det vi publicerar och hittills har det varit mest positiv respons. Nu är ju dagarna som längst och förhoppningsvis är det semestertider som hägrar för en del. Vi på redaktionen önskar er alla en skön sommar och vi är tillbaka med en ny tidning i september. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen

5 Utbildningskonferensen i Karlstad SNPF-konferensen i nya Karlstad CCC åter en succé text och foto: gunnar hermansson Svenska Narkotikapolisföreningens stora utbildningskonferens hölls i år i Karlstad den sista helgen i april. När Jonas Andersson och Per Lifvergren berättade om sina liv och hur vanliga droger kan förstöra en människas framtid, satt skoleleverna helt stilla och tysta i en och en halv timme. Länspolismästaren Dan Persson bekymrade sig över narkotikabrottsligheten som fördubblats på tio år. När ordföranden Mika Jörnelius invigde evenemanget kunde han konstatera att det var på dagen 26 år sedan SNPF bildades i Hindås den 26 april Mika Jörnelius hälsade de ca 600 deltagarna hjärtligt välkomna och han tackade särskilt Karlstads kommun som sponsrade konferensen med kronor. Kommunen möjliggjorde på det sättet att SNPF dessutom kunde genomföra en tvåtimmars utbildning för ca 1400 ungdomar från de flesta högstadieskolorna i Karlstad kommun. Eleverna hade under förmiddagen fått lyssna till Per Lifvergrens och Jonas Anderssons fängslande föreläsning om baksidorna av drogmissbruk, något som de båda har gedigen erfarenhet av bakåt i tiden. Budskapet gick uppenbarligen hem hos ungdomarna av responsen att döma. Mika Jörnelius tog i sitt anförande också upp och varnade för den allt starkare legaliseringsrörelsen som är oroväckande stark och trycker på från alla håll. SNPF tar upp kampen mot legalisering på olika sätt, bland annat genom artiklar i denna medlemstidning som är ett av föreningens ansikten utåt. Värmlands länspolismästare Dan Persson poängterade i sitt anförande bekämpningen av narkotika som en viktig del i samhället, där så många som möjligt behöver hjälpas åt. Det ökande antalet narkotikabrott är en stor belastning för polisen. Länspolismästaren uttryckte sin uppskattning över att det finns engagerade och intresserade föreningar som SNPF, som vill driva frågor mot narkotika. Kommunalrådet i Karlstad, Per-Inge Lidén, var en av talarna på invigningen som hälsade alla konferensdeltagare varmt välkomna till solstaden Karlstad. Kommunalrådet Per-Inge Lidén tog tillfället i akt att marknadsföra Karlstad för konferensdeltagarna. Therese Mattsson, generaltulldirektör och Karlstadbo, menade också att det är bra att SNPF finns och kan arrangera dessa utbildningskonferenser. På sedvanligt sätt delades också Tullverkets stipendium ut till Årets narkotikabekämpare. I år tillföll det Roger Andersson som är stationerad i Trelleborg och ingår i en av Tullverkets skanning-grupper. Han har med sin analytiska förmåga framgångsrikt förbättrat beslagsstatistiken av narkotika. 6 svenska narkotikapolisföreningen

6 Utbildningskonferensen i Karlstad Roger Andersson kunde av olika skäl inte närvara vid konferensen, utan tullkollegan Clarence Lindgren från Malmö fick rycka in och ta emot checken på kronor av Therese Mattsson, som hade biträde av chefen för Tullverkets brottsbekämpning Per Hellman. Ytterligare några stipendier delades ut under fredagens invigning. Se mer om detta på sidan 43. Anders Hall, chef för Polisbyrån på Rikspolisstyrelsen, underströk i sitt anförande vikten av att arbeta mot narkotika av flera olika skäl. Narkotikabrottsligheten skär in i andra områden och det ökande ungdomsmissbruket är ett av de områden som Polisen satsar på. RPS ger därför också varje år ett ekonomiskt stöd till SNPF:s verksamhet. Slutligen intogs scenen av skådespelaren och författaren Morgan Alling. Han underhöll på ett fascinerande sätt i 90 minuter under rubriken Hur man hanterar besvärliga människor! Här använde sig Morgan bland annat av Karpmans dramatriangel för att belysa tre olika roller i en vanlig konflikt; offret som skyller allt på andra och inte tar eget ansvar för sina handlingar, hjälparen som är snäll och hjälpsam och behöver ett offer för att känna sig betydelsefull och slutligen förföljaren som kontrollerar och dominerar andra och därför också behöver ett offer. Alla vill äga makten i rummet fast med olika strategier och får de inte sin vilja igenom kommer steg två, bestraffning. Här fick alla tillfälle att fundera över vilken av rollfigurerna man själv liknade. Morgan Alling berättade också om sin barndom och uppväxt med missbruk i hemmet och vistelse på barnhem och i ett flertal fosterhem. Den tuffa uppväxten har gett honom erfarenheter som hjälpt honom senare i livet att bli både skådespelare och författare. Efter Morgan Allings framträdande ringlade en lång kö av konferensdeltagare som ville köpa hans bok Kriget är slut. Utbildningskonferensen fortsatte under lördagen med välbesökta föreläsningar, ett mindre välbesökt årsmöte, bankett m.m. Se fortsatt referat på sidorna Generaltulldirektör Therese Mattsson delade med hjälp av sin medarbetare Per Hellman ut Tullverkets stipendium till Roger Andersson som syns på bilden. I hans frånvaro fungerade Clarence Lindgren som mottagare. Anders Hall berättade om Rikspolisstyrelsens satsningar på sociala insatsgrupper och mot livsstilskriminella under senaste året. Polisen står också ständigt inför nya utmaningar på narkotikaområdet. Morgan Alling använde både komik och mimik i sin fantastiska föreläsning som handlade om dels konflikthantering och dels hans tragiska barndom och uppväxt. svenska narkotikapolisföreningen

7 Heroin i Stockholm City Ett problem som inte syns finns inte? Den här artikeln var till en början avsedd att vara en redovisning om Citypolisens del av en regional heroinsatsning som pågått i Stockholms län sedan hösten Efter att ha läst en minst sagt förbluffande artikel i polisförbundets Polistidningen, kände jag att artikeln också måste handla om något som är minst lika viktigt som vår narkotikabekämpning. Nämligen vikten av att hålla sig till fakta och förmedla en verklig bild av faktiska problem. Inte minst eftersom narkotikabekämpning idag bedrivs lika mycket i media som på gator och torg. Allt har en historia Heroinet tros på allvar ha kommit till Stockholm omkring mitten av 1970-talet. Några år innan hade ett opiatmissbruk börjat dyka upp, men då främst med morfinbas som missbruksmedel. I slutet av 1970-talet fanns det ca tunga missbrukare i Sverige. Av dessa hade ca 1500 missbruk av heroin och andra opiater som primärdrog hade opiatmissbrukarna ökat till ca av tunga missbrukare. Detta var en ökning som pågick fram till 2001, då antalet planade ut och så småningom även minskade beräknades antalet heroinmissbrukare i Sverige uppgå till ca 7000 (enligt rapport från UNODC) Det stadigt ökande antalet missbrukare under den angivna tidsperioden gav självfallet en ökning av tillgång på heroin. I Stockholm missbrukas främst det vita heroinet. Under och 90-talet befästes även positionerna beträffande de kriminella nätverk som dominerade gatuhandeln. Nätverken bestod av män med ursprung i västra Afrika, främst Gambia. Det fanns dock även en stor del svenska heroinmissbrukare Gambiabollar, tillverkade av plast från fryspåsar, innehåller heroin. som själva försåg marknaden med heroin. Många åkte på resor till gyllene triangeln och smugglade hem relativt stora partier av det populära thai-smacket. På gatan såldes missbruksdoser av heroin traditionellt i plastkapslar av typen Ventrux. Originalinnehållet tömdes ut och kapslarna återfylldes med heroin. Dessa förpackningar kallades även kabbar. Priserna på 0,2 gram heroin (innehållet i en kapsel) kunde variera från 300 men oftast närmare 500 kronor. Allt var beroende på tillgång och efterfrågan. Mot slutet av 90-talet började dock förpackningarna att bytas ut från kapslar till plastbollar. Bollarna fick snabbt smeknamnet gambiabollar. Bollarna tillverkas ofta av plast från fryspåsar. Konsten att knyta bollar är inget som vem som helst klarar av. Bakgrunden tros vara att bollarna brukar vara ett sätt att förpacka kryddor i. Allt enligt tradition i vissa afrikanska länder. Subutex gör sitt inträde Sett från början av 2000-talet så skedde en gradvis minskning av heroinmissbruket. Därmed minskade även tillgången på heroin i Stockholm City. En väl grundad hypotes är att minskningen främst berodde på två samverkande faktorer. Dels minskade tillgången (införseln) dels minskade efterfrågan. Det främsta skälet till att efterfrågan minskade torde varit det faktum att fler opiatmissbrukare ställdes in på underhållsbehandling. Buprenorfin i form av Subutex introducerades. Mellan åren 2006 och 2010 var den allmänna upplevelsen bland narkotikapoliser att heroinhandeln på Sergels Torg mer eller mindre upphört. Det fanns flera tecken på att minskningen inte bara var upplevd utan även faktisk. Visuellt kunde man konstatera att antalet västafrikanska heroinlangare minskade. Färre beslag av heroin gjordes bland missbrukare. Handeln med tabletter, främst Subutex, var det dominerande problemet. När man sänker garden I slutet av 2011 började Citypolisens underrättelsetjänst plötsligt få in flera och samstämmiga underrättelser att försäljningen av heroin i Stockholms innerstad ökade 10 svenska narkotikapolisföreningen

8 2011 rapporterades 5 ärenden fram till och med november månad. Varje ärende representerade en överlåtelse. Från november till december rapporterades ytterligare 6 ärenden. En fördubbling av antalet ärenden under årets sista månad. Förvisso små jämförelsetal men ändå en fingervisning om vad som skulle komma exploderade det. 81 ärenden rapporterades. De flesta ärenden representerade en överlåtelse. Tre ärenden gällde dock ett större antal överlåtelser, 54 stycken. Detta innebär att det under 2012 observerades och rapporterades ca 133 överlåtelser av heroin. Varje överlåtelse kunde bestå av allt mellan 1 till 5 heroinbollar. Från och med 2013 till och med 10:e april, rapporteras 22 ärenden. Ett ärende bestod av 8 överlåtelser. Totalt ca 30 överlåtelser. En av de gripna heroingrossisterna poserar framför sina tillgångar i Gambia. kraftigt. Underrättelser som i de flesta fall kom från missbrukarleden. Underrättelserna talade om ökad tillgång, aggressiv marknadsföring, prisdumpning och ett ökat antal försäljare. Tyvärr var den ingripande delen av narkotikabekämpningen kvar i sin uppfattning att heroin inte längre var ett stort problem. Inte förrän en bit in på 2012 började man inse allvaret. Vid det laget hade flera missbrukare redan avlidit på grund av heroinöverdoser. Mellan januari och maj 2012 anträffades 6 stycken avlidna bara i området kring Sergels Torg. De yngsta i 20-års ålder. Antalet livräddade överdoser ökade också dramatiskt. Efter en väldigt tydlig och klar underrättelserapport tog nu Citypolisens spaningsrotel upp kampen. Bättre sent än aldrig. Faktiska siffror Fortsättningsvis kommer jag att referera till begreppet ärenden. Ett ärende i det här fallet definieras som en konstaterad eller skäligen misstänkt rapporterad överlåtelse av heroin, där säljaren tillhör eller misstänks tillhöra ett västafrikanskt nätverk. Ett ärende kan innehålla en eller flera misstänkta överlåtelser. Källan är det polisiära avrapporteringssystemet RAR. Brottsområdet är Stockholms City och Klara (inom vilket Sergels Torg ligger) rapporterades ca 12 ärenden med heroinöverlåtelser. Skrap på ytan Ca 85 procent av alla heroinöverlåtelser på Sergels Torg rapporterades av Citypolisens spaningsrotel. En resurs om ca åtta poliser. En resurs som under denna tidsperiod dessutom fokuserade och följde upp ett antal större ärenden med heroinleverantörer. Dessa större ärenden gav stora beslag av narkotika (ca 1,2 kilo heroin och 510 gram kokain) och pengar. Med stora ärenden följer dock resurs som måste sättas av för utredning. De rapporterade överlåtelserna i City kunde således ha varit avsevärt många fler om resursen hade varit konstant. Anledningen till att spaningsrotelns personal var framgångsrik var att man använde en väl anpassad metod som integrerar dold situationsanpassad spaning med civilt ingripande. Det ihärdiga arbetet ledde fram till en temporär framgång och nedgång i öppen försäljning. Den främsta och viktigaste effekten var att överdoser med dödlig utgång upphörde. Känslan var dock att ett par veckors frånvaro (oftast i samband med större ärenden) innebar att försäljningen blommade upp igen. Prisdumpning Med den tidigare underrättelserapporten som bakgrund var narkotikaspanare och utredare mycket observanta på uppgifter som kom fram i samband med spaningar, avlyssningar, förhör och telefontömningar. Jag skulle kunna lista ett antal exempel som bekräftar underrättelserapportens bild av periodvisa prisdumpningar och aggressiva försäljningsmetoder. Det finns köpare som i förhör vittnar om hur säljarna mer eller mindre tvingar på dem heroin. Det finns sms i säljares telefoner som talar om hur köparna kan get a free one. Det finns ett otal spaningsbilder där köpare betalar för heroin med stulet gods av ringa värde. Det finns massor av prisuppgifter där köpare uppger att de har betalat så lite som 150 kronor för en boll med 0,2 gram heroin. Allt sammantaget visar en desperation hos säljaren att få ut sin produkt. svenska narkotikapolisföreningen

9 Cirka 4 hekto heroin anträffas dolt i en rispåse. Vad har svenska polisförbundet för agenda? När massmedia fångade upp den nya problembilden (främst efter ett reportage i P1-programmet Narkotikalandet) så var det i vanlig ordning medialt kraftfull retorik. Heroinet flödar, Knarket svämmar över etc. Kraftfulla ord ägnade att väcka uppmärksamhet. Allt är relativt, men sakligt sett så har media enligt mitt förmenande ändå rapporterat om ett faktiskt problem. Det vill säga att vi sedan början av 2012 har haft en mycket kraftig ökning av antalet heroinbeslag. Och att vi från mycket små heroinproblem återigen har fått ett betydande problem i Stockholm City. Svenska brukarföreningen kom ganska snabbt ut, vanan trogen, och ifrågasatte de uppgifter som presenterades. Detta var ingenting som på något sätt var förvånande. Denna organisation brukar snarast regelmässigt ställa sig på motsatt sida de uppgifter som lämnas av polis. Däremot blev jag mycket förvånad när jag i Polistidningens nummer 3 för 2013 kunde läsa att ingenting tyder på att heroinförsäljningen ökar. Istället påstås att heroinförsäljningen minskar. Tidningen intervjuar bland annat en utredare på Brottsförebyggande rådet, Thomas Hvitfeldt. Han refererar till en undersökning gjord I intervjun tar han smart nog höjd för att han inte har statistik för Han säger dock vidare att det är svårt att tro att situationen har förändrats så drastiskt på kort tid. Vidare intervjuas en överläkare och psykiater, Martin Kåberg. Kåberg som arbetar med heroinister har en spontan uppfattning om att antalet heroinmissbrukare inte har ökat. I det här fallet så har nog både forskare och överläkare en bild som inte stämmer överens med den verklighet som har varit rådande på Sergels Torg sedan slutet av Forskaren på grund av att hans rapport är gammal och hans tro på att inget drastiskt kan inträffa. Läkarens bild baseras på en spontan uppfattning grundad på de missbrukare han har i behandling. Kanske inte så konstigt att en sådan spontan känsla blir lite fel då några av de köpare vi sett aldrig kom till behandling utan dog på vägen av överdos. Flera av köparna har varit asylsökande, med eller utan papper, som sällan eller aldrig fångas upp av vården. Där fanns köpare som kom från Finland som berättade att de hade hört alla prata om att det fanns bra heroin i Stockholm. Där fanns ett antal köpare som redan ingick i metadon- eller subutexprogram. De skulle nog aldrig erkänna för Kåberg och hans kollegor att de sidomissbrukar heroin. Till svenska polisförbundets Polistidningen vill jag framföra ett tack för att ni kliver in i narkotikadebatten. Synd bara att ni ställer er på tvivlarnas sida. Synd att ni inte anstränger er lite mer noggrant för att inhämta saklig verifierbar information genom att kontakta de som har en korrekt bild. Synd att ert bidrag riskerar att osynliggöra och ta udden av ett mycket allvarligt samhällsproblem med många missbrukares liv som insats. Men om vi blundar ett tag så kanske problemet försvinner? Tillåt mig att tvivla. n Lennart Karlsson 12 svenska narkotikapolisföreningen

10 Vad är en gruppklassning av narkotika? Sätten att definiera narkotika juridiskt har vidgats påtagligt under 100 år. Narkotika definieras i Sverige genom uppräkning. De medel som är reglerade anges vart och ett på särskilda narkotikaförteckningar. En liten grupp har botaniska definitioner, t.ex. kat (Catha edulis). För den allra största gruppen narkotika finns kemiska definitioner. De är så detaljerade i fråga om de enskilda molekylernas uppbyggnad att i princip skall en kemist kunna rekonstruera samma molekyl som en kollega i en annan del av världen beskrivit i en vetenskaplig artikel. Nomenklaturen är entydig, men det har förekommit svenska narkotikamål (bl.a. om s.k. deuteriumamfetamin) där det varit stridigt om en viss substans utgjort narkotika. Hundra år gammalt system När den internationella narkotikakontrollen började utvecklas i och med den internationella opiumkonventionen 1912 var det ändamålsenligt att på särskilda förteckningar ange de substanser som skulle regleras av alla anslutna parter. Därmed fick man en enhetlig grund för narkotikakontrollen ifråga om substanser. Efter hand har dock skett betydelsefulla utvidgningar av narkotikadefinitionerna i fråga om kemiska substanser. Något förenklat kan man peka på följande steg, där varje nytt steg innebär att allt fler medel och varianter ställs under narkotikakontroll. Stegen innebär att narkotikadefinitionen gått från att vara strikt denotativ (utpekande, uppräknande) till att få inslag av konnotation (egenskaper och verkningar). 1. Enkla substanser omfattar endast de ämnen som specificerats. Exempel kan vara heroin (diacetylmorfin). Då är det endast den substansen som räknas som narkotika, inga varianter. 2. Salter (och isomerer eller stereoisomerer) av enkla substanser. Salter framställs ofta av praktiska skäl, eftersom de många gånger kan vara enklare att hantera. Som ren substans är amfetamin en kletig, gul, något trögflytande vätska, som är dåligt löslig i vatten. Genom att framställa amfetaminet som salt (vanligast amfetaminsulfat) blir det möjligt att få fram kristaller som exempelvis kan snusas eller lösas i vatten och injiceras. Medlet blir också lättare att blanda ut i den illegala hanteringen. I svenska narkotikadefinitioner räknas salter till narkotika som narkotika. Formellt räknas även isomerer av narkotika på allmänna narkotikakonventionens förteckningar I och II samt stereoisomerer på psykotropkonventionens förteckningar I IV som narkotika i Sverige. En isomer eller stereoisomer är en annan geometrisk variant av en molekyl med samma uppbyggnad. Man kan tänka sig att jämföra en höger- och en vänsterhandske, båda har samma utseende uppifrån men har olika utbredning i tre dimensioner. 3. Etrar och estrar av enkla substanser är molekyler som tillfogats en etergrupp eller en karboxylgrupp. Det ökar antalet möjligheter av molekyler med i stort sett samma verkan. I Sverige är etrar och estrar (och salter av dessa) reglerade som narkotika för medel som tillhör allmänna narkotikakonventionens förteckning I. Esterbaserade definitioner finns för bl.a. difenoxylat och petidin. Skälet till att salter och i vissa fall även etrar-estrar har klassats som narkotika är att de i många fall har samma ruseffekter som den ursprungliga substansen. De är också enkla att bestämma rent kemiskt. Varianter av gruppklassning Erfarenheten att grupper av substanser med samma grundstruktur ( skelett ) kunde ha samma ruseffekter gav på 1990-talet anledning till försök att få med hela grupperna under narkotikakontroll utan att ange dem en efter en. Så har man teoretiskt beräknat att gruppen fentanyler (en grupp syntetiska opiater) omfattar varianter. Av dessa har ca 220 syntetiserats och 30 påträffats på den illegala marknaden. I Sverige är 10 fentanyler enskilt klassade som narkotika, men det är inte utrett hur många varianter som verkligen täcks av narkotikakontrollen. Genom att klassa alla medel som har fentanyl som grundstruktur skulle man täcka in alla kända och kommande varianter som narkotika. 4. Analoger är varianter av substanser som har samma grundstruktur som en viss definierad substans. I USA används det slaget av definitioner för narkotika där strukturen för en substans finns på de federala narkotikaförteckningarna I eller II. För att detta skall gälla måste den analoga substansen ha en kemisk struktur som är substantiellt likartad narkotika på dessa för- 14 svenska narkotikapolisföreningen

11 R 1 O teckningar och dessutom ha stimulerande, dämpande eller hallucinogen verkan av likartat slag som narkotika. I Storbritannien är numera substituerade katinoner klassade som narkotika. Där krävs dock ingen bevisat specifik effekt. Systemet med att inkludera analoger i omfånget av narotikaklassade substanser kallas ibland för en gruppklassning. 5. Grundstruktur med viss farmakologisk verkan är en utveckling av det amerikanska systemet med analoger. Det är en juridisk innovation som utvecklats i USA. Sommaren 2012 infördes i den federala narkotikalagen (Control Substances Act) för syntetiska cannabinoider en klassning av substanser som har en viss påverkan på CB1-receptorn. När denna aktiveras uppträder ett cannabisrus. Med detta steg har verkan (en del av konnotationen) blivit en meningsbärande del i narkotikadefinitionen. Verkansdefinition omstridd En stridsfråga under senare årtionden har varit om den svenska narkotikadefinitionen skall kompletteras med en verkansbaserad del. En sådan definition (eller komplettering av en definition) skulle innebära att man tar i beaktande effekterna av en viss substans. Sådana definitioner finns i svensk lag i fråga om bl.a. dopningsmedel, sprängmedel och skjutvapen. Lagstiftaren är således inte främmande för denna typ av definition. R N R R Katinoner finns i många varianter. Genom att ändra vad som substitueras i positionerna R1 R4 kan man få fram ett stort antal kemikalier som har likartade effekter. R1 kan vara exempelvis väte eller en radikal i serien metyl-, etyl-, butylo.s.v. Därav kommer namnen mefedron, efedron, bufedron m.fl. Antalet möjliga varianter har uppskattats till omkring hundra. Genom att lägga en specificerad struktur som bas för definitionen kan man få in en rad varianter under narkotikakontroll utan att dessa behöver anges i förväg exempelvis på en narkotikaförteckning. Metoden kallas ibland för gruppklassning av narkotika, eftersom den leder till att en hel grupp substanser kommer att räknas som narkotika. Metoden ger en möjlighet att förhindra att kluriga kemister använder substitution för att utveckla nya rusmedel som inte hunnit uppföras på narkotikaförteckningarna. Struktur från wikipedia Flera utredningar har dock sagt nej till att införa en sådan typ av definition för narkotika i vårt land. Men ifall det skulle ske skulle listan över typer av narkotikadefinitioner få ytterligare ett steg: 6. Verkansbaserad definition. Hur en sådan skulle utformas är inte klarlagt, eftersom något formellt förslag aldrig framkastats i den riktningen i svenska utredningar. BRÅ diskuterade frågan i en arbetsgruppsrapport 1982 och pekade på möjligheten att tillfoga en skrivning om att vissa brottsliga förfaranden skulle gälla även medel som uppenbart är att jämställa med narkotika. Narkotikastrafflagens (8 ) överordnade del av definitionen, där det talas om substanser med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter kommer utan vidare precisering att täcka för mycket, bl.a. tobak. Det måste således till en annan precisering. Då kan man tänka sig att skriva in kriterierna från 1971 års psykotropkonvention, nämligen att det rör sig som substanser som har den egenskapen att framkalla I. 1) beroendetillstånd och 2) stimulerande eller lugnande effekter på centrala nervsystemet, som leder till hallucinationer eller störningar i motoriska funktioner eller tankeverksamhet eller beteende eller varseblivning eller sinnesstämning eller II. liknande missbruk och liknande skadeverkningar som ett ämne i förteckning I, II, III eller IV. ( Förteckning I, II, III eller IV avser konventionens förteckningar över reglerade medel.) Här har folkrättsexperterna pekat på ett helt spektrum av effekter som kan framkallas av sinnesförändrande droger. Ett nytt ämne kommer därför vid undersökning om det skall ställas under internationell kontroll att jämföras på dessa punkter med andra, redan kontrollerade medel. För att skapa en verkansbaserad definition (eller kompletterade del av en definition) skulle man kunna göra ett tillägg till Narkotikastrafflagens definition och då använda just dessa kriterier. För säkerhets skull måste man troligen ändå definiera bort bl.a. alkohol (etanol), koffein och nikotin. Hur det skall gå med den saken är i sista hand en politisk fråga. Men det är troligt att en allt påtagligare ökning av okontrollerade sinnespåverkande substanser på den globala marknaden kommer att öka trycket på regeringar i allt fler länder att vidga sina narkotikadefinitioner. n Jonas Hartelius Referenser kan fås från författaren. svenska narkotikapolisföreningen

12 Tolv nya narkotika under klassning Statens folkhälsoinstitut lämnade den 17 maj förslag till Regeringen om att 12 nya substanser skall klassas som narkotika. Aktuella för svensk del är just nu AH-7921, 2-FMA, 3-FMA; 4-FMA, 2-FA; 3-FA; 25I-NBOMe, 25C-NBOMe, 25B-NBOMe, 25D- NBOMe, 25H-NBOMe samt EAM Förkortningarna har gjorts av forskare som studerat olika klasser av substanser och försökt förenkla beteckningarna. (Annars skulle man behöva dras med hela strukturformeln för resp. medel och den är lång och ohanterlig. Många av ämnena har inte heller fått några allmänt accepterade namn.) AH-7921 (doxylam) är ett pulver bestående av en syntetisk opiat (opioid). Den har en verkningsgrad motsvarande 80 procent av morfinets. AH-7921 är smärtstillande och framkallar rus med eufori. Medlet kan intas nasalt, genom nedsväljning (omsvept av papper i s.k. bomb ) samt rektalt och genom injektion. Missbruksdosen uppskattas på internetfora till mg beroende på tillförselsätt. Ett kombinationsmissbruk förekommer med alkohol och bensodiazepiner. Giftinformationscentralen (GIC) har fått rapporter om svåra förgiftningar vid blandmissbruk. Två dödsfall med AH-7921 har rapporterats från Sverige, ett från Norge. Beslag har förekommit i Sverige samt Finland, Norge och Storbritannien. Medlet har ingen medicinsk användning. På internet har diskussionerna varit omfattande, liksom handeln, där medlet säljs som en laglig opiod. 2-fluoramfetamin (2-FMP, 2-FA), 3-fluoramfetamin (3-FA, PAL-353) och 4-fluoramfetamin (4-FA) tillhör samma grupp centralstimulantia. De olika siffrorna anger att fluoratomen har olika position. Medlen kan intas nasalt (kan svida kännbart), oralt, rektalt och genom injektion. Uppgifterna om missbruksdoser varierar kraftigt, från 5 mg upptill 120 mg. Doserna kan skifta beroende på tillförselsätt och individuell tolerans. Medlen har effekter liknande MDMA. Rusen kan ha ett markant inslag som är empatikogent (framkallar känsla av empati) eller entaktogent (framkallar önskan om fysisk beröring). Vid kraftig påverkan kan medlen framkalla hallucinationer. Refillbeteende synes kunna förekomma. GIC har haft ett fall med en man som injicerade 2-FA varje dag under en vecka, totalt 2 gram. Han inkom till sjukhus med kramper, feber, hög puls, bröstsmärtor, oro och hyperaktivitet. 2-fluormetamfetamin (2-FMA), 3-fluorometamfetamin (3-FMA) och 4-fluorometamfetamin (4-FMA) liknar ovanstående grupp men har en metylgrupp mer. De räknas som derivat av metamfetamin och har samma huvudegenskaper. Effekterna är stimulerande med eufori. Viss toleransutveckling kan förekomma. GIC känner till ett fall med en man som intagit 2-FMA och fått symtom som skakningar, illamående, kräkningar, ont i magen, svåra elektrolytrubbningar, njurpåverkan, hög puls, andningspåverkan, tecken på hjärtsvikt och lungödem. EAM-2201 är en syntetisk cannabinoid. Medlet förekommer som grått pulver, som gröna gryn med kristallin kemikalie samt blandas i torkat växtmaterial. Medlet konsumeras främst genom rökning av växtmaterial (spice) med EAM Nettodoserna har uppskattats till 1 3 mg. Ruseffekterna är främst eufori med risk för psykiska störningar vid högre doser. Beslag har gjorts i Sverige, Finland och Tyskland. 25B-NBOMe, 25C-NBOMe, 25D-NBOMe, 25H- NBOMe och 25I-NBOMe utgör en grupp potenta hallucinogener som är derivat av 2C-B m.fl. Missbruksdoser har redovisats från 300 mikrogram (miljondels gram), vilket gör att substanserna kan droppas på läskpapper och får torka in (som för LSD) för att göra distributionen enkel. Effekterna kan bli starkt psykedeliska. De långsiktiga effekterna är ofullständigt utredda. Dessutom föreslår FHI att 5-MAPB skall klassas som hälsofarlig vara. 5-MAPB har stora likheter med MDMA men kan ha starkare effekter. Dessa kan vara empatiska och euforiska men även innefatta förvrängd tidsuppfattning. Intag görs främst genom rökning eller snortande. Doserna anges till 100 mg. Ett begränsat missbruk förekommer i Sverige. Inga farlighetsbedömningar På grund av den korta tiden dessa substanser förekommit på drogmarknaden är den samlade dokumentationen begränsad om deras effekter och risker. Så vitt bekant har dessa substanser ej blivit föremål för preliminära farlighetsbedömningar. Regeringen är den instans som beslutar om narkotikaklassningen. EU skall ge sitt medgivande. Klassningarna väntas träda i kraft under tredje kvartalet n Jonas Hartelius För mer fakta hänvisas till FHI:s klassningsdokument (www.fhi.se). Aktuella narkotikaklassningar kan följas via SFS (www.lagen.nu; sökbegrepp 1992:1554) resp. LVFS (www.mpa.se; se Lagar & Regler). 18 svenska narkotikapolisföreningen

13 Från kicks på Route 66 till nätdroger Vi nås nästan dagligen av mediarapporter om livsfarliga nätdroger och samtidigt noterar vi en ökad propaganda för liberalisering av cannabis. Vad är det som händer och vart är vi på väg? Förra hösten utdelades lilla Augustpriset till en novell med titeln Route 66. Den skildrar en relation mellan två svenska kvinnor som färdas med bil genom den amerikanska mellanvästern. Route 66 är en mytomspunnen landsväg som gick från Chicago till Santa Monica i Kalifornien men som lades ned Den öppnades 1926 och lades ned Idag är de flesta vägsträckor upprivna men delar finns kvar. Det är ännu populärt att åka på Route 66, men det var decennierna närmast efter andra världskriget som den var känd som The main stream of America. År 1946 lanserade Bobby Troup låten Get your kicks on Route 66. Den blev en slagdänga anpassad för den amerikanska drömmen att från samhällets lägsta skikt göra en resa mot dess högsta nivåer. Det visade sig dock att det fanns mer än ekonomisk framgång som kunde ge kickar längs vägen. När popbandet Rolling Stones gjorde sin version av samma låt i mitten av1960-talet så handlade det även om kickar av droger. Bandets låtskrivare och gitarrist Keith Richard berättar öppet i sin memoarbok Livet om resor i USA och om vägen via cannabis till kokain och heroin. Vid sidan om en enastående musikalisk begåvning fanns också drogproblem. Keith växte upp under knappa förhållanden i en Londonförort, men som många andra artister på den tiden hamnade han i drogmissbruk. Han berättar att som 9-10 åring räckte pengarna till skolbussen bara i en färdriktning. På mornarna tog han bussen på resan till skolan. Efter skolan fick han gå en c:a 40 minuters väg för att komma hem. Varje dag fanns det mobbare på vägen som gav honom stryk och en stor del av skoldagen gick åt till att fundera ut strategier för att komma undan de väntande knytnävsslagen. Han vågade inte heller berätta för sin mor var blåmärkena kom ifrån. Skoltiden gav honom inga möjligheter till någon akademisk karriär. Istället blev det musiken som tog tag i hans liv men så småningom även drogerna. Det finns åtskilliga som växt upp liknande miljöer och sedan fastnat i droger. Alla har inte som Keith fått en ekonomi som medgett relevant vård utan hänvisats till samhällets förmåga eller oförmåga. Nyligen fanns i SvD ett inlägg där berörda beklagar den svenska narkotikapolitiken och dess oförmåga att ta fram såväl adekvat vård som prevention. Ett stort bekymmer i Sverige är också att man missar att det oftast handlar om blandmissbruk. Flera droger förstärker effekterna av andra och både jurister och vårdexperter har svårt att veta vilken substans man ska skylla på. I Sverige har vi aldrig haft någon Route 66, men vi influeras av det som sker i USA. Nu har detta fenomen ersatts av internet, där huvuddelen av de droger som kommer in i vårt land finns tillgängliga. Högt över föräldrars huvuden flödar alltså nya ännu icke klassade droger in till våra unga. Även risknivån är hög eftersom ingen regelrätt test på farlighet utförs. Det blir de unga köparna som är försökskaniner och det kan få vådliga konsekvenser. Konsekvenser får också den liberala syn på cannabisanvändning som når in via nätet. Med anledning av att cannabis nu används medicinskt, lanseras den felaktiga synen att drogen skulle vara mindre skadlig. Samtidigt har en ytterst gedigen studie som bekräftar drogens försämrande effekt på IQ publicerats. Att kommunicera detta på ett för unga gripbart sätt är den närmaste tidens stora utmaning. Nu handlar det om att finna och lansera framtidens drogfria Route 66 både i Sverige och utomlands. Men det handlar också om att finna rätt vård i rätt tid för dem som fastnat. n Fred Nyberg Professor i beroendeforskning, Uppsala universitet 22 svenska narkotikapolisföreningen

14 Efter folkomröstningarna: Förbereder amerikanska firmor legal cannabishandel? Snabba förskjutningar i opinionsläget har gjort att en legalisering av cannabis nu diskuteras seriöst i USA. Begreppet legalisera har i fråga om cannabis och andra narkotika kommit att få allt vidare syftning. Ursprungligen betecknade det endast frisläppande av cannabis (eller vissa andra narkotika) som allmän handelsvara för privat konsumtion. Med tiden har det kommit att beteckna även ett accepterande av medicinska indikationer för bruk. Hittills har 18 amerikanska delstater legaliserat s.k. medicinsk marijuana, alltså användning av cannabis (inklusive tillförsel genom rökning) mot läkarrecept för exempelvis illamående vid cancerbehandling. Legalisering kan också syfta på att legalisera det personliga innehavet av narkotika (för eget bruk), ett steg som även kallas att avkriminalisera. Det nya i USA är nu att för första gången finns i två delstatsförsamlingar formella förslag om att legalisera cannabis som allmänt rusmedel. Lagar om skatter och bilkörning Den 6 november 2012 röstade en majoritet i folkomröstningar i de amerikanska delstaterna Colorado och Washington för att legalisera cannabis som rusmedel. Resultatet tvingar delstatsförsamlingarna att stifta de lagar som behövs för att genomföra beslutet. Längst verkar Colorado ha kommit. Den 8 maj beslöt Colorados delstatsförsamling att godkänna flera lagar. En gäller att tillåta försäljning och privat innehav av cannabis i små mängder för alla ändamål, även som rusmedel. Coloradobor skall få inneha 28 gram för eget bruk, utsocknes en fjärdedel. Försäljningslicenser skall ges till särskilda butiker. I en första omgång skall butikerna själva odla det som säljs. Men redan nästa år skall det bli tillåtet med separata företag för odling resp. försäljning. Det kom- Opinionsförskjutningarna i USA har gått snabbt. I en mätning nyligen uttalade sig 48 procent av de tillfrågade för en legalisering av cannabis för vuxenbruk. 26 svenska narkotikapolisföreningen mer i så fall att skapa en legal marknad på både produktions- och distributionsnivåerna. Butikerna skall licensieras av delstaten och drivas av medborgare i delstaten. Däremot utesluts s.k. marijuanakollektiv, alltså ett slags kooperativ, från hanteringen. Inte heller städer eller kommuner tillåts bli kommersiella aktörer. Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari Ett annat förslag handlar om beskattning av cannabisaffärerna. En specialskatt (accis) på 15 procent skall läggas på cannabis. Därtill skall komma en försäljningskatt (ett slags moms) på 10 procent. De första 40 miljonerna USA-dollar skall användas för skolbyggen. Försäljningsskatten skall användas till att reglera handeln. Ett tredje förslag gäller gränsvärden för cannabispåverkan i trafiken. Den anses nödvändig för att kunna ingripa mot en befarad ökning av cannabispåverkade förare. Stora pengar Ett antal kalkyler har cirkulerat kring hur mycket pengar som de nya stegen skulle dra undan från den illegala handeln. Så har man nämnt att de mexikanska kartellerna skulle gå miste om 1,4 miljarder USA-dollar (ca 10 miljarder SEK) i intäkter från de förlorade marknaderna i Colorado och Washington. Den lagliga cannabishandeln i USA från medicinsk marijuana uppskattas till belopp i samma storleksordning. Omsättningen väntas bli fördubblad om försäljningen kommer i gång i Colorado och Washington. USA och Canada är idag världens största avsättningsmarknad för cannabis. Två

15 Amerikanska företag följer noga den politiska och juridiska utvecklingen av narkotikakontrollen i fråga om cannabis. Vissa har börjat sälja vaporisatorer som hettar upp växtmaterial av cannabis utan förbränning. Utrustningen kan användas även för tobak. Andra företag studerar möjligheterna att få till stånd en helt legal cannabishandel inom en nära framtid. Frågorna har fått omfattande mediebevakning. Underlag: The Economist, Fortune. Collage: Ewa Ackebjer. tredjedelar av den cannabis som konsumeras i USA produceras inom landet. Den amerikanska inhemska produktionen uppskattades i början av 2000-talet ligga på ton. Vakna företagare undersöker nu vad de kan göra för att förbereda sig för en situation där det blir juridiskt accepterat att odla och sälja cannabis som allmänt rusmedel. För närvarande kräver dock den komplicerade situationen yttersta försiktighet, eftersom federala lagar om bl.a. drogattiraljer ( paraphernalia ) och kontakter med organiserad narkotikabrottslighet fortfarande gäller. Hittills har därför många fokuserat på legala kringsaker, t.ex. rökpipor men även specialdesignade förvaringsburkar för exklusiva kunder. Men det går att bygga s.k. vaporisatorer som upphettar cannabis utan förbränning och ange att de säljs för tobaksrökning. Och det finns en omfattande illegal cannabisproduktion som lätt skulle kunna ställas om till legal status. Svaret på frågan i rubriken är att många amerikanska företag noga följer den politiska och juridiska utvecklingen kring cannabishanteringen för att kunna starta direkt i mycket stor skala om det skulle öppnas lagliga möjligheter. Diskussionen har även en grön sida i fråga om miljöaspekter. Många drömmer om att kunna odla cannabis lagligt utomhus. Ty, som en miljöinriktad potentiell producent sade: Det krävs närmare 100 kg kol för att producera den elektricitet som krävs för att odla ett halvt kilo cannabis. I ett längre perspektiv hoppas en del odlare att Emerald Triangle, ett område i Californien skall bli ett lika känt produktionsområde för cannabis av god kvalitet på samma sätt som Napa-dalen blivit för californiska viner. Konflikter Opinionsförskjutningarna i USA har gått snabbt. I en mätning nyligen uttalade sig 48 procent av de tillfrågade för en legalisering av cannabis för vuxenbruk. Folkomröstningarna och besluten i Colorado och Washington har skapat en konflikt med amerikansk federal narkotikalagstiftning, som ytterst bygger på Förenta Nationernas narkotikakonventioner (1961 och 1971). USA:s justitiedepartement håller på att granska besluten. Tekniskt sett kan federala narkotikapoliser upprätthålla den federala narkotikalagens förbud mot försäljning även när delstatslagarna tillåter sådan. President Barack Obama har sagt att han inte prioriterar att sätta fast cannabisrökare. Hur det till slut kommer att gå avgörs sannolikt i USA:s Högsta Domstol, eftersom den juridiska kärnfrågan handlar om en konflikt mellan federal (nationell) och statlig (regional) lag. Däremot kan USA på den nationella nivån ej släppa fri handeln med cannabis som njutningsmedel utan att lämna FN:s narkotikakonventioner. Ett sådant steg skulle påverka landets narkotikapolitiska och diplomatiska trovärdighet för lång tid framöver. n Jonas Hartelius (15 maj 2013) PS. Nyhetssajten Drugnews (www.drugnews.se) följer både svensk och internationell utveckling och debatt om narkotikakontroll m.m. svenska narkotikapolisföreningen

16 Har vi något att lära av USA? Nedskärningar tvingar fram nytänkande Situationen för det amerikanska rättsväsendet har blivit bekymmersam när den federala budgeten hamnat i det omtalade fiscal cliff. De senaste årens engagemang i krig har kostat rejält och finanskriserna finns dessutom att härleda till USA. Det är många som drabbas av nedskärningar och rättsväsendet utgör inget undantag. Det har blivit ett tapp av poliser när olika polisiära program försvunnit. En tredjedel är borta, men med samma uppdrag och förväntningar har man tvingats komma till den slutsatsen att det blivit tid för uppfinningar och framtagandet av arbetsmetoder som ger ett bättre och mer rationellt utförande för att få bra effekter. Det blir troligen inte bättre tider ekonomiskt under överskådlig tid, så man måste ta väl vara på de resurser som finns, både vad avser personalresurser (Human recourses, HR) som kunskapskapitalet. God personalvård i tufft arbetsklimat HR-resursen är den största tillgången, men bekymren hopar sig också i den delen. Officers safety måste komma först i delarna trafik, hälsa, säkerhet samt utrustning. Utvecklingen är uppenbart mycket tråkig när poliser per år utsätts för allvarliga hot eller våld. Det är självklart ett allt för tufft arbetsklimat när självmorden ökar. Hårt tryck, risker, stress, ekonomi, hemmaförhållande är andra faktorer att vara vaksam på. Vid skjutningar är support för samtliga som varit inblandade ett förhållningssätt av yttersta vikt. Det är inte alltid givet att det bara är de direkt inblandade som brukat ett vapen som fått sig en stark mental påverkan. Andra kollegor kan drabbas av skuldkänslor eller vara i ett chocktillstånd som inte är synligt. Videoinspelningar, skriftliga utsagor, förhör i rätt ordning i förhållande till hur HR biten måste hanteras på ett klokt och professionellt sätt. En ny metod som förutspår brott En ny intressant arbetsmetod och taktik är Geospatial Predictive Analysis of Patterns, en mer utvecklad variant av verksamhet där hot spots identifieras. Metoden förutspår mer specifikt viss brottslighet i tid och rum. Programmet kommer från Irak-kriget. Det fungerar mycket effektivt och brotten har kraftigt reducerats där det tillämpas i till exempel heta zoner med skjutningar och car-jackings. Uppföljning för cheferna sker på månadsbasis. Brottskorridorer är benämningen på ett större geografiskt område med hög kriminalitet. 30 svenska narkotikapolisföreningen

17 Profilering ökar beslagen i trafiken I trafiken på de större motorvägarna identifieras High Intensive Drug Trafficking Areas där metodiken enligt Highway Interdiction-programmet tillämpas. Polismännen har fått en särskild utbildning och har en väl utvecklad förmåga att ställa rätt frågor mot profilering och läsa kroppsspråk för att utröna kriminalitet och till och med nå fram till skälig misstanke för ett direkt agerande med tvångsåtgärder. Det är med den här metodiken de flesta narkotikabeslagen kommit till. Information Enligt Ronald T Husko, Director CID på FBI, blir spanings och utredningsverksamheten alltmer komplex. Man är starkt beroende av analysverktygen och det kräver att de ständigt uppdateras och utvecklas. Vittnesskyddsprogrammen är framgångsfaktorer. De kriminella gängen tränger allt längre in i legal verksamhet. Svårt att se distinktionen mellan legalt och illegalt då mycket kan gömmas bakom den legala fasaden. Det som borde vara kriminalutredning blir civilrättsliga processer utan skönjbart slutalternativ och omöjliga att återuppta. Det är oftast avgörande att man delar med sig av Kut-info i realtid till fältet. Erfarenheten visar att om information hade spridits till flera, och framförallt direkt till de som arbetar på fältet, hade avgörande bevisning kunnat hämtas hem i svåra grova ärenden som man inte kommit i mål med. Framtiden kommer att innebära att input från alla möjliga datasystem förs samman och processas. Det kommer att bli som att googla. Ett exempel är bruket av nummerskyltsläsare. Kut-info kan kopplas vidare till personer som kan tänkas komma i trafiken och vad de kan tänkas transportera. På en typ av Google map läggs polisens resurser i realtid. Snabbinfo till bilar på fältet möjliggör direkt ingripande. Den stora mängden information som polis och andra har samlat och sitter inne med, kommer att snabbt processas och går omgående ut för åtgärder. Tips är en färskvara och allmänheten lämnar dessutom tydliga bilder genom sina anmälningar. Vi måste tänka om eftersom vi egentligen sitter på så många nycklar till framgång och nyttjar enbart en bråkdel. Ny teknik måste kunna användas fullt ut men inom ramen för demokratins värdegrunder. Så här kan det kategoriseras: 1. Fordonet inblandat i pågående kontrollerad leverans, KL. Ej stoppas 2. Inblandat i pågående utredning. Ej stoppas 3. Fritt att ingripa med stöd av den info som kommer upp direkt på skärmen i polisbilen 4. Omedelbart ingripande påkallat. Som ett verktyg för den enskilde polisen finns profileringsprogram för att identifiera de som planerar brott. Det tillsammans med en träning av den enskildes intuitionsförmåga, skulle medföra en betydligt tryggare situation i yrkesutövandet och definitivt ge en mycket bättre träffbild. Vissa amerikanska arbetsmetoder värda att prova Det finns i USA ett antal framgångsrika arbetsmetoder för polis som vi aldrig försökt få etablerade här i landet. Vi blir alltmer beroende av den bevisinhämtning som sker genom polisiära aktiviteter. De kriminella vi har att hantera avstår i regel att i förhör berätta och erkänna. Kan vi i utökad omfattning snabbt komma åt de misstänkta med fingrarna i syltburken skulle lagföringskapaciteten öka drastiskt. Det pågående utvecklingsarbetet inför en ny polisorganisation 2015 måste fördjupa sig i hur vi skall arbeta i en framtid. De gamla spåren är uppenbart i många stycken sönderkörda och det krävs en hel del innovativt för att skapa bättre förutsättningar på fältet. De metoder som här beskrivits har på annan plats visat sig mycket effektiva och det är litet som talar för att det inte skulle bli så även här. Om det känns igen härifrån, så har också det amerikanska rättsväsendet hamnat i en djup förtroendekris inför allmänheten. Det är de magra resultateten som gör sig påminda och en annan faktor som spökar är att rättsväsendet anses alltför reaktionärt i legaliseringsfrågan kring marijuana. För att vända trenden, och samtidigt få till ett bättre utnyttjande av resurserna är en del av åtgärderna implementerandet av de arbetsmetoder som här beskrivits. Vi har all anledning att noggrant följa utvecklingen i USA inte minst mot den bakgrund att det som sker där av både positiv som negativ karaktär oftast blir trendsättande här. Allmänhetens låga förtroende kommer troligen att skvätta över även på oss. n Anders Stolpe svenska narkotikapolisföreningen

18 Narkotikakonferens i Harrisburg Äntligen var det dags. Vi har väntat länge på att få åka till narkotikakonferensen i Harrisburg, få umgås och ta del av arbetet mot narkotika i Pennsylvania. Lennart Alette från Tullverket i Göteborg och Jessica Vikberg från SNPF:s styrelse hade fått möjligheten att övervara denna konferens där Pennsylvania Narcotic Officers Association stod som arrangör. Konferensen är en årligt återkommande utbildningskonferens för narkotikapoliser, de flesta på gatunivå. Det är också en plats för demonstration och inköp av arbetsverktyg, inte minst vapen. Konferensen gick av stapeln i Harrisburg på Hotell Holiday Inn East. Den var med sina 275 deltagare mindre än hälften så stor som SNPF:s konferenser. Endast fem av deltagarna var kvinnliga poliser. Vi blev mycket väl omhändertagna av PNOA:s styrelse. Joe Jacob, som var vår ciceron och kontaktperson, tog emot oss med öppna armar när vi kom fram lite vilsna och jetlaggade kvällen innan konferensen startade. Vi hade valt ett annorlunda alternativ till att ta oss från New York till Harrisburg. I USA hyr man ju bil, men inte vi. Vi valde en buss som gick från China Town i NY, med slutstation på en kinesisk grossistfirma, inte på en busstation som vi trodde att det skulle vara. Joe Jacob hade skickat två polisbilar till bussstationen för att hämta upp oss men vi anlände alltså till en stormarknad. Vi tog taxi därifrån. När vi kom fram kände vi genast av den amerikanska gästfriheten. I hotellets pub träffade vi våra amerikanska kollegor. Där blev vi bjudna mat och dryck och mycket trevligt umgänge. Vi träffade direkt personer som arbetade med liknande arbetsuppgifter som vi. Bland annat en som jobbade med fishing i kurirflödet, just det sättet att arbeta som ledde Lennart till SNPF-stipendiet 2012, vilket tog honom hit. Två säckpipeblåsare inledde konferensen på invigningsdagen. Invigningstal av ordförande Danny Moriarty, hedrandet av poliser som dött i tjänst, en film från 9/11 och flera andra tal gjorde invigningen högtidlig. Förberedelser och strategi och kroppsspråk Väldigt många av de som deltog på konferensen arbetade med s.k. under cover-arbete, UC, ett sätt att arbeta för att fånga upp samt lagföra personer som främst sysslade med narkotikahandel. UC-arbete förekommer också mot annan brottslig Kombinerad vapenutställning och föreläsning. verksamhet men på denna konferens handlade det mestadels om bekämpning av narkotika. UC-poliserna arbetade i väldigt farliga områden. De möter i stort sett varje dag personer som sysslar med narkotikaaffärer och som alltid har någon beväpning. Under föreläsningen fick vi ta del av många filmer där polismän hamnade i skottlossning eller andra hotande situationer där man riskerade sitt eget liv. I en film fick man se två personer som kom i varsitt fordon och möttes på en stor tom yta. De lämnade sina fordon och hade en konversation som handlade om någon form av betalning. Såg ganska harmlöst ut. Den ena personen vänder sig om, lutar sig in i sitt fordon, tar fram ett paket innehållande pengar vilka överlämnas till den andra personen. Under tiden hade denna person förberett sig med ett medhavt vapen vilket han drog fram och kallblodigt sköt ner personen som överlämnade pengarna. Han var polis. Hur skall man förbereda sig för att inte hamna i en sådan situation?? Kunskap är den största tillgången. UC-agenterna måste vara väl utbildade, vara väl förberedda och underhålla sin kunskap när det gäller att agera inom riskområden, till exempel i narkotikaärenden, ärenden relaterade till terrorism med mera. Man måste som sagt alltid vara förberedd på vad som kan hända och vara medveten om vilka konsekvenser detta kan få. Här följer några punkter man tryckte på och som är viktiga att ha kunskap om när det gäller vilken strategi man skall ha samt hur förbereder man sig: 34 svenska narkotikapolisföreningen

19 Från vänster, Lennart Alette med fru Birgitta samt Jessica Vikberg med två instruktörer på polisskolan. Vad är målet? Man måste ha kunskap om sitt ärende, bakgrund! Man måste ha kunskap om vilka personer man möter! Bevis, överväganden. Var ska händelsen ske, plats? Sker händelsen inom de lagar vi ska efterfölja? Hur skall intervjun gå till? Inte ställa hotfulla frågor utan ställa frågor i syfte att skaffa information, underlag för kommande handläggning av aktuellt ärende. Etablera kontakt. Vilka frågor är relevanta och vilka frågor kan man ställa. Vara lyhörd för förändringar i motpartens tonläge, sätt att agera på Ögonkontakten? Tolka det som inte sägs i samband med ett samtal - kroppens position, armar, ben, fötter, hur förflyttar sig ögon o.s.v. Vad kan man då lära av andra länders sätt att utbilda, träna och förbereda sig inför svåra situationer? Vårt sätt att utbilda de tjänstemän som arbetar i liknande situationer är nog ganska lika de som genomförs i USA. Viktigt är att kunskapen hålls levande och att man hela tiden underhåller denna, tar lärdom av de erfarenheter man skaffar sig när man arbetar. Polisskolan Tack vare den mycket trevliga killen Josh, fick vi chansen att besöka Pennsylvania State Police Academy, en polisskola som den ser ut på film. Utbildningen är sex månader, vilket är långt för att vara i USA, och man var mycket stolta över skolan. Vid varje utbildningstillfälle antogs 90 elever. Dessa drillades i både teori, praktik och disciplin. Det var lite militärisk anda över utbildningen. Uppställning varje morgon, kontroll av utrustning, kläder m.m. Det vi fick se var en väldig ordning, fantastiska utbildningslokaler På polisskolan i Pennsylvania fanns ett tjugotal hästar som alla var donerade. och en engagerad personal inom varje område. Bland annat bestod träningen av att varje morgon kl springa uppför en backe, ca graders lutning meter lång.vi blev trötta när vi åkte bil uppför denna back, och såg polisstudenter springa upp för backen bärandes på en stor tygdocka. Man lät, underligt nog, lite stolt över att drygt 10 procent hoppade av utbildningen efter första veckan. Vi fick besöka enheterna för utbildning av narkotikaoch bombhundar samt se deras stall med polishästar, som bestod av ett tjugotal donerade vuxna djur. Hästarna användes numera oftast i samband med utbildningar, demonstrationer och stora möten, typ G20. Konferensens två kvällar bestod av middag samt s.k. hospitality. Här var det mingel och snacks och något att fukta strupen med som gällde. Det var också här vi diskuterade problemet för Pennsylvanias narkotikabekämpare med vissa av USA:s staters legalisering av marijuana. Deras arbete hade inte underlättats av detta direkt utan snarare ökat inflödet av marijuana. Vi kom också att diskutera USA:s vapenpolitik, som ju var på tapeten. Vi fick förklarat för oss att vem som helst kunde bära vapen i USA, om man förvarade det synligt och alltså inte täckte över det med t.ex. tröjan. Även nu på konferensen hade poliserna puffran i fickan, men den lilla eftersom det var konferens Lennart Alette höll ett tacktal med presentutdelning sista kvällen. Det lättade upp stämningen så till den grad att alla ville fotograferas med oss. Några ville komma och hälsa på oss. Andra ville att vi skulle komma till just deras arbetsplats. Dagen efter skiljdes våra vägar. Poliserna fick varsitt personligt diplom som bevis på att de fortbildats, innan de åkte hemåt. En av oss satte sig på ett tåg till New York och den andre reste vidare åt andra hållet, för att så småningom hamna hemma i Sverige igen och tillsammans plita ihop denna artikel. n Jessica Vikberg och kollegan Lennart Alette svenska narkotikapolisföreningen

20 Vancouver kontrasternas stad Staden Vancouver i delstaten British Columbia, belägen i sydvästra hörnet av Kanada, placerar sig högt på listor över de städer i världen som påstås ha högst levnadsstandard. Men det är en kontrasternas stad. I skuggan av snöklädda berg och luxuösa bostadsområden ligger ett av Kanadas fattigaste bostadsområden. Tusentals missbrukare och socialt utslagna lever sina liv i det område som kallas East Hastings, beläget i centrala Vancouver. Öppen drogscen i centrala stan En kollega från narkotikaroteln i Göteborg som under en period bodde i Vancouver blev nyfiken på området. Han förvånades över att narkotikahanteringen verkade vara mer eller mindre tillåten trots att Kanadas narkotikalagstiftning liknar den vi har i Sverige. Precis som hos oss är all hantering av narkotika inklusive eget bruk förbjudet. Genom kontakter med den lokala polisen fick han reda på att staden drar till sig missbrukare inte bara från hela Kanada utan även från USA. Det finns naturligtvis en mängd orsaker till att missbrukare vallfärdar till området. Det är lätt att få tag på droger. Delstaten British Columbia har en liberal syn på narkotikabruk, en annan orsak är det milda klimatet. Till skillnad mot många andra städer i Kanada blir det inte kallt i Vancouver, det går att sova ute året om och är därför lite lättare att vara bostadslös. 38 svenska narkotikapolisföreningen

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

(C) 2011 Jonas Hartelius Vers allm

(C) 2011 Jonas Hartelius Vers allm Skapa tydlig bild av utvecklingen för narkotika m.m. i SE och världen Bygga robusta system för bevakning/inhämtning Kvalitetsmärka källor och info Ge bättre info om missbruksrisker, akuta situationer m.m.

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Utnyttjas din verksamhet av kriminella?

Utnyttjas din verksamhet av kriminella? INFORMATION OM NARKOTIKAPREKURSORER Utnyttjas din verksamhet av kriminella? VI SAMVERKAR FÖR ATT FÖRHINDRA ATT KEMIKALIER AVLEDS TILL OLAGLIG NARKOTIKATILLVERKNING. Visste du att vissa kemikalier kan användas

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Policyprogram 2012-2014

Policyprogram 2012-2014 Policyprogram 2012-2014 Doping Alkohol Narkotika Tobak Trafiksäkerhet Innehåll Omfattning... 2 Definitioner... 3 Bakgrund... 3 Doping, alkohol, narkotika och tobak... 4 Trafiksäkerhet... 6 Omfattning Visby

Läs mer

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Drogsituationen i Sverige, ur ett tullperspektiv. Drogfocus 22 oktober 2014

Drogsituationen i Sverige, ur ett tullperspektiv. Drogfocus 22 oktober 2014 Drogsituationen i Sverige, ur ett tullperspektiv. Drogfocus 22 oktober 2014 Lars Hansson Nationell tullspecialist sedan år 2004 narkotika, hormonpreparat, läkemedel samt vissa hälsofarliga varor (rådgivare

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsens organisation Miljöprövningsdelegationen Landshövding Länsråd Stab Rådet Viltförvaltningsdelegationen Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Narkotikabrott Subutex (buprenorfin)

Narkotikabrott Subutex (buprenorfin) Narkotikabrott Subutex (buprenorfin) RättsPM 2007:22 Utvecklingscentrum Stockholm December 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund...4 2 Allmänt om Subutex (buprenorfin) som missbruksdrog...4

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD Argument mot legalisering av cannabis Erik Leijonmarck Direktör ECAD Varför förbjöds narkotika? Kina hade två val Bekämpa eller Beskatta Während sie öffentlich den Freihandel mit Gift predigt, verteidigt

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

För Öckerö seglande gymnasieskola

För Öckerö seglande gymnasieskola Alkohol- och Drogpolicy För Öckerö seglande gymnasieskola 1 Skolans alkohol- och drogpolicy Vi vill inom Öckerö gymnasieskola erbjuda våra elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Nationell konferens om cannabis Stockholm 2012-10-12 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:9) om kontroll av narkotika

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:9) om kontroll av narkotika Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:9) om kontroll av narkotika Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Subutexbehandling, för- och nackdelar

Subutexbehandling, för- och nackdelar Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 435 Subutexbehandling, för- och nackdelar Thomas Johansson Henrik Karlsson Abstract Subutex används

Läs mer

Sara Dinwiddie Smart Ungdom - förbundssekreterare

Sara Dinwiddie Smart Ungdom - förbundssekreterare FÖREBYGG NU! Sara Dinwiddie Smart Ungdom - förbundssekreterare Marcus Nilsson Skåning, Smart Ungdom expert Camilla Callerstig Styrelseledamot, Smart Ungdom expert Farida al-abani Drogförebyggare, Smart

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare!

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare! PRIME For Life - Nyhetsbrev Hej alla instruktörer och programledare! Fortbildningen Tiden går och snart är det två månader sedan vi genomförde vår fortbildning i Norrköping tillsammans med Kriminalvården.

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27

Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27 Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27 Polisanmälan via Internet öppnas för medborgarna i Stockholms län under den här veckan. Huvudstaden blir nummer två efter försökslänet Uppsala där man provat

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2012 B 965-12 KLAGANDE CJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat JvH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Inledningsanförande av SNPF:s ordförande Thomas Ekman Välkomna till Göteborg och Svenska Narkotikapolisföreningens tjugotredje utbildningskonferens. Ett

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009 www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 29 Kartläggning av känt missbruk i Östergötland Under 29 genomfördes den tredje kartläggningen av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genom ett samarbete

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2013 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP NLP Business Master Practitioner Fördjupa och förfina din mästerlighet Du fördjupar och lyfter din kunskap flera nivåer. INDIVID TEAM ORGANISATION feedbackprocessen

Läs mer