Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens"

Transkript

1 Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens

2

3 Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens

4 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten. Denna rapport kan laddas ner från: Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, 2015.

5 Förord Regeringen har uppdragit åt Folkhälsomyndigheten att identifiera de faktorer som är relevanta för att nå fram med budskap om antibiotika och dess användning till särskilt svårnådda grupper. Speciellt fokus ska läggas på personer med utländsk bakgrund. Syftet är att arbetet ska leda fram till metoder och paket av budskap och kommunikationsvägar som ska kunna användas på bred nationell basis av exempelvis landstingen som komplement till de kampanjer kring rationell antibiotikaanvändning som idag drivs. Denna rapport beskriver resultaten från uppdragets genomförande. Rapporten är indelad i tre sektioner. I första sektionen beskrivs de processer som ingått i genomförandet av uppdraget. I andra sektionen presenteras resultaten från fokusgruppdiskussioner med somalier och irakier om rationell antibiotikaanvändning hos dessa grupper samt den workshop som hölls med projektets referensgrupp bestående av viktiga aktörer för uppdraget samt den kommunikationsbyrå som bidragit i arbetet med en kommunikationsplan som är en del av projektets resultat. I tredje sektionen diskuteras förslag till åtgärder för att främja rationell antibiotikaanvändning hos personer med utländsk bakgrund. Det är vår förhoppning att erfarenheter och lärdomar från uppdraget kan inspirera alla som är involverade i arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige. Rapporten har författats av utredaren Isis Nyampame som också var projektledare för uppdraget. I projektgruppen har utredarna Jenny Hellman och Karin Carlin samt kommunikatören Aase Sten ingått. Avdelningschefen Anders Tegnell och enhetschefen Malin Grape har varit ansvariga chefer för uppdraget. Johan Carlson Generaldirektör Folkhälsomyndigheten 5

6 6

7 Innehåll Sammanfattning... 9 Bakgrund... 9 Resultat... 9 Slutsatser och rekommendationer Inledning Uppdraget har utgångspunkten att öka kunskapen om rationell antibiotikaanvändning. 14 Inga tidigare större kampanjer om antibiotika riktade särskilt till personer med utländsk bakgrund Somaliska och irakiska grupper valdes ut för intervjuer Syfte Bakgrund Antibiotikaresistens är ett globalt folkhälsohot Svenskt arbete mot antibiotikaresistens Både förskrivare och allmänhet i fokus i svenskt arbete Svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet Rätten till hälsa Erfarenheter från tidigare arbete kan tas tillvara i uppdraget att nå svårnådda grupper 19 Metod TIP- respektive TAP-metoden Projektets upplägg och tillvägagångssätt Resultat Resultat från fokusgruppdiskussioner med somalier och irakier om rationell användning av antibiotika Lärdomar och erfarenheter från workshop Kommunikationsplan för att öka rationell användning av antibiotika hos personer med utländsk bakgrund Slutsatser och rekommendationer Det fortsatta arbetet Referenser Bilagor

8 Bilaga 1 Sammanställning workshop Studier som redovisades som bakgrund till workshopen Erfarenheter och lärdomar från lokala Stramagruppers arbete Bilaga 2 Resultat från grupparbeten vid workshop Bilaga 3 Sammanställning från workshop Bilaga 4 Intervjuguide för diskussioner med fokusgrupperna somalier och irakier Bilaga 5 Externa experter Fokusgruppdiskussioner Referensgrupp

9 Sammanfattning Bakgrund Folkhälsomyndigheten har i detta uppdrag samarbetat med flera viktiga aktörer, bland annat representanter för WHO:s Europakontor, Folkhälsoinstitutet i Nederländerna (RIVM), Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), företrädare för lokala Stramagrupper och etniska grupper, forskare och sakkunniga inom arbete mot antibiotikaresistens samt hälso- och sjukvårdspersonal. Folkhälsomyndigheten valde ut två grupper med utländsk bakgrund (den irakiska och den somaliska gruppen) för att genomföra uppdraget med hjälp av TAPmetoden (Tailored Antimicrobial Resistance Programmes). TAP är en metod som bygger på att systematiskt undersöka och undanröja hinder samt identifiera möjligheter för att nå ut till svårnådda grupper. TAP-metoden är anpassad från TIP-metoden (Tailoring Immunization Programmes) och båda har utvecklats av WHO-EURO. Under november och december 2014 genomfördes fokusgruppdiskussioner bland somalier i Stockholm och irakier i södra Sverige. Syftet med fokusgrupperna var att undersöka somaliers och irakiers kunskap, uppfattning och förhållningssätt när det gäller antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Inventera behov vad gäller tillgång till information om antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens hos somalier och irakier. Identifiera möjligheter och svårigheter bland irakier och somalier när det gäller kunskap och budskap om rationell antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. På grund av uppdragets tidsramar kunde endast ett begränsat antal fokusgruppdiskussioner genomföras, och de betraktas därför som pilotstudier. Nedan sammanfattas resultaten från de fokusgruppsdiskussioner som hittills genomförts. Resultat Resultat från fokusgruppdiskussioner Kunskap om antibiotika Enligt de somaliska deltagarna förekommer självmedicinering med antibiotika i gruppen. Deltagarnas kunskap och attityd när det gäller antibiotika präglas av tidigare erfarenheter i hemlandet. De irakiska deltagarna kunde inte definiera begreppet antibiotika och många förväxlade det med mediciner. 9

10 Kunskap om antibiotikaresistens Vissa deltagare i de somaliska grupperna kände till begreppet antibiotikaresistens men många deltagare var ovetande om det hot mot folkhälsan som antibiotikaresistens utgör. Bland de irakiska deltagarna fanns stor brist på kunskap om antibiotikaresistens. Tillgång till antibiotika Deltagarna i de somaliska grupperna visste att antibiotika bara är tillgängligt mot recept i Sverige, och används för att behandla infektioner. Dock får de ibland tag på antibiotika från hemlandet genom vänner och släktningar. De irakiska deltagarna berättade att det är svårt att få tag i antibiotika i Sverige och därför skaffar de medlet från hemlandet. Antibiotikaanvändning inom grupperna Självmedicinering med antibiotika förekommer i båda grupperna. De flesta i den somaliska gruppen låter ofta bli att avsluta sin antibiotikakur för att kunna använda resten av kuren om symptomen återkommer. I båda grupperna är det vanligt att dela antibiotikakuren med vänner och släkt. Ett antal kvinnor i den irakiska gruppen angav dock att de var noggranna och följde läkarens instruktioner när deras barn fick antibiotika. Bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården Deltagare i båda grupperna var frustrerade över bemötandet från den svenska hälso- och sjukvården. Många upplever att det dröjer innan de får träffa en specialist eller läkare, att de inte blir tagna på allvar och att svenska läkare är återhållsamma när det gäller att förskriva antibiotika. I den irakiska gruppen föredrar därför många att söka läkarvård långt hemifrån och i en storstad där de vet att det är lättare att få antibiotika förskrivet. Helst söker de sig till läkare eller apotekare från samma land som talar samma språk eller har samma bakgrund som de själva. Tillgång till information om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens De somaliska deltagarna har bott i Sverige i genomsnitt tio år, men endast ett fåtal hade informerats om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens. De som endast bott i Sverige en kort tid visste inte var de skulle inhämta sådan information. Irakiska deltagare litar på och vänder sig till apotekare och läkare från samma land som de själva för att få råd och information om antibiotika och biverkningar. I övriga fall söker de information på internet. Den irakiska gruppen upplever att det saknas information om rationell användning av antibiotika på arabiska. 10

11 Viktiga kanaler för att förmedla kunskap om rationell användning av antibiotika Deltagarna från Somalia föreslog att information om rationell antibiotikaanvändning bör översättas till somaliska och förmedlas genom de olika somaliska tv-kanaler som många somaliska hushåll har tillgång till. Somaliska kvinnor ansågs vara nyckelaktörer för att vidareförmedla budskapet om rationell antibiotikaanvändning till både sina familjer och andra somaliska kvinnor i Sverige. Radion nämndes som en viktig kanal för att nå ut till somaliska taxichaufförer med budskap om rationell användning av antibiotika och kunskap om antibiotikaresistens. De irakiska deltagarna ansåg att information om rationell antibiotikaanvändning bör finnas på arabiska hos arabisktalande apotekare. Sociala medier angavs också som en viktig kanal för information på arabiska. Resultat från workshoppar som hållits Workshoppar med samarbetspartners visar att det även finns andra viktiga kanaler: etniska organisationer, kvinnonätverk och religiösa företrädare frivilligorganisationer som arbetar med personer med utländsk bakgrund hälso- och sjukvårdspersonal vid barnavårdscentraler, familjecentraler och mödravårdscentraler, apotekspersonal med utländsk bakgrund samt 1177 Vårdguiden tv-kanaler på olika språk förskolepersonal SFI (Svenska för invandrare) och samhällsorienteringskurser för nyanlända. Folkhälsomyndigheten har i detta regeringsuppdrag samarbetat med Gullers Grupp avseende stöd att ta fram en kommunikationsplan. Ett ramverk för kommunikationsplanen presenteras i denna rapport. Ramverket baseras på insikter från genomförda workshoppar och fokusgruppsdiskussioner samt på intervjuer som Gullers Grupp genomfört med vidareförmedlare som anses vara viktiga aktörer i arbetet. En förutsättning för kommunikationsplanen är god kunskap om såväl vidareförmedlare som om målgrupperna planen avser. Därför kommer Gullers Grupp genomföra ytterligare intervjuer med vidareförmedlare och resultaten kommer att tas tillvara i vidareutvecklingen av kommunikationsplanen. Slutsatser och rekommendationer Personer med utländsk bakgrund är en stor och heterogen grupp. Inom ramen för detta uppdrag har personer från Somalia och Irak valts ut för fokusgruppdiskussioner. Resultaten har gett betydelsefull kunskap om behov som bör beaktas i framtida kommunikationsinterventioner om antibiotika och antibiotikaresistens riktade till personer med utländsk bakgrund. Det behövs dock 11

12 ytterligare kunskap för att avgöra vilka målgrupper som har störst behov av olika typer av interventioner (exempelvis baserat på utbildning, livssituation eller tid i Sverige). Fyra möjliga prioriterade målgrupper har identifierats: personer som både har låg kunskap om och liten erfarenhet av svensk sjukvård samt låg kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens personer som bor i storstäder där målgruppen i sig är stor och där förbrukningen av antibiotika är hög föräldrar till yngre barn personer som själva söker information om antibiotika, vård och behandling. Under projektet har Folkhälsomyndigheten identifierat några saker som är särskilt relevanta att beakta när det gäller framtida kommunikationsinterventioner om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens: Brist på kunskap om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens. Detta kan leda till olämplig användning av antibiotika. Information om rationell antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens på andra språk upplevs inte som tillgänglig. Målgrupperna har tillgång till antibiotika från sina hemländer samt har för vana att inte avsluta antibiotikakurer. Många känner misstro mot den svenska hälso- och sjukvården och upplever att de inte tas på allvar. Det finns flera kanaler för att nå ut med information om antibiotikaanvändning, exempelvis BVC, 1177, Stramagrupper, frivilligorganisationer och nätverk samt SFI. Folkhälsomyndigheten bedömer att olika viktiga aktörer behöver samarbeta mer för att synliggöra svårnådda grupper inklusive personer med utländsk bakgrund i arbetet mot antibiotikaresistens. Vi har identifierat ett antal förslag till åtgärder samt behov och aktörer för det fortsatta arbetet: 1) Folkhälsomyndigheten behöver mer kunskap om målgrupperna för att uppskatta omfattningen av olämplig antibiotikaanvändning. 2) Folkhälsomyndigheten kommer att stödja att de centrala aktörerna som har en genomförande roll samlas för att vidare diskutera vad de kan göra för att öka kunskapen om rationell antibiotikaanvändning hos personer med utländsk bakgrund. Det gäller exempelvis representanter för landstingen och då särskilt lokala Stramagrupper, annan hälso- och sjukvårdspersonal, 1177 Vårdguiden och beslutfattare på olika nivåer. 12

13 3) Folkhälsomyndigheten föreslår att viktiga identifierade aktörer samverkar för att tillgängliggöra och kulturanpassa det informationsmaterial som redan finns om rationell användning av antibiotika. Det är viktigt att representanter för personer med utländsk bakgrund får delta i arbetet med att utvärdera, anpassa och eventuellt ta fram ytterligare informationsmaterial. Exempel på representanter kan vara företrädare för etniska grupper, religiösa ledare, tolkar, hälsokommunikatörer, apotekare och annan hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk bakgrund. 4) Samarbetet kan även involvera representanter för andra kanaler, exempelvis etniska organisationer, kvinnonätverk, religiösa företrädare, frivilligorganisationer, apotekspersonal, förskolepersonal, tolkar och SFIpersonal. Information om antibiotika och antibiotikaresistens kan exempelvis inkluderas i samhällsorienteringskursen för nyanlända, i samarbete med hälsokommunikatörer. 5) Det är viktigt att vinna patienternas förtroende genom att öka deras kunskaper om hur den svenska hälso- och sjukvården fungerar samt öka hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens. Information om den svenska hälso- och sjukvården bör tillgängliggöras på lättläst svenska och på fler språk. Landstingen och 1177 Vårdguiden har en nyckelroll i arbetet. Det fortsatta arbetet Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett ramverk till en kommunikationsplan. För att utveckla den behöver vi kartlägga, prioritera, anpassa och tillgängliggöra det material som finns tillgängligt via befintliga kanaler samt identifierade nya kanaler. Lokala Stramagrupper och 1177 är viktiga aktörer när det gäller att vidareförmedla anpassat material, och ett samarbete med dessa aktörer ses som ett första steg i arbetet med att nå ut med information till valda målgrupper. Folkhälsomyndigheten föreslår att de berörda aktörerna, bland annat landsting genom lokala Stramagrupper, 1177 och representanter för de tänkta målgrupperna, tillsammans tar fram kommunikationsinsatser utifrån kommunikationsplanen. Myndigheten vill framhålla att TAP är en mycket värdefull metod för att ta fram målgruppsanpassade insatser, och vi anser att metoden även bör användas för andra målgrupper inom ämnet antibiotika och antibiotikaresistens i kommande projekt. Det vore en stor fördel att i ett nästa steg arbeta med samma metod riktad mot en grupp inom sjukvårdsprofessionen, för att identifiera faktorer som bidrar till beteendeförändring hos en avgränsad förskrivargrupp. Erfarenheter och lärdomar från detta projekt kan också användas i myndighetens arbete med att minska ojämlikhet i hälsa. 13

14 Inledning Det här avsnittet beskriver Folkhälsomyndighetens uppdrag samt hur vi inriktat uppdraget och avgränsat urvalet för de fokusgruppsdiskussioner som genomförts som en del av uppdraget. Uppdraget har utgångspunkten att öka kunskapen om rationell antibiotikaanvändning Regeringen har uppdragit åt Folkhälsomyndigheten att identifiera de faktorer som är relevanta för att nå särskilt svårnådda grupper med budskap om antibiotika och dess användning, med speciellt fokus på personer med utländsk bakgrund. Syftet är att arbetet ska leda fram till metoder och paket av budskap och kommunikationsvägar som ska kunna användas på bred nationell basis av exempelvis landstingen som komplement till de kampanjer kring rationell antibiotikaanvändning som idag drivs. En utgångspunkt för uppdraget är vetskapen om att allmänhetens attityder och kunskaper om antibiotika påverkar läkarens förskrivning av antibiotika. Ökad kunskap om problemet med antibiotikaresistens är således ett viktigt komplement till det stöd vården och förskrivarna bör få för att uppnå en rationell antibiotikaanvändning. Indikationer från bland annat en kvantitativ intervjuundersökning bland personer födda utomlands har visat att många har dåliga kunskaper om när antibiotika är till nytta, vilket antas kunna leda till en ojämlikhet vad gäller antibiotikaanvändning jämfört med andra. När det gäller användning av antibiotika bland personer med utländsk bakgrund finns fortfarande stora kunskapsluckor. Forskningen pekar dessutom åt delvis olika håll (se bilaga 1), vilket till viss del kan bero på att det är en stor och heterogen grupp och att studierna haft olika upplägg. Inga tidigare större kampanjer om antibiotika riktade särskilt till personer med utländsk bakgrund Folkhälsomyndigheten har översatt patientinformation om antibiotika vid vanliga infektioner till sex olika språk. Det finns även information om antibiotika och antibiotikaresistens på olika språk på webbplatsen Som en del av uppdraget frågade vi Stramagrupperna om deras erfarenheter av att arbeta med inriktning mot personer med utländsk bakgrund, och svaren visar att insatserna skiljer sig åt bland olika grupper i olika landsting och regioner. En del uppger exempelvis att man har informerat om de översatta patientinformationsbladen, bland annat i samband med vårdcentralsbesök. Andra uppger att de har utbildningar för läkare som är utbildade utomlands. Vi känner 14

15 dock inte till någon större kampanj eller större särskilda informationsinsatser om antibiotika och antibiotikaresistens riktade till personer med utländsk bakgrund. Trots översatt informationsmaterial om antibiotika saknas fortfarande kunskap om hur materialet används av de avsedda målgrupperna. Tidigare studier har dock visat att utsatta grupper i samhället sällan tar del av traditionella informationsbudskap. Målet med detta uppdrag var att ta fram kunskap som belyser målgruppernas kunskap, attityder och erfarenheter när det gäller antibiotika men också att se vilka behov som finns för att kunna utveckla adekvata insatser och öka medvetenheten om rationell användning av antibiotika bland dessa grupper. Somaliska och irakiska grupper valdes ut för intervjuer Inom gruppen personer med utländsk bakgrund valdes personer från Somalia och Irak som målgrupper för fokusgruppdiskussioner. Dessa grupper anses intressanta för uppdraget av följande skäl: Båda representerar två stora grupper av personer med utländsk bakgrund som enligt tidigare studier har specifika hälsobehov. Det finns i dag en mängd insatser och åtgärder som har riktats mot dessa grupper för att främja deras hälsa. 15

16 Syfte Syftet med denna rapport är att: 1. beskriva de processer som har bedrivits inom ramen för uppdraget 2. belysa de faktorer som främjar och hindrar att antibiotika används på rätt sätt samt identifiera de somaliska och irakiska målgruppernas behov av en ökad kunskap om antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning 3. presentera förslag till åtgärder baserat på identifierade problem och behov bland målgrupperna, samt ramverket för en kommunikationsplan som beskriver hur arbetet med rationell antibiotikaanvändning bland personer med utländsk bakgrund skulle kunna bedrivas. 16

17 Bakgrund Detta kapitel belyser antibiotikaresistens ur ett globalt perspektiv samt beskriver kortfattat det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Vi redogör även för hur man ser på begreppet svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet. Avslutningsvis beskriver vi hur det tidigare svenska arbetet anknyter till detta nuvarande uppdrag med svårnådda grupper. Antibiotikaresistens är ett globalt folkhälsohot Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har förekomsten av multiresistenta bakterier ökat kraftigt globalt under de senaste åren och särskilt inom hälso- och sjukvården (1). Enligt vissa beräkningar dör årligen åtminstone personer i Europa, i USA och i Thailand till följd av en infektion med resistenta bakterier. Antibiotikaresistens innebär många dödsfall men även återkommande sjukhusbesök, längre vistelser på sjukhuset, dyra behandlingar och minskad produktivitet för den som drabbas och för samhället. De ekonomiska kostnaderna i samband med antibiotikaresistens är höga och beräknas till 1,5 miljarder Euro per år inom EU. I USA är kostnaden 20 miljarder USD varje år inom hälso- och sjukvården och 35 miljarder USD för minskad produktivitet till följd av antibiotikaresistens (2, 3). En nyligen publicerad rapport från WHO behandlar antibiotikaresistens ur ett globalt perspektiv, och den visar att det krävs samlade krafttag för att minska den ökande resistensutvecklingen. En viktig åtgärd är att öka medvetenheten om antibiotika och antibiotikaresistens (4). Svenskt arbete mot antibiotikaresistens Sverige ses globalt som ett föredöme och ett föregångsland i arbetet mot antibiotikaresistens. I ett internationellt perspektiv har Sverige både en låg antibiotikaförbrukning och en låg resistensutveckling (5). Några viktiga bidragande orsaker till vårt förhållandevis gynnsamma läge är en reglerad försäljning av antibiotika och välfungerande övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens. Sverige har också utvecklat ett systematiskt arbetssätt mot antibiotikaresistens sedan 1990-talet där nätverket Strama (Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens) haft en central roll och varit en drivkraft i arbetet. Strama bildades 1995 som ett nätverk av myndigheter och organisationer på nationell nivå, sammanknutet med ett nätverk av lokala Stramagrupper. Tidigare fanns ett nationellt Stramaorgan under Socialdepartementet men 1 juli 2010 gick det tidigare nationella Stramas uppdrag över till Smittskyddsinstitutet, nuvarande Folkhälsomyndigheten. Lokalt finns Stramagrupper i samtliga landsting och regioner. 17

18 Några viktiga framgångsfaktorer för det svenska arbetet är samverkan mellan olika professioner och strävan efter att stödja arbetet mot antibiotikaresistens med olika verktyg (t.ex. med behandlingsrekommendationer som vägleder läkare om förskrivning av antibiotika samt andra föreskrifter såsom basala hygienrutiner som tillämpas av all hälso- och sjukvårdspersonal i sitt arbete), såväl lokalt som nationellt samt inom och mellan olika sektorer och aktörer i samhället (6). De lokala Stramagruppernas aktiva arbete med att bland annat övervaka och följa upp antibiotikaanvändningen har bidragit till minskad onödig antibiotikaanvändning och ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer. Både förskrivare och allmänhet i fokus i svenskt arbete Läkare har ett stort ansvar för en rationell användning eftersom endast de (med vissa särskilda undantag) kan ordinera eller förskriva antibiotika. Läkare är och har därför varit en central målgrupp i arbetet för att förbättra antibiotikaanvändningen. Men även allmänhetens kunskap, attityder och beteenden spelar roll, så riktad information till patienter och grupper i befolkningen har också länge varit en del i det nationella och lokala strategiska arbetet. Svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet Begreppet svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet är komplext och mångtydigt, och har många innebörder beroende i vilken kontext begreppet används. Ibland kan det uppfattas stigmatiserande. Inom folkhälsoarbetet har begreppet använts för att referera till de målgrupper man har svårt att komma i kontakt med eller de grupper som har svårt att bli involverade eller mobiliserade när det gäller folkhälsointerventioner och åtgärder. Det kan handla om minoriteter, etniska grupper, hemlösa, barnfamiljer, ensamstående, äldre, unga människor, kvinnor, män, personer med olika missbruk osv. Dessa svårnådda grupper är osynliga en hidden population eller otillgängliga underserved, och dessutom saknas ofta kunskap om dessa grupper. Innovativa arbetssätt har utvecklats inom folkhälsoarbetet för att närma sig de som kallas för svårnådda grupper. Till exempel identifieras lämpliga arenor och kanaler samt anpassade budskap för att nå ut till alla (7-9). Det är dock viktigt att inte skuldbelägga svårnådda grupper utan hitta lämpliga arbetssätt och metoder som gör det lättare att samarbeta med dem (10, 11). Rätten till hälsa WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Följaktligen förespråkar WHO hälsa som mänsklig rättighet oberoende av religion, kultur eller politiska åsikter. Fysiska, psykiska och sociala faktorer är avgörande för en god hälsa. Andra faktorer såsom boende, arbetsliv, ekonomisk möjlighet, socialt nätverk är grundläggande förutsättningar för en god och jämlik hälsa och kallas för hälsans bestämningsfaktorer. 18

19 Staterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den mänskliga rättigheten till hälsa uppfylls, och dessa åtgärder omfattar fundamentala insatser för att minska spädbarnsdödligheten, främja barns hälsa och mödravård, förbättra samhällets hälsovård och förebygga epidemier och andra hälsohot mot medborgare. Staterna ska också skapa förutsättningar som garanterar tillgången till hälso- och sjukvård för alla på lika villkor. De har en skyldighet att bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor. Detta går i linje med det övergripande målet för folkhälsopolitiken och den svenska hälso- och sjukvårdslagen (12). WHO menar att hälsans bestämningsfaktorer, hälso- och sjukvården och statens ansvar är avgörande för en god hälsa. Tillgängligheten till vård har fyra dimensioner: 1. icke-diskriminering 2. fysisk tillgänglighet 3. ekonomisk tillgänglighet 4. tillgänglighet till information. Erfarenheter från tidigare arbete kan tas tillvara i uppdraget att nå svårnådda grupper I detta uppdrag ska Folkhälsomyndigheten fokusera på svårnådda grupper, och särskilt personer med utländsk bakgrund. Som tidigare nämnts har vi haft fokusgruppdiskussioner för att få djupare insikter om kunskap, attityder och beteenden relaterade till antibiotika. Inom EU har en undersökning om attityder och kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens genomförts i två omgångar (2009; 2013). Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna. Allmänheten i Sverige har generellt goda kunskaper om antibiotika men attityderna varierar. Människor i norra Europa förbrukar generellt mindre antibiotika än människor i södra Europa (22). Kvinnor är mer villiga än män att förbruka antibiotika. Likaså är personer med låg utbildning samt låg inkomst mer villiga att använda antibiotika än personer med hög utbildning eller hög inkomst. (5). I Sverige har förbrukningen av antibiotika minskat markant med 40 procent sedan mitten av 1990-talet. Äldre och små barn tillhör de åldersgrupper som förbrukar mest antibiotika, men särskilt bland barn ses en kraftig minskning. Sedan mitten av 1990-talet har förbrukningen minskat med 71 procent i åldersgruppen 0 4 år. Såväl nationella som lokala informationsinsatser har genomförts för att minska överförskrivning av antibiotika vid vanliga infektioner hos barn. Bland dem kan nämnas föräldrautbildning om infektioner och antibiotika som genomförs av barnsjuksköterskor på BVC samt utbildningar och utbildningsmaterial riktat till förskolepersonal. Inga större särskilda insatser har alltså riktats till personer med utländsk bakgrund. Alla erfarenheter från tidigare informationsinsatser är dock värdefulla att ta lärdom av vid insatser för att nå personer med utländsk bakgrund. 19

20 20 Flera av de tidigare informationsinsatserna har utgått från statistik över antibiotikaförskrivning; exempelvis har en hög förskrivning till barn legat till grund för insatser till småbarnsföräldrar. Tillgången till sådan statistik kan också vägas in när det gäller att prioritera målgrupper inom ramen för detta uppdrag.

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att

Läs mer

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2017 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2017 2018 och uppföljning av 2016 års aktiviteter Uppdatering av plan för tillsynsvägledning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-11-16

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-11-16 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-11-16 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården Regeringsbeslut I:3 2013-09-06 S2013/6130/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien Stramadagen 15 maj 2014 Malin Grape, Enhetschef Antibiotika och Vårdhygien 1 Organisation 2. 2014-05-27 Svensk författningssamling SFS 2013:1020

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:37 av Håkan Jörnhed m fl (v) om det ökade khatmissbruket i Stockholms län och landstingets insatser Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Hygiendagar, Umeå 2014, SFVH Inga Zetterqvist Olle Aspevall Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om utbildning för nyanlända elever

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om utbildning för nyanlända elever Bilaga 2015-11-04 1 (5) Dnr 2015:00597 Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om utbildning för nyanlända elever Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244)

Läs mer

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Utlåtande 2009: RI (Dnr 334-529/2009) Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Motion av Paul Lappalainen och Rebwar Hassan (båda mp) (2009:8) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Utvärdering av ett Strama-projektet

Utvärdering av ett Strama-projektet Utvärdering av ett Strama-projektet Barn, infektioner och antibiotika en utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning. Sammanfattning Strama- materialet Barn, infektioner och antibiotika introducerades

Läs mer

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner.

Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner. Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner. Innehåll Innehåll... 3 Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 10 Syfte... 11 Frågeställningar...

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Smittskyddsinstitutet; SFS 2010:604 Utkom från trycket den 22 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter Allmänna

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 UTVECKLINGSNÄMNDENS FÖRVALTNING SID 1(5) INFORMATION Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 Denna plan syftar till att främja vuxenstuderandes

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer