Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens"

Transkript

1 Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens

2

3 Hur når vi ut till alla? Målgruppsanpassade informationsinsatser inom antibiotikaresistens

4 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten. Denna rapport kan laddas ner från: Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, 2015.

5 Förord Regeringen har uppdragit åt Folkhälsomyndigheten att identifiera de faktorer som är relevanta för att nå fram med budskap om antibiotika och dess användning till särskilt svårnådda grupper. Speciellt fokus ska läggas på personer med utländsk bakgrund. Syftet är att arbetet ska leda fram till metoder och paket av budskap och kommunikationsvägar som ska kunna användas på bred nationell basis av exempelvis landstingen som komplement till de kampanjer kring rationell antibiotikaanvändning som idag drivs. Denna rapport beskriver resultaten från uppdragets genomförande. Rapporten är indelad i tre sektioner. I första sektionen beskrivs de processer som ingått i genomförandet av uppdraget. I andra sektionen presenteras resultaten från fokusgruppdiskussioner med somalier och irakier om rationell antibiotikaanvändning hos dessa grupper samt den workshop som hölls med projektets referensgrupp bestående av viktiga aktörer för uppdraget samt den kommunikationsbyrå som bidragit i arbetet med en kommunikationsplan som är en del av projektets resultat. I tredje sektionen diskuteras förslag till åtgärder för att främja rationell antibiotikaanvändning hos personer med utländsk bakgrund. Det är vår förhoppning att erfarenheter och lärdomar från uppdraget kan inspirera alla som är involverade i arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige. Rapporten har författats av utredaren Isis Nyampame som också var projektledare för uppdraget. I projektgruppen har utredarna Jenny Hellman och Karin Carlin samt kommunikatören Aase Sten ingått. Avdelningschefen Anders Tegnell och enhetschefen Malin Grape har varit ansvariga chefer för uppdraget. Johan Carlson Generaldirektör Folkhälsomyndigheten 5

6 6

7 Innehåll Sammanfattning... 9 Bakgrund... 9 Resultat... 9 Slutsatser och rekommendationer Inledning Uppdraget har utgångspunkten att öka kunskapen om rationell antibiotikaanvändning. 14 Inga tidigare större kampanjer om antibiotika riktade särskilt till personer med utländsk bakgrund Somaliska och irakiska grupper valdes ut för intervjuer Syfte Bakgrund Antibiotikaresistens är ett globalt folkhälsohot Svenskt arbete mot antibiotikaresistens Både förskrivare och allmänhet i fokus i svenskt arbete Svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet Rätten till hälsa Erfarenheter från tidigare arbete kan tas tillvara i uppdraget att nå svårnådda grupper 19 Metod TIP- respektive TAP-metoden Projektets upplägg och tillvägagångssätt Resultat Resultat från fokusgruppdiskussioner med somalier och irakier om rationell användning av antibiotika Lärdomar och erfarenheter från workshop Kommunikationsplan för att öka rationell användning av antibiotika hos personer med utländsk bakgrund Slutsatser och rekommendationer Det fortsatta arbetet Referenser Bilagor

8 Bilaga 1 Sammanställning workshop Studier som redovisades som bakgrund till workshopen Erfarenheter och lärdomar från lokala Stramagruppers arbete Bilaga 2 Resultat från grupparbeten vid workshop Bilaga 3 Sammanställning från workshop Bilaga 4 Intervjuguide för diskussioner med fokusgrupperna somalier och irakier Bilaga 5 Externa experter Fokusgruppdiskussioner Referensgrupp

9 Sammanfattning Bakgrund Folkhälsomyndigheten har i detta uppdrag samarbetat med flera viktiga aktörer, bland annat representanter för WHO:s Europakontor, Folkhälsoinstitutet i Nederländerna (RIVM), Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), företrädare för lokala Stramagrupper och etniska grupper, forskare och sakkunniga inom arbete mot antibiotikaresistens samt hälso- och sjukvårdspersonal. Folkhälsomyndigheten valde ut två grupper med utländsk bakgrund (den irakiska och den somaliska gruppen) för att genomföra uppdraget med hjälp av TAPmetoden (Tailored Antimicrobial Resistance Programmes). TAP är en metod som bygger på att systematiskt undersöka och undanröja hinder samt identifiera möjligheter för att nå ut till svårnådda grupper. TAP-metoden är anpassad från TIP-metoden (Tailoring Immunization Programmes) och båda har utvecklats av WHO-EURO. Under november och december 2014 genomfördes fokusgruppdiskussioner bland somalier i Stockholm och irakier i södra Sverige. Syftet med fokusgrupperna var att undersöka somaliers och irakiers kunskap, uppfattning och förhållningssätt när det gäller antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Inventera behov vad gäller tillgång till information om antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens hos somalier och irakier. Identifiera möjligheter och svårigheter bland irakier och somalier när det gäller kunskap och budskap om rationell antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. På grund av uppdragets tidsramar kunde endast ett begränsat antal fokusgruppdiskussioner genomföras, och de betraktas därför som pilotstudier. Nedan sammanfattas resultaten från de fokusgruppsdiskussioner som hittills genomförts. Resultat Resultat från fokusgruppdiskussioner Kunskap om antibiotika Enligt de somaliska deltagarna förekommer självmedicinering med antibiotika i gruppen. Deltagarnas kunskap och attityd när det gäller antibiotika präglas av tidigare erfarenheter i hemlandet. De irakiska deltagarna kunde inte definiera begreppet antibiotika och många förväxlade det med mediciner. 9

10 Kunskap om antibiotikaresistens Vissa deltagare i de somaliska grupperna kände till begreppet antibiotikaresistens men många deltagare var ovetande om det hot mot folkhälsan som antibiotikaresistens utgör. Bland de irakiska deltagarna fanns stor brist på kunskap om antibiotikaresistens. Tillgång till antibiotika Deltagarna i de somaliska grupperna visste att antibiotika bara är tillgängligt mot recept i Sverige, och används för att behandla infektioner. Dock får de ibland tag på antibiotika från hemlandet genom vänner och släktningar. De irakiska deltagarna berättade att det är svårt att få tag i antibiotika i Sverige och därför skaffar de medlet från hemlandet. Antibiotikaanvändning inom grupperna Självmedicinering med antibiotika förekommer i båda grupperna. De flesta i den somaliska gruppen låter ofta bli att avsluta sin antibiotikakur för att kunna använda resten av kuren om symptomen återkommer. I båda grupperna är det vanligt att dela antibiotikakuren med vänner och släkt. Ett antal kvinnor i den irakiska gruppen angav dock att de var noggranna och följde läkarens instruktioner när deras barn fick antibiotika. Bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården Deltagare i båda grupperna var frustrerade över bemötandet från den svenska hälso- och sjukvården. Många upplever att det dröjer innan de får träffa en specialist eller läkare, att de inte blir tagna på allvar och att svenska läkare är återhållsamma när det gäller att förskriva antibiotika. I den irakiska gruppen föredrar därför många att söka läkarvård långt hemifrån och i en storstad där de vet att det är lättare att få antibiotika förskrivet. Helst söker de sig till läkare eller apotekare från samma land som talar samma språk eller har samma bakgrund som de själva. Tillgång till information om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens De somaliska deltagarna har bott i Sverige i genomsnitt tio år, men endast ett fåtal hade informerats om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens. De som endast bott i Sverige en kort tid visste inte var de skulle inhämta sådan information. Irakiska deltagare litar på och vänder sig till apotekare och läkare från samma land som de själva för att få råd och information om antibiotika och biverkningar. I övriga fall söker de information på internet. Den irakiska gruppen upplever att det saknas information om rationell användning av antibiotika på arabiska. 10

11 Viktiga kanaler för att förmedla kunskap om rationell användning av antibiotika Deltagarna från Somalia föreslog att information om rationell antibiotikaanvändning bör översättas till somaliska och förmedlas genom de olika somaliska tv-kanaler som många somaliska hushåll har tillgång till. Somaliska kvinnor ansågs vara nyckelaktörer för att vidareförmedla budskapet om rationell antibiotikaanvändning till både sina familjer och andra somaliska kvinnor i Sverige. Radion nämndes som en viktig kanal för att nå ut till somaliska taxichaufförer med budskap om rationell användning av antibiotika och kunskap om antibiotikaresistens. De irakiska deltagarna ansåg att information om rationell antibiotikaanvändning bör finnas på arabiska hos arabisktalande apotekare. Sociala medier angavs också som en viktig kanal för information på arabiska. Resultat från workshoppar som hållits Workshoppar med samarbetspartners visar att det även finns andra viktiga kanaler: etniska organisationer, kvinnonätverk och religiösa företrädare frivilligorganisationer som arbetar med personer med utländsk bakgrund hälso- och sjukvårdspersonal vid barnavårdscentraler, familjecentraler och mödravårdscentraler, apotekspersonal med utländsk bakgrund samt 1177 Vårdguiden tv-kanaler på olika språk förskolepersonal SFI (Svenska för invandrare) och samhällsorienteringskurser för nyanlända. Folkhälsomyndigheten har i detta regeringsuppdrag samarbetat med Gullers Grupp avseende stöd att ta fram en kommunikationsplan. Ett ramverk för kommunikationsplanen presenteras i denna rapport. Ramverket baseras på insikter från genomförda workshoppar och fokusgruppsdiskussioner samt på intervjuer som Gullers Grupp genomfört med vidareförmedlare som anses vara viktiga aktörer i arbetet. En förutsättning för kommunikationsplanen är god kunskap om såväl vidareförmedlare som om målgrupperna planen avser. Därför kommer Gullers Grupp genomföra ytterligare intervjuer med vidareförmedlare och resultaten kommer att tas tillvara i vidareutvecklingen av kommunikationsplanen. Slutsatser och rekommendationer Personer med utländsk bakgrund är en stor och heterogen grupp. Inom ramen för detta uppdrag har personer från Somalia och Irak valts ut för fokusgruppdiskussioner. Resultaten har gett betydelsefull kunskap om behov som bör beaktas i framtida kommunikationsinterventioner om antibiotika och antibiotikaresistens riktade till personer med utländsk bakgrund. Det behövs dock 11

12 ytterligare kunskap för att avgöra vilka målgrupper som har störst behov av olika typer av interventioner (exempelvis baserat på utbildning, livssituation eller tid i Sverige). Fyra möjliga prioriterade målgrupper har identifierats: personer som både har låg kunskap om och liten erfarenhet av svensk sjukvård samt låg kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens personer som bor i storstäder där målgruppen i sig är stor och där förbrukningen av antibiotika är hög föräldrar till yngre barn personer som själva söker information om antibiotika, vård och behandling. Under projektet har Folkhälsomyndigheten identifierat några saker som är särskilt relevanta att beakta när det gäller framtida kommunikationsinterventioner om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens: Brist på kunskap om rationell användning av antibiotika och antibiotikaresistens. Detta kan leda till olämplig användning av antibiotika. Information om rationell antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens på andra språk upplevs inte som tillgänglig. Målgrupperna har tillgång till antibiotika från sina hemländer samt har för vana att inte avsluta antibiotikakurer. Många känner misstro mot den svenska hälso- och sjukvården och upplever att de inte tas på allvar. Det finns flera kanaler för att nå ut med information om antibiotikaanvändning, exempelvis BVC, 1177, Stramagrupper, frivilligorganisationer och nätverk samt SFI. Folkhälsomyndigheten bedömer att olika viktiga aktörer behöver samarbeta mer för att synliggöra svårnådda grupper inklusive personer med utländsk bakgrund i arbetet mot antibiotikaresistens. Vi har identifierat ett antal förslag till åtgärder samt behov och aktörer för det fortsatta arbetet: 1) Folkhälsomyndigheten behöver mer kunskap om målgrupperna för att uppskatta omfattningen av olämplig antibiotikaanvändning. 2) Folkhälsomyndigheten kommer att stödja att de centrala aktörerna som har en genomförande roll samlas för att vidare diskutera vad de kan göra för att öka kunskapen om rationell antibiotikaanvändning hos personer med utländsk bakgrund. Det gäller exempelvis representanter för landstingen och då särskilt lokala Stramagrupper, annan hälso- och sjukvårdspersonal, 1177 Vårdguiden och beslutfattare på olika nivåer. 12

13 3) Folkhälsomyndigheten föreslår att viktiga identifierade aktörer samverkar för att tillgängliggöra och kulturanpassa det informationsmaterial som redan finns om rationell användning av antibiotika. Det är viktigt att representanter för personer med utländsk bakgrund får delta i arbetet med att utvärdera, anpassa och eventuellt ta fram ytterligare informationsmaterial. Exempel på representanter kan vara företrädare för etniska grupper, religiösa ledare, tolkar, hälsokommunikatörer, apotekare och annan hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk bakgrund. 4) Samarbetet kan även involvera representanter för andra kanaler, exempelvis etniska organisationer, kvinnonätverk, religiösa företrädare, frivilligorganisationer, apotekspersonal, förskolepersonal, tolkar och SFIpersonal. Information om antibiotika och antibiotikaresistens kan exempelvis inkluderas i samhällsorienteringskursen för nyanlända, i samarbete med hälsokommunikatörer. 5) Det är viktigt att vinna patienternas förtroende genom att öka deras kunskaper om hur den svenska hälso- och sjukvården fungerar samt öka hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens. Information om den svenska hälso- och sjukvården bör tillgängliggöras på lättläst svenska och på fler språk. Landstingen och 1177 Vårdguiden har en nyckelroll i arbetet. Det fortsatta arbetet Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett ramverk till en kommunikationsplan. För att utveckla den behöver vi kartlägga, prioritera, anpassa och tillgängliggöra det material som finns tillgängligt via befintliga kanaler samt identifierade nya kanaler. Lokala Stramagrupper och 1177 är viktiga aktörer när det gäller att vidareförmedla anpassat material, och ett samarbete med dessa aktörer ses som ett första steg i arbetet med att nå ut med information till valda målgrupper. Folkhälsomyndigheten föreslår att de berörda aktörerna, bland annat landsting genom lokala Stramagrupper, 1177 och representanter för de tänkta målgrupperna, tillsammans tar fram kommunikationsinsatser utifrån kommunikationsplanen. Myndigheten vill framhålla att TAP är en mycket värdefull metod för att ta fram målgruppsanpassade insatser, och vi anser att metoden även bör användas för andra målgrupper inom ämnet antibiotika och antibiotikaresistens i kommande projekt. Det vore en stor fördel att i ett nästa steg arbeta med samma metod riktad mot en grupp inom sjukvårdsprofessionen, för att identifiera faktorer som bidrar till beteendeförändring hos en avgränsad förskrivargrupp. Erfarenheter och lärdomar från detta projekt kan också användas i myndighetens arbete med att minska ojämlikhet i hälsa. 13

14 Inledning Det här avsnittet beskriver Folkhälsomyndighetens uppdrag samt hur vi inriktat uppdraget och avgränsat urvalet för de fokusgruppsdiskussioner som genomförts som en del av uppdraget. Uppdraget har utgångspunkten att öka kunskapen om rationell antibiotikaanvändning Regeringen har uppdragit åt Folkhälsomyndigheten att identifiera de faktorer som är relevanta för att nå särskilt svårnådda grupper med budskap om antibiotika och dess användning, med speciellt fokus på personer med utländsk bakgrund. Syftet är att arbetet ska leda fram till metoder och paket av budskap och kommunikationsvägar som ska kunna användas på bred nationell basis av exempelvis landstingen som komplement till de kampanjer kring rationell antibiotikaanvändning som idag drivs. En utgångspunkt för uppdraget är vetskapen om att allmänhetens attityder och kunskaper om antibiotika påverkar läkarens förskrivning av antibiotika. Ökad kunskap om problemet med antibiotikaresistens är således ett viktigt komplement till det stöd vården och förskrivarna bör få för att uppnå en rationell antibiotikaanvändning. Indikationer från bland annat en kvantitativ intervjuundersökning bland personer födda utomlands har visat att många har dåliga kunskaper om när antibiotika är till nytta, vilket antas kunna leda till en ojämlikhet vad gäller antibiotikaanvändning jämfört med andra. När det gäller användning av antibiotika bland personer med utländsk bakgrund finns fortfarande stora kunskapsluckor. Forskningen pekar dessutom åt delvis olika håll (se bilaga 1), vilket till viss del kan bero på att det är en stor och heterogen grupp och att studierna haft olika upplägg. Inga tidigare större kampanjer om antibiotika riktade särskilt till personer med utländsk bakgrund Folkhälsomyndigheten har översatt patientinformation om antibiotika vid vanliga infektioner till sex olika språk. Det finns även information om antibiotika och antibiotikaresistens på olika språk på webbplatsen Som en del av uppdraget frågade vi Stramagrupperna om deras erfarenheter av att arbeta med inriktning mot personer med utländsk bakgrund, och svaren visar att insatserna skiljer sig åt bland olika grupper i olika landsting och regioner. En del uppger exempelvis att man har informerat om de översatta patientinformationsbladen, bland annat i samband med vårdcentralsbesök. Andra uppger att de har utbildningar för läkare som är utbildade utomlands. Vi känner 14

15 dock inte till någon större kampanj eller större särskilda informationsinsatser om antibiotika och antibiotikaresistens riktade till personer med utländsk bakgrund. Trots översatt informationsmaterial om antibiotika saknas fortfarande kunskap om hur materialet används av de avsedda målgrupperna. Tidigare studier har dock visat att utsatta grupper i samhället sällan tar del av traditionella informationsbudskap. Målet med detta uppdrag var att ta fram kunskap som belyser målgruppernas kunskap, attityder och erfarenheter när det gäller antibiotika men också att se vilka behov som finns för att kunna utveckla adekvata insatser och öka medvetenheten om rationell användning av antibiotika bland dessa grupper. Somaliska och irakiska grupper valdes ut för intervjuer Inom gruppen personer med utländsk bakgrund valdes personer från Somalia och Irak som målgrupper för fokusgruppdiskussioner. Dessa grupper anses intressanta för uppdraget av följande skäl: Båda representerar två stora grupper av personer med utländsk bakgrund som enligt tidigare studier har specifika hälsobehov. Det finns i dag en mängd insatser och åtgärder som har riktats mot dessa grupper för att främja deras hälsa. 15

16 Syfte Syftet med denna rapport är att: 1. beskriva de processer som har bedrivits inom ramen för uppdraget 2. belysa de faktorer som främjar och hindrar att antibiotika används på rätt sätt samt identifiera de somaliska och irakiska målgruppernas behov av en ökad kunskap om antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning 3. presentera förslag till åtgärder baserat på identifierade problem och behov bland målgrupperna, samt ramverket för en kommunikationsplan som beskriver hur arbetet med rationell antibiotikaanvändning bland personer med utländsk bakgrund skulle kunna bedrivas. 16

17 Bakgrund Detta kapitel belyser antibiotikaresistens ur ett globalt perspektiv samt beskriver kortfattat det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Vi redogör även för hur man ser på begreppet svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet. Avslutningsvis beskriver vi hur det tidigare svenska arbetet anknyter till detta nuvarande uppdrag med svårnådda grupper. Antibiotikaresistens är ett globalt folkhälsohot Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har förekomsten av multiresistenta bakterier ökat kraftigt globalt under de senaste åren och särskilt inom hälso- och sjukvården (1). Enligt vissa beräkningar dör årligen åtminstone personer i Europa, i USA och i Thailand till följd av en infektion med resistenta bakterier. Antibiotikaresistens innebär många dödsfall men även återkommande sjukhusbesök, längre vistelser på sjukhuset, dyra behandlingar och minskad produktivitet för den som drabbas och för samhället. De ekonomiska kostnaderna i samband med antibiotikaresistens är höga och beräknas till 1,5 miljarder Euro per år inom EU. I USA är kostnaden 20 miljarder USD varje år inom hälso- och sjukvården och 35 miljarder USD för minskad produktivitet till följd av antibiotikaresistens (2, 3). En nyligen publicerad rapport från WHO behandlar antibiotikaresistens ur ett globalt perspektiv, och den visar att det krävs samlade krafttag för att minska den ökande resistensutvecklingen. En viktig åtgärd är att öka medvetenheten om antibiotika och antibiotikaresistens (4). Svenskt arbete mot antibiotikaresistens Sverige ses globalt som ett föredöme och ett föregångsland i arbetet mot antibiotikaresistens. I ett internationellt perspektiv har Sverige både en låg antibiotikaförbrukning och en låg resistensutveckling (5). Några viktiga bidragande orsaker till vårt förhållandevis gynnsamma läge är en reglerad försäljning av antibiotika och välfungerande övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens. Sverige har också utvecklat ett systematiskt arbetssätt mot antibiotikaresistens sedan 1990-talet där nätverket Strama (Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens) haft en central roll och varit en drivkraft i arbetet. Strama bildades 1995 som ett nätverk av myndigheter och organisationer på nationell nivå, sammanknutet med ett nätverk av lokala Stramagrupper. Tidigare fanns ett nationellt Stramaorgan under Socialdepartementet men 1 juli 2010 gick det tidigare nationella Stramas uppdrag över till Smittskyddsinstitutet, nuvarande Folkhälsomyndigheten. Lokalt finns Stramagrupper i samtliga landsting och regioner. 17

18 Några viktiga framgångsfaktorer för det svenska arbetet är samverkan mellan olika professioner och strävan efter att stödja arbetet mot antibiotikaresistens med olika verktyg (t.ex. med behandlingsrekommendationer som vägleder läkare om förskrivning av antibiotika samt andra föreskrifter såsom basala hygienrutiner som tillämpas av all hälso- och sjukvårdspersonal i sitt arbete), såväl lokalt som nationellt samt inom och mellan olika sektorer och aktörer i samhället (6). De lokala Stramagruppernas aktiva arbete med att bland annat övervaka och följa upp antibiotikaanvändningen har bidragit till minskad onödig antibiotikaanvändning och ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer. Både förskrivare och allmänhet i fokus i svenskt arbete Läkare har ett stort ansvar för en rationell användning eftersom endast de (med vissa särskilda undantag) kan ordinera eller förskriva antibiotika. Läkare är och har därför varit en central målgrupp i arbetet för att förbättra antibiotikaanvändningen. Men även allmänhetens kunskap, attityder och beteenden spelar roll, så riktad information till patienter och grupper i befolkningen har också länge varit en del i det nationella och lokala strategiska arbetet. Svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet Begreppet svårnådda grupper inom folkhälsoarbetet är komplext och mångtydigt, och har många innebörder beroende i vilken kontext begreppet används. Ibland kan det uppfattas stigmatiserande. Inom folkhälsoarbetet har begreppet använts för att referera till de målgrupper man har svårt att komma i kontakt med eller de grupper som har svårt att bli involverade eller mobiliserade när det gäller folkhälsointerventioner och åtgärder. Det kan handla om minoriteter, etniska grupper, hemlösa, barnfamiljer, ensamstående, äldre, unga människor, kvinnor, män, personer med olika missbruk osv. Dessa svårnådda grupper är osynliga en hidden population eller otillgängliga underserved, och dessutom saknas ofta kunskap om dessa grupper. Innovativa arbetssätt har utvecklats inom folkhälsoarbetet för att närma sig de som kallas för svårnådda grupper. Till exempel identifieras lämpliga arenor och kanaler samt anpassade budskap för att nå ut till alla (7-9). Det är dock viktigt att inte skuldbelägga svårnådda grupper utan hitta lämpliga arbetssätt och metoder som gör det lättare att samarbeta med dem (10, 11). Rätten till hälsa WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Följaktligen förespråkar WHO hälsa som mänsklig rättighet oberoende av religion, kultur eller politiska åsikter. Fysiska, psykiska och sociala faktorer är avgörande för en god hälsa. Andra faktorer såsom boende, arbetsliv, ekonomisk möjlighet, socialt nätverk är grundläggande förutsättningar för en god och jämlik hälsa och kallas för hälsans bestämningsfaktorer. 18

19 Staterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den mänskliga rättigheten till hälsa uppfylls, och dessa åtgärder omfattar fundamentala insatser för att minska spädbarnsdödligheten, främja barns hälsa och mödravård, förbättra samhällets hälsovård och förebygga epidemier och andra hälsohot mot medborgare. Staterna ska också skapa förutsättningar som garanterar tillgången till hälso- och sjukvård för alla på lika villkor. De har en skyldighet att bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor. Detta går i linje med det övergripande målet för folkhälsopolitiken och den svenska hälso- och sjukvårdslagen (12). WHO menar att hälsans bestämningsfaktorer, hälso- och sjukvården och statens ansvar är avgörande för en god hälsa. Tillgängligheten till vård har fyra dimensioner: 1. icke-diskriminering 2. fysisk tillgänglighet 3. ekonomisk tillgänglighet 4. tillgänglighet till information. Erfarenheter från tidigare arbete kan tas tillvara i uppdraget att nå svårnådda grupper I detta uppdrag ska Folkhälsomyndigheten fokusera på svårnådda grupper, och särskilt personer med utländsk bakgrund. Som tidigare nämnts har vi haft fokusgruppdiskussioner för att få djupare insikter om kunskap, attityder och beteenden relaterade till antibiotika. Inom EU har en undersökning om attityder och kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens genomförts i två omgångar (2009; 2013). Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna. Allmänheten i Sverige har generellt goda kunskaper om antibiotika men attityderna varierar. Människor i norra Europa förbrukar generellt mindre antibiotika än människor i södra Europa (22). Kvinnor är mer villiga än män att förbruka antibiotika. Likaså är personer med låg utbildning samt låg inkomst mer villiga att använda antibiotika än personer med hög utbildning eller hög inkomst. (5). I Sverige har förbrukningen av antibiotika minskat markant med 40 procent sedan mitten av 1990-talet. Äldre och små barn tillhör de åldersgrupper som förbrukar mest antibiotika, men särskilt bland barn ses en kraftig minskning. Sedan mitten av 1990-talet har förbrukningen minskat med 71 procent i åldersgruppen 0 4 år. Såväl nationella som lokala informationsinsatser har genomförts för att minska överförskrivning av antibiotika vid vanliga infektioner hos barn. Bland dem kan nämnas föräldrautbildning om infektioner och antibiotika som genomförs av barnsjuksköterskor på BVC samt utbildningar och utbildningsmaterial riktat till förskolepersonal. Inga större särskilda insatser har alltså riktats till personer med utländsk bakgrund. Alla erfarenheter från tidigare informationsinsatser är dock värdefulla att ta lärdom av vid insatser för att nå personer med utländsk bakgrund. 19

20 20 Flera av de tidigare informationsinsatserna har utgått från statistik över antibiotikaförskrivning; exempelvis har en hög förskrivning till barn legat till grund för insatser till småbarnsföräldrar. Tillgången till sådan statistik kan också vägas in när det gäller att prioritera målgrupper inom ramen för detta uppdrag.

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Hantering av jäv, intressekonflikter och bindningar när externa experter anlitas

Hantering av jäv, intressekonflikter och bindningar när externa experter anlitas 1. (5) 2008-06-17 Hantering av jäv, intressekonflikter och bindningar när externa experter anlitas Detta dokument, som utarbetats gemensamt av Livsmedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer Tryggare skolor för unga hbtq-personer Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer 1 Öppna Skolan! Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald 2015 Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald Allt färre går från ord till handling vad gäller mångfald Det är positivt att fler inser betydelsen av att arbeta med mångfald, men tankeväckande

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige

nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige Tips för att nå läsare med begränsade kunskaper i det svenska språket Detta är några råd om hur man når så många som möjligt med sin information,

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd Rapport från förening Syds Arbetsgrupp - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd BAKGRUND Förening syd höll årsmöte den 25 mars 2012. På årsmötet uppstod en bred diskussion om föreningens verksamhet

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Nationell kommunikationsstrategi för vacciner och vaccinationsprogram

Nationell kommunikationsstrategi för vacciner och vaccinationsprogram Nationell kommunikationsstrategi för vacciner och vaccinationsprogram Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer