Mentora. Svenska Studiecentralens nyhetstidning 1/2009 Frivilligt på svenska! Finanskris

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mentora. Svenska Studiecentralens nyhetstidning 1/2009 Frivilligt på svenska! Finanskris"

Transkript

1 Mentora Svenska Studiecentralens nyhetstidning 1/2009 Frivilligt på svenska! Finanskris 1

2 ledaren MENTORA Svenska studiecentralens nyhetstidning 9 årgången 2009 Utkommer årligen med 4 nummer Svenska studiecentralen, centralkansliet Nylandsgatan 17 B PB 235, Helsingfors Tfn: Fax: E-post: Foto: Sveps/Lisa sjöholm En del av stimulanspaketet! Finanskrisen har drabbat globalekonomin, och makthavarna, medborgarna och marknadsmogulerna bävar för vad som komma skall. De optimistiska eller lugnande tillropen skallar ihåligt, samtidigt som ingen vill klä sig i säck och aska frivilligt. När ekonomins hjul snurrar fort blir människan ofta fartblind. I denna blindhet ingår ofta drag av ohämmad narcissism, gränslös girighet och levitens illusion. Vadå levitens illusion? I liknelsen om den barmhärtige samariten berättas om leviten och prästen som (talande nog!) gick förbi en hjälpbehövande. Illusionen består av två element. Först det att båda gav sken av att vara etiska och empatiska människor. Men de hade inte tid att visa detta i praktiken. Samariten däremot gjorde tvärtom han, en del av samhällets paria, förväntades inte ställa upp. Ändå gav han allt - tid, omsorg och pengar för att hjälpa en nödställd medmänniska. Nu satsar regeringar världen över miljard efter miljard på stimulanspaket och stöd för utsatta branscher. Men stimulanspaket är mer än bara astronomiska summor i dollar och euro. Stimulans kan också behandlas som ett medmänskligt fenomen. Tänk om en liten del av stimulanspaketet i stället skulle bestå av ideell föreningsverksamhet, intellektuellt och andligt stimulerande studiecirklar och kurser, ökade frivilliga och professionella insatser inom den sociala ekonomin? När tiderna blir knappa blir förenings- och folkbildningsverksamhet allt viktigare de stimulerar människor till social samhörighet, skapar meningsfull sysselsättning och kostar inte skjortan för den som är aktiv. Stimulans är inte ett top-down-fenomen, vilket samhällsoch mediadebatten oftast handlar om, utan ett bottom-upfenomen. Någon frågar kanske: Varifrån skall fyrken rivas? Ekonomins hjul skall ju rulla även under recessionen! Visst, men min poäng ligger i att det sociala kapitalet kommer först, det har ju amerikanen Putnam visat på ett övertygande sätt sedan drar entrepenören igång med ny fart. Med en liten brasklapp: varning för fartblindhet vid nästa uppgång Björn Wallén Mentora kan läsas på nätet i pdf- form på adressen Min personliga uppfattning är att en del av finanskrisen kan förklaras med att alltför mycket i ekonomin har styrts av alltför komplicerade instrument där det för placerarna varit dunkelt vad de egentligen har placerat i. Dag Wallgren, sid. 6 2 Ledaren 4 Vem finansierar social inklusion? 6 Finanskrisen hotar inte på kort sikt 9 Populär pamflett om finanskrisen 10 Internet is socialt 12 Andra generationens ekonomiskt utslagna 14 Ålands föreningar får jackpot 16 Fyrk finns! 18 Bloggloggen 19 SSC-nytt 20 Konkreta projekt får pengar Björn Wallén chefredaktör Walter Fortelius redaktionssekreterare Pia Pettersson layout Sebastian Gripenberg verksamhetsombud (Nyland) Frida Westerback projektledare De ungas akademi (DUA) Kim Österman informatör, FSU Anna-Karin Öhman verksamhetsombud (Österbotten) Österbottens regionkansli Rådhusgatan 21 C, Vasa Tfn: E-post: Beatrice Östman verksamhetsombud (Åboland) Åbolands regionkansli Auragatan 1 C, Åbo Tfn: E-post: Material kan skickas till red.sekr. helst per e-post till adressen eller till Mentora, Nylandsgatan 17 B, Helsingfors. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Omslagsbild: Pia Pettersson 2 3

3 Social inklusion kan definieras på många olika sätt; en enkel definition som jag gillar är att samhället är tillgängligt för alla. Vem finansierar social inklusion? I slutet av mars arrangerar Kulturfonden och SSC en organisationskonferens med temat Intressebevakning. Fonden har beställt en utredning om de sociala organisationernas intressebevakning Minoritet inom minoriteten skriven och sammanställd av John Seppänen under övervakning av forskaren vid ÅA Siv Sandberg. Efter att ha snabbläst rapporten kommer jag här med några subjektiva synpunkter. De finlandssvenska sociala organisationerna omspänner ju bland annat föreningsverksamhet, serviceproduktion och intressebevakning. För en betraktare kan helheten te sig litet vansklig att greppa: Finns det en klar arbetsfördelning mellan aktörerna? Och vem skall stå för resurseringen stat och kommun, marknaden, RAY, allmännyttiga fonder? Den pigga och relativt nya tidningen SOS-Aktuellt är ett ambitiöst försök att samla den sociala sektorns aktörer bakom en gemensam tidingssatsning. Det senaste numret innehåller flera läsvärda artiklar, bl.a. redaktören Daniela Anderssons överraskande parallell mellan Ulf Sundqvist och Barack Obama, och Chrisse Långs reportage om krigsänkebarn. SOS-Aktuellt är ett steg i rätt riktning - nu gäller det att göra tidningen känd för en bredare läsekrets se Social inklusion kan definieras på många olika sätt; en enkel definition som jag gillar är att samhället är tillgängligt för alla. I bred bemärkelse innebär social inklusion att alla tillhör något medlemskap, delaktighet, omsorg, boende och varande. Inklusion är en process för att minska alla olika slag Foto: Pia Pettersson av diskriminering, oberoende av kön, social bakgrund, handikapp, etnicitet, språk, kultur och religion. För att få liv i debatten om de sociala organisationernas push framåt för ett tillgängligt samhälle, kommer jag här med några brasklappar till förslag: Åtgärd 1: Skapa ett gemensamt forum INKLUSION Vi behöver ett samarbetsforum för de finlandssvenska aktörerna inom det sociala området, i stil med Finlandssvenska kompetenscentret, Folkhälsan, Kårkulla, Svenska Handikappförbundet och diverse handikapporganisationer.vad har dessa gemensamt? Jo, skapandet av större INKLUSION på svenska i det finländska samhället, både gällande serviceproduktion och kompetensutveckling, förenings- och fritidsverksamhet, forskning och utredningsarbete. Just nu är läget det att alla har sina egna, mer eller mindre formella diskussionsorgan och forum. Orsakerna till detta känner jag inte till på djupet, men om nuläget upplevs splittrat, varför inte göra något åt saken? Krister Ståhlberg på Kulturfonden har formulerat liknande tankar i Mentora nr Grundidén är inte att klumpa ihop alla så att gröt och välling blandas - varje aktör har sin specifika profil och mission. INKLUSION handlar om att bilda gemensam front i intressebevakningsfrågor av social art, t.ex. lagberedningar, riksdagsmotioner, utlåtanden och medverkan i relevanta arbetsgrupper inom ministerierna. SAG-projektet lärde mig att de finansiella och personella resurserna är osymmetriska inom sociala sektorns svenska och tvåspråkiga organisationer. Vad sker om och när finanskrisen slår som hårdast offentliga sektorn sviktar, tipsmedlen minskar och behoven av social service ökar? Åtgärd 2: Stärk serviceproduktionen genom lokala partnerskap Ann-Marie Lindqvist har på uppdrag av FSKC (Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala mrådet) genomfört en intressant studie, Handikappservice i Svenskfinland en förundersökning. Som bäst förnyas ju handikappservicelagen, och från får gravt handikappade subjektiv rätt till att ha personliga assistenter. En av Lindqvists konklusioner gäller bättre samverkan mellan kommunen, serviceproducenterna och brukarna. Lindqvist citerar det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården, KASTE : I ett samhälle med solidariskt ansvar tar flera aktörer del i produktionen av service. Ambitionen är att bygga upp nya offentliga och privata partnerskap samt organisationspartnerskap inom produktionen av service. När det gäller partnerskap ser jag här en potentiell konkurrens mellan finlandssvenska serviceproducenter, t.ex. Folkhälsan och Kårkulla. Så borde det inte få vara tvärtom borde vi längs kusten skapa ett pärlband av lokala serviceenheter inom vård och omsorg på svenska. Men vem skall finansiera detta? Den stora utmaningen är kommunernas finansieringsförmåga, då finanskrisen minskar kommunernas skattemedel, och det uppstår stora hål i kommunernas kassor. Har vi något att lära oss av Danmark, där man under 2000-talet skapat sk. lokala partnerskap mellan offentlig och tredje sektor? Eller från Sverige, där begreppet social ekonomi slagit rot, och många grundar kooperativ med sociala mål? Framtiden ligger i partnerskapstänkandet ingen aktör klarar sig helt ensam. Åtgärd 3: Bredda den juridiska kompetensen Finlands Svenska Handikappförbund har tillsvidare ett juridiskt ombud, Ulrica Krook. Ombudet är enligt uppgift överbelupen med arbete; uppdrag i form av utredningar, kontaktskapande och remissutlåtanden. Ombudet är alltså ytterst värdefullt för organisationerna, men framtiden är osäker eftersom finansieringen efter RAY inte är helt klar. Personligen tror jag att vi här har en av de största utmaningarna inom den sociala sektorn på svenska alltför tunn juridisk kännedom. Lindqvists undersökning visade t.ex. att 18 av 20 förtroendevalda eller anställda ansåg att deras medlemmar inte får tillräcklig information om sina rättigheter. Vi borde egentligen ha tre juridiska ombud inom det sociala området på svenska ett, såsom nu för handikappsektorn, ett för äldreomsorgen och äldrefrågor, samt ett allmänt juridiskt ombud för den sociala sektorns övriga områden. Frågan diskuterades informellt på SSC:s strategiseminarium till Tallinn nyligen, och de diskuterande verksamhetsledarna pekade alla på alltför litet tid, bristande juridisk kompetens i ofta komplicerade frågor, och stora behov av juridisk information på fältet. Samma behov påtalade också SAG-projektet med Finansmininsteriet. Ett första steg kunde vara att ordna en kurs i juridik inom den sociala sektorn om kommunal, statlig och EU-lagstiftning. Detta kunde Kommunförbundet, FSKC eller SSC göra, gärna tillsammans. Men vem tar lyra på behoven av fler juridiska ombud, och var finns fyrken? Kunde fonderna bidra med startkapital, medan resten kunde finansieras genom att organisationerna köper dessa juridiska tjänster? Björn Wallén 4 5

4 Sommaren 2007 vidtog en tid av större osäkerhet på den globala finansmarknaden med början bland annat i den amerikanska bostadslånemarknaden och den 15 september 2008 gick den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers i konkurs. En finanskris spred sig snabbt över världen och drabbade under hösten även realekonomin. Finanskrisen hotar inte på kort sikt Foto: Sebastian Gripenberg De så kallade finlandssvenska fonderna och stiftelserna har liksom andra förvaltare av stora förmögenheter påverkats av den globala ekonomiska nedgången. Eftersom fonderna står för en betydande finansiering av den finlandssvenska kultur- och organisationsvärlden tog Mentora kontakt med Svenska Litteratursällskapets verkställande direktör Dag Wallgren, för att diskutera finanskrisens effekter. Svenska Litteratursällskapet (SLS) äger och förvaltar de fonder som ingår i Svenska Kulturfonden. Ur dessa fonders avkastning ställs årligen en summa till disposition för Svenska Kulturfondens organisation. Alla beslut om priser, stipendier och understöd ur Kulturfondens medel bereds och fattas av Kulturfondens egna organ. Har krisen redan påverkat SLS och Kulturfondens verksamhet? Vi arbetar med en finansieringsmodell som innebär att det finns en ganska lång eftersläpning mellan det att pengarna intjänas och det att pengarna används. Exempelvis finansieras år 2009 med inkomster som intjänades år 2008, vilka i sin tur i huvudsak baserar sig på bolagsvinster som genererades år Det finns med andra ord en viss fördröjning innan nedgången märks i intjäningen. Å andra sidan märks uppgången när den sedan kommer, likaså med en viss fördröjning. SLS har i förvaltningen av Kulturfonden förberett sig på detta genom att under de goda åren bilda buffertar. För oss har det hela tiden varit fullkomligt klart att efter goda år så kommer sämre år. Vår strävan är att vi med hjälp av dessa buffertar skall kunna bibehålla den summa SLS ställer till Kulturfonden disposition på ungefär samma nivå som år 2008, och det torde vi klara av under två till tre år. Har den ekonomiska situationen inverkat på Er placeringspolitik? SLS håller sig till samma placeringspolitik som tidigare. Denna politik grundar sig framförallt på ett mycket långt perspektiv. Vi ser att allmännyttiga stiftelser och fonder arbetar med ett mycket längre perspektiv än någon annan som sysslar med placeringsverksamhet; längre än privatpersoner och längre än pensionsfonder. Vi eftersträvar en hög totalavkastning och det betyder att vi har mycket aktier. Aktieplaceringar i produktiv verksamhet ger enligt all logik den bästa avkastningen. Variationen i avkastningen, både i direkt avkastning och i värdeförändring kan dock vara större än i andra placeringsalternativ, exempelvis ränteplaceringar eller fastighetsplaceringar. Därmed måste man, då man går in för denna politik, ha en stark med- 6 7

5 Populär pamflett om finanskrisen Foto: Pia Pettersson vetenhet om att man under goda år är tvungen att förbereda sig med tanke på sämre tider. Vi vill känna de bolag vi placerar i och vi undviker sådana konstruktioner där man inte intuitivt kan förstå sambandet till det underliggande värdet. Min personliga uppfattning är att en del av finanskrisen kan förklaras med att alltför mycket i ekonomin har styrts av alltför komplicerade instrument där det för placerarna varit dunkelt vad de egentligen har placerat i. Detta har vi inom SLS konsekvent undvikit och med det tänker vi fortsätta! Fäster ni Er aktivt vid dagliga fluktuationer i förmögenheten? Vi följer givetvis noggrant med, men det är inte den mest intressanta mätaren. Mycket viktigare för oss är hur mycket direkt avkastning som placeringarna genererar. Här finns ju ett samband; marknadsvärdet är en indikator på hur den direkta avkastningen kan tänkas utvecklas, förutsatt att aktiemarknaden har rätt. Vi följer noga med volatiliteten i förhållande till marknaden med tanke på huruvida vår riskposition på något sätt är avvikande. Det har den inte varit. De facto har vår avkastning varit något bättre än marknadens i snitt med något lägre risk. Har det skett förändringar i portföljen? Aktieplaceringarnas andel har minskat, men det har i huvudsak berott på att de har sjunkit i värde. Vi har inte sålt ut aktier i det rådande marknadsläget och vi har för avsikt att i något skede öka på aktieinnehavet. Ett lyckat arrangemang Wallgren framhåller att den summa som Kulturfonden delar ut inte behöver vara helt identisk med den summa som SLS för det året ställer till fondens disposition. Det är en ny situation och en svår situation, men inget säger att inte världen skulle återhämta sig. Kulturfonden uppgör sin egen budget på basis av vad vi ställer till förfogande, men de kan också flytta pengar från ett år till ett annat. Det är skäl att vara uppmärksam på skillnaden för att undvika missförstånd, säger Wallgren. Kulturfonden är ett mycket fungerande arrangemang. SLS fattar beslut om placeringsverksamheten och avgör hur mycket som ställs till Kulturfondens disposition, medan Kulturfondens utdelningsorganisation fattar alla beslut om bidrag och projekt. Om man med ena handen skulle arbeta för att intjäna pengar och med andra ansvara för att dela ut dem skulle situationen vara svårare. Finns det slutligen något man kan säga om framtiden? Krisen motsvarar de förväntningar vi har ansett falla inom det möjligas ramar. Det är en ny situation och en svår situation, men inget säger att inte världen skulle återhämta sig. Mest avgörande med tanke på nästa års utdelning är hur vi efter sommaren ser att läget utvecklas, får de offentliga stimulansåtgärderna de önskade effekterna? För tillfället meddelar bolagen att synligheten är noll och att det är svårt att prognostisera om framtiden, konstaterar Wallgren. Sebastian Gripenberg , Vet du vad begrepp såsom sub prime-lån, hedge-fonder och att blanka aktier betyder? Nähä. Men just dylika begrepp förekommer tämligen frekvent i dagstidningar och i övriga mediers finansanalyser. För att råda bot på finansvärldens fikonspråk, och reda ut finanskrisens förlopp, har tankesmedjan Lokus nyligen givit ut en pamflett skriven av finansexperter, men med hälsosam kritisk attityd och ambition att popularisera utan att bli populistisk. I boken Förtroendekris. Globala finanser Lyckohjul eller rysk rulett (Lokus 2009) träder finanskrisens stora och lilla berättelse fram. I samband med presskonferensen sade redaktören och initiativtagaren Nils Torvalds att denna pamflett är en unik kulturpolitisk händelse eftersom man måste gå bakåt ända till 1970-talet för att finna liknande ambitioner att ge ut stridsskrifter på svenska i Finland. Och tydligen har det funnits en social beställning en dylik pocket-pamflett; nästan alla finlandssvenska dagstidningar har refererat till innehållet, den första upplagan har gått åt som smör i solen, och nätversionen har flitigt laddats ned från I mina ögon är Förtoendekris skriven såpass strukturerat att pamfletten lämpar sig bra som studiematerial, t.ex. i en gymnasiekurs eller i en studiecirkel. Fem personer medverkar med olika infallsvinklar, som ändå konvergerar på ett intressant sätt. Jag skall här kort beröra de fem olika bidragen: redaktören Nils Torvalds har skrivit ingresskapitlet och, tillsammans med Kim Lindström, slutknorren. Vägen in i krisen beskrivs som resultatet av en lång spiral ökade risker i kreditgivningen, speciellt i USA. Torvalds, som vid denna tid jobbade over there som påläst utrikeskorrespondet för YLE, berättar initierat om avregleringar, svaga kontrollmekanismer och misslyckade försök att lösa ett socialpolitiskt problem, låginkomsttagares kreditbehov, med neoliberal finanspolitik. pensionerade VD:n för Kvevlax Sparbank, Sven-Erik Kjellman, bidrar med en ytterst intressant analys om föregående lama i Finland i början av 90-talet. Bankkrisen slog hårt mot Sparbankerna i Finland (Scab) utom för de sparbanker som höll sig utanför fusionsivrare och riskspekulanter. placeraren och konsulten Kim Lindström har ett 40-årigt perspektiv på skeenden i finansvärlden. Hans logiska resonemang om börskrasch och bankfallisemang pekar mot vidden och djupet på den aktuella krisen: Aldrig tidigare har vi upplevt tvångsrealisationer av ens tillnärmelsevis samma omfattning. ex-revisorn, ledarskapskonsulten Susanne Stenfors berör en ofta förbisedd sida av finanskrisen girighet och dåligt ledarskap: I finansvärlden kommer det alltid att finnas in novatörer som försöker utnyttja kryphål och hitta på kreativa lösningar för att få större vinster. Stenfors efterlyser etiskt ledarskap i kombination med god förvaltning. I slutpläderingen beskrivs marknadernas totala beroende av det som långt saknas idag förtroende. Och..förutsättningen för att skapa allt det här mångfacetterade förtroendet är den öppna diskussionen det fria ordet. Därför skrev vi den här pamfletten. Vad betyder alltså sub prime-lån, hedge-fonder och att blanka aktier? Det tänker jag inte servera färdigtuggat, läs pamfletten så får du svar! Björn Wallén Pamfletten kan beställas GRATIS från SFV:s kansli: Tankesmedjan Lokus c/o Svenska folkskolans vänner PB Helsingfors eller laddas ned i pdf-format på webbsidan 8 9

6 Internet is socialt Internet kryllar av sidor som Facebook, Myspace, Livejournal, X3M community och så många fler. Jag tror inte att någon kan ha missat det faktum, och om någon har det så måste den personen ha levat under en sten de senaste åren. Internet blir större och större hela tiden och det föds fler och fler sociala nätverk där man kan träffa nya människor från alla delar av världen, om man så vill. Och vem vill inte det? Alla vi människor är sociala varelser och vi har behov av att ha en folkgrupp runt omkring oss, en så kallad flock. Eftersom fler och fler söker sig till Internet finns det större chans att hitta personer som har likadana intressen som en själv. Nuförtiden är det inte lika stor sak att vara populär i verkliga livet som det alltid varit. Det är mycket coolare om du är stor på Internet och känd över hela världen. Det populäraste sociala nätverket på Internet nuförtiden måste vara Facebook. I januari 2009 hade Facebook över 160 miljoner medlemmar över hela världen. På Facebook kan man själv bestämma om man vill ha sin profil så att alla ser den eller om man bara vill att sina vänner skall se den. Det ger en viss säkerhet och kontroll över vem som kan se det man skriver på sin profil. Facebook är ett väldigt bra sätt att få sin åsikt hörd. Man kan till exempel skapa en grupp som alla kan bli medlemmar i, om de har samma åsikt som du. För att ta ett exempel så skapades en grupp på Facebook för dem som inte tyckte om att det stod is efter ens namn i statusuppdateringslådan (Sven is...). Detta skapade ett problem för icke-engelskatalande personer som inte ville skriva sin status på engelska (Sven is kokar spagetti.). Till slut lyssnade Facebook på alla de personer som var missnöjda och i november 2007 fick gruppen sin vilja igenom och ordet togs bort. Det är lite samma som när en grupp människor protesterar över någonting på gatorna, men nuförtiden behöver man inte längre gå och frysa på gatorna utan man bara öppnar Facebook och skapar en grupp medan man sitter bakom sin datorskärm med en varm kopp kaffe. Fler och fler människor börjar använda Internet som ett sätt att få sin röst hörd och det är ett mycket bra sätt, speciellt om man är tillbakadragen eller blyg. Man behöver inte stå framför en grupp människor och tala för sin idé eller åsikt eftersom man har datorskärmen som skydd. En skyddsmur man kan gömma sig bakom. För dessa individer är Facebook och andra sociala nätverk en guds gåva eftersom de ger dem en möjlighet att lära känna personer utan att egentligen behöva träffa dem. Och dessutom så är det mycket lättare att träffa en person IRL (In Real Life) när man först träffat den på Internet eftersom man redan känner personen. Dock så skall man vara lite försiktig när man första gången skall träffa någon som man lärt känna via Internet. Det bästa är om man inte går och träffar någon ensam utan tar med någon, till exempel någon förälder. Dessutom skall man alltid träffas på ett öppet ställe där det finns andra människor. För tyvärr så finns det personer på Internet som säger sig vara något annat än vad de egentligen är. Men bara för att det finns socialt missanpassade personer på Internet som kan vara farliga för en betyder det inte att alla blyga individer som hellre sitter bakom en datorskärm än är ute i den riktiga världen är farliga. Världen är inte svart och vit, det finns även gråa toner. Om man vill träffa och lära känna finlandssvenskar så är Radio X3Ms community ett bra ställe att börja på. X3Ms community är Svenskfinlands största community. Där kan man skriva dagbok, chatta med andra människor, kommentera nyheter och lära känna folk. Den 23 Januari 2008 fanns det medlemmar. Livejournal är egentligen en dagbok på Internet. Man kan själv bestämma om man vill skriva inlägget publikt eller om man vill ha det friends only och då kan bara de som du lagt till din vänlista läsa inlägget. Man kan även skapa olika grupper och bestämma vilken grupp som kan läsa vilket inlägg. På Livejournal kan man även skapa olika communitys för olika intressen, och då kan man via dem lära känna personer som har samma intressen som man själv. Myspace var det populäraste sociala nätverket i USA, men i april 2008 så åkte Facebook förbi. Myspace är ett bra sätt för unga och okända musikaliska unga att nå ut till folk för att det går väldigt enkelt att ladda upp egna låtar på sidan. Det är inte ovanligt att ett skivbolag hittar en bra artist via Myspace och denna får ett skivkontrakt. Bli inte överraskad om du en dag får en vänförfrågan av din mamma på Facebook. Bloggen, den offentliga dagboken. Bloggandet är även ett fenomen som exploderat under de senaste åren. Politiker skaffar blogg på Internet för att nå ut till människor och berätta sina åsikter om saker och ting. Men det är inte bara kändisar och politiker som har bloggar nuförtiden utan vem som helst kan skaffa en blogg och använda den som ett sätt att hålla sina vänner uppdaterade om vad som händer i ens liv. Då behöver man inte upprepa samma sak åt alla vänner eftersom de redan har läst det. Man kan antingen ha den som en dagbok av något slag eller sedan blogga om ett visst ämne. Det finns modebloggar, fotobloggar, matbloggar, politikbloggar och en massa mer. Bloggar blir även ett sorts socialt nätverk eftersom man börjar följa andra bloggar som man tycker om och så lär man känna personer som skriver bloggar. Man har ju någonting gemensamt, man tycker om att skriva. Det finns även de som är mycket sociala, tycker om att prata med människor och har ett intresse i filmandet då kan de börja med att vlogging (en förkortning av videoblogging alltså videobloggande.). Det kan man till exempel göra på Youtube. Vlogging blir hela tiden populärare. De finns massor av personer som har en massa prenumeranter som troligen följer deras vloggar entusiastiskt. Om man är väldigt duktig så finns det möjlighet att kunna tjäna pengar på det. Idéen med videobloggande är ju i stort sätt samma som med vanliga skriftliga bloggar utom att de sköts genom att prata inför en kamera istället för att skriva det i en blogg. Detta har öppnat en helt ny värld där det snart inte alls är konstigt att någon plötsligt tar fram en kamera och börjar prata till den mitt på gatan. Dock är detta lite mer vanligt i USA och andra engelsktalande länder, men kanske även detta kommer till vårt lilla land i något skede, så som allt annat. Man söker inte bara vänner utan det finns även de som söker förhållanden på Internet. Långdistansförhållanden är inte alls ovanliga och det att man har en pojkvän/flickvän som man träffat via sociala nätverk på Internet blir allt vanligare hela tiden. När fler och fler börjar sitta framför en dator dagarna i enda så finns det fler att träffa via Internet. Det är inte bara unga som använder Facebook eller andra sociala nätverk. Det finns personer i alla olika åldrar. Bli inte överraskad om du en dag får en vänförfrågan av din mamma på Facebook. Emma Forss praktikant, ungdomsverkstaden SVEPS 10 11

7 Andra generationens ekonomiskt utslagna Med stora förvånade ögon ser hon på mig som om hon inte riktigt själv tror att hon verkligen hört det jag just sagt. Jo, jag sade att jag tycker om att betala räkningar. Det är faktiskt riktigt roligt. Jag syftar förstås på den månatliga proceduren när det jag inhandlat, åtnjutit, förbrukat och upplevt ska ersättas med hjälp av förvärvsinkomsten. Det här är en främmande värld för henne som jag just då samtalar med och jag förväntar mig inte heller att hon i detalj ska förstå den tillfredställelse det kan ge - det faktum att man klarar av att betala sina räkningar. Alla kan ju inte det och även för mig personligen slog den förra lågkonjunkturen i detta land ett hårt slag mot min egen och min familjs ekonomi. Jag hoppas innerligt att jag slipper befinna mig i den situationen igen, att inte själv kunna betala mina räkningar. Vi kan kalla henne Mia, men hon heter inte så, den unga dam jag just denna förmiddag sitter och sorterar ovälkommen post tillsammans med. Högen av vita oöppnade kuvert är ansenlig och med förvånansvärd beslutsamhet öppnar hon dem ett efter ett. Vore jag i hennes situation hade ångesten redan i ett tidigt skede lagt sig som ett grått täcke över humöret, för inuti varje oöppnat kuvert döljer sig en ny skuld, ett nytt krav på en ny återbetalning. Pengar hon inte har. Pengar hon just nu inte heller riktigt klarar av att införtjäna eftersom livet runtomkring är ett sådant kaos att en anställning med hygglig lön ännu känns rätt långt borta. Förbannade pika-vippin! Det handlar alltså om vip-lån. Mindre summor pengar du kan låna via ett enkelt sms från din mobiltelefon och fem minuter senare har du pengarna på ditt bankkonto. Pengar enkla att låna, enkla att använda och att i ett nafs göra sig av med. De enskilda små lånen känns nästan inte alls innan de en längre tid samlats på hög och indrivningsfirman kontaktats och kanske också tingsrätten. Den snabba tillfredsställelsen vi idag kräver är en verklig lyxfälla. Har du inte kontanter på fickan kan du beställa pizza via din telefon, räkningen kommer senare. Småpengar kan tyckas, javisst, men då lånegivaren knappt bekymrar sig om att kontrollera låntagarens kreditsituation finns ingen annan än du själv som kan avgöra hur många pizzor du har råd med. Pizzor eller mobiltelefoner, kameror, stereoanläggningar, märkeskläder, rockkonserter, partyn... Även om din ekonomi inte tillåter några som helst utsvävningar vill du ha det som andra har och hänga med i det som andra gör. Så resonerar de flesta ungdomar. Pengar är något man endera har eller inte har. För en del av de ungdomar jag genom mitt jobb kommer i kontakt med är detta att ha pengar inte nödvändigtvis detsamma som att man förtjänat dem genom hederligt arbete, ändå är det endast en liten bråkdel som skaffar sig medel genom kriminell verksamhet. Istället lånar man av varandra eller av släktingar och skuldsätter sig genom vip-lån, utöver de bidrag man lyfter som arbetssökande, studerande eller utkomststödstagare hos socialen. De band som bildas kompisar emellan där den ena alltid är skyldig den andra något och vice versa är allt annat än sunda. En dålig kompis blir således den som inte klarar av att återbetala det han eller hon är skyldig någon annan. En sådan skuld kan sedan inkrävas på många andra sätt än genom kontanter. Ibland handlar det om sex, andra gånger om tillgång till någon förälders medicinskåp... Nå, varför väljer man då inte att bege sig ut i arbetslivet istället? Regelbundet få sin lön på kontot och göra sig av med eventuella vip-lån etc.? Jo, det kanske man gör om det inom ens familj finns, eller funnits, förebilder som försörjt sig själva genom att gå till befintlig arbetsplats och där utföra de sysslor som förväntats av en. De ungdomar, vars föräldrar slogs ut av recessionen under tidigt nittiotal, utgör idag en betydande del av vår tids unga vuxna. Bland dem finns individer vars föräldrar aldrig någonsin återhämtat sig varken ekonomiskt eller socialt och därmed är risken överhängande att barnen i sin tur blir det vi kallar andra generationens bidragstagare. I värsta fall blir då den kompetens som värderas högst inom familjen huruvida man långsiktigt lyckas parera förväntningarna på aktivitet i förhållande till arbetsmarknaden med det ekonomiska stöd som erbjuds - och bör erbjudas - varje medborgare i en tillfällig ekonomisk krissituation. Att vara bidragstagare är något man behärskar till fullo, medan arbetsmarknaden ter sig som en både främmande och skrämmande arena. Samtidigt blir det ekonomiska stöd stat och kommun erbjuder, istället för en tillfällig resurs tänkt som en kortsiktlig nödlösning, ens enda kontinuerliga inkomst under årtionden. Pappa, vad får jag om jag hämtar in några korgar ved till kakelugnen? frågar min elvaårige son samma kväll. De båda herrarna rådgör ett tag och kommer slutligen fram till storleken på den ersättning arbetsinsatsen kunde tänkas vara värd. Jag anser att en hel del av hushållsarbetet hemma ska skötas gemensamt, men ibland tror jag det är nödvändigt att ta de små tillfällena iakt när ekonomisk fostran kan ges. Och nej, någon sedvanlig veckopeng som utbetalas per automatik har aldrig förekommit hos oss. Inte har barnet hittills lidit någon ekonomisk nöd trots det! Annika Paananen-Bergvik socialhandledare, Resurscentret Föregångarna Foto: Annika Paananen-Bergvik 12 13

8 Kom igen nu Finska staten och Ålands landskapsregering, inse nyttan av vad den tredje sektorn kan ge. Ålands föreningar får Jackpott från PAF 2009 Trots att allt som gäller de statliga finanserna till Åland skärs ner massor så får föreningarna mera pengar än någonsin av guldkalven PAF. Underskottet i landskapets budget för 2009 ligger beräknat på ca 30 miljoner euro. Den klumpsumma som väntas från riket är märkbart minskad och finansministeriet har ännu inte gett slutgiltiga besked för vad som komma skall fast året redan avverkat två av sina 12 månader. Dåliga stadsfinanser heter det officiellt, men inte tror jag veckopengen från riket höjs något extra då de i finska ögon sett bändiga ålänningarna för en gångs skull kräver något, jämte statsmakten! Vi kräver talerätt i EU och vi envisas med att PAF skall få fortsätta erbjuda internetspel för alla finska medborgare. Den som går in på PAF:s internetsida ser att väldigt många av vinnarna bor i fastlandet vilket förmodligen bara är en tillfällighet, men lite kul samtidigt. De spelande finländarna vill nog säkert fortsätta använda en av de internationellt sett kanske spelvänligaste webbcasinon som finns. Tack vare stora inkomster via PAF lever föreningarna bättre år på Åland just nu än någonsin och kunde leva hur lyxigt som helst, men inte bara föreningslivet skall ha del av pafkakan. Åren tjänade finska staten storkovan på att ge ut åländska frimärken. År 1991 tog landskapet över försäljningen och tillverkningen/utformningen, inkomsterna har sedan dess minskat generellt från frimärksförsäljningen. Det som tidigare var en större del av budgeten för posten Åland, har blivit något mindre betydlig. Jag gissar att det blir tvärtom den här gången om den finska staten sänder PAF utanför sina gränser så går nog spelarna till nya internationella webbsidor. Och därmed förlorar Finland även de skatteintäkter PAF:s verksamhet ger Finland just nu! Men inte kan man väl begära sådant logiskt tänkande från någon då prestige och närmast envishet verkar råda i frågan?! All föreningsverksamhet får inte PAF-stöd. Ålands bildningsförbund och andra föreningar och förbund vars verksamhet finansieras under eget moment i landskapsbudgeten, får inte söka PAF-pengar utan får snällt vända sig till EUprojekt, där alla som söker långtifrån beviljas projektbidrag. Eller ett säkrare kort, de finlandsvenska fonderna. Som ordförande och samtidigt ideellt arbetande verksamhetsledare, som åren byggde upp Ålands bildningsförbund ÅBF, kan jag säga att inte ens år 2009 går det ihop utan fondstöd från fastlandet. Detta trots att våra anslag ökat från euro år 2004 till euro Att det statliga åländska stödet ökat i dessa tider måste ses som ett av världens underverk, det 8de, då allting annat under budgetmomenten i LR:s budget skärs ner, minst med 2 % i alla fall och övriga mera. Jag kan inget annat än att ödmjukt tolka vår ökning som att den fria bildningen fått anhängare i maktleden, som inser vikten av den tredje sektorns existens. ÅBF delade i fjol ut euro direkt vidare av de vi fick från Landsbygdsriksdagen LR till våra medlemmars verksamhet i ekonomiskt stöd. Samt studiecirkelstöd och för allmänna föreläsningar. De LR investerade i ÅBF i fjol kanske var den bästa investeringen någonsin? Det gav ca h undervisning för ca 550 olika ålänningar och via ÅBF:s verksamhet inköptes det tjänster, hotellrum m.m. i landskapet för över euro samt skapades flera, korta men dock, arbetstillfällen. Hade inte de fastländska fonderna bidragit med ca i direkta bidrag inbetalda på kontot och ca till för Landsbygdsriksdagen genom att agera faktureringsadress, hade inte ens en person kunnat vara anställd som nu och utföra allt detta. Vad jag vill säga, kombinationen av många bäckar små gör föreningen/förbunden levande. Jag har räknat ut att närmare 30 % av min arbetstid berör jakten på pengar. Allt från förfrågan och ansökan till redovisning och uppföljning. Den dag myndigheterna inser styrkan i föreningarna och förbunden och återtar rollen som huvudfinansiärer så kommer utvecklingen att ta fart. Jag har alltid jämfört, och kommer alltid att jämföra, inköpet av ett enda jaktplan för 100 miljoner dollar med vad de pengarna skulle göra för Finlands föreningar. Jo, jag är för försvaret av hela Finland och jag är för inköpen av det försvaret behöver, men ett jaktplan mera eller mindre? Kom igen nu Finska staten och Ålands landskapsregering, inse nyttan av vad den tredje sektorn kan ge. Ge den tredje sektorn skäligt med pengar, spela inte svälta räv med den enda riktigt styrkan, den fria viljan. Mikael Erickson Fyrkfilosoferande föreningsmänniska på Åland

9 Hur skall ett projekt vara för att få bidrag? Det är svårt att sätta en mall för hur Det Perfekta Projektet ser ut. Faktorer som påverkar är vem som söker bidrag, från vem och när. Hur går man till väga då man vill skriva en attraktiv ansökan? Och hur vet man vem man kan ansöka om medel av? FYRK fungerar som en vägvisare. Fyrk finns? Som nyanställd på Svenska studiecentralen 2002 landade det en hög arbetsuppdrag på mitt bord, varav ett handlade om att skriva en projektansökan och göra upp en budget för samma ändamål. Det var en utmaning, som senare blev en del av vardagen. Var än du rör dig i organisationsvärlden idag, kommer det i något skede på tal. Har ni redan fått besked, när kan vi gå vidare med våra planer, hur är det med redovisningar och så vidare. Det alla talar om är fyrken. Penningar. Slantar. Sedlar. Mynt. Kosing. Cash. Stålar. Pekunier. Helt enkelt pengar. Ytligt? Eventuellt men samtidigt en förutsättning för att kunna bedriva den verksamhet man erbjuder och står för. Det var år 2003 då Föreningen Luckan r.f. i Helsingfors med Greta Storlund i spetsen, insåg att det behövs en gemensam satsning på information om alla dessa stipendier och understöd som finns till vårt förfogande. Resultatet blev en elektronisk databas på svenska vid namnet FYRK, som också är namnet på ett mynt från 1400-talet. Stipendiedjungeln är fortfarande djup och tät, men med hjälp av FYRK, kan man få hjälp med att orientera sig fram. Trots FYRK, får Luckans personal kontinuerligt förfrågningar om stipendier och framförallt ansökningsförfarandet. Kunderna efterlyser personlig handledning i ansökningsskrivandet, som verkligen kan klassas som en konstform i sig. Det många går och grubblar på är, hur skriva en bra ansökan för att kunna finansiera sina idéer. FYRK riktar sig till enskilda personer, föreningar och samfund, läroanstalter, kulturinstitutioner m.fl. FYRK ger infor- mation om ca 160 privata fonder och stiftelser (i huvudsak de svenska i Finland), statliga stipendier och understöd, nordiska stödformer och EU-finansiering. Du kan göra sökningar enligt målgrupp (sökande), ansökningstid och verksamhetsområde (som understöd söks för). FYRK har utarbetats av Luckan i Helsingfors med finansiering från Svenska Kulturfonden. På Luckan idag, är det Karl Norrbom, som bär huvudansvaret över webbtjänsten. Varför FYRK? - En föregångare till FYRK var Svenska kulturfondens tryckta broschyr, som gavs ut årligen fram tills Eftersom tekniken tillät förnyelse och behovet av snabbare uppdateringar av posterna än årligen behövdes initierade Greta Storlund idén att Luckan i Helsingfors skulle skapa en databas över alla de fonder och stiftelser i Finland som riktas främst mot den svenskspråkiga befolkningen - något som inte funnits tidigare. Hur många besökare har FYRK per år? - Omkring besöker FYRK per år. Hur skulle du vilja utveckla tjänsten? - Under våren 2009 får FYRK ett nytt ansikte, samt en administrationsuppdatering som gör det lättare för administratörer och användare att hitta i katalogen. Besök FYRK på adressen: Text och foto: Frida Westerback Tips för dig som skriver ansökningar Målsättningar kan ibland vara svåra att formulera, dock är det viktigt att reservera tid för dessa eftersom de utgör en avgörande del av projektverksamhet och är ofta ansökningars centrala och kanske viktigaste del. SMART-formeln kan vara till hjälp, då man planerar ett nytt projekt. Alla mål måste inte uppfylla Smart-formeln, men den kan användas som ett mätinstrument. SMART en formel för målformulering Specifikt. Inget babbel eller flum, utan rakt på sak. Mätbart. Om målet är ett resultat vi vill uppnå, måste man kunna mäta det. Då blir en formulering som att stärka ungas självförtroende för otydligt, det går inte att mäta. Accepterat. Målen bör ligga i linje med bidragsgivarens och den egna organisationens mål. För er organisations del blir det lättare att genomföra om aktiva medlemmar, styrelseledamöter och övrig personal delar projektets visioner. Realistiskt. Det skall vara möjligt att uppnå. Tidsbestämt/Tillstånd. Ange alltid ett datum då målen skall vara uppfyllda. Den 6 juni har tio personer varit på utbyte i Belgrad istället för vi kommer att genomföra ett utbyte under projektets gång. (En utvidgad version är SMARTA där det sista A:et står för att målen skall vara Avgränsade)

10 Bloggloggen Lena Hammarbäck SSC-nytt Tema: finanskris Finanskrisen visualiserad Kursdag om Nya sociala media Nya sociala media (Facebook, Skype, Google etc.) behandlas ur ett pedagogiskt perspektiv på en kursdag fredag 24.4 kl på SSC, Nylandsgatan 17. Kursledare är filosofen Kim Wikström som ger tips, idéer och praktiska exempel. Kursavgift 25 euro inkl. kaffe, max 12 deltagare. Anmälningar till Kursdagen hålls även i Vasa i maj månad - kontakta SSC:s regionkansli i Österbotten. Bloggen wallstats.com kommentarer och beskriver aktuella händelser och fenomen visuellt. Islands öde Få länders ekonomi är lika kaotiska som Islands, skriver Erkki Tuomioja på sin blogg. Krisen hotar Europa Medborgarforum om klimatfrågor SSC arrangerar i samarbete med Gröna Bildningsförbundet/VISIO och Pohjola-Norden ett tvåspråkigt klimatforum, Inför Köpenhamn - Finlands och Nordens ansvar tisdag 28.4 kl på Pikku Parlamentti i Helsingfors. Inledare bl.a. miljöminister Paula Lehtomäki. Anmälningar till VISIO, Webbstrategi för organisationer Webbstrategi för organisationer arrangeras onsdag 6.5 kl. 13 i SFV-salen, Nylandsgatan 17 D. Medverkande bl.a. Kim Wikström och Kulturhuset. Med enbart en statisk webbsida kommer man inte mera så långt. Lär dig komponenter för webbstrategiutveckling! Kursen är avgiftsfri. Anmälningar till Daniel Korski skriver på European Council on Foreign Relations blogg att finanskrisen sätter solidariteten mellan EUländerna på prov och till och med kan hota hela det europeiska projektet. eu_foreign_policy_korski/ Finns det hopp? Carl Bildt kommenterar kort aktuella ekonomiska siffror på sin blogg Alla dessa dagar. Foto: Pia Pettersson Konstruktiva konflikter Ett seminarium med psykologen och organisationskonsulten Lena Hammarbäck om hur du, din chef och dina arbetskamrater kan hantera konflikter på arbetet. Dåliga kontakter med chefer och arbetskamrater är en stor stressfaktor i arbetslivet. Olösta konflikter gör att vi tappar energi och entusiasm, håller tillbaka idéer och information. Konflikter blir lättare att hantera om vi lär oss förstå hur de uppstår och varför. Då försvinner också rädslan för vad konflikten kan föra med sig. Vilken strategi har du? Kan konflikter vara konstruktiva? Kan man lösa konflikter så att alla parter känner sig som vinnare? 29.9 i Åbo, 30.9 i Helsingfors och 1.10 i Vasa. Ur innehållet: Hur kan konflikter förstås? När bråkar vi på arbetet och om vad? Vad är en konstruktiv konflikt- när blir konflikten destruktiv? Användbara verktyg och strategier för konflikthantering. Konstruktiva sätt att förebygga destruktiva konflikter. Om Lena Hammarbäck Lena Hammarbäck är utbildad psykolog och organisationskonsult. Hon arbetar med organisations, ledar- och grupputveckling, psykosociala arbetsmiljöfrågor samt problem och krishantering. Hon har även skrivit utbildningsmaterial och artiklar om arbetslivets frågor

11 Kolumnen Konkreta projekt får pengar När jag nu som glad pensionär ser tillbaka på min aktiva arbetsperiod som teaterkonsult på Finlands Svenska Ungdomsförbund, kan jag konstatera hur mycket och hur många fina minnen mitt arbete gav mig. Jag tänker inte med tacksamhet enbart på alla personkontakter jag knutit i vårt eget land under åren, utan jag tänker också på alla mina nordiska kontakter som jag knutit under mina många resor. Resorna har anknutit till mitt jobb inom amatörteatern och dem har jag kunnat göra med bidrag från våra finlandssvenska fonder. Många av resorna har gått till internationella amatörteaterfestivaler. Detta har jag ansett mycket viktigt, eftersom man på så vis kan kolla upp trenden för scenkonsten på amatörscener. Detta har tydligen även beslutsfattarna inom fondernas utdelning ansett, eftersom jag inte kan påminna mig om ett negativt svar. Det som är viktigt är att komma ihåg är att söka i god tid. Jag råkade en gång ut för att det positiva svaret kom för sent, men då kunde jag se framåt och fick tillstånd att överföra bidraget till ett senare teaterevenemang. Vad jag minns, blev denna ansökan inlämnad för nära sommaren och semestertider. Förutom till amatörteaterfestivaler, fick jag bidrag till resor där jag planerat in flere teaterföreställningar på professionella scener. Även här ansåg jag det gagna mitt jobb, genom att med läsglasögon på se aktivt, ta lärdom och intryck samt eventuellt hitta något nytt man kunde föra med sig hem. Man skall komma ihåg att man lär sig av allting, man kan inse att något är bra, men en lika stor lärdom kan man ta av att så här skall det inte göras. De fonder jag sökte från är de vi alla känner till: Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och Svenska Folkskolans Vänner. Det finns säkert många andra man kan söka från, till exempel bilaterala fonder för samarbete mellan de nordiska länderna. Med goda motiveringar kan man nog lyckas. Det viktiga är att ha ett bra konkret projekt, förbereda det väl, ta reda på alla fakta om det eventuella evenemanget. De flesta blanketter kan man numera hitta på nätet. Se till att ha bilagor som upplyser om evenemanget. Kom också ihåg att göra en bra rapport, det uppskattas och noteras. Sålunda kan man komma igen med nya ansökningar till kommande projekt. Jag vill uppmana alla att resa ut i Norden, i Europa och till andra kontingenter för att ta lärdom och hämta nya erfarenheter, nya vinklingar och friska vindar till vårt finlandssvenska kulturliv. Carola Selenius 20

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010 Föreningsnytt Februari 2010 PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet Uppsala föreningsråd Svartbäcksgatan 58 753 33 Uppsala Telefon: 018 14 49 14 E-post: info@uppsalaforeningsrad.se Hemsida:

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Grundläggande information

Grundläggande information Grundläggande information Att fylla i en ansökningsblankett Du måste fylla i alla fält i blanketten för att komma vidare till nästa sida. Ansökningen för Modulen stöd till nätverk: kortvarigt nätverksstöd

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

Skolfredsnytt. Skolfred - samarbete för trygghet och hälsa i skolan. Folkhälsan på Åland r.f., Rädda Barnen på Åland r.f. och Ålands polismyndighet

Skolfredsnytt. Skolfred - samarbete för trygghet och hälsa i skolan. Folkhälsan på Åland r.f., Rädda Barnen på Åland r.f. och Ålands polismyndighet N Y H E T S B R E V 3 / 2 0 1 5 Skolfredsnytt Skolfred - samarbete för trygghet och hälsa i skolan Folkhälsan på Åland r.f., Rädda Barnen på Åland r.f. och Ålands polismyndighet Skolfredsutlysningen för

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 1. ALLMÄNT Arbetsgruppen fyllde sin uppgift att utveckla och bevara invandrarnas intresse för svenskan och den

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

SPF:s IT enkät hösten 2010

SPF:s IT enkät hösten 2010 SPF:s IT enkät hösten 2010 Denna enkät strävar till att kartlägga kunskaperna, intresset och behovet av IT-skolning och resurser inom Svenska pensionärsförbundets (http://www.spfpension.fi) medlemmar och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Arvsfonden stödjer goda idéer

Arvsfonden stödjer goda idéer Arvsfonden stödjer goda idéer Människor är möjligheter! Det finns många eldsjälar och innovatörer i vårt avlånga land. En del kan förverkliga sina visioner i näringslivet och andra inom offentlig sektor.

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

fyrk.luckan.fi - sökmotor speciellt för fonder med finlandssvensk inriktning saatiopalvelu.fi - sökmotor speciellt för fonder med finsk inriktning

fyrk.luckan.fi - sökmotor speciellt för fonder med finlandssvensk inriktning saatiopalvelu.fi - sökmotor speciellt för fonder med finsk inriktning 1 ANSÖKNINGS och IDÈKLINIK - FOND INFO Beroende på din idé, ditt projekt och dess inriktning finns det många fonder att ansöka om bidrag från. Följande aspekter avgör långt om din ansökan passar in i fondens

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre

Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre separata delar på fem olika företag. Dessa tre delar har jag

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Guide för ansökan om.fi-domännamn

Guide för ansökan om.fi-domännamn Guide för ansökan om.fi-domännamn Varje finländare kan lägga upp webbsidor vare sig det handlar om ett företag, ett innebandylag, en syförening eller en privatperson. Till internets grundläggande rättigheter

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Economista TA MAKTEN ÖVER DIN EKONOMI FÅ ETT ROLIGARE LIV

Economista TA MAKTEN ÖVER DIN EKONOMI FÅ ETT ROLIGARE LIV Economista TA MAKTEN ÖVER DIN EKONOMI FÅ ETT ROLIGARE LIV Pingis Hadenius Chefredaktör Passion for Business, Red Tee och ELLE PULS Redaktörskap inom ELLE och ELLE Lyx Flera år inom kosmetikabranschen som

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Drömdeg För dig som är coach

Drömdeg För dig som är coach Drömdeg För dig som är coach innehåll Vad är Drömdeg? 3 Vad är min uppgift som Drömdegscoach? 3 Hur ansöker man om Drömdeg? 4 Att göra en projektplan 4 Att göra en tidsplan 5 Att göra en budget 6 Att redovisa

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer