Utvärdering av projektet Växtkraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av projektet Växtkraft"

Transkript

1 Utvärdering av projektet Växtkraft Lena Waldau Instititutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bhs, Högskolan i Borås, Bakgrund Folkbiblioteken i de tre gästrikekommunerna Sandviken, Ockelbo och Hofors, deltog bland många andra folkbibliotek i det landsomfattande projektet Folkbibliotek och vuxnas lärande (Vuxbib). Ett glädjande resultat av Vuxbib var att samarbetet mellan de tre kommunernas folkbibliotek ökat, men en besvikelse var att de inte lyckats finna några fungerande former för samverkan med högskolebibliotek. När så Högskolan i Gävle 2005 beslöt inrätta ett yrkeshögskoleprogram till trädgårdsmästare med inriktning mot hälsa och design (TMP) i samarbete med, och förlagt till, Wij Trädgårdar i Ockelbo, tog de tre folkbiblioteken chansen att ansöka om medel hos Kulturrådet för ett tvåårigt projekt (Växtkraft) i vilket TMP skulle användas som fall för att utveckla en generell modell kring hur biblioteks- och informationsstöd ska utformas vid utlokalisering av högskoleutbildningar. Det övergripande syftet var att fortsätta det arbete som startat i Vuxbib med att utveckla folkbibliotekens stöd till vuxnas lärande, och därigenom stärka den professionella identiteten. Att stärka samarbetet sinsemellan hade Vuxbib visat vara en framgångsrik metod, varför ökad samverkan var ytterligare en ambition för Växtkraft. Kulturrådet beviljade pengar till detta projekt för åren Resultatet av projekt Växtkraft kan övergripande beskrivas på två sätt beroende på perspektiv, dels ett allmängiltigt och mer principiellt perspektiv, dels ett praktiskt och lokalt: 1. Växtkraft har i huvudsak bekräftat folkbiblioteksgemensamma erfarenheter dragna i Vuxbib, tyvärr flera av dem negativa: Folkbibliotekarier har svårt att väcka intresse hos högskolebibliotekarier för samarbete. Växtkrafts projektägare trodde att de, inom ramen för Vuxbib, skulle närma sig högskolebibliotek mer än de lyckades göra. I Folkbildning och vuxnas lärande beskrivs högskolebibliotek som förhållandevis målrationella (Gärdén et al., s. 102); Växtkrafts deltagare kallar dem introverta. Det är folkbiblioteken som önskar samarbeta och tar initiativ till sådant, och som besöker högskolebiblioteken. Det omvända inträffar tydligtvis inte 1. Det verkar omöjligt för folkbibliotek att få högskolor att betala för den del av informationssökningsstödet till högskolestuderande, som folkbiblioteken ger. Folkbibliotekarier får inte access till de databaser för vetenskapliga tidskrifter som högskolebiblioteken prenumererar på för sina studenter, och har därför inte kunnat bekanta sig med dessa när en student ber om hjälp på folkbiblioteket. Genom att studenten loggar in med sitt lösenord kan folkbibliotekarien ändå hjälpa studenten att söka i baserna. Det är oerhört betydelsefullt för projektledare att få engagerat stöd från bidragsgivaren Kulturrådet; Växtkrafts projektägare har känt sig övergivna. De har också saknat den medlande, eller förmedlande, roll som Bibliotekshögskolan, genom sitt kulturrådsprojekt var tänkt att spela, men som vi inte lyckats med. 2 1 Även om det finns undantag. Se exempelvis Pilerot (2003) som berättar om ett samarbete mellan folk- och högskolebibliotek som initierats av högskolebiblioteket. 2 Se förklaring i Inledning. Bibliotekshögskolans projekt skulle bland annat ägnas åt lärande samtal, vilka möjligen kunnat spela en (för)medlande roll i Växtkraft. 1

2 2. Bilden blir annorlunda, och avsevärt mer positiv, om vi ser Växtkraft ur ett praktiskt och lokalt perspektiv: Samarbetet mellan de tre folkbiblioteken och Högskolan i Gävle inklusive dess högskolebibliotek har förbättrats avsevärt. På Wij Trädgårdar finns nu för trädgårdsmästarprogrammets studenter en filial av högskolebiblioteket med utlåningsbar trädgårdslitteratur, inte bara referenslitteratur. Biblioteket är välsorterat; några verk finns enbart här och på Kungliga biblioteket. Tack vare Växtkraft hade trädgårdsmästarprogrammets studenter från programstart en egen bibliotekarie i skolans lokaler (projektledaren), vilket lagt grunden för en bibliotekskultur 3. Med bibliotekskultur förstås att såväl lärare som studenter finner det naturligt att söka fakta, argument m.m. i litteratur, tidskrifter (vare sig digitaliserade eller ej) och genom allehanda nätbaserade söktjänster. Samarbetet mellan de tre kommunernas folkbibliotek har stärkts kraftigt, och dessutom involverat ytterligare tre kommuner i länet (Bollnäs, Nordanstig och Söderhamn) och länsbiblioteket kring gemensamt lånekort, gemensamma transporter, biblioteksdatasystemet Book-IT, sms-tjänster m.m. När samarbetet växte till att omfatta de sex nämnda kommunerna diskuterades, till folkbibliotekariernas ohöljda förtjusning, samarbetet på högsta politiska nivå 4 vilket är helt otroligt ; att folkbiblioteken överhuvudtaget diskuteras på politisk nivå har inte hänt under den tid projektägarna av Växtkraft överblickar. Folkbibliotekarierna är stärkta i yrkesrollen, och betonar att bibliotekens identitet har blivit tydligare, särskilt betonas att kommunpolitiker fått en tydligare bild av folkbibliotekens uppdrag, arbete och ambitioner. 2. Växtkraft: vuxnas lärande i fokus Det övergripande syftet för Växtkraft var alltså att fortsätta utveckla folkbiblioteken och deras anställda professionellt, längs de vägar Vuxbib stakat ut, något som också lyckats. Centralt i Vuxbib var folkbibliotekens stöd till vuxna i lärande, vilket de tre gästrikebiblioteken redan under Vuxbib definierade som livslångt lärande, alltså inte bara personer som ägnar sig åt formella studier, utan även informella 5 : Vuxna studerande använder i hög utsträckning folkbiblioteken i vår region för sina studier. De efterfrågar studielitteratur och behöver hjälp med informationssökning, att förstå och lösa uppgifter, vid rapport- och uppsatsskrivande och de nyttjar bibliotekens studiedatorer och läseplatser. 6 Sedan mitten av 1990-talet har kraven på folkbiblioteken från alla grupper av studerande, såväl elever från den obligatoriska skolan som vuxenstuderande, ökat kraftigt. Folkbibliotekarier, vars yrkesetik förestavar att de ska hjälpa alla informationssökare, har därmed ställts inför ett dilemma: hur hjälpa alla dessa studerande när folkbiblioteken vare sig får extra resurser för detta eller 3 Telefonintervju med Annica Gullberg, ansvarig för trädgårdsmästarprogrammet och lärare vid Högskolan i Gävle. Intervjun utförd den 2 juni Sagt av bibliotekschefen i Ockelbo, Kerstin Olsson, i intervju 11 april Denna högsta politiska nivå är dels kommunstyrelsen i Ockelbo, dels möten i det kommunmoln i vilket Ockelbo med flera kommuner ingår. 5 Folkbibliotekschef Åsa Wirén-Jonsson, Sandviken, i intervju 8 april Projektplanen för Växtkraft, sidan 3. 2

3 lämplig fortbildning? 7 Vuxbibstudien visade att detta var svårt att lösa: Ett tydligt resultat som framträder i vårt material är att det varit betydligt mer komplicerat att åstadkomma ett reellt samspel mellan biblioteket och de vuxenstuderande än vad många först tänkt sig. 8 De frågor studerande ställer rör, jämfört med andra användargrupper, nya fält, nya medier: användarnas frågor är mer avancerade nu 9, vilket är inspirerande och utvecklande för folkbibliotekarier. I Vuxbibprojektet tydliggjordes att [d]en professionella självbilden föreskrev att bibliotekarien måste vara experten och kunna svaret på frågan. 10 ; en sådan självbild skapar förstås krav och förväntningar i en yrkeskår. Samtidigt ser många inom biblioteksvärlden stödet till studerande som en metod att expandera bibliotekarieprofessionen mot pedagogiken. Inom Växtkraft var ett mål att skapa en plattform där pedagoger och bibliotekspersonal ges tillfälle att tillsammans reflektera över nya pedagogiska arbetssätt i relation till yrkesidentitet och professionsutveckling. 11 Att det är svårt att bygga plattformar visar Vuxbibprojektet: Vi tycker oss se att det råder ojämlika förhållanden mellan utbildningssektorn och biblioteken där önskan om samarbete utan tvivel är störst hos biblioteken. Några av orsakerna till detta är att det finns olika rutiner och system inom varje institutionstyp och dessutom kulturskillnader och olika syn på bibliotekarieyrkets innehåll. 12 För att kunna stödja vuxna i lärande på ett sätt som svarar mot självbilden, vill folkbibliotekarier fortbilda sig, och utveckla strukturer och miljöer inom biblioteken som underlättar för studerande. Att Växtkrafts projektägare ville utnyttja regionens biblioteksnätverk [för att] tillgodose studerandes behov av biblioteksservice varhelst de befinner sig i regionen och ordna så att studerande och pedagoger vid TMP får stöd och service anpassade efter förutsättningar och behov 13 är inte ovanligt för utvecklingen inom svenska folkbibliotek. Vare sig kommunala eller statliga skolinstitutioner har emellertid velat avstå resurser för det stöd folkbiblioteken ger åt studerande, ett stöd som egentligen respektive skolform borde såväl svara för, som bekosta. De kommunala folkbiblioteken måste därför själva skaka fram resurser för arbetet med studerande. Ett sätt att skapa resurser för fortbildning, särskilt för små kommuner, är att samverka med andra kommuner; Sandviken med invånare kan inte räknas som liten kommun, men däremot Hofors ( invånare) och Ockelbo (5 975 invånare). 14 Tack vare det samarbete som växt fram genom först Vuxbib- och sedan Växtkraftprojektet, har folkbiblioteken i Sandviken, Ockelbo och Hofors kunnat utbilda personalen i medieplanering, liksom haft kurser i bemötande av folkbibliotekens användare för samtliga anställda, såväl bibliotekarier som biblioteksassistenter. Med kunskaperna om medieplanering som grund utvecklar nu de tre växtkraftbiblioteken gemensam medieplanering tillsammans med ytterligare tre kommuner i Gävleborg: Bollnäs, Söderhamn och Nordanstig. Även Bibliotek Gävleborg (länsbiblioteket) är engagerat. En tanke är att varje folkbibliotek ska bli specialbibliotek på något område; Ockelbo blir trädgårdsbibliotek för denna region. Det är detta samarbete som diskuterats på högsta politiska nivå, och som fått 7 Detta är ett av de dilemman Vuxbib-projektet undersöker. Se rapporten Folkbibliotek och vuxnas lärande. Förutsättningar, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt. 8 Folkbibliotek och vuxnas lärande. Sidan Intervjun med Åsa Wirén-Jonsson. 10 Folkbibliotek och vuxnas lärande. Sidan Projektplanen för Växtkraft, sidan Folkbibliotek och vuxnas lärande. Sidan 70f. 13 Projektplanen för Växtkraft, sidan Kommunfolkmängd 1 november 2007 enligt Statistiska centralbyrån, via scb.se [ ] 3

4 politikerna att känna stolthet över bibliotekens verksamheter. Tack vare det har folkbiblioteken blivit en part att räkna med för politikerna Generell modell för samarbete En ambition i Växtkraft var att utveckla en generell modell kring hur biblioteks- och informationsstöd ska utformas vid utlokalisering av högskoleutbildningar. 16 Denna modell har de inte lyckats utveckla, vilket knappast är förvånande: en generell modell för samarbete kan rimligen utvecklas, eller användas, endast om det finns ett generellt problem, eller generella villkor. Vi menar att det är tveksamt om sådana för Sverige generella villkor finns: högskolor och universitet kan placera utbildningar utanför campus av olika skäl, som att det likt i Ockelbo finns platsbundna tillgångar som är nödvändiga för utbildningen i fråga (en viss industri eller anläggning, en nödvändig biotop eller natur o.s.v.); samhället vill höja utbildningsnivån (antalet högskolestuderade) i en region, och därför förlägger utbildningar dit; utbildningen växt fram på en ort, kanske i en annan skolform, men att den flyttas upp till högskolenivå. Serie- och bildberättarprogrammet vid Högskolan i Gävle är ett sådant exempel. Det har utvecklats ur Serietecknarskolan i Hofors som var en kvalificerad yrkesutbildning (KY). Andra exempel är de traditionella lärarseminarierna, varav ett fanns i Sandviken, som förts in i högskoleväsendet. Högskoleprogrammen kan dessutom ges som distans- eller närutbildningar, på helfart eller varianter av långsammare takt (halv- och kvartsfart till exempel). De kan vara yrkesinriktade med betoning på praktiskt arbete, som trädgårdsmästarprogrammet i Ockelbo, eller vara teoretiskt inriktade, som masterprogrammen vid Bibliotekshögskolan (Högskolan i Borås). De kan höra till vilken vetenskaplig disciplin som helst. En viss kommuns högskolestuderande kan slutligen vara inskrivna vid vilken högskola som helst i Sverige eller läsa på distans mot högskolor i Europa eller andra världsdelar. 4. Fallet Trädgårdsmästarprogrammet Växtkrafts projektägare såg startandet av trädgårdsmästarprogrammet i Ockelbo som ett lämpligt fall att utveckla samarbetet med högskolebibliotek, i första hand det vid Högskolan i Gävle, i syfte att därigenom kunna utveckla ovan nämnda generella modell. De tillfrågade dock inte högskolebiblioteket när de skrev sin ansökan eller ens informerade biblioteksledningen. Som högskolebibliotekets chef påpekar hade hon och hennes personal ingen chans att vara med i planeringen eller påverka eller i god tid komma med några bra lösningar. Inte så bra förutsättningar för samarbete. 17 För de berörda kontaktbibliotekarierna blev därför projekt Växtkraft väldigt hastigt påkommet, och det faktum att de inte fått påverka utformningen av projektet gav ingen bra början. Men vi var väldigt öppna ; deras problem var att de förväntades ändra sina rutiner, men inte visste hur. 18 Det tycks ha varit så självklart för folkbibliotekens chefer (trots erfarenheterna från Vuxbib) att högskolebibliotek vill samarbeta, att tanken att diskutera projektet med någon vid högskolebiblioteket i Gävle, eller med högskoleledningen, inte ens dök upp. Enligt bibliotekslagen ska högskolebibliotek svara för biblioteksservice inom högskolan och i 15 Bibliotekschefen i Ockelbo, Kerstin Olsson. 16 Projektplanen för Växtkraft, sidan Citat ur e-brev från Lena Moberg, chef för biblioteket vid Högskolan i Gävle under Växtkraftperioden. 18 Intervju med TMP:s kontaktbibliotekarie Anna Prymka, som emellertid var tjänstledig när Växtkraft startade. Prymka kan därför bara uttala sig om det första projektåret utifrån hörsägen. Den bibliotekarie som var i tjänst, är i sin tur tjänstledig vid vår studies genomförande. Intervjun ägde rum 9 april

5 samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice 19. Folkbibliotekscheferna har sålunda stöd i bibliotekslagen för sin utgångspunkt om samverkan mellan folkbibliotek och högskolebibliotek. Emellertid visar såväl Vuxbib som Växtkraft att det bara är folkbibliotek som försöker samverka i lagens mening. 20 Till saken hör att folkbiblioteket i Hofors under några år haft högskolelitteratur hos sig, nämligen för det tvååriga serie- och bildberättarprogrammet som varit förlagt till Hofors. Det system som använts för detta mediebestånd ville högskolebiblioteket använda även för trädgårdsmästarprogrammet i Ockelbo: beståndet görs synligt i såväl högskolans som folkbibliotekets katalog, medierna markeras som placerade på folkbiblioteket och kan inte lånas annat än där. De kan alltså vare sig lånas ut vid högskolebiblioteket i Gävle, eller fjärrlånas från annat bibliotek. Systemet, och det samarbete som krävts, har fungerat väl i Hofors. Lärarna vid trädgårdsmästarprogrammet i Ockelbo krävde emellertid redan från start att mediebeståndet skulle stå i skolans lokaler, i direkt anslutning till växthus, studenternas egna odlingsprojekt och Wij Trädgårdars anläggningar. TMP är en projektbaserad utbildning, vilket betyder att studenterna som examinationsuppgifter bland annat ska anlägga egna trädgårdar. När studenterna arbetar med dessa trädgårdar måste de kunna gå direkt från växthus och trädgårdsland för att leta fram information ur många källor, såväl böcker och tidskrifter som digitala källor. Det är denna projektbasering som gör det otroligt viktigt med ett bibliotek på skolan: vi måste ha böckerna på plats. Att litteraturen finns tillgänglig på plats är också viktig för att skapa en positiv studiemiljö för studenterna, betonar den ansvariga för TMP. 21 Så även om det bara är 5-10 minuters promenad mellan Wij Trädgårdar och folkbiblioteket, är inte hoforssystemet med beståndet placerat på folkbiblioteket en acceptabel lösning. Detta med placeringen av TMP:s medier är den fråga som skapat flest misshälligheter, för att inte skriva konflikter, mellan Växtkraft, TMP:s ansvariga samt högskolebibliotekets representanter. För högskolebiblioteket var, och är, risken för att medierna skulle försvinna, rent av att stjälas, avgörande. Högskolebibliotekarierna kan inte föreställa sig ett mediebestånd i obevakade lokaler; högskolebiblioteket kunde inte flytta ut beståndet vind för våg 22. De hade också ett varnande exempel från Örebro universitet framför ögonen: kurslitteraturen för Örebros tvååriga utbildning i social omsorg, som är förlagd till Kopparberg, fanns först tillgänglig i studielokalerna där bibliotekarie saknades, men då försvann litteraturen. Litteraturen flyttades därför till folkbiblioteket i Kopparberg. 23 För den programansvariga, som är biolog och högskolelärare, framstår det som typiskt för bibliotekarier att vilja att böckerna står under kontroll. Själv ser hon (vissa) böcker som förbrukningsvaror och jämför med att laboratorieutrustning kan gå sönder när studenter arbetar med den, en risk som är accepterad i högskolevärlden. Viss risk är jag beredd att acceptera för att böckerna ska bli tillgängliga för studenterna. 24 Och hon får verkligen acceptera viss risk för hela beståndet är, originellt nog, ständigt utlånat till henne; när en student vill låna en bok tar vederbörande denna till folkbiblioteket, där den programansvariga avregistreras som låntagare och studenten registreras i stället. När studenten återlämnar boken lånas den omedelbart återigen ut till den programansvariga SFS 1996: Se exempelvis sidan 102 i Folkbibliotek och vuxnas lärande 21 Intervjun med Annica Gullberg. 22 Intervjun med Anna Prymka. 23 Enligt e-brev från Lena Moberg. 24 Intervjun med Annica Gullberg. 25 Gäller situationen under senare delen av växtkraftperioden, och i varje fall till och med våren

6 Under Växtkraftprojektet lånades beståndet av kurslitteratur för trädgårdsmästarutbildningen ut vid sidan om datorsystemen genom att studenterna själva noterade sina lån i pärmar. På sikt planeras en datoriserad lösning med handskannrar, en lösning som måste bekostas av någon. 26 Från och med höstterminen 2008 ska böckerna, precis som högskolebiblioteket ville från början, vara enbart referenslitteratur. Orsak: [e]n del böcker är på vift. 27 Det har tagit de två växtkraftåren att finna nuvarande lösning: beståndet finns i såväl högskolans som folkbibliotekens katalog, med markeringen att det är placerat på Wij Trädgårdar och inte får lånas ut på annan plats. Det som avgjorde att beståndet, trots högskolebibliotekets motstånd, placerats i TMP:s lokaler, var att en stor del av de medel som bekostat medierna kommer från anslagsgivare utanför Högskolan i Gävle, exempelvis Länsstyrelsen i Gävleborg. 28 TMP:s programansvariga har därmed avgörande argument för att beståndet tillhör programmet, inte hela högskolan. Att länsstyrelsen, genom regionalpolitiska projekt, givit bidrag till starten av ett yrkeshögskoleprogram vid Wij Trädgårdar är grundat i förhoppningen att Wij Trädgårdar ska bli ett framgångsrikt företag som lockar turister till Ockelbo, och skapar fler arbetstillfällen. 29 Att Växtkraft valde trädgårdsmästarprogrammet som fall har givit TMP-studenterna egen bibliotekarie (projektledaren) i skolans bibliotek under två år, vilket varit avgörande för att hos studenterna väcka den kunskapssökande attityd som högskoleutbildningar förväntas utveckla. Även i praktiskt inriktade högskoleutbildningar förväntas studenterna vänja sig vid att utnyttja vetenskapliga studier, och att söka fram relevanta sådana ur databaser och andra medier. Det är detta den programansvariga kallar bibliotekskultur, och som hon ser som en stor vinst. TMP-studenterna arbetar av naturliga skäl hela somrarna i sina trädgårdar; programmet följer inte den gängse terminsindelningen. Tack vare ett annat projekt, som gällde Ockelbo Kompetenscentrum, kunde Växtkrafts projektledare vara bibliotekarie på skolan även under sommaren För TMP:s ansvariga är biblioteket på Wij viktigt inte enbart för studenterna; hon vill att även besökarna på Wij Trädgårdar ska få gå dit, vilket kräver att det är öppet för alla sommartid. 30 Men som Växtkrafts projektledare framhåller: det är inte rimligt att ha en bibliotekarie på plats alla vardagar för endast 60 studenter. 31 Och nu (våren 2008) finns det ingen bibliotekarie där alls. Bibliotek måste skötas: böcker plockas in på rätt plats, hyllorna städas, skadade verk kasseras. En gång i månaden går en av Ockelbos folkbibliotekarier upp till Wij Trädgårdar för att sortera och inventera. Detta arbete tar endast 2-3 timmar varje månad, men folkbibliotekets budget är så ansträngd att bibliotekschefen menar att de måste få bidrag för detta arbete för att kunna fortsätta med det. 32 Folkbiblioteket har på senare tid tvingats skära ner sin egen verksamhet. Men att någon annan enhet än Ockelbo kommun kommer att bekosta dessa arbetstimmar förefaller otroligt. Wij Trädgårdar är en stiftelse vars verksamhet fortfarande är i sin linda och utvecklas med EU-projekt och liknande. De statliga anslagen för högskolornas utbildningar går enbart till 26 Intervjun med Kerstin Olsson. 27 Enligt e-brev från Lena Moberg. 28 Enligt e-brev från Lena Moberg får högskolebiblioteket inte något extra anslag för att bygga upp bestånd för nyinrättade kurser eller program. 29 Utöver Växtkraft är det ett flertal projekt, några av dem EU-projekt, som involverat samma personer, och åtminstone delvis berört Wij Trädgårdar och trädgårdsmästarprogrammet. Till dessa hör det projekt som just nämnts i huvudtexten, projektet Ockelbo Kompetenscentrum Zon5, liksom det projekt som i skrivande stund pågår mellan sex gävleborgskommuner (Växtkraftkommunerna samt Bollnäs, Söderhamn och Nordanstig) och Bibliotek Gävleborg. Detaljerna i alla dessa projekt ligger utanför ramen för denna studie. 30 Intervjun med Annica Gullberg. 31 Intervjun med Niclas Forsgren, utförd den 8 april Intervjun med Kerstin Olsson. 6

7 högskolorna. Det finns inget system för att fördela pengar vidare till exempelvis folkbibliotek för deras stöd till högskolornas studenter. Många högskolor, bland dem Högskolan i Gävle, har dessutom ekonomiskt trängt läge. Högskolebiblioteket har försökt få anslag för skötseln av TMPbiblioteket, men har inte beviljats detta: Stora sparkrav på HiG:s bibliotek och personalnedskärningar har gjort att vi inte tyckt att vi kunnat betala personal i Ockelbo när vi inte haft råd att behålla all vår egen personal. Motivering från ekonomichefen till att vi inte fick pengar: Vi kan inte öppna nytt bibliotek varje gång vi inrättar en ny utbildning. 33 Programmets ansvariga är emellertid inte nöjd med nuvarande lösning, som innebär att det inte finns någon bibliotekarie alls på Wij, enbart i folkbiblioteket. Hon är medveten om de ekonomiska svårigheterna, men då hon kan jämföra med den utopi som var verklig under Växtkraftperioden säger hon: Jag skulle vilja ha en bibliotekarie som var mer knuten till Wij Trädgårdar. Ett bibliotek är inte enbart böcker. Det är visserligen jättebra att högskolebiblioteket kommer upp och undervisar om informationssökning, men studenterna arbetar projektbaserat och vi kan inte förutse när hjälp kan behövas. 34 Hon ser det som rimligt att Ockelbo kommun bidrar mer eftersom det är i kommunens intresse att trädgårdsmästarprogrammet förlagts till Wij: hälften av studenterna har bosatt sig i kommunen, och programmet är ett gott stöd i utvecklingen av Wij Trädgårdar. TMP-studenterna är helfarts- och närstudenter, och i utgångsläget behandlades de som sådana av högskolebiblioteket, trots att deras utbildning ges 5,5 mil från Gävle. Helfarts- och närstudenter förväntas av högskolebibliotek att vara på högskolans centralort, och därmed lätt kunna ta sig till biblioteket för att låna, gå på sökkurser och utnyttja stöderbjudanden. Att dessa villkor inte gäller för studenter vars utbildningar ligger långt från respektive högskolas huvudort, är givet. TMPstudenterna fick senare samma rättigheter som distansstudenter som bor mer än 5 mil från högskolan, exempelvis rätt att få litteratur hemskickad. TMP-studenterna har hittills inte använt sitt högskolebibliotek nämnvärt: kontaktbibliotekarien har inte fått en enda fråga från dessa studenter. 35 En förklaring är säkerligen att de haft ett eget bibliotek, och en egen bibliotekarie som dessutom är helt otroligt duktig på informationssökning. Han har sökt på en mängd olika sätt, och /.../ har verkligen hjälpt studenterna när de skrivit uppsatser och andra arbeten 36. En svårighet för folkbiblioteken inom Växtkraft är att Högskolan i Gävle inte sett det möjligt att ge folkbibliotekarierna access till de databaser med (vetenskapliga) tidskrifter som högskolebiblioteket prenumererar på. Förklaringen är att kostnaden för databasavtalen utgår från det antal studenter och anställda som högskolan har; andra än studenter och anställda kan därför inte ges access. 37 Folkbibliotekarierna har ändå kunnat hjälpa studenter, genom att studenterna loggat in i baserna via folkbibliotekens datorer. Men folkbibliotekarierna kan alltså inte bekanta sig med basernas innehåll och strukturer därutöver. Nu, efter sju års projektarbete med förbättrat 33 Citat ur e-brev från Lena Moberg. 34 Intervjun med Annica Gullberg. 35 Gäller läget i april Intervjun med Annica Gullberg. 37 E-brev från Lena Moberg. 7

8 samarbete mellan högskolebibliotek och folkbibliotek som ett mål 38, är en kurs på högskolebiblioteket i Gävle lovad folkbibliotekarierna. 5. Projektarbetet i sig Bibliotekscheferna i Sandviken och Ockelbo 39 återvänder i intervjuerna ständigt till de positiva resultaten av Växtkraft, nämligen allt det som samverkandet givit: fortbildning, lånekort som gäller i sex kommuner och förbilligade transporter (hantering) genom att fjärrlån omvandlas till internlån, gemensam medieplanering med profilering av biblioteken, tillgång till tjänster som är för dyra för en enskild kommun som sms-tjänster, den ökade tydligheten o.s.v. De ser denna utveckling som en boll som rullar, och jag tror inte det stoppar 40. De är visserligen besvikna över att det tagit så lång tid att förbättra relationerna till Högskolan i Gävle, men betonar att parterna i alla fall känner varandra bättre nu. Av informanterna framstår projektledaren som den som är mest besviken över resultaten av Växtkraft. En förklaring är att han inte kunnat förverkliga sina ambitioner. Han betonar i intervjuerna flera gånger att det var ett projekt, alltså att poängen var att prova nya arbetssätt, men att det är svårt att dansa ensam, med vilket han menar att högskolebiblioteket inte tackade ja när Växtkraft bjöd upp till dans, en beskrivning som även bibliotekscheferna ger. Han hade velat prova nya samverkansformer mellan den biblioteksfilial till högskolebiblioteket som han byggde upp för trädgårdsmästarprogrammet, högskolebiblioteket i Gävle och folkbiblioteket i Ockelbo. Han betonar att han inte ville bygga luftslott, utan bygga upp något för trädgårdsmästarprogrammet med bärkraft även sedan projekt Växtkraft avslutats. Jag kunde byggt ett bättre bibliotek inom projektet, men inte ett som blev varaktigt 41. Projektledaren pekar också på svårigheterna att vara såväl utföraren av det praktiska i ett projekt, som den som ska utvärdera projektet (metanivån). Det är flera frågor han hade behövt få diskutera med någon, utöver detta att han ska utvärdera sitt eget arbete: Hur nära är det, ur professionellt perspektiv, att komma studenterna? Bör man sträva efter att hålla distans? Han var ensam bibliotekarie på trettio studenter och några lärare; biblioteket är också studenternas datasal och uppehållsrum. Han var inte lärare och inte student. Han var inte anställd av vare sig Wij Trädgårdar eller Högskolan i Gävle, men var osäker om studenterna såg honom som representant för någon av dessa institutioner. Han hade behövt någon att diskutera idéer till nya samverkansformer med. Högskolebiblioteket ville som nämnts inte dansa med Växtkraft. Han har varit för ensam, och önskar exempelvis att Kulturrådets handläggare skulle ha visat intresse för projekt Växtkraft, liksom att Bibliotekshögskolan hade funnits med som samtalspartner. 6. Användarstudie Såväl Vuxbib som Växtkraft har som utgångspunkt folkbibliotekariers önskan att tillfredsställa vuxenstuderandes behov av stöd vid informationssökning. Överlag tycks folkbibliotekarier skapa sin bild av behoven hos vuxna i lärande genom de frågor som ställs till dem. De vuxna som aldrig frågar, men kan ha behov, blir därmed inte synliga. Inom ramen för Vuxbib genomfördes 38 Vuxbibprojektet startade 2002 och avrapporterades Projekt Växtkraft var tvåårigt ( ). 39 Folkbiblioteket i Hofors är en av de tre projektägarna, men samtliga inblandade är överens om att Hofors inte haft stor roll att spela i Växtkraft då fokus låg så starkt på fallet Trädgårdsmästarprogrammet i Ockelbo. 40 Intervjun med Kerstin Olsson. 41 Intervjun med Niclas Forsgren. 8

9 några mindre studier av folkbibliotek för att få veta vilka behov de vuxna som var i lärande själva uttryckte 42. Som en komplettering till Växtkraft, och som ett medel som kan bidra till att bedöma projektets resultat, har Bibliotekshögskolan i Borås, genomfört en mindre användarstudie bland trädgårdsmästarstudenterna i Ockelbo 43. Referenser Gärdén, C., Eliasson, A., Flöög, E-M., Persson, C. & Zetterlund, A.(2006) Folkbibliotek och vuxnas lärande: förutsättningar, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt. Borås: Valfrid. Pilerot, O. (2003). Information literacy at a distance - collaboration between a university library and two public libraries. eliteracy conference Pilerot, O. (2009). Trädgårdsmästarstudenters Informationssökning: en användarstudie. Borås: Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/bhs, Högskolan i Borås. Källmaterial Ljudupptagningar från intervjuer med: Projektansvarig för Växtkraft, bibliotekarie Niclas Forsgren (två intervjuer) Folkbibliotekschef i Hofors, Marika Näslund Folkbibliotekschef i Ockelbo, Kerstin Olsson Folkbibliotekschef i Sandviken, Åsa Wirén-Jonsson Högskolebibliotekarie Anna Prymka, Högskolan i Gävle Programansvarig lärare, Annica Gullberg, Högskolan i Gävle Till källmaterialet hör också ett e-brev i vilket bibliotekschef Lena Moberg, Högskolan i Gävle, har förmedlat sina synpunkter. 42 Gärden et al., sidan 47f. Det finns emellertid flera vetenskapliga studier om studerandes vanor vid, behov av och uppfattningar om informationssökning; att till fullo inventera detta fält ligger utanför denna studie. 43 Se Pilerot (2009). 9

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den 13-14 oktober 2004. Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den 13-14 oktober 2004. Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås den 13-14 oktober 2004 Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland KULDA-UTREDNINGEN, rapport Introduktion De senaste årens snabba utveckling av elektroniska tjänster

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar 1) Man eller kvinna? 9 män 44 kvinnor 2) a) Typ av utbildning? Kommunal vuxenutbildning 14 st 26,9 % Högskoleutbildning

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Var vänlig och återsänd besvarad enkät tillsammans med aktuell prislista senast den 16 juni 2006 till: Kungl. biblioteket/bibsam

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Högskolan i Borås Rektor

Högskolan i Borås Rektor Högskolan i Borås Rektor Juridiska avdelningen Åsa Kullgren Omtentamen i kognitionspsykologi Anmälan N N har anmält Högskolan i Borås och haft synpunkter på att en omtentamen flyttats till ett nytt datum

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

En sak i taget Rapport

En sak i taget Rapport En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015. Elevutvärdering NKC Alla kurser VOMS, Vt 2015 2015 För att utveckla utbildningens kvalitet på NKC arbetar vi med elevutvärderingar. I dessa kurser har kursutvärdering skett i samband med kursavslut, för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

LÄGESRAPPORT JUNI 2004

LÄGESRAPPORT JUNI 2004 LÄGESRAPPORT JUNI 2004 Projektets syfte Citat ur projektansökan till Finansdepartementet: "Det är ett projekt där biblioteken genom ökad samverkan ska kunna tillhandahålla ett större utbud av boktitlar,

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek... Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Folkbiblioteken i. Värmlands län 2014

Folkbiblioteken i. Värmlands län 2014 Folkbiblioteken i Värmlands län Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor,

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län

Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län Biblioteksfrågor vid Studiecentra och folkbibliotek i Gävleborgs län Rapport om tillgänglighet och service till distansstudenter. Ulla Nyberg Förord Folkbiblioteken förändras och utvecklas, vilket gör

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.25 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-02-15 att gälla fr.o.m. 2010-04-01 Biblioteksplan 2010-2014, flik 6 25 1 Inledning... 2

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster

Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster E-tjänstgruppen: Eva Lund, Dagny Nordmark, Thomas Drugg När det gäller frågan om omfördelning av de regionala medlen verkar

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27 Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer