Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) Bättre klimatskärm. Att ställa krav och följa upp

Transkript

1 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) Bättre klimatskärm Att ställa krav och följa upp

2 UFOS Stockholm Tfn: E-post: skl.se Webbplats: ISBN: Text: Per Wickman REDAKTÖR: Jonas Hagetoft Layout och produktion: Kombinera Tryck: Edita, Västerås 2010 Beställningar av skriften kan göras på tfn , fax , eller på

3 Förord I den här skriften behandlas metoder och rutiner för uppföljning av byggnadstekniska energikrav. Skriften riktar sig i första hand till projektledningsorganisation och energiansvariga i byggprocessen som ett stöd i uppdraget men kan också användas som utbildningsmaterial. Beskrivningar av provningar och kontroller är inriktade på själva byggnaden och dess klimatskärm men processbeskrivningen gäller uppföljning generellt. I skriften Hela vägen fram uppföljning av energikrav i byggprocessen UFOS 2007 behandlas även uppföljning av byggnadens tekniska installationer. Inledningsvis beskrivs bakgrunden till dagens ökande behov av uppföljning av energiprestanda. Varnande exempel tas upp. Kostnader, hinder och möjligheter diskuteras. I avsnittet Byggnadens svaga punkter sammanfattas de moment och aktiviteter som man särskilt bör tänka på kompletterat med hänvisningar till Boverkets byggregler. För den erfarne kan detta avsnitt ögnas igenom liksom avsnittet om själva arbetsprocessen. Tyngdpunkten ligger i avsnittet om verktyg för uppföljning av energikrav där konkreta förslag till metoder och aktiviteter för uppföljning beskrivs. Det finns dessutom en checklista för uppföljningen med underlag för ansvarsfördelning och ett exempel på beskrivningstext för provning och kontroll av klimatskärmen. I texten citeras Arne Hermansson med många erfarenheter från byggprojektledning i Örebro kommun. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS) Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens energimyndighet. Skriften är författad av Per Wickman, ATON Teknik Konsult AB. Till sin hjälp har han haft en styrgrupp som bidragit med material och

4 synpunkter. Styrgruppen har bestått av Christian Nordling, Fortifikationsverket, Peter Westhammar, Akademiska Hus, Sven-Erik Sundqvist, Norrbottens läns landsting, Arne Hermansson, Örebro kommun, Johan Larsson, LKFAB, Hans Isaksson, K-konsult (representant för Statens energimyndighet). Projektledare har varit Ulf Sandgren och Frida Foley på Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm i mars 2010

5 Innehållsförteckning Sammanfattning KAPITEL 1 Bakgrund Varnande exempel Uppföljning i ett historiskt perspektiv Dagens system för tillsyn och kontroll enligt PBL Kvalitetsansvarig enligt PBL Slutbevis Systemet har fungerat dåligt Ökade krav i framtiden för passiv- och lågenergihus Kostnader för dålig klimatskärm Hinder och möjligheter Policyaspekter KAPITEL 2 Svaga punkter i byggandet i ett energiperspektiv Energiberäkningar Värmeisolering Köldbryggor Luftläckning Fukt i byggnader Solavskärmning Entréer och dörrpartier Mätteknik Uppföljning och verifiering av energiprestanda Termiskt klimat KAPITEL 3 Arbetsprocessen för uppföljning Uppdraget

6 Aktörer Aktiviteter för energiuppföljning Entreprenadformer KAPITEL 4 Verktyg för uppföljning av energikrav Energi- miljöledningssystem Kravspecifikationer för energiprestanda Verifikationsplan Energiverifikat en relationshandling Energiberäkningar med specificerade indata Provningar och kontroller Besiktningar Mätmetoder och standarder Beskrivningstexter Dokumenthantering Informationsteknik Hantering av avvikelser Stöd för uppföljning och verifiering Utbildning KAPITEL 5 Intervju med projektledare Arne Hermansson KAPITEL 6 Checklista för energiuppföljning av energikrav KAPITEL 7 Exempel på beskrivningstext för provning och kontroll Energitekniska funktionskrav för byggnadens klimatskärm

7 Sammanfattning Förutom att kostnaderna för en bristfällig klimatskärm kan bli mycket höga under en byggnads livstid finns uppenbara risker för negativ påverkan på inomhusmiljöns kvalitet. Fastighetsföretag är i allmänhet bra på att ställa tekniska detalj- och funktionskrav vid beställning av ett byggnadsverk. Däremot är det inte lika självklart att man följer upp de levererade funktionerna och kontrollerar att man faktiskt fått den kvalitet man köpt. Det finns alltför många exempel på detta. Några av dessa som särskilt uppmärksammats under senare år beskrivs översiktligt. När det gäller att systematiskt följa upp funktioner och kvalitet i det befintliga beståndet finns också mycket som kan förbättras. Syftet med den här skriften är att beskriva generella verktyg för uppföljning och verifiering av energikrav som kan kopplas till en byggnads klimatskärm. Skriften är i första hand riktad till projektledare och ansvariga för energi- och miljöarbete vid ny- och ombyggnad. Det finns ett antal kritiska moment när det är särskilt viktigt att följa upp funktionskrav under projektering, genomförande och garantitid. Beräkningar av energianvändning och effekt måste vara genomarbetade och resultaten ska vara spårbara. Rent byggnadstekniskt gäller det att valda produkter verkligen monteras och används på rätt sätt. Köldbryggor och luftläckning utgör en allt större del av byggnadens energiförluster när den totala energianvändningen minskar. Problematiken med fukt blir ännu viktigare. Trenden med större glasytor måste mötas med ökad kunskap om dess effekt på det termiska klimatet inomhus och dess påverkan på värme- och kylbehov. Detaljer som entréer och dörrpartier måste lösas på ett genomtänkt sätt. Uppföljning av byggnadens energianvändning kan ske med olika metoder som byggherren väljer. Att kontrollera och säkerställa byggnadens energiprestanda under själva byggprocessen är att föredra istället för att vänta tills bygget är klart. Även om resultatet från mätningen av energiprestanda för den färdiga byggnaden korrigeras för klimat och avvikande verksamhet bra klimatskal 5

8 kan det vara mycket svårt att härleda vad eventuella avvikelser beror på. Då byggprocessen ofta spänner över långa tidsperioder bör man inte vänta flera år innan energikraven kan verifieras i en färdig byggnad. Det är mycket viktigt att ställa tydliga krav på funktion och uppföljning för olika byggnadsdelar kompletterat med mätning av levererad energi till hela byggnaden. Kraven på uppföljning av framtidens passiv- och lågenergihus kommer dessutom att bli betydligt tuffare, vilket i sin tur ställer högre krav på utvecklingen av kvalitetsarbetet i branschen. Ett antal verktyg för att förbättra processen för uppföljning beskrivs i denna rapport. En fastlagd policy för prioriteringar är en förutsättning. Omfattningen av uppföljningsarbetet som ska bedrivas genom processen, både inom den egna organisationen och externt, måste bedömas. Arbetet måste preciseras och kostnadsberäknas i en verifikationsplan som inarbetas i den övergripande planen för kvalitetsarbetet. Energiberäkningar kommer att vara en central del i uppföljningen och bör utföras vid strategiska tidpunkter i processen. Energiberäkningen kan då följa processen som en stafettpinne och bli en del av relationshandlingarna. Tekniken för termografering har utvecklats mycket samtidigt som priserna för mätutrustning sjunkit. Termograferingen i sig är förhållandevis enkel och det är exempelvis möjligt för en platschef eller besiktningsman att fortlöpande inspektera värmeisolering och konstruktionslösningar under byggtiden. Kombinationen termografering och tryckmätning ger goda möjligheter att både identifiera och kvantifiera olika brister. Att snabbt hitta fel underlättar både genomförandet och uppföljningen vilket i sin tur minskar risken för höga framtida kostnader och rättsliga efterspel. Effektiv informationshantering för uppföljningen är också ett verktyg för kvalitetssäkringen. Utvecklingen inom området går snabbt, men olika företag och organisationer befinner sig på olika utvecklingsnivåer vilket kan medföra en hel del problem. Det finns en stor risk att informationshanteringen måste anpassas till gammal teknik och ineffektiva rutiner. Beställare och övriga aktörer måste i förväg vara överens om hur uppföljningen skall ingå i kvalitetsarbetet. Provning och kontroll kan ingå i entreprenörens egenkontroll eller i besiktningsmannens uppdrag men måste alltid beskrivas tydligt i avtalen. Entreprenören har ett tungt ansvar för att förväntad energiprestanda uppfylls. I ett nytt tillägg till ABT06 framgår det att det är entreprenören som ska visa att entreprenaden utförts kontraktsenligt eller göra sannolikt att eventuella fel beror på vanvård, onormalt brukande eller felaktig projektering. Då bevisbördan till stor del ligger på entreprenören behövs bra rutiner och metoder för uppföljningen. Möjligheter till vite eller bonus diskuteras allt oftare. 6 bra klimatskal

9 Utbildningsbehovet inom branschen och olika områden är stort. Byggherren måste ha god kunskap om vilka krav som gäller och att det finns bra metoder för uppföljning. Projektledningen måste känna till vilka metoder för uppföljning som kan användas i olika sammanhang. Projektörer och konstruktörer måste ta fram underlaget för provningar och kontroller. För entreprenören måste det vara en självklarhet att utföra tillförlitliga och väl dokumenterade egenkontroller. Driftorganisationen måste få god inblick i anläggningens funktion i samband med övertagandet som ett underlag för framtida drift och optimering. Det är framförallt bygg- och projektledning som snabbast kan driva utvecklingen av arbetet med uppföljning och det är därför den viktigaste målgruppen för utbildningsinsatser. Tänk på: Uppsatta krav måste vara mycket väl definierade även i ekonomiska termer. Avvikelser från kraven måste gå att kvantifiera genom överenskomna metoder för mätning och provningar. Mätning, provning och hantering av resultat ska ingå i projektets kvalitetsplan. Mätning och provning måste göras så tidigt som möjligt för att kunna rätta till eventuella fel. Bestämning av avvikelse kan vara underlag för både prestandavite och prestandabonus. Det är entreprenören som måste visa att anläggningen uppfyller kraven. bra klimatskal 7

10 KAPITEL 1 Bakgrund Fastighetsföretagen är i allmänhet bra på att ställa detalj- och funktionskrav vid beställning av ett byggnadsverk. Däremot är det inte lika självklart att man följer upp de levererade funktionerna och kontrollerar att man faktiskt fått den prestanda man köpt. När det gäller att systematiskt följa upp funktioner och kvalitet i befintligt bestånd finns det även här en del att arbeta med. Det finns många orsaker till detta bland annat brister i kommunikationen mellan olika aktörer och processetapper. Återkoppling sker sällan. Det är dessutom svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. I Statens offentliga utredning SOU 2002:115 Skärpning gubbar görs en ordentlig genomgång av kvalitet, kostnader och kompetens i byggsektorn. I utredningen framgår att kostnaderna för fel ofta inte upptäcks förrän efter utförandet eller färdigställandet av arbetena och inte sällan överstiger tio procent av projektkostnaden. I rapporten Det konstiga är att vi inte upptäckte det tidigare har tidigare undersökningar av olika fel och brister följts upp. Rapporten beskriver hur företagsledare och projektledare på olika nivåer kan agera för att undvika fel, upptäcka fel och minska kostnaden för fel som uppkommer i byggprojekt. En analys av närmare 3000 byggfel visar bland annat att felen har sitt ursprung hos samtliga aktörer och leder till ansenliga produktionsförluster, materialförstöring, sämre hälsa och höjda förvaltningskostnader. Man konstaterar också att fusk sällan är orsak till att fel uppstår. Det är mycket sällan någon har blivit fälld för fusk eller ens vårdslöshet i samband med entreprenadtvister. Den vanligaste orsaken till att det uppstår fel i byggandet är istället slarv, nonchalans, okunskap och otydliga beställningar. 8 bra klimatskal

11 Figuren visar felaktigt monterade energiglas upptäckt med hjälp av termografering. (FLIR Foto: Anders Hesselgren) Det är allas skyldighet, inte minst byggherrens, att se till att tidplanen för ett projekt innefattar fortlöpande besiktningar och väl genomförda egenkontroller. Att öka resurserna för att minska fel och brister i alla led är ett av de snabbaste, billigaste och effektivaste sätten att komma till rätta med höga bygg- och förvaltningskostnader. De nya kraven i BBR är mer inriktade på funktion än tidigare. Byggnadens energiprestanda ska beräknas och mätas efter att byggnaden tagits i bruk. Det finns dock inga krav på hur branschen ska säkerställa att målen uppnås under byggprocessen när eventuella fel och brister kan åtgärdas. Det är byggherrens ansvar att målen uppnås med de metoder som byggherren själv väljer. Det är ingen lätt uppgift och det finns många exempel på hur tokigt det kan bli. Varnande exempel Här beskrivs kortfattat några exempel där sannolikt en effektiv uppföljning av funktionskraven under byggprocessen hade förbättrat läget. Hammarby Sjöstad Ett särskilt miljöprogram för Hammarby Sjöstad upprättades av Stockholms Stad och utgjorde en del av avtalet med exploatörerna av området. Området var tänkt att fungera som förebild för ekologisk planering och ligga i frontlinjen för hållbar utveckling av stadsmiljö. Det mål man först satte upp för byggnadernas energiprestanda, 60 kwh/m² och år, var något som byggherrarna inte ville anpassa sig efter. Målet reviderades senare till 100 kwh/m² och år. Enligt en utredning från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm KTH 2009 Slutrapport för utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöpro- bra klimatskal 9

12 filering konstaterades att energianvändningen varierat kraftigt mellan fastigheterna där man som sämst ligger på hela 220 kwh/m². Snittet har till slut hamnat på cirka 140 kwh/m² och år. Det är inte bara högre än det uppsatta målet, utan också högre än nuvarande byggnorms kravvärde på 110 kwh/m² och år. Frågor som diskuterats som skäl till den alltför höga energianvändningen är bland annat Målformuleringen: Hur har inriktningsmålen formulerats och påverkat arbetet? Hur har måluppfyllelse beräknats och beskrivits? Finansiering och styrning: Hur har stadens styrning av projektet sett ut? Samarbetet med aktörer: Vilka viktiga erfarenheter finns från samarbetsprocessen mellan Stockholms stad, byggherrar, entreprenörer, arkitekter och miljöteknikföretag? Upphandling? Implementering? Stadsplanering: Vilken betydelse har stadsplaneringen och den arkitektoniska utformningen haft för miljöanpassningen? Flera av frågorna är fortfarande obesvarade men vikten av fortlöpande uppföljning under byggprocessen bekräftas. Understenshöjden i Björkhagen I ett samarbete med föreningen EBBA (Ekologiskt boende i Björkhagen), HSB och SMÅA, byggdes ekobyn Understenshöjden i södra Stockholm. Målsättningen var bland annat att: Använda förnyelsebara energikällor, främst solenergi Utgå från vattnets kretslopp i boendet Använda sunda byggmaterial Området består av 44 radhus med olika gemensamhetsanläggningar och är en av Sveriges kanske mest kända ekobyar. I en undersökning som genomfördes på uppdrag av Stockholms stad kunde man konstatera att byggnaderna använde mycket mer energi än vanliga hus och att det fanns allvarliga dragproblem och risk för fukt och mögel. Den höga energianvändningen berodde bland annat på slarv i byggprocessen, ytterväggar på syll med bristfällig tätning, otätheter vid balkongdörrar och andra byggdelar. Otätheterna har lett till drag, till och med så att vissa vattenlås frusit. Fönstren var större än normalt och försämrade både byggnadernas värmeisolering och klimatet inomhus. Energianvändningen uppgick inledningsvis till nästan 300 kwh/m², år mot beräknade 140 kwh/m², år. 10 bra klimatskal

13 Moderna Museet och Arkitekturmuseet År 1997 färdigställdes på Skeppsholmen i Stockholm en omfattande ny- och ombyggnad av lokaler för Moderna Museet och Arkitekturmuseet. Färdigprojekteringen av ny- och ombyggnaden utfördes av arkitekten på uppdrag av Statens fastighetsverk och med hjälp av en konsultgrupp. För att få plats med alla utrymmen som krävdes för uppförandet av den väldiga museibyggnaden sprängde man sig ned i berget med vissa delar under mark. Endast en del av byggnaden är synlig. Redan i samband med inflyttningen fick personalen hälsoproblem, bland annat irriterade ögon, slemhinnor, hud, återkommande förkylningar, huvudvärk och trötthet. En omfattande utredning gjordes. I december år 2001 beslutade de båda museerna i samråd med Fastighetsverket om tillfällig utflyttning till andra lokaler. Moderna museet beslutade att stänga för besökande den 14 januari Flera fel och brister kunde fastställas som till exempel; Bristande dräneringssystem och avledning av markvatten Otätheter till grunder och krypgrunder Golvmattor som har utsatts för hög fuktighet eller vatten Höga emissioner från mattor, lim, färg Låga uteluftsflöden Oönskade luftrörelser på grund av otätheter Oönskade luftrörelser ut i konstruktioner Takläckage Inträngande nederbörd Ökad energianvändning En expertgrupp tillsattes för att utarbeta riktlinjer för Fastighetsverkets framtida agerande i byggproduktion och fastighetsförvaltning. Utbildning fick en framträdande plats. Uppföljning i ett historiskt perspektiv Runt sekelskiftet bestod uppföljningen vid byggen främst av inspektion av rökgångar och skorstenar. Några nationella regler eller krav fanns inte. Det fanns vissa regler för byggandet i Rikets städer men i stort sett fanns det inga regler för landsbygden. De första nationella reglerna kom på 1950-talet baserade på Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan BABS. Här infördes mer detaljerade krav för exempelvis värmeisolering, men det fanns inga krav på uppföljning. Däremot granskades bygghandlingarna av kommunen som också gjorde en slutbesiktning på plats. Det hände inte så mycket med avseende på kravnivåer förrän efter bra klimatskal 11

14 oljekrisen i början på 1970-talet då Svensk byggnorm SBN75 infördes med betydligt mer skärpta krav än tidigare. SBN reviderades i omgångar och gällde fram till 1988 under benämning SBN80. SBN80 fick kritik för att vara för detaljerad och i viss mån styra eller till och men hämma den tekniska utvecklingen. Nivån kunde vara mycket detaljerad där man exempelvis ställde krav på hatthyllans längd och så vidare. Planverket fick så småningom i uppdrag att ta fram nya regler som resulterade i plan och bygglagen PBL Kommunen granskade fortfarande bygghandlingar och byggnadsinspektörer besökte bygget på plats och godkände handlingar. Fram till att PBL infördes hade kommunerna genom sina byggnadsinspektörer uppgiften att kontrollera byggandet. Bygghandlingar skulle godkännas och stämplas av kommunen. Allt eftersom byggnaderna blev mer komplicerade med fler installationer och nya tekniska lösningar blev kommunernas uppgift allt svårare. När exempelvis Arlanda flygplats byggdes fanns bara två byggnadsinspektörer i hela Sigtuna kommun med cirka invånare. Kommunens relativt starka roll skapade också vissa problem med både ansvarsfrågor och ekonomi. Om en byggnadsinspektör ansåg att exempelvis ett bjälklag skulle förstärkas ledde det naturligtvis till ökade kostnader som inte funnits med i kalkylen för bygget. Osäkerhet kring detta ledde ibland till att byggherren skickade fakturan på merkostnader direkt till kommunen. Byggnadsinspektörens roll försvagades efter hand och kontroller på plats utfördes endast stickprovsmässigt fram till 1993 då Boverkets byggregler BBR infördes. Ansvar för granskning och uppföljning överfördes nu helt till byggherren via en särskilt utsedd kvalitetsansvarig med en formell behörighet, vilket är läget även idag. Det finns fortfarande inga konkreta myndighetskrav på uppföljning och kontroll. PBL kommer att omarbetas och kvalitetsansvarigs roll kommer sannolikt att förändras. Det finns naturligtvis möjlighet för byggherren att anlita en särskild byggkontrollant vilket var vanligt förr. I större projekt fanns ibland så kalllade dagkontrollanter som följde arbetet noga. I kontrollantens uppgifter ingick att följa utförandet av arbetena noggrant, särskilt i det vi idag skulle kalla kritiska skeden eller kritiska moment. Det kunde till exempel röra armering av viktiga konstruktioner, kramling av murverk i utsatta lägen eller isolering och tätning av klimatskalet. Det ska dock sägas att en fullständig kontroll aldrig kunde upprätthållas på detta sätt, men arbetarna visste att en kontroll skedde med täta intervall och att fusk lätt kunde upptäckas och resultera i att arbetet måste göras om. Det finns naturligtvis inga hinder för att lokalt skärpa de nationella 12 bra klimatskal

15 regler som gäller. Exempelvis har Stockholms stad tagit fram ett program för Miljöanpassat byggande som bygger på civilrätt i samband med markanvisningar. Programmet som innefattar miljö- och energikrav kopplat till uppföljning och verifiering har tagits över av Kretsloppsrådet som har ambitionen att utveckla detta till ett nationellt program. Programmet kan enbart användas i de fall kommuner tecknar särskilt avtal. Krav på U-värden yttervägg 1,4 1,2 U-värde 1,0 0,8 0,6 Max Min 0,4 0,2 0, Årtal för nya krav Figuren visar årtal för nya krav på värmeisolering av byggnaders ytterväggar. Kraven på värmeisolering skärptes markant efter 1970-talets oljekris. Kraven skärptes ytterligare Dagens krav är inte specificerade till vissa byggnadsdelar utan gäller byggnadens totala värmeisolerande förmåga uttryckt som U m -värde med enheten W/m² C. Detta är ett medelvärde för klimatskärmens alla ytor inklusive köldbryggor. För lokaler är kravet på Um-värdet idag 0,7 W/m² C och för bostäder 0,5 W/m² C. Dagens system för tillsyn och kontroll enligt PBL En del av dagens problem hänger delvis samman med systemet för tillsyn och kontroll enligt PBL. Systemet med både kommunal granskning och byggherrens överlappande kontrollfunktioner hade lett till oklara ansvarsförhållanden enligt SOU 2002:115. Lagstiftaren förutsatte att byggherren och entreprenadföretagen skulle få ökade kostnader till följd av ett större ansvar för kontroll och kvalitetssäkring, men menade att det skulle uppvägas av sänkta kostnader genom bättre kvalitet. Kommunerna antogs kunna minska sina kostnader som en direkt följd av att byggnadsnämndens granskning skulle minska. bra klimatskal 13

16 Nuvarande system för ansvar, kontroll och uppföljning av PBL omfattar följande huvudpunkter: Bygglov Bygganmälan Byggsamråd Kontrollplan Kvalitetsansvarig enligt PBL Slutbevis Bygglov Ansökningar om bygglov prövas av kommunens byggnadsnämnd. Bygglovsprövningen inskränker sig till prövning av lokaliseringen och utformning av byggnaden. Bygganmälan Ansvaret gentemot samhället för att byggnaden uppfyller gällande tekniska krav ligger på byggherren. Byggnadsnämnden har däremot tillsynsansvaret. Bygganmälan syftar till att ge byggnadsnämnden möjlighet att förbereda sin tillsyn över projektet och att ge nämnden tid att bedöma kontrollbehovet. Byggsamråd När en bygganmälan har kommit in skall byggnadsnämnden kalla till byggsamråd. Kallelse bör ske snarast möjligt efter det att bygganmälan gjorts. Vid byggsamrådet skall bland annat omfattningen av uppföljning och kontroller bestämmas. Byggherren skall presentera en plan över den kontroll och övrig tillsyn som han anser behövs för att verifiera att kraven uppfylls. Kontrollplan Resultatet av byggherrens och kommunens genomgång vid byggsamråd ska dokumenteras i en kontrollplan. I kontrollplanen skall anges vilka kontroller som skall utföras samt vilka intyg och övriga handlingar som skall tas fram. Eftersom byggherren har ansvaret för byggnadens egenskaper och skall tillhandahålla den verifiering av dessa som behövs, är det naturligt att det i första hand är byggherren som lämnar förslag på kontrollsystem och verifieringssätt. Kontrollplanens innehåll eller omfattning har inte detaljreglerats. Kvalitetsansvarig enligt PBL För att byggnadsarbeten som kräver bygganmälan skall få påbörjas ska byggherren utse en eller flera kvalitetsansvariga (KA). Systemet med kvali 14 bra klimatskal

17 tetsansvarig är till för att samhället skall ha garantier för att byggherren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att ta sitt ansvar i byggprocessen. Den kvalitetsansvarige skall ha så kallad riksbehörighet eller godkännas av byggnadsnämnden. Byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om vem han utsett till kvalitetsansvarig enligt PBL. Detta måste ske innan arbetena påbörjas och innan byggsamråd ägt rum. Redan på projekteringsstadiet görs ofta viktiga vägval som har betydelse för den efterföljande kvalitetskontrollen. Den kvalitetsansvarige skall se till att kontrollplanen följs. Även i de fall byggnadsnämnden ansett att det inte krävs någon kontrollplan, skall den kvalitetsansvarige se till att kontroller utförs. Han skall vidare delta i byggsamråd och närvara vid besiktningar och andra kontroller. Slutbevis När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen och byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa som tillsynsmyndighet, skall nämnden utfärda ett slutbevis. Om verifikationerna inte är tillfredsställande eller byggnadsnämnden känner till brister i byggnaden som inte åtgärdats, skall nämnden ta ställning till i vilken utsträckning byggnaden får användas innan bristerna är åtgärdade. Det finns också möjlighet att utfärda ett temporärt slutbevis om något inte går att följa upp förrän byggnaden tagits i drift. Det gäller exempelvis prestanda för värmeåtervinning som ofta måste provas under vinterfall. Systemet har fungerat dåligt Enligt SOU 2002:115 har bland annat Svenska Kommunförbundet och Boverket påpekat att systemet för tillsyn och kontroll enligt PBL inte säkerställer att byggnadsverken uppfyller samhällets krav. Man menar bland annat att byggherrarnas och entreprenörernas kontroll- och kvalitetssystem inte fungerar i praktiken. Den kvalitetsansvariges roll är oklar och byggnadsnämndernas resurser att utöva tillsyn över byggandet är otillräckliga. Det har gjorts en översyn av plan- och bygglagstiftningen och förslag till lagändringar presenterades i slutbetänkandet Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77). Slutbetänkandet remissbehandlades i en mycket bred remiss där samtliga landets kommuner inbjöds att svara. Dessa svar ligger till grund för bland annat byggprocessutredningens betänkande. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under 2010 om en ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt miljöbalken och bra klimatskal 15

18 PBL, samt en samordning av miljödomstolarna och fastighetsdomstolarna. Regeringen har tillsatt ytterligare två utredningar för att komplettera PBL-kommitténs betänkande: Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt, SOU 2008:68 och miljöprocessutredningens huvudbetänkande Miljöprocessen, SOU 2009:10. Förslag till ändringar är under framtagning. Ökade krav i framtiden för passiv- och lågenergihus Kraven på uppföljning och verifiering av passiv- och lågenergihus kommer att bli betydligt tuffare än dagens krav. Med installerade värmeeffekter på cirka 10 W/m² och beräknad energianvändning för uppvärmning på cirka 20 kwh/m² och år blir marginalerna för att uppnå uppställda krav mycket små och brister i klimatskärmen ödesdigra. Detta kommer troligtvis att snabba på utvecklingen av kvalitetsarbetet i branschen. Idén med passivhus utvecklades i Tyskland på 1990-talet, där man då enades om att man kan bygga hus utan radiatorsystem bara man såg till att värmeförlusterna var tillräckligt små. I ett passivhus är värmeförlusterna så små, att enbart ventilationsluften kan användas som energibärare. System för radiatorer eller liknande behövs inte. För en hel villa räcker ett värmeelement med effekt som en hårtork. Tekniken för passivhus kommer i fortsättningen inte enbart att vara ett viktigt boendealternativ utan även påverka branschen i stort för att minimera de negativa globala klimatförändringarna. Kostnader för dålig klimatskärm Energikostnaderna för olika brister i klimatskärmen kan bli avsevärda förutom termiska komfortproblem som i sig kan leda till mycket höga kostnader i form av minskad produktivitet och ohälsa. Det gäller såväl sommar som vinter med alltför höga temperaturer, för låga temperaturer, drag med mera. Bristande komfort har dessutom ett pris i form av minskad arbetsprestation, ökad frånvaro, avbrott i arbetet, arbetstidens längd, arbetets kvalitet med mera. Här har den offentliga sektorn ett särskilt ansvar då alternativet för brukaren att byta lokal i allmänhet inte finns. Även om dessa kostnader kan vara höga kan de vara svåra att kvantifiera. Ökade drift- och livscykelkostnader (LCC) kan däremot beräknas och verifieras. Det är framför allt LCC-kostnaden som är relevant i det här fallet. Dels för att bristerna i klimatskärmen i allmänhet byggs in i huset och påverkar kostnaderna under hela byggnadens livslängd och dels för att offentliga byggnader i grunden har samma ägare under hela livslängden. Hela kostnaden drabbar till slut skattebetalaren på olika sätt. 16 bra klimatskal

19 Att sätta en byggnads livslängd till minst 100 år är ingen överdrift. Brister i form av otätheter, dålig isolering och konstruktionslösningar med onödiga köldbryggor kan mycket väl finnas under byggnadens hela livslängd. Tekniska installationer kommer däremot att bytas ut ett flertal gånger under byggnadens livslängd och kan uppgraderas vartefter med bättre prestanda. En ekonomisk livslängd på år för installationer är vanlig i kalkylsammanhang även om de tekniska livslängderna i allmänhet är längre. Det är naturligtvis omöjligt att göra en mycket långsiktig kalkyl vad gäller energipriser och räntor men man måste ändå göra en jämförelse för att bedöma storleksordningen och som underlag för val av olika lösningar. Om man ser tillbaka på oljeprisets utveckling har den genomsnittliga reala prisökningen varit mellan tre procent och fyra procent årligen de senaste 40 åren. Den reala prisökningen för elenergi har under samma period varit cirka fyra procent, men i samband med att Sverige får fler kablar till det europeiska nätet så har elpriserna ökat snabbare. En real kalkylränta på tre procent och en fortsatt årlig energiprisökning på fyra procent ger följande nusummefaktorer. Livslängd Nusummefaktor 20 år år år år 173 kr/m2 LCC kostnad luftläckning per yta 2500,0 2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0, Antal år Figuren visar exempel på diskonterade kostnader (LCCenergi) för luftläckning genom klimatskärmen motsvarande 0,1 luftomsättning. Om en byggnad på m² har en ofrivillig ventilation på 0,1 omsättning på grund av otätheter, vilket inte är ovanligt, kan detta ge upphov till en ökad energikostnad per år på cirka kronor om vi sätter energipriset bra klimatskal 17

20 till en kr/kwh. Inga drifttider behöver anges eftersom klimatskärmen läcker året om. LCCenergi för 50 år uppgår då till drygt sju miljoner kronor för luftläckningen. Då har vi inte tagit hänsyn till eventuella köldbryggor, bristande solavskärmningar och dålig värmeisolering. Är det ett rimligt pris för slarvigt genomförande? Vem vill betala det? Vem kommer att betala det? Hur mycket får provningar av byggnadens klimatskärm kosta? Hinder och möjligheter Många av de hinder som finns för att investera långsiktigt i energieffektivisering och resurser för uppföljning gäller även utanför Sverige. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster pekar man bland annat på att den offentliga sektorns budget ofta är uppdelad i investeringar i energiförbrukande teknik och i underhåll och drift av denna teknik. Uppdelningen gör att det ofta är svårt att utveckla incitament för chefer inom den offentliga sektorn att investera i energieffektiv teknik. För att undanröja detta hinder måste sättet att arbeta inom den offentliga förvaltningen ändras. Det traditionella systemet för att beräkna och avtala storleken på priser som tas ut av leverantörer av komponenter för energiteknik, projektörer, byggföretag och arkitekter fungerar ofta som ett hinder. Det beror på att dessa utgifter ofta bara står i proportion till den totala investeringskostnaden och har lite att göra med energiprestanda och livscykelkostnader LCC. I EU-direktivet framhålls att den offentliga sektorn i varje medlemsstat bör fungera som ett gott exempel när det gäller investeringar, underhållskostnader och andra utgifter för energieffektivisering. Den offentliga sektorn uppmanas att integrera hänsynen till förbättrad energieffektivitet i sina investeringar, avskrivningar och driftsbudgetar. Den offentliga sektorn bör sträva efter att använda energieffektivitetskriterier vid offentlig upphandling. I USA har formerna för uppföljningen av energikrav utvecklats under flera decennier och en nationell förening BCA Building Commissioning Association har bildats. Enligt BCA definieras begreppet commissioning som: Systematisk process för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan enligt specificerade krav. Detta görs genom att utveckla kravspecifikationerna i programskedet och fortlöpande dokumentera funktionstester och verifiering under projektering, genomförande och garantitid. Program- och projekteringshandling- 18 bra klimatskal

21 ar, provning och trimning av utrustning, kalibrering och kontroll av övervakningssystem samt utbildning av personal samordnas för att uppnå ett bra slutresultat. Detta är en bra beskrivning av uppdraget att följa upp energianvändning i byggprocessen som också understryker att arbetet med uppföljning och verifiering måste utvecklas fortlöpande. En förutsättning för att lyckas är att arbetet med uppföljning förankrats i företagets ledning och att någon har ett uttalat projektansvar för detta. Arbetet med uppföljning kommer initialt att kosta mer pengar än normalt och budget för detta måste finnas. Denna extra kostnad ska då jämföras med anläggningens totala LCC-kostnad. Hur arbetet med energifrågorna kan hanteras i ett mer övergripande perspektiv finns beskrivet i UFOS rapporten Systematiskt arbete med energifrågor i offentlig fastighetsförvaltning ; Här framgår att det måste finnas ett konkret stöd i de olika delprocesserna för att uppföljningen av energikrav ska fungera. Underlaget för uppföljningen måste anpassas till behovet i varje delprocess och för varje teknikområde så att den integreras med den övriga byggprocessen på ett rationellt sätt och blir ett stöd istället för ett nytt krångligt moment. Några viktiga hållpunkter är samspelet med kvalitetsansvarig (KA) och avstämningar med kommunen och Boverket. Policyaspekter Kommunens och företagets policy vad gäller ekonomi, miljö- och energifrågor är en utgångspunkt och måste preciseras med avseende på prioritering av lägsta livscykelkostnad LCC, bästa teknik, energislag/utsläpp CO2 och så vidare. Detta är helt avgörande för kalkyler och bedömningar av alternativa lösningar under byggprocessen. En annan viktig policyfråga är om man ska tillämpa vite och bonus. Tydliga mål är en förutsättning för arbetet med uppföljning och verifiering. Utifrån dessa aspekter kan en övergripande systembeskrivning tas fram, som förutom lokalprogram, miljöprogram, tekniskt program med en allmän beskrivning av tekniska systemlösningar kan innehålla funktionskrav för energieffektivitet. Vid en mindre ombyggnad kommer naturligtvis programskedets omfattning att vara begränsad men hänsyn måste likväl tas till helheten. Omfattningen av uppföljningsarbetet som ska bedrivas genom processen, både inom den egna organisationen och externt, måste bedömas. Arbetet med uppföljning av energikrav ska preciseras och kostnadsberäknas i en verifikationsplan som inarbetas i den övergripande planen för kvalitetsarbetet. bra klimatskal 19

22 Se hela sammanhanget Det finns en risk att entreprenören eller projektledaren inte ser hela sammanhanget och byter ut komponenter eller aggregat som är billigare men har sämre prestanda. Man måste också förstå varför olika kontroller måste genomföras och att det får kosta. Det kan under projektet vara svårt att stå emot en rejäl kortsiktig besparing om man inte har kunskap om de ekonomiska överväganden som gjorts tidigare. Arne Hermansson är byggprojektledare, Kommunfastigheter Örebro. Läs hela intervjun på sidan bra klimatskal

23 KAPITEL 2 Svaga punkter i byggandet i ett energiperspektiv Det finns ett antal kritiska moment och svaga punkter när man ska säkerställa och följa upp en byggnads energiprestanda under byggprocessen. Beräkningar av energi och effekt måste vara genomarbetade och resultaten ska vara spårbara. Rent byggnadstekniskt gäller det att valda produkter verkligen används på det sätt som ligger till grund för beräkningarna. Köldbryggor och luftläckning utgör en allt större del av byggnadens energiförluster när den totala energianvändningen minskar. Fuktproblematiken blir ännu viktigare. Trenden med allt större fönster måste mötas med ökad kunskap om dess effekt på det termiska klimatet inomhus och dess påverkan på värme- och kylbehov. Detaljer som entréer och dörrpartier måste lösas på ett genomtänkt sätt. Fukt Värmeisolering Köldbryggor Solavskärmning Planering och dokumentation Luftläckning Entréer och dörrpartier Figuren visar några svaga punkter för uppföljningen av byggnadens energiprestanda och klimatskärm. bra klimatskal 21

24 Energiberäkningar Indata till beräkningarna är avgörande för resultatet och ska betraktas som funktionskrav för att uppnå förväntad energiprestanda för hela byggnaden. Indata som luftläckning, köldbryggor, luftflöden etc kommer dessutom med stor säkerhet att förändras under byggprocessen. Indata ska därför kontrolleras och följas upp under byggprocessen som en viktig del av arbetet med kvalitetssäkring. Ett annat problem är mängden information som en beräkning kan generera. Med en knapptryckning produceras hundratals utdata som ska kvalitetssäkras. Programversion, datum och ansvarig för beräkningen dokumenteras på samma sätt som för andra handlingar. Risken är stor att resultaten från beräkningarna bedöms felaktigt eller helt enkelt inte uppmärksammas i den stora mängden information. Det gäller att hålla koll på vad som är vad. Beräkningsprogrammet ska vara transparent, det vill säga inget ska kunna döljas i beräkningsunderlaget. Om det inte tydligt framgår vad som påverkar vad kan det leda till att användaren drar fel slutsatser. Beräkningsprogrammet ska klara att hantera olika systemlösningar och produktval. Ett exempel på detta är solinstrålningens påverkan på en byggnads energibalans och hur det påverkar den mängd energi som behöver köpas för uppvärmning. Om man enbart tar hänsyn till solinstrålning, byggnadens glasarea och glasets kvalitet kan solens bidrag till uppvärmningen överskattas kraftigt. Hänsyn måste också tas till övertemperaturer och hur väl styr- och reglersystemet kan hantera solens bidrag. Horisontell och vertikal avskärmning från omgivande bebyggelse och topografi är andra viktiga parametrar som måste hanteras i programmet. Programmet ska också ta hänsyn till övrig inverkan av omgivningsklimat, distributionssystem för värme, temperaturnivåer med mera. Det finns två huvudtyper av beräkningsprogram för energianvändning. Program som används för dimensionering av system utgår från effektbehoven och har i allmänhet en upplösning på timnivå. Då kan maxeffekter och så kallade lastprofiler över dygnet beräknas med hänsyn till byggnadens termiska dynamik. Det kan exempelvis ligga till grund för dimensionering av komfortkyla. Med hjälp av effektberäkning och klimatdata kan sedan byggnadens energianvändning över året beräknas. Exempel på sådana program är IDA, Riuska och VIP+. Dessa program stöder även automatiserad informationshantering med hjälp av BIM (Building Information Modeling, se vidare i avsnitt om informationshantering). Det finns enklare beräkningsprogram som baseras på mer aggregerade klimatdata eller klimatets normala varaktighet över året. Det kan vara tillräckligt för att beräkna byggnadens framtida energiprestanda och för att 22 bra klimatskal

25 jämföra olika systemlösningar i tidiga skeden. Exempel på sådana program är ENORM och BV2. Ju bättre och effektivare byggnader med låg energianvändning desto större krav ställs på de beräkningsprogram som används och hur de hanteras. Programmen ska också så långt som möjligt använda indata från gällande EU standarder. Resultat från beräkningar med validerade indata kan användas som objektiv information i olika sammanhang exempelvis för jämförelser av systemlösningar. Erfarenheten från jämförelser mellan beräkningar och utfall visar att man bör ha en god marginal för osäkerheter, i storleksordningen 15 till 20 procent. Att ta hänsyn till osäkerheten och bedöma dess konsekvenser är en del i processen för uppföljning. Energiberäkningen samt dokumenterade indata bör hanteras som en bygg- och relationshandling under byggprocessen. Värmeisolering Kraven på värmeisolering hör ökat kraftigt genom åren. Moderna byggnadskonstruktioner har vanligtvis så låga U-värden att temperaturskillnaden mellan ytterväggens insida och inomhusluften är mindre än 1 C vid dimensionerande utetemperatur. Detaljlösningar blir allt viktigare. Det värmeisolerande materialets förmåga att värmeisolera, ändra form eller ansamla fukt får inte försämras under byggnadens beräknade livslängd. Det får heller inte sprida lukt eller bli en hemvist för levande organismer som till exempel mögel. Endast typgodkända isoleringsmaterial får användas där beständigheten kan intygas av oberoende part. Värmeförlusten via betongplatta på marken, som är ett vanligt grundläggningssätt underskattas ofta. Därför är det viktigt att ställa krav på en lägsta tillåten yttemperatur på golvet inom vistelsezonen med hänsyn till både komfort och energi. Kravet ska gälla vid en viss utetemperatur, till exempel den vanligast förekommande vintertemperaturen. Kantbalkens värmeförluster (köldbryggor) bör särskilt observeras. Det är också viktigt att byggnadskonstruktören i sina beräkningar tar hänsyn till köldbryggor som påverkar både energianvändning och den termiska komforten, inte bara schablonmässigt. Konstruktionen ska förstås utformas så att köldbryggor minimeras och att värmeisoleringen uppfyller de krav som ställts. Vad säger Boverket? Utöver krav på byggnadens energianvändning som ställs i sin helhet, ställs också krav i Boverkets byggregler på en minsta godtagbara värmeisolering bra klimatskal 23

26 för byggnaden. Kravet på byggnadens värmeisolering ställs som genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för hela byggnaden, inklusive köldbryggor. Um kan bestämmas via beräkning med hjälp av standarder, materialdata och beräkningsprogram. Kravnivån på angivna Um-värden motsvarar lägsta godtagbara värmeisolering som inte får överskridas. Kravnivån varierar beroende på byggnadskategori och om elvärme används. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m²K) bestäms enligt SS-EN ISO 13789:2007 och SS (2) samt beräknas enligt: U m = n m p ( Σ U i A i + Σ l k Ψ k + Σ χ j ) i=l k=l j=l A om Där: Ui Ai Ψk lk χj Aom Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m²K). Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmd inneluft (m²) Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan (k (W/mK). Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m). Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m²). Köldbryggor En köldbrygga är normalt en konstruktionsdetalj av ett material med låg värmeisolering som lokalt bryter igenom ett material med bättre isolering, exempelvis fästen till balkonger eller fönsterkarmar. Andra exempel på köldbryggor är anslutningar mellan betongbjälklag eller mellanväggar och yttervägg. Reglar i regelväggar är konstruktiva köldbryggor som ska beaktas vid beräkning av U-värdet. Man får en högre värmetransport och förhållandevis kalla invändiga ytor som förutom ökad energianvändning försämrar den termiska komforten. Smutspartiklar i luften avsätter sig snabbare på en kall yta än en varm. Sänkt temperatur i konstruktionen kan dessutom medföra kondensation eventuellt med mögelbildning som följd. Köldbryggor delas upp i linjära och punktformiga köldbryggor och i olika kategorier utifrån vad de orsakas av: 24 bra klimatskal

27 Geometriska utformningar som exempelvis ytter- och innerhörn. Konstruktiva och byggnadstekniska lösningar som reglar och karmar. Genomföringar av olika slag som rörledningar och kablage. Vad säger Boverket? I byggreglerna finns inga specifika krav på köldbryggor då dessa ska inkluderas i det övergripande kravet på hela byggnadens energiprestanda. Då köldbryggorna kan komma att utgöra en allt större del av de totala värmeförlusterna med ökade krav på värmeisolering finns goda skäl att tydliggöra och specificera kraven vid projektering. Ett flertal beräkningsprogram har stöd för detta. Luftläckning Luftläckning ökar energianvändningen i en byggnad. Luft som läcker in i isoleringen och ökar luftcirkulationen minskar värmemotståndet hos isoleringen. Transmissionsförlusterna ökar. Obalans i ventilation reducerar möjligheten att återvinna värme ur frånluften. Ventilationsförlusterna ökar, särskilt när det är kallt och blåsigt i exponerade lägen. Otätheterna är ofta lokaliserade till fogar mellan olika byggnadselement som exempelvis golv- och takvinklar och fogar mellan fönsterkarm och ytterväggskonstruktion. Mellanbjälklag av trä eller trä/betongelement har stora hålrum. Med otäta anslutningar mot ytterväggar kan kall uteluft läcka genom mellanbjälklagen i byggnader i flera plan. Då den största delen av mellanbjälklaget finns i byggnadens uppvärmda delar kan värmeförlusterna bli stora. I höga byggnader blir lufttrycksskillnaderna större än i en låg byggnad och läckaget ökar. Ventilationssystemet påverkas mera i en otät hög byggnad än i en otät lägre byggnad. Luftläckning kan, förutom onödiga värmeförluster leda till svåra skador och förkorta hela byggnadens livslängd. En beräkning från Sveriges tekniska forskningsinstitut SP visar hur mycket energianvändningen i en otät byggnad ökar på grund av ofrivillig ventilation (se figur nästa sida). Byggnaden i exemplet nedan är ett flerbostadshus från miljonprogrammet med luftläckage 0,8 l/s, m² (enligt gamla BBR-kravet) och 2,0 l/s, m², vilket motsvarar värden som SP ofta mäter upp i befintliga hus från talet. Byggnaderna är placerade i två olika lägen i landskapet, ett vindutsatt, öppet läge på landsbygden och ett mindre vindutsatt läge i staden. bra klimatskal 25

28 Energianvändning, kwh/(m2 och år) ,8 stad 2,0 stad 2,0 öppet 0 transmission mech. ventilation infiltration Figuren visar exempel på energiförluster för flerbostadshus enligt BBR (0,8 stad), en otät byggnad i stadsmiljö (2,0 stad) och i öppet landskap (2,0 öppet). Källa: Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen SP 200. När byggnaden har en normenlig täthet (0,8 l/s, m²) är den ofrivilliga ventilationen cirka tio procent av de totala energiförlusterna. När den otäta (2,0 l/s, m²) byggnaden simuleras i staden står den ofrivilliga ventilationen för 23 procent. När byggnaden flyttas från staden till ett mer öppet och vindutsatt landskap så ökar betydelsen av lufttätheten. För det otäta huset är nu energiförlusterna hela 45 procent av den totala energianvändningen. Vad säger Boverket? I Boverkets byggregler finns ingen angiven nivå för lufttäthet men det ställs ett övergripande funktionskrav på byggnadens energianvändning. Man menar att kravet på energihushållning kan uppfyllas på många olika sätt, till exempel med mer eller mindre värmeisolering, olika tekniska installationer etcetera. Därmed behövs inget detaljkrav på klimatskärmens täthet. Klimatskärmen behöver dock vara så tät att byggnaden kan uppfylla de krav som ställs på energianvändning, installerad eleffekt, ventilation, fuktsäkerhet, termisk komfort och buller. Hur tät klimatskärmen behöver vara får avgöras från fall till fall av byggherren/projektören beroende på val av ventilationssystem, lösningar för energihushållning med mera. Fukt i byggnader Det finns flera risker med felaktig hantering av fuktfrågorna inte minst gällande mögel och andra skadliga mikroorganismer som är beroende av fukt. Avseende uppföljning av energianvändning i byggprocessen är det framförallt uttorkning under byggnadens första år som påverkar uppföljningen. För 26 bra klimatskal