Årsberättelse vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv
|
|
- Stina Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsberättelse vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv
2 Innehållsförteckning POLISMYNDIGHETEN Om oss - Polismyndigheten I i Stockholms STOCKHOLMS län LÄ Länspolismästaren har ordet (sid. 4) Vår värdegrund och medarbetarpolicy (sid. 5) Stockholms län (sid. 6) Så styrs verksamheten (sid. 7) Vår ekonomi (sid. 9) Vår årsberättelse och hållbarhetsredovisning (sid. 11) Våra intressenter (sid. 12) Vårt bidrag till en hållbar utveckling (sid. 14) INNEHÅLLS FÖRTECKNING VÅR VERKSAMHET Vår verksamhet HÅLLBA MÅLTABELL ORDLISTA GRI Vårt bidrag till en hållbar miljö OM OSS POLISMYNDIGHETEN Vår arbetsplats ARBETSMILJÖ GRI - INDEX Måltabell MEDARBETARE RÄTTSSÄKER GRI-index BROTTSFÖREBYGGANDE (sid. 78) STOCKHOLMS LÄN POLIS Fokusområden (sid. 18) Mål för kärnverksamheten (sid. 21) Brottsförebyggande verksamhet (sid. 36) Fokus på barn och ungdomar (sid. 40) Fokus på det händelsestyrda arbetet (sid. 42) Fokus på utredning (sid. 44) Brottstyper (sid. 46) Medborgarnas förtroende (sid. 49) Miljöarbete - vi tar ansvar (sid. 52) Vår klimatpåverkan (sid. 54) Medarbetarna (sid. 58) Kompetensförsörjning (sid. 64) Vår arbetsmiljö (sid. 68) Jämställdhet och mångfald (sid. 72) Rättssäkerhet inom Polisen (sid. 75) (sid. 76) ORDLISTA (sid. 77)
3 JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI FEBRUAR RI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEP JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUS ÅRET SOM GÅTT MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUST JANUARI FEBRUARI UARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER RIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER ÅRET SOM GÅTT 2013 Aspiranter sommaren 2013 Avhopparjouren September I september gjordes Polismyndigheten i Stockholms läns avhopparjour till en permanent del av verksamheten. Länskriminalpolisen och personsäkerhetsgrupperna arbetar med att hjälpa avhoppare från kriminella gäng. De arbetar både med att utveckla verksamheten strategiskt och med att arbeta operativt med enskilda avhopparärenden. Aspiranter vintern 2013 Nya polisaspiranter JANUARI Under året fick myndigheten 191 nya polisaspiranter. Skottlossning i samband med rån Tio Personer åtalades för bilstölder TILL ETT VÄRDE AV 20 miljoner KRONOR JANUARI En guldbutik på Nygatan i Södertälje rånades. Polisen anlände snabbt till platsen och skottlossning utbröt. En gärningsman träffades i huvudet och avled fem dagar senare. Fyra dagar efter rånet häktades fem personer av Södertälje tingsrätt på sannolika skäl misstänkta för bland annat grovt rån, vapenbrott och medhjälp till grovt rån. Vapenamnesti MARS En vapenamnesti påbörjades 1 mars och pågick till 31 maj. Amnestin gjorde det möjligt för den som hade ett skjutvapen eller ammunition utan tillstånd, att lämna in det till polismyndigheten. Inlämnandet av vapen kunde göras helt anonymt och utan risk för åtal eller straff för det olovliga innehavet. Syftet med vapenamnestin var att minimera förekomsten av illegala vapen i samhället. Läs mer på sidan 34. Lyckad insats med barnärenden APRIL Resultatet av en lyckad insats med barnärenden där tidsfristen gått ut presenterades. När det gäller ärenden där orsaken till dröjsmålet främst berott på Polisen visade statistiken att antalet ärenden hade minskat med nästan 90 procent, från 194 i november 2012 till 23 ärenden i början av april MAJ social oro i Stockholms förorter MAJ Oroligheterna började i Husby och spred sig till flera stockholmsförorter. Polisen klassificerade oroligheterna som en så kallad särskild händelse och inrättade en länsgemensam stab. Stockholmspolisen informerade regelbundet media om händelseutvecklingen, information lades även ut på polisen.se och frågor besvarades via sociala medier. Läs mer på sidan: 39. Student en insats med lyckat resultat JUNI Under den särskilda insatsen Student 2013 kontrollerade polisen samtliga studentfester minst en gång per kväll i syfte att sprida en trygg och lugn stämning och bidra till ett säkert studentfirande. Insatsen gav ett gott resultat. Våldsbrotten kring studentskivorna minskade från drygt 50 våldsbrott 2012 till under 30 våldsbrott Även säkerheten på flaken kontrollerades för att upprätthålla ordning och säkerhet för studenter och övriga trafikanter. Hultsfred flyttade till Sigtuna JUNI Hultsfredsfestivalen i Småland flyttade till Stoxa friluftsområde i Sigtuna. Polisen riktade in sig på att hindra stölder, våldsbrott och droganvändning. Poliser från hela länet arbetade på festivalen. Tack vare gott samarbte med arrangörerna och den provisoriska polisstationen som byggdes på festivalområdet så blev kommenderingen lyckad. SEPTEMBER PRESIDENT BARACK OBAMA KOM TILL STAN SEPTEMBER Polisen fick tre veckor på sig att förbereda sig inför den amerikanska presidentens besök 4-5 september. Ett unikt besök och en av modern tids största kommenderingar inom Stockholmspolisen. Kommenderingens uppdrag var att säkerställa allmän ordning och säkerhet i samband med presidentens besök. Polismyndigheten i Stockholms län hade, i nära samarbete med Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen, ansvaret för ordnings- och säkerhetsfrågor samt eskorter i samband med besöket. Omkring poliser från hela landet deltog i kommenderingen. Prinsessbröllop JUNI Den 8 juni gifte sig prinsessan Madeleine med Christopher O Neill i Slottskyrkan. Festen hölls sedan på Drottningsholms slott, dit sällskapet färdades med båt. Bröllopet innebar att Stockholmspolisen återigen fick bevaka ett kungligt bröllop, kommenderingen var dock inte lika stor som när kronprinsessan Victoria gifte sig 2010 med Daniel Westling. September Under en natt i september, mellan klockan til stoppades trafiken på infartslederna för att genomföra drog- och rattfyllerikontroller. Under insatsen uppdagades bland annat 8 drograttfylleribrott, 2 grova drograttfylleribrott, 2 rattfylleribrott alkohol, 19 narkotikabrott eget bruk, 8 narkotikabrott innehav, 2 dopingbrott, 6 grov olovlig körning och 1 brott mot knivlagen. Målet med insatsen var att uppdaga drograttfylleri men även att sänka våldsbrotten inne i City. Oktober Åtal väcktes mot 10 personer för omfattande bilstölder. Värdet på de tillgripna bilarna uppskattas till cirka 20 miljoner kronor. I Sverige har de senaste åren flertalet lyxbilar tillgripits och försvunnit från landet. Efter ett omfattande kartläggningsoch utredningsarbete samt samarbete med finsk och estländsk polis väcktes åtal mot tio personer. Även sju kurirer/chaufförer har dömts för inblandning i bilstölderna. Utredningen har varit särskilt krävande eftersom medlemmarna i ligan bland annat använt sig av falska id-handlingar och använt sofistikerad utrustning för att stjäla bilarna. Origo invigs FEBRUARI Länspolismästare Mats Löfving invigde Origo, ett resurscentrum som ska arbeta mot hedersrelaterat förtryck och våld. Vid resurscentret samarbetar Polismyndigheten i Stockholms län med Stockholms stad, Länsstyrelsen, Stockholms läns landsting och kommunförbundet i Stockholms län. Resurscentret erbjuder brottsutsatta stöd och ska även fungera rådgivande för yrkesverksamma inom myndigheter och frivilligorganisationer. Kontroller av drog- och rattfylleri Under besöket deltog presidenten i ett flertal olika arrangemang. Stora områden spärrades av och framkomligheten begränsades för boende, besökande och näringsidkare. Eskorterna och de platser som presidenten besökte omfattades av avspärrningar. Innan besöket avrundades tog president Obama sig tid att personligen tacka företrädare från Stockholmspolisen, Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen för en väl genomförd säkerhetsinsats. Pridefestival för elfte året i rad JULI I slutet av juli anordnades Stockholms Pridefestival och liksom tidigare år deltog polisanställda i paraden, varav flera bar uniform. Förutom Rikspolisstyrelsen, Polishögskolan, Polisförbundet och Polismyndigheten i Stockholms län fanns även Skånepolisen representerade i tältet på Östermalms idrottsplats. Polisen deltog i Pride för att möta besökarna och sprida information om Polisens verksamhet. Hatbrottsgruppen fanns också på plats för att prata om sitt brottsförebyggande och utredande arbete. Flytande poliskontor JULI För femte året i rad upprättade Sjöpolisen flytande poliskontor. Kontoren placeras vid olika öar varje år och 2013 valdes Sandhamn och Utö. Det flytande kontoret fungerar som en reception där boende och besökare på ön är välkomna med frågor, tips till polisen eller brottsanmälningar. VÅLDSAMMA rånfall löstes Oktober I juli 2013 utsattes fyra äldre kvinnor för våldsamma rån med liknande tillvägagångssätt. I samtliga fall inträffade rånen i samband med att offret återvände till sin bostad efter att ha varit ute i ett ärende. Myndighetens bildanalysgrupp analyserade film- och bildmaterial från kollektivtrafiken vilket resulterade i att flera misstänkta gärningsmän kunde identifieras. En man och en kvinna dömdes vid Stockholms tingsrätt för grovt rån, till åtta respektive sex års fängelse, samt utvisning på livstid. Höstglöd November Under hösten pågick en narkotikainsats riktad mot ungdomar. Det övergripande syftet var att få missbrukande ungdomar att sluta med sitt missbruk. Under insatsens första fem veckor rapporterades narkotikabrott fördelat på cirka 676 personer, av dessa var 234 personer, mellan år. Nästan alla som ertappades för narkotikabrott togs till Maria Ungdom. Ungdomarna erbjöds där vård och behandling. Döms för människohandel December En kvinna och en man dömdes till fyra års fängelse för människohandel och grovt koppleri. Båda utvisades ur Sverige i tio år. De åtalades för att ha främjat och på ett otillbörligt sätt ha utnyttjat att ett tiotal kvinnor från Rumänien haft tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Kvinnan, som anses vara huvudmannen, dömdes för både människohandel och grovt koppleri. Mannen dömdes för medhjälp till människohandel, grovt koppleri och övergrepp i rättssak. Våldsamt upplopp i Kärrtorp - 28 gripna ÅRET SOM GÅTT MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI STOXA SEPTEMBER OKTOBER D FEBRUARI MARS APRIL JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JUNI AUGUST ÅRETFEBRUARI SOM GÅTTMARS MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER ÅRET NOVEMBER DECEMBER JANUARI APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DEC SOM GÅTT ÅRET GÅTT ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANU MARS APRILSOM MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBE ÅRET SOM GÅTT 2013 December En tillståndsgiven manifestation i Kärrtorp angreps av ett antal personer. I samband med oroligheterna greps 28 personer. Fyra personer, varav två poliser, fördes till sjukhus. Dagen efter var ett mobilt poliskontor på plats i Kärrtorp med länspolismästare Mats Löfving och Christer Nilsson, polismästare i Söderort för att bland annat bemöta kritik som riktats mot Polisen i samband med manifestationen.
4 PRODUKTION Utgivare: Polismyndigheten i Stockholms län Norra Agnegatan 33-37, Stockholm Diarienummer: A /2013 Produktion: Ekonomiavdelningen Personal- och utvecklingsavdelningen Grafisk form: Minna Ridderstolpe Fotografer: Jimmy Gustafsson, Minna Ridderstolpe, Mathias Tellberg, Lars Hedelin, Mona Johansson och Robert Haecks Omslagsfoto: Minna Ridderstolpe Grafik: Minna Ridderstolpe Illustrationer: IStockphoto Tryckeri: Taberg Media Group AB Papper: Omslag: 240 gr Munken Polar Inlaga: 120 gr Munken Polar Upplaga: 800 ex. Utgiven: Mars 2014 Polisens poddradio: Robert Haecks, Maria Moustakakis, Benita Nilsson och Lexter Film: Jimmy Gustafsson, Mathias Tellberg, Robert Haecks och Maria Moustakakis Kontakt: Marika Dagenbrink, ekonomiavdelningen marika.dagenbrink@polisen.se
5 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 3 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
6 Om oss - Länspolismästaren har ordet 4 Länspolismästaren har ordet År 2013 var året när resan mot en ny polisorganisation tog fart på allvar. Om nio månader upphör Polismyndigheten i Stockholms län och vi blir en gemensam Polismyndighet i hela landet. En genomförandekommitté under ledning av Thomas Rolén styr och leder arbetet med omorganisationen, med stöd och bidrag av oss polisanställda, arbetstagarorganisationerna och medborgare. En viktig del i förändringsarbetet är att utveckla det sätt Polisen redovisar sina resultat, från ett starkt fokus på kvantitet till en tydligare kvalitativ inriktning. Det är en positiv utveckling eftersom det innebär en resultatredovisning som i högre grad speglar hela Polisens breda verksamhet och inte bara, som det uppfattas idag, en liten del av verksamheten. Det finns många sätt att mäta och följa upp vad Polisen och rättsväsendet åstadkommer. Brottsförebyggande rådets årliga trygghetsundersökningar beskriver allmänhetens utsatthet för brott, trygghet och förtroende för polis och rättsväsende. Sett över tid har risken att utsättas för brott minskat, även om den fortfarande är högre i storstadslänen än i många andra delar av landet. Samtidigt har tryggheten ökat stadigt och andelen som känner oro för brottslighet är betydligt lägre i Stockholm idag än för åtta år sedan när mätningarna påbörjades. Förtroendet för Polisens sätt att bedriva sitt arbete är stort och det har ökat det senaste året. Medborgarnas betyg på oss är viktigt och bör tillmätas stor betydelse när vi utvärderar vår verksamhet. Polismyndigheten i Stockholms län är framgångsrik i det brottsförebyggande arbetet, men vi behöver förbättra utredningsverksamheten. Under förra året tog vi viktiga steg framåt, bland annat när det gäller att bekämpa den kraftiga ökningen av bedrägeribrott. Vi har byggt upp ett nationellt bedrägericentrum som syftar till att stärka hela Polisens förmåga att utreda, förebygga och samordna bedrägeribrotten på ett effektivare sätt. Vi har också gjort stora ansträngningar när det gäller de så kallade livsstilskriminella. Det är personer som är väl kända av polisen, som begår många mängdbrott och som inte sällan är i behov av vård för missbruk. Vi har tillsammans med andra aktörer utvecklat ett stöd för de som vill hoppa av sin kriminella bana och vi har en nära samverkan med kommunerna när det gäller ungdomar. Vi ska fortsätta på den inslagna vägen, nämligen att fokusera på det som är kärnan i polisens verksamhet - att skydda, hjälpa och ställa tillrätta. Ingripandepolisernas verksamhet ute på fältet ska närmare integreras med utredningsverksamheten och närpolisen. Vi ska fortsätta våra satsningar på synlighet, service och hög närvaro. Vi ska bli en polismyndighet nära medborgarna. Mats Löfving Mars 2014 FILM Se Mats Löfving summera 2013.
7 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 5 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund fastställdes av rikspolischefen i januari Värdegrunden är gemensam för svensk polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål - att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisens medarbetarpolicy handlar om hur alla anställda inom Polisen ska agera i sitt uppdrag. Den klargör vilka krav och förväntningar som ställs på var och en och vilka möjligheter som finns. Det som beskrivs i medarbetarpolicyn utgår från Polisens uppdrag och värdegrund. Policyn ligger till grund för den interna dialogen om uppdrag, mål och resultat till exempel i utvecklingssamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Den är också utgångspunkt vid rekrytering och introduktion av nya medarbetare och för utvecklingen av medarbetarskap och ledarskap inom Polisen. Samverkan är framgångsfaktorn för att lyckas med allt polisarbete. När du ser den här symbolen finns det ett poddradioprogram att lyssna på. När du ser den här symbolen finns det en film att se. Lars Serenander, funktionsansvarig för det brottsförebyggande arbetet Polisens poddradioserie, sidan 20 Scanna QR-koden med din smartphone så kommer du vidare. MUMIN, SMADIT, personuppklarning, UL, inkomna ärenden, Rakel, mängdbrott, INVIT, PUST, Om LOKUS, du ser ett blått GOB ord finns ordet förklarat i ordlistan på sidan 77.
8 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 6 Hallstavik Stockholms län Stockholms län är en storstadsregion med cirka 2,1 miljoner invånare. På grund av stor inflyttning och ett positivt födelsenetto har länet vuxit med cirka invånare per år under de senaste åren. Enligt befolkningsprognoser är detta en utveckling som förväntas Märsta fortsätta och Stockholms län beräknas ha cirka 2,4 miljoner NORRORT invånare år Stockholms befolkning är relativt ung i förhållande till riket och särskilt invånare födda på och 1980-talen samt 2000-talet är andelsmässigt fler i Sollentuna länet jämfört med Sverige i övrigt. Stockholm har länge varit Sveriges tillväxtmotor och en attraktiv region. De socioekonomiska skillnaderna är stora mellan de olika delar i länet och segregationsproblematiken kan leda till utanförskap och misstro mot polis och andra myndigheter. Det är viktigt att Polisen arbetar med att skapa goda relationer och ömsesidig förståelse i dessa områden. VÄSTERORT Ekerö Södertälje SÖDERTÄLJE Järna Solna Vallentuna Täby Huddinge CITY SÖDERORT SÖDERTÖRN ROSLAGEN Västerhaninge Gustavsberg Saltsjöbaden Norrtälje NACKA Som huvudstad har Stockholm en unik position i Sverige. Det politiska och konstitutionella styret finns här liksom ett stort antal kulturinstitutioner, utländska beskickningar och evenemangsarenor. Varje år genomförs dessutom ett antal stora evenemang, demonstrationer och statsbesök. Allt detta gör Stockholm till en attraktiv region men tar också stora polisiära resurser i anspråk för bevakning samt för att upprätthålla ordning och säkerhet. Nynäshamn I Stockholms län finns: cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät flera stora arenor ambassader kungahuset
9 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 7 Så styrs verksamheten Riksdagen fastställer de övergripande målen för Polisen och tilldelar anslag. Regeringen styr Polisens verksamhet genom förordningar och särskilda beslut. Regeringen anger i det årliga regleringsbrevet mål för Polisen och olika återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2013 står följande: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande bland annat genom att förhindra att brott begås och att utreda brott i syfte att möjliggöra lagföring. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Uppgifter som framgår av olika författningar ska redovisas och resultatet kommenteras. Regleringsbrevet tolkas av rikspolischefen i dennes inriktningsdokument. Utifrån inriktningsdokumentet och Rikspolisstyrelsens (RPS) dialog med polismyndigheternas länspolismästare utformar RPS polisens interna styrdokument, planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna, som årligen revideras, har tidigare omfattat tre år, men i och med övergången till en polismyndighet 2015 så omfattar de nuvarande planeringsförutsättningarna enbart I planeringsförutsättningarna tilldelar RPS även polismyndigheternas ekonomiska anslag. Planeringsförutsättningarna ligger till grund för Polismyndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgör myndighetens strategiska styrdokument, anges de mål och strategier som i huvudsak ska användas för att nå målen. Polisstyrelsen beslutar om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning har en egen verksamhetsplan som utgår från myndighetens mål och lokala behov och prioriteringar. Några av de lagar och förordningar som styr Polisens verksamhet: Polislagen (1984:387) Lagen behandlar bland annat polisens uppgifter, hur sam-verkan med andra myndigheter ska ske och vilka befogenheter polisen har. Polisförordningen (1998:1558) Regeringen har utfärdat denna förordning som innehåller uppgifter om hur en polismyndighet både lokalt och regionalt får vara organiserad. Förordningen reglerar också vem som har beslutanderätt i olika frågor inom polisen samt den enskilde polisens anställningsförhållande till respektive myndighet. Polisdatalagen (1998:622) Lagen behandlar vad polisen får datorregistrera samt att polisen får ha ett kriminal-underrättelseregister och ett DNA-register. Förvaltningslagen (1986:223) Lagen innehåller uppgifter om hur en myndighet ska handlägga ärenden, serviceskyldighet, samarbete mellan myndigheter och vad som räknas som allmänna handlingar med mera. Lag om belastningsregister (1998:620) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över domar och domslut som rör svenska medborgare. Lagen talar också om vilka som har rätt att få ut information ur detta register. Generellt sett är uppgifterna sekretessbelagda. Lag om misstankeregister (1998:621) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över personer som är skäligen misstänkta för brott. I lagen står också vilka myndigheter som har rättighet att få information från registret. Generellt är uppgifterna sekretessbelagda. Förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen (1989:773) Förordningen, som är utfärdad av regeringen, innehåller uppgifter om Rikspolisstyrelsens uppdrag och skyldigheter. Här finns också information om vilka tjänstemän som regeringen tillsätter, vilka stora enheter som ska ingå i Rikspolisstyrelsen och vilka tjänster som Rikspolisstyrelsen själv får tillsätta. I förordningen står bland annat att Rikspolisstyrelsen är polisens förvaltningsmyndighet och som sådan ska utöva tillsyn över polisen. Polisutbildningsförordningen (1999:740) Förordningen behandlar polisutbildningens omfattning och elevernas studieförhållande i form av disciplinpåföljd och avstängning med mera. Rättegångsbalken (1942:740) och Brottsbalken (1962:700) Reglerar förutsättningarna för den brottsutredande verksamheten.
10 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 8 MYNDIGHETENS ORGANISATION Regeringen / Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län Stabsenheter Enheten för interna utredningar Rättsenheten Länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City Söderort Västerort Södertörn Gränspolisavdelningen Operativa avdelningen Länskriminalpolisavdelningen Roslagen Norrort Nacka Södertälje Personal- och utvecklingsavdelningen Ekonomiavdelningen Medborgarnas representanter Polisstyrelsen För varje länspolismyndighet finns det en polisstyrelse. Polisstyrelsen består av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utser ledamöterna och mandatperioden omfattar fyra år. Polisstyrelsen är medborgarnas representanter och har som uppgift att se till att arbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdag och regering har beslutat. Under mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 är polisstyrelsens ordförande Anna König-Jerlmyr (M) och vice ordförande är Katarina Berggren (S). Polismästardistrikt och centrala avdelningar Den enskilda polismyndigheten leds av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utses av regeringen efter anmälan av Rikspolisstyrelsen. Polismästardistrikten och avdelningarna leds av en polismästare/avdelningschef som tillsätts av Rikspolisstyrelsen efter anmälan av polismyndigheten. Polismyndigheten i Stockholms län omfattar åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polismästardistrikten är indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrivs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt finns en polisnämnd. Polisnämnderna består av nio politiskt tillsatta ledamöter och chefen för polismästardistriktet. De centrala avdelningarna verkar över hela länet och ska stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter: enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, är direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndighetens ledningsgrupp leds av länspolismästaren och där ingår även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, kommunikationschefen, chefen för rättsenheten samt funktionsansvariga för utredning och lagföring och det brottsförebyggande arbetet. Ledningsgruppen sammanträder i regel varannan vecka.
11 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 9 Vår ekonomi Enligt de planeringsförutsättningar som Rikspolisstyrelsen angett för ska all verksamhet inom Polisen bedrivas effektivt. Respektive polismyndighetsledning ansvarar för att myndigheten hushållar med tilldelade medel. Alla möjligheter till effektivisering av verksamheten ska identifieras och genomföras. Årets resultat (mnkr) Inkomster Anslag Intäkter 243 Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Övertidsersättning 132 Lokalkostnader 512 Produktionskostnader 616 Avskrivningar 117 Myndighetens totala kostnader översteg budgeten med 30 mnkr trots allmän återhållsamhet och restriktiv personaltillsättning. Fler personalavgångar och lägre semesterlöneskuld än förväntat gav lägre lönekostnader. Ett ökat övertidsuttag innebar dock att personalkostnaderna totalt sett uppgick till de budgeterade kostnaderna. Det ökade övertidsuttaget berodde främst på större kommenderingar och insatser. Flertalet av myndighetens lokaler för kärnverksamheten, framför allt basstationerna, har under längre tid varit i behov av modernisering. En stor andel av budgeten avsattes därför för lokalhyror och ombyggnationer under Produktionskostnaderna fortsatte att stiga under Utöver de särskilda händelserna berodde detta på ökade kostnader för IT och kommunikation, främst avseende Rakel men även omfördelning från personal- till driftskostnader i samband med flytt av telefonväxel till RPS. Summa kostnader Årets resultat -8 Ingående ackumulerat resultat -14 Ackumulerat resultat -22 Fördelning av kostnader Övertidsersättning 132 mnkr Lokalkostnader 512 mnkr Avskrivningar 117 mnkr År 2013 innebar ekonomiska besparingar till följd av en anslagstilldelning som inte motsvarade myndighetens kostnader, framför allt vad gäller kompensation för löneökningar. Även anpassningen till den nya polisorganisationen har krävt ytterligare besparingar. För verksamhetsåret 2013 uppgick myndighetens anslag och intäkter till mnkr, varav anslaget utgjorde mnkr och intäkterna 243 mnkr. Produktionskostnader 616 mnkr Personalkostnader 3 777mnkr Myndighetens kostnader uppgick vid årets slut till mnkr, vilket resulterade i ett underskott på 8 mnkr. Ett ingående underskott på 14 mnkr från 2012 gav ett ackumulerat underskott på 22 mnkr för Anslaget och intäkterna ökade med 22 mnkr 2013 i förhållande till den fastställda budgeten. Ökningen avsåg främst ersättning för särskilda händelser avseende kommenderingar så som statsbesök och andra insatser. Myndighetens produktionskostnader: 25% Telefon, radio och IT 18% Fordonsdrift, vapen och uniform 13% Utredningskostnader 8% Bevakning 9% Pass & id-kort 27% Övriga produktionskostnader
12 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 10 President Obamas besök i Stockholm i september 2013 tog stora personalresurser i anspråk. Kostnadsutveckling Ökningen av personalkostnader mellan 2011 och 2012 avser ett ökat antal anställda samt kostnaderna i samband med avtalsförhandlingar. Antalet anställda 2012 ökade bland annat på grund av en särskild satsning på civil kompetens. Under 2013 påverkades personalkostnaderna av besparingskrav och restriktiv personalbesättning. Kostnadsutveckling (mnkr) Förändring i mnkr Personal Övertidsersättning Lokalkostnader Produktionskostnader Avskrivningar Summa Antalet större evenemang och kommenderingar har ökat under de tre senaste åren, vilket har medfört ökade övertidskostnader. Nödvändiga moderniseringar av lokaler med verksamhet kopplad till andra rättsvårdande myndigheter och hyresökningar har bidragit till ökade lokalkostnader under åren 2011 till Även avskrivningarna har påverkats av de nödvändiga ombyggnationerna. Produktionskostnaderna för arrest- och rättegångsbevakning stod för en stor del av kostnadsutvecklingen mellan 2011 och Mellan 2012 och 2013 ökade kostnaderna främst på grund av särskilda händelser, insatser och evenemang, samt ökande kostnader för IT, data och kommunikation.
13 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 11 Vår årsberättelse och hållbarhetsredovisning Syftet med hållbarhetsredovisningen är att förmedla en tydlig och relevant bild av myndighetens uppdrag, verksamhet och resultat. Urval av innehåll Väsentlighetsanalys Årsberättelsen ska innehålla uppföljning av nationella och lokala mål, händelser som påverkat verksamheten, samt den information om verksamheten som krävs enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Utöver detta fokuserar hållbarhetsredovisningens innehåll på de aspekter av verksamheten som myndigheten identifierat som betydande ur ett hållbarhetsperspektiv. Även det underlag som framkommit vid intressentdialoger har använts för att anpassa innehållet till intressenternas behov av information om verksamheten. Årsberättelse Vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv är myndighetens sjätte hållbarhetsredovisning. Redovisningen omfattar hela verksamheten och är skriven ur ett myndighetsövergripande perspektiv. Denna redovisning följer GRI:s riktlinjer för B-nivå. I GRI-tabellen på sidan anges de indikatorer som redovisas i hållbarhetsredovisningen. Redovisningens tillämpningsnivå C C + B B + A A + Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer INFORMATION INFORMATION INFORMATION Redovisa: , , Behövs ej Redovisa minst tio resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: social, ekonomisk och miljöpåverkan Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisa alla punkter för nivå C och: , Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa minst 20 resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället, produktansvar. Redovisningen bestyrkt av utomstående Samma krav som för nivå B Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa varje kärnindikator I G3 och varje branschspecifik* indikator med hänsyn till väsentlighetsprincipen genom att antingen a) redovisa indikatorinformation eller b) förklara skälen för att inte redovisa Redovisningen bestyrkt av utomstående *Branschspecifika tillägg i slutlig version
14 Titel 12 intressenter FÖrVÄNTNiNgAr/KrAV KOMMUNiKATiONSVÄgAr uppdragsgivare Regering Rikspolisstyrelsen Medborgare Brottsoffer Vittnen Besökare i länet Ungdomar Lagöverträdare Leverantörer Affärsrelationer Leverantörer av varor och tjänster Offentliga organisationer Statliga myndigheter Kommuner i länet Stockholms läns landsting ideella organisationer Brottsofferjourer Kvinnojourer Idrottsföreningar Invandrarföreningar KRIS Djurrättsorganisationer BRIS/Rädda barnen Branschorganisationer Svenska Bussbranschens Riksförbund Svenska taxiförbundet Medarbetare Fackförbund Poliser och civila Chefer Måluppfyllelse Ansvarsfull förvaltning av medel Trygghet Rättsäkerhet Insyn i verksamheten Assistans Service (tillstånd, pass och id-kort) Avtalsuppfyllnad Samverkan Trygghet Rättsäkerhet Samverkan Samverkan Påverkansmöjlighet Återrapportering Resultatdialog Länspolismästarmöten polisen.se Växeln Receptioner Personliga möten Socialmedia Trygghetsundersökningar Pressmeddelanden Avtal Leveranser Beställningar Projekt Samverkan Chefssamråd Projekt Samverkan Samverkan Intrapolis (intranät) Sambandet (personaltidning) Arbetsplatsträffar Enskilda medarbetarsamtal NMI (medarbetarundersökningen NöjdMedarbetarindex) Intressentdialoger inför hållbarhetsredovisningen
15 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 13 Kommunikation med våra intressenter Intressentanalys Myndighetens hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att kommunicera med våra intressenter och skapa förståelse för vår verksamhet. Myndigheten har många intressenter som påverkar och påverkas av polisens verksamhet. Alla länets invånare påverkas av myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdrag och det är utifrån medborgarnas behov som myndigheten ska anpassa sin verksamhet. Myndigheten är också beroende av medborgarnas samarbete för att kunna bedriva en effektiv brottsutredande verksamhet. Eftersom olika grupper i samhället påverkas olika mycket och på olika sätt av polisens arbete är analysen av intressentgrupperna betydelsefull. Exempelvis hör ungdomar, och framför allt unga män, till de mest brottsutsatta grupperna. Riksdagen, Regeringen och Rikspolisstyrelsen hör till de mest inflytelserika intressentgrupperna. Även medarbetarna är en viktig intressentgrupp då deras engagemang och kompetens är avgörande för myndighetens förmåga att fullfölja sitt uppdrag. Intressentdialog Myndigheten för ständigt intressentdialoger med de interna och externa intressenterna i syfte att ta reda på intressenternas syn på verksamheten. Dialogerna sker i flera olika forum, under Exempel på intressentdialoger återges några av dessa. Tidigare år har myndigheten även fört intressentdialoger i syfte att få information om vad intressenterna vill att hållbarhetsredovisningen ska innehålla. Under 2011 genomförde myndigheten ett antal intervjuer med representanter för olika externa intressentgrupper så som Sveriges kvinnojourer, Pensionärernas riksorganisation, Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter (RFSL) och Fryshusets ungdomsverksamhet. Mellan 2010 och 2012 har två enkätundersökningar kring hållbarhetsredovisningens innehåll genomförts på myndighetens intranät. Ämnen som intressenterna anser bör finnas med i årsberättelsen är bland annat: olika brottstyper, information kring myndighetens mål, myndighetens miljöarbete, myndighetens arbete för att förbättra arbetsmiljön för de anställda, hur myndigheten arbetar med jämställdhetsfrågor och hur myndigheten arbetar med synlighet. Exempel på intressentdialoger Chefssamråd Chefssamråd finns i alla polismästardistrikt i Stockholms län och är ett komplement till de lokala brottsförebyggande råden. Vilka aktörer som deltar i de olika distriktens chefssamråd skiljer sig något åt beroende på de lokala behoven. I chefssamråden träffar polismästaren andra aktörers strategiska ledare såsom kommun- eller stadsdelsdirektörer och chefer för kommunala förvaltningar. De aktörer som finns med i alla chefssamråd är Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, brandförsvaret, kommun (till exempel socialtjänst och skola), landstinget och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Även andra aktörer kan delta, såsom företrädare för Svenskt Näringsliv, lokala företag samt lokala organisationer. Vår hemsida Via Polisens hemsida får allmänheten information om myndighetens organisation och hur de kan kontakta myndigheten. Här finns information om aktuella projekt och händelser, både på nationell och lokal nivå. Det går även att göra polisanmälan för vissa brott. På hemsidan finns också information om hur olika regler ser ut, till exempel regler kring vinterdäck, reglerna kring utdrag ur belastningsregistret och information kring ansökan om pass och nationella id-kort. Sociala medier Myndigheten har i dag cirka 60 sidor/kanaler på Facebook, Twitter och Instagram med drygt följare. Närmare 200 administratörer skriver på sidorna och de flesta av dem är poliser i yttre tjänst. Många olika delar av myndighetens verksamhet finns representerade i de sociala medierna, allt ifrån närpolisområden till hundenheten, sjöpolisen och bedrägeriroteln. Syftet med myndighetens närvaro i sociala medier är att komma nära allmänheten och skapa engagemang och förståelse för polisens verksamhet samt att öka möjligheten till dialog med allmänheten. Det är också ett effektivt sätt att nå ut med brottsförebyggande information, samt efterfråga tips och vittnesuppgifter.
16 Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 14 Vårt bidrag till en hållbar utveckling risker och möjligheter Genom vår kärnverksamhet ger vi vårt främsta bidrag till en hållbar utveckling. Våra huvudintressenter, medborgarna, är beroende av vår närvaro i samhället. Vi ska skydda medborgarnas lagstadgade rättigheter genom att minska brottsligheten och öka tryggheten. I enlighet med vårt uppdrag ska vi: Minska brottsligheten och öka tryggheten. Förebygga och beivra att människor utsätts för våld. Förbättra våra metoder för att klara upp fler mängdbrott. Göra det svårare att bedriva organiserad brottslighet i Sverige. Fokusera på att förebygga och beivra brott bland ungdomar. Bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället. Ge människor som utsätts för brott information, stöd och skydd. Måluppföljning, intern styrning och kontroll Inom ramen för arbetet med intern styrning och kontroll görs varje år, vid myndighetens polismästardistrikt, avdelningar och stabsenheter, en riskanalys som bland annat innefattar en bedömning av huruvida arbetet sker enligt prioriteringarna i Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. Resultatet av arbetet med andra prioriterade mål och åtaganden följs upp på samma sätt. När förhållanden påträffas som bedöms utgöra risker för att arbetet inte bedrivs på ett tillfredsställande sätt eller för att verksamhetsmålen inte kommer att nås upprättas handlingsplaner. Förhållanden som bedöms utgöra verksamhetsrisker beaktas i myndighetens verksamhetsplanering inför kommande år. Ovanstående uppdrag utgör våra främsta utmaningar, men de utgör även våra största möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Att genomföra vårt uppdrag i samhället med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt är även en utmaning som vi tar på stort allvar.
17 Genom vår kärnverksamhet ger vi vårt främsta bidrag till en hållbar utveckling. Våra huvudintressenter, medborgarna, är beroende av vår närvaro i samhället. Titel 15
18 Vår verksamhet 16 Vår verksamhet
19 Vår verksamhet 17 Vi arbetar långsiktigt för att minska brottsligheten och öka tryggheten för länets invånare. Vi gör detta genom att ständigt utveckla den brottsförebyggande och den brottsutredande verksamheten. En viktig utgångspunkt för det brottsförebyggande arbetet är åtgärder mot ungdomskriminalitet. Bland annat handlar det om att förhindra nyrekrytering av unga till kriminella nätverk. Det handlar även om att förbättra samverkan med andra samhällsaktörer. Vår målsättning är att allmänheten ska uppfatta polisen som förtroendeingivande och engagerad. Polismyndigheten i Stockholms län ska utveckla verksamheten så att den kännetecknas av ett problemorienterat arbetssätt med ett brottsförebyggande syfte. Polisens underrättelsemodell (PUM) är en bas i denna utveckling. Under 2013 har en brottsförebyggande strategi tagits fram och beslutats. Strategin kan sammanfattas i tre termer närhet, helhet och uthållighet. Under hösten genomfördes en genomlysning av centrala beslut avseende polismyndighetens brottsförebyggande verksamhet. Översynen resulterade i 17 beslut indelade i områdena lokal närvaro, samverkan, ungdomar, organiserad brottslighet, trafik och utbildning. Länspolismästaren har även fattat 19 beslut i syfte att effektivisera och utveckla myndighetens utredningsarbete. Under året har mängdbrottsutredningar varit i fokus. Målsättningen är att Polisen ska utreda brott i nära anslutning till den inträffade händelsen och att rätt initiala åtgärder ska vidtas. FILM Se en film om hur Polismyndigheten i Stockholms län arbetar brottsförebyggande.
20 Vår verksamhet 18 Fokusområden Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom myndigheten. Några av myndighetens verksamhetsområden har valts ut som så kallade fokusområden. Fokusområdena är ingripandeverksamheten, utredning av mängdbrott, samverkan mellan polis och kommun, åtgärder mot grov och organiserad brottslighet samt service. Ingripandeverksamhet Ingripandeverksamheten är bemannad dygnet runt. Den är i första hand ansvarig för att ingripa i samband med händelser i det egna polismästardistriktet. Vid behov kan den även stödja närliggande distrikt. Arbetsuppgifterna är väldigt skiftande eftersom arbetet är händelsestyrt. Det kan röra sig om brott såsom stölder, tillgreppsbrott, rån och olika typer av våld i hemmet eller på allmän plats. Det kan även vara händelser som inte behöver vara brottsliga, som exempelvis olyckor och bränder samt vissa typer av ordningsstörningar. Under 2013 har en arbetsgrupp haft i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för ingripandeverksamheten. Arbetsgruppens slutrapport innehöll 22 förslag till åtgärder och i juni 2013 beslutade länspolismästaren om att genomföra fyra av dessa. De fyra förslagen handlade om yrkeshandledning, utrustning, en kompetensutvecklingsplan och arbetstidsförläggning. I november 2013 beslutades att ytterligare fem av förslagen ska genomföras. Dessa berör utredningsmallar, en kvalitativ individuppföljning, utrustning samt en uppdaterad handlingsplan med skyddsåtgärder vid hot och våld mot polisanställda. Det femte beslutet avser utbildningsinsatser inom områdena debriefing, avlastningssamtal, företagshälsovård, systematiskt arbetsmiljöarbete och tillbudshantering/rapportering. Resterande förslag och deras eventuella genomförande tas in i det fortsatta förändringsarbetet inför sammanslagningen till en polismyndighet Fem generella inriktningar har angetts för arbetet och avser ökad integrering, samordning, flexibilitet och ökad specialisering inom verksamhetsgrenarna samt fler poliser i yttre tjänst. Mängdbrott Utvecklingsarbetet gällande utredningar av mängdbrott har under året bedrivits utifrån sex identifierade områden. Dessa områden var förundersökningsledning, samverkan med Åklagarmyndigheten, personal och rekrytering, genomgång och uppföljning av tidigare beslut inom området, samt förbättrade rutiner för de medarbetare som först kommer i kontakt med ett brott. Syftet är att stödja en effektiv och rättssäker utredningsprocess där myndigheten utför rätt initiala åtgärder, utreder de ärenden som leder till påföljd och utreder brott i nära anslutning till att de begåtts. PODDRADIO Under hösten 2013 tog Polismyndigheten i Stockholms län fram en poddradioserie utifrån fokusområdena.
21 Vår verksamhet 19 Efter ett intensivt samarbete mellan Polismyndigheten i Stockholms län och Huddinge kommun kunde Bandidos vräkas ur den villa som de använde som föreningslokal. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Polisen ska försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige. Sommaren 2009 startade en myndighetsgemensam satsning mot grov organiserad brottslighet, GOB. I satsningen arbetar Polisen tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Skatteverket, Försäkringskassan, Kriminalvården, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Myndigheterna samarbetar strategiskt genom att lägga ihop sin kunskap om den grova organiserade brottsligheten och skapa en heltäckande lägesbild. Satsningens operativa samarbete ger förutsättningar för att bekämpa kriminella nätverk och deras verksamhet i hela landet. Ett gemensamt mål är att sätta in tillräckliga resurser så att den som begår brott lagförs och att utbytet från brottet beslagtas. En tydlig trend inom den organiserade brottsligheten är att bedrägerier mot välfärdssystemet utgör en betydande del av brottsligheten. Exempel på detta är omfattande fusk mot försäkringskassan avseende assistansersättning och grova bedrägerier gentemot hemtjänstbolag och kommuner. Utöver det brottsbekämpande arbetet mot grov organiserad brottslighet arbetar Polismyndigheten i Stockholms län, tillsammans med kommun och näringsliv i Södertälje, för att utveckla brottsförebyggande åtgärder. Detta görs bland annat genom chefssamråd och åtgärder för att förbättra samverkan mellan polis och kommun.
22 Vår verksamhet 20 Samverkan mellan polis och kommun i Södertälje har varit lyckad. Samverkan polis och kommun Samverkan mellan polisen och kommunerna i Stockholms län är idag väl utvecklad, särskilt kring barn och ungdomar. Den skulle dock kunna utökas till att omfatta en allt större del av den polisiära verksamheten, både inom det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Under våren 2013 inleddes ett pilotprojekt i samarbete mellan Polismyndigheten i Stockholms län (Södertäljes-, Södertörns- och Västerorts polismästardistrikt), Polismyndigheten på Gotland och fyra kommuner (Stockholm stad, Botkyrka kommun, Södertälje kommun och Region Gotland). Syftet är att stärka och utveckla befintligt samarbete mellan polis och kommun. Tillsammans ska parterna utveckla modeller för hur samverkansöverenskommelser kan utformas och genomföras i praktiken. Det övergripande målet är att bidra till ett ökat lokalt engagemang, trygghet i lokalsamhället och minskad brottslighet. Projektet leds gemensamt och arbetet sker i en arbetsgrupp med representation från både kommunerna och polisen. Målsättningen är att samverkansmodeller och underlag till överenskommelser ska kunna spridas till fler kommuner och regioner. Samverkan ska utgå ifrån en lokal problembild och det är därför viktigt att gemensamt kartlägga området. När parterna enats om den lokala problembilden kan de besluta om vilka samverkansområden som ska prioriteras och tillsammans upprätta handlingsplaner/aktivitetslistor som kontinuerligt följs upp. Det finns nu färdiga avtalsmallar som myndigheten tagit fram i samarbete med kommunerna i pilotprojektet och under 2014 ska avtalsmallarna börja användas i pilotkommunerna. Service Ett viktigt fokusområde för Polisen är servicen till medborgarna. Utifrån den nationella servicestrategin har myndigheten arbetat med att utveckla sin service inom områdena kvalitet, tillgänglighet och bemötande. Arbetet med att ta fram en vision för servicearbetet har också påbörjats. Ambitionen är att allt fler ska vara nöjda med Polisens service. Bättre service till medborgarna ska stärka bilden av Stockholmspolisen och öka medborgarnas förtroende för polisen. POLISENS PODDRADIO Följ med poliserna som är speciellt inriktade på missbruk bland unga och minderåriga. Tillsammans med socialtjänsten arbetar de för att ta hand om missbrukande ungdomar och få in dem i vård.
23 Vår verksamhet 21 Mål för kärnverksamheten Trygghet genom synlighet och närvaro ÎÎPolisen ska genom synlighet och tillgänglighet på platser där det behövs och på tider då det gör skillnad, minska utsattheten för brott och minska otryggheten inför att utsättas för brott. ÎÎPolisens planerade resurstid för brottsförebyggande arbete, självständigt och i samverkan nationellt, ska öka. Uppföljningen av arbetet med synlighet och tillgänglighet måste vara lokal eftersom problembilderna varierar från område till område. Av Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste trygghetsundersökning (NTU 2013) framgår att: Utsatthet för brott mot person har minskat från 15,1 procent 2005 till 13,6 procent 2012 i Stockholms län. Utsatthet för brott mot egendom har också minskat, från 12,1 procent 2005 till 9,5 procent 2012 i Stockholms län. Samtidigt som utsattheten för brott minskar i Stockholms län är det många personer som känner stor oro över brottsligheten i samhället, oron över brottsligheten har dock minskat med 13 procent mellan 2005 och I anknytning till detta är det värt att nämna att andelen som känner oro över brottslighet i Stockholms län är betydligt lägre än i de andra två storstadslänen och i riket. En indikator för att mäta polisens synlighet är hur mycket resurstid som använts för brottsförebyggande arbete. Under 2013 användes en lägre andel resurstimmar till brottsförebyggande arbete i yttre tjänst jämfört med Synlighet Antal resurstimmar, brottsförebyggande arbete genom synlighet* Antal resurstimmar, brottsförebyggande arbete genom synlighet** Antal 2012 Antal ,2% 28,2% *Arbetade resurstimmar, brottsförebyggande verksamhet i yttre tjänst (för poliser). **Andelen resurstimmar, brottsförebyggande verksamhet i yttre tjänst av det totala antalet resurstimmar (för poliser).
24 Vår verksamhet 22 Cykelstölder är ett av de vanligaste mängdbrotten. Fler mängdbrott ska klaras upp ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden totalt ska öka jämfört med Myndigheten uppnådde inte andelsmålet för 2013 då andelen ärenden redovisade till åklagare minskade från 13,6 till 12,0 procent. såväl svenska som utländska är verksamma i länet. Genom polismyndighetens informationssatsning till allmänheten och genom att flera gripanden gjordes kunde ökningen av anmälda brott för dessa brottstyper bromsas under våren. Under sommaren och hösten ökade dock antalet anmälda tillgreppsbrott. De flesta människor som utsätts för ett brott drabbas av ett så kallat mängdbrott, till exempel tillgreppsbrott, bedrägeri eller skadegörelse. Under året har myndigheten fokuserat på att utveckla förmågan att utreda dessa brott. Särskild uppmärksamhet har riktats mot våld i offentlig miljö och inbrott i bostad. Tillgreppsbrott (exklusive i butik) är den vanligaste och största brottskategorin och har därför en stor påverkan på det totala utredningsresultatet. Under 2013 ökade antalet inkomna tillgreppsbrottsärenden med sju procent. De brottstyper som ökade var främst cykelstöld, stöld, snatteri och fickstölder. I Stockholms län har antalet invånare, utbudet av näringsställen och genomströmningen av människor ökat kraftigt under senare år. Detta har medfört att stöldligor av olika slag, Stölder i en storstad är mycket svåra att utreda och binda en gärningsman till. Till följd av en allt större andel svårutredda brott har andelen ärenden redovisade till åklagare minskat. Mängdbrott begås i stor utsträckning av så kallade vaneförbrytare. En överenskommelse träffades 2012 mellan länspolismästaren och Åklagarmyndighetens kammarchefer avseende hanteringen av vaneförbrytare i länet. Överrenskommelsen innebär bland annat att polis och åklagare i samverkan ska utreda och fatta beslut angående all brottslighet gällande 393 utpekade vaneförbrytare. I slutet av 2013 var 325 personer av de 393 avförda från förteckningen. Insatsen följs upp fortlöpande och är ett komplement till den nationella insatsen mot så kallade livsstilskriminella.
Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs merSamverkansinriktning för Sydsamverkan 2010
Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merSärskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet
Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?
Läs merPolisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se
Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin
Läs merKallelse till Huddinge brottsförebyggande råd
HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan
Läs merNationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper
Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning
Läs merTertialrapport 2, 2014
Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,
Läs merRapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne
Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merHandlingsplan 2015-2016. Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun
Handlingsplan 2015-2016 Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun 1. Bakgrund... 2 2. Fakta Gnosjö kommun... 2 3. Den nya polismyndigheten... 3 4. Gemensam problembild... 3 4.1 Skadegörelse... 4 4.2 Narkotikabrott
Läs merVår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut
Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merTertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen
Tertialrapport 1 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen
Läs merINFOBLADET. östgötapolisen
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansvarig utgivare: Annsofie Bondesson, Informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Polisens brottsbekämpande
Läs merSamverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014
~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms
Läs merAvtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal
Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.
Läs merPROTOKOLL NR 2/2013 1(8)
POLISSTYRELSEN PROTOKOLL NR 2/2013 1(8) Sammanträdesdatum Diarienummer A 126-656/13 2013-02-08 APG 126-657/13 Tid: Kl. 10:00-13:00 Plats: Folkets Hus i Emmaboda Närvarande ledamöter Kronobergs län: Tjänstgörande
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs merChef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merINFOBLADET. Journalister fick lära mer om 112-myndigheterna
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merMedborgarlöften och lokal samverkan. Förebygg.nu 2015-11-12
Medborgarlöften och lokal samverkan Förebygg.nu 1 Resan till en Polismyndighet 2011-2012 2013-2014 2015-2016 Utreda en sammanhållen polis Polisorganisationskommittén Ombilda 23 myndigheter till en polismyndighet
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna
Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt
Läs merLänsrapport 2012 Stockholms län exklusive Stockholm stad. Kommunernas del - ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Stockholms län exklusive Stockholm stad Kommunernas del - ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Nacka Norrtälje
Läs merSOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?
SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till
Läs merAvtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merSynpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska
Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merEn gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården
Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för
Läs merHot mot förtroendevalda
Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merTillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen
Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2
Läs merKommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128
Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merSMADIT Örebro Län Metoden. Upptäckt av rattfylleri, drograttfylleri ringa narkotika brott & dopningsbrott
SMADIT Örebro Län Metoden av rattfylleri, drograttfylleri ringa narkotika brott & dopningsbrott 1 SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken http://www.trafikverket.se/foretag/trafikera-och-transportera/trafikera-vag/sakerhet-pa-vag/alkohol-och-droger/smadit/
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merREVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014
REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merFramställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:
Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Etablering av Fryshusets trygghetsskapande verksamhet i Husby och samarbete med Stadsdelsnämnden i Husby Syfte Minska destruktivt utanförskap
Läs merNationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete. Riktlinjer för polismyndigheterna
Nationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete Riktlinjer för polismyndigheterna Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: POA 480-4842/08 Omslag: Nina Lindhe
Läs merBrottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige
Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31
Läs merKriminella gäng i Göteborg
Kriminella gäng i Göteborg Sommaren 2001 drabbade medlemmar i Original Gangsters samman med ett annat gäng på Nästets badplats utanför Göteborg. Ett stort antal vanliga badande utsattes för fara i samband
Läs merInriktning 2016 för Kultur i Halland
TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Kultur i Halland Eva Nyhammar Kulturchef Datum Diarienummer 2015-08-24 DNKS150009 Driftnämnden Kultur och skola Inriktning 2016 för Kultur i Halland Förslag till beslut Driftnämnden
Läs merHandlingsprogram 2015-2018
Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande
Läs merDet här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation
Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen, Nord)
Läs merGranskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET
Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om
Läs merTertialrapport 2, 2012
Tertialrapport 2, 2012 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Oktober 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto:
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merÖverenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping
Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merRedovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer
Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merKommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merPraktikrapport. Allmänt om praktikplatsen
Praktikrapport Praktikant: Linn Trägårdh (linn.tragardh@gmail.com) Praktikplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad Ekonomienheten Controllerfunktionen Besöksadress: Norra Klaragatan
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation Riktlinjer för kommunikation 2 (6) Riktlinjer för information
Läs merINFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007
1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell
Läs merSTRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
Läs merLivsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014
Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten
Läs merFOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Läs merVåga se! Våga höra! Våga agera! Marie Louise Arendt Säkerhetschef Vellinge kommun
Våga se! Våga höra! Våga agera! Marie Louise Arendt Säkerhetschef Vellinge kommun En vanlig dag i Vellinge stiger 34 003 personer upp på morgonen går 8 100 personer till sin arbetsplats i kommunen inpendlar
Läs merRiktlinjer för kommunikation
1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,
Läs merGRI-KOMPLEMENT MEd INdEx 2014
GRI-KOMPLEMENT med Index 2014 GRI-komplement 2014 Hufvudstadens samlade hållbarhetsredovisning består av årsredovisning 2014 samt detta GRI-komplement med Index. Bolagets hållbarhetsarbete redovisas enligt
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Läs merLänsstyrelsens Likavillkorsplan
Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merFörslag till verksamhetsplan för RFSL Umeå verksamhetsåret 2014
Förslag till verksamhetsplan för RFSL Umeå verksamhetsåret 2014 rfsl umeå Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Extern verksamhet... 4 2.1 föreläsningar... 4 2.2 Marknadsföring... 4 2.3 Demonstrationer
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merKommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb
Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merPolisen i Örebro län ska ta fler DNA-prov på misstänkta i syfte att klara upp fler brott. Lpme
Länspolisnytt Nr 31 Vecka 50 2008-12-12 Örebro och Karlskoga tingsrätt blir ett Den 12 januari 2009 kommer Örebro tingsrätt och Karlskoga tingsrätt läggas samman. Det innebär bl.a. att det inte längre
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merUppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2014.0110 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015 Sammanfattning I Rapport: folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015 finns
Läs merMedborgarlöfte i Malung-Sälens kommun
Medborgarlöfte i Malung-Sälens kommun Unga och trafik Januari maj 2016 A-traktorföreningen Malung Lena Ronnerstedt-Eriksson Kommunpolis Eva Malmqvist Folkhälsosamordnare Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merUtvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02
1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.31
Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2
Läs merSOCIALNÄMNDEN 2016-2018
SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden
Läs merBeslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Läs merYttrande över betänkande från Polisorganisationskommittén En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13)
Skapat den Sveavägen 59, plan 2 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merArbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy
Läs merMissiv Dok.bet. PID131548
PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs mer- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rubrik: Polislag (1984:387) Utfärdad: 1984-06-07 Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:329 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Allmänna bestämmelser Polisverksamhetens ändamål 1 Som ett led i
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merGranskning av ekonomiskt bistånd
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag
Läs merTjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning
Läs merRikspolischefens inriktning
Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens
Läs merHandlingsplan 2014 2015
Handlingsplan 2014 2015 Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län och Sävsjö Kommun Antagen i kommunfullmäktige den 22 juni 2009, 55 Reviderad av kommunstyrelsen 2014-01-07 11 I januari 2008 presenterade
Läs mer