Korrigering efter Ronneby kommunfullmäktiges fastställande den 29 mars 2012 av årsredovisningen

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehållsförteckning Kommunens organisation 3 Förvaltningsberättelse 5 Kvalitetsredovisning 35 Personalbokslut 38 Miljöbokslut 41 Resultaträkning 43 Balansräkning 44 Finansieringsanalys 45 Driftredovisning 51 Investeringsredovisning 52 Ord- och begreppsförklaringar 54 Redovisningsprinciper 55 Kommunstyrelsen 58 Revisionen 66 Miljö- och byggnadsnämnden 67 Fritids- och kulturnämnden 70 Utbildningsnämnden 74 Äldrenämnden 82 Socialnämnden 85 Överförmyndarnämnden 88 Kommunens företag 89 Korrigering efter Ronneby kommunfullmäktiges fastställande den 29 mars 2012 av årsredovisningen för. Belopp på sida 30, andra kolumnen, andra stycket, första meningen lyder; Sedan år 2000 har det egna kapitalet stärkts med 87 mkr inklusive årets utfall. Korrekt lydelse; Sedan år 2000 har det egna kapitalet stärkts med 80 mkr inklusive årets utfall.

3 Kommunens organisation De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen. Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Vårdförbundet ägs tillsammans med övriga kommuner i Blekinge. Den nya förvaltningsorganisationen infördes under. Under 2012 kommer förvaltningarnas underorganisation att börja gälla fullt ut. För mer information hänvisas till Mandatfördelning i kommunfullmäktige Fördelning per nämnd av nettokostnad, totalt mkr Socialdemokraterna 15 Moderaterna 11 Centerpartiet 6 Ronnebypartiet 3 Social 16% Öv riga 0% Kommunsty relse 15% Fritid- o kultur 5% Sverigedemokraterna 5 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 3 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet 1 Opolitisk 1 Äldre 21% Utbildning 42% Miljö- o by ggnad 1% 49 3

4 Fem år i sammandrag Allmänt Befolkning 31 dec varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav varav 80 år och äldre Kommunalskatt % 21,29 21,29 22,04 22,04 22,04 Ekonomi Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, 1 102, , , , ,0 mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,4 Finansnetto (mkr) -9,5-16,7-3,9 0,8-10,9 Årets resultat kommunen (mkr) -3,4-25,5 22,1 24,1 7,7 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag -0,31% -2,21% 1,83% 1,90% 0,60% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) 2,5-26,2 29,9 22,1 5,5 139,4 85,3 100,5 146,4 98,1 Tillsvidareanställda* Antal anställda Antal årsarbetare Andel kvinnor % 83,0 83,0 83,6 83,8 83,3 *avser endast kommunen 4

5 Förvaltningsberättelse Årets verksamhet Samhällsekonomisk utveckling Finanskrisen under hösten 2008 var inledningen på en kraftig konjunkturnedgång som fortsatte hela Under 2010 skedde en stark återhämtning som till stor del var en rekyl av det kraftiga produktionsraset Första halvan av såg det ut som om den ekonomiska återhämtningen skulle fortsätta. Den finansiella oron i Europa tog dock ny fart och osäkerheten kring euron och bl a Greklands, Irlands, Italiens, Spaniens och Portugals betalningsförmåga ledde till att den ekonomiska återhämtningen fick ett avbräck. Fortfarande finns osäkerhet kvar kring dessa länder och deras förmåga att komma till rätta med sina skuldkriser. Den globala BNP- tillväxten hålls uppe av tillväxtekonomierna med Kina som främsta draglok. USA visar vissa positiva tecken men har samtidigt ett stort budgetunderskott att hantera och ett svårt politiskt läge. Den svenska ekonomins kraftiga tillväxt under saktar in drastiskt under Sverige är mycket exportberoende och påverkas i stor grad av krisen inom euroländerna. Sveriges ekonomi bedöms dock vara i gott skick i jämförelse med övriga eu-länder. Den öppna arbetslösheten i Sverige ligger kvar på hög nivå jämförelsevis mot innan finanskrisen. Arbetslösheten väntas minska bara långsamt de kommande tre åren. En fortsatt låg räntenivå förväntas bidra till fortsatta investeringar. Reporänta ligger i början av februari 2012 på 1,75 % efter sänkningen om 0,25 % i december. Olika skatteunderlagsprognoser I tabellen nedan framgår en jämförelse mellan den skatteunderlagsprognos som användes i budget för och den prognos som regeringen lämnade i budgetpropositionen. Prognosen i KF-budget bygger på SKL:s prognos per 14/ KF-budget ,6% 3,5% 3,2% 4,1% BP 12, sep 2,3% 3,3% 3,8% 4,8% SKL, feb ,0% 3,2% 3,6% 4,0% Av tabellen ovan framgår att SKL i februari 2012 bedömer att skatteunderlaget utvecklas något positivare i jämförelse mot budgetantagandet, vilket får positiv konsekvens även för de kommande åren. För åren 2012 är bedömningen något nedreviderad. År 2013 är prognosen något högre och 2014 i stort sett oförändrad. Skatteunderlag och utjämning Prognosen för 2012 års ökning i skatteunderlaget (för hela riket) uppgår enligt SKL till 3,2% (februari 2012) års definitiva utfall (taxeringsutfall ) uppgick för hela riket till 2,16%, att jämföras med de 1,8% som angavs i prognos i Årsredovisningen För beräknas 3,0%. Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall , prognos ): Riket 5,6% 5,9% 1,3% 2,2% 3,0% Ronneby 4,7% 4,0% -0,8% 0,3% Källa: SKL cirkulär 11:57 och 12:06, samt Skatteverket 5

6 Utdebitering i riket, länet och Ronneby: Kommun Landsting Riket, högst 34,17% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,55% 20,73% 10,82% Blekinge 32,33% 21,62% 10,71% Karlskrona 21,19% Ronneby 22,04% Olofström 21,84% Karlshamn 21,89% Sölvesborg 21,95% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 92% av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserade för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst-, kostnadsutjämning och strukturbidrag jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSS-utjämningsbidrag. Netto erhöll Ronneby kommun 237 mkr ur det kommunala utjämningssystemet år. Regional utveckling Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer samarbetar med varandra i en rad olika sammanhang. Det kan handla om allt från biosfärområden till turismsatsningar. Flera projekt bedrivs med finansiering från EU. Ronnebys utveckling Näringsliv Under beslutades om nytt fokus för Ronneby kommuns näringslivsarbete, den så kallade Vision 2020 för näringslivsarbetet. Denna vision är en fortsättning på de kommungemensamma näringslivsmålen i Kraftsamling Ronneby. Bl.a. innebär detta att nyföretagande, etableringar och kompetensutveckling sätts in i ett större sammanhang, där hela den kommunala organisationen, inklusive bolagen ska arbeta med större näringslivsfokus. I samband med detta lades Näringslivsenheten organisatoriskt direkt under Kommunstyrelsen och Näringslivschefen sattes på samma nivå som Kommundirektören. Bland satsningar som genomfördes under märks bl.a. flera nya etableringar på Sörbydalsområdet (Woodys, Mekonomen, Sörby Auto, Garageportexperten); utveckling av hållbarhetsprojektet Cefur; ombyggnad av Strandgatan med bl.a. strandpromenad och brygga i ån; invigning av nya ridhuset och nya isytan; satsningar på Karön/Ekenäs-området med bl.a. ny konferensdel; det nya Lärcentret Kunskapskällan med nya utbildningar; samt deltagande i flera regionala EUfinansierade projekt, bl.a. Innovativa Blekinge, Avknoppning Sydost, Handla i Blekinge och Leaderprojektet Hjärtats Fröjd. Ett nytt Landsbygdspolitiskt program arbetades fram under hösten, vilket ska börja genomföras under Företag och kommunanställda deltog under året tillsammans i bl.a. Sveriges största underleverantörsmässa i Jönköping, företagarmässan i Belganet och i den stora utflyt- 6

7 tarmässan i Utrecht, Nederländerna. Samtliga företagarföreningar i kommunen genomförde också den tredje upplagan av företagsdagen Ronneby NU. Marknadsföring av Ronneby gjordes i både TV, radio och tryckta media, bl.a. för att aktivt söka nya handlare. Under 2012 kommer handlingsplanen för Vision 2020 för näringslivsarbetet fortsätta. Kommunikationen mellan kommun och företag ska stimuleras bl.a. frukostmöten, nyföretagsmöten och minst 100 företagsbesök av Kommunstyrelsens ordförande. Utbildningar för förbättrad och förenklad kommunal handläggning kommer att genomföras. Blekinge är också arrangör för Landsbygdsriksdagen 2012, vilket kommer att sätta fokus på dessa frågor. Varumärkesarbetet runt Ronneby den moderna Kurorten kommer också att fördjupas och etableringsområdet Sörbydal kommer att marknadsföras och stärkas ytterligare. Utvecklingen av Ronneby centrum kommer att prioriteras, med projektet Handla i Blekinge, samt de kommande etapperna i centrumomläggningen, där också torgets utformning kommer att behandlas.. Arbetsmarknad Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda kommunikationsmöjligheter till näraliggande kommuner oavsett om man väljer tåg, buss eller bil. I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen ser ut i Ronneby. Antalet kvinnor som pendlar från Ronneby för att arbeta är avsevärt högre än antalet som pendlar till Ronneby. För män är skillnaden liten. Antal pendlare till/från Ronneby Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare Män Kvinnor Totalt Källa: 1 SCB RAMS. års statistik ej klar. Om man sätter antalet inpendlare i relation till antal förvärvsarbetande dagbefolkning så är ungefär 24% av dem som arbetar i Ronneby inpendlande. Förvärvsarbetande dagbefolkning. Antal förvärvsarbetande i Ronneby kommun Källa: 1 SCB RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning (dec.). års statistik ej klar. Arbetsmarknadsläget i kommunen avviker negativt från riket och Blekinge som helhet. Framförallt tycks det vara unga i åldern år som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, se tabeller nedan. Under har andelen år som är arbetslösa eller deltar i program ökat med 4%, vilket är betydligt mer än länet och motsatt utveckling mot riket som helhet. I tabellerna används december månads statistik, inte genomsnitt för året. Kommunen genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen olika program riktade främst mot långtidsarbetslösa. Tabeller med andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd: Ålder år Riket 9,3% 8,9% 8,6% Blekinge 12,0% 11,5% 11,3% Ronneby 13,0% 12,8% 12,5% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) 7

8 Ålder år Riket 20,7% 19,2% 19,1% Blekinge 31,8% 30,4% 31,1% Ronneby 36,6% 31,9% 35,9% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) Diagram: Folkmängd Samhällsbyggnad Flera intressanta projekt är planerade i kommunen, bland annat området Kilen. Det är ett centrumnära område för modernt och framtida boende. För företagsetableringar erbjuds goda möjligheter i området Sörby. Under invigdes en ny modern ridanläggning, Ronneby Horse Center, som är hemvist för bl a Ronneby ryttarförening. I december stod även Ronnebys konstfrusna isyta färdig, med möjlighet till allmänhetens åkning, tillgång för skolor att åka skridskor och bandyklubben Fredriksbergs hemmaplan. Befolkning Ronnebys befolkning har sedan år 2000 varierat från drygt invånare till att år ligga strax kring Befolkningsminskningen under de senaste åren är till stor del relaterad till flytten av Blekinge Tekniska Högskola till Karlskrona. Den åldersgrupp som står för huvuddelen av utflyttningen är åldrarna år. Studier på annan ort och kommunens höga ungdomsarbetslöshet kan vara bidragande orsaker till befolkningsminskningen i denna grupp. Nedanstående tabell visar de senaste årens förändring i Riket, Blekinge och Ronneby: Riket Blekinge Ronneby 0,71% -0,16% -1,22% ,80% 0,42% -0,57% ,90% 0,22% -0,26% ,80% 0,24% 0,00% ,76% 0,31% 0,17% Ronnebys flyttningsnetto var -314 personer flyttade in, medan flyttade ut. Av flyttningsnettot flyttade 30 netto till utlandet från Ronneby och 284 netto flyttade från Ronneby inom Sverige, varav 114 inom länet. Ronneby fortsätter ha relativt höga födelsetal, totalt 281. Födelsetalen överstiger de förväntade om man använder samma fruktsamhetstal som riket i prognosarbetet för antal födda. Levande födda Under året översteg antalet döda antalet födda med 36 (53) personer. Antalet avlidna var 317 (325). 8

9 Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter (antal) Tätort/ landsbygd Backaryd Bräkne-Hoby med övriga förvaltningar och bolag för att sprida gemensamma budskap. Enheten för kommunikation och medborgarservice arbetar för närvarande med en ny marknadsplan, vilken förväntas klar före halvårsskiftet Eringsboda Hallabro Johannishus Kallinge Listerby Ronneby Ronnebyhamn Landsbygd (ej tätort) Totalt kommunen Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). Indelning revideras vart 5:e år. Vision för Ronneby Årets verksamhet I budget gäller Vision för Ronneby. Från visionen har formulerats övergripande mål. Under varje övergripande mål anges vissa uppdrag och strategiska frågor som verksamheterna haft att arbeta med under. I det följande beskrivs status för dessa uppdrag och arbetet kring dessa strategiska frågor. För fullständiga texter angående Vision för Ronneby hänvisas till budget. Fler jobb Marknadsföring av Ronneby ska tydliggöra varumärket Ronneby som en kommun med ett positivt näringslivsklimat och ett attraktivt område för befintliga företag och för företagsetableringar. Den moderna kurorten används som varumärke i allt fler sammanhang och logotypen återfinns på trycksaker, flaggor och på webbplatser, både i kommunal och privat sektor. I ett bredare perspektiv arbetar näringslivsenheten Näringslivsarbetet ska bedrivas med tydliga mål och handlingsplaner. Vi ska arbeta vidare med att utveckla organisationen och det befintliga åttapunktsprogrammet. Näringslivsrådet och Kommunfullmäktige har tagit ställning till en övergripande vision och strategier för näringslivsarbetet. Visionen och strategierna kompletterar och delvis ersätter nuvarande program (KF 186/). Arbetet med hur en ny organisation för näringslivsarbetet ska se ut ska vara klart senast den 1 juni. Beslut om ny organisatorisk inplacering har fattats i KF och är genomfört. Näringslivsenheten arbetar nu med mer renodlade näringslivsfrågor. Östra Piren i hamnen är ett område som kan utvecklas för att tydligare förstärka kommunens anknytning till skärgården. Användningen skulle exempelvis kunna vara en marina eller en annan vattenbaserad turist- och rekreationsverksamhet. Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en detaljplan för området med målsättning att kommunfullmäktige ska anta planen under första halvåret Pågående arbetet med projektet redovisades för Planberedningen augusti. Avsikten är att ta fram en detaljplan vars syfte är att ge möjligheter för kommunen att bl.a. skapa en marina med attraktiva entréer både från land och från havet och även ge möjlighet till en gång- och cykelbro till Aspan. En projektgrupp har bildats. En konsult har anlitats för att få fram underlag till ett uppstartsprogram bl.a. vilka tekniska utredningar som behövs samt vad ett genomfö- 9

10 rande kan kosta. Antagande under första halvåret 2012 är fortfarande möjlig; mera realistiskt är ett antagande före utgången av Ett nytt område för camping behövs för utveckling av turistverksamheten. Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett nytt område för camping i närheten av Ronneby centralort. I utredningen ska Ekenäs ingå som ett möjligt område. Utredningen ska redovisas under första halvåret En projektgrupp har bildats. Hittills har diskussioner handlat om vad som händer med Rönningeområdet nu när ridklubben m.m. flyttat till Påtorp. Framförallt har det skett diskussioner med olika intressenter om möjligheten att anlägga en camping. Planberedningen informerades om pågående arbetet i augusti. Uppdraget skall framöver även titta på andra alternativ bl.a. Ekenäs. Projektet bedöms pågå enligt tidplanen. Möjligheten att bygga i strandnära lägen ökar landbygdens attraktivitet. Turistverksamhet kan också utvecklas om t ex fiskebyar eller kanotcampar kan byggas strandnära. Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med syfte att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Tillägget skall antas av kommunfullmäktige under i samband med att landsbygdsutvecklingsområden för strandnära lägen föreslås. Förslag till tematisk tillägg till översiktsplanen har tagits fram och redovisats för ksau som även är styrgruppen för projektet. Förslaget är utställt på samråd fram till den 13 januari Målet är att planen kan antas av fullmäktige under andra halvåret I samarbete med kommunbygderådet ska det landsbygdspolitiska programmets handlingsplaner utvärderas under. Detta sker tillsammans med utvärdering av EU projektet Hjärtats fröjd. Utifrån dessa utvärderingar ska en fortsatt handlingsplan tas fram. Projektet Hjärtats Fröjd har förlängts till 30/ Arbetet med den fortsatta handlingsplanen har genomförts med hjälp av en politiskt tillsatt grupp under andra halvan av. Den beslutas av KF i början av Kulturreservatet Ronneby Brunn och naturreservatet Södra Brunnsskogen utgör viktiga rekreationsområden för våra invånare. För att knyta samman reservaten med havet behöver vi även titta på skogsområdet söder om Rustorpsvägen. En bra cykelväg kan även fungera som alternativt pendlingsstråk mellan Ekenäs-Droppemåla och centralorten. Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en detaljplan för området med målsättning att kommunfullmäktige ska anta planen under första halvåret Antagande av en detaljplan innebär inte att målet uppfylls. Området ingår delvis i den bebyggda delen av Droppemåla-Ekenäsområdet. Här har plan- och byggenheten ett uppdrag av Miljö- och Byggnadsnämnden att se över gällande detaljplaner. Projektet redovisades för Planberedningen april. Miljö- och Byggnadsnämnden beslutade i maj att en ny detaljplan skall tas fram för det aktuella området. Syftet med planen är att bl.a. ta fram någon/några tomter samt en ny väganslutning öster om det nya Droppemålaområdet. Planen kommer även att visa en anslutning till cykelvägen som planeras norrut till centralorten genom Södra Brunnsskogen. Detaljplanen redovisades för Planberedningen december. Avsikten är att en samrådsversion kan ställas ut under 10

11 våren Ett realistiskt mål är ett antagande av detaljplanen före utgången av Området norr om detaljplanen behöver projekteringsinsatser avseende gång- och cykelvägar, avseende bl a kostnader. Det kan nämnas här att ett förslag till gång- och cykelvägar inom området framgår av landskapsanalysen som professor Roland Gustavsson tagit fram för kommunens räkning. Attraktivt boende Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett direktiv till AB Ronnebyhus att redovisa möjligheterna att bygga lägenheter i de mindre tätorterna. Denna redovisning ska ske till KF senast i augusti. Utredningen är utförd och redovisningen kommer att ske till KF. Kilenområdet ska på sikt utvecklas till ett nytt bostadsområde som ska präglas av ett miljötänkande, exempelvis med minimalt utsläpp av växthusgaser, hållbara transporter m.m. I partnerskap med byggbolag skall en ny hållbar stadsdel med minimal klimatpåverkan växa fram. Under skall Kommunstyrelsen ta fram utredningsunderlag bland annat avseende eventuella markföroreningar. Kommunstyrelsen får även i uppdrag att bjuda in till ett parallellt uppdrag med syfte att få fram ett antal idéer om hur Kilen kan bebyggas. En projektgrupp har bildats för att driva projektet. Information har redovisats för såväl Kommunstyrelsen (juni) samt Planberedningen (augusti). En projektplan har godkänts och budgetmedel beviljats för att driva projektet vidare. Utredningsunderlag för markföroreningar har redovisats och visar att ytterligare undersökningar krävs. Dessa skall genomföras under våren Våren 2012 skall utredningsunderlag för markförorening-ar, buller och vibrationer vara framme. Våren 2012 skall en klimatanalys vara färdig. Kilenprojektet skall präglas av Cradle to Cradle (vagga till vagga) och det innebär att utbildningarna i temat har ägt rum under med tjänstemän och politiker. Utbildningarna fortsätter under Man har också påbörjat en dialog med byggbolagen. Projektgruppen har tagit fram en programförklaring vad Cradle to Cradle innebär för planering och byggande. Det redovisas för KSAU/KS under januari/februari tillsammans med en tidplan för bl.a. föreslagen arkitekttävlingen. Uppdraget att bjuda in till arkitekttävlingen beräk-nas kommer igång först till hösten 2012 med sikte på inbjudna arkitekter skall redovisa sina förslag slutet av En bra skola För att utveckla den kommunala skolan optimalt är det viktigt att rektorerna får ett större mandat att inom sin budget styra sin verksamhet. Rektorernas viktigaste roll är att vara pedagogiska ledare. Det skapar förutsättningar för den kommunala skolan att konkurrera på mer lika villkor gentemot friskolorna. De skolor som vill profilera sig ska ha rätt till det. Utbildningsnämnden ska i samband med budgetarbetet inför 2012 redovisa vidtagna åtgärder för att nå en ökad decentralisering inom förvaltningen. Förslag till ny ledningsorganisation beslutad av utbildningsnämnden i december. Den nya organisationen planeras till halvårsskiftet Beslut väntas i KF februari Arbetet med att etablera Ronneby Kunskapskälla som ett regionalt lärcentrum ska fortsätta och samarbetet med olika högskolor och universitet ska utvecklas. Kunskapskällan erbjuder högskoleprogram, kurser och yrkeshögskoleutbildningar från flera lärosäten och utbildningsanordnare, främst 11

12 Linnéuniversitetet, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Borås och Högskolecentrum Bohuslän. Besökarna kommer från hela länet för att delta i utbildningarna, gå på föreläsningarna, skriva tentamen eller få vägledning. Teknikcollege fyller en viktig funktion för kommunens företag. Under ska kommunen tillsammans med övriga aktörer diskutera hur kvaliteten kan höjas och verksamheten utvecklas. Redovisning lämnade till utbildningsnämnden i juni och i jan Finns med i nämndens internkontrollplan för. Utvecklingsarbete pågår regionalt med Ronneby som medaktör. Allt fler barn är i behov av stöd av olika slag. Det är viktigt att ge stöd till dessa barn redan i låga åldrar. För detta arbete startas under en resursskola för årskurs 1-6. Lämpliga lokaler finns i en kommunal skola (Bräkne-Hoby). Starten sker vårterminen 2012, med fyra barn från olika kommundelar. Utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kostenheten ta fram ett förslag på hur en försöksverksamhet på Kallingeskolan med lokalt tillagad mat skulle kunna bedrivas. Förslaget ska redovisas till Kommunstyrelsen inför budgetberedningen för Ärendet återremitterat från KS. En bra omsorg Äldre- och handikappomsorgen ska kännetecknas av trygghet och kontinuitet, vilket leder till en god omsorg med hög kvalitet. Fokus ska vara på servicetagarna och deras anhöriga. Det ska finnas en öppen kvalitetsredovisning av omsorgens verksamheter. Följande kvalitetsredovisning finns tillgänglig: Kvalitet i korthet Brukarundersökningen Kompassen Öppna jämförelser Antalet platser på Höstsol (vård i livets slutskede) ska motsvara behovet. Antalet platser bedöms vara i balans med behovet. Äldrenämnden får i uppdrag att utreda hur Lagen om valfrihet (LOV) ska kunna införas inom äldreomsorgen. Redovisning ska ske till kommunfullmäktige senast den 1/10. Målsättningen är att LOV ska införas den 1/ Målsättningen avseende införande 1/ kunde inte realiseras. Arbetet med att utreda förutsättningarna för att införa LOV pågår och planeras vara klart under året för att kunna införas Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden i uppdrag att återkomma med ett regelverk för införande av parboendegaranti och kvarboendegaranti inom äldreomsorgen. Äldrenämnden ska redovisa förslaget så att kommunfullmäktige kan fatta beslut under första halvåret. Kommunfullmäktige antog regelverk den 16/6, 163. En bra socialtjänst För att ge fler människor en möjlighet att leva ett självständigt liv är det viktigt att kommunens insatser syftar till att stärka den enskilde när så behövs. Som ett led i den riktningen kommer vi under att föreslå ett handlingsprogram för det drogförebyggande arbetet. Arbetet med att revidera och följa upp folkhälsoplanen sker under Planen för- 12

13 väntats antas i slutet av Parallellt sker arbetet med att utveckla Ronneby kommuns övergripande drogförebyggande arbete efter nationella riktlinjer och då regeringens samlade ANDT- strategi (alkohol-, narkotika-, dopning-, tobakspolitiken). Strategin samt stöd av länets ANDT- samordnare väntas under 2012 bidra till en nystart av Ronneby kommuns drogförebyggande arbete. En annan viktig ingrediens för att bryta utanförskap är att se till att alla som har försörjningsstöd och kan utföra ett arbete också deltar i den sysselsättning som erbjuds. Förberedelse till projekt med finansiellt stöd från FINSAM pågår. Socialförvaltningen kan idag, efter behovsprövning, erbjuda praktikplats för personer med försörjningsstöd i den omfattning som personella resurser finns. För att minska risken för att konfliktsituationer ska uppstå behövs ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem inom socialtjänsten. Socialnämnden får i uppdrag att under hösten, till kommunstyrelsen, redovisa ett väl fungerande kvalitetssystem för socialtjänsten. Den 1 januari 2012 börjar nya föreskrifter och allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet inom LSS. Socialnämnden avser att ha ett ledningssystem för kvalitet klart till halvårsskiftet En bra miljö Vi ska under undersöka vad som krävs för att bli en Ekokommun. Redogörelse har lämnats till Miljö- och energirådet. Ett särskilt antaget program krävs för medlemskap. Rådet har begärt en fördjupning kring vad vi redan har till grund för medlemskap, och vilka kompletteringar som behövs. Detta arbete är ännu ej utfört. Beräknas kunna hanteras under årets senare del. Ronneby Miljö & Teknik AB får i uppdrag att, under första halvåret, i samarbete med kommunen och dess övriga bolag redovisa förslag om investeringar i förnyelsebara energikällor. startade 6 st projekt som Ronneby Miljö & Teknik driver i förnyelsebar energi. Utredning och projektering pågår. Både Ronnebyhus och ABRI deltar i vissa projekt. Investeringsförslag kommer att läggas fram när projektering och utredningarna är klara. AB Ronnebyhus har sedan tidigare erhållit ägardirektiv med innebörden att all ny-, tilloch ombyggnation ska ske med inriktning på energieffektivisering. Bolaget får nu i uppdrag att redovisa en plan på hur deras fastighetsbestånd kan energieffektiviseras ytterligare för att ha så låg värmeförbrukning som möjligt. En första riktlinje kan vara hur man vid om- och nybyggnad kan understiga en värmeförbrukning på 65 kwh per kvm och år. VD meddelar problem med att få fram en energieffektiviseringsplan för hela fastighetsbeståndet under innevarande år p g a vakanssituation. Bolaget ber om anstånd till att få redovisa under En vatten- och avloppsplan för Ronneby kommun kommer att arbetas fram under år. Arbetet leds av kommunledningsenheten i samarbete med AB Miljö- och Teknik samt Miljö- och Hälsoskyddsenheten. Beslut om projekt och projektgrupp finns. Arbetet har påbörjats. Finansiering för att starta pro- 13

14 jektet har beviljats från Miljö- och energirådets anslag. KS 197/11. Ytterligare finansiering i budgeten för Möjligheter att utveckla ny utbildnings- och forskningsverksamhet inom områden för hållbar utveckling ska tillvaratas. Påbörjade samtal med Linnéuniversitetet ska fullföljas. Cefur och Linnéuniversitetet har förhandlat fram till ett avtal som ska undertecknades i januari. Fokus är byggnation och Kilenområdet. Match-making inleddes under hösten som knyter samman studenter och industriföretag via examensarbeten. Seminarium för företag om hållbarhetsstrategin Cradle to Cradle (vagga till vagga) har genomförts och en webbplats för Cefur öppnats. Andelen inköp av ekologiska livsmedel ska under öka till 20%. Hela kommunen, ca 19% (Kostenheten, ca 23%). Ekonomienheten, i samarbete med kostenheten, har i uppdrag att i mars presentera ett Matdokument där det bl a ska framgå vilka kravställningar och uppdelningar som kan göras i samband med livsmedelsupphandling, med syfte att nå kommunens långsiktiga mål om ekologisk hållbar utveckling. Matdokument har tagits fram och varit föremål för beslut. I beslutet gavs uppdrag om bl a om ett kostpolitiskt program att redovisa till KS senast april Arbete med program pågår. Kultur- och Fritid För att öka kommunens attraktivitet vintertid kommer en ny konstfrusen isyta på Lugnevi att anläggas. Satsningen kommer även att innehålla vinteraktiviteter runt om själva isytan. Anläggningen kommer att stå klar inför hösten/vintern. Anläggningen kommer att ersätta nuvarande brunnsrink. Anläggningsarbetet är för kommunens del slutfört. Fredriksbergs BK har uppdraget att sköta anläggningen mot en årlig fastställd summa enligt avtal. Brunnsrinken är avvecklad. Under planerar föreningen för en konstfrusen rutschbana och en liten konstfrusen isbana för barn. Det är av stor vikt att kulturutbudet finns tillgängligt i hela kommunen. Ronneby kommun ska arbeta för att på sikt utvecklas till ett regionalt kulturcentrum där ett brett kulturutbud även lockar till kulturturism. Direktivet uppmärksammas i samband med pågående organisationsarbete. Det är viktigt att stimulera ungdomarna till att själva aktivt medverka i fritidsutbudet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under ta fram en handlingsplan för den kommunala ungdomsstrategin. Förslag till barn- och ungdomspolitiks strategi är under politisk beredning. Därefter utarbetas handlingsplan. Beroende på remissvar arbetas planen in som en del i folkhälsoplanen eller bildar en egen plan. Strategiska frågor Kommunen ska inte äga egendom som ej behövs i kärnverksamheten eller ej behövs av strategiska skäl. Egendom som kan avyttras ska finnas tydligt utpekad och avyttring ska ske när möjlighet finns. Arbete pågår. 14

15 Under kommer vi att tillsätta en tjänst som har till uppgift att arbeta med internationell samordning och omvärldsbevakning. Rekryteringsprocess klar; dock försenad process p g a prioritering avseende andra rekryteringar. Personen började i mitten av feb Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast i december redovisa en plan för hur vi blir en attraktivare arbetsgivare. Arbetet försenat, bl a p g a personalchefsposten har varit under andra halvan av. Personalenheten arbetar nu aktivt med uppdraget. Kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa att kommunens verksamheter har ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem. Rapportering ska ske till kommunfullmäktige i samband med budgeten för Arbetet ännu ej påbörjat. P g a vakanssituation finns en osäkerhet avseende tidpunkten för rapportering. 15

16 Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv kopplade till Vision för Ronneby Ronneby kommun är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer. Fritids- och kulturnämnden Bokslut Mål Fritid och turist Barn och ungdomar som besöker fritidsgårdar eller bevistar lov- och lägeraktiviteter eller andra arrangemang ska känna sig trygga. Styrtal Andelen barn och ungdomar som uppger att de känner sig trygga när de besöker fritidsgårdar eller bevistar lovoch lägeraktiviteter ska vara minst 90 %. Riktlinjer Fritid och turist Alla fritids- och föreningsgårdar samt alla sportanläggningar ska vara lättillgängliga Minst 90% av de barn och ungdomar som besöker gårdarna och andra aktiviteter känner sig trygga. Detta mäts genom utvärderingar som görs efter varje aktivitet. Alla fritids-föreningsgårdar samt idrottsanläggningar är lättgängliga. Utbildningsnämnden Bokslut Mål Förskola och grundskola Plats i förskola erbjuds senast två månader efter anmält 99% erbjuds plats inom två månader behov Mål Förskola och grundskola Barn och elever ska trivas i förskola och skola Styrtal Andelen föräldrar som uppger att barnen trivs i förskolan ska vara minst 95 %. Andelen elever som trivs på sin skola ska vara minst 95 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9 och resultatet redovisas per skolår. Riktlinjer Personaltätheten i förskolan ska vara mellan 5,0 5,2 barn/årsarbetare. 96,7% (96%) Åk 3: 88,9% (85,7%) Åk 6: 87,7% (85,6%) Åk 9: 71,4% (70,4%) 5,46 Kommunstyrelsen Bokslut Mål Kostenheten Kostenheten ska tillaga och servera näringsriktiga och Enkätundersökning genomförs först våren smakliga måltider. Andelen matgäster som tycker att maten är god skall vara minst 75 %. Mål Parkenheten Skapa park- och naturupplevelser som ger ett mervärde för de boende och som ökar kommunens attraktionskraft. Minst 80 % av invånarna ska uppleva kommunens parker och planteringar som bra eller mycket bra. Målen är kopplade till kvalitetsredovisningen och redovisas senare. Kommunstyrelsen Bokslut Riktlinje Informationsenheten Kommunal marknadsföring ska bekräfta och förstärka bilden av Ronneby som en attraktiv plats för boende, arbete, studier och besök. Riktlinje följs. 16

17 Kommunstyrelsen Bokslut Medborgarservice ska lämna en god vägledning och annan service till allmänheten vid besök, telefonsamtal och e-post. Riktlinje följs. Äldrenämnden Bokslut Mål Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och trygghet för kommuninvånarna. Styrtal Minst 85 % av omsorgstagarna ska vara nöjda (Brukarundersökning). Nästa mätning görs Alla omsorgstagare ska ha genomförandeplan. Beslut om särskilt boende ska verkställas inom tre Målet är uppfyllt. månader. Riktlinjer Omsorg ges i första hand i ordinärt boende enligt kvarboendeprincipen. Riktlinje följs. Personaltätheten i traditionella särskilda boenden ska vara minst 0,5 tjänst per boende. Bemanningen följer riktlinje. Personaltätheten i demensboenden ska vara minst 0,75 tjänst per boende. Bemanningen följer riktlinje. Äldreboende och dagcentraler ska finnas i flera kommundelar. Riktlinje följs. Socialnämnden Bokslut Mål Individ- och familjeomsorg Barns och ungdomars behov av stöd och hjälp sätts i centrum vid alla hjälpinsatser som genomförs inom socialtjänsten. Styrtal Minst 75 % av alla barn och ungdomar under 18 år där anmälan från sjukvård eller polis inkommer ska tillsammans med sina föräldrar erbjudas samtal med Målet är inte uppfyllt. fältsekreterare inom 14 dagar. Alla barn/ungdomar som bevittnat våld i nära relationer och som kommer till socialtjänstens kännedom ska erbjudas stöd och hjälp. Alla barnfamiljer som haft försörjningsstöd mer än nio månader ska erbjudas en särskild genomgång av barnens ekonomiska situation. Barn till missbrukande föräldrar, som kommer till socialtjänstens kännedom, ska erbjudas stöd och hjälp. Att öka familjehemsplacerade barns känsla av sammanhang och förståelse för sin livssituation 1. Målet är uppfyllt. Beslut om trappansamtal för fyra barn har genomförts. Målet är ej uppnått pga personalomsättning och ökad ärendebelastning. Målet ej uppfyllt pga för få intresseanmälningar för att kunna starta Solrosgrupp Målet är ej uppnått. Mål Handikappomsorgen Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och trygghet för kommuninvånarna. Styrtal Alla som ansöker om stödinsatser ska få beslut inom 90 dagar. Målet är inte uppfyllt. 97,3% har fått beslut inom 90 dagar. 1 Kan appliceras från mellanstadieålder och uppåt. Mäts genom strukturerade intervjuer. 17

18 Socialnämnden Bokslut Minst 98 % av besluten ska verkställas inom 90 dagar. Målet är inte uppfyllt. 84,7% har fått besluten verkställda Minst 75 % av de som ges stödinsatser ska ha genomförandeplan. Målet är uppfyllt. 84,5% har genomförandeplan. Personer som har individuell plan ska öka jämfört med föregående år. Målet är uppfyllt. Ökning från 5 till 7. Direktiv Individ- och familjeomsorg Barn och ungdomars genomsnittliga vårdtid vid institutionsplacering ska följas upp. Insatser för barn och unga ska i första hand erbjudas via verksamhetens interna öppenvård. Barn och ungdomar som varit placerade på institution eller beviljats insatser inom öppenvården ska följas upp ett år efter avslutad behandling för att ge svar på om de har nya pågående insatser inom socialtjänsten. Uppföljning av ärenden sker fortlöpande veckovis. Av 29 barn som var placerade 2010 inom familjesektionen har 12 ingen kontakt med kommunen. Övriga har någon form av insats/placering. Av 49 barn/ungdom 2010 inom öppenvårdssektionen har 24 ingen insats/placering. Ronneby kommun präglas av social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet. Fritids- och kulturnämnden Bokslut Riktlinjer Fritid och turist Kommunens anläggningar såväl som föreningsdrivna anläggning som får kommunalt bidrag ska vara tillgängliga för alla. Direktiv Fritid och turist Särskild uppföljning ur jämställdhetsperspektiv ska ske hos föreningar som får bidragsstöd Samtliga fritidsgårdar som fritidsledare bemannar är tillgängliga för alla. Denna fråga uppmärksammas vid bedömning av underlag för bidragsansökan. Utbildningsnämnden Bokslut Mål Förskola och grundskola Arbetet med värdegrundsfrågor har en naturlig plats i det Frågeformulering ; Andel elever som vardagliga arbetet i förskola, fritidshem och grundskola. känner sig mobbade eller utfrysta i skolan Styrtal ska vara 0%. Andelen elever som känner sig retade eller mobbade i Åk 3: 8,6% (4,4%) skolan ska var 0 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9 och Åk 6: 6,7% (1,7%) resultatet redovisas per skolår. Åk 9: 12,9% (8,8%) Kommunstyrelsen Bokslut Mål Informationsenheten En kommunal taltidningen som förmedlar lokal samhällsinformation till personer med synnedsättning eller annat läshandikapp ska ges ut varje vecka. Styrtal Antalet läsare ska vara 50 eller fler Minst 75 % av dem ska ha en positiv attityd till tidningen Målet uppnått. 51 prenumeranter. 100% har positiv attityd till tidningen. Mål Kommunledningsenheten Minst 75 % av kommunplacerade flyktingar ska inom tre år från mottagandet inte vara försörjda via kommunens försörjningssystem, varav minst 50 % ska försörja Målet är för närvarande inte mätbart. Sedan etableringsreformen har Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen 18

19 sig genom eget arbete. Riktlinjer Informationsenheten Samtliga kommunens blanketter ska tillhandahållas i Medborgarservice. Också andra institutioners blanketter ska i görligast mån tillhandhållas. Riktlinjer Kostenheten Alternativa rätter ska erbjudas inom omsorgs- och skolverksamheten av medicinska, religiösa eller etniska skäl. Direktiv Personalenheten Mångfaldsplanen ska vara reviderad senast Översyn av det personalpolitiska programmet ska vara genomförd senast Direktiv Kommunledningsenheten Motioner och medborgarförslag ska besvaras inom sex månader. ansvar för försörjningen för flyktingar. Kommunen har därför ingen samlad bild. Riktlinjen följs. Kostenheten erbjuder alternativa rätter för dessa skäl. På grund av personalvakanser är revidering inte klar. På grund av personalvakanser är översyn inte klar. Vid årets utgång kvarstod 16 motioner och 15 medborgarförslag äldre än 6 månader. Socialnämnden Bokslut Mål Individ- och familjeomsorg Människor med behov av försörjningsstöd ska ges den hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet att uppnå egen försörjning. Ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden ska särskilt uppmärksammas. Styrtal Minst 50 % av hushållen ska vara självförsörjande sex månader efter att biståndsperioden inletts. Minst 80 % av ungdomarna ska vara i sysselsättning tre månader efter att biståndsperioden inletts. Antalet hushåll som fått försörjningsstöd i minst 10 av de senaste 12 månaderna ska minska. Mål Individ- och familjeomsorg Människor med beroende- eller missbruksproblem ska den ges hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet att uppnå ett liv utan missbruk. Styrtal Sex månader efter avslutad, fullföljd, behandling ska minst 50 % vara drogfria. Antal vårddygn för institutionsplacerade personer med beroende- och missbruksproblem ska inte överstiga motsvarande siffra för Målet är uppfyllt. 66% var självförsörjande. Målet är inte uppfyllt. 66% är i sysselsättning Målet är inte uppfyllt. Antalet hushåll har ökat från 160 till 165. Målet är uppfyllt. 74% bedöms drogfria. Målet är uppfyllt. Antalet dygn har minskat med 929 från 3838 till Mål Alla människor som utsatts för våld i nära relationer, och som socialtjänsten får kännedom om, ska erbjudas någon form av stödkontakt och/eller skyddat boende. Mål Alla hemlösa som söker bostad hos socialtjänsten ska erbjudas ett tillfälligt boende. Målet är uppfyllt. Samtliga man fått kännedom om har erbjudits stöd. Målet är inte uppfyllt. 8 personer har inte kunnat erbjudas tillfälligt boende. 19

20 Samtliga nämnder Bokslut Mål Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Minst 80 % av de tillsvidareanställd ska tycka att de kan rekommendera kommunen som arbetsgivare. Genom ett aktivt förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor och med tidiga rehabiliteringsinsatser ska sjukfrånvaron minska. Utvecklingen av den totala sjukfrånvaron ska redovisas med 2004 års sjukfrånvaro som utgångspunkt och framåt. Riktlinjer Personalsammansättningen avseende utländskt ursprung ska spegla kommuninnevånarnas sammansättning. Det ska inte förkomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika. Det ska heller inte finnas några osakliga löneskillnader mellan kvinnligt respektive manligt dominerade grupper som utför arbete som är att betrakta som likvärdiga. Det handikappolitiska målet om tillgänglighet måste uppfyllas vid all planering och vid alla åtgärder som vidtas. Alla medarbetare i Ronneby kommun ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett hudfärg, etnisk och kulturellt ursprung, trosbekännelse, kön, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Direktiv Protokoll ska, i normalfallet, vara publicerat på webben senast åtta arbetsdagar efter sammanträde. Kommunstyrelsen har i uppdrag att under 2012 redovisa en plan för hur kommunen ska bli en attraktivare arbetsgivare. Se redovisning av Personalbokslut i eget kapitel. Uppgifterna registreras inte i PA-systemet. Riktlinjen har av tidigare personalchef förslagits att tas bort. Analys görs efter varje löneöversyn för att klarlägga om löneskillnader som uppkommer är sakliga eller osakliga. Löneanalys år visare att de löneskillnader som har uppmärksammats har varit sakligt grundade. Vid om- och tillbyggnad ser man på tillgängligheten i och utanför byggnaden. För såväl rörelsehindrade som för personer med funktionshinder. Anställningsvillkor, lagar och avtal och kommunala centrala eller lokala kollektivavtal, bestämmelser jämte riktlinjer som t ex policys är köns- och diskrimineringsneutrala. Direktivet är uppfyllt. Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur och en tydlig miljöprofilering och ingår i en större regional helhet. Fritids- och kulturnämnden Bokslut Mål Fritid och turist Kommunens fritidsgårdar och sportanläggningar ska fortsättningsvis ha en bibehållen standard och ha en god tillgänglighet. Mål Fritid och turist Skärgårdsanläggningar som båtplatser, bryggor samt badplatser i kommunen ska ha en bibehållen standard. Riktlinjer Fritid och turist Föreningar som utvecklar sina anläggningar i ett miljöperspektiv ska stödjas. Tillgängligheten till våra sportanläggningar är god. Bokningar och fördelning av tider sker via fritid- och kulturkansliet. Våra fritidsgårdar drivs i samarbete med föreningslivet och tillgängligheten är god även här. Standarden på fastigheter är godtagbar. Utbyte och renovering har skett kontinuerligt av skadade bryggor och båtplatser. Tillsyn och underhåll sker av badplatser. Särskild prövning vid bidragshanteringen. 20

21 Kommunstyrelsen och Utbildningsnämnden Bokslut Mål Kostenheten samt Förskola och grundskola 25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiskt odlade/framställda.. För kommunen som helhet är ande- För kostenheten uppgår andelen till 23% len 18,8%. Kommunstyrelsen Bokslut Mål Gatuenheten Beläggningsunderhållet av kommunens gator ska hållas på en sådan nivå att återinvesteringsytan uppgår till lägst 3,8 % av totala beläggningsytan/år. Besparing av energi på gatubelysningsnätet med minst 15 % av årsförbrukningen/investerad anläggning jämfört med föregående år. Målet är uppnått. Beläggningsunderhållet uppgår till 3,86%. Målet är uppnått. Energibesparingen var 19% av årsförbrukningen/investerad anläggning. Samtliga nämnder Bokslut Mål Utsläppen av fossil koldioxid ska till år 2012 minska Målet kommer troligen inte att nås. Det totala utsläppet var vid mätningen 2009 med minst 113 kg per år och invånare och 2012 ska det inte vara mer än 2700 kg/invånare (3600 kg/invånare år 3426 kg/inv, en ökning med 593 kg/inv 2004). från Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet inklusive turism är fortsatt framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet. Fritids- och kulturnämnden Bokslut Mål Fritid och turist I samarbete med andra enheter i kommunen ska turismen stödjas. Varje möjlighet att utveckla turism och eveionen och med arrangörer av evenemang Samarbetet med lokala turistaktörer, regnemang ska tas till vara. har ökat. Mål Bibliotek och kultur Antalet biblioteksanvändare och biblioteksbesökare ska öka jämfört med föregående år. Antalet utlån ska öka jämfört med föregående år. Riktlinjer Fritid och turist Fortsatt stöd ska ges till föreningar som utvecklar ledare, tränare för att höja kvalitén i fritids- och idrottsverksamheten. Besökare och användare av våra bibliotek har ökat något. Utlånen har till antalet gått ner i Ronneby enligt den trend som påvisas i hela riket. Ledarutbildningsbidrag utgår till ansökande föreningar. Utbildningsnämnden Bokslut Mål Förskola och grundskola Alla barn ska kunna läsa flytande senast vid utgången av 85% (84%) åk 3. Mål Förskola och grundskola Alla barn ska vara godkända i alla tre ämnena, svenska, matematik och engelska i de nationella ämnesproven i åk 5. Inga nationella prov genomfördes i Sverige. Lärare skattade måluppfyllelsen lokalt. Svenska: 84% (82%) Matematik: 87% (92%) Engelska: 84% (79%) 21

22 Mål Förskola och grundskola Kommunens skolor ska klara sitt uppdrag väl i förhållande till de nationella målen. Styrtal Andelen elever med fullständigt betyg (16 ämnen) för åk 9 ska vara minst 80 %. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska vara minst 90 %. Meritvärdet för åk 9 ska uppgå till SALSA-värdet, skolvis och kommunvis. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat ska minska. Mål Gymnasie- och vuxenutbildning Jämförelsetalen för varje program ska vara lika med rikets eller högre. Behörighetskraven till gymnasieskolan ändrades. Andelen behöriga till yrkesförberedande program var 89% och till studieförberedande 87%. Meritvärdet var 193, vilket var lägre än genomsnittet i landet och lägre än det förväntade SALSA-värdet. Jämförelsetalet för Knut Hahn var 14,3 (14,1) och Naturbruk 12,8 (12,0). För riket var talet 14,1. Utbildningsnämnden Bokslut Riktlinjer Förskola och grundskola Lärartätheten i grundskolan ska vara mellan 7,96 8,47 lärare per 100 elever i genomsnitt. 8,01 (inkl Sva 8,44) Anslaget till läromedel (pedagogiskt mtrl/elev) ska ligga på genomsnittet för riket, år kr per elev kr/elev (2200 kr/elev) Kommunstyrelsen Bokslut Mål Kommunledningsenheten Befintliga företag ska trivas i kommunen och Ronneby kommun ska vara en attraktiv etableringsort för nya företag. Styrtal 2012 ska Ronneby ligga på den övre halvan i Svenskt Näringslivs mätning avseende företagens samlade omdöme om företagsklimatet. Nyföretagande ska öka med 3 % om året till (från 2007 års nivå). Antalet kvinnliga företagare ska öka med 10 % till (från 2007 års nivå). Målet är ännu inte uppnått. Målet kan mätas slutligt först kvartal genom UC:s statistik. Målet nås dock troligen inte. Målet kan mätas slutligt först kvartal genom UC:s statistik. Målet nås dock troligen inte. Minst 100 företag ska besökas per år. En informationsdag för företagare organiseras årligen. Minst 10 frukostmöten och andra företagsträffar ska genomföras/år. Turismen (mätt i antalet gästnätter) ska öka med 15 % till 2012 (från 2007 års siffra gästnätter) Ronneby ska ligga i topp 10 % bland Sveriges kommuner i turistrankingen år 2012 enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR). Öka omsättningen i handeln med 10 % i fast prisläge till (från 2007 års siffror enligt Handelns Utredningsinstitut HUI) Målet uppnått. Uppfyllt genom företagarmässan NU. Målet är uppfyllt. Slutlig mätning kan ske Mätning kan ske Mätning kan ske

23 Fem företagsetableringar i Sörbydal fram till. Fyra företagsetableringar till 2012, varav hälften på landsbygden. Etablering av fem energi/miljöteknikföretag fram till Mål Bygg- och fastighetsenheten Energibesparing med minst 3,1 % (800 tkr) i kommunens fastigheter. Utgångspunkt är 2009 års utfall med då gällande förutsättningar såsom taxor och medeltemperatur. Riktlinje Informationsenheten Vid Ronneby Lärcenter ska rådgivning, kanaler och mötesplatser för lärande, framförallt nätbaserat, växa och utvecklas vidare. Målet uppfyllt. Mätning Målet kommer att nås. Mätning Målet ej uppfyllt pga ovanligt kall vår samt förseningar av energibesparande åtgärder. Verksamheten utvecklas enligt antagen plan. Antalet besökare ökar liksom utbudet utbildningar. Samtliga nämnder Bokslut Mål Elförbrukningen per invånare ska minska med minst : kwh % till år 2012 jämfört med år År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga kwh per invånare, vil- 2009: kwh 2004: kwh ket innebär att elförbrukningen ska minska med 500 Statistik för 2010 publiceras 31/5-12 kwh/invånare och år (räknat från 2004). Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar. Fritids- och kulturnämnden Bokslut Mål Fritid och turist Samarbetet med föreningar ska fortsätta i syfte att ge barn och ungdomar möjlighet till meningsfull fritidssysselsättning i hela kommunen. Styrtal Minst 50 föreningsträffar ska genomföras. Ett samarbete sker mellan föreningar och kommun samt mellan olika föreningar. Under året sker kontinuerligt och spontant minst det uppsatta målet av träffar med föreningar. Kommunstyrelsen Bokslut Mål Informationsenheten Den nätbaserade kommunikationen mellan kommunens I SKL:s mätning ligger Ronneby kommuns webbplats bland de 25 procenten. verksamheter och medborgare/företag ska utvecklas vidare. I SKLs årliga kvalitetsmätning av kommunens Den nya webben lanserades dock efter webbplatser ska Ronneby tillhöra de bästa 20 procenten. mätningen. Mål Kommunledningsenheten Kommunen ska driva minst ett större landsbygdsinriktat Leader-projekt samt delta i minst två regionala EUfinansierade projekt. Riktlinjer Informationsenheten Utveckling av e-tjänster på nätet ska fortlöpa Uppfyllt. Kommunen har under drivit ett Leader-projekt och deltagit i ett tiotal EU-finansierade projekt. Riktlinjen följs. Samtliga nämnder Bokslut Mål Nedanstående mäts i projektet Kommunens 90 % av de medborgare som skickar in en enkel Kvalitet i Korthet: Målet ej uppnått. 77% (73% 2010) får svar 23

24 fråga via e-post ska få svar inom 2 arbetsdagar. 90 % av de medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska få kontakt med en handläggare. 100 % av medborgarna ska uppfatta att de får ett gott bemötande vid kontakt med kommunen. Riktlinjer Kommunen ska lämna en god service och god vägledning till allmänheten vid besök, telefonsamtal och e- post. inom 2 arbetsdagar. Målet ej uppnått. 50% (65% 2010) får svar. Målet ej uppnått. 63% (74% 2010) anser att de får ett gott bemötande. Mätningen Kommunens Kvalitet i Korthet indikerar att detta är förbättringsområden. Särskilda uppdrag Kommunstyrelsen Bokslut Kommunstyrelsen får i uppdrag att under ta fram en handlingsplan för den kommunala ungdomsstrategin. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast i december redovisa en plan för hur kommunen blir en attraktivare arbetsgivare. Kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa att kommunens verksamheter har ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem. Rapportering ska ske till kommunfullmäktige i samband med budgeten för Ekonomienheten, i samarbete med kostenheten, har i uppdrag att i mars presentera ett Matdokument där det bl a ska framgå vilka kravställningar och uppdelningar som kan göras i samband med livsmedelsupphandling, med syfte att nå kommunens långsiktiga mål om ekologisk hållbar utveckling. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samarbete med kommunbygderådet, utvärdera det landsbygdspolitiska programmets handlingsplaner under. Detta ska ske tillsammans med utvärdering av EU projektet Hjärtats fröjd. Utifrån dessa utvärderingar ska en fortsatt handlingsplan föreslås till kommunfullmäktige. Under skall Kommunstyrelsen ta fram utredningsunderlag bland annat avseende eventuella markföroreningar i Kilenområdet. Kommunstyrelsen får även i uppdrag att bjuda in till ett parallellt uppdrag med syfte att få fram ett antal idéer om hur Kilen kan bebyggas. Strategin har utvärderats och reviderats. Remiss inledd vid årets slut. Uppdraget förskjutet till I KF budget Rapporteras senast 1/ Rapporterat i mars Uppfyllt. Utvärdering har skett, liksom framtagande av en ny handlingsplan. Denna ska behandlas av kommunfullmäktige under första tertialen Projektet pågår genom en utsedd projektgrupp. Utredningar om markförhållande, geoteknik, buller och vibrationer är beställda och delvis genomförda. Inget parallellt uppdrag är ännu givet. Miljö- och byggnadsnämnden Bokslut Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en detaljplan för området Östra Piren, i hamnen, med målsättning att kommunfullmäktige ska anta planen under första halvåret KF-beslut senast i juni 2012 Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett nytt område för camping i närheten av Ronneby centralort. I ut- KF-beslut senast i juni

25 Miljö- och byggnadsnämnden Bokslut redningen ska Ekenäs ingå som ett möjligt område. Utredningen ska redovisas under första halvåret 2012 Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att Beslut under ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med syfte att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Tillägget skall antas av kommunfullmäktige under i samband med att landsbygdsutvecklingsområden för strandnära lägen föreslås. Miljö- och Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en detaljplan för skogsområdet söder KF-beslut senast i juni 2012 om Rustorpsvägen, med målsättning att kommunfullmäktige ska anta planen under första halvåret Utbildningsnämnden Bokslut Utbildningsnämnden ska i samband med budgetarbetet inför 2012 redovisa vidtagna åtgärder för att nå en ökad decentralisering inom förvaltningen. Utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kostenheten ta fram ett förslag på hur en försöksverksamhet på Kallingeskolan med lokalt tillagad mat skulle kunna bedrivas. Förslaget ska redovisas till kommunstyrelsen inför budgetberedningen för Beslut om ny lednings- och områdesorganisation fattat av utbildningsnämnden i december. Behandlas i KF i februari Redovisning till kommunstyrelsen i september genomförd. Frågan beaktas i kommunens övergripande kostutredning. Äldrenämnden Bokslut Äldrenämnden får i uppdrag att utreda hur Lagen om valfrihet (LOV) ska kunna införas inom äldreomsorgen. Redovisning ska ske till kommunfullmäktige senast den 1/10. Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden i uppdrag att återkomma med ett regelverk för införande av parboendegaranti och kvarboendegaranti inom äldreomsorgen. Äldrenämnden ska redovisa förslaget så att kommunfullmäktige kan fatta beslut under första halvåret. Redovisning kommer att ske senast 1/ , dvs ett år förskjutet. Senast i juni Socialnämnden Bokslut Socialnämnden får i uppdrag att under hösten, till kommunstyrelsen, redovisa ett väl Framskjutet till halvårsskiftet fungerande kvalitetssystem för socialtjänsten. AB Ronneby Miljö- och teknik Bokslut Ronneby Miljö & Teknik AB får i uppdrag att, under första halvåret, i samarbete med Uppdraget är inte genomfört. Ingår i ägardirektiven för bolaget under 2012 och ska kommunen och dess övriga bolag redovisa förslag om investeringar i förnyelsebara energikällor. Förslagen ska finansieras med de obeskat- redovisas under första halvåret. tade reserverna inom verksamhetsområde Elnät. 25

26 AB Ronnebyhus Bokslut Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett direktiv till AB Ronnebyhus att redovisa möjligheterna att bygga lägenheter i de mindre tätorterna. Denna redovisning ska ske till KF senast i augusti. AB Ronnebyhus har sedan tidigare erhållit ägardirektiv med innebörden att all ny-, tilloch ombyggnation ska ske med inriktning på energieffektivisering. Bolaget får nu i uppdrag att redovisa en plan på hur deras fastighetsbestånd kan energieffektiviseras ytterligare för att ha så låg värmeförbrukning som möjligt. Underlag har tagits fram. Redovisning kommer att ske i bolagets styrelse i april Först därefter kommer redovisning ske i KF. Någon plan har inte redovisats. Ägardirektiven för 2012 har kompletterats avseende redovisning av plan för hur energieffektivisering kan ske. Beredningar Folkhälsorådet I Ronneby kommun genomförs en rad folkhälsoinsatser inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Folkhälsoplan ligger till grund för folkhälsorådets årliga verksamhet samt anger inriktningen för det lokala folkhälsoarbetet som ska bedrivas inom kommunen. Under har kommunens folkhälsoarbete fokuserat på att förverkliga och utveckla åtgärder som inbegrips i planen samt följa dessa. Under året har folkhälsorådet varit involverad i ett antal större informationsinsatser; Ett friskare Blekinge - Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet, Konferensen Framtiden folkhälsa och Europeiska trafikantveckan. En uppföljning av kommunens Barn- och ungdomsstrategin för Ronneby kommun har genomförts under. Strategin har reviderats och därefter sänts på remiss till kommens samtliga nämnder och bolag. Fortsatt politisk beredning väntas under Under året antogs en handlingsplan med målet att kommunövergripande arbeta för att förebygga och minska våld i nära relationer (KF 142/). Handlingsplanen riktar sig till Ronneby kom-muns samtliga nämnder och bolag. Utbildningsinsatsen för politiker, chefer och personal inleds i början av Initiativet till utökat föräldrastöd på området Hjorthöjden har skett genom samverkansorganet mellan kommun och landsting i folkhälsofrågor, Välfärdsrådet. Under hösten, genomfördes en inventering av pågående arbete för att förebygga och minska nätmobbning i Ronneby kommun. Utifrån inventeringen ges förslaget att det genom samverkan mellan polis, utbildningsförvaltning, skolledning och kommunens IKT- pedagoger skapas en långsiktig informationsplan med ett utbildningspaket som vänder sig till elever och deras föräldrar samt personal på kommunens skolor, för att förebygga nätmobbning. Instanserna bör vara en del av skolornas och kommunens insatser för att förebygga mobbning i stort. Ett samarbete mellan aktörerna inleds i början av Ronneby kommun deltar sedan hösten i det drog- och brottsförebyggande programmet Triaden. Triaden vänder sig till elever i årskurs, 4, 5 och 6 samt till deras föräldrar. Efter uppföljning under våren 2012 tas beslut om fortsatt medverkan. 26

27 Kampanjen TÄNK OM genomfördes i samverkan mellan Ronneby kommun, närpolisen i Ronneby, IOGT- NTO samt länsstyrelsen under. Informationen riktas främst till tonårsföräldrar och syftar till att skapa kollektiva värderingar kring vikten av gränssättning, nyttan med att inte köpa ut och risken med en tidig alkoholdebut. Under 2012 kommer kommunens folkhälsoarbete att följa folkhälsoplanens planerade insatser för 2012 samt följa och utveckla pågående insatser. Under 2012 inleds uppföljning av folkhälsoplanen samt revidering av det övergripande och strategiska folkhälsoarbetet. Lokala brottsförebyggande rådet (Brå) För att organisera ett brottsförebyggande engagemang lokalt finns i Ronneby kommun ett lokalt brottsförebyggande råd. Polisen genomför årliga trygghetsmätningar i Blekinge. Inför har lokala brottsförebyggande rådet beslutat att kommunens trygghetsmätning ska brytas ner i fem områden, Ronneby tätort, Kallinge, Norra, Västra, Sydöstra. Kommunen är även medfinansiär till trygghetsmätningarna. Trygghetsmätningen för har presenterats i Kommunfullmäktige. Under genomfördes, i regi av lokala brottsförebyggande rådet, två trygghetsvandringar i kommunen. Trygghetsvandringarna genomfördes kring kommunens högstadieskolor. Ett nytt samverkansavtal mellan Polismyndigheten i Blekinge och Ronneby kommun har arbetats fram under. Avtalet har för perioden till fyra fokusområden. brottsförebyggande rådet stimulera till ett ökat antal vuxna i ungdomsmiljöer samt bidra till en ökad trygghet i centrum och runt om i kommunen. Projektet är ett samarbete mellan Ronneby kommun, närpolisen i Ronneby och föreningen Nattvandring.nu. Informationsbroschyren Ett tryggt och säker Ronneby sändes under året ut till samtliga hushåll i Ronneby kommun. Broschyren ger dels information om hur kommunen, polisen och räddningstjänsten arbetar med trygghetsfrågor och dels tips om vad medborgare kan göra för att förebygga brott. Satsningar på att informera kommuninvånarna om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt grannsamverkan kommer att lyftas under Under 2012 planeras en utökning av verksamheten nattvandrande föreningar. Ett nytt brottsförebyggande program kommer att antas i kommunfullmäktige under Verksamheter, bolag, mm Nedan följer en sammanfattning av det ekonomiska utfallet för kommunkoncernen. Särskilda redovisningar av respektive nämnders verksamheter, verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ekonomi presenteras på sidorna Särskilda redovisningar för andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen redovisas på sidorna Under startade projektet Nattvandrande föreningar i Ronneby kommun. Med nattvandrande föreningar vill lokala 27

28 Kommunens ekonomi Ekonomiskt utfall Kommunkoncernen Kommunkoncernen redovisar för ett resultat på 5,5 (22,1) mkr. Omsättningen uppgick till (1.906) mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag utgjorde 67,0% av kommunkoncernens omsättning. Ekonomiskt utfall Kommunen Kommunen redovisar ett resultat på +7,7 (+24,1) mkr. Budgeterat resultat för var efter tilläggsanslag och justeringar -5,5 mkr, dvs en positiv avvikelse med 13,2 mkr. års överskott motsvarar 0,6% av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Omsättningen uppgick till (1 516) mkr. Ökningen från året innan var 0,7%. Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen. AB Ronneby Industrifastigheter redovisar ett positivt resultat om 3,1 (3,2) mkr. Nettoomsättningen ökade med 2,8% och uppgick till 68,5 mkr. Vakansgraden har minskat från 7,9% till 3,7%. AB Ronnebyhus nettoomsättning ökade med 3,2% till 161,4 mkr. Bolaget redovisar ett resultat på -1,7 (-7,8) mkr efter dispositioner. Vakansgraden uppgick till 9,5 (9,8). Under året har ett hus med 50 lägenheter rivits vilket bidragit till att vakansgraden inte ökat. Ronneby Miljö och Teknik AB visar ett resultat om -3,9 (-2,0) mkr efter bokslutsdispositioner. Rörelsegrenarna fjärrvärme och IT-bredband uppvisar negativa resultat.. För mer information om bolagen hänvisas till kapitlet Kommunens företag. Diagram: Resultat II (mkr), d v s resultat före extraordinära poster. Diagram: Resultat III (mkr). Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 22,04 (22,04) %. Sammantaget gav skatteintäkter och statsbidrag en positiv avvikelse mot budget på 19,6 mkr. Skatteintäkterna gav +20,7 mkr medan statsbidragen gav -1,1 mkr. I statsbidragen inkluderas här även kommunal fastighetsavgift och LSS. 28

29 2010 års slutavräkning för skatteintäkter innebär en positiv justering med 4,1 mkr i års resultat. SKL bedömde i december att skatteunderlaget skulle öka med 2,9%. Med denna bedömning av skatteunderlaget blir prognosen för års slutavräkning +727 kronor per invånare För Ronnebys del medför detta en positiv preliminär slutavräkning med 20,6 mkr, vilken är hänsyn tagen till i års resultat. Centrala konton uppvisar en budgetavvikelse med +9 mkr och nämnderna redovisar +1 mkr mot budget. De centrala kontonas överskott har huvudsakligen uppkommit genom högre skatteintäkter och statsbidrag än beräknat. Medel avsatta för års lönerevisioner gav ett underskott om 0,4 mkr. Semesterlöneskulden har under året varit oförändrad (1,1 mkr förra året). Pensionsutbetalningarna inkl särskild löneskatt ger en negativ budgetavvikelse med 2,5 mkr. Nämnderna redovisar nettokostnader som ger ett överskott jämfört med budget med 1,2 mkr. Eftersläpningar i investeringsverksamheten ger ett överskott i kapitalkostnaderna på 5,9 mkr. Utbildningsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 7,4 mkr (-1,4%) efter tilläggsanslag om 3,2 mkr. Främsta orsakerna är att förskolan har haft högre personalkostnad än budget, att grundskolans kostnader för bidrag till fristående skolor blivit högre, att gymnasieskolan har haft högre personalkostnader och att Nattis har haft utökat öppethållandet pga ökad efterfrågan, vilket lett till ett överskridande. Äldrenämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 2,4 mkr (+0,9%). Hemtjänsten blev dyrare än beräknat med fler hemtjänsttimmar. Inom särskilt boende blev nettokostnaden lägre än budget, beroende på bl a lägre personalkostnader, lägre hyreskostnader och läge kostnader för betalningsansvar. Socialnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 2,1 mkr (1,0%) efter erhållet tilläggsanslag om 3,1 mkr. Företrädesvis är det kostnader för institutions vård som överskrider budget. Kostnaden för personlig assistans blev 2mkr lägre än budgeterat. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse om -1,1 mkr (-7,2%) efter tilläggsanslag om 1,4 mkr. Den största anledningen till underskottet är ökade kostnader för bostadsanpassning och minskade bygglovsintäkter. Fritid- och kulturnämnden uppvisar ett underskott med- 1,3 mkr (1,9%). Den främsta förklaringen är högre kostnader för Brunnsbadet och Kockumhallen. Kommunstyrelsens tekniska förvaltning redovisar en budgetavvikelse på +4,5 mkr (5%). Eftersläpningar i investeringsverksamheten är den främsta orsaken men. Kostnaderna för energi och snöröjning blev lägre än beräknat. Kommunstyrelsens kommunledningsförvaltning inklusive näringsliv redovisar +4,9 mkr. Den främsta anledningen är läger kostnader för Blekinetrafiken, EUanslag till projekt inom Ronneby Kunskapskälla, Cela och Cefur och ett antal vakanta tjänster. Avstämning mot kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatmål : +2%. +0,6% (+1,9%). Resultatmålet är inte realiserat, dock bättre än budget. Kommunens nettolåneskuld får öka till maximalt 615 mkr under perioden Vid utgången 29

30 av 2012 ska skulden vara maximalt 530 mkr. Avstämningen per ger en nettolåneskuld på 563 mkr (481 mkr). Med hänsyn tagen till investeringsplan och förslag till kompletteringsbudget så kommer inte målet om 530 mkr att nås vid utgången av Kommunen ska verka för att realisera tillgångar som inte bedöms vara av intresse ur ett verksamhetsperspektiv eller av annat strategiskt intresse att behålla. Under har tillgångar sålts med en realisationsvinst om 1,2 mkr. Volymen på investeringsutgiften ska över tiden ligga i paritet med avskrivningarnas storlek. uppgick investeringsutgiften till 98 mkr jämfört med avskrivningarna om 67 mkr rensat för nedskrivningar, dvs över målet. Den kommande budgetperioden beräknas dock en betydligt lägre investeringstakt. Investeringsvolymen ska under perioden inte överstiga 450 mkr. Målet kommer inte att nås. Investeringsvolymen för perioden inklusive förslag till kompletteringsbudget 2012 beräknas närma sig 515 mkr. Kapitalkostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 8,5%. et för ger en nivå som understiger taket; 6,1%. Kommunens eget kapital ska under perioden ej reduceras i förhållande till i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser. Under ändrades RIPS-räntan, vilket ökade nämnda pensionsförpliktelser med ca 50 mkr. För åren är målet nått då det egna kapitalet ökat mer än pensionsförpliktelserna. Målet gäller dock hela perioden Avstämning mot Balanskravet Balanskravet regleras i kommunallagen 8 kap 5 innebärande att ett negativt resultat ska regleras och det redovisade egna kapitalet ska återställas inom de närmast följande tre åren. Sedan år 2000 har det egna kapitalet stärkts med 87 mkr inklusive årets utfall. Kommunens resultat i förhållande till balanskravet: Resultat III Realisationsresultat mark/fastigheter Justerat resultat 7,7 mkr -1,2 mkr 6,5 mkr För åren budgeteras överskott om 20,6 mkr. Med tanke på osäkerheten kring de kommande årens utveckling av skatteunderlaget och Ronnebys osäkra befolkningsutveckling är det budgeterade resultatet svagt. Kommande information i regeringens vårproposition, nya skatteunderlagsprognoser, mm kan föranleda Kommunstyrelsen att bereda ärenden om eventuella revideringar i innevarande budgetår och i kommande års budgetplaner. Pensioner Kommunens pensionsåtagande för anställda redovisas enligt nedanstående. Pension intjänad före 1998, men ännu ej utbetalad, redovisas i enlighet med kommunal redovisningslag som ansvarsförbindelse. De årliga utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. I balansräkningen avsätts förmånsbestämd pension intjänad efter Den förmånsbestämda pensionen avser intjänande på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. 30

31 Vidare erhåller de anställda ett pensionsintjänande, avgiftsbestämd del, som var och en har att placera. Årets intjänande kostnadsförs och bokförs i balansräkningen som kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars året efter. Ansvarsförbindelsen (avseende pension intjänad före 1998) ökade med 9,3% (-3,9%) till att inkl särskild löneskatt uppgå till 670 mkr (613 mkr). Ca 50 mkr av ökningen kan hänföras till ändrad RIPS-ränta. uppgick pensionsutbetalningarna (inkl särskild löneskatt) som redovisas över resultaträkningen till 32,2 (27,7) mkr. Avsättningen i balansräkningen har inklusive särskild löneskatt ökat med 6,1 mkr till 34,8 mkr. uppgick kostnaden för den avgiftsbestämda delen inklusive särskild löneskatt till 36,9 mkr, att jämföras med 35,4 mkr året innan. Investeringsverksamheten Kommunkoncernens investeringsutgifter uppgick under räkenskapsåret till 193 (276) mkr. Kommunens investeringar uppgick till 98 (146) mkr. Kommunens investeringar totalt understeg budget med 23 mkr. Dock överskred framförallt Brunnsbadet sin investeringsbudget. De äskanden om 30 mkr i kompletteringsbudget för 2012 avser investeringar där anslaget inte förbrukats. Av de kommunala investeringar om 98 mkr som gjordes under var den nya isytan vid Lugnevi och den nya ridanläggningen de enskilt största posterna. Det nya Brunnsbadet som invigdes 2010 blev färdigställt under. Byte av stadshusets glaspartier avslutades under våren. Investeringar i energibesparande åtgärder har under året fortgått. För mer detaljerad information hänvisas till investeringsredovisningen. Miljöteknik har bl a koncentrerat sin fjärrvärmeproduktion till Sörbyverket och Häggatorp, vattenledningen Kallinge- Ronneby har tagits i drift och ombyggnaden av elnäts P6 har fortsatt. ABRI har gjort lokalanpassningar i kvarteret Telefonen och Futurum, samt investeringar i Kallinge Företagscenter. Information angående juridisk process m m avseende äldreboendet Vidablick, etapp II I oktober vann domen i den juridiska processen som pågått sedan januari 2008 laga kraft. Husbyggnadsentreprenören dömdes att till Ronneby kommun utge ett belopp om 17,9 mkr samt ersättning för rättegångskostnader med 5 mkr jämte ränta tills betalning sker. Dessa belopp inkluderar mervärdesskatt. Husbyggnadsentreprenören är insolvent och satt under konkursförvaltare. Kommunen kan inte räkna med någon utdelning Diagram: Investeringsvolymer (mkr) i kommunkoncernen (ljusare+mörkare grå) och kommunen (ljusare grå). Finansiering Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen på 193 mkr, genom extern upplåning med netto 79 mkr. Resterande finansiering har huvudsakligen erhållits från verksamhetens kassaflödesnetto med 114 mkr. 31

32 Kommunen har finansierat investeringsutgifter på 98 mkr genom extern upplåning med 80 mkr. Resterande 18 mkr har erhållits från verksamhetens kassaflödesnetto. I kommunkoncernen uppgick de räntebärande skulderna vid årsskiftet till (2 206) mkr. Lånestockens fördelning på ränteregleringstidpunkter för koncernen fördelas enligt följande: Kommunkoncernen -1 år 68% 1-2 år 9% 2-3 år 6% 3-4 år 4% 4-5 år 0% 5- år 14% För kommunen uppgick de räntebärande skulderna till 893 (821) mkr, medan de räntebärande fordringarna uppgick till 335 (330) mkr, vilket vid utgången av året gav ett skuldnetto om 557 (481) mkr. Den genomsnittliga kostnadsräntan har varit 2,8 (1,6)%. Kommunens lånestocks fördelning på ränteregleringstidpunkter fördelas enligt följande: mkr (1.371) mkr. Övriga borgensåtaganden uppgick till 1,4 (1,6) mkr och avser huvudsakligen egnahem. I december 2009 ingick Ronneby kommun en solidarisk borgen såsom egen skuld för Kommuninvest Sverige AB. Ronnebys andel av förpliktelser vid årsskiftet /2012 var 0,66%. Kostnader relaterat till intäkter Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal i den kommunala verksamheten som långsiktigt inte får överstiga 100%. Ett relationstal som är lägre än 100% ger internt tillförda medel till investeringsverksamheten, utöver det utrymme som de årliga avskrivningarna ger. uppgick nettokostnadens andel till 98,6 (98,2) %. Budget och plan för åren ger en nettokostnadsandel som ligger på 99% per år. Kommunen -1 år 79% 1-2 år 9% 2-3 år 12% 3-4 år 0% 4-5 år 0% 5- år 0% Kommunens semesterlöneskuld inklusive ej kompenserad övertid var oförändrad mot 2010 och uppgick vid utgången av året till 63,6 mkr. Kommunens borgensåtaganden avser i huvudsak den del av verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform. Dessa åtaganden uppgick vid utgången av året till Diagram: Nettokostnadens (inkl finansnetto) andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%). Särskilda kostnadsslags i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag: Personalkostnader 74,9% 71,2% 71,9% Avskrivningar och Finansnetto 5,6% 5,1%* 6,1%* *justerat för nedskrivning Soliditet Soliditet är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan, och anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierat med 32

33 eget kapital. Nyckeltalet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De senaste åren relativt sett omfattande investeringsverksamheterna har inneburit en sjunkande soliditet, d v s den externa kapitalanskaffningens relativa andel av finansieringen har ökat. Kommunkoncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av 2010 till 3 305,6 mkr med soliditeten 19%. I de soliditetstal som här anges ingår inte i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser. Diagram: Resultatpåverkan i mkr. Mörkare grå skala utgör tillägg för den verksamhet som bedrivs i bolag Framtidsutsikter Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen Kommunens ekonomi Plan Diagram: Soliditet (%), kommunen Känslighetsanalys Nedanstående diagram visar hur olika faktorer påverkar kommunens och kommunkoncernens ekonomi. Budget och ekonomisk plan för har antagits med budget i balans varje enskilt år. År perioden beräknas överskott om drygt 20 mkr. Budgeten innehåller få reserver och utrymmet för oförutsedda kostnader är begränsat. Budgeten bygger på ett antagande om att befolkningen är år 2012 och invånare. Ett minskat befolkningsunderlag påverkar kommunens finansiering negativt. Budget och plan bygger på en skattesats om 22,04, vilket är oförändrat jämfört med. Länets medelskattesats, exklusive landstinget, uppgår till 21,62. 33

34 Kommun Landsting Riket, 34,32% högst Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,60% 20,59% 11,01% Blekinge 33,13% 21,62% 11,51% Karlskrona 21,19% Ronneby 22,04% Olofström 21,84% Karlshamn 21,89% Sölvesborg 21,95% Källa: SCB kommunalskatterna 2012 Personalkostnaderna är en väsentlig utgiftspost i den kommunala budgeten. Antagandena för löneutvecklingen får stor påverkan för den centrala finansieringen och kommunens budgeterade resultat. I budget finns 2,7 % avsatt för 2012 för lönekostnadsökningar, 2,9 % för 2013, 3,4 % för 2014 och 3,8 % för Finansnettot har budgeterats med en ränta på 3,00 % för , 3,25 % 2014 och 3,50 % Investeringsaktiviteter Volymen på investeringsverksamheten har sedan 1998 varit relativt omfattande. Perioden innebär i jämförelse med 2000-talets första tio år en minskad investeringstakt. Investeringarna understiger för varje enskilt år de beräknade avskrivningarna och man beräknar en minskad låneskuld för vart år. Eftersläpningar i investeringar från är ej beaktad. Planperiodens större investeringar avser ombyggnad av gymnasieskolan Knut Hahn för att kunna återföra tidigare utlokaliserad verksamhet, byggnation av ny förskola att ersätta mögelskadad i Hulta samt åtgärder i centrum. Diagram: Planerade investeringsvolymer i mkr Avser kommunen. Verksamhetsperspektiv Särskilda redovisningar av verksamhet och ekonomi presenteras på sidorna för såväl nämnder som andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen. Personalstruktur Se särskild redovisning på sidorna Miljöarbete I enlighet med kommunens miljöprogram har samtliga nämnder och bolag lämnat rapport över sitt miljöarbete under. Se vidare på sidorna Kvalitetsredovisning Ronneby kommun och ett antal andra kommuner (benämnt Nätverket) ingår i ett projekt om kvalitetsredovisning. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, leder projektet. Se vidare särskild redovisning på sidorna

35 Kvalitetsredovisning Sveriges kommuner och Landsting driver ett projekt tillsammans med ca 160 kommuner, däribland Ronneby, som syftar till att beskriva kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Projektet benämns Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet av mätningarna har som syfte att utgöra ett underlag för de förtroendevaldas dialog med medborgarna om kommunens kvalitet, att möjliggöra jämförelse av resultat mot andra kommuner, men även att styra den interna verksamheten och utvecklingen av kommunens kvalitet. Arbetet med kvalitetsredovisning är ett långsiktigt arbete. Nedan redovisas ett urval av de mått som använts vid mätningen. De ingående måtten är indelade i fem huvudområden. I mätningen ingår också några mått från SCB:s Medborgarundersökning hösten. Båda undersökningarna finns på Resultat för Ronneby kommun vid mätning Din kommuns tillgänglighet Mått Indikator Resultat Ronneby 1. Hur många medborgare får inom två arbetsdagar svar på en enkel fråga via e-post? 2. Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden på vardagar? 5. Hur många timmar/vecka har simhallen öppet utöver tiden på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Medelvärde Resultat Ronneby 2010 Resultat Ronneby 2009 Resultat Ronneby 2008 % % % Antal timmar/ vecka Antal timmar/ vecka % Antal dagar Antal dagar Antal dagar

36 Kommunen har förbättrat sig när det gäller svar via e- post, väntetid till plats inom förskola, äldreboende samt handläggningstid för ekonomiskt bistånd. Övriga områden är oförändrade eller har försämrats sedan förra mätningen. Trygghetsaspekter i Din kommun Mått Indikator Resultat Ronneby 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 11. Hur många olika vårdare besöker en hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar? 12A. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor, planerad? 12B. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor, faktisk? Medborgarna i Ronneby känner sig tryggare än vid förra mätningen, dock något under medel. Medelvärde Resultat Ronneby 2010 Resultat Ronneby 2009 Resultat Ronneby 2008 SCB-index Antal Antal barn/ personal Antal barn/ personal 5,3 5,5 5,3 5,5 5,3 3,9 4,0-3,8 - Din delaktighet och kommunens information Mått Indikator Resultat Ronneby 13. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Medelvärde Resultat Ronneby 2010 Resultat Ronneby 2009 Webbinformationen får i denna mätning bättre resultat. Likaså upplever medborgarna att deras inflytande har ökat. Resultat Ronneby 2008 % ,7 - - % % SCB-index

37 Din kommuns effektivitet Mått Indikator Resultat Ronneby 18B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 19. Elever åk 9 med minst godkänt i svenska, matte och engelska. 20. Kostnad per betygspoäng grundskola. 21. Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Medelvärde Resultat Ronneby 2010 Resultat Ronneby 2009 Skolresultaten utvecklas i positiv riktning med en kostnad under medel per betygspoäng. Brukarna inom särskilt boende är dock mindre nöjda nu än förra mätningen. Resultat Ronneby 2008 % 73, % 89, ,9 83,5 90,5 Kronor % SCB-index % SCB-index % Din kommun som samhällsutvecklare Mått Indikator Resultat Ronneby 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet i förhållande till totala mängden. 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av organisationens totala antal bilar? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 39. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? Medelvärde Resultat Ronneby 2010 Resultat Ronneby 2009 Positivt är att medborgarna upplever att kommunen är mer attraktiv att bo i än förra mätningen Fortfarande är dock resultatet under medelvärdet för riket. Resultat Ronneby 2008 % % % %

38 Personalbokslut Personalstruktur Efter att tidigare ha ökat i stort sett årligen, har antalet anställda i kommunen nu minskat under några år. Den 31/12 var antalet tillsvidareanställda 2 219, vilket är 60 färre än vid förra årsskiftet. Antalet årsarbetare var (jfr år 2010). I siffran ingår konverterad personal utan egen grundplacering (se nedan), medan eventuella vakanta tjänster inte redovisas. En jämförelse mellan två år speglar därför inte med säkerhet utvecklingen mellan åren. 83,3% av de tillsvidareanställda. Kvinnorna utgör Personalens fördelning per förvaltning framgår av tabell 1. Några personer är anställda i två förvaltningar. Summan av siffrorna i tabellen blir därför något högre än det totala antalet tillsvidareanställda. Förvaltning Totalt Kvinnor Män Kommunledning 115 (116) 71 (70) 44 (46) Tekniska 175 (184) 120 (126) 55 (58) Utbildning 900 (923) 739 (765) 161 (158) Socialförvaltning 318 (322) 254 (259) 64 (63) Äldreförvaltning 643 (666) 626 (649) 17 (17) Fritids- och kulturförv 53 (53) 32 (32) 21 (21) Miljö- och byggnadsförvaltning 21 (20) 12 (13) 9 (7) Tabell 1. Tillsvidareanställda per förvaltning den 31 dec fördelat på kön. Siffrorna inom parentes avser den 31 dec I tabellen ingår de som blivit tillsvidareanställda genom den s.k. konverteringsregeln i lagen om anställningsskydd. Regeln innebär, att den som varit vikarie respektive haft en allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod, automatiskt blir tillsvidareanställd. Under har anställningarna konverterats för 30 personer. Av de som är tillsvidareanställda genom att deras visstidsanställningar blivit konverterade, arbetar 102 personer i praktiken fortfarande som vikarier var motsvarande siffra 127. Flest anställda utan egen grundplacering finns inom äldreförvaltningen, 58 personer, samt inom utbildningsförvaltningen, 39 personer. Åldersstruktur Medelåldern för de anställda i kommunen har ökat marginellt under året och är 48,3 år (jfr 2010: 48,2 år). Kvinnorna är i genomsnitt 48,3 år och männen 48,7 år. Av kommunens tillsvidareanställda är 30% yngre än 40 år, medan 48% är 50 år eller äldre. Pensionsavgångar 733 tillsvidareanställda (33%) kommer att avgå med pension t.o.m. år 2021, därav 367 (17%) t.o.m. år Siffrorna är beräknade med förutsättningen att man avgår med pension det år man fyller 65 år samt att de anställda som idag är äldre än 65 år slutar under år anställda fyller 66 år eller mer under år Diagram 1. Beräknat antal pensionsavgångar per år. I följande tabell specificeras pensionsavgångarna t.o.m. år 2016 respektive år 2021 för grupper av personalkategorier, med gruppering enligt de statistikkoder som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder. 38

39 Kategori Antal anställda I pension därav t.o.m. år 2016 t.o.m. år 2021 Chefer 89 52% 22% Handläggare 49 49% 27% Kontorspersonal 64 48% 25% Sjuksköterskor 31 45% 16% Vård-/oms.personal % 13% Personl assistenter 70 14% 11% Socialsekr, kurator 67 25% 12% m fl Lärare % 24% Förskollär, fritidsped % 9% Barnskötare % 13% Hantverkare m.fl % 22% Köks-/måltidspers % 15% Städpersonal 80 40% 25% Tabell 2. Vissa yrkesgruppers beräknade pensionsavgångar t.o.m.år 2021 resp år 2016, andelen av tillsvidareanställd personal Sysselsättningsgrad Den sammanlagda andelen tillsvidareanställda som arbetar deltid har minskat något under året och är nu 33,2% (jfr 35,0% år 2010). För kvinnorna är andelen 37,3% (jfr 39,3%) och för männen 13,0% (jfr 13,1%). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i personalens grundtjänster har ökat något. Utvecklingen över tid fördelat på kön framgår av tabell 3. År Kv 90,3 89,4 89,5 89,9 86,9 86,3 85,6 M 94,4 94,1 94,1 95,7 96,3 95,9 97,2 Tot 91,0 90,2 90,3 90,9 88,4 87,5 Tabell 3. Genomsnittlig ssgr i % för tillsvidareanställda. Beroende på att tillsvidareanställd personal ibland vikarierar på en tjänst med annan sysselsättningsgrad än den egna grundanställningens, är den faktiska sysselsättningsgraden något högre än vad tabell 3 visar. Beslutet om rätt till heltid har dock gjort att skillnaden minskat. Den genomsnittliga faktiska sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal i kommunen är 91,6% (jfr 90,9% år 2010). Grundanställningarnas sysselsättningsgrad för olika yrkesgrupper, med fördelning på kön, framgår av tabell 4. Totalt Kvinnor Män Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Socialsekreterare 35 (36) 99,3 (99,3) 32 (34) 99,2 (99,3) 3 (2) 100,0 (100,0) Rektor/Bitr rektor 24 (24) 100,0 (100,0) 18 (18) 100,0 (100,0) 6 (6) 100,0 (100,0) Enhets-/sektionschefer 31 (32) 99,2 (99,2) 27 (28) 99,1 (99,1) 4 (4) 100,0 (100,0) Lärare 331 (338) 96,7 (97,1) 247 (254) 96,2 (96,8) 84 (84) 98,1 (98,0) Förskollärare 191 (194) 95,0 (95,7) 186 (191) 95,1 (95,7) 5 (3) 90,0 (100,0) Fritidspedagoger 34 (35) 93,2 (92,0) 26 (27) 92,1 (90,6) 8 (8) 96,9 (96,9) Hantverkare m.fl. 88 (89) 95,5 (94,4) 18 (16) 89,9 (88,6) 70 (73) 96,9 (95,7) Elevassistent 27 (30) 89,9 (89,4) 21 (23) 87,0 (86,2) 6 (7) 100,0 (100,0) Barnskötare 118 (127) 88,0 (87,5) 115 (123) 87,9 (87,6) 3 (4) 91,7 (85,6) Kontorspersonal 64 (65) 89,2 (89,4) 56 (58) 87,7 (88,1) 8 (7) 100,0 (100,0) Sjuksköterskor 31 (33) 91,9 (86,8) 31 (32) 91,9 (87,3) 0 (1) 0 (70,7) Vård-/omsorgspersonal 744 (761) 88,8 (87,7) 708 (726) 88,3 (87,1) 36 (35) 98,6 (99,6) Köks-/måltidspersonal 100 (105) 81,8 (80,7) 91 (94) 81,8 (80,8) 9 (11) 82,1 (80,1) Personlig assistent 70 (76) 76,6 (77,4) 47 (53) 81,5 (79,1) 23 (23) 66,6 (73,5) Städpersonal 80 (82) 81,3 (78,0) 75 (79) 80,2 (77,3) 5 (3) 97,3 (95,4) Tabell 4. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal i större personalkategorier den 31 dec. Siffrorna inom parentes anger motsvarande värden den 31 dec

40 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro I den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron ingår all personal med månadslöneanställning, alltså både tillsvidareoch visstidsanställda. Redovisningen avser dels den totala sjukfrånvarons omfattning i förhållande till tillgänglig arbetstid, dels långtidssjukfrånvarons omfattning av all sjukfrånvaro. Redovisningen av långtidssjukfrånvaron (tabell 6) visar hur stor andel av den totala sjukfrånvaron som är 60 dagar eller längre. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har minskat kraftigt under de senaste åren. Här är det troligt att det finns en stark koppling till de förändrade reglerna för sjukskrivning. Totalt Kvinnor Män Ålder Sjukfrv % Antal personer Sjukfrv % Antal personer Sjukfrv % Antal personer 29 år 3,90 (3,75) 129 4,61 (4,26) 103 1,27 (1,55) år 5,16 (5,70) ,61 (6,13) 926 2,86 (3,52) år 6,02 (7,13) ,61 (8,00) 894 3,47 (3,41) 190 Totalt år 5,50% 6,03% 3,07% Totalt år ,29% 6,93% 3,35% Totalt år ,83% 7,49% 3,88% Totalt år ,32% 8,93% 5,76% Totalt år ,62% 9,38% 5,61% Totalt år ,26% 10,16% 5,64% Totalt år ,82% 10,75% 5,81% Totalt år ,22% 11,11% 6,22% Tabell 5. Sjukfrånvaron år för resp åldersgrupp i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Siffran inomparentes avser Antalet anställda med månadslön 31 december. Den totala sjukfrånvaron (tabell 5) har parentes fortsatt avser minska Antalet under anställda det gångna med månadslön året och 31 december Kv 53,41% 58,57% 70,42% 76,61% var år 4,72 procentenheter lägre än M 43,64% 43,90% 63,48% 71,42% jämförelseåret Bakgrunden till den Totalt 52,50% 57,26% 69,78% 76,11% minskade sjukfrånvaron är inte kartlagd, men det kan antas att såväl kommunens Tabell 6. Sjukfrånvaro 60 dagar och mer i förhållande till all sjukfrånvaro långsiktiga rehabiliteringsarbete som de förändrade sjukskrivningsreglerna är viktiga faktorer. Fortfarande är sjukfrånvaron högre för kvinnor än för män och äldre har högre sjukfrånvaro än yngre. Lönestruktur I december var medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen kronor (heltidslön). Medellönen för kvinnor var kronor och för män kronor. Kvinnors medellön var 92,26 procent av mäns medellön. I december 2010 var motsvarande siffra 92,32 procent, år 2002 var den 86,26 procent.. 40

41 Miljöbokslut Ronneby mot nya mål består av tre visioner, 17 mål och 147 åtgärder. För varje åtgärd finns det en utpekad ansvarig nämnd och en tidpunkt för färdigställande. I detta bokslut presenteras uppföljning av några utvalda mål, baserat på senaste tillgängliga statistik och resultat utifrån genomförda åtgärder. Fossilbränslefri kommun Vision: Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. Den senaste statistiken för energianvändning och utsläpp av växthusgaser som finns att tillgå är från år Att vintern 2009/2010 var ovanligt kall bidrog till att den totala energianvändningen per invånare ökade under år Dels ökade energianvändningen för uppvärmning, men även transporterna fortsatte att öka. Utsläppet av fossilt koldioxid ökade med ca 600 kg per invånare jämfört med år 2008, se diagram 1. Däremot fortsatte År genomfördes flera åtgärder i Ronneby kommun för att uppnå visionen om en fossilbränslefri kommun. Kommunen har tagit fram en energieffektiviseringsstrategi med mål och åtgärder som syftar till att minska det totala koldioxidutsläppet. Ronneby kommun deltog också i den Europeiska trafikantveckan med olika typer av aktiviteter för att bl.a. öka det kollektiva resandet. Under veckan pågick utbildning för anställda i sparsam körning. Inom EU-projektet MOMENT gjordes en förstudie om möjligheten att använda slam från enskilda avlopp för att framställa biogas. Det pågår även andra utredningar om energiomställning, t ex möjligheterna att etablera kommunala solenergiparker. En annan åtgärd som genomfördes 2009 var att Västra infarten har försetts med gatubelysning med LEDlampor. Kommunen har också skrivit under en avsiktsförklaring med projektet Green Charge Sydost för att stötta utveckling och investeringar av elfordon och elladdinfrastruktur. Diagram 1. Fossilt koldioxidutsläpp per invånare (kg/inv). Linjen anger målet. KÄLLA: SCB. utsläppet av övriga växthusgaser att minska. Det beror framförallt på en övergång från uppvärmning med olja till fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen från jordbruk och avfallsdeponier minskar kontinuerligt. Frisk natur VISION: Vi vill uppnå en frisk natur där naturresurserna nyttjas långsiktigt hållbart. Det innebär att varken människors hälsa, grundvatten, sjöar och vattendrag, Östersjön, luften eller den biologiska mångfalden hotas. Under år har kommunen tagit flera initiativ för att förbättra vattenmiljön i Östersjön. Kommunen deltar bland annat i en förstudie om lågflödesmuddring i grunda vikar. Projektet handlar om såväl teknikutveckling som möjligheterna till att utvinna biogas ur sedimenten. Inom kommunens förvaltningar har ett arbete med att ta fram en vatten- och avlopps- 41

42 plan påbörjats. Den syftar till att säkerställa en långsiktig och hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen. År var kommunen delaktig i bildandet av Bräkneåns vattenråd. Genom vattenråd tar man tillvara kunskap och engagemang hos dem som bor och verkar i avrinningsområdet. På så sätt får de närboende möjlighet till inflytande över statusklassning och åtgärdsprogram för vattnet i sitt område och kan medverka till att rätt åtgärder utförs på rätt plats. Vattenråd kan också arbeta för ökad kunskap i vattenrelaterade frågor, speciellt när gäller förhållandena i det egna området. Hållbar konsumtion VISION: Vi verkar för en hållbar utveckling, där konsumtion och produktion är kretsloppsanpassad, resurseffektiv och giftfri. En del av målet om en hållbar konsumtion är att den totala konsumtionen av varor ska minska. Ett mått på hur mycket vi konsumerar är mängden hushållsavfall som samlas in. År 2010 var mängden hushållsavfall per invånare i nivå med de senaste åren, se diagram 2. Diagram 2. Genererad mängd hushållsavfall per invånare i Ronneby kommun (kg/inv). Linjen anger målet. År startade projektet Cefur som ska verka för hållbar utveckling i Ronneby och Blekinge. En huvuduppgift är att ge stöd och uppbackning åt företag som vill utvecklas inom hållbarhet. Också verksamheter i kommunen och andra organisationer är målgrupper för insatserna. Ett av projektets huvudspår handlar om att planera, förnya och genomföra hållbar byggnation och hållbar stadsutveckling. I kvarteret Kilen har ett sådant arbete påbörjats inspirerat av principen Cradle to Cradle. I början av år bildades miljö- och energirådet med representanter från de flesta partierna. Rådets uppdrag och syfte är att vara rådgivande organ åt kommunstyrelsen och att arbeta strategiskt med miljöfrågor, t ex genom de lokala miljömålen. En ny 50-procentig tjänst som miljö- och energisamordnare har inrättats på kommunlednings-förvaltningen, bland annat för att stötta miljö- och energirådet. Med detta har kommunens miljöstrategiska arbete fått en ny struktur. 42