Slutredovisning Partnerskap Alnarp
|
|
- Susanne Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutredovisning Partnerskap Alnarp Partnerskap Alnarps projektnummer: 34 (Eftersom problem uppstod med att erhålla tillräckligt med maltkornsmaterial år 25 och maltkornsmaterial av tillräcklig kvalitet 26, gjorden en muntlig överenskommelse mellan projektledaren och Lennart Wikström för SL-stiftelsen om förlängning av projekttiden så att även kornmaterial odlat under 27 kunde ingå i studien och också mältas och bryggas och därefter analyseras). Projekttitel: Samband mellan mängd av olika proteintyper och maltkvalitet hos svenskt korn Projektledare inkl adress: Eva Johansson Område Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet Box 14 SLU Alnarp Samband mellan mängd av olika proteintyper och maltkvalitet hos svenskt korn Sammanfattning av resultat från projektet Resultaten från projektet visar att odlingsplatsen spelar större roll än kornsort, kvävegiva, utsädesmängd samt bekämpningsbehandlingar för proteinsammansättningen hos maltkorn. Under vissa år spelar dock även kornsorten och kvävegivan en viss roll för proteinsammansättningen hos maltkorn. Vidare förekommer årsvariationer som inverkar på proteinsammansättningen hos maltkornet. I mältat korn ökar lösligheten hos proteinerna, medan polymeriseringen av desamma minskar i förhållande till i maltkornet före mältning. Förändringen i proteinsammansättning under öltillverkningen var likartad för alla de olika prover som analyserats under projektet. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan proteinsammansättningen i kornkärnan och proteinsammansättningen i det färdiga ölet. De proteinparametrar som har mätts och undersökts inom projektet i det skördade maltkornet korrelerade samtliga till ölparametrar som använts under projektet som mått på ölkvalitet. Mängd skumning hos ölet korrelerade negativt till polymeriseringen (lösligheten) av proteinerna samt till mängden monomera i förhållande till polymera proteiner. Grumligheten i ölet korrelerade positivt till mängden lättlösliga proteiner i maltkorn. Mål och syfte med projektet Målet och syftet med detta projektet var att undersöka hur en optimal proteinsammansättning hos maltkorn skall se ut för ölproduktion av svenskodlat maltkorn samt om och hur kornsort och odlingsbetingelser påverkar denna proteinsammansättning. För att kunna uppnå målet med projektet fanns följande frågeställningar inom projektet vid projektets start; Hur ser proteinsammansättningen ut i maltkorn av olika kvalitet Hur påverkar olika odlingsplatser proteinsammansättningen och maltkvaliteten Hur förändras proteinsammansättningen i maltkorn av olika kvalitet under öltillverkningen Hur påverkar olika odlingsfaktorer kornets proteinsammansättning Hur kan man styra odlingen mot bra maltkvalitet Kan NIR/NIT användas för att detektera bra proteinsammansättning och bra maltkvalitet
2 Resultat från projektet Proteinsammansättning hos maltkorn Proteinsammansättningen hos maltkorn analyserades i prover från Skåneförsöken. Ifrån Skåneförsöken 25 analyserades sammanlagt 48 prover, från 26 analyserades totalt 24 prover och från 27 analyserades 21 prover. Resultaten från 25 visade att under detta år var odlingsplatsen den viktigaste av de undersökta parametrarna som påverkade proteinsammansättningen men även kornsorten spelade en sto roll. Övriga parametrar påverkade inte proteinsammansättningen signifikant i någon högre utsträckning (Tabell 1). Resultaten från 26 visade att under detta år var odlingsplatsen klart viktigast för proteinsammansättningen hos maltkorn av de undersökta parametrarna (Tabell 2). Resultaten från 27 visade att viktiga parametrar detta år för att bestämma proteinsammansättningen hos maltkorn var odlingsplats, kornsort och i viss mån kvävegiva (Tabell 3). Resultaten från detta projekt visade också att odlingsåret var viktigt för proteinsammansättningen hos maltkorn (Tabell 4). Tabell 1. Inverkan av olika parametrar (Source) på proteinsammansättningen hos maltkorn odlade i Skåneförsöken under 25. SOURCE DF TOTE (114) TOTU (113) LUPP (1-2) TUPP (1-2) LUMP (1-2) MON/POL TOT SMP (112) REP PLATS *** 19.4* 7.86*** 6.67***.97*** 1.82*** 27.4*** SORT *** 19.8*** 6.38*** 4.59***.35***.3.91 N * 25.1* UTS BEH BEH *, **, *** signifikant vid P<.5,.1,.5
3 Tabell 2. Inverkan av olika parametrar (Source) på proteinsammansättningen hos maltkorn odlade i Skåneförsöken under 26. SOURCE DF TOTE (114) TOTU (113) LUPP (1-2) TUPP (1-2) LUMP (1-2) MON/POL TOT SMP (112) REP PLATS *** 37.7*** 5.56*** 7.1*** 3.52*** 6.16*** 124.3*** SORT N UTS *, **, *** signifikant vid P<.5,.1,.5 Tabell 3. Inverkan av olika parametrar (Source) på proteinsammansättningen hos maltkorn odlade i Skåneförsöken under 27. SOURCE DF TOTE (114) TOTU (113) LUPP (1-2) TUPP (1-2) LUMP (1-2) MON/POL TOT SMP (112) REP PLATS * 34.1*** 1.6*** 1.9*** 2.24*** 22.4*** SORT * 19.* 19.2*** 6.21***.69* 1.64***.5 N *** 74.5*** * 22.3*** UTS *, **, *** signifikant vid P<.5,.1,.5
4 Tabell 4. Inverkan av odlingsår på proteinsammansättningen hos maltkorn odlade i Skåneförsöken ÅR TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP MON/POL TOT SMP 25 C A A A A B B 26 B B B B C A C 27 A B C C B A A Olika bokstäver för en proteinfaktor under de olika åren indikerar signifikant skillnad i mängd av den proteinfaktorn mellan de olika åren. A= högst mängd, C= lägst mängd. Förändringar i proteinsammansättning mellan maltkorn före mältning och mältat korn Mängden lättlösliga proteiner (TOTE; lösliga i SDS) ökade i mältat korn jämfört med maltkorn före mältning (Figur 1). Ingen signifikant skillnad i mängden proteiner ej lösliga i SDS kunde påvisas mellan mältat korn och maltkorn (TOTU; Figur 1). Polymeriseringsgraden hos polymererna minskade i mältat korn jämfört med i maltkorn före mältning (%LUPP, %TUPP), medan polymeriseringsgraden hos de ursprungliga monomererna inte förändrades nämnvärt (%LUMP; Figur 2). Mängden monomerer i förhållande till polymerer ökade i samband med mältning (Figur 3). Av de proteiner som är lösbara endast vid sonikering, så ökade mängden stora monomerer (LMP) medan både små (SPP) och stora polymerer (LPP) minskade vid mältning jämfört med omältat maltkorn (Figur 4) Relativ mängd Korn Malt TOTE Protein typ TOTU Figur 1. Mängd lättlösliga (med SDS) och svårlösliga (med sonikering) proteiner i maltkorn (Korn) och mältat korn (Malt). Skåneförsöken 27.
5 Mängd, % LUPP TUPP LUMP Proteintyp Korn Malt Figur 2. Andel svårlöslighet hos stora proteinpolymerer (LUPP), samtliga proteinpolymerer (TUPP) samt stora proteinmonomerer (LUMP) i maltkorn (Korn) och mältat korn (Malt). Skåneförsöken 27. Mängd Monomer/Polymer protein 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Monpol Korn Malt Proteintyp Figur 3. Andel monomerer i förhållande till polymerer i maltkorn (Korn) och mältat korn (Malt). Skåneförsöken 27.
6 Proteiner extraherbara genom sonikering 2 Relativ mängd Korn Malt LPP SPP LMP SMP Proteintyp Figur 4. Mängden svårextraherbara (genom sonikering) stora proteinpolymere (LPP), små proteinpolymerer (SPP), stora proteinmonomerer (LMP) och små proteinmonomerer (SMP) i maltkorn (Korn) och mältat korn (Malt). Skåneförsöken 27. Förändringar i proteinsammansättning under bryggning Som ses i Figur 5-8 varierar proteinsammansättningen i de olika proverna på ett likartat sätt under bryggningen. Standardavikelserna som visar variationen mellan de olika analyserade proverna är generellt liten och en klar variation av de olika proteinerna mellan de olika bryggningsstegen ses tydligt. Som exempel på detta finns i princip inga svårextraherbara proteiner (%LUPP, %TUPP, %LUMP) alls i ölet under fermentorsteget och öltappningssteget. Däremot i draven är mängden svårextraherbara proteinpolymerer högt (%LUPP, %TUPP; Figur 5). Den totala mängden lättextraherbara (med SDS) proteiner (TOTE) varierar vid olika steg under ölbryggningen men visar ingen tydlig trend av att minska eller öka medan den totala mängden svårextraherbara proteiner (TOTU; med sonikering) försvinner helt under de sista två stegen (Figur 6). Både mängden monomerer i förhållande till mängden polymerer (Monpol; Figur 7) och mångden små proteinmonomerer (där Z-proteinerna ingår; tot SMP; Figur 8) ökar markant under de två sista stegen under ölbryggningsprocessen.
7 rel protein,9,8,7,6,5,4,3,2,1 LUPP TUPP LUMP kärna malt drav fermentor flasktappning steg Figur 5. Förhållande mellan svårextraherbara och totala mängden extraherbara proteinpolymerer (LUPP och TUPP) och monomerer (LUMP) vid olika steg under ölbryggnignsperioden. Skåneförsöken rel protein TOTE TOTU kärna malt drav fermentor flasktappning steg Figur 6. Totala mängden lättextraherbara (TOTE; med SDS) och svårextraherbara (TOTU; med sonikering) proteiner vid olika steg under ölbryggningen. Skåneförsöken 26. rel protein Monpol kärna malt drav fermentor flasktappning steg Figur 7. Totala mängden monomerer i förhållande till polymerer (Monpol) vid olika steg under ölbryggningen. Skåneförsöken 26.
8 rel protein tot SMP kärna malt drav fermentor flasktappning steg Figur 8. Totala mängden små monomera proteiner (tot SMP) i förhållande till polymerer (Monpol) vid olika steg under ölbryggningen. Skåneförsöken 26. Resultaten från detta försök visade även att mängden lättlösliga polymera proteiner (LPP och SPP) och stora monomera (LMP) proteiner minskade helt eller väldig mycket vid de två sista bryggningsstegen, vilket visar att samtliga slutgiltiga proteiner i ölet är små och monomera även om den största delen av proteinerna i maltkorn är stora och många av polymer typ. Vissa av ursprungsproteinerna bryts ner under ölbryggningsprocessen och bildar de små monomera proteinerna i ölet medan andra av de små och monomera proteinerna som återfinns i ölet, finns tillgängliga redan i maltkornet. SDS-lösliga proteiner Mängd protein Bryggningssteg LPP SPP LMP SMP Figur 8. Totala mängden små monomera proteiner (tot SMP) i förhållande till polymerer (Monpol) vid olika steg under ölbryggningen. Skåneförsöken 27. Proteinsammansättningen utvecklades på ett likartat sätt under ölbryggningen, oberoende av vilken kväveregim samt odlingsplats som användes, både beträffande stora proteinpolymerer (LPP; Figur 9) eller små proteinmonomerer (SMP; Figur 1). Ingen korrelation mellan de proteiner som finns i maltkornskärnan och de som finns i det slutliga ölet kunde påvisas i våra studier.
9 LPP B 15161G B G Figur 9. Totala mängden lättlösliga (i SDS) stora proteinpolymerer (LPP) i B=7 kg N/ha, G=11 kg N/ha, 15161=odlat i Staffanstorp, =odlat i Fuglie. Skåneförsöken 27. SMP B 15161G B G Figur 1. Totala mängden lättlösliga (i SDS) små proteinmonomerer (SMP) i B=7 kg N/ha, G=11 kg N/ha, 15161=odlat i Staffanstorp, =odlat i Fuglie. Skåneförsöken 27. Samband mellan ölkaraktärer och proteinfaktorer Ölkaraktärer som relaterade till skumning, skumningshöjd samt grumlighet analyserades i de bryggda ölen. Dessa karaktärer relaterades sedan till de undersökta proteinfaktorerna. Resultaten från detta projekt visade att det fanns ett signifikant negativt samband mellan skumhöjd och Monpol (26; Tabell 5) samt skumhöjd mätt enligt Carlsson/Feldt och %LUPP, %TUPP, %LUMP och Monpol (27; Tabell 6). Dessa resultat indikerar att en större skumhöjd erhålls om maltkornet innehåller mindre monomerer i förhållande till polymerer samt en lägre mängd svårextraherbara proteinpolymerer, dvs för hög skumhhöjd är mycket små, lättextraherbara proteinpolymerer önskvärt. Grumligheten korrelerade positivt till TOTE, dvs till mängden lättlösliga (med SDS) proteiner, vilket indikerar att lägre grumlighet erhålls med lägre mängd lättlösliga proteiner.
10 Tabell 5. Samband mellan ölkaraktärer och protein faktorer. Skåneförsöken 26. Beer Protein factors Characters TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol totsmp Carlsson/Feldt Skumhöjd -, * -.3 First Drain *** -.35* Half Life.39*.37* FTU Carlsson/Feldt=en metod utvecklad av två studenter för att mäta skumhöjd, övriga karaktärer mättes enligt traditionella metoder på bryggeri. FTU=grumlighet Tabell 6. Samband mellan ölkaraktärer och protein faktorer. Skåneförsöken 27. Beer Protein factors Characters TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol totsmp Carlsson/Feldt *** -,49***.43*** -.35* -.57*** Skumhöjd First Drain *** * Half Life -.6*** -.37* * -.13 FTU.36* Carlsson/Feldt=en metod utvecklad av två studenter för att mäta skumhöjd, övriga karaktärer mättes enligt traditionella metoder på bryggeri. FTU=grumlighet Bakgrund till projektet Korn innehåller liksom vete, ett antal olika proteiner. Lagringsproteinerna hos korn kallas för hordeiner och olika typer förekommer, s.k. B, C och D hordeiner. På liknande sätt som hos vete har de olika hordeinerna namngivits, även om nomenklaturen inte är lika klar och koncis som den tex är för vetets högmolekylära glutenin subenheter (HMW glutenin subunits). För vete har de högmolekylära glutenin subenheterna använts i hög grad i förädlingsarbetet eftersom sammansättningen av dessa i hög grad korrelerar med bakningskvaliteten hos vetet. På liknande sätt har korrelationsanalyser mellan sammansättningen av specifika hordeiner och maltkvalitet undersökts. Olika forskargrupper på olika håll i världen har kunnat påvisa en viss korrelation mellan specifik hordeinsammansättning och maltkvalitet. Resultaten är dock inte så överrensstämmande att hordeinsammansättningen används generellt inom förädlingsarbetet för förbättrad maltkvalitet (ex. Yamaguchi et al 1998, Echart-Almcida och Cavalli-Molia 21). Med början redan 1994 (Peltonen et al 1994, Benetrix et al 1994) påbörjades undersökningar beträffande relationer mellan mängden av olika proteingrupper och maltkvalitet. På senare år har ett flertal undersökningar kunnat påvisa relationer mellan mängden D hordeiner och maltkvalitet. Ett negativt samband mellan mängden D hordeiner och maltkvalitet har påvisats (Howard et al 1996), liksom ett negativt samband mellan kvoten D/B hordein (Peltonen et al 1994). Detta beror troligtvis på att D hordeinerna bär ansvaret för polymeriseringen av proteinerna hos kornet. I maltkorn från Argentina har mängden C hordein minskat och mängden B hordein ökat i nyare maltkorn sorter med bättre maltkvalitet jämfört med i äldre kornsorter (Passarella et al 23). I försök i Spanien och Skottland har det påvisats att B hordein innehållet och sammansättningen betyder mer för vattenupptagningsförmågan hos
11 korn under malttillverkning än mängden lösligt beta glucan (Molina-Cano et al 22). Mängden av olika hordein typer påverkas både av kornsorten och av odling, väder och omgivningsförhållanden (Molina-Cano et al 21). Mängden B hordein har också visat sig korrelera till ett lägre maltutbyte i korn (Alexis) odlat i norra Europa (Norden) jämfört med i södra Europa (Molina-Cano et al 2). Utöver hordeinerna hos korn finns sk Z proteiner, som visat sig spela roll för skumningsstabiliteten hos ölet (Evans and Hejgaard 1999, Evans et al 1999, Kaneko et al 1999). Det finns minst två olika Z proteiner, Z4 (utgör ca 8% av Z proteinerna) och Z7, och Z proteinerna utgör huvudproteinerna i det färdiga ölet (Evans och Hejgaard 1999). Z proteinerna är värmeresistenta albuminer ifrån serpingruppen av proteiner (Evans och Hejgaard 1999). Liksom de flesta övriga albuminer, är Z proteinerna vattenlösliga (Evans et al 1999). Serpinerna allmänt vet man förhållandevis lite om och det är fortfarande inte klart vilken funktion flertalet av dessa har för växten (Evans and Hejgaard 1999). I det färdiga ölet har emellertid Z proteinerna korrelerats positivt till skumningsstabilitet och därmed anses en hög halt av dessa i det färdiga ölet vara gynnsamt (Evans et al 1999, Kaneko et al 1999). Z proteinerna har dock också visat sig vara ölets allergener, dvs de proteinerna i ölet som kan ge upphov till allergiska reaktioner (Garcia-Casado et al 21). I Jörn Hejgaards grupp i Köpenhamn, Danmark försigår huvuddelen av det internationella arbetet med serpiner, och antikroppar mot flertalet serpiner, inklussive de olika typerna av Z proteiner, har identifierats. Material och metoder Vid projektets början gjordes ett antal mindre studier; Ett antal prover erhölls från Krönleins. Proteinsammansättningen i dessa undersöktes och visade sig variera. Prover från 3 lokaler i Sverige analyserades under ölbryggningperioden av ett par studenter. Proteinsammansättningen fanns variera i förhållande till odlingsplatsen. Material från Skåneförsöken för tre år analyserades ingående. För 25 erhölls dock inte tillräckligt stora provkvantiteter för att kunna brygga öl av proverna. Vädret under sommaren 26 var så pass dåligt att vi inte erhöll tjänliga prov från alla odlingsplatser och behandlingar. År 27 skulle egentligen inte alls ha ingått i studien enligt ursprungsplanerna men i muntlig överenskommelse med Lennart Wikström, SL-stiftelsen, förlängdes projektet och 27 års material analyserades ingående. Proteinsammansättningen analyserades med hjälp av SE-HPLC på maltkorn samt prover efter mältning samt prover under ölbryggningen och färdigt öl. Proteinsammansättningen analyserades också med elektroforetiska metoder. Provbryggning av öl gjordes på minibryggeriet i Helsingborg med etablerade metoder och dessutom gjordes kvalitetsutvärdering av det färdiga ölet där inom två studenters examensarbeten. Analyser med NIR/NIT utfördes aldrig. Kostnadsredovisning In kind kostnader av partner el likn Framtagning av maltprover Krönleins Ölbryggning och kvalitetstester, Minibryggeriet I Helsingborg Fältförsök Skåneförsöken, 48 kr/år SUMMA 1 kr 75 kr 144 kr 229 kr
12 Kostnader betalat av SLU Lön inklusive LKP och OH för Eva Johansson, utvärdering och sammanställning av resultat Projektkostnader Lön lab ass inkl LKP OH och lokalkostnader Material och utrustning för HPLC mm SUMMA TOTAL SUMMA 15 kr kr kr kr kr kr Totalt 675 kr söktes för projektet, 5%=337 5 kr från vardera SL-stiftelsen och Partnerskap Alnarp. De erhållna 335 från Partnerskap Alnarp är därmed förbrukade i arbetet med projektet. References Benetrix F, Sarrafi A, Autran JC (1994) Cereal Chem 71: Echart-Almeida C, Cavalli-Molina S (2) Genet Mol Biol 23: Evans DE, Hejgaard J (1999) J Institute Brewing 15: Evans DE, Sheehan MC, Stewart DC (1999) J Institute Brewing 15: Garcia-Casado G, Crespo JF, Rodriguez J, Salcedo G (21) J Allergy Clin Immunol 18: Howard KA, Gayler KR, Eagles HA, Halloram GM (1996) J Cereal Sci 24: Kaneko T, Hirota N, Yokoi S, Kanatani R, Ito K (1999) Breed Sci 49: Molina-Cano JL, Polo JP, Romera E, Araus JL, Zarco J, Swanston JS (21) J Cereal Sci 34: Molina-Cano JL, Sopena A, Polo JP, Bergareche C, Moralejo MA, Swanston JS, Glidewell SM (22) J Cereal Sci 36: Passarella VS, Savin R, Abeledo LG, Slafer GA (23) Euphytica 134: Peltonen J, Rita H, Aikasalo R, Home S (1994) Hereditas 12: Yamaguchi O, Baba T, Furusho M (1998) Breed Sci 48: Publikationer från projektet Johansson E (21) Proteiner i maltkorn påverkar ölkvaliteten. Fakta från Partnerskap Alnarp, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds-, och jordbruksvetenskap, Info nr 3, 21 (bifogas). Vetenskapligt manus under utarbetande.
13 Populärvetenskaplig resultatsammanfattning på svenska Sortskillnader i mängdsammansättning av olika proteintyper och proteinpolymerer hos svenskt korn Bakgrund och syfte Korn innehåller ett antal olika proteiner, tex hordeiner och Z proteiner, som inverkar på maltoch ölkvaliteten. Mängden D hordein samt kvoten D/B hordein har i tidigare undersökningar visat sig korrelera negativt med maltkvalitet. Anledningen till detta antas vara att D hordeinerna är ansvariga för polymeriseringen av kornets proteiner och en större mängd innebär fler/större proteinpolymerer och därmed mer svårnedbrytbara proteinkomplex. Z proteinerna korrelerar positivt med skumningsstabiliteten hos det färdiga ölet. Kornsorten/förädlingslinjen påverkar proteinsammansättningen. För att uppnå en bra malt/ölkvalitet hos korn är det av högsta vikt med en bra sammansättning av proteinerna. Syftet med detta projekt var att undersöka variationerna i proteinsammansättningen hos det svenska kornmaterialet. Inom ett annat projekt finansierat av SL-stiftelsen och Partnerskap Alnarp kommer den mest optimala proteinsammansättningen för svenskproducerat maltkorn att utvärderas. En större kunskap om den genetiska variationen i det svenska kornet med avseende på proteinsammansättningen samt vilken proteinsammansättning som är önskvärd hos maltkorn ökar möjligheterna till produktion av maltkorn med bra kvalitet. Teori och metod För att uppnå syftet med detta projekt, dvs att undersöka variationen i proteinsammansättningen hos det svenska kornmaterialet krävs det att ett stort antal maltkornssorter/förädlingslinjer analyseras med avseende på proteinsammansättningen. Det är också lämpligt att kornmaterialet är odlat under lite olika omständigheter, dvs under olika år eller på olika platser osv så att variationerna i proteinsammansättningen kan utvärderas. Mot denna bakgrund erhölls 72 olika kornsorter och förädlingslinjer från Svalöf Weibull hösten 25. Eftersom Svalöf Weibull AB därefter beslutade att lägga ner förädlingen av maltkorn, kunde inte sortmaterialet odlas på fält under 26. Därför odlades sortmaterialet upp i växthus istället i form av två uppodlingar med olika temperaturregimer under vintern 26/27. Därmed erhölls ett brett sortmaterial odlat under tre olika odlingsbetingelser. Proteinsammansättningen hos stråsäd analyseras normalt med HPLC. Proverna i detta projekt analyserades med sk SE-HPLC efter en tvåstegs extraktion av proteinerna från kornkärnan. Genom denna metod erhöll vi information beträffande vilken relativ mängd av polymera proteiner, monomera proteiner, monomerer/polymerer, SDS-lösliga proteiner, SDS-ej lösliga proteiner, D-, C-, B-hordeiner samt små monomera proteiner inklusive Z proteiner som de olika proverna innehöll. För att undvika utslag av felaktiga prover, analyserades tre replikat från varje prov. Huvudresultat Relativ mängd av ett antal olika proteintyper undersöktes inom detta projekt. För varje proteintyp varierade mängden signifikant mellan de olika kornsorterna. Nedan följer en lista innehållande proteintyp analyserad, kornmaterial med högst respektive lägst mängd av den analyserade proteintypen.
14 Proteintyp Kornmaterial med högst mängd Kornamterial med lägst mängd Polymeric protein Hdm , Sj Barabas Sj , SW 4764 Monomeric protein Nsl , SW SW 4835, SW Monomeric/polymeric SW 4814, SW Astoria, SW protein SDS-extractable protein SW 47817, SW Astoria SDS-unextractable protein SW 48626, SW 4814 SW 48444, Prestige D hordeins SW 48626, Sj Barabas, SW Prestige, Sj C hordeins SW 4835, SW Astoria, Nfc B hordeins Nsl , SW SW 4835, SW Små monomera proteiner inklusive Z proteiner SW 4814 Astoria, SW49329 Sortmaterialet spelade alltså en stor roll för proteinsammansättningen (de olika proteinparametrarna påverkades mellan.5 och 1% av kornsorten). Odlingen påverkade dock proteinsammansättningen i ändå högre grad (.6-3% på respektive proteinparameter). Kornsorten och odlingen interagerade också med varandra och kombinationen av odling och sort var viktig för att bestämma proteinsammansättningen i provet. Ytterligare statistikanalyser, som tex principal component analys påvisade ytterligare tydligt att odlingen spelade större roll än kornsorten för att bestämma proteinsammansättningen i provet. Resultaten visade att den ena växthusodlingen (den med högst temperaturregim) verkade ge bäst proteinsammansättning ur ett ölbryggningsperspektiv. Detta innebar att maltkornet efter denna odling hade förhållandevis högre mängder monomera proteiner, SDS-lösliga proteiner, monomerer/polymerer samt små monomera proteiner inklusive Z proteiner jämfört med maltkornet från de andra två odlingarna. Den andra växthusodlingen (den med lägst temperatur) verkade däremot ge sämst proteinsammansättning ur ett ölbryggningsperspektiv. Detta innebär att denna odling gav förhållandevis stor mängd polymera proteiner, D och C hordeiner jämfört med kornet från övriga odlingar. Dessutom gav denna odling lägst mängd SDS-lösliga proteiner, monomerer, B hordeiner samt små monomera proteiner inklusive Z proteiner jämfört med övriga odlingar. Temperaturen under odlingen verkar således spela en stor roll för proteinsammansättningen hos maltkorn. Konklusion De huvudsakliga slutsatserna från projektet är följande; En stor variation i proteinsammansättning kunde påvisas i det svenska maltkornsmaterialet. Generellt innehöll förädlingslinjerna mer extrema proteinsammansättningar än vad maltkornsorterna gjorde Det finns alltså en bra potential för att använda proteinsammansättningen i maltkorn för förädling mot en bra proteinsammansättning med tanke på maltkornskvalitet Emellertid visade sig odlingsförhållandena påverka kornsammansättningen ännu mer än vad sortvariationen gjorde Temperaturen under odlingssäsongen spelar stor roll för proteinsammansättningen hos maltkorn Lista på ev populärvetenskapliga publikationer från projektet Johansson E (28) Sortskillnader i proteinsammansättning hos maltkorn (manuscript)
15
Slutrapport. Sortskillnader i mängdsammansättning av olika proteintyper och proteinpolymerer hos svenskt korn - projekt nr 59
Slutrapport Sortskillnader i mängdsammansättning av olika proteintyper och proteinpolymerer hos svenskt korn - projekt nr 59 Sammanfattning Korn innehåller ett antal olika proteiner, tex hordeiner och
Läs merNya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Läs merSLUTRAPPORT. Jämförelse av olika metoder för urval av vetesorter med bra och stabil kvalitet
SLUTRAPPORT Projektnummer: 0233082 Dnr SLF: 327/02 Jämförelse av olika metoder för urval av vetesorter med bra och stabil kvalitet Bakgrund Kvaliteten hos vete varierar och skiljer sig åt mellan olika
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Spannmålskvalitet för olika användningsområden - pasta, bröd och plast Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Johansson E. Sveriges
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merVårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merSortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus
Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merProjekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi, SLU, Box 103, 230 53 Alnarp, E-mail: sammar.khalil@slu.se
Slutrapport angående projektet Effekt av reningsutrustning på näringsfällning oh hormoninnehåll samt mikroflora i bioreaktorbaserad in vitro produktion av växtråvara med (projektnr 774/14/FoG) Projekt
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merBättre hälsa med nya odlingsmetoder?
Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva
Läs merAnsökan om medel till taxonomisk forskning
Till Svenska artprojektet Ansökan om medel till taxonomisk forskning Ansökningstillfälle: 1 juni 2015 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Doktorandprojekt Postdoktor Gästforskare Särskild forskare Inventering
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merBibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Läs merLandscape. Bästa utsädet - vår strategi
Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti
Läs merKundundersökning 2010. Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB
Östgötagården Kundundersökning 2010 Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merInblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merPerspektiven och Immunologi
Perspektiven och Immunologi Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning modul 3 HT-2004 Peter Hellman Gunilla Nordin Fredrikson Hälsa och Samhälle Bakgrund: Orden immunologi och immunitet kommer från
Läs merTabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010
Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre
Läs merHanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt
Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice
Läs merAttraktionsindex Laholm Oktober 2008
Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information
Läs merRetrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.
Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet
Läs merSorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst
Läs merGUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Läs merSortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,
Läs merFÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet
Läs merSorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga
Läs merKadmium i potatis. Artikeln följer här. Diagram (och text) finns i slutet. Ur "Växtpressen" (Nr 3/99):
Kadmium i potatis I tidningen "Växtpressen" (Nr 3/99) finns en artikel om kadmium i potatis. Forskaren Kerstin Olsson redovisar resultat från 4 års försök vid Svalöf Weibull AB. Växtpressen, som är en
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merSTÖDRÄTTIGHETER LILJENDAL 30.9.2014
STÖDRÄTTIGHETER LILJENDAL 30.9.2014 Historia Fastställdes 2006, 1 ha odlad mark = 1 stödrättighet Är inte bunden till en viss åker Värdet: grunddel + olika stora tilläggsdelar Odlaren blev ägare. Gjordes
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merBilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling
1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merInställningen till olika energikällor i Sveriges län
Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Läs mer28 Lägesmått och spridningsmått... 10
Marjan Repetitionsuppgifter Ma2 1(14) Innehåll 1 Lös ekvationer exakt................................... 2 2 Andragradsfunktion och symmetrilinje........................ 2 3 Förenkla uttryck.....................................
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merA. Precisera den planerade ändringen
Bilaga 1 till beslut 2012-06-20 Institutionsorganisation på LTJ-fakulteten från och med verksamhetsåret 2013 1(6) DNR: SLU ltj 1.0-581/2012 Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merSortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens
Läs merPrognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år
PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen
Läs merMjölkproteinallergi och Glutenallergi
!!!!!!!!!!! Högskolan i Kristianstad NM121G Matallergi och intolerans Handledare: Karina Birch Höstterminen 2012 Mjölkproteinallergi och Glutenallergi!!!!!!!!!!!!! Julia Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merAllt om näringslivet på landsbygden
Allt om näringslivet på landsbygden För att vi ska förstå landsbygdens förutsättningar och möjligheter behövs det en samlad bild, byggd på fakta, över hur det faktiskt ser ut. Allt om landet är en webbpublikation
Läs merMatglädje, kvalitet och trygghet
Matglädje, kvalitet och trygghet Det börjar hos våra odlare SydGrönt är Sveriges största producentorganisation när det gäller svenskproducerade frukter och grönsaker. I vår förening ingår ett åttiotal
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330
VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist
Läs merSortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007
Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merMerkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar
KTH Järnvägsgrupp 2013 06 30 Bo Lennart Nelldal Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar 1. Bakgrund Stora delar av svensk industri, kanske särskilt exportindustrin, är beroende av
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merLinnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015
Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Läs mer2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad
2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.
Läs merInbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter
Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Styrelsen för SciLifeLab har vid sitt sammanträde den 7 maj 2014 beslutat att inbjuda Svenska lärosäten utanför de fyra värduniversiteten
Läs mer2014-05-29. Författare Dokumenttyp Säkerhet Version. Urban Wicklander Test Rapport Extern A1. Testing Qubino
1 TEST RAPPORT 2 DIMMER 2.1 Testsetup Jolly MD LED Lumine LD300-2WW 350-500mA Återfjädrande knapp för dimmning Av/på knapp för att simulera sensor 1-wire temp sensor DS18B20 2.2 Qubino Dimmer, Flush dimmer
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merUppföljning av långväga buss 1999
Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken
Läs merInformation och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén
Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015 Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Januari 2015 Utgivningsdatum: 2015-02-17 Utgivare: Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen Projektledare:
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:1
Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet
Läs merTill dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter
Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter i miljön för andra ändamål än att släppa ut dem på marknaden (fältförsök) kräver
Läs merKURSMÅLSBLANKETT FÖR EXAMENSARBETEN INOM CIVILINGENJÖRSUTBILDNING
Bilaga 8. Kursmålsblankettt för civilingenjörsexamen KURSMÅLSBLANKETT FÖR EXAMENSARBETEN INOM CIVILINGENJÖRSUTBILDNING identifiera och formulera tekniska problemställningar med ett vetenskapligt och ingenjörsmässigt
Läs merMANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSälj inte ditt frö för billigt!
Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-
Läs merKostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning
Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merMiljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys
Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt
Läs merSlöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region
Läs merVårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska
Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande
Läs merMa2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov.
Ma2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov. (Lärare: Ingemar Carlsson) Anvisningar Provtid Hjälpmedel Del A Del B Del C Kravgränser 110 minuter för Del B, C och Del D. Du får påbörja del D (och börja använda
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merSOM. Malmö 2004. Tabellrapport April 2006. Lennart Nilsson & Rudolf Antoni
SOM Malmö 2004 Tabellrapport April 2006 Lennart Nilsson & Rudolf Antoni s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehållsförteckning Service, utveckling och livstillfredsställelse i Malmö SOM-undersökningen
Läs mer