Stockholm behöver Emma. En rapport om unga stockholmares bostadsmarknad

Transkript

1 Stockholm behöver Emma En rapport om unga stockholmares bostadsmarknad 1

2 Innehåll Inledning 3 Del 1: Ung, ny och bostadssökande 5 - Steg 1: Bostadskö 8 - Steg 2: Privata hyresvärdar 11 - Steg 3: Hyra i andrahand eller vad som helst 14 - Steg 4: Betala eller ge upp 17 - Slutsatser 18 Del 2: Ung i Stockholm idag 20 - Unga stockholmares arbetsmarknad och ekonomi 21 - Befolkning och bostäder 23 - Ettor i Stockholm idag 26 - Köa för en bostad 27 - Slutsatser 30 2

3 Inledning Det talas allt oftare om den kärva situationen på Stockholms bostadsmarknad. Hyresrätterna blir allt färre och köerna till de få lägenheter som finns har blivit allt längre. Stockholms handelskammare menar att det saknas upp mot lägenheter i Stockholm län. 1 Den enskilda grupp som drabbas hårdast av bostadsbristen är unga stockholmare. De har låga inkomster, sällan fasta jobb och generellt sett kort kötid i bostadskön. Allt fler unga stockholmare bor kvar i föräldrahemmen och att andrahandsmarknaden för lägenheter blir en allt viktigare väg till ett eget boende för stadens unga. Idag har bara 46 procent av unga vuxna mellan 20 och 27 år i Stockholms län ett eget boende. 2 I den här rapporten får du möta Emma, en 23-årig ny stockholmare som precis fått jobb och nu behöver någonstans att bo. Emma är en driftig tjej med energi och framtidstro när hon börjar leta lägenhet för att starta sitt vuxenliv i Stockholm. Emma är en genomsnittstjej. Hon är skapad av medelvärden för unga stockholmarna i fråga om anställningsform och lön. Hon saknar eget boende, liksom majoriteten eller 54 procent av stockholmarna mellan 20 och 27 år. 3 Rapporten består av två delar. Den första delen har ett mänskligt och ungt ansikte. Den är ett försök att visa hur Stockholms bostadsmarknad fungerar - också de delar som inte riktigt syns i statistiken. I denna del presenteras helt nya siffror om andrahandsmarknaden i Stockholm stad. Fokus ligger på marknaden för ettor i Stockholm, eftersom medelhyran för en tvåa är så pass hög (över 5000 kr/månad 4 ) att en stockholmare mellan 20 och 24 år med medellön inte har råd att bo där utan stöd av föräldrar eller andra anhöriga. 5 Rapportens andra del ägnas åt förklaringarna bakom den verklighet som Emma möter. Det är en verklighet som Emma delar med tusentals unga stockholmare Sid 1, Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån Stockholms län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm Sid 1, Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån Stockholms län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm Hyresnivån är beräknad utifrån Det innebär att hyrorna i rapporten antagligen är något lägre än hyrorna i Stockholm är idag. 5 Medelinkomst för stockholmare i åldern år var kronor per år, kronor i månaden. Efter skatt ger det kr. 3

4 Underlaget till rapporten är hämtat framförallt från Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm stad (hädanefter USK), Boverket, Statistiska centralbyrån (hädanefter SCB) Stockholms stads bostadsförmedling och Hyresgästföreningen. Alla källor finns i fotnoter och bilagor. 4

5 DEL 1: UNG, NY OCH BOSTADSSÖKANDE Sökande av lägenhet är ung kvinna 23 år gammal. Hon har nyss flyttat till Stockholm, fått en visstidsanställning på deltid och bor inneboende hos en kompis i en etta. 6 Hon är en av de unga stockholmare som har turen att ha fått ett jobb. 7 Hon hoppas att hennes visstidsanställning kan förlängas och att hon kan bo kvar i Stockholm. Sökandes namn är Emma. Hon tjänar kronor i månaden och får efter skatt ut kronor kronor i månaden är beräknat levnadspris i Stockholm för Om el ingår i hyran, hon håller nere kostnader för telefonräkningar genom kontantkort och använder internet på bibliotek skulle hon kanske kunna betala en maxhyra på kronor. Enligt Konsumentverket bör alla vuxna mellan 18 och 30 år i Stockholm ha 5600 kronor kvar till kollektivtrafik, mat och andra levnadsomkostnader varje månad. Ska Emma klara det måste hon ha en billigare lägenhet. 10 Konsumentverket har en funktion på sin hemsida som de kallar budgetkalkylen. 11 Där kan Emma utifrån sin lönenivå, kommunala förutsättningar (den kommunala skattenivån) och hyresnivå beräkna hur en månadsbudget för henne skulle kunna se ut. Hon testar hur hennes ekonomi kan tänkas se ut om hon skulle betala 5000 kronor i månaden för en lägenhet. 6 Drygt hälften av alla förvärvsarbetande mellan 20 och 24 år är visstidsanställda. Se bilaga 7. 11% av de anställda mellan 15 och 24 år 2010 var deltidsanställda som skulle vilja arbeta heltid och därmed deltidsarbetslösa. ning.pdf 7 Bara 60 % av stockholmarna mellan 20 och 24 år har jobb. 45% av alla svenskar mellan 20 och 24 år är visstidsanställda. 8 Medelinkomst för stockholmare i åldern år var kronor per år 8, kronor i månaden. Efter skatt ger det kr Sid 1, Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån Stockholms län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm

6 Eftersom Emma bor i Stockholm stämmer inte budgetkalkylen inte helt. I de rörliga kostnaderna måste ju SL-kortet på 790 kronor (från och med hösten 2011) räknas in och matpriserna är något högre i Stockholm. Emma känner sig dock ganska övertygad om att hon, om hon lever snålt, kan klara en hyra på 5000 kronor procent av de unga stockholmarna i åldern 20 till 27 år har ett eget boende i form av hyresrätt (19 procent), bostadsrätt (24 procent) eller eget hus (2 procent). 13 Den stockholmska genomsnittshyran för en etta med kokvrå är kronor i månaden och för en etta med kök kronor i månaden. 14 Lägenheterna i innerstan är i snitt lite dyrare och lägenheterna i ytterstan är lite billigare, men skillnaden är inte särskilt stor. Ungefär 30 procent av de unga stockholmarna mellan 20 och 23 år bor 2011 i någon form av andrahandsboende (hos vänner, anhöriga eller i andrahandslägenhet). 13 procent de unga stockholmarna mellan 20 och 23 år bor i en lägenhet som de hyr i andra hand. 15 Av de som bor i hyreslägenhet med förstahandskontrakt har cirka 30 procent fått kontraktet via offentlig bostadsförmedling. 25 procent har fått det genom kontakter % av unga som lever utanför föräldrahemmet i Stockholms län får ekonomiskt stöd för sina boendekostnader av föräldrar eller andra anhöriga. Det är en ökning med 4 procent jämfört med Sid 5, Hur bor unga som flyttat hemifrån? Stockholm län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm Sid 1, Tabellbilaga 1, Hur bor unga som flyttat hemifrån? Stockholm län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm Sid 1, Tabellbilaga 1, Hur bor unga som flyttat hemifrån? Stockholm län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm

7 Genomsnittshyrorna på andrahandslägenheterna ska motsvara förstahandshyrorna, men det är en svårkontrollerad marknad. 16 Sid 1, Tabellbilaga 1, Hur bor unga som flyttat hemifrån? Stockholm län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm

8 Steg 1: Bostadskö Emma söker lägenheter som max får kosta kronor. Mer än så blir svårt att klara av med hennes lönenivå. Eftersom hon är helt ny i Stockholm har hon ännu ingen chans att få bostad via den kommunala bostadskön där kötiden är ungefär 2 till 6 år. Hon anmäler dock intresse för en så kallad ungdomslägenhet. Ungdomslägenheter är lägenheter med som under kortare perioder hyrs ut till unga stockholmare mellan 18 och 26 år. Varje lägenhet hyrs ut till en specifik åldersgrupp, exempelvis till en 24-åring eller en 21-åring, enligt ett rullande schema. 17 När Emma söker efter en ungdomslägenhet finns inga ungdomslägenheter för just 23-åringar att söka. 18 I bostadskön står ungefär personer idag. På hemsidan står det att de flesta av de köande inte aktivt söker lägenhet. Samtidigt är cirka av de köande aktivt sökande. Majoriteten av dessa är över 25 år och har längre kötid än Emma. För de som, precis som Emma, inte kommer från Stockholm och inte vid 18 årsålder visste något om den stockholmska bostadsmarknaden är bostadskön aldrig stället att hitta den första lägenheten. På Bostadsförmedlingens hemsida finns kötidsstatistik. Allt färre personer i åldern 18 till 24 år väljer att ställa sig i bostadskön. 19 Det skulle kunna bero på att antalet stockholmare i den åldern minskar, men faktum är att det snarare är tvärtom. Samtidigt som andelen i bostadskön mellan 18 och 24 år har minskat från cirka 25 till 20 procent har andelen av befolkningen mellan 20 och 24 år ökat kraftigt och andelen av befolkningen mellan 15 och 24 år ökat marginellt Se bilaga 1 8

9 På en flik på Bostadsförmedlingens hemsida finns länkar till Övriga köer. Emma klickar sig in där. Där finns 9 köer. Samtliga har upphört eller ska inom kort upphöra. 21 Emma börjar titta på lägenheterna som trots allt finns i bostadskön, även om hon ännu inte har tillräcklig kötid för att kunna få dem. På varje lägenhet möts hon av samma besked. Den

10 sökandes inkomst ska stå i proportion till lägenhetens hyresnivå. 22 Den sammanlagda inkomsten före skatt ska uppgå till tre gånger årshyran och inkomsten ska helst vara fast. 23 Med de kraven har Emma, vars lön är exakt densamma som medelinkomsten för hennes åldersgrupp och som inte har en fast anställning, knappt någon chans. 24 Emma klickar sig vidare till en annan sida som kallas Bostadssnabben. Där läggs ibland ut lägenheter som ska hyras ut snabbt och som man kan söka utan lång kötid, förstår hon. Hon lägger in en sökning på en lägenhet, var som helst i staden och med en maxhyra på 5000 kronor i månaden. Där finns inga lägenheter lediga Emma tjänar kronor om året, ifall hennes anställning förlängs. Det innebär att hon, ifall hon fick fast tjänst med samma lön, skulle ha råd med en etta. Medelårshyran för en etta i Stockholm är kronor. Hon skulle inte ha råd med en större lägenhet än en etta då en tvåa har en medelårshyra på kronor Redan 2005 konstaterade en statlig utredning, Bortskämda ungdomar och sura fastighetsägare? - en kartläggning av hinder för unga på bostadsmarknaden (sid 17), att inkomstkraven och anställningsformkraven som både privata och kommunala hyresvärdar har på sina hyresgäster i praktiken diskvalificerar unga från förstahandskontrakt Sökning gjord 24 maj 2011 på 10

11 Steg 2: Privata hyresvärdar Emma googlar privata hyresvärdar i Stockholm. En av de första sidor hon får upp är lägenhet.se. För 149 kronor kan hon där få namnen på 742 privata hyresvärdar. Där finns inga annonser utan bara namn och kontaktuppgifter till olika hyresvärdar i Stockholm. Och där står tydligt att felaktiga uppgifter kan förekomma. 26 Där står också att läsa: Stockholms län gör varje år en uppföljning av bostadssituationen i Stockholm. För 2009 anger 21 av länets 26 kommuner att det råder brist på bostäder i kommunen totalt sett och nästan samtliga kommuner uppger att det råder brist på hyresrätter. Det är framför allt mindre lägenheter (1-2 r.o.k) men även större lägenheter. Det är ungdomar som har allra svårast att få lägenhet. * + Senaste året för samtliga bostäder som har förmedlats genom Stockholms stads bostadskö har kötiden varit i genomsnitt 6,2 år i Stockholm över samtliga områden. Detta visar givetvis hur svår bostadssituationen är i Stockholm. Dessutom har många hyresrätter omvandlats till bostadsrätter de senaste åren vilket ytterligare har försvårat situationen. Enligt Boverket minskade andelen hyresrätt från 75 procent till 69 procent mellan åren 1990 och Det gäller att personligen kontakta alla hyresvärdar på vår lista för att ge sig själv en bra chans att hitta en lägenhet. 27 För Emma känns det lite märkligt att betala pengar för en tjänst som egentligen inte gör något annat än listar antalet hyresvärdar. Hon sparar sidan och letar vidare. Nästa sida är Hyresvärdsregistret.se, ytterligare en sida där du för 149 kronor i tre månader kan få veta vilka hyresvärdar som finns i Stockholm

12 Emma hittar en del privata hyresvärdar på egen hand. Flera av dem, exempelvis Folksam, hänvisar till Bostadsförmedlingen. Andra, exempelvis Stena fastigheter och Heba fastigheter, uppger att de inte har några lediga lägenheter. 29 Förhållandevis många av de privata fastighetsbolag och hyresvärdar Emma hittar hyr bara ut lokaler för kontor och kommersiella ändamål. Hon börjar förstå varför folk är beredda att betala för den där listan över hyresvärdar på Lägenhet.se. På sidan Hitta Hyresvärd finns två olika typer av medlemskap. Basmedlemskap innebär att du får namn och kontaktuppgifter till hyresvärdar i Stockholm. Det kostar 99 kronor i månaden. Med premium-medlemskap får du också uppdateringar från hyresvärdarnas hemsidor och direktlänkar till lediga lägenheter. Då kostar det 399 kronor i månaden. 30 Just nu finns två lediga lägenheter som de som har ett premium-medlemskap kan se och söka. 31 Efter ett tag hittar Emma sidan Husvärderaren.se. Där står att läsa att: När du söker lägenhet i Stockholm, och redan bor i staden, har du en väsentlig fördel. För att leta lägenhet är som att söka jobb den närmsta vägen är via vänner. Någon känner någon som vet. Om du däremot bor utanför Stockholm idag det bästa sättet att finna lägenhet i Stockholm via internet. Där finns det olika webbsidor som utannonserar lägenheter i bland annat Stockholm. 29 Samtliga sökningar gjorda 23 maj

13 Du kan leta på Hyrestorget, Bopunkten och Blocket där Blocket är den mest ansenliga med omkring annonser. Det finns även funktioner på webben som mot betalning håller efter när det inkommer nya annonser om lediga lägenheter i Stockholm och därefter skickar ett sms till dig om detta

14 Steg 3: Hyra i andra hand eller vad som helst Emma börjar med Blocket, som enligt Husvärderaren.se är den bästa sidan för andrahandsuthyrning. 33 En första sökning på lägenheter i hela Stockholm för max 5000 kronor i månader visar 291 lägenheter. För Emma känns det hoppingivande. Hon börjar titta på annonser. Majoriteten av annonserna visar ingen bild på lägenheten. Det verkar lite konstigt att inte lägga upp en bild, men det skadar ju å andra sidan aldrig att gå dit och titta. Efter en stund inser hon att annonser till redan uthyrda lägenheter inte alltid plockats bort. Hon inser också att många av lägenheterna bara är för sommaruthyrning eller för en eller två månader av lägenheterna som har en månadshyra på mindre än 5000 kronor i månaden, exklusive sommaruthyrning och uthyrning i mindre än 6 månader, är rum i lägenheter. Exakt 30 av alla annonser på lägenheter i hela Stockholms stad är lägenheter som kostar mindre än 5000 kronor i månaden. 35 Emma vill helst inte bo inneboende hos någon hon inte känner. Det känns konstigt att bo hemma hos någon främmande människa, att dela kök och vardagsrum med någon som hon inte känner. De flesta av rummen är redan möblerade. Emma börjar inse att om hon vill bo i Sökning gjord på 24 maj Sökning gjord på 24 maj

15 Stockholm får hon inte bara ge upp drömmen om en egen bostad, ett förstahandskontrakt, utan också ge upp tanken på att bo själv. I förhållandevis många av annonserna på Blocket, framförallt i de där det är ett rum till inneboende som uthyres, anges att det ska vara en tjej. Så trots att Blocket var en besvikelse för Emma inser hon att hon haft det ännu tuffare om hon varit kille. 36 Emma genomför samma sökning på Bopunkten. Där finns 27 lägenheter som kostar 5000 kronor eller mindre att hyra av dessa lägenheter är mindre än 20 m 2, men Emma kan mycket väl tänka sig att bo litet. De flesta av dessa är dock precis som på Blocket rum hemma hos andra personer. För att söka något av rummen eller lägenheterna kostar det 295 kronor. För 295 kronor får Emma söka rum och någon enstaka lägenhet i 3 månader. 38 Med ett så pass litet utbud verkar det lite som att slänga pengar i sjön. Samtidigt börjar Emma förstå att det kostar att söka lägenhet i lägenhet i Stockholm. Och utbudet är långt mycket mindre än efterfrågan. Emma surfar vidare och hittar HyrBostad.se. Sidan säger ingenting om huruvida de ens har några lediga lägenheter eller rum där. Det kostar 200 kr i månaden för att både se och söka lediga lägenheter där. 39 Hon hittar sidan Bovision.se och blir först glad. De verkar ha flera hundra lägenheter och tjänsten tycks vara gratis. När hon börjar klicka runt på sidans annonser inser hon att hon 36 Sökning genomförd på 24 maj 2011 och 27 maj Sökning utförd på den 23 maj Sökning utförd på den 23 maj

16 bara hittar lägenheter för byten. För den oetablerade, den som inte har en lägenhet att byta bort, finns inget att hämta. 40 På Hyrestorget hittar Emma länkar till andra sidor som har bostadsannonser. 41 En av de första hon hittar är FixaKontraktet. Där kostar det 298 kronor i månaden för att se och söka lägenheter. Sedan hittar hon Andrahand.se. Där finns 18 lägenheter, men den som är guldmedlem för 299 kronor i månaden har förtur. Emma hittar också HyraLya.se där den som betalar 179 kronor i månaden kan söka på 34 lägenheter och BostadDirekt där 38 lägenheter som kan sökas av den som betalar 695 kronor för medlemskap i 45 dagar. För 50 kronor extra kan den sökande få ett sms när en ny annons kommer upp. Slutligen hittar Emma två sidor som utöver Blocket är gratis. På AndraHandsGuiden.com finns 23 lediga lägenheter. Överst på sidan står att läsa: Varning för bluffannonser. På NyBostad.se finns en ledig lägenhet. 42 Till sist hittar Emma Bostadsguiden. För 198 kronor får hon hemskickad en katalog med 98 sidor av allt du behöver veta för att söka bostad i Stockholm Sökning utförd den 23 maj 2011 på 41 Samtliga sökningar gjorda den 23 och 24 maj 2011 på och 42 Samtliga sökningar utförda den 23 maj 2011 på och

17 Steg 4: Betala eller ge upp? Totalt har Emma hittat 260 annonser med andrahandslägenheter och rum hemma hos andra som hon kan söka gratis. Ungefär 210 av dessa är rum och inte egna lägenheter. Flera av annonserna är redan gamla och inaktuella. Emma har inte hittat en enda utannonserad lägenhet med förstahandskontrakt som inte har flerårig kötid och höga inkomstkrav. Hon vet inte om hennes chanser att få en lägenhet, vilken som helst, kommer att öka ifall hon köper någon av betaltjänsterna. Kanske är inkomstkraven där precis lika höga som i den allmänna bostadskön. Det finns ingen information om dem annat än deras egen information på hemsidorna där de menar att deras service är välfungerande och seriös vilket knappast är någon garanti. Om hon testar att vara på den säkra sidan och bli medlem överallt kostar det kronor. Det är nästan en tredjedel av den lön hon har kvar efter skatt. Det är betydligt mer än hon har råd med. En fras från en av sidorna hon varit inne på har satt sig För att leta lägenhet är som att söka jobb den närmsta vägen är via vänner. 44 Bara 46 procent av stockholmarna i åldern har ett eget boende. 54 procent bor hos föräldrar, andra människor eller i andrahand. 45 Enligt Hyresgästföreningen har 25 procent av de unga vuxna i Stockholms län som inte bor i föräldrahem fått sin bostad genom kontakter och 14 procent på annat sätt. Annat sätt innebär byten eller genom att personen flyttat ihop med en eller flera andra. För de stockholmare som inte bara är unga utan också nya i staden och därmed saknar kontaktnät blir de möjligheterna betydligt mindre. 46 För Emmas del innebar läget på Stockholms bostadsmarknad att hon så småningom sökte sig till en annan svensk stad där bostadsbristen var mindre akut och där det byggdes små lägenheter som hon hade chans att få. Hon gjorde många försök men tvingades till sist ge upp och flytta från Stockholm Sid 3, Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån Stockholms län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm Sid 3, Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån Stockholms län 2011, Hyresgästföreningen, Stockholm

18 Slutsatser Att som ung välja att bosätta sig i Stockholm eller att flytta hemifrån är dyrt och komplicerat. Majoriteten av de unga i Emmas ålder har visstidsanställningar och låga löner, löner som gör att de nätt och jämt får ihop till hyresnivåerna för en etta i Stockholm, SL-kort, mat och andra utgifter. Men det stora problemet för Emma var inte hyresnivåerna i Stockholm, utan att hitta en lägenhet att söka. Bostadsköns kötider stänger dörren för många unga. Att allt färre stockholmare mellan 18 och 24 år väljer att ens ställa sig i kön beror troligtvis inte på att de inte vill ha en bostad, utan på att chansen att de ska få en bostad via bostadskön upplevs som allt mindre. Den reguljära bostadskön kräver också högre lön en vanlig 23-åring har. De privata förmedlarna är å andra sidan en djungel av hemsidor vars seriositet är svår att kontrollera. Att tränga igenom och hitta till de lägenheter de privata värdarna förmedlar (utöver de lägenheter de förmedlar genom Stockholm stads bostadsförmedling) är både svårt och förhållandevis dyrt. Även om det är svårt att få bostad via den offentliga bostadskön är det åtminstone enkelt att förstå hur den fungerar. De bostäder som förmedlas direkt via de privata värdarna är det dock svårare att få grepp om. Det finns inget tydligt system. Det är inte ens tydligt hur en bostadssökande hittar de privata värdarna, än mindre hur det går att kontakta dem. Den andrahandsmarknad som de unga stockholmarna ofta hänvisas och tvingas söka sig till är inte mindre komplicerad. I första hand finns de sidor som förmedlar tjänster mot betalning och vars seriositet är svårkontrollerad. Det är dessutom otydligt hur många lägenheter som finns i deras bestånd och om det finns krav om fast anställning eller viss inkomst för att få hyra. I andra hand finns gratissidor med annonser. Den som är i särklass störst är Blocket. Där fanns 30 andrahandslägenheter som kostade mindre än 5000 kronor i månaden vid den tid då undersökningen gjordes. Emmas största chans att hitta ett boende i Stockholm visade sig vara att bo inneboende. Andrahandsförmedlingen i Stockholm sker fritt, det vill säga utan att kommunen har någon egen andrahandsförmedling eller på något sätt kontrollerar seriositet och lämplighet hos uthyrare eller aktörer på marknaden. Det öppnar inte bara dörren för hyreshöjningar över 18

19 laglig nivå, utan också för diskrimminering. Emma konstaterar att hon, ifall hon söker rum som inneboende, har betydligt större utbud som tjej. På en bostadsmarknad där bara 46 procent av de unga stockholmarna har eget boende, det vill säga en bostadsrätt eller ett förstahandskontrakt, måste andrahandsmarknaden ses som mer än ett litet komplement till den reguljära bostadsmarknaden. Av de lägenheter och rum (med en hyra på mindre än 5000 kronor i månaden och som gällde boende i mer än 6 månader) som fanns utannonserade på Blocket när undersökningen genomfördes var 87 % annonser om rum som inneboende. Det tyder på att inneboendemarknaden är en relativt stor del av andrahandsmarknaden i Stockholm. Det är också tänkbart att lägenheterna försvinner snabbare än rummen, och att inneboendemarknaden därmed verkar utgöra en större del av andrahandsmarknaden än vad som faktiskt är fallet. Det troligaste är kanske en kombination, det vill säga att inneboendemarknaden inte är dominerande, men inte heller en oviktig del av andrahandsmarknaden. Bostadsminister Stefan Attefall uttryckte i september 2010 sina intentioner att genom skattelättnader öka uthyrningen av rum i flerrumsbostäder. 47 Då krävs en seriös diskussion och analys av hur en sådan utveckling påverkar olika gruppers möjligheter och svårigheter på bostadsmarknaden. Då inneboendemarknaden är godtycklig på det sätt att den i högre utsträckning tar hänsyn till personliga preferenser hos den som hyr ut innebär det också att riskerna för diskrimminering är större på denna marknad. Om inneboendemarknaden blir en allt viktigare del av ungas bostadsmarknad ökar också riskerna för diskrimminering på ungas bostadsmarknad. Till

20 DEL 2: UNG I STOCKHOLM IDAG Enligt Hyresgästföreningen i Stockholms län saknar närmare unga stockholmare bostad. 48 I rapportens första del fick vi följa Emmas försök att som ung och ny stockholmare försöka slå sig in på bostadsmarknaden. Rapportens andra del kommer att ägnas åt siffrorna bakom den verklighet som mötte Emma, och som dagligen möter tusentals unga stockholmare. Varför är det så svårt för en ung, visstidsanställd 23-åring med medellön att få en etta i Sveriges i särklass största stad? Varför saknar tusentals unga stockholmare bostad?

21 Unga stockholmares arbetsmarknad och ekonomi Två viktiga komponenter för ungas chanser på Stockholms bostadsmarknad är deras ekonomi och deras situation på arbetsmarknaden. Det är därför relevant att för att förstå de unga stockholmarnas bostadsmarknad också titta på deras ekonomiska läge och plats på arbetsmarknaden. Mellan 1997 och 2007 ökade medelinkomsten per år för unga stockholmare (med inkomst) med 36 %. Under samma period ökade medelinkomsten för stockholmare mellan 20 och 64 år (med inkomst) med 50 %. 49 Det innebär att trots att de unga stockholmarna ökat sin inkomstnivå markant blir skillnaden mellan de unga vuxna stockholmarna och vuxna stockholmare i allmänhet större. I ett läge där uppskattningsvis lägenheter 50 saknas i Stockholmregionen och konkurrensen om bostäder blir allt hårdare innebär det att de unga stockholmarnas konkurrenskraft på bostadsmarknaden, deras chanser att få en bostad, minskar. Visstidsanställning är en mer osäker anställningsform än fasta anställning, samtidigt som den är rätt vanlig bland framförallt unga. Som visstidsanställd och bostadssökande kan du inte uppfylla krav om en fast inkomst. Som visstidsanställd och bostadssökande är du mindre konkurrenskraftig på bostadsmarknaden och det är därför relevant att titta på vilka anställningsformer som de unga stockholmarna har idag. Av de förvärvsarbetande stockholmarna 2008 var 14 % visstidsanställda, det motsvarar också andelen visstidsanställda av alla förvärvsarbetande svenskar Det finns inga tillgängliga siffror för hur stor andel av de unga stockholmarna som är visstidsanställda, men statistiken för unga svenskar i åldern finns. Av förvärvsarbetande svenskar i åldern år är 49 % visstidsanställda De siffrorna gör att vi, trots att den exakta statistiken för Stockholm saknas, kan anta att antalet visstidsanställningar bland unga stockholmare ändå är betydande Se bilaga Se bilaga 7 21

22 Bilden av hur många av de visstidsanställda som är unga stärker bilden av en bostadsmarknad där unga är svaga i allmänhet och i förhållande till övriga befolkningen i synnerhet. Sammantaget ger bilden en bild av en grupp stockholmare som nyss tagit steget ut på arbetsmarknaden, vars anställningar är osäkra och vars inkomster är låga. Det är en grupp som har svårt att konkurrera med övriga stockholmare på både bostadsrätts- och hyresrättsmarknaden. Utan föräldrar med möjlighet att hjälpa till med bolån är det en grupp som hänvisas till hyresmarknaden och hyresettorna i Stockholm. 22

23 Befolkning och bostäder Befolkningen i Stockholm ökar stadigt. Antalet unga stockholmare mellan 20 och 29 år kommer enligt USK att 2019 vara Idag är de och 1990 var de Om den prognosen är korrekt kommer antalet stockholmare mellan 20 och 29 år att ha stigit med cirka 30 % jämfört med Redan idag har Stockholms befolkning i åldrarna år stigit med 24 % jämfört med Under samma period, från slutet av 1980-talet till och med 2010 har antalet ettor, både bostadsrätter och hyresrätter, i Stockholm ökat med bara 3 % fanns i Stockholm ettor (och då är kategoriboenden inkluderade). Idag finns ettor. Under de 30 år som den unga befolkningen i Stockholm ökat med över personer har alltså cirka 3000 nya ettor tillkommit. 53 Små hyresrätter är den form av bostad som fungerar bäst för den som varken har fast anställning eller tillräckligt kapital för att köpa bostad. För unga stockholmare som likt Emma har en visstidsanställning är möjligheterna att få ett lån små. För den som inte tjänar så mycket pengar än är möjligheterna att bo i en större hyresrätt små. Trenden idag är att allt fler unga stockholmare bor hemma och i andra hand har bara 46 % av unga mellan 20 och 27 år i Stockholms län en egen bostad. Det är en minskning med 4 % från Av de unga mellan 20 och 27 år som bor hemma hos sina föräldrar säger 87 % att de skulle flytta hemifrån på en gång om de hade ekonomiska förutsättningar. 55 Antalet ettor har marginellt ökat de senaste 30 åren. Antalet ettor på hyresmarknaden har dock minskat drastiskt. Mellan 1988 och 2010 har antalet hyresrätter med ett rum minskat med 38 %. Samtidigt som den unga befolkningen i Stockholm ökat i antal med cirka har alltså hyresrätterna med ett rum minskat i antal med nästan Se bilaga 2 53 Se bilaga 3 54 Sid 2, Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011, Hyresgästföreningen, Sid 10, Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?, Hyresgästföreningen, Se bilaga 2 och 3 23

24 Det totala beståndet av ettor ökat från lite fler än till att närma sig Det är en ökning med 3 %. Samtidigt har den unga befolkningen i Stockholm ökat med 24 %. 57 Befolkningen i Stockholm har under perioden ökat med 26 %. Stockholms befolkningsökning i sin helhet är således bara marginellt större än befolkningsökningen i åldrarna år. Ökningen av bostäder i flerbostadshus, oavsett storlek och upplåtelseform, är 28 %. Ökningen av antalet ettor i Stockholm är således procentuellt betydligt mindre än ökningen av lägenheter i andra storlekar Se bilaga 2, 3 och fanns i Stockholm lägenheter fanns lägenheter var Stockholms befolkning i sin helhet personer. Motsvarande siffra för år 2010 var Se bilaga 2 och 5 24

25 25

26 Ettor i Stockholm idag De unga stockholmarna blir fler och efterfrågan på små och billiga hyreslägenheter ökar med dem. Idag dominerar bostadsrätter marknaden för ettor i Stockholm. Ombildningarna av ettor från hyresrätter till bostadsrätter har de senaste varit fler än ombildningarna av hyresbeståndet i stort. 59 Antalet ettor har de senaste trettio åren bara ökat marginellt medan antalet lägenheter totalt ökat tydligt byggdes i Stockholm nästan 400 ettor, lite mer än hälften var bostadsrätter och lite mindre än hälften var hyresrätter. En trolig anledning till att just ettor byggs i så liten utsträckning är, enligt Sveriges allmännyttiga bostadsbolag (SABO), att produktionskostnaderna för att bygga nya och små lägenheter är för höga Se bilaga 3 och

27 Köa för en bostad Stockholms stads bostadsförmedling var den första anhalten för Emmas bostadssökande. Det framgick ganska snart att hon varken hade tillräcklig kötid eller tillräcklig lön för att ha en reell chans på en lägenhet där. Det är också en generell trend att allt färre unga väljer att ställa sig i den offentliga bostadskön i Stockholm 61. Samtidigt är det fler unga i Stockholms stad än i resten av länet som får lägenhet via offentlig bostadsförmedling. 62 Stockholms stads bostadsförmedling förmedlar å ena sidan alla allmännyttiga bostäder, det vill säga hyresrätter som ägs av kommunala bolag såsom Svenska bostäder eller Familjebostäder, och å andra sidan en del av de privata värdarnas bostäder. De privata hyresvärdarna i Stockholm rekommenderas att lämna hälften av sina lediga bostäder till den offentliga bostadskön, men det är en rekommendation och inte ett krav. 63 Av den här rapportens första del framgår att det är svårt att få bostad via den offentliga bostadskön, men att det åtminstone är enkelt att förstå hur den fungerar. De bostäder som förmedlas direkt via de privata värdarna är svårare att få grepp om. Det finns inget tydligt system och det är inte ens tydligt vart eller hur en bostadssökande hittar de privata värdarna, vilka de är eller hur det går att kontakta dem. Det gör att den delen av hyresmarknaden för ettor som förmedlas utanför den allmänna bostadskön är mer svårgenomtränglig och mindre transparent än den del som förmedlas via den allmänna bostadskön. För att förstå hur bostadsmarknaden för Stockholms unga fungerar är det därför intressant att veta hur stor del av ettorna i det privata hyresrättsbeståndet som förmedlas via den allmänna bostadskön och hur stor del som förmedlas på annat sätt. Det framgår av statistik från USK att de flesta av Stockholms ettor är bostadsrätter och att de flesta av hyresrätterna är privata hyresrätter 64. Ungefär 30 % av de ettor som är hyresrätter är allmännyttiga och 70 % är privata. Det framgår av uppgifter från Stockholms stads 61 Se bilaga 1 62 Sid 3, Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011, Hyresgästföreningen, Se bilaga 3 27

28 bostadsförmedling att bara 29 % av de ettor som förmedlades av Bostadsförmedlingen 2010 var privata medan 71 % är allmännyttiga. 65 Totalt förmedlades 809 privata hyresettor och 1258 kommunala hyresrättsettor De senaste 10 åren har allt fler privata hyresettor förmedlats via Stockholms stads bostadsförmedling. Den procentuella ökningen av andelen privata respektive allmännyttiga ettor som förmedlas är svår att dra några slutsatser kring då den sammanfaller med en stor minskning av det totala beståndet ettor i hyresrätt. 66 Detsamma gäller siffrorna på antalet allmännyttiga ettor, då det främst är just allmännyttan (såväl ettor som större lägenheter) som under perioden ombildats till bostadsrätter. Ökningen av antalet privata hyresettor i den allmänna bostadskön de senaste tio åren har varit stadig och är betydande. Det är en ökning från mindre än 200 lägenheter år 2000 till fler än 800 lägenheter år 2010, en ökning med drygt 360 %.Det skulle kunna tyda på att genomströmningen är större idag eller på att de privata bostadsbolagen väljer att lämna allt fler lägenheter till den offentliga bostadskön. Även antalet förmedlade allmännyttiga ettor har ökat de senaste 10 åren, men inte i lika hög 65 Se bilaga 4 66 Se bilaga 3 28

29 utsträckning som antalet förmedlade privata ettor. 67 Det är svårt att dra några generella slutsatser av den statistiken, men det skulle kunna tyda på att genomströmningen ökat och ökat mer bland de privata bostadsbolagen. Det skulle också kunna tyda på att de privata bostadsbolagen i högre utsträckning lämnar lägenheter till den allmänna bostadskön. 67 Se bilaga 4 29

30 Slutsatser Majoriteten av de unga stockholmarna har inte en egen bostad. Mot bakgrund av att beståndet av ettor bara ökat med 3 % de senaste 30 åren är det kanske inte förvånande. Bland de unga stockholmarna är det gruppen mellan 20 och 24 år som får det tuffast på bostadsmarknaden. De är ofta nya på arbetsmarknaden eller som studenter och har inte bara lägre inkomster än den vuxne stockholmaren i allmänhet utan också oftare osäkra anställningsvillkor. Den här gruppen unga stockholmare har generellt inte råd med en tvåa eller möjlighet att ta bolån på egen hand. För den här gruppen unga stockholmare är hyresrätter med ett rum den form av lägenhet som är ekonomiskt möjlig. I ett flerbostadshus som består av 200 rum blir kostnaden olika stor beroende på lägenheternas storlek. Är det ett hus som främst består av treor och tvåor innebär det kanske 80 lägenheter, men 80 kök och 80 toaletter. Är det ett hus med 200 ettor innebär det 200 kök eller kokvrår och 200 toaletter. När produktionskostnader och markpriser är höga går det ut över de lägenhetsformer som är dyra att producera. Om det vore så att efterfrågan på Stockholms bostadsmarknad endast var en efterfrågan på ettor är det möjligt att bostadsmarknaden skulle reglera sig själv, att det skulle byggas ettor utan politiska initiativ. Om det vore så att ettor efterfrågades av en kapitalstark och ekonomiskt konkurrenskraftig grupp är det möjligt att vinsterna skulle vara så pass stora att det byggdes ettor i Stockholm. Å andra sidan är det antagligen så att om de unga stockholmarna var så pass kapitalstarka och konkurrenskraftiga skulle de efterfråga större lägenheter. Oavsett hur det skulle vara ifall förhållandena för unga stockholmare på bostadsmarknaden var annorlunda kvarstår faktum att de unga stockholmarna inte får lägenhet i Stockholm. Ettor är inte den enda lägenhetsform som efterfrågas på Stockholms bostadsmarknad. De unga stockholmarna är inte kapitalstarka och stockholmare mellan 20 och 24 år halkar efter resten av befolkningen i inkomstutvecklingen. Att marknaden för små hyresrätter som framförallt efterfrågas av en grupp som är ekonomiskt svag inte fungerar är egentligen ganska logiskt. Det är en marknad som behöver politiskt stöd, stimulans och styrning för att fungera. 30

31 I en tid när visstidsanställningar och deltidsanställningar bland unga ökar, när ungdomsarbetslösheten är hög, när unga vuxna stockholmare halkar efter i inkomstutvecklingen och när bara 46 % av de unga stockholmarna har en egen bostad lämnas en stor grupp unga utanför vuxenlivet. Att inte kunna ta steget ut på bostadsmarknaden eller att vara tvungen att göra sig ekonomiskt beroende av sina föräldrar för att kunna göra det är verklighet för allt fler unga stockholmare idag. För att bryta den utvecklingen krävs politiska initiativ, inte bara för att bygga bostäder utan också för att bygga bostäder som unga stockholmare kan efterfråga. Den här rapporten har handlat om Emma, en ung tjej som till sist flyttade från Stockholm eftersom hon inte fick plats på stadens bostadsmarknad. Det finns många som Emma, många unga som allt mer hamnar utanför i vår stad och som inte längre får plats. Stockholm behöver bli en stad där stadens unga får plats att leva och utvecklas. Det är bra för Stockholm. Stockholm behöver Emma. Emma behöver en annan bostadspolitik. 31

32 Socialdemokraterna i Stockholms stadshus 32

33 Bilaga 1: Unga stockholmare i befolkningen och bostadskön Diagrammen gjorda utifrån eller tagna från statistik från Stockholms stads bostadsförmedling och USK

34 34

35 Bilaga 2: Stockholms befolkning igår, idag och imorgon Diagrammen gjorda utifrån statistik från USK

36 Bilaga 3: Små lägenheter och upplåtelseformer - Stockholm Diagrammen gjorda utifrån statistik från USK:s Statistisk årsbok för Stockholm 1990, 2000 och 2010 samt ny statistik om ettor i Stockholm uthämtad från USK 24 maj I de fall då två närliggande år är sammanslagna, exempelvis 1985 och 1988, beror det på att sammanställningen av alla ettor i Stockholm gjordes 1985 och sammanställningen av alla ettor i hyresrätt gjordes Det påverkar statistikens kvalitet marginellt. Kategoribostäder ingår endast i statistiken om så anges. 36

37 37

38 Bilaga 4: Ettor i Stockholm stad förmedlade via Stockholm stads bostadsförmedling Det första diagrammet kommer från Stockholm stads bostadsförmedling, 27 maj Siffrorna är från år 2000 och framåt. Bostadsförmedlingens verksamhet gjordes om i och med bolagiseringen och bostadskön började avgiftsbeläggas. Det gör att siffror som gäller åren innan 2000 inte är jämförbara med siffror efter år Siffrorna visar även enbart data för Stockholms stad, även om Bostadsförmedlingen har verksamhet i hela Stockholms län. I siffrorna för 1 rok ingår även 1,5 rok, men de är mycket få. Det andra diagrammet är gjort utifrån från Stockholm stads bostadsförmedling 27 maj 2011 och siffror från USK:s statistiska årsbok för Stockholm Hyresrätterna är hyresrätter exklusive kategoribostäder. 38

39 Bilaga 5: Lägenheter och upplåtelseformer - Stockholm Diagrammen gjorda utifrån statistik från USK:s Statistisk årsbok för Stockholm 1990, 2000 och 2010 samt ny statistik om ettor i Stockholm uthämtad från USK 24 maj I de fall då två närliggande år är sammanslagna, exempelvis 2008 och 2009 beror det på att sammanställningar av å ena sidan fördelning i upplåtelseformer och å andra sidan antal lägenheter har producerats olika år. Det påverkar statistikens kvalitet marginellt. Kategoribostäder ingår endast i statistiken om så anges. 39

40 40