Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

Transkript

1 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

2 Skolverket Stockholm ISBN:

3 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition Kunskapskrav uppbyggda med värdeord... 6 Värdeorden...6 Sammanhanget bestämmer hur orden ska tolkas Bedömning i årskurs Att föra resonemang...8 Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen... 8 Bedömningsaspekter... 9 Elevexempel och kommentarer Bedömning i årskurs Att föra resonemang Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen Bedömningsaspekter Elevexempel och kommentarer Avslutningsord... 43

4 1. Inledning Från och med höstterminen 2011 sätter lärare betyg med hjälp av de nya kunskapskraven i läroplanen. Syftet med det här materialet är att ge lärare stöd i hur de kan resonera när de bedömer elevers kunskaper utifrån kunskapskraven. I materialet presenteras en mängd bedömningar som verksamma lärare har gjort av autentiska elevexempel. Bedömningen utgår från de så kallade värdeorden, det vill säga de fetmarkerade ord i kunskapskraven som anger nivåerna. Det är nödvändigt att lärare identifierar vilka bedömningsaspekter som de utgår från för att kunna göra säkrare bedömningar, men också för att kunna diskutera elevprestationer på ett bra sätt. Det är också centralt för att lärare ska kunna beskriva för elever och vårdnadshavare på vilket sätt en elev kan förbättra sina prestationer. Det är Skolverkets förhoppning att skriften ska kunna utgöra ett stöd för vidare diskussioner mellan kollegor. Vad materialet är och inte är Inledningsvis ska något sägas om materialets avgränsningar och varför de är gjorda. Materialet ska: vara ett stöd i att tolka kunskapskraven underlätta för lärare att diskutera bedömningsfrågor underlätta kommunikationen med elever och vårdnadshavare om elevernas arbete Materialet ska däremot inte: ge en helhetsbild av kunskapskraven sätta kravnivåer och definiera betygsgränser på det sätt som till exempel ett nationellt prov gör Kommentarmaterial till kunskapskraven finns i ett urval av ämnen, och varje material behandlar delar av kunskapskraven. Dessa avgränsningar har gjorts av flera skäl. Det är inte meningsfullt att gå igenom samtliga värdeord i alla ämnen, eftersom det finns så pass stora likheter mellan hur nivåerna är uppbyggda. Likheterna gör att man ofta kan överföra resonemangen om värdeorden mellan olika ämnen, även om det också finns kännetecken på kvalitet som till stor del beror på ämnet. Skolverket vill inte heller ge intryck av att säkra och rättvisa bedömningar är beroende av att man först har brutit ned kunskapskraven på samma detaljerade sätt som i det här materialet. När man som lärare gör bedömningar av elevers arbete gör man det ofta både utifrån en medveten analys av vilka bedömningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter. 4 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

5 Med hjälp av det här materialet får lärare en möjlighet att utveckla en mer detaljerad och systematiserad förståelse av några av värdeorden i kunskapskraven. Därigenom är det Skolverkets förhoppning att det ska vara enklare att skaffa sig en överblick över kraven som helhet. Materialets disposition Kommentarmaterialet består av fem kapitel som är upplagda på följande sätt. Kapitel 1 beskriver syftet med materialet och några avgränsningar som har gjorts. Kapitel 2 handlar om hur man kan förstå kunskapskraven. I kapitlet redogörs för vad som menas med värdeord i kunskapskraven och hur man som lärare kan tolka och förstå vad värdeorden innebär. Kapitel 3 beskriver hur lärare har bedömt autentiska elevarbeten i årskurs 6 med hjälp av kunskapskraven.. Kapitel 4 beskriver hur lärare har bedömt autentiska elevarbeten i årskurs 9 med hjälp av kunskapskraven. Kapitel 5 avslutar materialet och ger tips på annat bedömningsstöd från Skolverket. Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 5

6 2. Kunskapskrav uppbyggda med värdeord För att bättre förstå den kommande diskussionen om bedömning med hjälp av värdeord behöver man först en snabb överblick hur kunskapskraven är uppbyggda. Bilden här nedanför illustrerar att kunskapskraven bygger på kursplanens olika delar. Förmågorna i syftestexten Kunskapskraven Det centrala innehållet I kursplanen för svenska finns fem förmågor som eleven ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen. I kursplanen för svenska som andraspråk finns sex sådana förmågor angivna. Förmågorna är skrivna i punktform längst ned i syftestexten: Svenska formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Svenska som andraspråk formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, välja och använda språkliga strategier, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Dessa förmågor är desamma för alla årskurser och bygger tillsammans med det centrala innehållet upp kunskapskraven. Värdeorden I kunskapskraven används ett antal värdeord för att beskriva kunskapsnivåer för olika betygssteg. Exempel på sådana värdeord är grundläggande (E), goda (C) och mycket goda (A). I läroplanen är alla värdeord i kunskapskraven fetmarkerade för att skillnaderna mellan kunskapskraven ska bli tydliga. 6 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

7 Den här diskussionen om värdeord bygger vidare på Skolverkets kommentarmaterial till grundskolans kursplaner. Där förs en generell diskussion om hur man kan tolka några vanligt förekommande värdeord i kunskapskraven. Den diskussionen fördjupas och blir ämnesspecifik i det här materialet. Sammanhanget bestämmer hur orden ska tolkas I det här materialet diskuteras hur man kan tolka och förstå kunskapskraven. Vad innebär det till exempel att föra ett enkelt respektive ett utvecklat resonemang och hur kan man urskilja och bedöma detta i en undervisningssituation? Hur man tolkar ett värdeord måste nästan alltid avgöras av sammanhanget. Det här materialet lyfter fram hur några av orden kan tolkas och användas i en konkret undervisningssituation, till exempel hur en lärare använder begreppet enkelt resonemang när läraren bedömer en elevs arbete med att föra ett skriftligt resonemang kring en skönlitterär novell. Vid bedömningen av ett annat arbetsområde skulle läraren behöva tolka samma ord på ett annat sätt. Detta innebär att det ofta är svårt att slå fast en tolkning av ett enskilt värdeord en gång för alla. Vissa aspekter av värdeorden kan vara unika för ett visst ämne eller centralt innehåll, men det kan även finnas andra aspekter som är mer eller mindre desamma oavsett sammanhanget. Det finns en del skillnader mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk samtidigt som det finns stora likheter mellan de båda ämnenas kursplaner. Skillnaderna innebär till exempel att man i svenska som andraspråk inte ska ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk behöver därför se till att eleverna i undervisningen får rika möjligheter att uttrycka sig med hjälp av språket, att våga använda språket på alla möjliga sätt eftersom det är det som krävs för att de ska utveckla sitt språk. I kunskapskraven finns också vissa skillnader men värdeorden som kommenteras i detta material är identiskt formulerade. Det är viktigt att eleverna innan de genomför en uppgift får möjligheter att förstå vad de kommer att bli bedömda på under arbetet med uppgiften (formativt) såväl som efter att arbetet avslutats (summativt). Om bedömningen bara gäller kvaliteten på resonemangen, som i detta material, är det viktigt att läraren inte låter språkliga fel eller andra formaspekter påverka bedömningen. Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 7

8 3. Bedömning i årskurs 6 Det här kapitlet lyfter fram hur verksamma lärare har bedömt elevarbeten i ämnet svenska och svenska som andraspråk utifrån kunskapskraven för årskurs 6. Materialet diskuterar hur man kan skilja enkla resonemang från mer utvecklade och kommenterar de delar av kunskapskravet i årskurs 6 som är kopplade till den ämnesspecifika förmågan att analysera skönlitteratur för olika syften. Inledningsvis i kapitlet presenteras vilka förmågor i kunskapskraven och vilka arbetsområden som lärarna har baserat bedömningarna på. Därefter görs en analys av olika bedömningsaspekter på de olika förmågorna och värdeorden. Vilka aspekter kan man till exempel lägga på förmågan att föra resonemang? Hur kan man vidare förstå vad det innebär att föra utvecklade resonemang jämfört med att föra välutvecklade och nyanserade resonemang? Sedan presenteras de konkreta elevarbetena. I anslutning till dessa förs ett resonemang om hur lärarna har bedömt dessa arbeten utifrån kunskapskraven. Kommentarerna till elevernas resonemang berör enbart de angivna delarna av kunskapskravet och inte språkets form eller hur texterna är strukturerade om inte dessa aspekter påverkar möjligheten att följa med i elevens resonemang. Att föra resonemang Kommentarerna i det här avsnittet avser den del av kunskapskraven som utgår från förmågan att analysera skönlitteratur för olika syften. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen För att få fram lämpliga elevexempel har lärarna i undervisningen behandlat bland annat följande delar ur ämnets centrala innehåll Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna samt Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. 8 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

9 Ett av huvudsyftena med materialet har varit att ta fram möjliga bedömningsgrunder för de här kunskapskraven ovan. Det vill säga vad man som lärare kan titta på när man bedömer hur utvecklat ett resonemang är i relation till egna erfarenheter, och litterära texters tydligt framträdande budskap. Lärarna som deltagit i att ta fram kommentarerna läste novellen Det osynliga barnet av Tove Jansson högt för sina elever. Eleverna fick sedan med stöd i frågor som speglade kunskapskravens formuleringar skriva ner sina resonemang kring novellens innehåll och budskap. Tanken med att låta elever i årskurs 6 och 9 tolka samma skönlitterära text är att på så sätt tydliggöra progressionen i kraven mellan de olika årskurserna. Lärarna och Skolverket har sedan analyserat ett större antal elevsvar och mejslat fram ett antal möjliga bedömningsgrunder. Bedömningsaspekter Bedömningen kan utgå från dessa aspekter när det gäller hur utvecklat ett resonemang är i relation till egna erfarenheter och en litterär texts tydligt framträdande budskap: Tolkning: Att resonemanget utgår från elevens tolkning av textens handling och budskap samt att den tolkningen är relevant. I vilken omfattning eleven rör sig i texten, integrerar olika händelser med varandra och drar relevanta slutsatser. Uppbyggnad: I vilken omfattning elevens resonemang är logiskt uppbyggt och balanserar mellan översiktliga och mer detaljerade beskrivningar. I vilken omfattning resonemanget är utbyggt med flera led eller olika perspektiv. Motivering och argumentation: I vilken omfattning eleven förtydligar sina resonemang och motiverar eller argumenterar för sina slutsatser med hjälp av exempel från texten och sina egna erfarenheter. Några av dessa olika bedömningsgrunder kan emellanåt tangera varandra, vilket innebär att ett stycke eller en mening i en elevlösning kan bedömas utifrån flera bedömningsgrunder samtidigt. Elevexempel och kommentarer Här nedan följer kommentarer till vad som kännetecknar de elevresonemang som lärarna bedömt. Kommentarerna är giltiga oavsett om eleven följer kursplanen i svenska eller kursplanen i svenska som andraspråk eftersom kunskapskraven i de båda ämnena i detta fall är exakt likadana. Men det är centralt att undervisningen som leder fram till bedömningen svarar mot elevens behov och att läraren har nödvändiga kunskaper om utveckling och undervisning i andraspråk. Kännetecken på enkla och till viss del underbyggda resonemang Tolkning Elevresonemangen lärarna bedömt som enkla och till viss del underbyggda kännetecknas av att eleverna ofta återger novellens handling på ett basalt och grundläggande sätt. Eleverna utgår då ofta från några centrala händelser i novellen och återger översiktligt Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 9

10 sin tolkning av vad som hände men kopplar inte alltid ihop de olika händelserna med varandra. Detta leder ibland till att det saknas information som läsaren skulle ha behövt för att kunna följa resonemanget. Ett exempel på detta finns i elevresonemang nummer 1 där eleven skriver Ninni förändrades först fötterna sen bena och sen kroppen hon får huvudet tillbaka när Ninni trode att muminpappan skulle putta i muminmaman i havet. Här saknas bland annat information om varför Ninni trodde att muminpappan skulle putta muminmamman i havet som skulle ha hjälpt läsaren att förstå resonemanget. Elevernas rörlighet mellan textens olika händelser är ganska svag, de integrerar oftast inte sådant som händer i slutet av novellen med sådant som hände i början. De slutsatser eleverna drar om novellens budskap är oftast logiska och utgår från sådant som är lätt att identifiera i novellen. Det förekommer dock att eleverna drar slutsatser som kan framstå som motsägelsefulla eller ologiska, men det beror ofta på att eleven inte formulerat sig så tydligt eller helt glömt att ta med viss central information. Ett exempel på detta finns i elevresonemang nummer 2 där eleven först skriver Det som har hänt är att hon bodde med en tant som tog hand om Ninni. Som inte gilla henne för att on inte menar det hon sa till Ninni. Detta skulle kunna tolkas som att eleven inte alls förstått novellens handling som beskriver en tant som verkligen verkar mena de elakheter hon säger till Ninni. Men sedan återger eleven det här: Det står i texten att hon är taskig och pratar med kallt och förkrossane röst när hon trillar på någån sak i huset. Det är ironiskt. Här verkar det alltså som att eleven har uppfattat innebörden av ordet ironisk, och att resonemanget kan uppfattas som motsägelsefullt tycks bero på att eleven inte riktigt förmår förklara tillräckligt utförligt vad hon eller han menar. Ofta identifierar eleven något av novellens olika tydligt framträdande budskap och anger inga alternativa, kompletterande eller nyanserade förklaringar. I exempel nummer 3 skriver eleven till exempel att Budskapet med texten är att man ska alltid vara snäll mot andra och inte vara ironisk. Det är en relevant slutsats men den skulle kunna utvecklas och nyanseras. Elevens slutsatser hänger oftast ihop med resten av resonemanget men detta framgår inte alltid så tydligt. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som enkla och till viss del underbyggda när det gäller aspekten tolkning av att eleverna tolkar och återger delar av novellens handling på ett basalt, översiktligt och grundläggande sätt ibland hoppar över relevant information som försvårar för läsaren att hänga med i resonemanget rör sig minimalt i texten, kopplingarna mellan novellens olika händelser är svag oftast drar logiska men ibland något motsägelsefulla slutsatser om något av textens tydliga budskap, slutsatsernas koppling till resten av resonemanget är därför inte alltid så tydlig. 10 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

11 Uppbyggnad Resonemangen är logiskt uppbyggda genom att de händelser eleven tar upp anges i kronologisk ordning. Det kan finnas delar i resonemangen som framstår som ologiska men oftast beror detta på att eleverna inte återger tillräckligt med information för att läsaren ska kunna läsa in det som saknas mellan raderna. Resonemangen ger intryck av att eleverna har förstått novellens innehåll men att de antingen glömmer att nämna vissa väsentliga delar eller att de inte är tillräckligt säkra på hur man bygger upp ett resonemang som går lätt att följa med i. Resonemangen rör sig oftast vid textens yta och de är huvudsakligen kortfattade och översiktliga. Det är sällan eleverna stannar upp och fördjupar sig i någon detalj. När de nämner någon detalj gör de även detta på ett ganska kortfattat sätt. I exempel nummer 3 beskriver eleven till exempel muminfamiljen utflykt till havet med orden En dag skulle alla till havet och dra båten till land, pappa skulle skrämma mamma då biter Ninni han i svansen och säger till han: Det där vågar du inte göra. Resonemanget består oftast av ett led i taget. Eleven räknar upp olika händelser ur novellen och kommenterar en del av dem. Det kan förekomma att flera led eller händelser ur novellen egentligen hör till samma del av resonemanget men eleven binder inte alltid ihop dem på ett tydligt sätt. Eleverna för oftast sina resonemang utifrån ett perspektiv eller en möjlig tolkning vilket gör att resonemanget framstår som förhållandevis onyanserat. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som enkla och till viss del underbyggda när det gäller aspekten uppbyggnad av att eleverna bygger upp sina resonemang på ett enkelt men logiskt sätt genom att återge utvalda händelser i kronologisk ordning för sina resonemang kring textens yta och ibland glömmer att ta med relevant information för sina resonemang på ett kortfattat och översiktligt sätt utan att ange särskilt många detaljer kortfattat beskriver någon eller några detaljer räknar upp utvalda händelser som ett led i taget och binder inte alltid ihop dem med varandra. Motivering och argumentation Eleverna motiverar ibland under sina slutsatser med egna tankar och idéer. Ett exempel på detta återfinns resonemang nummer 1 där eleven beskriver tantens elakhet med orden genom att kanske tvingat hon att jobba i trädgården kanske tvingat Ninni att vara som en slav, vilket är ett påstående som det inte går att hitta stöd för i novellen. Det finns också slutsatser som motiveras vagt eller inte alls medan resonemangen i andra fall byggs under med ett exempel som är korrekt och relevant men som inte fördjupar eller förtydligar resonemanget i någon nämnvärd grad. I resonemang nummer 3 skriver eleven till exempel Tooticki tar med sig Ninni hem till Mumintrollet där hon får stanna. Mamma, pappa och alla andra tar hand om Ninni och försöker göra henne synlig Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 11

12 igen. Här är det relevant att nämna att Tooticiki tar med Ninni till muminfamiljen och att de försöker göra henne synlig, men eftersom eleven utelämnar information om på vilket sätt de gör det blir exemplet mer en uppräkning av en händelse än ett förtydligande som motiverar elevens slutsatser. I sina resonemang kopplar eleverna oftast till något de själva har upplevt eller läst om. Ofta består denna koppling av ett konstaterande att eleverna inte känner igen sig i det som berättelsen behandlar. Ett exempel på detta återfinns i resonemang nummer 2 där eleven konstaterar att Jag har inte läst någåt sånt eller sett eller sett någon film. Jag tror att det inte kan hända i verkligheten. Man kan inte bli osynlig. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som enkla och till viss del underbyggda när det gäller aspekten motivering och argumentation av att eleverna ibland bygger under sina slutsatser med stöd i egna tankar eller värderingar snarare än i exempel från novellen väljer vissa exempel från novellen som endast i låg grad bidrar till att förtydliga resonemanget gör kopplingar mellan novellen och egna erfarenheter som ofta består av ett konstaterande. Exempel på enkla och till viss del underbyggda resonemang Elevexempel 1 Det onsynliga barnet När Ninni kommer till muminfamiljen är hon onsynlig. Ninni känner sig blyg. Ninni hade varit hos en tant som inte gillade Ninni och tanten hade varit elak mot Ninni genom att kanske tvingat hon att jobba i trädgården kanske tvingat Ninni att vara som en slav. Det var tanten som hade varit elak mot Ninni så hon blev onsynlig men muminmamma gjorde en dryck som gjorde Ninni synlig. Ninni förändrades först fötterna sen bena och sen kroppen hon får huvudet tillbaka när Ninni trode att muminpappan skulle putta i muminmaman i havet. Budskapet i berättelsen är att alla är lika mycket värda även om man är onsynliga eller inte. Jag känner inte igen mig i berättelsen. Jag har inte läst något liknande. Det här skulle kunna hända men man kan inte vara onsynlig. Elevexempel 2 Det osynliga barnet När Ninni kommer till familjen är hon osynlig och blyg. Ninni känner sig ledsen. Det som har hänt är att hon bodde med en tant som tog hand om Ninni. Som inte gilla henne för att on inte menar det hon sa till Ninni. Det står i texten att hon är taskig 12 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

13 och pratar med kallt och förkrossande röst när hon trillar på någån sak i huset. Det är ironiskt. Så hon var osynlig när hon kom till familjen. Det ända hon hade på kroppen var en bjällra som låter när hon går. Hon förändras för att muminis mamma gjorde en dryck som hon la i Ninnis kaffe. Som gör så att hon blir synlig. Man måste vara vänlig också mot Ninni för att hon ska bli synlig. För budskap är att man inte ska vara elak mot folk för tillslut så finns den inte längre. Jag känner inte igen mig i någåt av det här. Jag har inte läst någåt sånt eller sett eller sett någon film. Jag tror att det inte kan hända i verkligheten. Man kan inte bli osynlig. Elevexempel 3 När Ninni kommer till familjen är hon väldigt blyg, osynlig och pratar inte. En tant som var iskall och eronisk hade tagit hand om henne. Ninni var sårad och ledsen. Tooticki tar med sig Ninni hem till Mumintrollet där hon får stanna. Mamma, pappa och alla andra tar hand om Ninni och försöker göra henne synlig igen. En dag skulle alla till havet och dra båten till land, pappa skulle skrämma mamma då biter Ninni han i svansen och säger till han: -Det där vågar du inte göra. Plötsligt blir hon synlig igen. Budskapet med texten är att man ska alltid vara snäll mot andra och inte vara ironisk. Det kan hända att man blir sårad och vissa är ironiska, men inte att någon blir osynlig. På vissa filmer och böcker kan det hända. Kännetecken på utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang Tolkning I resonemangen som lärarna bedömt vara utvecklade och relativt väl underbyggda utgår eleverna i sina tolkningar ofta från några delar av novellen. Eleverna kan koncentrera resonemanget till några utvalda händelser och är där mer utförliga och detaljerade. Andra händelser som läsaren behöver känna till för att kunna hänga med i resonemanget nämner eleverna mycket mer översiktligt. Ett exempel finns i resonemang nummer 4 där meningarna Men efter några dagar med mumintrollen fick hon lära sig att skratta och leka. Det gjorde så att hon bara hade ansiktet kvar sammanfattar hela novellens beskrivning av hur muminfamiljen anstränger sig för att hjälpa Ninni och hur Ninni därmed gradvis börjar synas igen. Trots att det är så kortfattat och översiktligt hjälper det ändå läsaren att fylla hålen i resonemanget så att det blir lättare att följa med. Elevernas rörlighet mellan novellens olika händelser är något mer utvecklad än i resonemang av lägre kvalitet, och de kopplar ibland ihop vissa av novellens olika delar med varandra. I resonemang nummer 6 inleder till exempel eleven med att beskriva att Ninni är osynlig när hon kommer till muminfamiljen. I slutet av sitt resonemang knyter eleven sedan tillbaka till inledningen genom att skriva Man kan inte bli osynlig på det sättet som Ninni blev i verkligheten. Men däremot kan man känna sig osynlig. På detta sätt är resonemanget förhållandevis genomtänkt. Ett annat exempel på att eleverna här rör sig i texten finns i resonemang nummer 4 där eleven inleder sitt resonemang med Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 13

14 ett citat från novellen och sedan går tillbaka för att återge orsaken till Ninnis osynlighet, vilket i novellen ursprungligen beskrivs i omvänd ordning. Genom att på så sätt använda delar av novellen för att förtydliga sitt resonemang oavsett i vilken ordning de utspelar sig i novellen visar eleven en ökad förståelse för hur man bygger ett fungerande resonemang. De slutsatser eleverna drar om novellens budskap är logiska och går ofta lätt att koppla till elevens resonemang, men det förekommer också slutsatser som visserligen är rimliga men där det inte tydligt framgår hur eleven resonerat. I exempel nummer 6 resonerar eleven om att det är muminfamiljens godhet som gör Ninni synlig och ger ett exempel på situationer där man kan känna sig osynlig i verkligheten. Därefter skriver hon eller han Budskapet i denna berättelse tycker jag är att man ska behandla alla lika. Detta kan vara en relevant slutsats men nämns inte alls tidigare i resonemanget. Oftast är slutsatserna och resten av resonemangen mer i samklang med varandra. I exempel nummer 4 drar eleven till exempel slutsatsen att novellens budskap är att såfort man kränker någon blir den ledsen och tycker illa om sig själv, och man blir blyg och vågar inte säga vad man tänker och tycker, man känner sig värdelös helt änkelt. Men när man är snäll och får någon att skratta och sådant blir man glad och lycklig, man tycker att man duger som man är. Slutsatsen är logisk i relation till elevens tidigare resonemang och eleven ger exempel från egna erfarenheter på att slutsatsen stämmer. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som utvecklade och relativt väl underbyggda när det gäller aspekten tolkning av att eleverna tolkar och återger några delar av novellens handling mer detaljerat ofta försöker att översiktligt återberätta delar av novellens handling som inte är helt relevanta för resonemanget men som läsaren kan behöva för att förstå helheten rör sig något i texten, ger exempel på kopplingar mellan till exempel resonemangets inledning och sina slutsatser oftast drar logiska och rimliga slutsatser om textens tydliga budskap, och ganska tydligt kopplar slutsatserna till resten av resonemanget. Uppbyggnad Resonemangen är logiskt uppbyggda genom att eleverna huvudsakligen håller sig till novellens kronologi. Så som beskrivits under avsnittet om variabeln tolkning lämnar eleverna enstaka gånger denna kronologi och använder i stället olika avsnitt ur novellen för att bygga upp sitt eget resonemang. Bitvis fungerar balansen mellan övergripande beskrivningar och detaljnivå bra, sådant som inte är så centralt för resonemanget kan beskrivas mer översiktligt medan delar som för eleven är mer betydelsefulla beskrivs något mer detaljerat och fokuserat. Ibland kan det till och med vara så att eleverna är så måna om att nå fram i sitt resonemang att de upprepar samma sak flera gånger. Ett exempel på det återfinns i resonemang nummer 6 där eleven både i första och andra stycket av resonemanget kretsar kring att Ninni var blyg, rädd och osynlig och att orsaken till det var den ironiska tanten. 14 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

15 Resonemangen förs omväxlande i enstaka led som radas upp efter varandra utan att bindas samman och i flera, mer sammanlänkade led där det är lättare för läsaren att hänga med i hur eleven tänker kring orsak och verkan. Detta syns till exempel i exempel nummer 5 där eleven skriver Hon blev osynlig för hon hade det inte bra och hon kände sig osynlig inombords så blev hon osynlig på utsidan men när hon hade det bra sen till slut och blev glad så blev hon synlig igen. Ofta kopplar eleven på detta sätt samman olika led med varandra, men det är inte alltid de kopplas till resten av resonemanget. Eleven växlar mellan kortfattade och mer utförliga beskrivningar, det finns vissa försök att beskriva händelser med lite nyans och antydningar till insikt om att man kan beskriva händelser utifrån olika perspektiv. I resonemang nummer 5 beskriver eleven till exempel Ninnis känslor när hon kom till muminfamiljen: Jag tror att hon är blyg,rädd,ledsen och känner sig ensam för hon bodde hos en tant som inte var snäll och hon hade ingen att vara hos så hon kände sig nog helt ensam. Hon blev osynlig för hon hade det inte bra och hon kände sig osynlig inombords så blev hon osynlig på utsidan men när hon hade det bra sen till slut och blev glad så blev hon synlig igen. Exemplet visar att eleven försöker ge en nyanserad och mer detaljerad beskrivning av Ninnis känslor och vad de ledde till. Denna del av resonemanget inleds med orden Jag tror vilket signalerar att eleven är medveten om att detta är elevens eget perspektiv och att andra skulle kunna ha andra sätt att se på saken. Men eleven utvecklar inte detta vidare. I resonemang nummer 4 för eleven fram olika möjliga förklaringar till varför tanten Ninni bodde hos först var så elak. Teorierna har inget stöd i novellen men visar ändå att eleven inser att det går att lägga olika perspektiv på saker och ting. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som utvecklade och relativt väl underbyggda när det gäller aspekten uppbyggnad av att eleverna bygger upp sina resonemang på ett logiskt sätt och huvudsakligen tolkar och återger novellen i kronologisk ordning. Eleven kan också ta upp händelser i en icke-kronologisk ordning när detta gynnar det egna resonemanget. för sina resonemang kring några utvalda händelser där beskrivningarna fördjupas och binder ihop dessa händelser med mer översiktliga beskrivningar av sådant som hände mellan dem. för sina resonemang omväxlande kortfattat och översiktligt eller mer detaljerat och nyanserat, ibland med vissa upprepningar. blandar uppräkning av händelser som enstaka led och sammanbundna beskrivningar med flera led. Motivering och argumentation Eleverna bygger under argumentation och motiverar sina slutsatser antingen genom att ge ordagranna citat ur novellen eller genom att hänvisa tillbaka till olika händelser i novellen. Det finns också exempel där argumentationen består av elevens värderingar snarare än av exempel ur novellen. Underbyggnaden är oftast relevant genom att den Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 15

16 förtydligar elevens resonemang så att det blir lättare att följa. I resonemang nummer 6 beskriver eleven till exempel att Ninni innan hon kommer till muminfamiljen har varit hos en iskall och ironisk tant. För att förtydliga vad eleven avser med ironisk väljer hon eller han ett citat ut novellen: Nå, föreställ dig att du snavar på en klibbsvamp och sätter dig mitt i den rensade svampen, sa Tooticki. Det naturliga vore förstås att din mamma skulle bli arg. Men nehej, det blir hon inte. Istället säger hon, kallt och förkrossande: Jag förstår att det där är din uppfattning om att dansa, men jag vore tacksam om du inte gjorde det i maten. Så ungefär (s. 100) Ibland är dock kopplingen mellan citat eller hänvisningar inte lika tydliga. Eleven som för det fjärde resonemanget inleder till exempel sin text med ett citat ur novellen men efter citatet kommer ett resonemang som inte tydligt hänger ihop med det inledande citatet. Eleverna kopplar ofta ihop budskap i texten med egna erfarenheter genom att ganska kortfattat beskriva någon händelse där de kände sig ensamma och utfrusna eller upplevde att någon annan gjorde det. I resonemang nummer 5 räknar eleven upp flera sådana erfarenheter: Jag har sätt att barn blir mobbade,retade,slagna och inte får vara med i leken eller nåt annat som man gör och inte har några vänner och är mobbade i skolan och på fritiden. jag har läst massa böcker om mobbing att folk byter skola att folk är taskiga mot en. Och jag har sätt masa filmer som folk blir mobbade och slagna och misshandlade. I resonemang nummer 6 ger eleven följande exempel: Man kan inte bli osynlig på det stället som Ninni blev i verkligheten. Men däremot kan man känna sig osynlig. T ex om en tjejgrupp står och pratar och sen kanske jag ställer mig med dom men ingen pratar med mig. Eller: Om många står och pratar på skolgården och så står jag utanför ringen så kommer ingen fram till mig och pratar. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som utvecklade och relativt väl underbyggda när det gäller aspekten motivering och argumentation av att eleverna motiverar sina slutsatser med stöd av huvudsakligen relevanta ordagranna citat eller hänvisningar till händelser ur novellen väljer exempel från novellen som ofta är relevanta och delvis bidrar till att förtydliga argumentationen gör kopplingar mellan novellen och egna erfarenheter genom att kortfattat beskriva någon egen upplevelse. 16 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

17 Exempel på utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang Elevexempel 4 Dt osynliga barnet Tooticki reste sig och öppnade dörren igen. Ninni! Ropade hon ut i mörkret. Om en stund började en bjällra pingla därute. Efter ett tag kunde se en silverbjällra mitt i luften i hallen. (s.103) Ninni var mycket blyg och vågade inte göra något, hon bara stod där. Ninni är både rädd och ledsen, hon fick ingen bra uppväxt, utan hon fick växa upp med en hjärtlös dam. Damen hade inte brytt sig om Ninni, hon hade uppfostrat henne utan att ens tycka om henne. Hon var bara iskall och ironisk (s.101) Det var hon som gjorde Ninni osynlig. Hon behandlade henne osynlig och tillslut blev hon det. Men efter några dagar med mumintrollen fick hon lära sig att skratta och leka. Det gjorde så att hon bara hade ansiktet kvar. Men en dag när de var vid båten vid det stora havet blev hon mycket rädd. Men helt plötsligt såg hon muminpappan låtsas att försöka pötta i muminmamman för att roa ungarna blev Ninni arg. Pappa ser en röd blixt från Ninnis håll och rätt som det var var han i vattnet. Ninni skrattade så mycket så hon fick ont i magen och helt plötsligt kom huvudet fram! Budskapet med texten måste vara att, såfort man kränker någon blir den ledsen och tycker illa om sig själv, och man blir blyg och vågar inte säga vad man tänker och tycker, man känner sig värdelös helt änkelt. Men när man är snäll och får någon att skratta och sådant blir man glad och lycklig, man tycker att man duger som man är. Jag känner att ibland är jag osynlig utan någon vän. Precis som Ninni. Jag har sett filmer och annonser i tidningar om att vissa barn blir svårt behandlade och att dom är bortglömda. Så det här är ung. sånt här som händer varje dag, det händer säkert just nu någonstans i världen. Det är hemskt och vi måste göra något åt det. Elevexempel 5 Resonemang om Det osynliga barnet!... När Ninni kommer till muminfamiljen var hon blyg och hon var osynlig, hon vågade inte ens gå in hon var helt osynlig man såg ingenting det ända man såg var en bjällra vid halsen hon hade small hals. Han som kom med Ninni heter Tooticki han berättade att hon blivit osynlig när hon bodde hos en tant som var sträng iskall och ironisk. Och att man blir osynlig om man blir skrämd ofta och hon blev rädd för tanten. Så hon lyssnade på folk och gjorde som dem sa. Jag tror att hon är blyg,rädd,ledsen och känner sig ensam för hon bodde hos en tant som inte var snäll och hon hade ingen att vara hos så hon kände sig nog helt ensam. Hon blev osynlig för hon hade det inte bra och hon kände sig osynlig inombords så blev hon osynlig på utsidan men när hon hade det bra sen till slut och blev glad så blev hon synlig igen. Dem försökte få henne att skratta,leka och försökte vara snälla mot henne så att hon skulle bli glad igen. Först när hon kom var hon osynlig och sårad men sedan kände hon sig gladare och tryggare så hon fick nåt nytt för varje dag som tassar,ben,hals,hår och sedan ansikte. Hon försöker vissa att barn ska ha Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 17

18 roligt och inte göra massa sysslor och ha kul och för hon skulle vissa att inga barn ska känna sig utanför eller osynlig. Att när man var liten och när man inte fick vara med blev man ledsen och osynlig när man inte fick vara med så kände man sig ensam och annorlunda helt enkelt. Jag har sätt att barn blir mobbade,retade,slagna och inte får vara med i leken eller nåt annat som man gör och inte har några vänner och är mobbade i skolan och på fritiden. jag har läst massa böcker om mobbing att folk byter skola att folk är taskiga mot en. Och jag har sätt masa filmer som folk blir mobbade och slagna och misshandlade. Då känner man sig helt och hållet ensam och osynlig. Jag tror det kan hända att man blir osynlig inombords men man kan inte bli osynlig utan på. Elevexempel 6 Det osynliga barnet När Ninni kommer till Mumintrollens familj är hon väldigt blyg och rädd. Men man ser inte Ninni heller. För hon är osynlig. Ninni är rädd, blyg och ledsen. Innan Ninni kom till Mumintrollens familj hade en tant tagit hand om henne. Men egentligen tyckte tanten inte om henne alls. Tanten var inte arg. Hon var iskall och ironisk. Exempel från texten: Nå, föreställ dig att du snavar på en klibbsvamp och sätter dig mitt i den rensade svampen, sa Tooticki. Det naturliga vore förstås att din mamma skulle bli arg. Men nehej, det blir hon inte. Istället säger hon, kallt och förkrossande: Jag förstår att det där är din uppfattning om att dansa, men jag vore tacksam om du inte gjorde det i maten. Så ungefär (s.100) Ninni är onsynlig för den tanten som tog hand om henne är så ironisk och iskall. Ninni blir synlig när hon har roligt och ingen klagar på henne. Men så fort när nån klagar på henne blir hon lite mer osynlig. När Ninni bodde med tanten var hon osäker och otrygg. Men när Tooticki tog med Ninni till Mumintrollens familj blev hon tryggare och säkrare. Och det var så hon blev synlig. Exempel på texten att Mumintrollen brydde sig om henne: Brevid sägen radade mamman upp äpplet, saftglaset, och tre karamellerna som delades ut åt var och en när det blev kväll (s.104) Och ett exempel till: Men när alla hade gått och lagt sig plockade mamman fram en rosenröd sjal ur sin låda och sydde en liten klänning. (s.108). När Ninni blev synlig tyckte jag hon blev sötare. Man kan inte bli osynlig på det sättet som Ninni blev i verkligheten. Men däremot kan man känna sig osynlig. T ex om en tjejgrupp står och pratar och sen kanske jag ställer mig med dom men ingen pratar med mig. Eller: Om många står och pratar på skolgården och så står jag utanför ringen så kommer ingen fram till mig och pratar. Jag känner inte igen mig själv i denna berättelse. och jag har inte läst nån bok eller sett en film med någon liknande händelse. Budskapet i denna berättelse tycker jag är att man ska behandla alla lika. 18 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

19 Kännetecken på välutvecklade och väl underbyggda resonemang Tolkning De resonemang som lärarna bedömt är välutvecklade och väl underbyggda kännetecknas av att eleverna huvudsakligen fokuserar på de frågor de vill diskutera. De återger novellens handling översiktligt och utelämnar ibland helt delar som inte berör slutsatserna. I resonemang nummer 7 inleder eleven till exempel med en kortfattad sammanfattning av hela novellens handling, men lämnar den sedan och fortsätter resonemanget med att fokusera på några budskap som hon eller han har identifierat. I exempel nummer 8 bygger eleven i stort sett hela sitt resonemang runt slutsatsen att det största och viktigaste är att alla måste bli behandlade med respekt för att må bra. Detta leder till att eleven lämnar andra delar av novellens handling utanför sitt resonemang. En hög kvalitet på ett resonemang behöver alltså inte innebära att eleven identifierar många budskap, det handlar snarare om hur väl och hur genomtänkt eleven genomför de resonemang hon eller han för. Eleverna följer i sin tolkning i stor utsträckning novellens kronlogi men visar också tydliga tecken på en ökad textrörlighet, de integrerar information från olika delar av novellen med den fråga de vill diskutera. I resonemang nummer 9 inleder eleven med att beskriva hur den elaka tanten var och återkommer sedan i slutet av sitt resonemang till detta: Det som tanten gjorde kan kränka och till och med skada andra människor. Jag hade nog känt likadant som Ninni gjorde om jag hade bott hos den hemska tanten. I exempel nummer 7 visar sig den ökade textrörligheten i att eleven identifierar ett antal budskap, och för att motivera dessa integrerar eleven information från novellen med egna erfarenheter. Eleven väljer inte informationen utifrån i vilken ordning den nämns i novellen utan utifrån hur den stödjer resonemangen. De slutsatser eleverna drar om novellens budskap är logiska och relevanta och oftast resonerar de konsekvent om budskapen. Slutsatserna stämmer således väl med de resonemang eleven för, och det är lätt för läsaren att följa med i elevens tankar och förstå hur hon eller han har kommit fram till sin slutsats. I resonemang nummer 8 handlar till exempel hela resonemanget om att det är respekten från muminfamiljen som så småningom gör Ninni synlig igen. Utifrån detta resonemang drar sedan eleven bland annat följande slutsats: Man kan inte bli osynlig i verkligheten men man kan känna sig osynlig. Så är det ibland för mig. Då kan det kännas som om alla ser rakt igenom mig och ignorera mig, fast att de kanske inte gör det. Fast i Ninnis fall gjorde ju tanten fel eftersom att hon var så ironisk. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som välutvecklade och väl underbyggda när det gäller aspekten tolkning av att eleverna tolkar och återger de delar av novellens handling som behövs för att resonemanget ska bli begripligt översiktligt sammanfattar och återberättar novellens handling för att läsaren ska förstå helheten Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 19

20 rör sig mer i texten, och integrerar information från novellen med egna upplevelser för att förtydliga sitt resonemang drar logiska och rimliga slutsatser om textens budskap, och slutsatsernas koppling till resten av resonemanget är relevant och tydlig Uppbyggnad De resonemang som lärarna bedömt som välutvecklade och väl underbyggda kännetecknas av att de har en genomtänkt logik som underlättar läsningen. Eleverna väljer den uppbyggnad som passar resonemanget bäst och samma elev kan ha med både sammanfattningar av novellens handling som följer kronologin och exempel i en ickekronologisk ordning för att understödja sitt resonemang. Resonemangen balanserar huvudsakligen väl mellan översiktliga beskrivningar som läsaren behöver för att förstå och detaljerade resonemang kring någon fråga som engagerar eleven. Som tidigare nämnts har eleven fokus på novellens budskap och de slutsatser hon eller han drar av detta, vilket gör att novellens handling ofta återges mycket översiktligt men ändå väl sammanfattat. Eleverna är ganska klara och koncisa i sina resonemang och upprepar sig oftast inte trots att de ibland uppehåller sig vid samma fråga under förhållandevis stor del av resonemanget. Ett exempel är resonemang nummer 8 där eleven ganska utförligt resonerar kring vikten av att visa varandra respekt. Eleven ger då flera exempel på hur bristen på respekt tog sig uttryck hos Ninni vilket sammantaget gör att beskrivningen blir fördjupad och förtydligad men inte tjatig. Resonemangen består ofta av flera led som kopplas ihop med varandra, i exempel nummer 9 skriver eleven så här: Jag tror att Ninni känner sig ledsen och rädd och hon är för det mesta tyst. Innan Ninni kom till familjen så bodde hon hos en tant. Tanten var inte så snäll mot Ninni. Hon var ironisk och iskall och hon skrämde Ninni så att hennes konturer bleknade och tillslut så blev hon osynlig. Därför så tror jag att Ninni känner sig ledsen och rädd. Det första och det sista ledet är tydligt sammankopplade. Eleverna kan i resonemangen också beröra händelser ur olika perspektiv. Så här skriver eleven i det nionde resonemanget : Alla tycker att Ninni ar förändrats och har blivit värre än lilla My. Detta kan tolkas som att eleven försöker fånga novellens beskrivning av Tootickis reaktion när Ninni biter muminpappan i svansen. Alla blir glada för att hela Ninni plötslig syns utom muminpappan som blir arg och Tooticki som konstaterar att ni har förändrat ungen så att hon är värre än lilla My. Det är ett exempel på ett perspektivbyte, det som är positivt kan också ha en negativ sida för vissa. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som väl utvecklade och väl underbyggda när det gäller aspekten uppbyggnad av att eleverna bygger upp sina resonemang genomtänkt och logiskt utifrån de behov som resonemanget för med sig snarare än efter en strikt kronologi fokuserar och fördjupar sina resonemang kring budskapen de slutsatser man drar kring detta 20 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

21 för sina resonemang på ett balanserat sätt så att stora delar av novellen återges väl sammanfattat medan de delar som eleven valt att fokusera sitt resonemang på är mer detaljerade och nyanserade bygger upp resonemanget i flera led som binds samman till en fungerande helhet kan beröra olika perspektiv. Motivering och argumentation Eleverna för sin argumentation och motiverar sina slutsatser med väl valda och i hög grad relevanta exempel från texten. Exemplen kan bestå av direkta citat eller sammanfattningar av någon händelse som eleven behöver beskriva för att motivera sitt resonemang. I resonemang nummer 8 använder eleven ett utdrag ur texten för att påvisa sin slutsats att det är muminfamiljens kärlek och respekt som gör Ninni synlig igen. Eleven ger bara detta enda exempel men eftersom det är så tydligt och eleven resonerar så konsekvent runt en enda fråga räcker det för att elevens resonemang ska framstå som tydligt och väl underbyggt. Det är således inte antalet hänvisningar eller exempel som avgör kvaliteten. I resonemang nummer 7 har eleven identifierat en rad olika budskap som vart och ett motiveras både med exempel från texten och från egna erfarenheter: Man ska inte vara för mycket ironisk: Ninni blir osynlig när hon bor hemma hos tanten som är helt iskall och väldigt ironisk. Därför blir hon väldigt ledsen och rädd att göra allt fel. Det har jag märkt när någon säger något ironiskt till mig t.ex Du är jätterolig! När man förstår att de skämtar blir man ledsen för att dom är så elaka mot en. Kännetecknande för sådana väl underbyggda resonemang är alltså att exemplen i stor utsträckning förtydligar och fördjupar dem och de slutsatser som eleven har dragit. Eleverna gör tydliga och logiska kopplingar mellan de budskap man har identifierat och egna erfarenheter. I resonemang nummer 8 skriver eleven till exempel: Jag har sätt att barn blir mobbade,retade,slagna och inte får vara med i leken eller nåt annat som man gör och inte har några vänner och är mobbade i skolan och på fritiden. jag har läst massa böcker om mobbing att folk byter skola att folk är taskiga mot en. Och jag har sätt masa filmer som folk blir mobbade och slagna och misshandlade. Då känner man sig helt och hållet ensam och osynlig. Jag tror det kan hända att man blir osynlig inombords men man kan inte bli osynlig utan på. På så sätt visar eleven att hon eller han kan koppla ihop en påhittad berättelse med verkliga händelser och att en novell därmed kan utgöra grund för ett resonemang om livsfrågor av olika slag. Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som välutvecklade och väl underbyggda när det gäller aspekten motivering och argumentation av att eleverna bygger under sina slutsatser med stöd av väl valda citat eller hänvisningar till händelser ur novellen Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk 21

22 väljer exempel från novellen som är i hög grad relevanta och bidrar till att förtydliga resonemanget kopplar det eller de budskap man funnit till resonemang kring egna erfarenheter så att det tydligt framgår hur eleven resonerat. Exempel på välutvecklade och väl underbyggda resonemang Elevexempel 7 Resonemang Det osynliga barnet Muminfamiljen sitter och rensar svamp när Tooticki kommer. Hon har med sig Ninni, ett osynligt barn. Tooticki berättar att Ninni är osynlig för att innan hon kom till muminfamiljen bodde hon hos en tant som inte gillade henne. Ninni är väldigt blyg och man hör bara en bjällra när hon gå. När Tooticki har lämnat muminfamiljen läser muminmamman i en anteckningsbok som mormor har skrivit. Den handlar om ofelbara huskurer. Mamman gör en brygd som gör att Ninni blir synlig igen. I slutet blir Ninni så arg på muminpappan så hon puttar honom i havet. Då skrattar Ninni jättemycket. När hon skrattar blir hon helt synlig. Man måste lita på sina vänner: Det visar Ninni när hon litar på att bo hemma hos muminfamiljen även fast hon är väldigt rädd och ledsen. Det har faktiskt hänt mig en gång, jag var tvungen att lita på mina kompisar när jag berättade en hemlighet för dom. Jag fick lita på att dom inte skulle berätta det för någon. Man ska inte vara för mycket ironisk: Ninni blir osynlig när hon bor hemma hos tanten som är helt iskall och väldigt ironisk. Därför blir hon väldigt ledsen och rädd att göra allt fel. Det har jag märkt när någon säger något ironiskt till mig t.ex Du är jätterolig! När man förstår att de skämtar blir man ledsen för att dom är så elaka mot en. Man ska inte vara elak mot någon som inte kan något: När Ninni inte kan några lekar Blir Lilla My arg för att hon bara är artig och snäll. Hon hade nog inte kvar sin leklust för att hon hade aldrig lekt hemma hos tanten. Det är dumt för man ska inte bli arg då, istället kan man göra något annat eller lära henne något som är enklare. En gång när jag skulle stå i mål på fotbollsplanen och jag släppte in ett mål blev några arga och sa att någon annan skulle stå i mål för att jag inte kunde det. Då blev jag både ledsen och arg för att alla kan inte allting och ingen är perfekt. Man ska hjälpa varandra: Muminfamiljen och Tooticki hjälps åt att dra upp båten den dagen när Ninni blir synlig igen. Det bevisar att man måste hjälpas åt för att få det man vill ha. När jag går hem med mina syskon efter skolan hjälper jag till så att dom kommer hem och får mellanmål.man tänker egentligen inte på det, men man hjälper varandra nästan hela tiden. Även om man är rädd ska man försöka övervinna sina rädslor: Ninni är väldigt rädd för att gå till havet, hon tycker att det är alldeles för stort. Men sedan när hon ser att muminpappan ska putta i muminmamman så springer hon och biter pappan i svansen När jag inte vågade säga emot några som retades, men sedan peppade mina föräldrar mig så att jag sa ifrån. Efteråt kände jag mig överlycklig. Det här kan nog hända på riktigt inte att man blir osynlig men att man känner sig väldigt osynlig. Jag har faktiskt känt så en gång men det blir bättre när man blir äldre. 22 Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk