B ilaga: Tanum. God Jul & Gott Nytt År. 4Intervju med Henry Carlsson. Följ med och träffa äpplegumman. Våra kvalitetsgarantier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B ilaga: Tanum. God Jul & Gott Nytt År. 4Intervju med Henry Carlsson. Följ med och träffa äpplegumman. Våra kvalitetsgarantier"

Transkript

1 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 21 December 2005 God Jul & Gott Nytt År 4Intervju med 12 Henry Carlsson Följ med och träffa äpplegumman B ilaga: Våra kvalitetsgarantier

2 Tanums Kulturpris 2005 Musik som tema Årets kulturpris har MUSIK som tema och gemensam nämnare: Sven Alfredsson har upptecknat folkmusik, tonsatt Fröding och Ferlin samt under 30 år varit en entusiastisk ledare av kören Ärter och Fläsk. Kurt Wiklander har kombinerat konserter och föredrag till intressanta musikföreläsningar och är en uppmärksammad kompositör av klassisk musik. Tanums Kultur- & Fritidsnämnd är enig i sitt beslut att utdela Tanums Kommuns Kulturpris år 2005 till Sven Alfredsson, Sjöröd, Gerhard Fjällbacka, Milstreusom erhåller kr, och Kurt Wiklander, Gunnar Rasmusson Valbo Ryr, Färgelanda, som erhåller kr, att Sven Alfredsson erhåller Tanums Kulturpris år 2005, dels för sin insats med att uppteckna folkmusik från spelmän i norra Bohuslän samt tonsättning av nationalskalders diktning bland andra Gustav Fröding och Nils Ferlin, dels för sitt entusiastiska och glädjesmittande arbete med att, under tre decennier, leda den nordbohuslänska kören Ärter och Fläsk. att Kurt Wiklander erhåller Tanums Kulturpris år 2005, dels för sina intresseväckande och folkbildande musikföredrag där gemene man får hjälp att tränga djupare in i den klassiska musikens mysterier, dels för inspirerande och njutbar tondiktning som erhållit uppmärksamhet och uppskattning både inom och utom landet Kulturpriset delades ut på kommunfullmäktiges sista sammanträde för året, måndagen den 12 december. Tanums Ledarpris 2005 Tanums kultur- och fritidsnämnd beslutade den 20 oktober 2005 att Tanums Kommuns Ledarpris för 2005 skall delas mellan Matts Andersson, Tanums Schacksällskap och Berit och Stefan Strömberg, SS Norderviken, Fjällbacka, som erhåller kr vardera. Matts Andersson erhåller priset för sitt stora engagemang i Tanums Schacksällskap. Matts var med och grundade föreningen 1960 och var sedan dess kassör under 35 år och är fortfarande ungdomsledare i föreningen. Med sin positiva inställning och sina goda ledaregenskaper har han betytt oerhört mycket för ungdomsverksamheten i föreningen. Han har varit med och ordnat turneringar och under åren kört ungdomar på många tävlingar i hela Sverige. När Tanum stod värd för Skol-SM i schack i början av 1980-talet var han en av nyckelpersonerna. Matts har också haft uppdrag inom Västergötlands Schackförbund som föreningen tillhör. Berit och Stefan Strömberg erhåller priset för sitt mångåriga och stora engagemang i Segelsällskapet Norderviken. Efter att ha varit med som seglare i klubben engagerade sig de båda som ledare i början av 1970-talet. Stefan blev först kassör under några år för att sedan bli ordförande i seglingsnämnden 1979 och detta uppdrag har han haft kvar ända till i sommar då han avgick. När Stefan slutade som kassör blev det Berit som tog över den posten. Efter ett mellanår som sekreterare blev hon klubbens ordförande och detta uppdrag hade hon under 11 år fram till år Under paret Strömbergs tid som ledare har klubben anordnat många stora seglingar. Bland annat har man varit arrangörer för tre SM tävlingar, därutöver har man arrangerat flera stora kvaltävlingar förutom de årliga regattorna. Både Stefan och Berit har nu lämnat sina formella uppdrag men står fortfarande till klubbens förfogande och för att hjälpa sina efterträdare. INNEHÅLL Visst ska man lägga sig i, tycker Henry larm första veckan på nya jobbet Kurt Svedberg går ny karriär till mötes Skylten Tätort vad innebär den? Intervju med Ronny Larsson Ny Second Hand-butik Höstens tema hos Brisen: Äpplet Kajakcenter vid bästa paddelvattnet Rekordsommar i gästhamnarna Tanum på Bokmässan Vad finns i hjärtat av Tanumshede? Notiser Bokmärket och Bokklappar till jul OstronWeekend Nu kan alla få bredband Tanums Bostäder nya lägenheter på gång...24 Budget BILAGA: Kommunens kvalitetsgarantier OMSLAGSBILD: Kajakpaddlare utanför Tjurpannan, Grebbestad. Foto:

3 TanumInformation från Tanums kommun Nummer 21 December 2005 Hösten 2005 har för min del bland annat innehållit studiebesök inom omsorg- och skolverksamheten. Besök startades på kommunens samtliga äldreboenden tillsammans med chefen för omsorgsförvaltningen Bo Lundgren. Vid fikabordet eller under rundvandring på de olika boenden, har vi haft en pratstund med personalen om hur de ser på sitt arbete inom vårdsektorn. Arbetsglädje och entusiasm tycker jag har präglat diskussionen, helt naturligt har det förts fram önskemål om förändring och utveckling i vissa avseenden. En inbjudan om att delta i något av hemtjänstens arbetspass har också framförts. Standarden på kommunens äldreboenden är mycket god och skapar trivsel för både personal och de boende. Under senare delen av hösten har Lennart Christensson, chef, barn- och utbildningsförvaltningen och jag genomfört studiebesök på alla skolenheter i vår vidsträckta kommun. Även dessa besök har varit mycket lärorika och intressanta. Samtal med lärare, rektorer samt i vissa fall elever gör att man får dagsfärsk information från verksamheten. På sikt har vi stora chanser att nå målet landets bästa skola. Det besök som tydligast etsat sig kvar i minnet var stunden på särskolan i Tanumshede, personalens engagemang är mycket imponerande. Man kan tycka att studiebesök delvis skulle utgöra vardagen i mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande. Trots ambitionen att genomföra spontanbesök har det blivit alldeles för få. Det är många olika uppdrag, möten och samtal som skall genomföras. Uppdragen utanför den egna kommunen i olika samverkansprojekt tenderar att öka, vilket är positivt, samarbete mellan kommunerna är nödvändigt. För att verkligen genomföra besöken gjordes besöksscheman, som nu är genomfört inom omsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde. Enligt vad jag uppfattat så har de chefer och den personal vi träffat under rundresan i kommunen upplevt initiativet som positivt. Besök i någon av kommunens verksamheter kan jämföras med besök på något av i kommunen verksamma företag. Besöken har flera positiva inslag man får information om verksamheten alternativt företagen och man kan förmedla vad som händer och är på gång i kommunen. Den kommunala organisationen är en service- och tjänsteorganisation samt i vissa fall myndighet för kommuninvånarna och de i kommunen verksamma företagen. En bra skola, vård och omsorg samt övrig service är en av hörnpelarna för att även möjliggöra en god företagsanda i kommunen. Kommunen har tillsammans med några företag i Tanum, under oktober och november månad, genomfört en annonskampanj i Dagens Industri. I kampanjen uttrycker jag följande. En nära kontakt med företagen är högt prioriterad hos förtroendevalda och tjänstemän i Tanums kommun. Vi talar inte bara om vikten av ett varierat och rikt näringsliv, vi arbetar också aktivt för att se till att förutsättningarna finns. Tanum ligger strategiskt mellan Göteborg och Oslo. Den starka entreprenörsandan och viljan att utveckla nya idéer är påtaglig såväl hos de större industrierna som hos de små hantverksföretagen. Drivkraften finns inte minst i norra Bohusläns unika miljö, som skapar många mervärden. För oss i Tanum är det livskvalitet. Företag utvecklas där människor trivs. I Tanums kommun är vi på väg mot, det uppsatta målet, Sveriges bästa skola och här finns ett attraktivt boende i underbar västkustmiljö. Utbyggnaden av E6:an gör det ännu lättare att jobba och driva företag i Tanum. Trots positiva siffror för 2005, har budgetarbetet för 2006 inneburit att det i princip inte kommer att tillskjutas medel till nämndernas verksamheter utöver kompensation för pris- och löneökningar. Oförändrad kommunal skattesats är en av förutsättningarna i kommande årsbudget och med ett beräknat driftresultat på cirka 3 miljoner. En summering av året 2005, för Tanum och dess invånare ett positivt år; hög sysselsättningsgrad, invånareantalet har fortsatt ökat, ekonomin är i balans. Önskemålen om att bygga och bo i kommunen är fortsatt på en hög nivå. En God Jul och ett Gott Nytt 2006 tillönskas Er! Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: VX Fax: E-POST: PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval TRYCKERI: CW Carlssons Eftr Tryckeri AB FOTOGRAFIER: Omslag: sid: 4-10, Magnus Lindström, sid 11 Christina Larsson, sid 14 Kajakcenter, sid Anton Lamberg, sid 17 Karl-Axel Wikström, sid 25 Daniel Norell TEXTER: Sid 4-10, Magnus Lindström

4 Småbrukarson med långsiktigt tänkande För mig har det alltid varit en självklarhet att vara med och påverka. Betalar du skatt ska du väl lägga dig i? Henry Carlssons fråga är retorisk. Han lägger sig fortfarande i, om än på en lite undanskymd post idag, som ersättare i kultur- och fritidsnämnden. När det var som värst var han kommunstyrelsens ordförande. Det var under åren med bland annat de stormiga turerna kring TanumStrand. En annan kontroversiell fråga var hur kommunens framtida organisation skulle se ut. Henry bekände färg och det var inte alla som gillade kulören. Men i valet 1988 hade han fortfarande väljarnas stöd. Det var andra politiker, inom och utanför centerpartiet, som ville ha bort honom från posten som kommunstyrelsens ordförande. När jag avtackades från kommunstyrelsen 1998, upplevde jag jag att jag hade respekt för mina infallsvinklar i styrelsearbetet. Jag kände mig värderad. Att man inte alltid är så bekväm för andra, det får man ta. Man sitter där inte för ro skull. Nej, Henry Carlsson har tagit politiken på allvar i närmare 60 år. Som fjortonåring gick han med i Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU), dåvarande Bondeförbundets motsvarighet till dagens Centerns ungdomsförbund. Han kom från en politiskt aktiv småbrukarfamilj i Kville och hade följt krigsnyheterna. Det väckte hans intresse också för andra politiska frågor som näringsliv och kultur. Efter lantmannaskolan tog Henry över morföräldrarnas gård, Ljungbytorp, 24 år gammal. Där bor han fortfarande med sin hustru Berit. De senaste åren har vi haft gårdsmarknad här på Ljungbytorp framåt luciatider. Det är ett tjugotal driftiga själar som säljer allt möjligt. Sylt och saft och marmelad och mölskost, bröd och fin kvalitetschoklad, mattor och fårfällar. Allt är gjort på gårdarna häromkring och så blir det luciatåg och kaffe förstås. Det är roligt både för oss och för folk som kommer hit tror jag. UTVECKLA KREATIVITETEN Men 1956 drog han igång första vårbruket med en lånad traktor, satt i SLU:s 4

5 distriktsstyrelse och odlade sitt kulturintresse framförallt med teater. Raymond Hansson var med bland andra och vi spelade Gogol och Tjechov för fulla hus runt om i länet. När jag senare har sett samma pjäser med Riksteatern eller på Dramaten tycker jag faktiskt att det har varit sämre! Kulturintresset gjorde också Henry satt 15 år i Gerlesborgsskolans styrelse. Där lärde jag känna landets ledande konstnärer och deras villkor. Skolan utbildar ju inom måleri och konstutövande, men också i att utveckla kreativitet, att ifrågasätta sig själv och andra, sina värderingar. Man provar, bryter sina åsikter med andra och det kan ibland ge oväntade resultat. Många uppfattar kultur som ett tidsfördriv men det är i själva verket en förutsättning för ett bra liv. Vi måste ha kultur för att locka hit folk och för oss själva, för att vi ska trivas och utveckla vår egen kreativitet. Detta är mitt bärande tema. Det finns till exempel ett klart samband mellan kreativitet och företagande. LITE STORA I NÄSAN Ganska snart in på 60-talet blev frågan om kommunsammanslagning mer och mer aktuell. Landshövding Per Nyström var en ivrig förespråkare men Henry var inte riktigt med på noterna. Vi hade skött oss själva inom respektive kommun och det gick bra, tyckte vi. Här hade vi också haft köping i Grebbestad och municip i Fjällbacka som styrde sig själva, med egen skatt och egen hälsovård. Det var verklig självförvaltning och så skulle allt slås ihop och vi skulle gå och tigga vackert hos tjänstemännen! Men ser man till vilka krav som låg bakom idéerna om kommunsammanslagningen så kan man väl ge Per Nyström ganska rätt ändå. Det gällde ju att bädda för framtidens arbetsmarknad, där de stora betydelsefulla aktörerna inte bryr sig om de små orterna. Det ska vara stora orter med ett uppland som servar. Men här låg sympatierna i Kville mer söderut. Det var naturligt genom bussförbindelserna till exempel. Det var konstigt att vända sig åt norr. Sedan tyckte vi allt också att de var lite stora i näsan där uppe i Tanum. Vi hade väl lite mindervärdeskomplex. Beslutet om en ny, sammanslagen kommun togs till slut Sju kyrksocknar gick ihop. Utvecklingen i skolan hade föregått beslutet genom sammanläggningsdelegerade som skapat ett högstadium i Tanumshede. LYCKATS MED NÅGONTING? Efter den första mandatperioden frågade vi oss, bland andra Åke Hansson från Grebbestad och jag, om vi verkligen hade lyckats med någonting? Jaa, sa vi, planfrågorna var väl det enda vi hade jobbat med. Riksdagen hade bestämt att en generalplan skulle upprättas i varje kommun och detta innebar förskräckligt mycket arbete. Det innebar också bom stopp i byggandet. Alla gamla planer fick läggas på is och det blev bara en massa strul. Men så kom det nya direktiv att man som ett provisorium kunde göra en kommunöversikt, som det kallades, för de absolut mest primära behoven. Då sa vi att bygga industrihus måste vi i alla fall och gjorde åtminstone det. Vi ville också bygga ett kontorshus för den kommunala administrationen som växte med allt fler anställda. Men så var det det där bekymmersamma med Kville. De ville inte lägga pengar i Tanumshede helt enkelt. Så det blev inget den gången. Kommunöversikten gick igenom och generalplanen blev färdig alldeles i början av 80-talet. Men den hänvisade till kommande utredningar på vissa områden, som till exempel kulturminnesvård. Det var en fråga som var helt ny för oss. Hade vi någon speciell kultur? Ja, hällristningar förstås men annars? Landskapet? Skulle det vara något särskilt? Det finns ju överallt! Men vi tillsatte en grupp kring de här frågorna och det ledde till ett fördjupat studium av kulturminnesvård. Vi lärde oss inse att vi har både kulturmiljöer värda att vårda och en historia som är unik. Det kulturminnesvårdsprogram som vi skrev blev till en bok i en upplaga på exemplar. Allt planarbete upptog mycket av vår tid under 70-talet, men lite annat hann vi uträtta. Att ExtraFilm kom hit 1975 och flyttade in i Facits gamla lokaler var helt och hållet Raymond Hanssons förtjänst. Genom kontakter på länsnivå fick han också hit Volvo och det blev mycket bygga och bygga till och förbättra lokalerna för dem. Energifrågorna hade kommit starkt i fokus och det gällde att spara och minimera energikostnaderna för kommunen. Vi tillsatte en kommitté för alternativa energikällor som jag ledde från 1983 tills jag blev kommunstyrelsens ordförande -86. Vi studerade till exempel havsvärme och hade mycket kontakter med företag som arbetade med de här frågorna. Jag blev också engagerad i en havsodlingsgrupp jag som inte ens har en egen fritidsbåt! i början av 1980-talet. Där var Staffan Greby den store innovatören på området, full av idéer. Det handlade om musselhantering, alger, fiskodling och ostronodling. FRIDFULLT PÅ YTAN Inför 1986 var situationen den att Raymond Hansson hade jobbat hårt som industriraggare och plandebattör. Han var sliten och ville sluta. Jag var vice ordförande och kände väl inte ångest över att ta över, men ändå lite oro. Jag har aldrig haft Raymonds pondus utan har en mer resonerande strävan mot konsensus. Jag vill vara rak och utan krumbukter. Det är förstås både fördelar och nackdelar med det. 5

6 När Henry tillträdde som kommunstyrelsens ordförande 1986 var det fridfullt i kommunen. På ytan i alla fall. Men dessförinnan hade man tagit ett stort beslut i kommunfullmäktige som fick betydelse för Henry: att bygga Tanum- Strand. Beslutet hade växt fram från en ganska försiktig planering av en modest anläggning på handikapporganisationernas initiativ. Men för ekonomins skull, sade man, borde turismen få större utrymme på anläggningen. Handikappdelen var fortfarande kvar men turistdelen växte. Sedan kom nedläggningen av varvet i Uddevalla och nyanläggningar och nyetableringar måste till i regionen för att ersätta förlorade arbeten. För nyetableringar fick kommunerna statligt stöd. I Tanum hade vi redan TanumStrandsplanerna och dessutom hade kommunen status som rekreationsområde i riksplanen. Staten sade ja till 30 miljoner kronor under förutsättning att arbetet startade omgående. Det var ett beslut inte utan vånda som vi tog 1985 om att bygga TanumStrand. Det var många skilda meningar. Men stiftelsen TanumStrand bildades hösten 85 med representanter från de olika partierna. Men på våren 1986 stod det klart att stiftelsen inte klarat markförhandlingarna med de berörda fastighetsägarna. Planen var överklagad, så den var inte ens fastställd. Jag pratade med alla berörda och tror att jag skapade tillräckligt förtroende. Det ledde i alla fall till bra förhållanden och förslag som var gångbara, i samverkan med Stellan Hermansson på lantmäteriet. I efterhand kan man se att det var olyckligt att bygget började med stugorna, medan centralanläggningen fick vänta. Bygget startade i en lågkonjunkttur, men steg konjunkturen och prisnivån sköt i höjden. Det som var tänkt att kosta kanske 70 miljoner fick en slutnota på 152 miljoner. ALTERNATIVET KONKURS Vintern var kall, men man måste gjuta ändå och det gjorde inte det hela billigare. Det uppstod en brist på 16 miljoner som måste täckas på något sätt. Alternativet var konkurs och det ville jag inte vara med om. Tanums kommun fick bollen att ställa upp med en garanti, men efter mycket om och men blev det nej. Då kom NPL Conata, som byggde anläggningen, med förslaget att kommunen och de själva skulle ta över stiftelsen och driva Tanum- Strand i ett gemensamt bolag. Under stort motstånd från folkpartiet och moderaterna gick affären att genomföra. Jag var fullt införstådd med att jag kunde få sparken. Men det handlade om kommunens anseende. Vi måste hålla våra utfästelser mot staten, landstinget och handikapporganisationerna och inte bära oss illa åt. Jag kände inte att min ställning var hotad, även om vi hade en spricka mot folkpartiet och moderaterna i den här frågan. Slutet blev att mot de 20 miljoner vi satte in fick vi 23 miljoner tillbaka när vi sedan sålde anläggningen. FÅ SAKER OCH TING GJORDA Men det var motsättningar under uppsegling inom centern också. Det fanns de som ifrågasatte mig. Administrationen ville ha mer tjänstemannainflytande, Socialdemokraterna ville att tjänstemännen skulle sköta markförhandlingar. Detta kunde inte jag gå med på, min livserfarenhet bromsade. Jag med mitt företagarsinne är inställd på att få saker och ting gjorda och gärna när det behövs och inte när de efter långa behandlingar är mer eller mindre inaktuella. På det här sättet skulle det bara bli mer formalia. Det fanns tjänstemän som var negativa till mig, enligt min uppfattning var de inte många. Men det påverkade andra i centern som var öppna för folkpartiets och moderaternas ovilja mot mig. Det blev en klyfta, inte så stor men tillräcklig. Jag hade gott stöd bland väljarna. När det sedan gick till omröstning om ordförandeposten i kommunstyrelsen förlorade jag med en röst, 20 mot 21. Folkpartiet och moderaterna fick med sig miljöpartisterna och den ende kristdemokraten. En sak gjorde Henry på eget bevåg under sin ordförandetid, utan sura protester från något håll. Han ordnade så att Volvofastigheten blev såld. Det var ständiga propåer om att bygga till och bygga om, så jag tänkte att varför ska vi ödsla kraft på detta? Jag fick kontakt med en hugad spekulant och när jag presenterade förslaget för kommunstyrelsen var alla med på att sälja utan vidare. Vi fick 33,5 miljoner för fastigheten och blev på så sätt stadda vid betydligt bättre kassa och fick lägre låneskuld. LÅNGSIKTIGT TÄNKANDE Mycket har förändrats under Henry Carlssons tid som politiker i Tanums kommun, till det sämre och till det bättre. Bygden är naturligtvis påverkad av jordbrukets tillbakagång. Inte minst landskapet. Att Tanums kommun ändå har en positiv utveckling är förstås inte enbart den kommunala administrationens förtjänst. Tanum har kommit i fokus, folk flyttar hit, många pensionärer och många norrmän, det har blivit en byggboom utan like. Industrin har det visserligen tufft, men vi har fortfarande Lear och Extrafilm och Inventing ökar. Och så ska vi nog vara väldigt tacksamma mot familjen Olsson och Tanums Fönster. Men det är en extremt marknadsliberal utveckling i Sverige idag. Företagens globalisering är oroande. Ingen hanterar detta, ingen styr, det bara går och allt ska klara sig självt. Ett resultat ser vi: 1,5 miljoner utanför arbetsmarknaden. Nej, slutar Henry, för allt som har med liv att göra hav eller land måste det vara ett långsiktigt tänkande vad gäller kunskap och produktion. Det sambandet är en förutsättning för framtiden. 6

7 Nu tar Tomas hand om larmen Vid inte riktigt fyllda 40 tillträdde Tomas Magnusson jobbet som ställföreträdande räddningschef 1 juli. Han fick ett veritabelt elddop direkt. Befälsjour var fjärde vecka för både Strömstad och Tanum ingår i befattningen och Tomas startade med en sådan jourvecka. Inte mindre än 19 larm blev Tomas lott att ta hand om: trafikolyckor, bränder i Strömstad, sjukvårdslarm på Koster och som om inte det räckte den stora skogsbranden i Bullaren på Grebbestads karnevalslördag. Första dygnet med Bullarbranden var jobbigt, erkänner Tomas. Samtidigt var det sex bränder i Dalsland på grund av åskväder. Larmet gick och vi fick vänta till efter kl 21 på vattenbombning med helikopter. Tomas bor i Grebbestad sedan några år med sambo och hennes två barn. Uppväxt är han dock i Tanumshede. Första och enda jobbet före räddningstjänsten fick han 1984 på Tanums Fönster, direkt efter sin militärtjänstgöring. Räddningstjänsten sprang han bokstavligen rakt in i: Jag har alltid tränat rätt mycket, framför allt löpning. Jag hade kompisar från räddningstjänsten som frågade om jag ville vara med på deras träningspass. Under träningen en gång 1994 så gick larmet. Det var en skogsbrand i Fagerhult. Då sa chefen, Kurt Svedberg: Åk med på utryckningen och bidra med ett par ben och armar. Det gjorde jag. När räddningstjänsten sedan sökte fem deltidsbrandmän i september -94 svarade jag och blev antagen och utbildad. Fyra år senare utbildade sig Tomas till deltidsförman och år 2000 blev han fast anställd som utbildningsansvarig brandförman. Förra året gick han ut som brandmästare på Rosersberg i Stockholm med den sista klassen som Räddningsverket utbildade. Idag är alltså Tomas Magnusson ställföreträdande räddningschef med ansvar bland annat för den förebyggande verksamheten. Vid årsskiftet 2004 trädde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor. Den innebär bland annat att den som driver en verksamhet ska kunna visa att det finns ett systematiskt brandskyddsarbete och presentera att man har ett fullgott skydd rutiner vid brand. Den gamla brandsynen ersattes årsskiftet 2005 av tillsyn. Tomas blir också ansvarig för den så kallade Posom-gruppen i kommunen. Förkortningen utläses psykiskt och socialt omhändertagande och gruppen består av människor från olika yrkeskategorier till hjälp för dem som utsatts för hemska upplevelser. Till att börja med ska Tomas gå en utbildning i att leda posomgrupper. Erfarenhet av starka upplevelser har han fått under sina tio år hittills på räddningstjänsten. Jaa, det är klart att trafikolyckorna är värst. Det är påfrestande upplevelser som sätter märken i en. Det man hellre kommer ihåg är de positiva sakerna, som att hjälpa någon att ta ner katten. Det är en liten insats för oss men betyder mycket för den drabbade. 7

8 Kurt lämnar över för ny karriär Nu väntar en ny karriär för Kurt Svedberg, 65 år. Sista juni slutade han arbeta på Räddningstjänsten efter 44 år med jour var fjärde vecka. Senaste sommarsemestern hade han Nu kan han ägna sig åt sin nya karriär: att vara farfar. Arbetet som deltidsbrandman ärvde Kurt enligt tidens sed efter sin far. Det var en tjänst avsedd för män som åtnjöt samhällets förtroende. Så när han muckat i maj 1961 började Kurt Svedberg sin bana inom räddningstjänsten och krönte den med tio år som heltidsanställd ställföreträdande räddningschef innan han nu pensionerades. Min allra första utryckning var en gräsbrand i Sannäs 21 maj 1961, minns Kurt. Vi hade vita rockar på den tiden och bara befälen hade hjälmar av läder. Sedan kom stålhjälmarna även för oss brandmän. Då kunde man vara lite tung i huvudet efter en utryckning. Idag är det lätta, ändamålsenliga plasthjälmar som gäller. På sextiotalet fanns inga personsökare, det var tyfonen som gällde. Brandkåren larmades med ett telefonsamtal till chefen Algot Andersson på BP-macken, som drog igång tyfonen. Tio år senare fanns åtminstone en så kallad brandsignalfördelare i telefonväxeln, som automatiskt ringde upp brandmännen vid ett larm. Men det gällde att vara hemma vid telefonen efter tio på kvällen! Från slutet av 60-talet larmade man brandkår och ambulans via telefon till taxi i Strömstad, i början av 80-talet gick Tanums räddningstjänst in i SOS-alarmering och 1983 kom de första personsökarna. Kurts brinnande intresse gjorde att han så småningom fick förfrågan om han ville studera till brandförman. Sin första utbildning fick han Det var dessutom den första utbildningen i sitt slag i Sverige och ägde rum på Kortedala brandstation med 15 deltagare från hela landet. Sedan 1977 har Kurt jobbat som fast anställd inom räddningstjänsten. Brandmästare blev han 1981 och var sedan till funktionen ställföreträdande räddningschef. Själva titeln och heltidsanställningen fick han Naturligtvis har en man som Kurt Svedberg otaliga minnen roliga, dramatiska, sorgliga och tankeväckande. På 60- och 70-talen hade vi till exempel en ladugårdsbrand varje år, regelbundet. Idag kan vi kanske skratta åt den tidens dåliga elsystem som inte klarade belastningen från höfläktarna. Men då visste man inte bättre, chansade och så brann alltihopa upp. Ett annat minne som Kurt på sätt och vis kan le åt idag är branden på Huds moar Larmet gick måndagen i midsommarveckan. Sedan brann det i sex veckor framåt. Och inte var det tal om avlösning. Jag hade varit igång i ett sträck och kom hem på onsdag förmiddag. Sedan gick jag tillbaka igen natten till midsommarafton för att kunna fira midsommar sedan. Naturligtvis somnade jag på midsommarfesten av ren utmattning, fnissar Kurt. Men branden var i högsta grad allvarlig. På Hud brann 670 hektar upp. Branden kostade varav för kommunen. Länsstyrelsen tog över ansvaret och rekvirerade en tankbil och två man från alla brandkårer från Mölndal till Strömstad. Militären var också med, liksom traktens lantbrukare för eftersläckningsarbetet. Klockan 22 varje kväll kom larm igen under flera veckor. Det var Osloflyget som passerade och larmade. Ja, det blev hett om öronen med detta ovanpå en torr sommars normala bränder. Tidigt på söndagsmorgonen den 7 april 1990 kom larmet om brand ombord på passagerarfartyget Scandinavian Star rakt västerut från Grebbestad. Man begärde en rökdykargrupp. Jag frågade brandmännen om det var OK för dem att åka och alla ställde upp hela söndagen. Det kan tyckas märkligt att man i en sådan organisation som räddningstjänsten frågar om personalen är redo för sin arbetsuppgift. Men erfarenheten har lärt Kurt att det är det bästa man kan göra. 8

9 Efter tågolyckan 1984 i Överby där flera barn dog, slutade fyra brandmän av påfrestningarna. Ingen av dem hänvisade dock till räddningsarbetet vid olyckan utan anförde problem med familjen eller svårigheter att få brandmannajobbet att gå ihop med annat arbete. Inte förrän lång tid efteråt berättade en av dem hur det egentligen låg till: Jag trodde jag skulle känna att jag gjorde en samhällsinsats i räddningstjänsten, men jag kände bara att jag fick ta hand om döda människor. Det där fick mig naturligtvis att tänka till ordentligt. För det första är det sedan dess så hos oss, att den som inte känner sig helt OK åker inte i första bilen vid en utryckning, utan i sista. Det funkar utan kommentarer. Alla respekterar det. Vi är olika som människor, vi har familjer och egna problem. Men att möta olyckor med den ryggsäcken är inte bra. För det andra gjorde detta också att jag var väl motiverad att gå en kurs 1986 när Räddningsverket och Socialstyrelsen beslutade om det vi kallar Posom, psykiskt och socialt omhändertagande. I varje kommun ska det finnas en Posom-grupp. Den ska göra insatser för att förebygga psykisk ohälsa för människor som upplevt olyckor eller katastrofer när samhällets resurser är otillräckliga. Ledningen består av representanter från räddningstjänsten, polisen, landstinget, kyrkan, skolförvaltningen och socialförvaltningen. - Varför är det till exempel mycket alkoholism i räddningstjänsten, polisen och kyrkan? Jo, påfrestningarna kommer hela tiden, men det finns inte någon möjlighet till avlastning. Där är posomgruppen en klar tillgång och jag är stolt över att Tanum gått i spetsen för utvecklingen. Posom fungerar väldigt bra här. Det finns mer som fungerar bra för den räddningstjänst som Kurt nu lämnar. Tio man plus chef är i beredskap dygnet runt. Två brandmän är för övrigt kvinnor. Men tio brandmän räcker inte så långt vid stora larm. Därför finns ett långtgående avtal mellan räddningstjänsterna från Uddevalla till Strömstad om ömsesidigt bistånd, en beredskapskedja i norra Bohuslän. Det här är något ovanligt för räddningstjänsten, rent av originellt och väcker lite avund på andra håll. Det innebär att man är varandras resursförstärkare för att hålla nere kostnaderna och ändå ha tillgång till utrustning och kunskap. Avancerade klippverktyg till exempel, behöver inte finnas på varje station och när en kemisk beredskap byggs upp hjälps man åt. Det är en del som har hänt under Kurts tid inom räddningstjänsten i Tanum. Antalet utryckningar kan kanske summera: 1961 när Kurt började som brandman var det fyra utryckningar. Sista året 2004 var det 370. Från en gång i kvartalet till mer än en gång om dagen. Skylten Tätort vad innebär den? Du, liksom som de flesta, vet nog att max tillåten hastighet är 50 km/h från där skylten passerats. Men det viktiga är vad symbolen egentligen anger, det är därför format som ett upplysningsmärke. Nu kommer allting tätare inpå, där närheten till skolor, boende och affärsverksamhet genererar många aktiviteter. Mest utsatta är de många oskyddade trafikanterna och de boende i tätorten. De påverkas nu i ännu större omfattning av ditt och andras hastighetsval och det buller och de avgaser som den tätare trafiken skapar. Ibland är 50 km/h för hög hastighet, då är det skyltat med 30 km/h i stället. Det är inte bara din tid det handlar om, det är det krockvåld du riskerar att utlösa vid en sammanstötning som är värst. Något du kanske utsätter både dig själv och andra för. Har du tillräckligt avstånd till bilen framför om han måste stanna? Det här är något som kommunen får mängder av telefonsamtal och skrivelser om. Alla uttrycker den otrygghet de känner och vill få det säkrare för alla att vara i trafiken! Det förutsätter en respekt och samverkan mellan alla trafikanter. Hur kör du exempelvis i kvarteret där du själv och dina grannar bor? Är ni bra förebilder själva för era barn? Vad tänker du själv fortsättningsvis göra för att öka säkerheten och minska på utsläppen när du färdas i det område som skylten anger? Din och alla andras hjälp behövs också om det skall bli bättre! Det tar normalt en sekund att reagera. Vid 30 km/h färdas du med 8 m/sek ca två billängder innan du hinner bromsa i den farten. Sen tar det ca 5 meter till för att få stopp. Sammanlagt en busslängd. Du färdas ca 15 m/sek vid 50 km/h. Stoppsträckan i 50 km/h är ca 27 m. Två busslängder innan stopp. Du färdas ca 15 m/sek vid 50 km/h. Ingemar Eriksson Informatör KUSTOM Kommunsamverkan Trafiksäkerhet och Miljö 9

10 Det är roligt att vara politiker i Tanum Det är roligt att vara politiker i Tanums kommun, säger Ronny Larsson, socialdemokrat och andre vice ordförande i kommunstyrelsen. Här hemma bedriver alla partier mera sakpolitik än ren ideologisk politik. Det finns en politisk anda i kommunen som gör att också vi socialdemokrater får relativt stort gehör för våra frågor. Det största hotet mot ekonomin i Tanums kommun är att vi får en borgerlig regeringspolitik i Sverige. De gigantiska skattesänkningar som de borgerliga partierna föreslår kommer ovillkorligen att drabba den kommunala verksamheten på ett drastiskt sätt. För Tanums kommun är den övergripande frågan hur vi ska kombinera tillväxt med bevarande av våra livsmiljöer hav, kust, inland, jord- och skogsbruk. Viktigt för tillväxten är att få fram boende till rimliga kostnader. Det går, men jag är emot segregation en marknad ska inte kunna köpa ut dem som inte har råd. Där kan vi göra mer än hittills i Tanum. Och det finns områden som är relativt lätta att bebygga. Jag menar att tanumsborna över huvud taget ska behandlas så likvärdigt som möjligt. Ansvaret för väghållningen till exempel, är inkonsekvent och orättvis idag. Det har höjts röster för att ha vägsamfälligheter i vissa samhällen medan andra orters gator och vägar är skattefinansierade. Mitt parti säger nej till det här. Nu vill vi att tekniska nämnden talar om hur det blir om kommunen tar ansvaret för väghållningen i alla tätorter. Va-frågan bör också utredas grundligt. Vi har landets högsta va-taxor, men har aldrig gjort någon rejäl utvärdering av t ex urinsepareringens betydelse för miljön. Märkligt nog har miljöboksluten inte redovisat något om detta. När det gäller att få fler arbetstillfällen kan man generellt säga att den viktigaste faktorn är att vara lyhörd för de befintliga företagens synpunkter och behov. Det är ett lättare och billigare sätt att utveckla näringslivet än att bara försöka ragga hit nya företag. Det är förhållandevis många som helt eller delvis livnär sig på jord- och skogsbruk i kommunen. Att vårda kulturlandskapet är viktigt ur många aspekter. Hoten mot miljö- och landskapsvärden är många. Här vill vi se en strategi för jord- och skogsbruk. Den ska tas fram i samarbete med näringen. Vi måste diskutera med näringens representanter och göra klart hur kommunen kan stötta. Hur kan vi bevara och helst utveckla jord- och skogsbruksföretagen? Utbyggnaden av E6 ger oss bättre pendlingsavstånd till ett par hundratusen jobb. Avstånden krymper och möjligheterna ökar. Men det har tagit för lång tid. Nu ska E6 bli klar till Uddevalla 2008 och till Norge I den här frågan arbetar vi över partigränserna men är inte beredda att låta utbyggnaden nagga världsarvsområdet i kanten. Turismen har en egen växtkraft som vi ska stötta, miljömässigt och tillväxtmässigt. Västsvenska Turistrådets projekt Båt & Hav pekar på en stor tillväxtpotential i båtturismen. Enligt prognosen kommer den att fördubblas fram till år 2007 och då omsätta en halv miljard kronor. Detta skapar 200 nya årsarbeten längs Bohuskusten. I den kommunala verksamheten är det 10

11 mycket angeläget nu att satsa på omsorgsnämnden och dess personal. Det stigande ohälsotalet är oroväckande och pekar på att det är mer personal som behövs. Det måste vi prioritera ekonomiskt. Inför det närmaste budgetåret är vi beredda att föra över resurser från kommunstyrelsen till omsorgsnämndens verksamhet. När det gäller skolan vill vi avskaffa lunchavgiften för gymnasieungdomarna. Nettokostnaden blir inte så hög och alla får samma förutsättningar. Tanums egna gymnasieelever får undervisning i trafikkunskap och har möjlighet att ta körkort under gymnasietiden. Vi har drivit frågan mot Strömstad och Uddevalla också men hittills fått nej. Jag ser det närmast som en demokratisk fråga. Kollektivtrafiken klarar inte att tillgodose de behov som finns i en glesbygd som vår och alla familjer har inte ekonomi att betala trafikundervisning. För att kunna leva här måste man ha körkort och tillgång till bil. Trafikkunskap är lika viktig som annan kunskap. Jag tycker det är märkligt att den hamnat utanför gängse utbildning. Gnistan s Second Hand Gnistan är en kommunal daglig verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Den har funnits i 10 år och är inrymd i en tvårumslägenhet på Hedeskogsvägen i Tanumshede. Där bedrivs olika aktiviteter bl a matlagning, hobbyverksamhet, badresor och diverse utflykter med mera. Reine Andersson och Petra Larsson arbetar i den nystartade butiken. En del personer har hittat annan sysselsättning utanför Gnistan t ex i Utvecklingscentrum. Detta passar emellertid inte alla deltagare, varför idén om att öppna en second hand-butik uppstod. En arbetsgrupp bildades där formerna diskuterades fram och ett studiebesök gjordes till second hand Da Capo i Uddevalla. En lokal ställdes till förfogande på Hedeskogsvägen 4A. Det spikades, målades och fixades och efter en tid stod lokalen färdig att ta emot de första kläderna. Flygblad delades ut och det blev ett stort gensvar. Lådor och säckar med kläder från givmilda människor fyllde snabbt lokalen. Sen var det bara att invänta kunderna. Den 10:e maj var öppningsdagen. Spännande! Alla har varit positiva och det har märkts ett stort intresse av att handla på second hand, inte minst hos barnfamiljer. Ett samarbete med dagcenter har gjort det möjligt att öka öppettiderna i butiken. Det lönar sig att titta in ofta eftersom det hela tiden kommer in nya fräscha kläder. Hobbyarbeten som görs på Gnistan och Dagcenter säljs också i affären. Hjärtligt välkomna! Adressen är Hedeskogsvägen 4A i Tanumshede. Öppettider. Tisdagar Onsdagar Torsdagar

12 Vem har ätit äpplen på vår restaurang? Alla femton barnen på förskolan Brisen i Fjällbacka är samlade vid grinden. Förskollärarna Angéla Svensson och Veronica Karlsson räknar in. Jo, det stämmer, femton barn. Då går vi! Två och två och håll varandra i handen! Förskolan Brisen på utflykt. Barnen tre till fem år gamla verkar ganska vana vid utflyktsrutinerna. Det kanske inte blir precis två och två men alla håller någon i handen. Nu ska vi upp i skogen och då har alla reflexvästar på sig. Jättebra utom när man ska leka kurragömma förstås, för då syns man nästan hur man än gömmer sig. Men idag är det inte kurragömma. Inte på schemat i alla fall. Dagens utflykt ingår i Brisens tematiska arbete kring äpplen. Vi ska se hur det står till med barnens speciella äppelträd och så ska vi se efter hur det har gått med äpplerestaurangen som barnen gjort i ordning inne i skogen. Och tänk om Äpplegumman kommer och hälsar på oss under utflykten! Det har hon gjort förut, så kanske, kanske kommer hon idag igen. Men vi börjar med att ta vägen om det gamla äppelträdet. Det har barnen följt en tid nu och sett hur det har förändrats från gång till gång. Den senaste upptäckten var att äpplena hade börjat synas så mycket bättre. Varför då? Jodå, det var ju för att bladen hade börjat trilla av och blåsa bort! Då såg man ju alla äpplena helt och hållet! Idag var det ett äpple som såg lite konstigt ut, sprucket eller vad det var. Vad hade nu hänt med det då? Kanske en fågel har varit där. De tycker nog om äpplen. Eller en mask! Barnen enas om att det nog var en fågel, för äpplet satt så högt upp. Det hade nog inte krupit någon mask ända dit upp. Vi säger hejdå till äppelträdet och går vidare. Nu ska vi först över den stora vägen. Då stannar vi allihop och ser oss för ordentligt. Och det kommer bilar. Så vi måste vänta. Men nu! Nu går vi över allihop, kom nu går vi över! Och snabbt är alla barnen över på andra sidan vägen och vet precis var de ska hitta stigen uppför den branta skogsbacken, upp mot Vetteberget. Någon sätter iväg rakt upp för sluttningen som en liten raket och flera andra följer efter. När vi som tog stigen kommer upp, får vi hjälpa några som har fått bakhalt i slänten på sina galonisar. Men det går så bra så. Och så rusar alla barnen in i skogen. Några är snabba till äpplerestaurangen. Där har barnen satt upp äpplen på pinnar för att se om något djur kanske kommer och äter på dem. Fröken, fröken! Det är någon som har ätit på våra äpplen! Vem kan det vara? 12

13 Äpplegumman bjuder äppelkaka ur korgen. Ja, det var nog rådjur, kommer vi fram till, för äpplena satt lite för högt upp på sina pinnar för att det skulle kunna vara hare. Ja, så är det säkert. Barnen har grävt ner äppelkärnor också för att se om det händer något med dem när de ligger i jorden. En plastsked åkte också ner. Undrar vad som händer med den? Så släpper vi funderingarna och rusar runt i skogen ett tag. Det är härligt. Ut och in mellan enar, granar och tallar, upp på den stora stenen och rutsch ner igen. Väldigt bra glid på tallbarr! Nej, nu får vi samlas på sittstockarna vid vindskyddet och börja vänta in Äpplegumman. Hon kommer nog snart. Vi kan sjunga lite under tiden? Och så sjunger fröknarna och barnen och gör en massa komplicerade rörelser till. Detta är inget för den oinvigde, den saken är klar. Men barnen klarar det fint och roligt har de. Fröknarna klarar det rätt så bra också, faktiskt. Nämen där kommer ju Äpplegumman! Ja, minsann, där kommer hon med finaste hatten på och riktiga äppelkinder! Och en korg har hon under armen. Vad kan hon ha i den? Jo, det ska ni få smaka, finfin äppelkaka! Och saft! Men först pratar vi ett slag om äpplen. Vad kan man ha dem till, vad kan man göra mer än äppelkaka? Förslagen haglar genom luften. Alla verkar ha fullständigt klart för sig vad man kan göra. Till och med äppeltryck! Äpplegumman berättar och visar fina bilder i en fin bok. Alla barnen får muggar och äppelkaka och saft och sitter och begrundar äpplets alla dimensioner. Sedan tar barnen med Äpplegumman så hon får veta vad som har hänt i äpplerestaurangen, innan hon går till sitt och barnen fortsätter leka i skogen. Den här gången hette Äpplegumman Kathrin Jonasson och är den tredje förskolläraren på Brisen. Personalen turas om i rollen som Äpplegumman. Äppletemat ägnar vi oss åt på ett eller annat sätt varje vecka, berättar Kathrin. Vår läroplan säger att arbetet i förskolan ska vara tematiskt och utgå från barnens erfarenheter och motivartion att söka kunskaper. Det är ett väldigt bra och roligt sätt att arbeta. Barnen har så mycket fina funderingar. Kunskapssökandet blir som ringar på vattnet, den ena frågan ger den andra och svaren som de själva har sökt, blir kunskap att bygga vidare på. Men vi arbetar inte bara tematiskt. Varje vecka har vi stående aktiviteter som är utvecklande och roliga för barnen. Vi har språklek med ramsor, rytm och rörelse som gör språkupplevelsen lustfylld. Det är bra för språkutvecklingen att öva motoriken. Vi sjunger och spelar mycket. På onsdagarna kommer en lärare med sitt dragspel och då blir det ju extra mycket sång och musik. Vi går till biblioteket och läser böcker och tidningar och använder deras spel. Både fri lek och organiserad lek och rörelse lägger grunden för den sociala utvecklingen. Vi ägnar oss också åt massage, eller taktil stimulering som det kallas. Tillsammans med de små barnen gör vi trygghetsövningar, där barnen tränar att lita på varandra och ta hand om varandra. Gott om plats finns det för alla de totalt 22 barnen. Förskolan Brisen är begåvad med stora lokaler. Ett stort rum för samling, vila och måltider med ett par rejäla matbord, gosesoffa och en massa annat. Till det kommer ett lugnt sagorum, ett annat där barnen för tillfället mest leker affär och ett byggrum med både lego och duplo. Och dessutom skogen så nära, säger Veronica, som arbetat inne i Göteborg tidigare. Det är värt mycket. Och havet att göra utflykter till året om. Kathrin Jonasson som dagens äpplegumma. 13

14 Bisysslan blev fyra miljoner kronor om året Första året var kajakuthyrning en bisyssla som drog in kronor. I dag, 15 år senare, ligger Kajakcenter Grebbestad med en omsättning på fyra miljoner kronor. Ägaren Mats Torwmo förklarar: Vi har världens bästa och vackraste paddelvatten. Stränder finns till exempel inte i Stockholms skärgård skyddade vatten, inget tidvatten, inga strömmar att tala om perfekta förhållanden helt enkelt. Fullt så enkelt är det nog inte. Mats Torwmo, friluftsmänniska och tidigare yrkesofficer, är själv en stor del av förklaringen. När regementet lade ner flyttade han hem till Grebbestad igen, startade Varuboden och servicebutik på bryggan. Han var lyhörd för kundernas önskan att hyra båt, men ville inte stå och laga startsnören på snurror dagarna i ända. Det blev kajak. Mats har fortsatt att lyssna på sin marknad. Idag ligger 80 procent av omsättningen på försäljning. Kajakcenter är huvudimportör av flera märken, säljer i sin egen butik och har återförsäljare i Stockholm, Göteborg och Lidköping. Handeln på nätet ökar, där ska bli ny butik i vinter, en riktig webshop. Med en mobil butik husvagn och tält möter han kajakfolket där de befinner sig, till exempel på den stora tävlingen Dalsland Kanotmaraton+. Och Kajakcenter säljer allt, förutom kajaker och paddlar också ändamålsenliga kläder, utrustning, tät förvaring, vattensäkra sjökort, våt - och torrdräkter, tält och sovsäckar. Årets grej är en patenterad gelsits, bara att stoppa i kuvert och skicka. Vår målsättning är att göra inköpen så nära källan som möjligt. Det blir billigare för våra kunder. Vi använder nätet mycket när vi letar leverantörer. Där har jag hittat en vattentät lampa att använda som lanterna på huvudet. Paddeln vi säljer är kanadensisk, kajakerna tyska utom tvåmanskajaken som kommer från Nya Zeeland. Den tyska leverantören bygger också vår egen kajak, Streamliner. Det är en snabb sportkajak för vanligt folk. Även om det är försäljningen som har ökat mest så står uthyrningen idag ändå för 20 procent av omsättningen. Från början var det träningspaddling och motionslopp som dominerade men när uthyrningen växte med en markant ökning från mitten av 90-talet var det på tursidan. Men nu kommer träningen tillbaka mer och mer. Dalsland Kanotmaraton+ betyder mycket för vår del. Det är också så 14

15 att vi inte vill expandera så mycket mer på tursidan. Vi värnar om produktens kvalitet och vill inte ha för mycket folk ute i vikarna. Medan Kajakcenter har en kapacitet att hyra ut åt 50 personer samtidigt ligger man i Dalsland på 200 per kanotcenter. Det har fört med sig att man måste tumma lite på allemansrätten där. Man har till exempel anordnat rastplatser efter avtal med markägarna och tar ut en avgift av dem som hyr kanoter. Fyra säsonger har Kajakcenter hållit till i sin anläggning på Svinnäs. Åren mellan 1998 och 2001 på TanumStrand var en temporär expansionslösning. På Svinnäs är det lätt att hjälpa till rätta, lätt att prova, det ska inte vara sämre än en kanotklubb. Det känns rankt först, men kajaker är sjövärdiga. Har man inte paddlat förr så är det vanligt att ta en nybörjarkurs. När man har kapsejsat under kursen får man ett mer avslappnat förhållande. Vi använder kajaker med stora sittbrunnar, så det är närmast omöjligt att fastna när man kapsejsar. Den spännande eskimåsvängen hör till överkursen. Det är väderleken som bestämmer. Vi förbehåller oss alltid rätten att vägra hyra ut. Och är vattentemperaturen under 15 grader hyr vi inte ut till folk som inte har tillräcklig och dokumenterad erfarenhet. De flesta som hyr för att ta sig ut i skärgården gör ofta kortare turer med övernattning. Överfarter som till exempel till Väderöarna eller förbi Tjurpannan avråder vi bestämt nybörjare från. Tjusningen är ju också att kunna paddla nära land, smyga in där andra båtar inte kan ta sig fram. Vill man ha det extra lugnt kan man sjösätta i Havstenssund och paddla inomskärs till Strömstad. Det går snabbare än man tror att ta sig fram med kajak. Tre timmar till Fjällbacka, en tur Hunnebostrand-Koster gör man lätt på en vecka. Till sommaren har vi ett nytt paket från Dalsland till Grebbestad: Från dricksvatten över sötvatten till saltvatten. REKORDSOMMAR I GÄSTHAMNARNA 2005 blev en rekordsommar i kommunens gästhamnar trots en trög start. Från att vi startat säsongen med låga gästbåtsantal tog det riktig fart under veckan 28, juli. Sista veckan i juli passerade några hamnar - Hamburgsund, Sannäs och Grebbestad års siffror och på totalnivå gjorde vi det under första veckan i augusti. De två första veckorna i augusti hade relativt tidigare mycket glädjande höga tal vilket gjorde att när Anita Hakeröd, ansvarig för redovisningen av gästhamnarna, gjort avräkningar med alla 8 gästhamnarna så blev slutsumman gästbåtar. Det är den högsta siffran gästbåtar i kommunen någonsin. Nästa bäst år är 2003, med båtnätter och dessförinnan från Det finns ett antal privata gästhamnar i kommunen, t.ex. Tanum Strand, Svinnäs och GBM, och räknar vi ihop alla så blir årets gästbåtsantal i hela kommunen nästan prick Vi räknar med ett snitt på 3,09 personer i båtarna vilket gör att vi hade ca båtgäster i våra hamnar under sommaren. Det beräknas ligga dubbelt så många båtar i naturhamnarna i kommunen och summerar vi alla dessa i en grand total så har vi under sommaren härbärgerat ca gäster i kommunens skärgård och gästhamnar under 2005!! Trots detta stora antal besökande båtar så hade vi, möjligen undantaget under v 29, då det s.k. Seglinståget invaderade Fjällbacka och Grebbestad, relativt lugnt i hamnarna. Det var inte särskilt vanligt med störande bus och höga ljudvolymer som vi tidigare känt av. Hamnjouren bemannades av Kjell Johansson och Åke Zimm och de hade ett antal utryckningar, men inget av kriskaraktär, bara normala akuta behov där de stöttade de entreprenörer som driver de fyra stora hamnarna i kommunen Resö, Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. Efter 2004 har det pågått hektiskt arbete för att vidareutveckla de kommunala gästhamnarna. Kapaciteten avseende antalet platser år 2005 var ungefär densamma som tidigare år, undantaget i Sannäs där uppbyggnad av småbåtshamnen som lite bonus gav fler gästplatser, till glädje för fler golfande båtgäster. Dessutom pågår ständigt förbättringar vad gäller el- och vattenkapaciteten, vilket efterfrågas av våra gästande båtar. Särskild kraft har lagts vid påtaglig höjning elsäkerheten i samtliga hamnar. Det är inte ofta vi får ros, utan mest ris, från våra gäster men ett glädjande undantag var ett brev från C-G Andersson i Ytterby Kungälv, som efter ett besök i Grebbestads gästhamn strödde rosor till såväl kommunen som entreprenören för en ren, städad och säker hamn och dessutom trevliga och hjälpsamma gästhamnsvärdar. Med detta i ryggen arbetar kultur- och fritid vidare för att uppgradera och förbättra kommunens gästhamnar inför säsongen 2006, som börjar med påsköppet i hamnarna, såvida inte isen sätter stopp för gästbåtarna. 15

16 Tanum på bokmässan Göteborg är platsen för den årliga bok- och biblioteksmässan med ca besökare. Vid Barnens torg fanns en monter som heter Barn & Böcker. Där stod för andra året i rad tre representanter från Tanums kommun och tog emot besökare. Helena Wirling är barnbibliotekarie och ansvarig för barn och ungdomskultur, Lisbeth Andersson är förskollärare. Gertrud Widerberg har arbetat länge med barnkultur i olika former och är politiker i barnoch utbildningsnämnden, hon är dessutom ledamot i regeringens Aktionsgrupp för barnkultur. Det är roliga dagar. Mässan är också en fackmässa och ca 20 % av besökarna representerar skolan. Från förskolan kommer bara 3 % men Gertrud och Helena har intrycket att det var fler i år. I montern visas alla bilderböcker som kommit ut under året, ca 300 titlar som Lisbeth, Helena och Gertrud har gått igenom innan mässan. Man säljer inga böcker här utan det är en frizon i kommersen. Däremot visar man besökarna till rätt förlag och kan även hjälpa till att svara på frågor genom att anlita biblioteksdatabasen. På Nallescenen strax bredvid hålls kortseminarier om barnböcker och där har också Lisbeth, Helena och Sten-Gunnar Intresset var stort av barnböcker. Axelsson, specialpedagog i Tanum, berättat om Födelsedagsboken för en intresserad allmänhet. Seminariet blev även ett inslag i Radio Väst och tidningen Vi föräldrar planerar en artikel. Gertrud har varit med på bokmässan i 16 år. Hon har länge tyckt att barnlitteraturen har haft en alltför undanskymd plats och tack vare goda kontakter med arrangörerna och förlagen förverkligades idén med Barn & Böcker Mässan har hjälpt till med utställningsytan, förlagen skänker två exemplar av varje nyutkommen bilderbok och Tanums kommun sponsrar med Helenas och Lisbets arbetstid. Man har också fått pengar från Astrid Lindgrens stiftelse, Solkatten och från Barnbarnens kulturfond. Efter bokmässan delas böckerna mellan biblioteket och Grebbestads förskolor. Helena och Lisbeth delar också med sig av sina kunskaper till förskolepersonal och dagbarnvårdare genom ett bokprat om de nya böckerna. Anledningen till att det är Lisbeth och Helena som står på bok- och biblioteksmässan grundar sig i att de varit med i projektet Alfons, Ellen, Kotten och alla Några av medarbetarna från Tanum. 16

17 de andra. Projektet har betytt mycket för förskolan Vita Huset berättar Lisbeth. Det har varit en skjuts att gå vidare med något som alltid intresserat henne. På Vita Huset är böcker lättillgängliga för barnen och används dagligen både i läsestunder och av barn som tar en bok och sätter sig och läser. Böcker som passar de yngsta barnen står längst ner i hyllan. Om barn tidigt vänjer sig vid böcker har de inte svårt att lyssna menar Lisbeth, men man måste ta sig tid och vänta in deras uppmärksamhet. Just nu läser hon När Åkes mamma glömde bort av Pija Lindenbaum för 5-åringarna. Om man vill låna med sig en bok hem från förskolan läggs den i en leopardfläckig eller zebrarandig bokpåse. Nya föräldrar till barn på förskolorna i Grebbestad erbjuds att komma till biblioteket en kväll där Helena guidar och berättar. Helena tycker att samarbetet med Lisbeth ger en ny dimension, man ser med nya ögon och kan reflektera tillsammans över vilka böcker som fungerar. Helena och Lisbeth fortsätter sitt samar- Montern Barn & Böcker bete i ett nytt projekt mellan Västra Götalandsregionen och Östfold i Norge Ord utan gränser. Den delen de deltar i heter Alfons och Albert (som Alfons heter i Norge) Man har redan haft en träff på Grebbestads folkhögskola då de norska deltagarna gjorde studiebesök på Vita Huset och på biblioteket på Futura. FAKTARUTA Födelsedagsboken Det är roligt och viktig med böcker för barn, därför får alla barn mellan två och åtta år en födelsedagsbok i present att ta hem och läsa tillsammans med någon vuxen. Födelsedagboken har funnits i 6 år i kommunen och är en av våra kvalitetsgarantier. Länk: Alfons, Ellen, Kotten och alla de andra, ett treårigt projekt som drevs av Regionbibliotek Västra Götaland och Statens Kulturråd med projektidén: Barnlitteraturen, berättande och högläsning måste få en ännu tydligare roll i vardagsarbetet i förskolan - och då måste man utnyttja både bibliotekets och förskolans kompetens! Projektet har arbetat med metodutveckling, kompetensutveckling och samverkan mellan bibliotek och förskolor. Från vår kommun har förskolorna i Grebbestad, Vita huset, Petterhagen och Siljeskogen deltagit och är numera förskolor med litteraturprofil. Gertrud Widerberg har varit projektledare. Länk: Stenskulptur i hjärtat av Tanumshede Kultur- och fritidsnämndens konstutskott har under tre år hyrt en stenskulptur av konstnär Agneta Stening, Grebbestad. Det nästan fem ton tunga skulpturen i grå bohusgranit placerades i början på juli på gräsmattan utanför tingshuset och barnoch utbildningsnämndens kontor i Tanumshede. Agneta Stening har huggit skulpturens form med mejsel och slägga medan de vertikala sidorna är obearbetade. Konstnären har velat ta vara på den naturliga ytan, barkytan, som är färgad av ockra genom mineraler i vatten som flödat på berget. Skulpturen får inget namn utan betraktaren får för sig själv bestämma vad den skall föreställa - former kan ju betyda ju så olika för oss! Därför vill vi gärna höra vad Du tycker den föreställer, och vad Du tycker om skulpturen! Gå därför in på och skriv vad Du tycker! 17

18 METALLÅTERVINNING Förra året 2004 samlade vi i Tanums kommun in 29 ton metallförpackningar. Vi vet att det är flera metallförpackningar som vi inte tänker på utan dessa slinker igenom och hamnar bland soporna istället för att återvinnas. Det är bl.a. metallfolie från olika mejeri- och dryckesprodukter, men framför allt är det TUBER, KAPSYLER, LOCK OCH VÄRMELJUS. Vid återvinning av aluminium sparas 95 % av energin som behövs för att tillverka helt nytt aluminium. Vid omsmältning av stål sparas 75 % av energin jämfört med vad som behövs för att framställa ny stål från malm. Om varje svensk lämnar alla våra förpackningar av aluminium blir den energi som sparas så stor att den kan värma upp cirka småhus. Om varje svensk lämnar in alla sina kapsyler räcker stålet till nya personbilar. I genomsnitt förbrukar vi i Sverige mellan 30 och 35 st värmeljus per person och år - Det blir för oss boende i Tanums kommun ca värmeljus om året. Tack för att du sorterar för återvinning! VEDELDNING - PÅ GOTT OCH ONT. I och med allt högre olje- och elpriser så ökar intresset för alternativa bränslen, till exempel ved. Tänk på att vedeldning kan, om den inte utförs på rätt sätt och med rätt utrustning, bli till en sanitär olägenhet. I röken från vedeldning som utförs på fel sätt finns såväl miljö- som hälsofarliga ämnen. Tänk därför på följande: Veden skall vara torr och lagrad under tak i minst ett år. Vidare skall veden vara fri från färg, spik och andra föroreningar. Eldas den i vedpanna skall pannan vara utrustad med keramiskt inlägg och ackumulatortankar. Eldas den i en braskamin/kakelugn så skall den vara miljötestad och godkänd. För att förbränning skall bli så fullständig som möjligt krävs fullt drag på pannan eller braskaminen. Så kallad pyreldning ger stora utsläpp av rök med skadliga ämnen! En braskamin/kakelugn skall inte användas som huvudvärmekälla utan är endast avsedd att kapa topparna vid kall väderlek och till så kallad myseldning. En vedpanna och/eller braskamin/ kakelugn är endast avsedd att elda ved i. Man får inte elda mjölkpaket, blöjor, sopor, bildäck, döda rådjur och dylikt. Använd endast ren, torr och vällagrad ved. Vill du ha kostnadsfri energirådgivning så kan du ta kontakt med någon av kommunens energirådgivare. NY ENERGIPLAN PÅ GÅNG Avsikten med en energiplan är att dels beskriva hur energiförsörjningen och användningen av energi ser ut i kommunen och dels beskriva vilka planer kommunen har för framtiden inom energiområdet. Tanums kommuns övergripande miljömål är ett långsiktigt uthålligt samhälle. I detta arbete är energiplanen ett viktigt instrument för att öka användningen av förnybara energislag och för att effektivisera energianvändningen. De sista åren har det hänt mycket på energiområdet i kommunen. Fjärrvärmenät byggs ut Eldning med biobränslen ökar Etanoldrivna bilar blir allt vanligare Vindkraftsutbyggnaden har tagit fart. Enligt lagen om kommunal energiplanering skall energiplanen vara aktuell och främja hushållning med energi. Den nuvarande planen är drygt 10 år gammal. Det är därför hög tid att den gamla energiplanen ses över och anpassas efter dagens förhållanden. Förhoppningsvis finns det en ny energiplan till hösten 2006 med mål antagna av fullmäktige för hur kommunens framtida energiförsörjning och användning ska se ut. Roger Stenström , Lars-Johan Tönners

19 HUR LÄNGE RÄCKER EN KWH? Som du kan se på listan nedan så räcker en kwh olika länge beroende på var du gör, t.ex. efter 8 h framför datorn så har du gjort slut på 1 kwh. Och efter 2,5 min i duschen har det också gått 1 kwh. Hur lång tid tar du på dig i duschen? Låta 40 W lampa vara tänd 24 h Motsvarande lågenergilampa 144 h Använda datorn 8 h Se på TV 10 h Brygga kaffe 1 h 15 min Rosta bröd 1 h Dammsuga 1 h Frys, äldre 5 h Frys, ny 8 h Akvarium 250 l 8 h Ha igång klockradion 333 h Duscha 2 min 30 sek Bastubad 12 min Sola i solarium 30 min Diskmaskin 30 min Torka tvätt i tumlare/torkskåp 30 min Källa: 1 kwh kostar ungefär 1:-. Roger Stenström , Lars-Johan Tönners VETTEBERGET, FJÄLLBACKA Under det senaste året har aktiviteten på Vetteberget varit stor. De flesta av de 35 tomterna är sålda, och många har kommit igång med sina byggen. Några familjer har också flyttat in i sina hus. Detaljplanearbetet för etapp III på Vetteberget har påbörjats. Denna etapp är belägen nordväst om etapp I, och kommer att omfatta bostäder. Olika upplåtelseformer kan bli aktuella, eventuellt kommer en arkitekttävling att genomföras för området. ANNEBERG, GREBBESTAD Detaljplanearbetet för Annebergsområdet, beläget i den nordvästra delen av Grebbestad, pågår. Området omfattar 18 tomter för villabebyggelse, men även tomter för flerbostadshus ingår i planen. Tomter kommer preliminärt att börja säljas under LEDIGA TOMTER Kommunen har ett antal lediga villatomter i följande samhällen: Tanumshede Lur Östad Kville Rabbalshede Hamburgsund Hogslätt Kontakta Kathrine Kahlman, , om du är intresserad. Kommun fullmäktige se n senast Kf 20/6-05 beslutade bl a att utöva kommunens förköpsrätt avseende fastigheterna Kville Berga 1:4 och Tanum Norgård 2:20, Tanums kommun. att införa medborgarnas förslagsrätt i kommunfullmäktige under en prövotid från den 1 juli 2005 till och med den 31 oktober Kf 5/9-05 beslutade bl a att anta förslag till äldreomsorgsplan för tiden Kf 24/10-05 beslutade bl a att godkänna förslag förslag till turordningsregler för tilldelning av kommunal sjöbodstomt/-förråd. 19

20 Bokmärket grott i Pernilla som hjälper henne att hitta den skyldige. Dödligt handikapp är den tolfte av Gösta Unefäldts romaner om poliserna i Strömstad, varav flera har blivit populära tv-serier. Under denna rubrik hittar Du information om nya böcker och andra medier som har anknytning till både Tanum och Bohuslän. Det går att köpa böckerna/medierna hos Kultur & Fritid i Tanumshede eller i vissa affärer i kommunen. De går naturligtvis också bra att låna på biblioteken i Tanum. Längs Kusten i Bohuslän Skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare av Ted Knapp 368 sidor. Illustrerad med teckningar och kartor. Inbunden. Ca-pris 240 kr. Utgiven av Warne Förlag Längs Kusten i Bohuslän är den båtburnes nya ledsagare genom det Bohuslän som en gång var. Här presenteras fakta och skrönor om 400 öar, holmar, samhällen och skär i överskådlig och roande form; uppfångade på bryggor och ljugarbänkar, i sittbrunnar och allsköns bohuslitteratur. Allt hopsamlat av författaren under 55 års strövtåg utefter kusten. Ted Knapp gjorde sig känd i skandinaviska seglarkretsar när han under talet introducerade begreppet seglingsresor för en nordisk publik och därefter under tjugo år producerade och ledde seglingsarrangemang till en rad olika destinationer i Västindien, Söderhavet och Medelhavet. Dödligt handikapp av Gösta Unefäldt 224 sidor. Inbunden. Ca-pris 200 kr. Utgiven av Tre Böcker. Polisen i Strömstad är tillbaka med Pernilla Bitén som chef efter maken Bo Kronberg som numera är pappaledig och hemma med parets dotter. Tidigt en sommarmorgon hittas golfklubbens receptionist Eva Kruse död i kanalen. Troligen mördad. Ingen förstår varför den vänliga kvinnan har bragts om livet och polisen trevar efter motiv och misstänkta. Vem den skyldige är blir nytillträdda polischefen Pernilla Biténs första fall att lösa och det kräver hennes fulla koncentration. I sitt sökande efter mördaren får hon många gånger användning för allt det hon lärt av de äldre kollegorna och slutligen är det också Evald Larssons ord som legat och Sveriges öar av Anders Källgård 607 sidor. Illustrerad med teckningar, akvareller (Johnny GR Ahlborg) och kartor. Inbunden. Ca-pris 400 kr. Utgiven av Carlsson Bokförlag. En bok om de svenska öar som saknar fast landförbindelse och som har haft helårsboende befolkning efter år 1900 med tonvikt på de 401 öar som fortfarande har fast befolkning. Boken Sveriges öar har inte någon tidigare motsvarighet i landet: det är en ökatalog att slå i, en dokumentation av öarnas historik och av ö-livet (ofta ur öbornas egna perspektiv), en guide som inspirerar till öbesök, en reseskildring som inbjuder till läsning hemma i fåtöljen och tack vare Johnny GR Ahlborgs illustrationer en vacker bok. Referensverk, reseskildring och öguide i ett, alltså. Anders Källgård är läkare, författare och nesofil (ö-älskare) och har skrivit flera böcker om öar i olika delar av världen. Johnny GR Ahlborg är konstnär, elev till bl.a. George Suttner och Arne Isacsson. Han har illustrerat flera böcker och deltagit i utställningar. 20

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Trevlig helg Monika och Helene

Trevlig helg Monika och Helene Hej! v.47 Den här veckan har vi börjat tänka lite matte, vi har tex 6 kulor i handen och "gömmer" 3 i andra handen hur många finns då kvar? jo 3, vi har också 6 små fyrkanter till hjälp som ligger framför

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Anette Sernlo, (s) ordförande Kent Carlsson, (s) 2:e vice ordförande. Marie Greger, Tekniska förvaltningen

Anette Sernlo, (s) ordförande Kent Carlsson, (s) 2:e vice ordförande. Marie Greger, Tekniska förvaltningen 2007-04-24 1(4) Tid 19.00 21.30 Plats Närvarande Presidium: Skepplanda Bibliotek Anette Sernlo, (s) ordförande Kent Carlsson, (s) 2:e vice ordförande Sekreterare: Inbjudna: Antal övriga mötesdeltagare:

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

-< C.!) :z: :z: ~ (.;"") c:::::. a... emersone Vaxhol

-< C.!) :z: :z: ~ (.;) c:::::. a... emersone Vaxhol GO -< C.!) :z: :z: = ~ (.;"") c:::::. a... 20 os emersone Vaxhol Mer än 20 personer i Vaxholm är hemlösa idag, däriblånd två - Det har minskat våra möjligheter att lösa situationen för barnfamiljer. Det

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun 2010-02-25 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun BARN OCH UTBILDNING 1 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommuns regi Från och med 1

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Finjasjöns strand vid Skyrup. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se. Byabladet 2014 Nr 2

Finjasjöns strand vid Skyrup. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se. Byabladet 2014 Nr 2 Finjasjöns strand vid Skyrup Nära naturen vid ås & sjö www.matterodsbyalag.se Byabladet 2014 Nr 2 Aktiviteter 2014 12 maj Trivselkväll vid Agdas stuga kl 18,00. Vårstädning av stugan och i trädgården.

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

IGELKOTTENS Arbetsplan

IGELKOTTENS Arbetsplan STENBITENS FÖRSKOLA IGELKOTTENS Arbetsplan LÄSÅRET 2014-2015 Dessi Kerstin Irina Sofie Arbetsplan för Igelkotten Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT (BILAGA 1) Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-07-02 Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med deltagare Genomförande och respons

Läs mer

Här vill vi leva våra liv!

Här vill vi leva våra liv! GÄLLIVARE KOMMUN Här vill vi leva våra liv! Partiprogram 2011 2014 Rösta på oss i kommun- och landstingsvalet Ett ovanligt parti för vanliga människor 1 Partiets grundstenar Norrbottens sjukvårdsparti

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Oscar, katten som flyttade hem

Oscar, katten som flyttade hem Oscar, katten som flyttade hem Det hela började när våran Vaari katt hade dött i magcancer. Vaari heter farfar på svenska, för att han såg gammal ut. Han var en hittekatt. Leila hade matat honom flera

Läs mer

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer

Mölndal. För mig är satsningarna inom skola och omsorg det mest centrala. En av de viktigaste

Mölndal. För mig är satsningarna inom skola och omsorg det mest centrala. En av de viktigaste SOCIALDEMOKRATERNA SOCIALDEMOKRATERNA SOCIALDEMOKRATERNA SOCIALDEMOKRATERNA SOCIALDEMOKRATERNA SOCIALDEMOKRATERNA SOCIALDEMOKRATERNA Mölndal En tidning från framtidspartiet i svensk politik För mig är

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Bostäder och framtidens Väsby

Bostäder och framtidens Väsby Väsbymoderaten Tidning från Moderaterna i Upplands Väsby, #1, 2014 Ansvarig utgivare: Christer Derger Bostäder och framtidens Väsby I vårt Väsby ska alla ha möjlighet att förverkliga drömmen vi vill bygga

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 26 juli - söndag 16 september

barnhemmet i muang mai torsdag 26 juli - söndag 16 september barnhemmet i muang mai torsdag 26 juli - söndag 16 september Nu var det ett tag sen sist - och ett tag som vi inte har så bra koll på för av att vi har varit i Sverige. Vi bad därför Ullis och Sophie de

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum: 2009-01-27 Sid: 1 Instans Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Missionshuset, Åsenhöga, kl 19.00-20.50 Beslutande Övriga deltagande LarsÅke Magnusson (kd), ordförande Bertil

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet.

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet. DE GÅNGNA ÅREN... När man på ett begränsat utrymme skall söka ge en bild av boxningsidrotten i Uddevalla kan inledningsvis konstateras att här funnits sammanslutningar för denna sport sedan början av 20talet.

Läs mer

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen!

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen! KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR 14 - i solen! 9A från Länna skola utanför Norrtälje En vecka i maj hade vi på Hostal San Miguel i Nerja besök av klass 9A från Länna skola utanför Norrtälje. De hade jobbat

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Kramfors Sollefteå bibliotek

Kramfors Sollefteå bibliotek Sommarbokbussen 2007 Kramfors Sollefteå bibliotek 2 Inledning Även sommaren 2007 hade kommuninvånare, sommarboende och turister i Kramfors och Sollefteå kommuner möjlighet att besöka och låna böcker på

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

FISKEKORT SÄLJES PÅ SERVICEPUNKTEN

FISKEKORT SÄLJES PÅ SERVICEPUNKTEN Utgivare: Åsens Byråd Årgång 17 Nummer 6 JUNI 2013 NYCKEL UPPHITTAD! Vid västra sidan av älven efter gamla vägen, invid nya RV 70, ÅTERFÅS MOT BESKRIVNING Kontakta Tette! Öppettider på Loppis under sommaren.

Läs mer