B ilaga: Tanum. God Jul & Gott Nytt År. 4Intervju med Henry Carlsson. Följ med och träffa äpplegumman. Våra kvalitetsgarantier

Transkript

1 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 21 December 2005 God Jul & Gott Nytt År 4Intervju med 12 Henry Carlsson Följ med och träffa äpplegumman B ilaga: Våra kvalitetsgarantier

2 Tanums Kulturpris 2005 Musik som tema Årets kulturpris har MUSIK som tema och gemensam nämnare: Sven Alfredsson har upptecknat folkmusik, tonsatt Fröding och Ferlin samt under 30 år varit en entusiastisk ledare av kören Ärter och Fläsk. Kurt Wiklander har kombinerat konserter och föredrag till intressanta musikföreläsningar och är en uppmärksammad kompositör av klassisk musik. Tanums Kultur- & Fritidsnämnd är enig i sitt beslut att utdela Tanums Kommuns Kulturpris år 2005 till Sven Alfredsson, Sjöröd, Gerhard Fjällbacka, Milstreusom erhåller kr, och Kurt Wiklander, Gunnar Rasmusson Valbo Ryr, Färgelanda, som erhåller kr, att Sven Alfredsson erhåller Tanums Kulturpris år 2005, dels för sin insats med att uppteckna folkmusik från spelmän i norra Bohuslän samt tonsättning av nationalskalders diktning bland andra Gustav Fröding och Nils Ferlin, dels för sitt entusiastiska och glädjesmittande arbete med att, under tre decennier, leda den nordbohuslänska kören Ärter och Fläsk. att Kurt Wiklander erhåller Tanums Kulturpris år 2005, dels för sina intresseväckande och folkbildande musikföredrag där gemene man får hjälp att tränga djupare in i den klassiska musikens mysterier, dels för inspirerande och njutbar tondiktning som erhållit uppmärksamhet och uppskattning både inom och utom landet Kulturpriset delades ut på kommunfullmäktiges sista sammanträde för året, måndagen den 12 december. Tanums Ledarpris 2005 Tanums kultur- och fritidsnämnd beslutade den 20 oktober 2005 att Tanums Kommuns Ledarpris för 2005 skall delas mellan Matts Andersson, Tanums Schacksällskap och Berit och Stefan Strömberg, SS Norderviken, Fjällbacka, som erhåller kr vardera. Matts Andersson erhåller priset för sitt stora engagemang i Tanums Schacksällskap. Matts var med och grundade föreningen 1960 och var sedan dess kassör under 35 år och är fortfarande ungdomsledare i föreningen. Med sin positiva inställning och sina goda ledaregenskaper har han betytt oerhört mycket för ungdomsverksamheten i föreningen. Han har varit med och ordnat turneringar och under åren kört ungdomar på många tävlingar i hela Sverige. När Tanum stod värd för Skol-SM i schack i början av 1980-talet var han en av nyckelpersonerna. Matts har också haft uppdrag inom Västergötlands Schackförbund som föreningen tillhör. Berit och Stefan Strömberg erhåller priset för sitt mångåriga och stora engagemang i Segelsällskapet Norderviken. Efter att ha varit med som seglare i klubben engagerade sig de båda som ledare i början av 1970-talet. Stefan blev först kassör under några år för att sedan bli ordförande i seglingsnämnden 1979 och detta uppdrag har han haft kvar ända till i sommar då han avgick. När Stefan slutade som kassör blev det Berit som tog över den posten. Efter ett mellanår som sekreterare blev hon klubbens ordförande och detta uppdrag hade hon under 11 år fram till år Under paret Strömbergs tid som ledare har klubben anordnat många stora seglingar. Bland annat har man varit arrangörer för tre SM tävlingar, därutöver har man arrangerat flera stora kvaltävlingar förutom de årliga regattorna. Både Stefan och Berit har nu lämnat sina formella uppdrag men står fortfarande till klubbens förfogande och för att hjälpa sina efterträdare. INNEHÅLL Visst ska man lägga sig i, tycker Henry larm första veckan på nya jobbet Kurt Svedberg går ny karriär till mötes Skylten Tätort vad innebär den? Intervju med Ronny Larsson Ny Second Hand-butik Höstens tema hos Brisen: Äpplet Kajakcenter vid bästa paddelvattnet Rekordsommar i gästhamnarna Tanum på Bokmässan Vad finns i hjärtat av Tanumshede? Notiser Bokmärket och Bokklappar till jul OstronWeekend Nu kan alla få bredband Tanums Bostäder nya lägenheter på gång...24 Budget BILAGA: Kommunens kvalitetsgarantier OMSLAGSBILD: Kajakpaddlare utanför Tjurpannan, Grebbestad. Foto:

3 TanumInformation från Tanums kommun Nummer 21 December 2005 Hösten 2005 har för min del bland annat innehållit studiebesök inom omsorg- och skolverksamheten. Besök startades på kommunens samtliga äldreboenden tillsammans med chefen för omsorgsförvaltningen Bo Lundgren. Vid fikabordet eller under rundvandring på de olika boenden, har vi haft en pratstund med personalen om hur de ser på sitt arbete inom vårdsektorn. Arbetsglädje och entusiasm tycker jag har präglat diskussionen, helt naturligt har det förts fram önskemål om förändring och utveckling i vissa avseenden. En inbjudan om att delta i något av hemtjänstens arbetspass har också framförts. Standarden på kommunens äldreboenden är mycket god och skapar trivsel för både personal och de boende. Under senare delen av hösten har Lennart Christensson, chef, barn- och utbildningsförvaltningen och jag genomfört studiebesök på alla skolenheter i vår vidsträckta kommun. Även dessa besök har varit mycket lärorika och intressanta. Samtal med lärare, rektorer samt i vissa fall elever gör att man får dagsfärsk information från verksamheten. På sikt har vi stora chanser att nå målet landets bästa skola. Det besök som tydligast etsat sig kvar i minnet var stunden på särskolan i Tanumshede, personalens engagemang är mycket imponerande. Man kan tycka att studiebesök delvis skulle utgöra vardagen i mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande. Trots ambitionen att genomföra spontanbesök har det blivit alldeles för få. Det är många olika uppdrag, möten och samtal som skall genomföras. Uppdragen utanför den egna kommunen i olika samverkansprojekt tenderar att öka, vilket är positivt, samarbete mellan kommunerna är nödvändigt. För att verkligen genomföra besöken gjordes besöksscheman, som nu är genomfört inom omsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde. Enligt vad jag uppfattat så har de chefer och den personal vi träffat under rundresan i kommunen upplevt initiativet som positivt. Besök i någon av kommunens verksamheter kan jämföras med besök på något av i kommunen verksamma företag. Besöken har flera positiva inslag man får information om verksamheten alternativt företagen och man kan förmedla vad som händer och är på gång i kommunen. Den kommunala organisationen är en service- och tjänsteorganisation samt i vissa fall myndighet för kommuninvånarna och de i kommunen verksamma företagen. En bra skola, vård och omsorg samt övrig service är en av hörnpelarna för att även möjliggöra en god företagsanda i kommunen. Kommunen har tillsammans med några företag i Tanum, under oktober och november månad, genomfört en annonskampanj i Dagens Industri. I kampanjen uttrycker jag följande. En nära kontakt med företagen är högt prioriterad hos förtroendevalda och tjänstemän i Tanums kommun. Vi talar inte bara om vikten av ett varierat och rikt näringsliv, vi arbetar också aktivt för att se till att förutsättningarna finns. Tanum ligger strategiskt mellan Göteborg och Oslo. Den starka entreprenörsandan och viljan att utveckla nya idéer är påtaglig såväl hos de större industrierna som hos de små hantverksföretagen. Drivkraften finns inte minst i norra Bohusläns unika miljö, som skapar många mervärden. För oss i Tanum är det livskvalitet. Företag utvecklas där människor trivs. I Tanums kommun är vi på väg mot, det uppsatta målet, Sveriges bästa skola och här finns ett attraktivt boende i underbar västkustmiljö. Utbyggnaden av E6:an gör det ännu lättare att jobba och driva företag i Tanum. Trots positiva siffror för 2005, har budgetarbetet för 2006 inneburit att det i princip inte kommer att tillskjutas medel till nämndernas verksamheter utöver kompensation för pris- och löneökningar. Oförändrad kommunal skattesats är en av förutsättningarna i kommande årsbudget och med ett beräknat driftresultat på cirka 3 miljoner. En summering av året 2005, för Tanum och dess invånare ett positivt år; hög sysselsättningsgrad, invånareantalet har fortsatt ökat, ekonomin är i balans. Önskemålen om att bygga och bo i kommunen är fortsatt på en hög nivå. En God Jul och ett Gott Nytt 2006 tillönskas Er! Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: VX Fax: E-POST: info@tanum.se PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval TRYCKERI: CW Carlssons Eftr Tryckeri AB FOTOGRAFIER: Omslag: sid: 4-10, Magnus Lindström, sid 11 Christina Larsson, sid 14 Kajakcenter, sid Anton Lamberg, sid 17 Karl-Axel Wikström, sid 25 Daniel Norell TEXTER: Sid 4-10, Magnus Lindström

4 Småbrukarson med långsiktigt tänkande För mig har det alltid varit en självklarhet att vara med och påverka. Betalar du skatt ska du väl lägga dig i? Henry Carlssons fråga är retorisk. Han lägger sig fortfarande i, om än på en lite undanskymd post idag, som ersättare i kultur- och fritidsnämnden. När det var som värst var han kommunstyrelsens ordförande. Det var under åren med bland annat de stormiga turerna kring TanumStrand. En annan kontroversiell fråga var hur kommunens framtida organisation skulle se ut. Henry bekände färg och det var inte alla som gillade kulören. Men i valet 1988 hade han fortfarande väljarnas stöd. Det var andra politiker, inom och utanför centerpartiet, som ville ha bort honom från posten som kommunstyrelsens ordförande. När jag avtackades från kommunstyrelsen 1998, upplevde jag jag att jag hade respekt för mina infallsvinklar i styrelsearbetet. Jag kände mig värderad. Att man inte alltid är så bekväm för andra, det får man ta. Man sitter där inte för ro skull. Nej, Henry Carlsson har tagit politiken på allvar i närmare 60 år. Som fjortonåring gick han med i Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU), dåvarande Bondeförbundets motsvarighet till dagens Centerns ungdomsförbund. Han kom från en politiskt aktiv småbrukarfamilj i Kville och hade följt krigsnyheterna. Det väckte hans intresse också för andra politiska frågor som näringsliv och kultur. Efter lantmannaskolan tog Henry över morföräldrarnas gård, Ljungbytorp, 24 år gammal. Där bor han fortfarande med sin hustru Berit. De senaste åren har vi haft gårdsmarknad här på Ljungbytorp framåt luciatider. Det är ett tjugotal driftiga själar som säljer allt möjligt. Sylt och saft och marmelad och mölskost, bröd och fin kvalitetschoklad, mattor och fårfällar. Allt är gjort på gårdarna häromkring och så blir det luciatåg och kaffe förstås. Det är roligt både för oss och för folk som kommer hit tror jag. UTVECKLA KREATIVITETEN Men 1956 drog han igång första vårbruket med en lånad traktor, satt i SLU:s 4

5 distriktsstyrelse och odlade sitt kulturintresse framförallt med teater. Raymond Hansson var med bland andra och vi spelade Gogol och Tjechov för fulla hus runt om i länet. När jag senare har sett samma pjäser med Riksteatern eller på Dramaten tycker jag faktiskt att det har varit sämre! Kulturintresset gjorde också Henry satt 15 år i Gerlesborgsskolans styrelse. Där lärde jag känna landets ledande konstnärer och deras villkor. Skolan utbildar ju inom måleri och konstutövande, men också i att utveckla kreativitet, att ifrågasätta sig själv och andra, sina värderingar. Man provar, bryter sina åsikter med andra och det kan ibland ge oväntade resultat. Många uppfattar kultur som ett tidsfördriv men det är i själva verket en förutsättning för ett bra liv. Vi måste ha kultur för att locka hit folk och för oss själva, för att vi ska trivas och utveckla vår egen kreativitet. Detta är mitt bärande tema. Det finns till exempel ett klart samband mellan kreativitet och företagande. LITE STORA I NÄSAN Ganska snart in på 60-talet blev frågan om kommunsammanslagning mer och mer aktuell. Landshövding Per Nyström var en ivrig förespråkare men Henry var inte riktigt med på noterna. Vi hade skött oss själva inom respektive kommun och det gick bra, tyckte vi. Här hade vi också haft köping i Grebbestad och municip i Fjällbacka som styrde sig själva, med egen skatt och egen hälsovård. Det var verklig självförvaltning och så skulle allt slås ihop och vi skulle gå och tigga vackert hos tjänstemännen! Men ser man till vilka krav som låg bakom idéerna om kommunsammanslagningen så kan man väl ge Per Nyström ganska rätt ändå. Det gällde ju att bädda för framtidens arbetsmarknad, där de stora betydelsefulla aktörerna inte bryr sig om de små orterna. Det ska vara stora orter med ett uppland som servar. Men här låg sympatierna i Kville mer söderut. Det var naturligt genom bussförbindelserna till exempel. Det var konstigt att vända sig åt norr. Sedan tyckte vi allt också att de var lite stora i näsan där uppe i Tanum. Vi hade väl lite mindervärdeskomplex. Beslutet om en ny, sammanslagen kommun togs till slut Sju kyrksocknar gick ihop. Utvecklingen i skolan hade föregått beslutet genom sammanläggningsdelegerade som skapat ett högstadium i Tanumshede. LYCKATS MED NÅGONTING? Efter den första mandatperioden frågade vi oss, bland andra Åke Hansson från Grebbestad och jag, om vi verkligen hade lyckats med någonting? Jaa, sa vi, planfrågorna var väl det enda vi hade jobbat med. Riksdagen hade bestämt att en generalplan skulle upprättas i varje kommun och detta innebar förskräckligt mycket arbete. Det innebar också bom stopp i byggandet. Alla gamla planer fick läggas på is och det blev bara en massa strul. Men så kom det nya direktiv att man som ett provisorium kunde göra en kommunöversikt, som det kallades, för de absolut mest primära behoven. Då sa vi att bygga industrihus måste vi i alla fall och gjorde åtminstone det. Vi ville också bygga ett kontorshus för den kommunala administrationen som växte med allt fler anställda. Men så var det det där bekymmersamma med Kville. De ville inte lägga pengar i Tanumshede helt enkelt. Så det blev inget den gången. Kommunöversikten gick igenom och generalplanen blev färdig alldeles i början av 80-talet. Men den hänvisade till kommande utredningar på vissa områden, som till exempel kulturminnesvård. Det var en fråga som var helt ny för oss. Hade vi någon speciell kultur? Ja, hällristningar förstås men annars? Landskapet? Skulle det vara något särskilt? Det finns ju överallt! Men vi tillsatte en grupp kring de här frågorna och det ledde till ett fördjupat studium av kulturminnesvård. Vi lärde oss inse att vi har både kulturmiljöer värda att vårda och en historia som är unik. Det kulturminnesvårdsprogram som vi skrev blev till en bok i en upplaga på exemplar. Allt planarbete upptog mycket av vår tid under 70-talet, men lite annat hann vi uträtta. Att ExtraFilm kom hit 1975 och flyttade in i Facits gamla lokaler var helt och hållet Raymond Hanssons förtjänst. Genom kontakter på länsnivå fick han också hit Volvo och det blev mycket bygga och bygga till och förbättra lokalerna för dem. Energifrågorna hade kommit starkt i fokus och det gällde att spara och minimera energikostnaderna för kommunen. Vi tillsatte en kommitté för alternativa energikällor som jag ledde från 1983 tills jag blev kommunstyrelsens ordförande -86. Vi studerade till exempel havsvärme och hade mycket kontakter med företag som arbetade med de här frågorna. Jag blev också engagerad i en havsodlingsgrupp jag som inte ens har en egen fritidsbåt! i början av 1980-talet. Där var Staffan Greby den store innovatören på området, full av idéer. Det handlade om musselhantering, alger, fiskodling och ostronodling. FRIDFULLT PÅ YTAN Inför 1986 var situationen den att Raymond Hansson hade jobbat hårt som industriraggare och plandebattör. Han var sliten och ville sluta. Jag var vice ordförande och kände väl inte ångest över att ta över, men ändå lite oro. Jag har aldrig haft Raymonds pondus utan har en mer resonerande strävan mot konsensus. Jag vill vara rak och utan krumbukter. Det är förstås både fördelar och nackdelar med det. 5

6 När Henry tillträdde som kommunstyrelsens ordförande 1986 var det fridfullt i kommunen. På ytan i alla fall. Men dessförinnan hade man tagit ett stort beslut i kommunfullmäktige som fick betydelse för Henry: att bygga Tanum- Strand. Beslutet hade växt fram från en ganska försiktig planering av en modest anläggning på handikapporganisationernas initiativ. Men för ekonomins skull, sade man, borde turismen få större utrymme på anläggningen. Handikappdelen var fortfarande kvar men turistdelen växte. Sedan kom nedläggningen av varvet i Uddevalla och nyanläggningar och nyetableringar måste till i regionen för att ersätta förlorade arbeten. För nyetableringar fick kommunerna statligt stöd. I Tanum hade vi redan TanumStrandsplanerna och dessutom hade kommunen status som rekreationsområde i riksplanen. Staten sade ja till 30 miljoner kronor under förutsättning att arbetet startade omgående. Det var ett beslut inte utan vånda som vi tog 1985 om att bygga TanumStrand. Det var många skilda meningar. Men stiftelsen TanumStrand bildades hösten 85 med representanter från de olika partierna. Men på våren 1986 stod det klart att stiftelsen inte klarat markförhandlingarna med de berörda fastighetsägarna. Planen var överklagad, så den var inte ens fastställd. Jag pratade med alla berörda och tror att jag skapade tillräckligt förtroende. Det ledde i alla fall till bra förhållanden och förslag som var gångbara, i samverkan med Stellan Hermansson på lantmäteriet. I efterhand kan man se att det var olyckligt att bygget började med stugorna, medan centralanläggningen fick vänta. Bygget startade i en lågkonjunkttur, men steg konjunkturen och prisnivån sköt i höjden. Det som var tänkt att kosta kanske 70 miljoner fick en slutnota på 152 miljoner. ALTERNATIVET KONKURS Vintern var kall, men man måste gjuta ändå och det gjorde inte det hela billigare. Det uppstod en brist på 16 miljoner som måste täckas på något sätt. Alternativet var konkurs och det ville jag inte vara med om. Tanums kommun fick bollen att ställa upp med en garanti, men efter mycket om och men blev det nej. Då kom NPL Conata, som byggde anläggningen, med förslaget att kommunen och de själva skulle ta över stiftelsen och driva Tanum- Strand i ett gemensamt bolag. Under stort motstånd från folkpartiet och moderaterna gick affären att genomföra. Jag var fullt införstådd med att jag kunde få sparken. Men det handlade om kommunens anseende. Vi måste hålla våra utfästelser mot staten, landstinget och handikapporganisationerna och inte bära oss illa åt. Jag kände inte att min ställning var hotad, även om vi hade en spricka mot folkpartiet och moderaterna i den här frågan. Slutet blev att mot de 20 miljoner vi satte in fick vi 23 miljoner tillbaka när vi sedan sålde anläggningen. FÅ SAKER OCH TING GJORDA Men det var motsättningar under uppsegling inom centern också. Det fanns de som ifrågasatte mig. Administrationen ville ha mer tjänstemannainflytande, Socialdemokraterna ville att tjänstemännen skulle sköta markförhandlingar. Detta kunde inte jag gå med på, min livserfarenhet bromsade. Jag med mitt företagarsinne är inställd på att få saker och ting gjorda och gärna när det behövs och inte när de efter långa behandlingar är mer eller mindre inaktuella. På det här sättet skulle det bara bli mer formalia. Det fanns tjänstemän som var negativa till mig, enligt min uppfattning var de inte många. Men det påverkade andra i centern som var öppna för folkpartiets och moderaternas ovilja mot mig. Det blev en klyfta, inte så stor men tillräcklig. Jag hade gott stöd bland väljarna. När det sedan gick till omröstning om ordförandeposten i kommunstyrelsen förlorade jag med en röst, 20 mot 21. Folkpartiet och moderaterna fick med sig miljöpartisterna och den ende kristdemokraten. En sak gjorde Henry på eget bevåg under sin ordförandetid, utan sura protester från något håll. Han ordnade så att Volvofastigheten blev såld. Det var ständiga propåer om att bygga till och bygga om, så jag tänkte att varför ska vi ödsla kraft på detta? Jag fick kontakt med en hugad spekulant och när jag presenterade förslaget för kommunstyrelsen var alla med på att sälja utan vidare. Vi fick 33,5 miljoner för fastigheten och blev på så sätt stadda vid betydligt bättre kassa och fick lägre låneskuld. LÅNGSIKTIGT TÄNKANDE Mycket har förändrats under Henry Carlssons tid som politiker i Tanums kommun, till det sämre och till det bättre. Bygden är naturligtvis påverkad av jordbrukets tillbakagång. Inte minst landskapet. Att Tanums kommun ändå har en positiv utveckling är förstås inte enbart den kommunala administrationens förtjänst. Tanum har kommit i fokus, folk flyttar hit, många pensionärer och många norrmän, det har blivit en byggboom utan like. Industrin har det visserligen tufft, men vi har fortfarande Lear och Extrafilm och Inventing ökar. Och så ska vi nog vara väldigt tacksamma mot familjen Olsson och Tanums Fönster. Men det är en extremt marknadsliberal utveckling i Sverige idag. Företagens globalisering är oroande. Ingen hanterar detta, ingen styr, det bara går och allt ska klara sig självt. Ett resultat ser vi: 1,5 miljoner utanför arbetsmarknaden. Nej, slutar Henry, för allt som har med liv att göra hav eller land måste det vara ett långsiktigt tänkande vad gäller kunskap och produktion. Det sambandet är en förutsättning för framtiden. 6

7 Nu tar Tomas hand om larmen Vid inte riktigt fyllda 40 tillträdde Tomas Magnusson jobbet som ställföreträdande räddningschef 1 juli. Han fick ett veritabelt elddop direkt. Befälsjour var fjärde vecka för både Strömstad och Tanum ingår i befattningen och Tomas startade med en sådan jourvecka. Inte mindre än 19 larm blev Tomas lott att ta hand om: trafikolyckor, bränder i Strömstad, sjukvårdslarm på Koster och som om inte det räckte den stora skogsbranden i Bullaren på Grebbestads karnevalslördag. Första dygnet med Bullarbranden var jobbigt, erkänner Tomas. Samtidigt var det sex bränder i Dalsland på grund av åskväder. Larmet gick och vi fick vänta till efter kl 21 på vattenbombning med helikopter. Tomas bor i Grebbestad sedan några år med sambo och hennes två barn. Uppväxt är han dock i Tanumshede. Första och enda jobbet före räddningstjänsten fick han 1984 på Tanums Fönster, direkt efter sin militärtjänstgöring. Räddningstjänsten sprang han bokstavligen rakt in i: Jag har alltid tränat rätt mycket, framför allt löpning. Jag hade kompisar från räddningstjänsten som frågade om jag ville vara med på deras träningspass. Under träningen en gång 1994 så gick larmet. Det var en skogsbrand i Fagerhult. Då sa chefen, Kurt Svedberg: Åk med på utryckningen och bidra med ett par ben och armar. Det gjorde jag. När räddningstjänsten sedan sökte fem deltidsbrandmän i september -94 svarade jag och blev antagen och utbildad. Fyra år senare utbildade sig Tomas till deltidsförman och år 2000 blev han fast anställd som utbildningsansvarig brandförman. Förra året gick han ut som brandmästare på Rosersberg i Stockholm med den sista klassen som Räddningsverket utbildade. Idag är alltså Tomas Magnusson ställföreträdande räddningschef med ansvar bland annat för den förebyggande verksamheten. Vid årsskiftet 2004 trädde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor. Den innebär bland annat att den som driver en verksamhet ska kunna visa att det finns ett systematiskt brandskyddsarbete och presentera att man har ett fullgott skydd rutiner vid brand. Den gamla brandsynen ersattes årsskiftet 2005 av tillsyn. Tomas blir också ansvarig för den så kallade Posom-gruppen i kommunen. Förkortningen utläses psykiskt och socialt omhändertagande och gruppen består av människor från olika yrkeskategorier till hjälp för dem som utsatts för hemska upplevelser. Till att börja med ska Tomas gå en utbildning i att leda posomgrupper. Erfarenhet av starka upplevelser har han fått under sina tio år hittills på räddningstjänsten. Jaa, det är klart att trafikolyckorna är värst. Det är påfrestande upplevelser som sätter märken i en. Det man hellre kommer ihåg är de positiva sakerna, som att hjälpa någon att ta ner katten. Det är en liten insats för oss men betyder mycket för den drabbade. 7

8 Kurt lämnar över för ny karriär Nu väntar en ny karriär för Kurt Svedberg, 65 år. Sista juni slutade han arbeta på Räddningstjänsten efter 44 år med jour var fjärde vecka. Senaste sommarsemestern hade han Nu kan han ägna sig åt sin nya karriär: att vara farfar. Arbetet som deltidsbrandman ärvde Kurt enligt tidens sed efter sin far. Det var en tjänst avsedd för män som åtnjöt samhällets förtroende. Så när han muckat i maj 1961 började Kurt Svedberg sin bana inom räddningstjänsten och krönte den med tio år som heltidsanställd ställföreträdande räddningschef innan han nu pensionerades. Min allra första utryckning var en gräsbrand i Sannäs 21 maj 1961, minns Kurt. Vi hade vita rockar på den tiden och bara befälen hade hjälmar av läder. Sedan kom stålhjälmarna även för oss brandmän. Då kunde man vara lite tung i huvudet efter en utryckning. Idag är det lätta, ändamålsenliga plasthjälmar som gäller. På sextiotalet fanns inga personsökare, det var tyfonen som gällde. Brandkåren larmades med ett telefonsamtal till chefen Algot Andersson på BP-macken, som drog igång tyfonen. Tio år senare fanns åtminstone en så kallad brandsignalfördelare i telefonväxeln, som automatiskt ringde upp brandmännen vid ett larm. Men det gällde att vara hemma vid telefonen efter tio på kvällen! Från slutet av 60-talet larmade man brandkår och ambulans via telefon till taxi i Strömstad, i början av 80-talet gick Tanums räddningstjänst in i SOS-alarmering och 1983 kom de första personsökarna. Kurts brinnande intresse gjorde att han så småningom fick förfrågan om han ville studera till brandförman. Sin första utbildning fick han Det var dessutom den första utbildningen i sitt slag i Sverige och ägde rum på Kortedala brandstation med 15 deltagare från hela landet. Sedan 1977 har Kurt jobbat som fast anställd inom räddningstjänsten. Brandmästare blev han 1981 och var sedan till funktionen ställföreträdande räddningschef. Själva titeln och heltidsanställningen fick han Naturligtvis har en man som Kurt Svedberg otaliga minnen roliga, dramatiska, sorgliga och tankeväckande. På 60- och 70-talen hade vi till exempel en ladugårdsbrand varje år, regelbundet. Idag kan vi kanske skratta åt den tidens dåliga elsystem som inte klarade belastningen från höfläktarna. Men då visste man inte bättre, chansade och så brann alltihopa upp. Ett annat minne som Kurt på sätt och vis kan le åt idag är branden på Huds moar Larmet gick måndagen i midsommarveckan. Sedan brann det i sex veckor framåt. Och inte var det tal om avlösning. Jag hade varit igång i ett sträck och kom hem på onsdag förmiddag. Sedan gick jag tillbaka igen natten till midsommarafton för att kunna fira midsommar sedan. Naturligtvis somnade jag på midsommarfesten av ren utmattning, fnissar Kurt. Men branden var i högsta grad allvarlig. På Hud brann 670 hektar upp. Branden kostade varav för kommunen. Länsstyrelsen tog över ansvaret och rekvirerade en tankbil och två man från alla brandkårer från Mölndal till Strömstad. Militären var också med, liksom traktens lantbrukare för eftersläckningsarbetet. Klockan 22 varje kväll kom larm igen under flera veckor. Det var Osloflyget som passerade och larmade. Ja, det blev hett om öronen med detta ovanpå en torr sommars normala bränder. Tidigt på söndagsmorgonen den 7 april 1990 kom larmet om brand ombord på passagerarfartyget Scandinavian Star rakt västerut från Grebbestad. Man begärde en rökdykargrupp. Jag frågade brandmännen om det var OK för dem att åka och alla ställde upp hela söndagen. Det kan tyckas märkligt att man i en sådan organisation som räddningstjänsten frågar om personalen är redo för sin arbetsuppgift. Men erfarenheten har lärt Kurt att det är det bästa man kan göra. 8

9 Efter tågolyckan 1984 i Överby där flera barn dog, slutade fyra brandmän av påfrestningarna. Ingen av dem hänvisade dock till räddningsarbetet vid olyckan utan anförde problem med familjen eller svårigheter att få brandmannajobbet att gå ihop med annat arbete. Inte förrän lång tid efteråt berättade en av dem hur det egentligen låg till: Jag trodde jag skulle känna att jag gjorde en samhällsinsats i räddningstjänsten, men jag kände bara att jag fick ta hand om döda människor. Det där fick mig naturligtvis att tänka till ordentligt. För det första är det sedan dess så hos oss, att den som inte känner sig helt OK åker inte i första bilen vid en utryckning, utan i sista. Det funkar utan kommentarer. Alla respekterar det. Vi är olika som människor, vi har familjer och egna problem. Men att möta olyckor med den ryggsäcken är inte bra. För det andra gjorde detta också att jag var väl motiverad att gå en kurs 1986 när Räddningsverket och Socialstyrelsen beslutade om det vi kallar Posom, psykiskt och socialt omhändertagande. I varje kommun ska det finnas en Posom-grupp. Den ska göra insatser för att förebygga psykisk ohälsa för människor som upplevt olyckor eller katastrofer när samhällets resurser är otillräckliga. Ledningen består av representanter från räddningstjänsten, polisen, landstinget, kyrkan, skolförvaltningen och socialförvaltningen. - Varför är det till exempel mycket alkoholism i räddningstjänsten, polisen och kyrkan? Jo, påfrestningarna kommer hela tiden, men det finns inte någon möjlighet till avlastning. Där är posomgruppen en klar tillgång och jag är stolt över att Tanum gått i spetsen för utvecklingen. Posom fungerar väldigt bra här. Det finns mer som fungerar bra för den räddningstjänst som Kurt nu lämnar. Tio man plus chef är i beredskap dygnet runt. Två brandmän är för övrigt kvinnor. Men tio brandmän räcker inte så långt vid stora larm. Därför finns ett långtgående avtal mellan räddningstjänsterna från Uddevalla till Strömstad om ömsesidigt bistånd, en beredskapskedja i norra Bohuslän. Det här är något ovanligt för räddningstjänsten, rent av originellt och väcker lite avund på andra håll. Det innebär att man är varandras resursförstärkare för att hålla nere kostnaderna och ändå ha tillgång till utrustning och kunskap. Avancerade klippverktyg till exempel, behöver inte finnas på varje station och när en kemisk beredskap byggs upp hjälps man åt. Det är en del som har hänt under Kurts tid inom räddningstjänsten i Tanum. Antalet utryckningar kan kanske summera: 1961 när Kurt började som brandman var det fyra utryckningar. Sista året 2004 var det 370. Från en gång i kvartalet till mer än en gång om dagen. Skylten Tätort vad innebär den? Du, liksom som de flesta, vet nog att max tillåten hastighet är 50 km/h från där skylten passerats. Men det viktiga är vad symbolen egentligen anger, det är därför format som ett upplysningsmärke. Nu kommer allting tätare inpå, där närheten till skolor, boende och affärsverksamhet genererar många aktiviteter. Mest utsatta är de många oskyddade trafikanterna och de boende i tätorten. De påverkas nu i ännu större omfattning av ditt och andras hastighetsval och det buller och de avgaser som den tätare trafiken skapar. Ibland är 50 km/h för hög hastighet, då är det skyltat med 30 km/h i stället. Det är inte bara din tid det handlar om, det är det krockvåld du riskerar att utlösa vid en sammanstötning som är värst. Något du kanske utsätter både dig själv och andra för. Har du tillräckligt avstånd till bilen framför om han måste stanna? Det här är något som kommunen får mängder av telefonsamtal och skrivelser om. Alla uttrycker den otrygghet de känner och vill få det säkrare för alla att vara i trafiken! Det förutsätter en respekt och samverkan mellan alla trafikanter. Hur kör du exempelvis i kvarteret där du själv och dina grannar bor? Är ni bra förebilder själva för era barn? Vad tänker du själv fortsättningsvis göra för att öka säkerheten och minska på utsläppen när du färdas i det område som skylten anger? Din och alla andras hjälp behövs också om det skall bli bättre! Det tar normalt en sekund att reagera. Vid 30 km/h färdas du med 8 m/sek ca två billängder innan du hinner bromsa i den farten. Sen tar det ca 5 meter till för att få stopp. Sammanlagt en busslängd. Du färdas ca 15 m/sek vid 50 km/h. Stoppsträckan i 50 km/h är ca 27 m. Två busslängder innan stopp. Du färdas ca 15 m/sek vid 50 km/h. Ingemar Eriksson Informatör KUSTOM Kommunsamverkan Trafiksäkerhet och Miljö 9

10 Det är roligt att vara politiker i Tanum Det är roligt att vara politiker i Tanums kommun, säger Ronny Larsson, socialdemokrat och andre vice ordförande i kommunstyrelsen. Här hemma bedriver alla partier mera sakpolitik än ren ideologisk politik. Det finns en politisk anda i kommunen som gör att också vi socialdemokrater får relativt stort gehör för våra frågor. Det största hotet mot ekonomin i Tanums kommun är att vi får en borgerlig regeringspolitik i Sverige. De gigantiska skattesänkningar som de borgerliga partierna föreslår kommer ovillkorligen att drabba den kommunala verksamheten på ett drastiskt sätt. För Tanums kommun är den övergripande frågan hur vi ska kombinera tillväxt med bevarande av våra livsmiljöer hav, kust, inland, jord- och skogsbruk. Viktigt för tillväxten är att få fram boende till rimliga kostnader. Det går, men jag är emot segregation en marknad ska inte kunna köpa ut dem som inte har råd. Där kan vi göra mer än hittills i Tanum. Och det finns områden som är relativt lätta att bebygga. Jag menar att tanumsborna över huvud taget ska behandlas så likvärdigt som möjligt. Ansvaret för väghållningen till exempel, är inkonsekvent och orättvis idag. Det har höjts röster för att ha vägsamfälligheter i vissa samhällen medan andra orters gator och vägar är skattefinansierade. Mitt parti säger nej till det här. Nu vill vi att tekniska nämnden talar om hur det blir om kommunen tar ansvaret för väghållningen i alla tätorter. Va-frågan bör också utredas grundligt. Vi har landets högsta va-taxor, men har aldrig gjort någon rejäl utvärdering av t ex urinsepareringens betydelse för miljön. Märkligt nog har miljöboksluten inte redovisat något om detta. När det gäller att få fler arbetstillfällen kan man generellt säga att den viktigaste faktorn är att vara lyhörd för de befintliga företagens synpunkter och behov. Det är ett lättare och billigare sätt att utveckla näringslivet än att bara försöka ragga hit nya företag. Det är förhållandevis många som helt eller delvis livnär sig på jord- och skogsbruk i kommunen. Att vårda kulturlandskapet är viktigt ur många aspekter. Hoten mot miljö- och landskapsvärden är många. Här vill vi se en strategi för jord- och skogsbruk. Den ska tas fram i samarbete med näringen. Vi måste diskutera med näringens representanter och göra klart hur kommunen kan stötta. Hur kan vi bevara och helst utveckla jord- och skogsbruksföretagen? Utbyggnaden av E6 ger oss bättre pendlingsavstånd till ett par hundratusen jobb. Avstånden krymper och möjligheterna ökar. Men det har tagit för lång tid. Nu ska E6 bli klar till Uddevalla 2008 och till Norge I den här frågan arbetar vi över partigränserna men är inte beredda att låta utbyggnaden nagga världsarvsområdet i kanten. Turismen har en egen växtkraft som vi ska stötta, miljömässigt och tillväxtmässigt. Västsvenska Turistrådets projekt Båt & Hav pekar på en stor tillväxtpotential i båtturismen. Enligt prognosen kommer den att fördubblas fram till år 2007 och då omsätta en halv miljard kronor. Detta skapar 200 nya årsarbeten längs Bohuskusten. I den kommunala verksamheten är det 10

11 mycket angeläget nu att satsa på omsorgsnämnden och dess personal. Det stigande ohälsotalet är oroväckande och pekar på att det är mer personal som behövs. Det måste vi prioritera ekonomiskt. Inför det närmaste budgetåret är vi beredda att föra över resurser från kommunstyrelsen till omsorgsnämndens verksamhet. När det gäller skolan vill vi avskaffa lunchavgiften för gymnasieungdomarna. Nettokostnaden blir inte så hög och alla får samma förutsättningar. Tanums egna gymnasieelever får undervisning i trafikkunskap och har möjlighet att ta körkort under gymnasietiden. Vi har drivit frågan mot Strömstad och Uddevalla också men hittills fått nej. Jag ser det närmast som en demokratisk fråga. Kollektivtrafiken klarar inte att tillgodose de behov som finns i en glesbygd som vår och alla familjer har inte ekonomi att betala trafikundervisning. För att kunna leva här måste man ha körkort och tillgång till bil. Trafikkunskap är lika viktig som annan kunskap. Jag tycker det är märkligt att den hamnat utanför gängse utbildning. Gnistan s Second Hand Gnistan är en kommunal daglig verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Den har funnits i 10 år och är inrymd i en tvårumslägenhet på Hedeskogsvägen i Tanumshede. Där bedrivs olika aktiviteter bl a matlagning, hobbyverksamhet, badresor och diverse utflykter med mera. Reine Andersson och Petra Larsson arbetar i den nystartade butiken. En del personer har hittat annan sysselsättning utanför Gnistan t ex i Utvecklingscentrum. Detta passar emellertid inte alla deltagare, varför idén om att öppna en second hand-butik uppstod. En arbetsgrupp bildades där formerna diskuterades fram och ett studiebesök gjordes till second hand Da Capo i Uddevalla. En lokal ställdes till förfogande på Hedeskogsvägen 4A. Det spikades, målades och fixades och efter en tid stod lokalen färdig att ta emot de första kläderna. Flygblad delades ut och det blev ett stort gensvar. Lådor och säckar med kläder från givmilda människor fyllde snabbt lokalen. Sen var det bara att invänta kunderna. Den 10:e maj var öppningsdagen. Spännande! Alla har varit positiva och det har märkts ett stort intresse av att handla på second hand, inte minst hos barnfamiljer. Ett samarbete med dagcenter har gjort det möjligt att öka öppettiderna i butiken. Det lönar sig att titta in ofta eftersom det hela tiden kommer in nya fräscha kläder. Hobbyarbeten som görs på Gnistan och Dagcenter säljs också i affären. Hjärtligt välkomna! Adressen är Hedeskogsvägen 4A i Tanumshede. Öppettider. Tisdagar Onsdagar Torsdagar

12 Vem har ätit äpplen på vår restaurang? Alla femton barnen på förskolan Brisen i Fjällbacka är samlade vid grinden. Förskollärarna Angéla Svensson och Veronica Karlsson räknar in. Jo, det stämmer, femton barn. Då går vi! Två och två och håll varandra i handen! Förskolan Brisen på utflykt. Barnen tre till fem år gamla verkar ganska vana vid utflyktsrutinerna. Det kanske inte blir precis två och två men alla håller någon i handen. Nu ska vi upp i skogen och då har alla reflexvästar på sig. Jättebra utom när man ska leka kurragömma förstås, för då syns man nästan hur man än gömmer sig. Men idag är det inte kurragömma. Inte på schemat i alla fall. Dagens utflykt ingår i Brisens tematiska arbete kring äpplen. Vi ska se hur det står till med barnens speciella äppelträd och så ska vi se efter hur det har gått med äpplerestaurangen som barnen gjort i ordning inne i skogen. Och tänk om Äpplegumman kommer och hälsar på oss under utflykten! Det har hon gjort förut, så kanske, kanske kommer hon idag igen. Men vi börjar med att ta vägen om det gamla äppelträdet. Det har barnen följt en tid nu och sett hur det har förändrats från gång till gång. Den senaste upptäckten var att äpplena hade börjat synas så mycket bättre. Varför då? Jodå, det var ju för att bladen hade börjat trilla av och blåsa bort! Då såg man ju alla äpplena helt och hållet! Idag var det ett äpple som såg lite konstigt ut, sprucket eller vad det var. Vad hade nu hänt med det då? Kanske en fågel har varit där. De tycker nog om äpplen. Eller en mask! Barnen enas om att det nog var en fågel, för äpplet satt så högt upp. Det hade nog inte krupit någon mask ända dit upp. Vi säger hejdå till äppelträdet och går vidare. Nu ska vi först över den stora vägen. Då stannar vi allihop och ser oss för ordentligt. Och det kommer bilar. Så vi måste vänta. Men nu! Nu går vi över allihop, kom nu går vi över! Och snabbt är alla barnen över på andra sidan vägen och vet precis var de ska hitta stigen uppför den branta skogsbacken, upp mot Vetteberget. Någon sätter iväg rakt upp för sluttningen som en liten raket och flera andra följer efter. När vi som tog stigen kommer upp, får vi hjälpa några som har fått bakhalt i slänten på sina galonisar. Men det går så bra så. Och så rusar alla barnen in i skogen. Några är snabba till äpplerestaurangen. Där har barnen satt upp äpplen på pinnar för att se om något djur kanske kommer och äter på dem. Fröken, fröken! Det är någon som har ätit på våra äpplen! Vem kan det vara? 12

13 Äpplegumman bjuder äppelkaka ur korgen. Ja, det var nog rådjur, kommer vi fram till, för äpplena satt lite för högt upp på sina pinnar för att det skulle kunna vara hare. Ja, så är det säkert. Barnen har grävt ner äppelkärnor också för att se om det händer något med dem när de ligger i jorden. En plastsked åkte också ner. Undrar vad som händer med den? Så släpper vi funderingarna och rusar runt i skogen ett tag. Det är härligt. Ut och in mellan enar, granar och tallar, upp på den stora stenen och rutsch ner igen. Väldigt bra glid på tallbarr! Nej, nu får vi samlas på sittstockarna vid vindskyddet och börja vänta in Äpplegumman. Hon kommer nog snart. Vi kan sjunga lite under tiden? Och så sjunger fröknarna och barnen och gör en massa komplicerade rörelser till. Detta är inget för den oinvigde, den saken är klar. Men barnen klarar det fint och roligt har de. Fröknarna klarar det rätt så bra också, faktiskt. Nämen där kommer ju Äpplegumman! Ja, minsann, där kommer hon med finaste hatten på och riktiga äppelkinder! Och en korg har hon under armen. Vad kan hon ha i den? Jo, det ska ni få smaka, finfin äppelkaka! Och saft! Men först pratar vi ett slag om äpplen. Vad kan man ha dem till, vad kan man göra mer än äppelkaka? Förslagen haglar genom luften. Alla verkar ha fullständigt klart för sig vad man kan göra. Till och med äppeltryck! Äpplegumman berättar och visar fina bilder i en fin bok. Alla barnen får muggar och äppelkaka och saft och sitter och begrundar äpplets alla dimensioner. Sedan tar barnen med Äpplegumman så hon får veta vad som har hänt i äpplerestaurangen, innan hon går till sitt och barnen fortsätter leka i skogen. Den här gången hette Äpplegumman Kathrin Jonasson och är den tredje förskolläraren på Brisen. Personalen turas om i rollen som Äpplegumman. Äppletemat ägnar vi oss åt på ett eller annat sätt varje vecka, berättar Kathrin. Vår läroplan säger att arbetet i förskolan ska vara tematiskt och utgå från barnens erfarenheter och motivartion att söka kunskaper. Det är ett väldigt bra och roligt sätt att arbeta. Barnen har så mycket fina funderingar. Kunskapssökandet blir som ringar på vattnet, den ena frågan ger den andra och svaren som de själva har sökt, blir kunskap att bygga vidare på. Men vi arbetar inte bara tematiskt. Varje vecka har vi stående aktiviteter som är utvecklande och roliga för barnen. Vi har språklek med ramsor, rytm och rörelse som gör språkupplevelsen lustfylld. Det är bra för språkutvecklingen att öva motoriken. Vi sjunger och spelar mycket. På onsdagarna kommer en lärare med sitt dragspel och då blir det ju extra mycket sång och musik. Vi går till biblioteket och läser böcker och tidningar och använder deras spel. Både fri lek och organiserad lek och rörelse lägger grunden för den sociala utvecklingen. Vi ägnar oss också åt massage, eller taktil stimulering som det kallas. Tillsammans med de små barnen gör vi trygghetsövningar, där barnen tränar att lita på varandra och ta hand om varandra. Gott om plats finns det för alla de totalt 22 barnen. Förskolan Brisen är begåvad med stora lokaler. Ett stort rum för samling, vila och måltider med ett par rejäla matbord, gosesoffa och en massa annat. Till det kommer ett lugnt sagorum, ett annat där barnen för tillfället mest leker affär och ett byggrum med både lego och duplo. Och dessutom skogen så nära, säger Veronica, som arbetat inne i Göteborg tidigare. Det är värt mycket. Och havet att göra utflykter till året om. Kathrin Jonasson som dagens äpplegumma. 13

14 Bisysslan blev fyra miljoner kronor om året Första året var kajakuthyrning en bisyssla som drog in kronor. I dag, 15 år senare, ligger Kajakcenter Grebbestad med en omsättning på fyra miljoner kronor. Ägaren Mats Torwmo förklarar: Vi har världens bästa och vackraste paddelvatten. Stränder finns till exempel inte i Stockholms skärgård skyddade vatten, inget tidvatten, inga strömmar att tala om perfekta förhållanden helt enkelt. Fullt så enkelt är det nog inte. Mats Torwmo, friluftsmänniska och tidigare yrkesofficer, är själv en stor del av förklaringen. När regementet lade ner flyttade han hem till Grebbestad igen, startade Varuboden och servicebutik på bryggan. Han var lyhörd för kundernas önskan att hyra båt, men ville inte stå och laga startsnören på snurror dagarna i ända. Det blev kajak. Mats har fortsatt att lyssna på sin marknad. Idag ligger 80 procent av omsättningen på försäljning. Kajakcenter är huvudimportör av flera märken, säljer i sin egen butik och har återförsäljare i Stockholm, Göteborg och Lidköping. Handeln på nätet ökar, där ska bli ny butik i vinter, en riktig webshop. Med en mobil butik husvagn och tält möter han kajakfolket där de befinner sig, till exempel på den stora tävlingen Dalsland Kanotmaraton+. Och Kajakcenter säljer allt, förutom kajaker och paddlar också ändamålsenliga kläder, utrustning, tät förvaring, vattensäkra sjökort, våt - och torrdräkter, tält och sovsäckar. Årets grej är en patenterad gelsits, bara att stoppa i kuvert och skicka. Vår målsättning är att göra inköpen så nära källan som möjligt. Det blir billigare för våra kunder. Vi använder nätet mycket när vi letar leverantörer. Där har jag hittat en vattentät lampa att använda som lanterna på huvudet. Paddeln vi säljer är kanadensisk, kajakerna tyska utom tvåmanskajaken som kommer från Nya Zeeland. Den tyska leverantören bygger också vår egen kajak, Streamliner. Det är en snabb sportkajak för vanligt folk. Även om det är försäljningen som har ökat mest så står uthyrningen idag ändå för 20 procent av omsättningen. Från början var det träningspaddling och motionslopp som dominerade men när uthyrningen växte med en markant ökning från mitten av 90-talet var det på tursidan. Men nu kommer träningen tillbaka mer och mer. Dalsland Kanotmaraton+ betyder mycket för vår del. Det är också så 14

15 att vi inte vill expandera så mycket mer på tursidan. Vi värnar om produktens kvalitet och vill inte ha för mycket folk ute i vikarna. Medan Kajakcenter har en kapacitet att hyra ut åt 50 personer samtidigt ligger man i Dalsland på 200 per kanotcenter. Det har fört med sig att man måste tumma lite på allemansrätten där. Man har till exempel anordnat rastplatser efter avtal med markägarna och tar ut en avgift av dem som hyr kanoter. Fyra säsonger har Kajakcenter hållit till i sin anläggning på Svinnäs. Åren mellan 1998 och 2001 på TanumStrand var en temporär expansionslösning. På Svinnäs är det lätt att hjälpa till rätta, lätt att prova, det ska inte vara sämre än en kanotklubb. Det känns rankt först, men kajaker är sjövärdiga. Har man inte paddlat förr så är det vanligt att ta en nybörjarkurs. När man har kapsejsat under kursen får man ett mer avslappnat förhållande. Vi använder kajaker med stora sittbrunnar, så det är närmast omöjligt att fastna när man kapsejsar. Den spännande eskimåsvängen hör till överkursen. Det är väderleken som bestämmer. Vi förbehåller oss alltid rätten att vägra hyra ut. Och är vattentemperaturen under 15 grader hyr vi inte ut till folk som inte har tillräcklig och dokumenterad erfarenhet. De flesta som hyr för att ta sig ut i skärgården gör ofta kortare turer med övernattning. Överfarter som till exempel till Väderöarna eller förbi Tjurpannan avråder vi bestämt nybörjare från. Tjusningen är ju också att kunna paddla nära land, smyga in där andra båtar inte kan ta sig fram. Vill man ha det extra lugnt kan man sjösätta i Havstenssund och paddla inomskärs till Strömstad. Det går snabbare än man tror att ta sig fram med kajak. Tre timmar till Fjällbacka, en tur Hunnebostrand-Koster gör man lätt på en vecka. Till sommaren har vi ett nytt paket från Dalsland till Grebbestad: Från dricksvatten över sötvatten till saltvatten. REKORDSOMMAR I GÄSTHAMNARNA 2005 blev en rekordsommar i kommunens gästhamnar trots en trög start. Från att vi startat säsongen med låga gästbåtsantal tog det riktig fart under veckan 28, juli. Sista veckan i juli passerade några hamnar - Hamburgsund, Sannäs och Grebbestad års siffror och på totalnivå gjorde vi det under första veckan i augusti. De två första veckorna i augusti hade relativt tidigare mycket glädjande höga tal vilket gjorde att när Anita Hakeröd, ansvarig för redovisningen av gästhamnarna, gjort avräkningar med alla 8 gästhamnarna så blev slutsumman gästbåtar. Det är den högsta siffran gästbåtar i kommunen någonsin. Nästa bäst år är 2003, med båtnätter och dessförinnan från Det finns ett antal privata gästhamnar i kommunen, t.ex. Tanum Strand, Svinnäs och GBM, och räknar vi ihop alla så blir årets gästbåtsantal i hela kommunen nästan prick Vi räknar med ett snitt på 3,09 personer i båtarna vilket gör att vi hade ca båtgäster i våra hamnar under sommaren. Det beräknas ligga dubbelt så många båtar i naturhamnarna i kommunen och summerar vi alla dessa i en grand total så har vi under sommaren härbärgerat ca gäster i kommunens skärgård och gästhamnar under 2005!! Trots detta stora antal besökande båtar så hade vi, möjligen undantaget under v 29, då det s.k. Seglinståget invaderade Fjällbacka och Grebbestad, relativt lugnt i hamnarna. Det var inte särskilt vanligt med störande bus och höga ljudvolymer som vi tidigare känt av. Hamnjouren bemannades av Kjell Johansson och Åke Zimm och de hade ett antal utryckningar, men inget av kriskaraktär, bara normala akuta behov där de stöttade de entreprenörer som driver de fyra stora hamnarna i kommunen Resö, Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. Efter 2004 har det pågått hektiskt arbete för att vidareutveckla de kommunala gästhamnarna. Kapaciteten avseende antalet platser år 2005 var ungefär densamma som tidigare år, undantaget i Sannäs där uppbyggnad av småbåtshamnen som lite bonus gav fler gästplatser, till glädje för fler golfande båtgäster. Dessutom pågår ständigt förbättringar vad gäller el- och vattenkapaciteten, vilket efterfrågas av våra gästande båtar. Särskild kraft har lagts vid påtaglig höjning elsäkerheten i samtliga hamnar. Det är inte ofta vi får ros, utan mest ris, från våra gäster men ett glädjande undantag var ett brev från C-G Andersson i Ytterby Kungälv, som efter ett besök i Grebbestads gästhamn strödde rosor till såväl kommunen som entreprenören för en ren, städad och säker hamn och dessutom trevliga och hjälpsamma gästhamnsvärdar. Med detta i ryggen arbetar kultur- och fritid vidare för att uppgradera och förbättra kommunens gästhamnar inför säsongen 2006, som börjar med påsköppet i hamnarna, såvida inte isen sätter stopp för gästbåtarna. 15

16 Tanum på bokmässan Göteborg är platsen för den årliga bok- och biblioteksmässan med ca besökare. Vid Barnens torg fanns en monter som heter Barn & Böcker. Där stod för andra året i rad tre representanter från Tanums kommun och tog emot besökare. Helena Wirling är barnbibliotekarie och ansvarig för barn och ungdomskultur, Lisbeth Andersson är förskollärare. Gertrud Widerberg har arbetat länge med barnkultur i olika former och är politiker i barnoch utbildningsnämnden, hon är dessutom ledamot i regeringens Aktionsgrupp för barnkultur. Det är roliga dagar. Mässan är också en fackmässa och ca 20 % av besökarna representerar skolan. Från förskolan kommer bara 3 % men Gertrud och Helena har intrycket att det var fler i år. I montern visas alla bilderböcker som kommit ut under året, ca 300 titlar som Lisbeth, Helena och Gertrud har gått igenom innan mässan. Man säljer inga böcker här utan det är en frizon i kommersen. Däremot visar man besökarna till rätt förlag och kan även hjälpa till att svara på frågor genom att anlita biblioteksdatabasen. På Nallescenen strax bredvid hålls kortseminarier om barnböcker och där har också Lisbeth, Helena och Sten-Gunnar Intresset var stort av barnböcker. Axelsson, specialpedagog i Tanum, berättat om Födelsedagsboken för en intresserad allmänhet. Seminariet blev även ett inslag i Radio Väst och tidningen Vi föräldrar planerar en artikel. Gertrud har varit med på bokmässan i 16 år. Hon har länge tyckt att barnlitteraturen har haft en alltför undanskymd plats och tack vare goda kontakter med arrangörerna och förlagen förverkligades idén med Barn & Böcker Mässan har hjälpt till med utställningsytan, förlagen skänker två exemplar av varje nyutkommen bilderbok och Tanums kommun sponsrar med Helenas och Lisbets arbetstid. Man har också fått pengar från Astrid Lindgrens stiftelse, Solkatten och från Barnbarnens kulturfond. Efter bokmässan delas böckerna mellan biblioteket och Grebbestads förskolor. Helena och Lisbeth delar också med sig av sina kunskaper till förskolepersonal och dagbarnvårdare genom ett bokprat om de nya böckerna. Anledningen till att det är Lisbeth och Helena som står på bok- och biblioteksmässan grundar sig i att de varit med i projektet Alfons, Ellen, Kotten och alla Några av medarbetarna från Tanum. 16

17 de andra. Projektet har betytt mycket för förskolan Vita Huset berättar Lisbeth. Det har varit en skjuts att gå vidare med något som alltid intresserat henne. På Vita Huset är böcker lättillgängliga för barnen och används dagligen både i läsestunder och av barn som tar en bok och sätter sig och läser. Böcker som passar de yngsta barnen står längst ner i hyllan. Om barn tidigt vänjer sig vid böcker har de inte svårt att lyssna menar Lisbeth, men man måste ta sig tid och vänta in deras uppmärksamhet. Just nu läser hon När Åkes mamma glömde bort av Pija Lindenbaum för 5-åringarna. Om man vill låna med sig en bok hem från förskolan läggs den i en leopardfläckig eller zebrarandig bokpåse. Nya föräldrar till barn på förskolorna i Grebbestad erbjuds att komma till biblioteket en kväll där Helena guidar och berättar. Helena tycker att samarbetet med Lisbeth ger en ny dimension, man ser med nya ögon och kan reflektera tillsammans över vilka böcker som fungerar. Helena och Lisbeth fortsätter sitt samar- Montern Barn & Böcker bete i ett nytt projekt mellan Västra Götalandsregionen och Östfold i Norge Ord utan gränser. Den delen de deltar i heter Alfons och Albert (som Alfons heter i Norge) Man har redan haft en träff på Grebbestads folkhögskola då de norska deltagarna gjorde studiebesök på Vita Huset och på biblioteket på Futura. FAKTARUTA Födelsedagsboken Det är roligt och viktig med böcker för barn, därför får alla barn mellan två och åtta år en födelsedagsbok i present att ta hem och läsa tillsammans med någon vuxen. Födelsedagboken har funnits i 6 år i kommunen och är en av våra kvalitetsgarantier. Länk: Alfons, Ellen, Kotten och alla de andra, ett treårigt projekt som drevs av Regionbibliotek Västra Götaland och Statens Kulturråd med projektidén: Barnlitteraturen, berättande och högläsning måste få en ännu tydligare roll i vardagsarbetet i förskolan - och då måste man utnyttja både bibliotekets och förskolans kompetens! Projektet har arbetat med metodutveckling, kompetensutveckling och samverkan mellan bibliotek och förskolor. Från vår kommun har förskolorna i Grebbestad, Vita huset, Petterhagen och Siljeskogen deltagit och är numera förskolor med litteraturprofil. Gertrud Widerberg har varit projektledare. Länk: Stenskulptur i hjärtat av Tanumshede Kultur- och fritidsnämndens konstutskott har under tre år hyrt en stenskulptur av konstnär Agneta Stening, Grebbestad. Det nästan fem ton tunga skulpturen i grå bohusgranit placerades i början på juli på gräsmattan utanför tingshuset och barnoch utbildningsnämndens kontor i Tanumshede. Agneta Stening har huggit skulpturens form med mejsel och slägga medan de vertikala sidorna är obearbetade. Konstnären har velat ta vara på den naturliga ytan, barkytan, som är färgad av ockra genom mineraler i vatten som flödat på berget. Skulpturen får inget namn utan betraktaren får för sig själv bestämma vad den skall föreställa - former kan ju betyda ju så olika för oss! Därför vill vi gärna höra vad Du tycker den föreställer, och vad Du tycker om skulpturen! Gå därför in på kfn.diarium@tanum.se och skriv vad Du tycker! 17

18 METALLÅTERVINNING Förra året 2004 samlade vi i Tanums kommun in 29 ton metallförpackningar. Vi vet att det är flera metallförpackningar som vi inte tänker på utan dessa slinker igenom och hamnar bland soporna istället för att återvinnas. Det är bl.a. metallfolie från olika mejeri- och dryckesprodukter, men framför allt är det TUBER, KAPSYLER, LOCK OCH VÄRMELJUS. Vid återvinning av aluminium sparas 95 % av energin som behövs för att tillverka helt nytt aluminium. Vid omsmältning av stål sparas 75 % av energin jämfört med vad som behövs för att framställa ny stål från malm. Om varje svensk lämnar alla våra förpackningar av aluminium blir den energi som sparas så stor att den kan värma upp cirka småhus. Om varje svensk lämnar in alla sina kapsyler räcker stålet till nya personbilar. I genomsnitt förbrukar vi i Sverige mellan 30 och 35 st värmeljus per person och år - Det blir för oss boende i Tanums kommun ca värmeljus om året. Tack för att du sorterar för återvinning! VEDELDNING - PÅ GOTT OCH ONT. I och med allt högre olje- och elpriser så ökar intresset för alternativa bränslen, till exempel ved. Tänk på att vedeldning kan, om den inte utförs på rätt sätt och med rätt utrustning, bli till en sanitär olägenhet. I röken från vedeldning som utförs på fel sätt finns såväl miljö- som hälsofarliga ämnen. Tänk därför på följande: Veden skall vara torr och lagrad under tak i minst ett år. Vidare skall veden vara fri från färg, spik och andra föroreningar. Eldas den i vedpanna skall pannan vara utrustad med keramiskt inlägg och ackumulatortankar. Eldas den i en braskamin/kakelugn så skall den vara miljötestad och godkänd. För att förbränning skall bli så fullständig som möjligt krävs fullt drag på pannan eller braskaminen. Så kallad pyreldning ger stora utsläpp av rök med skadliga ämnen! En braskamin/kakelugn skall inte användas som huvudvärmekälla utan är endast avsedd att kapa topparna vid kall väderlek och till så kallad myseldning. En vedpanna och/eller braskamin/ kakelugn är endast avsedd att elda ved i. Man får inte elda mjölkpaket, blöjor, sopor, bildäck, döda rådjur och dylikt. Använd endast ren, torr och vällagrad ved. Vill du ha kostnadsfri energirådgivning så kan du ta kontakt med någon av kommunens energirådgivare. NY ENERGIPLAN PÅ GÅNG Avsikten med en energiplan är att dels beskriva hur energiförsörjningen och användningen av energi ser ut i kommunen och dels beskriva vilka planer kommunen har för framtiden inom energiområdet. Tanums kommuns övergripande miljömål är ett långsiktigt uthålligt samhälle. I detta arbete är energiplanen ett viktigt instrument för att öka användningen av förnybara energislag och för att effektivisera energianvändningen. De sista åren har det hänt mycket på energiområdet i kommunen. Fjärrvärmenät byggs ut Eldning med biobränslen ökar Etanoldrivna bilar blir allt vanligare Vindkraftsutbyggnaden har tagit fart. Enligt lagen om kommunal energiplanering skall energiplanen vara aktuell och främja hushållning med energi. Den nuvarande planen är drygt 10 år gammal. Det är därför hög tid att den gamla energiplanen ses över och anpassas efter dagens förhållanden. Förhoppningsvis finns det en ny energiplan till hösten 2006 med mål antagna av fullmäktige för hur kommunens framtida energiförsörjning och användning ska se ut. Roger Stenström , roger.stenstrom@uddevalla.se Lars-Johan Tönners lars-johan.tonners@uddevalla.se 18

19 HUR LÄNGE RÄCKER EN KWH? Som du kan se på listan nedan så räcker en kwh olika länge beroende på var du gör, t.ex. efter 8 h framför datorn så har du gjort slut på 1 kwh. Och efter 2,5 min i duschen har det också gått 1 kwh. Hur lång tid tar du på dig i duschen? Låta 40 W lampa vara tänd 24 h Motsvarande lågenergilampa 144 h Använda datorn 8 h Se på TV 10 h Brygga kaffe 1 h 15 min Rosta bröd 1 h Dammsuga 1 h Frys, äldre 5 h Frys, ny 8 h Akvarium 250 l 8 h Ha igång klockradion 333 h Duscha 2 min 30 sek Bastubad 12 min Sola i solarium 30 min Diskmaskin 30 min Torka tvätt i tumlare/torkskåp 30 min Källa: 1 kwh kostar ungefär 1:-. Roger Stenström , roger.stenstrom@uddevalla.se Lars-Johan Tönners lars-johan.tonners@uddevalla.se VETTEBERGET, FJÄLLBACKA Under det senaste året har aktiviteten på Vetteberget varit stor. De flesta av de 35 tomterna är sålda, och många har kommit igång med sina byggen. Några familjer har också flyttat in i sina hus. Detaljplanearbetet för etapp III på Vetteberget har påbörjats. Denna etapp är belägen nordväst om etapp I, och kommer att omfatta bostäder. Olika upplåtelseformer kan bli aktuella, eventuellt kommer en arkitekttävling att genomföras för området. ANNEBERG, GREBBESTAD Detaljplanearbetet för Annebergsområdet, beläget i den nordvästra delen av Grebbestad, pågår. Området omfattar 18 tomter för villabebyggelse, men även tomter för flerbostadshus ingår i planen. Tomter kommer preliminärt att börja säljas under LEDIGA TOMTER Kommunen har ett antal lediga villatomter i följande samhällen: Tanumshede Lur Östad Kville Rabbalshede Hamburgsund Hogslätt Kontakta Kathrine Kahlman, , om du är intresserad. Kommun fullmäktige se n senast Kf 20/6-05 beslutade bl a att utöva kommunens förköpsrätt avseende fastigheterna Kville Berga 1:4 och Tanum Norgård 2:20, Tanums kommun. att införa medborgarnas förslagsrätt i kommunfullmäktige under en prövotid från den 1 juli 2005 till och med den 31 oktober Kf 5/9-05 beslutade bl a att anta förslag till äldreomsorgsplan för tiden Kf 24/10-05 beslutade bl a att godkänna förslag förslag till turordningsregler för tilldelning av kommunal sjöbodstomt/-förråd. 19

20 Bokmärket grott i Pernilla som hjälper henne att hitta den skyldige. Dödligt handikapp är den tolfte av Gösta Unefäldts romaner om poliserna i Strömstad, varav flera har blivit populära tv-serier. Under denna rubrik hittar Du information om nya böcker och andra medier som har anknytning till både Tanum och Bohuslän. Det går att köpa böckerna/medierna hos Kultur & Fritid i Tanumshede eller i vissa affärer i kommunen. De går naturligtvis också bra att låna på biblioteken i Tanum. Längs Kusten i Bohuslän Skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare av Ted Knapp 368 sidor. Illustrerad med teckningar och kartor. Inbunden. Ca-pris 240 kr. Utgiven av Warne Förlag Längs Kusten i Bohuslän är den båtburnes nya ledsagare genom det Bohuslän som en gång var. Här presenteras fakta och skrönor om 400 öar, holmar, samhällen och skär i överskådlig och roande form; uppfångade på bryggor och ljugarbänkar, i sittbrunnar och allsköns bohuslitteratur. Allt hopsamlat av författaren under 55 års strövtåg utefter kusten. Ted Knapp gjorde sig känd i skandinaviska seglarkretsar när han under talet introducerade begreppet seglingsresor för en nordisk publik och därefter under tjugo år producerade och ledde seglingsarrangemang till en rad olika destinationer i Västindien, Söderhavet och Medelhavet. Dödligt handikapp av Gösta Unefäldt 224 sidor. Inbunden. Ca-pris 200 kr. Utgiven av Tre Böcker. Polisen i Strömstad är tillbaka med Pernilla Bitén som chef efter maken Bo Kronberg som numera är pappaledig och hemma med parets dotter. Tidigt en sommarmorgon hittas golfklubbens receptionist Eva Kruse död i kanalen. Troligen mördad. Ingen förstår varför den vänliga kvinnan har bragts om livet och polisen trevar efter motiv och misstänkta. Vem den skyldige är blir nytillträdda polischefen Pernilla Biténs första fall att lösa och det kräver hennes fulla koncentration. I sitt sökande efter mördaren får hon många gånger användning för allt det hon lärt av de äldre kollegorna och slutligen är det också Evald Larssons ord som legat och Sveriges öar av Anders Källgård 607 sidor. Illustrerad med teckningar, akvareller (Johnny GR Ahlborg) och kartor. Inbunden. Ca-pris 400 kr. Utgiven av Carlsson Bokförlag. En bok om de svenska öar som saknar fast landförbindelse och som har haft helårsboende befolkning efter år 1900 med tonvikt på de 401 öar som fortfarande har fast befolkning. Boken Sveriges öar har inte någon tidigare motsvarighet i landet: det är en ökatalog att slå i, en dokumentation av öarnas historik och av ö-livet (ofta ur öbornas egna perspektiv), en guide som inspirerar till öbesök, en reseskildring som inbjuder till läsning hemma i fåtöljen och tack vare Johnny GR Ahlborgs illustrationer en vacker bok. Referensverk, reseskildring och öguide i ett, alltså. Anders Källgård är läkare, författare och nesofil (ö-älskare) och har skrivit flera böcker om öar i olika delar av världen. Johnny GR Ahlborg är konstnär, elev till bl.a. George Suttner och Arne Isacsson. Han har illustrerat flera böcker och deltagit i utställningar. 20