EKONOMISKA SAMFUNDETS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISKA SAMFUNDETS"

Transkript

1 Årgång 60 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDS K R I F T INNEHÅLL Christian Grönroos: Är alla företag tjänsteföretag? Tjänsteperspektiv på kunders värdeskapande och i företags affärslogik. Markus Jäntti och Leif Nordberg: Ginikoefficienten och internationella jämförelser Finn Olesen: Kritisk realisme og post keynesianisme et alternativ til mainstream FI-ISSN

2 EKONOMISKA SAMFUNDET I FINLAND (grundat 1894) Samfundets syfte är att underhålla och vidga intresset för den ekonomiska vetenskapen samt arbeta för tillämpningen av denna veten skap i det ekonomiska livet. Samfundet anordnar diskussioner och föredrag om aktuella ekonomiska ämnen med fram trädande personer i närings - livet, den offentliga förvaltningen och den ekonomiska forskningen som inbjudna före dragshållare. Samfundet utger tidskriften Ekonomiska Sam fundets Tidskrift. Medlemmar i Ekonomiska Sam fundet får tidskriften som medlemsförmån. Ansökan om medlemskap riktas till skatt - mästaren. Styrelse 2007 Styrelsemedlemmar: överlärare Carl-Johan Rosenbröijer (ordförande), verkställande direktör Satu Huber (vice ordförande), forskningsdirektör Rita Asplund, bergsråd Tor Bergman, forskardoktor Edvard Johansson, styrelseordförande Kim Lindström, professor Leif Nordberg, kansler em Bertil Roslin, avdelnings chef Kjell Peter Söderlund, direktör Henrik Winberg. Sekreterare: ekonomie magister Jutta Heino Helsingfors handelshögskola, PB 1210, Helsingfors Telefon: Telefax: E-post: jutta.heino@ekonomiskasamfundet.fi Skattmästare: ekonomie magister Carsten Måsabacka Svenska handelshögskolan PB 479, Helsingfors. Telefon: E-post: carsten.masabacka@hanken.fi. Ekonomiska Samfundets hemsida: EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT (grundad 1913 och åter 1923) Redaktörer: professor Leif Nordberg (Åbo Akademi), ED Ralf Eriksson (Åbo Akademi), PD Tom Björkroth (Åbo handelshögskola) och lektor Henrik Palmén (Svenska handelshögskolan) Ansvarig utgivare: professor Leif Nordberg Associerade redaktörer: docent Rita Asplund (Näringslivets forskningsinstitut, ETLA), professor HC Blomqvist (Svenska handels hög skolan), professor Markus Jäntti (Åbo Akademi), professor Martin Lindell (Svenska handelshögskolan), professor Anders Löflund (Svenska handels hög - skolan), professor Gunnar Rosenqvist, professor Rune Stenbacka (Svenska handels hög skolan), professor Stefan Sundgren (Svenska handelshögskolan) och professor Lars-Erik Öller (Statistiska central - byrån, Sverige). Redaktionssekreterare: ekon.mag. Sonja Grönblom (Åbo Akademi) Artikelbidrag sänds per e-post i överenskommet program till någon av redaktörerna. Redaktionens adress: professor Leif Nordberg, Åbo Akademi, Institutionen för samhällsekonomi och statistik, Fänriksgatan 3 B, Åbo. Telefon: Telefax: E-post: leif.nordberg@abo.fi ED Ralf Eriksson, Åbo Akademi, Institutionen för samhällsekonomi och statistik, Fänriksgatan 3 B, Åbo. Telefon: Telefax: E-post: ralf.eriksson@abo.fi. PD Tom Björkroth, Åbo handelshögskola, Institutet för konkurrens - politiska studier, Rektorsåkersgatan 3, Åbo. Telefon: E-post: tom.bjorkroth@tukkk.fi Lektor Henrik Palmén, Svenska handelshögskolan, Institutionen för finansiell ekonomi och ekonomisk statistik, PB 479, Helsingfors. Telefon: Telefax: E-post: henrik.palmen@hanken.fi Manuskripten skall vara utformade i enlighet med Direktiv till skribenter i Ekonomiska Samfundets Tidskrift som publiceras på omslagets insida. Recensionslitteratur sänds till redaktionssekreteraren, ekon.mag. Sonja Grönblom, Åbo Akademi/ISES, Fänriksgatan 3 B, Åbo. Telefon: Telefax: E-post: sonja.gronblom@abo.fi. Prenumeration: Prenumerationspris 2008 (3 nummer): 25 Euro. Prenumerationen kan göras genom alla tidningsombud och bok handlar eller direkt genom redaktions sekreteraren, ekon.mag. Sonja Grönblom, adress ovan. Prenumerationen är för ett kalenderår. Lösnummer och äldre årgångar: Lösnummerpris: 10 Euro. Lös nummer och äldre årgångar erhålls av redaktionssekreteraren, ekon.mag. Sonja Grönblom, adress ovan. Adressändring: Anmälan om adressändring görs till samfundets sekreterare Nikolas Rokkanen, eller genom att skicka e-post till: adresser@ekonomiskasamfundet.fi. Annonser: Redaktionssekreteraren, ekon.mag. Sonja Grönblom, adress ovan. Bakpärm 500 Euro, 1/1 sida 330 Euro, 1/2 sida 250 Euro. Ekonomiska Samfundets Tidskrift utges tre gånger om året av Ekonomiska Samfundet i Finland. THE JOURNAL OF THE ECONOMIC SOCIETY OF FINLAND (founded 1913 and again 1923) Editors: Professor Leif Nordberg (Åbo Akademi University), Dr Ralf Eriksson (Åbo Akademi Uni versity), Senior researcher Tom Björkroth (Turku School of Economics and Business Admini stration), Lecturer Henrik Palmén (Swedish School of Economics and Business Admin is - tration). Editorial Secretary: MSc Sonja Grönblom (Åbo Akademi Uni versity) The articles should be sent in electronic format to one of the editors: Professor Leif Nordberg, Åbo Akademi University, Fänriksgatan 3 B, FIN Åbo, Finland. Dr Ralf Eriksson, Åbo Akademi University, Fänriksgatan 3 B, FIN Åbo, Finland. Senior researcher Tom Björkroth, Turku School of Economics and Business Administration, Institute for Competition Policy Studies, Rektorsåkersgatan 3, FIN Åbo, Finland. Senior lecturer Henrik Palmén, Swedish School of Economics and Business Administration, P O Box 479, FIN Helsingfors, Finland. Books for review should be sent to: The Editorial Secretary, MSc Sonja Grönblom, Åbo Akademi University /ISES, Fänriksgatan 3 B, FIN Åbo, Finland. Subscription: Subscription Price 2008 (3 issues): 25 Euro. Orders may be sent to any subscription agent or bookseller or directly to the editorial secretary, MSc Sonja Grönblom, address above. Subscript - ions are supplied on a calendar year basis. Single Issues and Back Issues: Single Issue Price: 10 Euro. Single issues including back issues are available from the editorial secretary, MSc Sonja Grönblom, address above. The Journal of the Economic Society of Finland is published three times a year by The Economic Society of Finland.

3 EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT The Journal of the Economic Society of Finland 2007 : 3 Redaktörer: Associerade redaktörer: Redaktionssekreterare: Editors: Editorial Secretary: Professor Leif Nordberg ED Ralf Eriksson PD Tom Björkroth Lektor Henrik Palmén Docent Rita Asplund Professor H.C. Blomqvist Professor Markus Jäntti Professor Martin Lindell Professor Anders Löflund Professor Rune Stenbacka Professor Gunnar Rosenqvist Professor Stefan Sundgren Professor Lars-Erik Öller Ekon.mag. Sonja Grönblom Professor Leif Nordberg Dr Ralf Eriksson Senior researcher Tom Björkroth Senior lecturer Henrik Palmén MSc Sonja Grönblom

4 innehåll 2007:3 LEDARE Tom Björkroth: Huka er gubbar! ARTIKLAR Christian Grönroos: Är alla företag tjänsteföretag? Tjänsteperspektiv på kunders värdeskapande och i företags affärslogik Markus Jäntti och Leif Nordberg: Ginikoefficienten och internationella jämförelser Finn Olesen: Kritisk realisme og post keynesianisme et alternativ til mainstream FÖREDRAG Björn Blomqvist: Navigare necesse est? MINNESORD Kjell Peter Söderlund: Rolf Kullberg G.B.Kleiner och Alexander Marschan: Dmitrij Semjonovitj Lvov RECENSION Pauli Opas: Japani Aasian todellinen talousmahti (Christer K. Lindholm) Ekonomiska Samfundet informerar: artikeltävling Contents in brief est 3/07

5 ledare 1 Huka er gubbar! Utöver fotbollsfantasternas segeryra har lejonstatyerna på Plaza de Cibeles i Madrid fått bevittna monopolen vackla. Det ståtliga Palacio de Communicaciones står kvar, men inget annat är som förr. Den 4. juli höjde antagligen både de två lejonen och gudinnan Cibeles på sina ögonbryn, när EU-kommissarie Neelie Kroes i sitt pressmeddelande angav att EU-kom - missionen ålagt den spanska telekomjätten Telefonica att betala rekordstora böter. 2 Det handlade inte om något vekt spörapp, utan böterna uppgick till knappa 152 miljoner euro. Detta var en följd av att man kunnat bevisa att Telefonica missbrukat sin dominerande ställning på den Spanska bred - bandsmarknaden. Telefonica konstaterades ha använt sig av en sk. prisskruv, genom att hålla partipriserna på bredbandskapacitet på en konstgjort hög nivå i förhållande till de priser bolaget själv uppbar för bredbandsabonnemangen. Detta medförde att varje tänkt inträde på dessa marknader blev olönsamt för Telefonicas konkurrenter (inte ens ett för ett företag lika effektivt som Telefonica skulle detta ha varit lönsamt med de rådan - de priserna) vari konkurrensen och kun - dernas möjligheter att välja uteblev. Priserna på bredbandsanslutningarna i Spa - nien har varit 20 % högre än i EU-15 länderna i genomsnitt. Det hela går inte enbart ut på att konsumenterna skulle ha betalat några euro extra för sin bredbandanslutning. Telefonicas agerande anses ha hämmat såväl samhällsutvecklingen i Spanien, som handeln inom EU-området. Bredbandspenetrationen är 20 % lägre än in EU-15 länderna i genomsnitt och tillväxten har varit t.o.m. 30 % långsammare. Telefonica-beslutet är ingalunda det första i sitt slag. År 2003 dömdes Deutsche Telekom till böter på 12,3 miljoner euro, för ungefär motsvarande beteende i det fasta telefonnätet. Samma år bötfälldes Wanadoo, dotterbolag till France Telecom, med 10,35 miljoner euro för rovprissättning på bredbandsmarknaden. Dessa fall har av allt att döma inte utgjort tillräckligt starka signaler om dylika förfarandens förkastlighet, så det blir intressant att se huruvida Telefonica-beslutet har en preventiv verkan beträffande dylika missbruk. Dylika saker händer inte enbart ute i Europa, utan vi har redan upplevt de första motsvarande fallen i Finland. I dessa fall har de av konkurrensverket drivna sanktionerna tillsvidare varit betydligt blygsammare, men detta är tillsvidare ett oavslutat kapitel. I offentliggörandet av sitt beslut jämför kommissionen kommunikationsnätverken och energinätverken med samhällets puls Skribenten är specialforskare på Konkurrensverket. Åsikterna i texten är hans egna och representerar inte hans arbetsgivare eller annan uppdragsgivare. 2 Cibeles är fruktbarhetens gudinna och statyerna är en del av en präktig fontän, som är belägen framför Palacio de Communicaciones i närheten av Madrids centrum. est 3/07 tom björkroth

6 ådror, som inte får täppas till av konkur - renshämmande aktiviteter. Att jämföra eko nomin och anatomin har långa anor och har utnyttjats långt tidigare av bl. a. Francois Quesnay ( ). 3 Att lossa på kompressionsförbandet och att kunna reglera blodtrycket är två skilda saker, men nu har åtminstone en allvarlig cirkulationsrubbning åtgärdats. EU-kommissionens och konkurrensmyndigheternas grepp om piskan är fast och piskan viner rätt ilsket, när kon kur - rens lagstiftningen och fullföljandet av Lis - sabonstrategin inte tas på allvar. Budskapet är tydligt: protektionistiska krafter och gubbarna i rökfyllda rum- huka er! 4 TOM BJÖRKROTH Politices doktor Quesnay ( ) var läkare till sin utbildning och blev senare en ledande gestalt i den sk. fysiokratiska skolan. Han är bäst känd för sin Tableau économique, som publicerades Han lär också ha haft inflytande på Adam Smiths tänkande. 4 Se t.ex. McCutcheon, B. (1997), Do Meetings in Smoke-Filled Rooms Facilitate Collusion? Journal of Political Economy, 105: est 3/07 tom björkroth

7 Christian Grönroos * Professor Traditionellt bygger företags affärslogik och marknadsföring på en varulogik. Ett central element i denna är att det värde för kunder som företaget erbjuder finns inbyggt i de varor som företaget marknadsför. Enligt ett nyare egentligen nygammalt synsätt uppkommer kundvärde emellertid först i kunders konsumtions- och förbruknings - processer, dvs. vid användnin gen av inköpta varor och tjänster, och oberoende av vad kunder köper så konsumerar de den tjänst de kan få av inköpta varor och tjänster. Enligt detta bör företags verksamhet styras av en tjänstelogik. I denna artikel diskuteras olika aspekter på en tjänstelogik, dess konsekvenser för kunder och för företag. Det konstateras att man bör hålla isär vad begreppet tjänst innebär för kunden och vad det innebär för företaget. I detta sammanhang utvecklas och analyseras också två alternativa modeller för beskrivning av värdeskapandet med olika roller för företag resp. kund. Är alla företag tjänsteföretag? Tjänsteperspektiv på kunders värdeskapande och i företags affärslogik. DEN TRADITIONELLA SYNEN PÅ KUNDEN OCH VÄRDESKAPANDET * Svenska handelshögskolan. Traditionellt bygger företagsledningsmodeller inkl. marknadsföringsmodeller på en varulogik. Det kanske främsta kännetecknet för denna logik har att göra med var värde för kunden finns och var och hur värde produceras. Kundvärdet förutsätts finnas inbäddat i varor och detta värde distribueras sedan till kunden då denna köper varan. Därefter har kunden bara att utnyttja värdet genom konsumtion av varan. Värdet produceras därmed av företaget i fab rik, medan kunden har en passiv roll som mottagare. Till tjänstesammanhang har samma tankegång överförts. Värdet produceras i tjänsteföretagets planeringsrutiner och överförs sedan till kunden i de interaktioner mellan företag och kund som kännetecknar tjänsteproduktion. Kundens roll förväntas också här vara den passiva mottagarens. Produktion av värde äger rum i leverantörsföretagets eller tjänsteföretagets sfär, medan konsumtion och förbrukning av färdigt producerat värde äger rum i kundens sfär. Den välkända och allmänt använda modellen med värdekedjor, där företagsfunktioner som inköp, lagring, produktion och distribution tillför ökat värde till en vara som i slutändan hamnar hos kunden färdig för konsumtion bygger på ovan beskrivna varulogik. Konventionella och fortfarande dominerande marknadsföringsmodeller utgår också från denna logik. Kring en färdigt producerad vara byggs upp ett marknadsföringsprogram med varuförpackning, dis tri - butionskanaler, prissättning och kom mu - nikation. Genom marknadsundersök nin gar försöker man få så mycket kundinput i värdeproduktionen som möjligt, men eftersom 113 est 3/07 christian grönroos

8 114 kunden är utanför systemet fokuseras företagets intresse efter mark nads under - sökningen på varan och produktionen samt på olika traditionella mark nads förings - aktiviteter. Kunden är efter en eventuell idé källa i början av processen igen förpassad till en passiv roll som mottagare av färdigproducerat värde. Eftersom varor och varuproduktion och värde i färdiga varor är centrala för synen på företags verksamhet medan kundens roll är att vara passiv mottagare av färdigtproducerade varor, kan den syn som styr företagets verksamhet beskrivas som en varulogik. I resten av denna artikel kommer en alternativ syn som bygger på tjänstebegreppet att diskuteras. Denna syn kan beskrivas som en tjänstelogik. VÄRDESKAPANDE I KUNDENS SFÄR Under de senaste knappt tjugo åren har en annorlunda syn på värdeskapande än den traditionella kommit in i litteraturen om företagsledning och marknadsföring (t.ex. Vargo & Lusch 2004, Grönroos 2000, Ravald & Grönroos 1996; Wikström 1996, Vandermerwe 1996, Woodruff & Gardial 1996, Holbrook 1994, Norman & Ramirez 1993; se också den historiska analysen av värdebegreppet i ekonomisk litteratur i Vargo & Morgan 2005). Enligt denna syn uppkommer värde för kunden inte i företagets sfär vid planering och produktion utan i kundens sfär vid konsumtion och användning av det företaget producerat. Den traditionella bytesvärdesynen (value-in-product exchange), där kunder på marknaden byter pengar mot varor (eller tjänster) med färdigt inbyggt värde för dem, har i den företagsekonomiska litteraturen kompletterats med en bruksvärdesyn (value-in-use). Enligt denna syn på värdeskapande blir värde för kunden till då kunden i sina vardagsprocesser använder det som köpts. Värde av en bil för kunden uppstår då bilen används för transport eller rekreation, värdet av i butiken inhandlade biffar uppkommer för kunden då bif - farna tillreds till en smaklig måltid. För att detta bruksvärde skall bli till behövs också andra resurser än den inköpta varan. I de två exempelfallen ovan krävs t.ex. åtminstone körkunskap, vägkännedom och bensin samt matlagningskunskap, recept, kryddor och andra ingredienser. Samtidigt har man i marknadsföringslitteraturen börjat betona att kunder inte konsumerar varor som varor och tjänster som tjänster, utan att all konsumtion är konsumtion av tjänster. Bilen bidrar i användning till att ägaren kan skapa och utnyttja en transporttjänst. Biffarna medverkar till att kocken kan skapa och konsumera en ätagott-hemma-tjänst, en form av självbetjäning med hjälp av bilen och körkunskap respektive de tillbudsstående ingredienserna och kockens kunskaper. Båda dessa konsumtionssituationer är som alla konsumtionssituationer processer med mål att stödja kundens någon vardagsprocess (transport eller måltid). Och definitionsmässigt kan tjänster karakteriseras som processer med syfte att stödja en persons eller en organisations någon vardagsprocess (Grönroos 2006). Genom konsumtionen av varor och tjänster som tjänster uppkommer värde (bruksvärde; value-in-use) för kunden. Som en följd av detta har man också i lit - teraturen ibland dragit den slutsatsen att alla företag är tjänsteföretag, oberoende av om kärnan i verksamheten är varu- eller tjänste - produktion. Begreppet tjänst har blivit centralt i diskussionen om företags verksamhet. Som av diskussionen hittills framgått an - vänds begreppet tjänst i olika sammanhang i betydelser som verkar att variera. Vad är således en tjänst? I den internationella diskussion om tjänste-dominerad logik (Vargo & Lusch 2004) och tjänstelogik (Grönroos 2006) som pågått under de senaste åren behandlas denna logik som en endimensionell företeelse, men i själva verket är tjänst en mera komplicerad företeelse än så. est 3/07 christian grönroos

9 TRE OLIKA ASPEKTER PÅ BEGREPPET TJÄNST Det finns åtminstone tre olika aspekter på begreppet tjänst som det används i litteraturen idag: 1. Tjänst som aktivitet 2. Tjänst som perspektiv på värdeskapande för kunden 3. Tjänst som perspektiv på företagets verksamhet (affärslogik) Med tjänst som aktivitet avser man det som i dagligt tal menas med begreppet tjänst, dvs. en process där någon, t.ex. ett tjänsteföretag, gör något för någon annan, t.ex. för en kund. Ett städföretag städar hemma hos en familj så att lägenheten hålls beboelig eller en fondförvaltare placerar en kunds kapital så att kapitalet förvaltas väl. I båda fallen är målet att åstadkomma ett värde för kunden. I städfallet sker städningen så att familjen inte behöver ändra sin livsrytm och sina rutiner och resultatet är ett välstädat hem. I fondförvaltningsfallet placerar förvaltaren kundens kapital så att kunden under tidens gång hålls informerad om läget och blir konsulterad samt kan känna sig ekonomiskt trygg. I denna form kan en tjänst beskrivas som en process som består av en räcka aktiviteter, vilka äger rum i interaktioner mellan kunder och servicepersonal och/eller tjänsteföretagets fysiska resurser och varukomponenter och/eller system med mål att stödja kundens vardagsprocesser (Grönroos 2000, s. 46; något vidareutvecklad). Ur detta kan man härleda att ändamålet med att erbjuda tjänster är att stödja kundens vardagsprocesser (Grönroos 2006). Med vardagsprocesser avses aktiviteter och händelser i kundens vardag, vare sig det gäller individuella konsumenter och hushåll eller företagskunder. De två andra aspekterna på begreppet tjänst är inte relaterade till själva aktiviteten utan utgör synsätt som ligger till grund för eller kan läggas till grund för kunders inköpsoch konsumtionsbeteende samt för företags affärsstrategier. Frågan är om inte begreppet tjänst har större betydelse för affärsverksamhet som synsätt eller perspektiv än bara som aktivitet (Edvardsson & al. 2005). KUNDENS RESP. FÖRETAGETS OLIKA TÄNKBARA ROLLER I VÄRDESKAPANDET TVÅ MODELLER Med tjänst som perspektiv på värdeskapande för kunden avses den syn som ligger bakom tanken att värde skapas i kundens sfär under användningen av varor och tjänster. Kunden konsumerar alltid tjänster, även då han eller hon köper varor (Gum- messon 1995). Ett klassiskt exempel ur marknadsföringslitteraturen är konstaterandet att man inte köper en borr för borrens skull utan för det hål man kan åstadkomma med borren (Levitt 1986). På samma sätt som i bilkörnings- och matlagningsexemplen ovan är processen att åstadkomma ett hål för att t.ex. kunna hänga upp en tavla en självbetjäningsprocess t.ex. med mål att stödja personens i fråga inredning av sin lägenhet. Levitt (1984) drog den slutsatsen att kunder inte konsumerar varor eller tjänster utan alltid de tjänster de kan åstakomma genom användning av införskaffade varor och tjänster. Levitts resonemang lämnade dock då inga andra spår än en god anekdot i den företagsekonomiska litteraturen eller i litteraturen om företagsledning. Som perspektiv på värdeskapande för kunden kan tjänst definieras som en process där kunden utnyttjar för honom tillbudsstående resurser för att stödja någon aktivitet eller händelse i sin vardag (Grönroos 2006). Bilkörning, matlagning och heminredning är exempel på vardagshändelser eller vardagsprocesser av detta slag. Även om exemplen här är tagna från konsumentmarknaden har företag som kunder på samma sätt vardagsprocesser (t.ex. produktion, lagerhållning, bokföring och 115 est 3/07 christian grönroos

10 116 reklamkampanjer) vilka de bör stödja med egna och/eller utifrån införskaffade resurser. Resurser som behövs är av olika slag, av vilka en del är inköpta enkom för ändamålet, medan andra resurser tillförs av kunden från annat håll. I matlagningsexemplet är biffarna inhandlade i butik, medan kryddor och andra ingredienser för måltiden kan finnas färdigt i skafferi och kunskap om att tillreda maträtten finns i kokbok och i kundens erfarenhetsbakgrund. Av ovanstående resonemang kan man dra den slutsatsen att kunder inte primärt är intresserad av vad de köper och konsumerar utan av vad det de konsumerar gör för dem. Man köper inte ens modekläder med kända varumärken för de kända varumärkenas skull utan för att man uppfattas på något speciellt sätt, trendig, moderiktig, en av oss, då man använder kläderna. Eller så upplever man sig själv som förmer i kläderna. I ingendera fallet är det kläderna som åstadkommer detta för personen i fråga, utan det är användningen av kläderna och vad detta har för effekt på omgivningen och/eller en själv som gör det. Självbetjäningsprocessen att visa upp sig i kläderna skapar värdet för kunden (value-in-use). I företagslednings- och marknadsföringslitteraturen har man börjat tala om att kunden är medskapare av värde (value cocreator) (t.ex. Normann 2001, Prahalad & Ramaswamy 2004, Grönroos 2006, Vargo & Lusch 2007). Men vilken är då företagets roll i värdeskapandet? Utan att ett företag kan sälja en borr till heminredaren kan denna inte hänga upp tavlor. Man kunde eventuellt säga att företaget skapar ett grundvärde då det tillhandahåller en resurs (t.ex. borren, bilen, biffen) som kunden kan köpa (bytesvärde; value-in-product exchange). Då kunden därefter tillför andra resurser (andra varor, tjänster, information) samt sin kunskap, omvandlas eller förädlas detta grundvärde till egentligt värde för kunden (bruksvärde; value-in-use). Som Wroe Alderson (1957) konstaterade redan för femtio år sedan så är det värde som skapas vid användning av en vara viktigare för både kund och företag än det värde som bytes mellan dem. Man bör dock observera att för kunden är bytesvärdet meningslöst oberoende av vad han betalat för det han köpt, ifall han inte kan utnyttja det han köpt som en resurs för att skapa bruksvärde för sig. Först vid konsumtionen framgår det om det fanns något bytesvärde för kunden eller inte. För företaget är enbart bytesvärdet mindre betydelsefullt, eftersom det är först efter det kunden upplevt ett bruksvärde som han kan förväntas bli tillfreds och kan vara beredd att göra återköp och förlänga relationen till företaget. Ett annat sätt att konceptuellt behandla frågan om företagets och kundens roll i värdeskapandet är att dra konsekvenserna fullt ut av att det är i kundens konsumtionsprocess som värde blir till. Man kan då konstatera att kunden inte är enbart medskapare av värde (value co-creator) utan värdeskapare (value creator). Kundens roll är värdeskaparens, utgående från de resurser han har till sitt förfogande. Redan för över fyra decennier sedan beskrev nationalekonomen och nobelpristagaren Gary Becker (1966) detta i sin diskussion om hushållet som en nytto- eller värdeproducerande enhet, där företag tillhandahåller de resurser i form av t.ex. varor, tjänster och information som hushållet behöver för detta. Beckers resonemang lämnade då inga märkbara spår i den företagsekonomiska litteraturen, inte ens i form av en anekdot. Men ifall kunden, eller hushållet som i Beckers analys, är den som producerar värde, vilken är då företagets roll och hur kan den bäst beskrivas? Om kunden skapar eller producerar värde, bör företaget bidra med nödvändiga resurser för detta. Företaget kunde då beskrivas som en värdefacilitator (value facilitator). Kunden är värdeskapare och företaget är värdefacilitator. Ur företagets perspektiv betyder detta att man bör till- est 3/07 christian grönroos

11 handahålla sådana varor och/eller tjänster och/eller information som en kund i en utvald målgrupp behöver för att kunna skapa eller producera värde på en sådan nivå för sig själv att han blir tillfreds med detta och gärna använder samma leverantör också i fortsättningen. De två alternativa möjligheterna att konceptualisera kundens och företagets roller i värdeskapandet för kunden utgående från en tjänstelogik som ovan beskrivits är sammmanfattade i Tabell 1. Tabell 1. Kundens och företagets roller i värdeskapandet enligt en tjänstelogik två alternativa modeller. Modell 1. Värde - förädlings - modell 2. Kund - produktionsmodellen Företagets roll Producent av bytesvärde som grundvärde för kundens värdeskapande Värdefacilitator för tillhandahålllande av resurser för kundens värdeskapande Kundens roll Förädling (omvandling) av grundvärdet till bruksvärde (value-in-use) Produktion (skapande) av kundvärde (value-in-use) i förbruknings - processen med stöd av resurser tillhandahållna av företaget och av övriga behöv - liga resurser Båda modellerna beskriver samma sak, men på olika sätt. Oberoende av vilken modell som utnyttjas uppkommer värdet för kunden först i den process där kunden förbrukar eller konsumerar varor och tjänster och tillför en köpt vara eller tjänst egna bidrag i form av andra varor och/eller information och kunskap. Kunden driver av självbetjäningsprocess. I denna process är kunden värdeskaparen. Traditionellt har företaget inga direkta möjligheter att inverka på kundens förbruknings- eller konsumtionsprocess. Kunden är ensam med de varor som inköpts och eventuella instruktioner om hur de skall användas. Företaget skapar ett grundvärde (modell 1) eller tillhandahåller resurser (t.ex. en vara) som värdefacilitator (modell 2), men efter detta kan företaget inte längre inverka på kundens värdeskapande. Forskningen inom tjänstemarknadsföring och kundrelationer speciellt inom den nordiska skolan har emellertid visat på betydelsen av interaktionerna mellan kund och företag under kundens konsumtionsprocess (t.ex. Grönroos 1982, Gummesson 1991). Väl skötta interaktioner leder till att en bättre kvalitetsupplevelse och i förlängningen av detta till ett högre värde av att ha utnyttjat tjänsteföretagets stöd. I sådana situationer där interaktioner med kunden förekommer under konsumtionen, eller annorlunda uttryckt under kundens värdeförädlingsprocess (modell 1) eller värdeproduktionsprocess (modell 2), får företaget en möjlighet att komma med och påverka kundens värdeskapandet. Företaget blir medskapare av värde (value co-creator). Detta skall jämföras med den gängse formuleringen i litteraturen och företagsledningsretoriken att det är kunden som är medskapare av värde. KUNDVÄRDEMODELLERNA EN JÄMFÖRELSE Vilken av de två modellerna för beskrivning av hur kundvärde uppkommer i föregående avsnitt fungerar bättre i en företagsekonomisk kontext och i ett företagslednings - sammanhang? Båda modeller förefaller att på ett logiskt sätt beskriva hur värde för kunden skapas i en process där kunden har sin roll och företaget sin roll att uppfylla. Värdeförädlingsmodellen (modell 1) har den fördelen att den bygger på värdebegrepp ur ekonomisk teori och kombinerar dem till en värdeförädlingsprocess. Företaget producerar ett bytesvärde (value-inexchange) som grundvärde, vilket kunden 117 est 3/07 christian grönroos

12 118 sedan förädlar till ett bruksvärde för sig (value-in-use). Denna modell är dock problematisk på två sätt. För det första är det som tidigare konstaterats tveksamt om grundvärdet alltid har ett bytesvärde. Bytesvärdet är nämligen en funktion av bruksvärdet. Om kunden t.ex. inte kan utnyttja en köpt vara i sin konsumtions- eller förbrukningsprocess, uppkommer inget bruksvärde. Som en följd av detta är den inköpta varan värdelös för kunden och det han köpt har intet bytesvärde för honom. Han betalade pengar för ingenting. Däremot kan man säga att varan också i detta fall åtminstone på kort sikt har ett bytesvärde för företaget. Det gick att sälja den trots att det visade sig att kunden inte kunde dra nytta av den. Detta har emellertid den följden att företag lätt luras att tro att en vara som det gick att sälja också fick ett bruksvärde, dvs. kom till nytta och medverkar till att skapa kundtillfredsstäl lelse. Värdeförädlingsmodellen är för det andra problematisk just av den anledningen att den inkluderar en bytesvärdeskomponent. Bytesvärdet är det värde som företaget omedelbart ser och som omedelbart bringar in pengar i företagets kassa. Bruksvärdet är avlägset och svårare att se och mäta. Ur ett företagsledningsperspektiv är risken därför överhängande att bruksvärdekomponenten (value-in-use) blir skymd bakom bytesvärdet (value-in-exchange) och därigenom leds det strategiska tänkandet i företaget in på en varulogik med målet att byta varor och tjänster mot pengar. Så har det gått hittills, då bytesvärdet fått dominera företags affärslogik och bruksvärdet negligerats i beslutsfattandet. T.o.m. tjänsteföretag har förletts att följa en varulogik med en strategisk inriktning på att marknadsföra sina tjänster som standardiserade produkter genom kampanjer och priserbjudanden i st.f. att bygga verksamheten utgående från kundrelationerna. Kundproduktionsmodellen (modell 2) som exkluderar bytesvärdesbegreppet och enbart bygger på bruksvärde (value-in-use) innehåller inte några element som skymmer det faktumet att det är kunden som skapar värdet för sig. Varor och tjänster samt information och andra resurser utgör värdefaciliterande resurser för kundens värdeproduktion. Därmed riktas företagets strategiska beslutsfattande bort från att primärt vara intresserat av produktion av varor och tjänster till att i första hand vara fokuserat på kunders vardagsprocesser och hur kunder skapar värde för sig med stöd av bl.a. de resurser i form av varor, tjänster och annat som företaget erbjuder dem. Företagets affärslogik blir utan distraherande element inriktad på att verkligt stödja kundernas aktiviteter och händelser i vardagen, kundernas vardagsprocesser, och värdeskapandet i dessa. Och företagets marknadsföring blir inriktad på kundrelationer i st.f. på varutransaktioner. Även om båda modellerna synes vara logiskt försvarbara som beskrivningar av hur värde för kunder uppkommer i en företagsekonomisk kontext, så är modell 2, kundproduktionsmodellen, klart mindre problematisk ur ett företagsledningsperspektiv. Med denna modell är det lättare att se betydelsen av en tjänstebaserad affärslogik, och man ser därtill också tydligare hur en sådan logik skall implementeras i företaget. Det är lättare att se hur man kan bli kundriktad i verksamheten. VÄRDESKAPANDE SKAPAS FAKTISKT VÄRDE? I den gängse terminologin om hur värde blir till enligt en tjänstelogik används genomgående begreppet värdeskapande. Detta uttryck används också i denna artikel. Det ger emellertid en bild av värdetillblivelsen som en formell process där vissa konkreta och på förhand planerade steg äger rum. Så kan det givetvis i många fall speciellt i industriföretag också vara. Men som Oskar Korkman (2006) visat i en studie av värde- est 3/07 christian grönroos

13 tillblivelsen på konsumentmarknaden med kryssningstjänster som exempel kan värde för kunden likaväl bara uppstå utan att det skapas i någon formell process. Det kan vara fråga om att värdet blir till och om en upplevelse av att något av värde för kunden så småningom eller ibland nästan plötsligt uppkommit. Kundvärde är också på ett annat sätt ett svårhanterligt begrepp. Det är nämligen svårt att operationalisera och mäta och kan därför också vara svårt att konceptuellt förstå. För företag som kunder är det enklare att mäta vilket värde som skapas i kundens vardagsprocesser genom att man uppskattar eller konkret mäter de effekter på företagets kostnadsnivå och/eller intjäningsförmåga i form av tillväxt eller högre prismarginaler som åstadkoms av det stöd leverantören ger till processen i fråga. I princip kan detta alltid kalkyleras i ett företag, även om det i verkligheten ofta kan visa sig vara komplicerat. Men därtill tillkommer oftast ytterligare en värdeskapande effekt genom det förtroende för och engagemang i leverantören som dennas agerande åstadkommer i kundföretaget. Denna tredje källa till kundvärde kan inte mätas, åtminstone inte direkt. På konsumentmarknader kan effekter av kostnads- och intjäningsnatur sällan mätas, även om det ibland, t.ex. vid kapitalplaceringar, är möjligt. Här är värdet för kunden i hög grad oftast ett resultat av kvalitativ art av de stöd kunden fått, vilket främst manifesteras i form av t.ex. upplevelser, förtroende, attraktion och komfort. TJÄNST SOM AFFÄRSLOGIK ELLER PER- SPEKTIV PÅ FÖRETAGETS VERKSAMHET Av diskussionen om tjänst som perspektiv på kunders värdeskapande framgick att kunder inte i första hand är intresserad av varor eller tjänster utan av hur dessa kan utnyttjas av kunden för värdeskapande i dennes vardag (aktiviteter och händelser i kundens vardag; kundens vardagsprocesser) och att både varor och tjänster konsumeras eller förbrukas i form av tjänster i en självbetjäningsprocess. Företag bör alltså inte låta sig förblindas av de varor och tjänster de har, utan i stället fokusera på att förstå kundens vardagsprocesser och på hur företaget genom att tillhandahålla varor och tjänster som resurser kan stödja dessa. Det är detta som ligger till grund för den tredje aspekten på begreppet tjänst, nämligen tjänst som perspektiv på företags verksamhet, dvs. tjänst som affärslogik. En tjänstebaserad affärslogik innebär således att företag fokuserar sin verksamhet på definierade kundprocesser (aktiviteter och händelser i kundens vardag); inriktar sig på att stödja dessa vardagsprocesser på ett för kunden värdeskapande sätt; underordnar varor och tjänster kunders vardagsprocesser; inkluderar kundinteraktionsmoment i kund erbjudanden och därmed breddar in - ne hållet i dessa (gör dessa mera tjänste - liknande) för att kunna bli medskapare av värde under konsumtionsprocessen; och utvecklar och styr befintliga kundkontakter så att dessa ger möjlighet för företaget till medskapande av värde (supplier co-creation of value-in-use). Företag bör vid utveckling av sina affärsidéer och strategier gå bakom de behov som vanliga marknadsundersökningar kan påvisa. Behov är ofta abstrakta formuleringar av vad människor tror att hjälper dem i någon vardagsprocess, men det visar sig att man ofta inte kan eller har tillräcklig kunskap för att kunna formulera behoven på bästa möjliga sätt. Om man hade gått efter människors uttalade behov hade vi aldrig fått mikrovågsugnar eller textmeddelandetjänster! Värde skapas av kunderna i deras vardag, och av den anledningen bör utgångspunkten vara en grundlig förståelse för människors 119 est 3/07 christian grönroos

14 120 vardag, och speciellt kunskap om den del av kunders vardag som företag enligt sin affärsidé vill och kan erbjuda ett stöd till. Detta ställer krav på marknadsundersökningar som går längre och djupare in i kundens värld än vad man traditionell är van vid. Det ställer också krav på hur företag formulerar sina affärsidéer, lägger upp sina strategier och utvecklar sin marknadsföring. Eftersom värde för kunder skapas i kundernas vardagsprocesser skall företaget rikta in sig på att stödja dessa processer med sina erbjudanden. Företagets verksamhet och dess utbud av varor och tjänster skall alltså underordnas dessa processer. För att företaget skall få en möjlighet att medverka i kundens värdeskapande måste det börja tänka, planera och agera som ett tjänsteföretag. Till ett tjänsteföretags natur hör att ha ett grundkoncept för tjänsteprocessen inkluderande kärntjänster samt bi- och stödtjänster (och -varor), men sedan förverkligas tjänsten i de kundinteraktioner i vilka tjänsten gör något för kunden eller förverkligar ett stöd till kundens någon vardagsprocess. För att använda de tjänstebaserade kundvärdemodellerna skapar tjänsteföretag först ett grundvärde i form av ett grundkoncept för kommande kundinteraktioner (grundvärde enligt modell 1) eller tillhandahåller resurser för dessa kundinteraktioner (värdefacilitation enligt modell 2), varefter tjänsteföretaget och kunden gemensamt förädlar grundvärdet (enligt modell 1) eller producerar värdet för kunden (enligt modell 2) i det s.k. tjänstemötets (service encounter) interaktioner mellan kund och företagets resurser. Slutligen kan kunden ännu utveckla värdet ensam efter det interaktionerna är över, t.ex. vid fortsatta diskussioner kring minnen från en sällskapsresa som redan varit. Det väsentliga här är att företaget som tjänsteföretag, följande en tjänstelogik, kan medverka som medskapare i kundens värdeskapande betydligt längre än vad ett traditionellt varuproducerande företag enligt varulogikens principer kan göra. I tjänstesammanhang är det naturligt för företag att utnyttja dessa möjligheter till längre medverkan i kundens värdeskapande, även om tjänsteföretag i många fall förefaller att minska fokuseringen på kundinteraktionerna och närma sig en varulogik i verksamheten. För varuproducerande företag kommer sådana interaktioner under kundens värdeskapande inte av sig själva. Ett företag som t.ex. som en följd av konkurrensläget vill komma mera in i kundens värdeskapande är därför tvunget att utveckla kundkontakter som erbjuder dylika interaktionsmöjligheter. Då tjänster är processer, gäller det för varuproducenten att lägga in varukomponenterna i en process med andra resurskomponenter och kundinteraktioner vilken över en viss tidsaxel är ägnad att stödja kundens konsumtion på ett värdeskapande sätt. Kund - erbjudandet måste omvandlas från ett varuinriktat statiskt erbjudande till ett dynamiskt processinriktat (dvs. tjänsteinriktat) erbjudande. På industriella marknader är det lätt att se möjligheterna att koppla ihop leverans av varukomponenter med t.ex. kundutbildning, underhållssystem, reklamationshanteringsoch felkorrigeringssystem och t.o.m. kund - anpassade faktureringsrutiner till ett flöde av värdeskapande stöd över tid till kundens olika vardagsprocesser. Och värdet kan mätas i form av vilka kostnadseffekter och intäktsskapande effekter detta flöde får för kundens affärsverksamhet. Detta förekommer redan i praktiken. På konsumentmarknader är det inte lika enkelt att utveckla varor till stödjande processer över tid, men möjligheter finns, ifall man känner tillräckligt väl till kundernas vardag där detta stöd behövs för värdeskapandet. Kontaktuppgifter på varuförpackningar och kundservicecentraler är ofta förekommande exempel på saker som rätt utvecklade och styrda kan vara ägnade att skapa kundinteraktioner som gör ett varuerbjudande mera tjänstelikt till sin natur. est 3/07 christian grönroos

15 Kundklubbar kan också rätt använda fungera på detta sätt. Här finns utrymme för kreativitet och nytänkande. Det som företaget gör är att det lägger in mera innehåll i kund - relationen, för att få flera tillfällen till medverkan i kundens värdeskapande. Tjänsteföretagets styrka är att det naturligt har innehåll i kundkontakten och inte enbart ställer en vara till kundens förfogande, varefter kontakterna upphör. TILL SLUT: ÄR ALLTING TJÄNSTER OCH ÄR ALLA FÖRETAG TJÄNSTEFÖRETAG? Trots att man kan få nya infallsvinklar på hur affärsverksamheten kan utvecklas genom att man tillämpar en tjänstebaserad affärslogik är varor fortfarande varor och tjänster förblir tjänster. Tjänster är processer, medan varor är konkreta saker. Däremot kan varor utnyttjas på olika sätt. Enligt en varulogik marknadsförs varor som saker, vilka kunderna skall göra det bästa av vid konsumtionen. Enligt en tjänstelogik utnyttjas varorna däremot som resurser tillsammans med andra resurser människor, system, information i processer där målet är att stödja kunders värdeskapande med möjlighet för företaget till medskapande av värde. I den meningen får varan en annan roll än den traditionella. Enligt en tjänstelogik innehåller en vara inte ett färdigt värde för kunden utan den är en resurs i en process som skall stödja värdeskapandet. Men vid tillämpning av en tjänstelogik får varans fysiska egenskaper och dessas betydelse för kunden lika litet som kundinteraktionernas egenskaper och betydelse ringaktas i marknadsföringen (Stauss 2005, Grönroos 2006). Är alla företag tjänsteföretag? Det är möjligt att kunder i allmänhet skulle önska att de hade att göra med företag som följer en tjänstebaserad affärslogik och därmed agerar som tjänsteföretag. Ur företagets perspektiv är det dock inte nödvändigtvis alltid ur lönsamhetsskäl eller av andra orsaker ändamålsenligt att erbjuda varor i en process som ett tjänsteföretag. Det finns t.ex. kunder som enbart frågar efter varan, ofta kombinerad med ett lågt pris. I sådana fall skulle det inte löna sig att försöka erbjuda varan i form av ett tjänsteerbjudande. Det är snarare en strategisk fråga huruvida ett företag önskar tillämpa en tjänstebaserad eller en varubaserad affärslogik. I den meningen är alla företag inte tjänsteföretag och skall inte vara det. Det är dock uppenbart att det i allt flera branscher på allt flera marknader är ett lönsamt alternativ för företag med en varubakgrund att överväga huruvida tillämpning av tjänstelogik som perspektiv på verksamheten skulle vara fördelaktig. Och svaret kommer troligen allt oftare att bli jakande. REFERENSER Alderson, W. (1957): Marketing Behavior and Executive Action. Richard D. Irwin, Homewood, IL Becker, G.S. (1965): A Theory of Allocation of Time. The Economic Journal, 75 (September), s Edvardsson, B., Gustafsson, A. och Roos, I. (2005): Service Portraits in Service Research: A Critical Review. International Journal of Service Industry Management 16(1), s Grönroos, C. (1982): An Applied Service Marketing Theory. European Journal of Marketing 16(7), s Grönroos, C. (2000): Service Management and Marketing: A Customer Relationship Approach. John Wiley, Chichester. Grönroos, C. (2006): Adopting a service logic for marketing. Marketing Theory, 6(3), s Gummesson, E. (1991): Marketing Revisited: The Crucial Role of the Part-Time Marketer. European Journal of Marketing 25(2), s Gummesson, E. (1995): Relationship Marketing: Its Role in the Service Economy. I Understand Services Management, Glynn, W.J. och Barnes, J.G. (eds). John Wiley & Sons, New York, s Holbrook, M.B. (1994): The Nature of Customer Value An Axiology of Services in the Consumption Experience. I Service Quality: New Directions in theory and Practice, Rust, R.T. och Oliver, O.R. (eds). Sage Publications, Thousand Oaks, CA. Korkman, O. (2006): Customer Value Formation in Practice: A Practice-Theoretical Approach. Report A155. Hanken Swedish School of Economics 121 est 3/07 christian grönroos

16 Finland, Helsingfors. Levitt, T. (1984): Marketing for Business Growth. McGraw-Hill, New York. Levitt, T. (1986): The Marketing Imagination. The Free Press, New York. Normann, R. (2001): Reframing Business: When the Map Changes the Landscape. Wiley, Chichester. Normann, R. och Ramirez, R. (1993): From Value Chain to Value Constellation: Designing Interactive Strategy. Harvard Business Review 71 (July- August), s Prahalad, C.K. och Ramaswamy, V. (2004): The Future of Competition: Co-Creating Unique Value with Customers. Harvard Business School Press, Boston, MA. Ravald, A. och Grönroos, C. (1996): The Value Concept and Relationship Marketing. European Journal of Marketing 30(2), s Stauss, B. (2005): A Phyrric Victory: The Implication of an Unlimited Broadening of the Concept of Service. Managing Service Quality 15(3), s Vandermerwe, S. (1996): Becoming a Customer Owning Company. Long Range Planning 29(6), s Vargo, S.L. och Lusch, R.F. (2004): Evolving To a New Dominant Logic for Marketing. Journal of Marketing 68 (January), s Vargo, S.L. och Lusch, R.F. (2007): Competing through service: Insights from service-dominant logic. Journal of Retailing 83(1), s Vargo, S.L. och Morgan, F.W. (2005): Services in Society and Academic Thought: An Historical Analysis. Journal of Macromarketing 25(1), s Wikström, S. (1996): Value Creation by Company- Consumer Interaction. Journal of Marketing Management 12, s Woodruff, R.B. och Gardial, S. (1996): Know your Customers New Approaches to Understanding Customer Value and Satisfaction. Blackwell, Oxford. 122 est 3/07 christian grönroos

17 Markus Jäntti * Professor Leif Nordberg * Professor emeritus Ginikoefficienten är ett populärt mått på ojämlikhet i en inkomstfördelning. Vi diskuterar några av egenskaperna hos detta mått och ställer frågan varför just Ginikoefficienten i många fall blivit det officiella måttet på inkomstojämlikhet. Ytterligare behandlas problem med användningen av Ginikoefficienten vid jämförelser mellan länder med stora skillnader i befolkningsstorlek. Den empiriska analysen baserar sig på material från Luxembourg Income Study. Ginikoefficienten och internationella jämförelser 1. INLEDNING Statistikerna har genom tiderna ägnat stor möda åt att utveckla mått som kan användas för att karaktärisera skillnaderna melllan olika sannolikhets- eller empiriska fördelningar. Variansen, kvartilavvikelsen och variationsvidden är exempel på spridningsmått som hör till basmaterialet i varje grund kurs i statistik. Ginikoefficienten är ett mått på spridning som mera sällan behandlas på kurser i statistik, men däremot nog ofta dyker upp inom undervisningen i t.ex. välfärdsteori eller utvecklingsekonomi. Detta är egentligen ganska förvånande eftersom Ginikoefficienten bygger på en enkel och intuitivt tilltalande idé om hur man kan mäta spridningen i en sannolikhetsfördelning. Om vi låter x beteckna en stokastisk variabel, som kan anta endast icke-negativa värden och som har väntevärdet, definieras Ginikoefficienten G som G = E( x 1 x 2 ), 2 där x 1 och x 2 anger två oberoende observationer på x. Ginikoefficienten är alltså proportionell mot väntevärdet för avståndet mellan två oberoende observationer från fördelningen. För ett empiriskt material omfattande de icke-negativa värdena x 1, x 2,..., x n med medeltalet x, definieras Gini - koefficienten på motsvarande sätt som där G = GA / 2x, Den italienska statistikern Corrado Gini ( ), som måttet fått sitt namn efter, arbetade de facto inte bara med sprid- 123 * Nationalekonomi och statistik, Åbo Akademi est 3/07 markus jäntti och leif nordberg

18 124 ningsmått utan intresserade sig minst lika mycket även för bl.a. centralmått och mått på korrelation (Giorgi, 2001). Det är dock endast Ginikoefficienten som levt kvar och väckt större intresse också bland andra forskare. Sålunda kan man idag i litteraturen hitta både en uppsjö av variationer på den ursprungliga definitionen och ett stort antal försök att omdefiniera och ytterligare generalisera måttet. Bl.a. har man visat att om x-värdena är olika stora och ordnas i storleksordning, dvs. x (1) < x (2) <... < x (n), sammanfaller kovariansen mellan de s.k. ranggapen r i = i (n i +1) och relativa inkomstgapen s i = (x (i) x (n i+1) )/ x (i) med det dubbla värdet på Ginikoefficienten (Krämer, 1998). Såsom exempel på generaliseringar kan nämnas förslagen om att i uttrycket för GA ovan införa någon typ av viktfunktion, dvs. definiera GA som alltså som ett viktat medeltal av alla möjliga skillnader mellan x-värdena (Nygård & Sandström, 1981). 2. SPRIDNING OCH OJÄMLIKHET Ginikoefficienten representerar bara ett sätt bland många andra att mäta spridningen i en fördelning. Ett tecken på den centrala ställning som Ginikoefficienten ändå fått är att den ett av de få mått på inkomst - ojämlikhet som utnyttjas också i den officiella inkomstfördelningsstatiken i de flesta länder. Vad är då orsaken till att just Ginikoefficienten blivit så populär, då det gäller att mäta ojämlikheten i speciellt inkomstfördelningar? Inledningsvis är det skäl att påpeka att spridning och ojämlikhet är två olika begrepp. Om alla berörda enheter, vanligen hushåll eller individer, har samma uppmät - ta inkomst är spridningen noll och ju mera inkomsterna varierar desto större är spridningen. Begreppet ojämlikhet bygger däremot på tanken att man för varje enhet kan definiera en jämlik inkomst och att ojämlikheten i fördelningen är större ju större avvikelser man har mellan den faktiska och den jämlika inkomsten. Vid konstruktionen av ett mått på inkomstojämlikhet gäller det sålunda att ta ställning till såväl hur man bör beräkna den jämlika inkomsten som hur man skall mäta och väga samman avvikelserna mellan de faktiska inkomsterna och de jämlika inkomsterna till ett enda värde. Frågan om vad som är jämlik inkomst är självfallet långt en politisk fråga som det inte finns något objektivt svar på. Bland åtminstone inkomstfördelningsforskare synes dock en ganska allmän uppfattning vara den att inkomstfördelningen är jämlik om inkomsterna är proportionella mot enheternas behov. Problemet är då förstås att kunna enas om vad som skall räknas med bland behoven. Det förefaller rimligt att den jämlika inkomsten är större för t.ex. ett fem-personers hushåll än för ett två-personers. Å andra sidan är man kanske inte beredd att acceptera att en person behöver större inkomster för att han/hon gärna tillbringar sin semester på en lyxkryssare i Karibiska havet. Vid mätning av ojämlikheten inom en grupp av t.ex. hushåll gäller det sålunda att först fördela den totala inkomsten mellan hushållen i enlighet med de uppmätta behoven och sedan mäta avvikelsen mellan den sålunda erhållna fördelningen och den faktiska fördelningen på något sätt. I praktiken är det dock brukligt att förfara på ett litet annorlunda sätt. Analysen görs på personnivå och varje person tilldelas en inkomst (s.k. ekvivalent inkomst) som motsvarar den inkomst som skulle krävas för att inkomsttagaren skulle uppnå samma ekonomiska välfärd som han/hon de facto åtnjuter, givet att berörda hushåll skulle splittras upp i 1-personers hushåll. Välfärden förutsätts vara densamma för alla perest 3/07 markus jäntti och leif nordberg

19 soner som hör till samma hushåll. Om man antar att inkomstbehovet beror enbart av storleken på hushållet är det uppenbart att i denna hypotetiska population av enbart 1- personers hushåll är den jämlika inkomsten densamma för alla personer (hushåll). Följaktligen gäller att ju mera den ekvivalenta inkomsten varierar från person till person desto större är även ojämlikheten. Inom välfärdsteorin tänker man sig ofta att den totala välfärden inom en grupp av n personer med inkomsterna x 1, x 2,, x n kan mätas med tillhjälp av en sk. samhällelig välfärdsfunktion (social welfare functi - on) w(x 1, x 2,, x n ) med sådana egenskaper att för en given total inkomst erhål ler funktionen sitt maximivärde då alla har samma inkomst, dvs. x 1 = x 2 = = x n. Det - ta innebär att givet att vi har variation i inkomsterna kan vi uppnå samma välfärdsnivå med en mindre totalinkomst t j bara inkomsterna fördelas jämnt. Det visar sig också att många allmänt använda mått på inkomstojämlikhet kan uttryckas som I n (x 1, x 2,..., x n )= 1 x j, x x j = t j /n, x = t/n, bara man väljer välfärdsfunktionen på lämpligt sätt. Dylika mått på inkomstojämlikhet går i litteraturen allmänt under benämningen Atkinson Kolm Sen index (AKS-index) (se t.ex. Chakravarty & Mu - liere, 2003). Varför just Ginikoefficienten blivit så populär som mått på spridningen i fördelningen för den ekvivalenta inkomsten är något oklart. Uppenbarligen har det att göra med att Ginikoefficienten, förutom att den är ett intuitivt och naturligt mått på spridning, också har en mycket enkel grafisk tolkning inom ramen för ett s.k. Lorenzdiagram. Värdet på Ginikoefficienten erhålls som känt också genom att multiplicera ytan mellan diagonalen och Lorenzkurvan i ett dylikt diagram med två. Lorenzkurvan och s.k. Lorenzdominans spelar igen en central roll vid välfärdsteoretiskt inriktade jämförelser av inkomstfördelningar (se t.ex. Davies et al, 1998). I detta sam - man hang finns dock inte möjlighet att gå närmare in på denna problematik. Vi kan dock notera att den välfärdsfunktion som leder till att AKS-indexet sammanfaller med Ginikoefficienten kan skrivas som Den totala välfärden antas alltså sammanfalla med en viktad summa av personernas inkomster, där vikten blir allt mindre ju högre upp i inkomstfördelningen man kom - mer. Även om denna egenskap kan förefalla tilltalande, kan man dock å andra sidan visa att ovan angivna typ av välfärdsfunktioner också har många egenskaper som strider mot vad som kan anses som rimliga krav på en dylik funktion (Chakravarty & Muliere, 2003). Ett sätt att karaktärisera egenskaperna hos olika spridningsmått är att ta fasta på hur känsliga de är för mindre förändringar i olika delar av fördelningen. Man kan bl.a. visa att Ginikoefficienten reagerar på samma sätt för förändringar både i undre och övre ändan av inkomstfördelningen och kraftigast på förändringar i trakten av medianvärdet (Atkinson et al, 1995). Detta kan knappast anses vara någon speciellt god egenskap. De facto har många sett detta som nackdel om man önskar specifikt mäta inkomstojämlikhet. 3. INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER Frågan om hur väl Ginikoefficienten lämpar sig som instrument för jämförelser av inkomstfördelningen i olika länder är enligt vår uppfattning inte så mycket en fråga om Ginikoefficientens egenskaper som sådana, utan har mer att göra med jämförbarheten i 125 est 3/07 markus jäntti och leif nordberg

20 beräkningarna av de ekvivalenta inkoms - terna. Problemen är i stort sett desamma oberoende av om man önskar jämföra inkomst fördelningarna i olika länder eller inkomstfördelningen i ett land vid olika tidpunkter. Det är välkänt att kvaliteten på inkomstdata varierar mycket från land till land, bl.a. beroende på om uppgifterna baserar sig på registerdata eller samlas in via enkäter. Välkänt är att intervjusvar på frågor rörande inkomster ofta innehåller betydande felaktigheter. Trots att mycket möda lagts ner på att utarbeta internationella standarder, finns det fortfarande skillnader mellan hur t.ex. inkomst från egen bostad och värdet av olika naturaförmåner beaktas vid beräknandet av hushållens disponibla inkomster. Hushållens sammanlagda disponibla Gini koefficient UK Spain Ireland Belgium France Austria Norway Sweden Netherlands Finland Denmark US 5e+06 1e+07 2e+07 5e+07 1e+08 2e+08 Befolkning (millioner, log skala) 126 Figur 1. Ginikoefficienten och befolkningsstorleken i valda länder. Källa: Författarnas beräkningar på basen av data från Luxembourg Income Study inkomster utgör igen utgångspunkten för uppskattningarna av de ekvivalenta inkomsterna. Även i fråga om hur man definierar begreppet hushåll föreligger det fortfarande skillnader mellan olika länder. Principen om att man kan räkna den ekvivalenta inkomsten genom att dividera hushållets totala disponibla inkomst med dess storlek mätt med antalet s.k. konsumtionsenheter, kan antas fungera relativt väl om man har att göra med hushåll som lever under likartade socioekonomiska förhållanden. Det synes dock uppenbart att sambandet mel - lan hushållsstorlek och behov kan variera från land till land. Detta innebär att om andelen hushåll av olika typ skiljer sig mycket mellan de länder (eller befolkningar) som man önskar jämföra, kan användningen av samma metod för att beräkna antalet konest 3/07 markus jäntti och leif nordberg

Markus Jäntti och Leif Nordberg Institutionen för samhällsstatistik och statistik Åbo Akademi, Finland. Ginikoefficienten och ojämlikhet

Markus Jäntti och Leif Nordberg Institutionen för samhällsstatistik och statistik Åbo Akademi, Finland. Ginikoefficienten och ojämlikhet Markus Jäntti och Leif Nordberg Institutionen för samhällsstatistik och statistik Åbo Akademi, Finland Ginikoefficienten och ojämlikhet Statistikerna har genom tiderna ägnat stor möda åt att utveckla mått

Läs mer

Vad är det som äger rum på marknaden?

Vad är det som äger rum på marknaden? ITSM Borås 2013 Högskolan i Borås 12.9.2013 Service management och service som kundperspektiv CERS Centre for Relationship Marketing and Service Management SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Vad är det som äger

Läs mer

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Handelshögskolan BBS. Utbildningsnivå: Grundnivå

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Handelshögskolan BBS. Utbildningsnivå: Grundnivå KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Handelshögskolan BBS KURS FE3520 Företagsekonomi C - marknadsföring 61-75 högskolepoäng Business Administration C - Marketing 61-75 higher education credits Utbildningsnivå:

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT 22 0 1 0 Årgång 63 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT INNEHÅLL Peter Franck & Stefan Sundgren: Den upplevda nyttan med intern kontroll en studie

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Service Management - att bli meningsfull för alla parter

Service Management - att bli meningsfull för alla parter Tillsynsforum Stockholm 14.5.2014 Service Management - att bli meningsfull för alla parter Professor i tjänste- och relationsmarknadsföring CERS Centre for Relationship and Service Management Svenska Handelshögskolan

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT 12 0 0 7 Årgång 60 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT INNEHÅLL Åke Finne: Relationskommunikation vad är det? Johan Lönnroth: Göteborgsskolan praktisk,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:2

Policy Brief Nummer 2018:2 Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

2FE506 Företagsekonomi III marknadsföring, 15 högskolepoäng Business Administration III Marketing, 15 credits

2FE506 Företagsekonomi III marknadsföring, 15 högskolepoäng Business Administration III Marketing, 15 credits Dnr: 2015/3338 3.1.2 Kursplan Ekonomihögskolan Institutionen för marknadsföring 2FE506 Företagsekonomi III marknadsföring, 15 högskolepoäng Business Administration III Marketing, 15 credits Huvudområde

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT 22 0 0 8 Årgång 61 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT INNEHÅLL Daniel Lind: IKT-produktion och produktivitet i Sverige och Finland 1975 2004 Mats

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Vad är statistik?

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis

Läs mer

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Affärsmodellernas förändring inom handeln Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS

EKONOMISKA SAMFUNDETS 32 0 0 6 Årgång 59 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDS K R I F T INNEHÅLL Kristina Heinonen: Den digitala verkligheten dröm eller ångest? Magnus Henrekson

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

dubblera Surbrunnsgatan 44 www.dubblera.se

dubblera Surbrunnsgatan 44 www.dubblera.se Namn Syfte Vad gör dokumentet? När används dokumentet? Hur används dokumentet? Exempel på Kundklubbsrevision Exempel från klädkedja som vill vidareutveckla CRM Exempel på Kundklubbsrevision 1. När startade

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS

EKONOMISKA SAMFUNDETS 32 0 0 6 Årgång 59 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDS K R I F T INNEHÅLL Kristina Heinonen: Den digitala verkligheten dröm eller ångest? Magnus Henrekson

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

En kort introduktion om Paulig-koncernen

En kort introduktion om Paulig-koncernen TITLE SLIDE Om att navigera i en djungel av megatrender 2014-09-22 2 IDE YELLOW En kort introduktion om Paulig-koncernen 1 2014 PAULIG GROUP IMAGE SLIDE Inom Paulig-koncernen har det alltid handlat om

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-06-22 Dnr 435/2010 1 (5) Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag Europa Transport i Norrköping AB c/o Dhunér Järvengren Advokatbyrå Att: Advokat Karl Johan Dhunér

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Strategier och marknadsföring i tjänsteföretag. Att se på affärsverksamhet ur ett serviceperspektiv. Serviceperspektiv Grönroos. Vad köper kunden?

Strategier och marknadsföring i tjänsteföretag. Att se på affärsverksamhet ur ett serviceperspektiv. Serviceperspektiv Grönroos. Vad köper kunden? Strategier och marknadsföring i tjänsteföretag eller Att se på affärsverksamhet ur ett serviceperspektiv Staffan Hård af Segerstad 1 Serviceperspektiv Grönroos Stardlösningar ger ej konkurrensfördelar

Läs mer

Välkommen KAM. Henrik Mannerstråle

Välkommen KAM. Henrik Mannerstråle Välkommen KAM Henrik Mannerstråle Key Account Management enligt Sun Tzu Härav ordspråket: Om du känner kunden och känner dig själv, behöver du inte frukta resultatet av hundra strider. Om du känner dig

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Föreläsning 6: Spelteori II

Föreläsning 6: Spelteori II Föreläsning 6: Spelteori II Litteratur: Resnik, Choices, kap. 5 1# Viktiga begrepp Först lite allmänt om spelteori: Spelteorin har främst utvecklats inom matematiken och nationalekonomin, och är fortfarande

Läs mer

Kreativ problemlösning

Kreativ problemlösning Kreativ problemlösning FÖR MER FRAMGÅNGSRIKA RESULTAT - beteendeverkstan Jeanette Nivala Westerdahl Socionom/Organisationskonsult/Systemisk handledare/utbildare/systemisk terapeut Marielle Palm - Organisationskonsult/Strategisk

Läs mer

Gammal struktur för nationalekonomi. Ekonomie kandidatexamen 60 sp/(politices kandidatexamen 70 sp)

Gammal struktur för nationalekonomi. Ekonomie kandidatexamen 60 sp/(politices kandidatexamen 70 sp) Gammal struktur för nationalekonomi Ekonomie kandidatexamen 60 sp/(politices kandidatexamen 70 sp) Grundstudier 350000 Grundkurs i nationalekonomi 10 sp 350001 Finland och EU aktuella ekonomiska frågor

Läs mer

TEORIN OM KUNDJOBB. Customers Jobs to Be Done. 7 mars

TEORIN OM KUNDJOBB. Customers Jobs to Be Done. 7 mars TEORIN OM KUNDJOBB Customers Jobs to Be Done 7 mars 2017 carina.rislund@hokahey.se glenn.jonasson@hokahey.se INNEHÅLL IDAG Kundjobbteorin Definition och bakgrund Klustring av kundinsikter Tjänstelogik

Läs mer

Återkoppling från fredagens föreläsning Relationers betydelse för företag Kundens drivkrafter som drivkraft Värdenätverk, och industriella nätverk

Återkoppling från fredagens föreläsning Relationers betydelse för företag Kundens drivkrafter som drivkraft Värdenätverk, och industriella nätverk Återkoppling från fredagens föreläsning Relationers betydelse för företag Kundens drivkrafter som drivkraft Värdenätverk, och industriella nätverk Förändra kundens roll från aktiv till passiv. Kunden och

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI SVAR - HANDEL OCH EKONOMI s. 4, uppgift 2 en handel, -n en handlande, -n handla I en omsättning, -en - omsätta, - sätter, -satte, -satt en lagring 2; ett lager 5 en lagerhållare 5 lagra I en leverans 3

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Grunderna i sannolikhetslära 2 Innehåll 1 Grunderna i sannolikhetslära 2 Satistik och sannolikhetslära Statistik handlar om att utvinna information från data. I praktiken inhehåller de data

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Vilka utmaningar. står svenska VD:ar inför ?

Vilka utmaningar. står svenska VD:ar inför ? Vilka utmaningar står svenska VD:ar inför 2017-2018? Reforce Internationals VD-undersökning 2017 Förord av styrelseordförande Ulf Arnetz Vilka utmaningar står svenska VD:ar inför 2017-2018? Svaret på denna

Läs mer

Inledning SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL:

Inledning SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL: T I L L V Ä X T Inledning Ekonomisk tillväxt är något vi nästan kommit att ta för givet. Vi är vana vid att lönerna stiger, att arbetsmarknaden hela tiden skapar nya typer av jobb och att företagen utvecklar

Läs mer

Mer om slumpvariabler

Mer om slumpvariabler 1/20 Mer om slumpvariabler Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 4/2 2013 2/20 Dagens föreläsning Diskreta slumpvariabler Vilket kretskort ska man välja? Väntevärde

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT 32 0 0 5 Årgång 58 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT INNEHÅLL christer peterson, anneli holmqvist och matilda åström: STYRNING MOT ÖKAT ÄGARVÄRDE

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi Helhetslösningar Varför låter det så bra men är så svårt? Christian Kowalkowski Tekn. dr, docent i industriell marknadsföring

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer

Carl-Johan Asplund & Caroline Wigren. Lunds Tekniska Högskola

Carl-Johan Asplund & Caroline Wigren. Lunds Tekniska Högskola Carl-Johan Asplund & Caroline Wigren Lunds Tekniska Högskola Denna specialisering utforska och integrera synsätten Affär och innovation till att fördjupa Er förmåga till analys, reflektiv kunskapsutveckling

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod LOL541 Dnr 2001:11D Beslutsdatum 2001-08-23. Samhällsvetenskap. Poängtal 20.

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod LOL541 Dnr 2001:11D Beslutsdatum 2001-08-23. Samhällsvetenskap. Poängtal 20. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod LOL541 Dnr 1:11D Beslutsdatum 1-08-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Strategisk ledning, 20 poäng Strategical Management, 20 points Samhällsvetenskap

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS

EKONOMISKA SAMFUNDETS 32 0 0 9 Årgång 62 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDS K R I F T INNEHÅLL Bengt Bengtsson: Redovisning till verkligt värde eller redovisning till anskaffningsutgift?

Läs mer

Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp

Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp Business Administration BA (C), Business Marketing, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

DEN FINANSIELLA SEKTORN

DEN FINANSIELLA SEKTORN CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2012:5 M O IN S R E T N E C L L A C E IN-HOUS DEN FINANSIELLA SEKTORN In-house call centers inom den finansiella sektorn: strategisk kontext,

Läs mer

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder Block 2 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Följder 2. Rekursiva definitioner 3. Sigmanotation för summor 4. Strängar 5. Tal 6. Övningsuppgifter Referenser Följder, strängar

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

100 år av Marknadsföring

100 år av Marknadsföring 100 år av Marknadsföring Frans Prenkert Docent i Företagsekonomi Handelshögskolan vid Örebro universitet Marknadsföringens utveckling 1200000 1910-2010 Vetenskaplig publicering om marknadsföring (ProQuest)

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin.

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Examensarbete Magisterprogrammet Digital Affärsutveckling, kurs uppgift 3 teori-reflektion. Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Författare: Magnus

Läs mer

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Antagen av styrelsen 2014-06-30 eturn Fonder AB P.O. Box 24150, 104 51 Stockholm, SWEDEN Office Address: Linnégatan 89 Phone +46

Läs mer

Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad]

Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad] # 3 april 2001 Omvärldsanalys och scenariometoder [Nicklas Lundblad] En artikel från Rockad Kontakta redaktionen Nicklas Lundblad, Stockholms handelskammare nicklas@acm.org Alex Jonsson, Interactive Institute

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Glöm inte: Kritik. Bidrag. Plans are nothing planning is everything (Eisenhower)

Glöm inte: Kritik. Bidrag. Plans are nothing planning is everything (Eisenhower) Corporate & Business strategy Kent Thorén INDEK - KTH de Wit & Meyer, Strategy, Process, Content, Context, THOMSON BUSINESS PRESS. Ett företag kan behöva flera typer av strategier Inledning Design - den

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

Pressinfo. Företagstjänster 2012

Pressinfo. Företagstjänster 2012 Pressinfo Företagstjänster 2012 2012-06-11 Release: kl. 05.oo GENERELLT BRANSCHEN Kunderna är generellt nöjda med sina leverantörer av konsulttjänster, bemanningstjänster och revisionstjänster. Nöjdheten

Läs mer

KUNDANALYS. Koncept 2. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören

KUNDANALYS. Koncept 2. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören KUNDANALYS Koncept 2 Varför byter man leverantör? 68% 14% 4% 5% 9% Inget intresse från leverantören Fick inte vad vi önskade Bättre pris/service hos annan leverantör Personlig bekant Leverantören upphörde

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Hypotesprövning Innehåll Hypotesprövning 1 Hypotesprövning Inledande exempel Hypotesprövning Exempel. Vi är intresserade av en variabel X om vilken vi kan anta att den är (approximativt) normalfördelad

Läs mer

Välkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start. Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar

Välkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start. Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar Välkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar Det här är programmet för dig som vill vända och vrida på din affärsidé för att skriva en affärsplan - planen

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT 22 0 0 7 Årgång 60 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT INNEHÅLL Harald Edquist och Magnus Henrekson: Vad kan tidigare teknologiska genombrott lära

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Industriell tjänsteutveckling TEIM10

Industriell tjänsteutveckling TEIM10 1(6) INSTITUTIONEN FÖR INDUSTRIELL OCH EKONOMISK UTVECKLING Kowalkowski Biträdande professor i industriell marknadsföring Industriell tjänsteutveckling TEIM10 Kursplan 2016 Kursen syftar till att ge förståelse

Läs mer

Personnummer: OBS! SKRIV SVAREN DIREKT UNDER VARJE FRÅGA OCH VID UTRYMMESBRIST PÅ BAKSIDAN EJ PÅ LÖSBLAD!

Personnummer: OBS! SKRIV SVAREN DIREKT UNDER VARJE FRÅGA OCH VID UTRYMMESBRIST PÅ BAKSIDAN EJ PÅ LÖSBLAD! Uppgift 1 (20p) Förhoppningsvis har början på hösten varit full av spännande upplevelser. Att erbjuda människor upplevelser är ett område vi ser växer. Under kursen och har vi tagit upp marknadsföring

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Helsingfors den 25 mars 2009 Dok: MB/12/2008 slutlig

Helsingfors den 25 mars 2009 Dok: MB/12/2008 slutlig Helsingfors den 25 mars 2009 Dok: MB/12/2008 slutlig BESLUT OM GENOMFÖRANDE AV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS

Läs mer

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion Gnuer i skyddade/oskyddade områden, binära utfall och binomialfördelningar Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 I vissa områden i Afrika har man observerat att förekomsten

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT 12 0 0 9 Årgång 62 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT tema: mediernas framtid INNEHÅLL Tom Moring: Vem betalar för god journalistik? Hotbilder

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 april 2004, klockan 08.15-13.15

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 april 2004, klockan 08.15-13.15 Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för Statistik Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 6 april 004, klockan 08.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad

Läs mer

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT

EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT 22 0 0 5 Årgång 58 tredje serien The Journal of the Economic Society of Finland EKONOMISKA SAMFUNDETS TIDSKRIFT INNEHÅLL peter mildén och carl-johan rosenbröijer: DAGLIGVARUHANDELN I FINLAND från industriellt

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Fayol en fördjupning. Inledning. Avhandling

Fayol en fördjupning. Inledning. Avhandling Fayol en fördjupning Inledning Henri Fayol föddes år 1841. Han utbildades vid gruvingenjörsskolan St. Etienne, och kom 1860 sedan till stenkolsgruvan i Commentry. Han skaffade sig först ett namn som gruvingenjör

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige Datum Vår referens Sida 2011-04-26 Dnr: 11-1262 1(6) Ert datum Er referens 2011-04-26 N2011/559/ITP Näringsdepartementet 103 33 Stockholm PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer

Läs mer