Hårt tryck på akutsjukvården

Transkript

1 tidningen för personalen vid Norrbottens läns landsting Nummer Hårt tryck på akutsjukvården Accelererande ökning av akutbesöken under 2000-talet TEMA sidorna 4 7 Språkundervisning för nyrekryterade läkare sidan 3 AT-läkare på kurs i Riksgränsen sidan 8 Anitha Thelin sjuksköterska och revymakare sidorna krönikören teija joona Men en kille, han såg bara de öppna ytorna, och där skulle han sätta in pucken.

2 VÄLKOMMEN Hon föredrar Grekland men inte vid sjukdom innehåll 16 Foto: SOFIA WELLBORG Nästan varje kväll tar hon med sig hunden ner till den folktomma stranden, vadar ut och simmar med kraftfulla tag. Än syns inga turister till, det är för tidigt på året för det. Hon är svensk, men har levt på en ö i Grekland i drygt tio år. Det har blivit svårare att få jobb i och med krisen och hon och hennes grekiske man får vända på slantarna. Men jag väljer ändå att stanna, säger hon och konstaterar att livet är mindre inrutat än det hon lämnade bakom sig i norra Sverige. Hon beskriver det som en enklare, varmare tillvaro med sommarstugekänsla, där folk umgås mer, kommer och går. Så berättar hon om det grekiska sjukvårdssystemet. När hon blev sjuk fick hon åka med den reguljära färjan till ett sjukhus på en annan, större ö. Hennes man var vid hennes sida under hela vistelsen. Det var tur att han fanns där för mig. Allt bygger på att man har en närstående som kan ställa upp med den dagliga skötseln, förklarar hon och tillägger att det i salen med fyra patienter även låg en gammal kvinna som inte hade någon med sig och inte kunde betala för sig. Personalen brydde sig inte om henne. Det var hemskt att se. Jag tänker på hennes ord när jag kommer hem från min resa och får ny information om omorganisationen i landstinget. Hur mycket ni som arbetar i vården kommer att märka av den i ert dagliga arbete är det ingen som vet. Men det grundläggande, att vården ska vara jämlik oavsett vem man är, om man har starka anhöriga eller inte, förändras i alla fall inte. För inte är det väl så att även den svenska vården gör skillnad på folk? Temat i detta nummer tar upp den ansträngda situationen på akuten. Jag tillhör inte den så kallade McDonaldsgenerationen, som tydligen förväntar sig vård nu, inte i morgon eller om ett par dagar. Men som mamma till tre har jag ändå tillbringat långa timmar i väntrummet i Sunderbyn. Det har handlat om legobitar hårt inpillade i näsan, frakturer i handleder efter volter på och utanför studsmattor, odefinierat magknip och lite annat smått och gott. Den fråga som landstinget står inför är om det i det långa loppet går att styra bort patienter eller om vården ska finnas tillgänglig närhelst vi kommer farande. Till sist: Tack för alla tips! Allt får inte plats, men utan era idéer och inspirerande mejl skulle det vara svårt att få ihop denna personaltidning. ulrika englund, redaktör för Landstingstidningen På väg med post och mediciner Fler söker akut vård 4 7 Från patienter under 2009 till under Siffrorna är tydliga allt fler norrbottningar söker sig till sjukhusens akutmottagningar. Räddningskurs i fjällen 8 Den veckolånga kursen Katastrof- och skadehandläggning vintertid arrangerades första gången i mitten av 1980-talet. Utbildningen i Riksgränsen lockade i år 60 deltagare, varav cirka hälften är verksamma som AT-läkare i Norrbotten. Stuga att hyra 9 Landstingets personalstuga i Björkliden kan bokas av alla anställda. Störst är intresset på vårvintern och under hösten. I sommar ska den renoveras och bland annat få nya fönster. Konsten att placera konst 10 Landstinget köper varje år in konst för kronor. Henrik Ygge, konstansvarig, använder sig av presentationsark för att visa var verken sedan hamnar. Svåra samtal och revy I Nyfiken på möter vi sjuksköterskan Anitha Thelin, som till vardags arbetar med svårt sjuka patienter. På fritiden är hon en av eldsjälarna i Klöverträskrevyn. Kontrasten mellan jobb och fritid kan verka stor, men ger en bra balans i hennes tillvaro. landstinget för 25 år sedan... Furunäsets sjukhus har spelat ut sin roll som mentalsjukhus. Lokalerna töms och byggs om. Framtidstron är stor bland de företagare som ska flytta in; en helt ny stadsdel planeras. Samtidigt är oron är stor för hur patienterna ska klara omställningen till annat boende. Personalen har lovats nya jobb på Öjeby sjukhem. Ur Landstingstidningen nr 4, Och för 10 år sedan Arjeplog toppade länge självmordsstatistiken i landet. Nu är läget annorlunda. Distriktsläkaren Bo Henriksson har tillsammans med personalen vid vårdcentralen arbetat konkret och kraftfullt för att göra Arjeplog till ett bättre samhälle att leva i. Utgångspunkten är att alla aspekter av livet påverkar hälsan. Ur Landstingstidningen nr 8, 2003 Dessutom: Sen sist 3 Krönikören 9 På gång 14 Dagens ros 12 Nytt om namn 13 Krysset 14 Doktor Warg kåserar 15 Bilden av ett jobb 15 Landstingstidningen är en personaltidning producerad vid informationsenheten, Norrbottens läns landsting. Den utkommer med sex nummer per år och har en upplaga på exemplar. Landstingstidningen på webben: nll.se/ Postadress: Landstingstidningen, Box 868, Luleå Besöksadress: Kulturens hus, Skeppsbrogatan 17, Luleå Ansvarig utgivare: Anna Källström, informationschef Redaktör: Ulrika Englund , ulrika.englund@nll.se Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Omslagsfoto: Maria Åsén Pressläggning: 17 april 2013 Årgång: 40 Nästa nummer: 15 juni 2013 Teknisk produktion: Daily print Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka invånare hälsooch sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med drygt anställda. Bland dessa finns cirka 700 läkare och sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 420 med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 75 med kultur/turism och 700 med administration. Medelåldern hos de anställda är 47 år. Andelen kvinnliga medarbetare utgör 80 procent av personalen. 2

3 Läkaren Teodora Romanova och maken Nikolaj Ivanov från Bulgarien intensivläser svenska med läraren Catharina Holgersson för att snabbt komma igång med sitt nya liv i Sverige. Foto: Sofia Wellborg Svenska språket nyckeln till deras nya liv i Norrbotten Teodora Romanova, specialistläkare i internmedicin, lämnade Bulgarien för ett nytt liv i Norrbotten. Hon är en av ett 20-tal utländska läkare som handplockats i en strategisk satsning för att öka tillgängligheten av läkare och minska kostnader för stafettläkare. Hittills har åtta specialister börjat jobba i länet efter några månaders intensivinskolning. Teodora Romanova och maken Nikolaj Ivanov sitter sida vid sida och läser och skriver ivrigt och ambitiöst i sina läroböcker i svenska. Ska vi ha ett liv här, kunna arbeta, få vänner och vara lyckliga, då måste vi lära oss att läsa, prata och skriva språket, säger Teodora Romanova bestämt. Paret, som gifte sig för bara ett år sedan, bodde och arbetade i Bulgariens huvudstad Sofia. Teodora Romanova är en av ett 20-tal utländska specialister som rekryterats till Norrbotten. Han var bilförsäljare, hon var läkare. De arbetade hårt och ofta gick deras skift om varandra. Vi möttes kanske en halvtimme per dag och kände att vi inte ville leva så. Vi hittade en hemsida där den här möjligheten erbjöds och bestämde oss för att satsa, berättar Teodora Romanova. Redan vid första besöket då Teodora skulle intervjuas i Piteå kände de att det här var rätt. Vi tyckte verkligen om alla vi människor vi mötte, och vi tyckte om staden och sjukhuset. Så lugnt och inte en massa oväsen. Vi kände att det här ska bli vårt hem. I februari slog de ner sina bopålar och redan efter en månad läser de flytande i sina svenskaböcker, handledda av läraren Catharina Holgersson. Vi träffas varje dag och jobbar med grundläggande svenska, ord och grammatik, förklarar Catharina Fakta Satsning på läkarrekrytering P För att öka tillgängligheten och minska kostnaderna som inhyrda stafettläkare innebär har landstingets verksamhetsområde internmedicin gjort en särskild satsning på utlandsrekrytering av specialister till Norrbotten. Rekryteringen skedde via annonsering på respektive hemspråk i utvalda länders läkartidningar samt med hjälp av rekryteringsbolag. P Flera specialiteter behöver läkare, framförallt inom områdena neurologi, nefrologi, kardiologi, lungmedicin och internmedicin. Viola Nilsson vinnare av Borispriset Viola Nilsson, barnsköterska vid Lapplands barnklinik, har uppmärksammats för sitt arbete med barn med övervikt. Boris är ett nationellt kvalitetsregister för barnobesitas, vars syfte är att långsiktigt följa behandling av barnfetma i landet. Varje år delas en utmärkelse ut till en av användarna i registret års pris gick till en engagerad norrbottning. Ur motiveringen: Viola Nilsson vid Lapplands barnklinik har i ganska ensamt majestät bedrivit vård för barnen med fetma i norr, lite mot alla odds, med långa avstånd och få kollegor. Hon har registrerat alla enhetens patienter som blivit många under de fyra år som de varit med i registret. Holgersson, som tidigare har arbetat på Grans Naturbruksskola. Hon har sedan i höstas hunnit utbilda tre läkare som nu arbetar inom i internmedicin i Kiruna, fyra neurologer varav tre arbetar i Sunderbyn, samt ytterligare två läkare som arbetar inom internmedicin på Piteå älvdals sjukhus. Inledningsvis är det en puckelkostnad för den här satsningen, men på lång sikt räknar vi med att det ska minska stafettberoendet och sänka kostnaderna med uppskattningsvis tio miljoner kronor per år. Hittills har det gått över förväntan, även om det också har varit mycket arbete, säger Ulf Bergman, länschef för verksamhetsområdet internmedicin. ANNA BERGSTRÖM P Hittills har ett 20-tal läkare rekryterats. Flera av dem är redan igång och jobbar, några studerar svenska och lotsas parallellt med studierna in i klinikernas arbete. Ytterligare ett antal väntas anlända under året. P I de fall där den rekryterade har med sig respektive erbjuds även denne möjlighet att delta i de grundläggande studierna. När läkarna efter tre till fyra månader börjar praktisera ute i verksamheten slussas de anhöriga vidare till SFI, Svenska för invandrare. Viola Nilsson får registreringsavgiften till 2013 års European congress on obesity, ECO, i Liverpool betald. Här med professor Claude Marcus, Rikscentrum Barnfetma. sen sist Nyheter från landstingets webb Höjd säkerhet i Öjebyn Den länsgemensamma psykiatriska kliniken i Öjebyn har byggts om för höjd säkerhet. Den 15 mars var det invigning av de ombyggda lokalerna. Rättspsykiatrin i Öjebyn har 53 vårdplatser. Kliniken är en resurs för övrig vuxenpsykiatri i Norrbotten när det gäller särskilt vårdkrävande patienter. Den tar också emot häktade eller fängelsedömda personer som har ett akut behov av psykiatrisk specialistvård. Ombyggnationerna för att höja säkerheten har pågått under två års tid och kostat strax under 50 miljoner kronor. Helikopterplatta i Kiruna Den nybyggda helikopterplattan vid Kiruna sjukhus har tagits i bruk. Det innebär snabbare och säkrare transporter av patienter i länets norra delar. Tidigare kunde ambulanshelikoptern bara landa på Kiruna flygplats och patienter fick transporteras med ambulans mellan flygplatsen och sjukhuset. Ambulansflygplan i Luleå Norrbottens läns landsting disponerar, tillsammans med de övriga tre landstingen i norra Sverige, två ambulansflygplan som båda varit stationerade i Umeå. Från april stationeras ett av planen under dagtid i Luleå i stället, under en försökstid på två år. Flygoperatören Scandinavian AirAmbulance är samma bolag som driver ambulanshelikoptrarna i Gällivare, Lycksele och Östersund. Kultur för alla I mars anordnade division Kultur och utbildning ett tillgänglighetsseminarium på SF- biografen i Luleå. Temat var funktionshindrades möjlighet att delta och ta del av kultur. Seminariet, som lockade ett 80-tal besökare, avslutades med en dansföreställning av kompaniet Spinn där dansare både med och utan funktionsnedsättningar ingår. Journal via webben Projektet Journal på nätet innebär att invånarna får tillgång till sin journalinformation via internet och Mina vårdkontakter. Norrbottens läns landsting är involverat i projektet tillsammans med Stockholm och Uppsala. I första skedet berörs ett begränsat antal invånare. Nöjda patienter i Hortlax De anställda vid Hortlax hälsocentral (bilden) får högst poäng i Norrbotten i mätningen Nationell patientenkät. Drygt norrbottningar svarade på enkäten. De fick bedöma den upplevda nyttan, bemötandet, delaktigheten och förtroendet för läkaren eller sjuksköterskan på sin hälsocentral. Patienterna känner att de blir bemötta med respekt, och att läkaren/sjuksköterskan har lyssnat på vad de har att säga. Däremot kan tidspassningen bli bättre och även information om biverkningar av läkemedel. Mätningen omfattar primärvård i 14 av 21 landsting/regioner i landet. 3

4 TEMA trycket på akuten Allt fler norrbottningar söker sig till sjukhusens akutmottagningar. Ökningen har accelererat de senaste åren och leder till missnöje och frustration, både bland patienter och personal. Går det att förändra människors sökbeteende eller är det annat som måste till för att förändra situationen? Landstingstidningen har besökt Piteå älvdals sjukhus där anställda anser att gränsen är nådd, men där det också finns ljuspunkter i form av akutläkare och ett samarbetsprojekt ÖKNING FRÅN 2011 TILL ,6% Antal besök vid Norrbottens fem akutmottagningar Bilden är tagen på Kiruna sjukhus. Foto: MARIA ÅSÉN 4

5 Högt tempo i Piteå Hoppet står till akutläkare under utbildning Personalen vid akutmottagningen i Piteå känner sig ibland otillräcklig. När patienter fylls på i och utanför väntrummet ökar pressen på de anställda. Samtidigt finns ljuspunkter i form av akutläkare och ett projekt som ska förbättra samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Det är fredag förmiddag och fortfarande lugnt på akutmottagningen, som tillsammans med intensivvårdsavdelning och ambulans utgör Ivak på Piteå älvdals sjukhus. Det finns en påtaglig förväntan i luften; personalen vet att klockan närmar sig elva och därmed den tidpunkt då patienter brukar börja strömma in. Precis som på andra håll i länet och landet har det skett en stadig ökning av akuta besök i Piteå de senaste åren, med en extra skjuts från 2010 och framåt. Det blir en stressad situation när man känner att man inte hinner med det som ska göras. Om antalet patienter fortsätter att öka är risken att patientsäkerheten blir lidande, säger sjuksköterskan Margareta Seldahl, som arbetat som sjuksköterska sedan 1986 och med akutsjukvård i 23 år. Hennes kollega Agneta Blom håller med. Även hon har lång erfarenhet med 36 år som sjuksköterska, varav tolv på akuten. Men ett sådant tryck som det är nu har de aldrig upplevt tidigare. Varje dygn kommer i genomsnitt 50 patienter in till akuten och jourcentralen, som efter klockan 17 och under helger finns i samma lokaler. För att klara den tidvis ansträngda situationen har personalstyrkan omfördelats. Vi har flyttat resurser inom Ivak och förstärkt på kvällar och nätter. Totalt finns cirka 20 heltidstjänster på akuten. Men vi kan inte bemanna för topparna. Dem får vi försöka hantera när de kommer, säger Birgitta Carlsson, enhetschef. Även på jourcentralen har besöken ökat, från under 2011 till under Samtliga besökare bedöms vid ankomsten till akuten och leds därmed in på rätt spår antingen till akutvårdsmottagningen eller till jourcentralen. Det finns fördelar med att ha mottagningarna på samma ställe. Problemet är att vi får ta emot många patienter som egentligen borde ha åkt till en vårdcentral på dagtid i stället. Sjuksköterskorna hjälper därför ofta till med att ordna en tid på vårdcentralen. Andra gånger försöker de lugna och förklara för människor så att de går med på att åka hem, med löfte om att få återkomma vid en försämring. Det tar tid att motivera och det Personalen lägger mycket tid och energi på att hänvisa patienter rätt, exempelvis till vårdcentralen, säger enhetschefen Birgitta Carlsson, till vänster. Sjuksköterskorna Margareta Seldahl och Agneta Blom, till höger, anser att gränsen är nådd akutmottagningens personal mäktar inte med att ta hand om fler patienter. Foto: MARIA ÅSÉN Det blir en stressad situation när man känner att man inte hinner med det som ska göras. gäller att det blir bra samtal, det är en utmaning för personalen, säger hon. Margareta Seldahl och Agneta Blom möter då och då människor som åkt till akuten mitt i natten, när de i stället kunde ha väntat till morgonen och ringt vårdcentralen. De flesta förstår oss när vi hänvisar sådant som kan vänta till vårdcentralen. Men en del kan bli förnärmade när de inte direkt får den vård de tycker att de är berättigade till. De ser ett samband mellan det Redan vid ingången sker en första sortering av patienterna, där de med bröstsmärtor och andningsbesvär får en egen kö. Så snart som möjligt får patienterna träffa en sjuksköterska för en första bedömning och sedan en doktor. Men därefter kan de bli sittande i timmar i väntan på provsvar eller tid till röntgen, något som ökar pressen på personalen. ökade trycket och att de äldre blivit fler och sjukare, samtidigt som vårdplatserna på sjukhuset blivit färre. Jämfört med för några år sedan skickas många fler hem i stället för att läggas in. För att bedöma vilka som klarar det måste de utredas, vilket tar tid och stoppar upp flödet på akuten. En annan förklaring kan vara att synen på sjukvård har förändrats. Människor har inte tid att vara sjuka. Vården ska vara tillgänglig nu, inte i morgon eller om några timmar, säger Agneta Blom. Oavsett vilka orsakerna är tror de inte att antalet patienter kommer att bli färre över tid, tvärtom. Det handlar om en tidsanda och den är svår att förändra. Vi kommer till en punkt när vi måste bli fler om vi både ska klara patienterna och ha en bra arbetsmiljö, säger Margareta Seldahl. Till att börja med har blicken riktats mot den egna verksamheten. Det finns faktorer som kan göra väntetider kortare och personalens situation bättre. Ett exempel är besluts- och prioriteringssystemet Retts, som infördes för något år sedan. Det har gjort det betydligt enklare att prioritera bland dem som kommer till akuten. Om patienterna får en första undersökning direkt de kommer in har de också lättare att finna sig i att vänta, säger Agneta Blom. Piteå älvdals sjukhus har dessutom tagit initiativ till utbildning av fem egna akutläkare, specialister som nu vidareutbildar sig (se faktaruta). Den första är klar inom några månader. Tack vare dem går det snabbare att få en korrekt första bedömning av patienten. Vi märker en stor skillnad när de är inne och jobbar, säger Birgitta Carlsson. I Piteå pågår även Akutenprojektet, som syftar till att förbättra teamarbetet på akutmottagningen. Genom att se över rutiner och journalhantering ska både patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö bli bättre, är det tänkt. Just nu är dessutom en lokalmässig förändring på gång. Ett rum som använts av distriktssköterskorna blev ledigt när hemsjukvården övergick i kommunens regi. Det ska vi nyttja till ett av våra två team, vilket kommer att sänka ljudnivån, säger hon. I väntrummet är det fortfarande stilla; hittills har bara fyra vuxna och ett barn anlänt. Eftersom det är fredag inledningen av helgen känns det som lugnet före stormen. Mycket kommer att hända innan det är dags för akutens personal att gå av sitt pass, byta om och åka hem. ULRIKA ENGLUND Fakta Akutläkare P I dag krävs en specialisering innan vidareutbildning till akutläkare, som är en så kallad grenspecialitet. P Socialstyrelsen har gjort en översyn av läkarnas specialitetsindelning, en rapport som presenterades I den föreslås att akutsjukvård ska organiseras kring en egen specialitet. P Om akutsjukvård blir en basspecialitet innebär det att ingen specialistutbildning kommer att krävas för den som vill bli akutläkare, något som väntas öka tillgången på akutläkare. P De fem akutläkarna som är under tutbildning i Piteå är samtliga specialister som vidareutbildar sig. Källa: Socialstyrelsen och NLL 5

6 TEMA trycket på akuten Från vänster sjuksköterskan Marja Skogfält, narkosläkaren Lars Larsson och AT-läkaren Bartosz Kuzmiszyn i ett akutrum på Ivak, Kiruna sjukhus. Det akuta omhändertagandet startar redan under ambulanstransporten till Kiruna sjukhus, här genom Therése Waaranperä, ambulans/iva-sjuksköterska. Foto: MARIA ÅSÉN Ambulanssjukvårdaren Lars-Åke Mukka och Therése Waaranperä på väg in till akuten. McDonaldsgenerationen vill inte vänta Trycket på akutmottagningarna ökar, både i Norrbotten och i resten av landet. Hur ska landstinget hantera situationen? Erfarenheter visar att det är svårt att uppfostra befolkningen, säger Mats Brännström, hälso- och sjukvårdsdirektör. Förra året gjordes totalt akutbesök på länets fem akutmottagningar. Det är fler jämfört med 2011 en ökning med cirka 4,6 procent. Ökningen har accelererat under 2000-talet och inget tyder på att trenden ska brytas. Bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar, vilket lett till ett ökat antal äldre, multisjuka norrbottningar. Den gruppen står för en betydande del av besöken. Enligt landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Brännström finns en hel del att göra för att de äldre ska slippa åka till akuten gång på gång. Ibland måste man söka akut hjälp, men ofta beror besöken på att vi inte lyckats parera behoven. Undersökningar visar att med bättre planering innan hemfärd från sjukhuset och bättre kontakt mellan kommun, primärvård och anhöriga kan upp till hälften av de återinläggningar som sker inom en månad undvikas. Mycket kan göras, men i ett annat skede. Antingen före eller efter att de kommer till akuten, säger han. En annan åldersgrupp som oftare uppsöker akuten är åringarna, unga vuxna som egentligen inte blivit sjukare. De tillhör det som brukar kallas McDonaldsgenerationen. De har ett nytt sökmönster: de är vana att kunna hyra film, köpa mat och träna klockan två på natten. Känner de sig dåliga vill de träffa en doktor direkt, oavsett tid. 6 Mats Brännström konstaterar att många som kommer till akuten kan ha legitima behov att söka vård men inte specialiserad vård mitt i natten. Tröskeln när man söker vård och för vad har sjunkit. Det finns en hälsoosäkerhet i samhället, många är mer oroliga. Man har inte tillgång till äldre generationers erfarenhet på samma sätt som tidigare. Samtidigt har man svårt att värdera det man tar till sig på nätet, vilket också skapar onödig oro. Införandet av 1177-rådgivningen via telefon kan vara en del av förklaringen till de senaste årens ökning av besök. Det finns en viss kritik från personal på akutmottagningarna att alltför många får rådet att åka till akuten. Det är något som behöver justeras och något vi arbetar med. Det finns två sätt att se på utvecklingen. Det ena är att acceptera den. Då bygger man upp vården så den svarar mot behoven. Det kan innebära att ha en primärvårdsläkare på akuten. På så sätt kan man bejaka folks önskan att kunna söka vård direkt, vid alla tider på dygnet. Den andra hållningen är att styra befolkningen, exempelvis genom att hänvisa dem från akuten eller att göra det kostsamt att söka sig dit. Genom att skapa ett ekonomiskt system som gör det dyrare kan man få människor att inte komma inramlande mitt i natten, om det inte finns medicinska behov. Hans egen inställning är att det Tröskeln när man söker vård och för vad har sjunkit. Det finns en hälsoosäkerhet i samhället, många är mer oroliga. måste gå att balansera de två inriktningarna. Det är svårt att styra patientströmmar och det ligger inte i tiden att begränsa folks valmöjligheter. Samtidigt har vi inte oändligt med resurser. Det är svårt att acceptera att vi ska ha en hög bemanning för att hjälpa folk med banala saker nattetid om det därmed innebär att vi måste prioritera bort viktiga medicinska åtgärder. Med tanke på akutmottagningarnas centrala funktion de flesta patienter kommer in till sjukhuset den vägen tycker Mats Brännström att det är märkligt att det inte finns fasta läkare på akuten på svenska sjukhus. I många andra länder har det länge funnits akutläkare som jobbar linjelöst och tar emot alla patienter. Resultatet är en effektivare vård. Med en bättre diagnos i ett tidigt skede blir det enklare att planera den fortsatta vården. I Sverige är akutläkare en ny specialitet, som kräver fem till sju års utbildning. Än så länge finns bara ett 80-tal akutläkare i hela landet. Landstinget har en vision att det på sikt ska finnas en kärna av fast anställda akutläkare på alla fem sjukhus i Norrbotten. - Akutvård måste göras till en huvudprocess. Den största bristen på akutmottagningarna i dag är inte nödvändigtvis att det är för få anställda, utan avsaknad av kontinuitet vad gäller läkare. Utan fast anställda läkare är det svårt att bedriva utveckling, säger Mats Brännström. ULRIKA ENGLUND Det finns inte en lösning. Vi måste jobba med flera saker samtidigt för att klara det ökade trycket på akutvården, säger landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Brännström.

7 Därför ökar akutbesöken fem chefer kommenterar statistiken: gällivare sjukhus Antal akutbesök de senaste åren: Minskning ,4% kalix sjukhus Antal akutbesök de senaste åren: Ökning ,0% kiruna sjukhus Antal akutbesök de senaste åren: Ökning ,8% piteå älvd. sjukhus Antal akutbesök de senaste åren: Ökning ,3% Sunderby sjukhus Antal akutbesök de senaste åren: Ökning ,1% Fotnot: Siffrorna avser enbart besök vid länets akutmottagningar. Inga jourcentraler är medräknade. Per Marcusson, Gällivare Minskning i Gällivare M I Gällivare minskade antalet akutbesök mellan 2011 och 2012, vilket gör orten till ett undantag i länet. Etableringen av Adviva hälsocentral kan vara förklaringen. Från 2009 har trycket på akutmottagningen ökat stadigt i Gällivare. Trenden bröts förra året när antalet besök i stället minskade något. Samma år etablerade sig den privata vårdgivaren Adviva hälsocentral i samhället. Sambandet är tydligt, enligt Per Marcusson, verksamhetschef vid akutvårdsenheten. Minskningen sammanfaller med deras öppnande. När tillgängligheten till primärvård ökar minskar trycket på akuten. Kan vårdcentralerna ta en extra patient på eftermiddagen innebär det ett besök mindre hos oss. Sett till de senaste åren har samtidigt sökmönstret hos befolkningen förändrats. Det märks vad gäller ambulanstransporterna, som också ökar i länet. Sjukligheten bland befolkningen har inte blivit större, men människor söker vård för enklare åkommor än man gjorde tidigare. Det är ett beteende som är svårt att förklara. Per Marcusson är övertygad om att trycket på akuten skulle minska om tillgängligheten till primärvård var bättre. Av den anledningen ser han fram emot organisationsförändringen i landstinget. Närsjukvårdsreformen skapar förutsättningar för primärvården att arbeta med patientprocesser och tydligare styra patienterna dit man vill. Ansvarsfrågan blir tydligare än den är i dag, när olika divisioner är inblandade. På Sunderby sjukhus pågår ett försök med en allmänläkare som tjänstgör på akuten för att ta hand om enklare fall. Målet är att öka flödet genom akutmottagningen, förkorta onödig väntan för patienter och Birgitta Forsberg, Kalix Vi har fått mer att göra M I Kalix är trenden tydlig fler söker sig till akuten varje år. När vårdcentraler på omgivande orter drar ner kommer fler till oss, säger Birgitta Forsberg, verksamhetschef vid Ivak, Kalix sjukhus. Birgitta Forsberg är inte förvånad över statistiken som visar att antalet besök ökar vid akutmottagningen. Hon ser en tydlig koppling till tillgängligheten till primärvård. När exempelvis läkarnas jourtider minskar vid vårdcentralen i Haparanda söker sig patienterna hit i stället. Vi har fått mycket mer att göra än tidigare. Kopplingen till vårdcentralerna märks även av sommartid. Då stiger besöksantalet rejält på akutmottagningen i Kalix. Det är fler människor i rörelse på sommaren, men framför allt handlar det om att andra mottagningar och vårdcentraler har stängt eller begränsade öppettider. Hon lyfter fram att kraven på tillgänglighet förändrats speciellt unga vill att vård ska finnas att tillgå snabbt och lätt, oavsett tid på dygnet. En annan förklaring kan vara att trycket på vårdavdelningar ökat och platserna blivit färre. Om äldre patienter skrivs ut tidigt ökar risken att de blir sjuka igen och kommer in på nytt via akuten. Ytterligare en förklaring kan vara de råd om vård som ges till dem som ringer Vi såg en tydlig ökning när 1177 infördes. De har en manual de följer, men klart är att fler patienter än tidigare hänvisas till akuten. Kristina Östman, Kiruna Vi hänvisar många till primärvården M Kiruna sjukhus hade den procentuellt sett största ökningen i länet av akuta besök mellan 2011 och Förr frågade man kanske en släkting, nu vänder man sig direkt till oss, säger Kristina Östman, verksamhetschef för akutsjukvården. En förklaring som Kristina Östman lyfter fram är ett förändrat sökmönster. Alla har inte förtroende för någon som de kan fråga. I stället letar de information på webben och blir ibland ännu mer oroliga. Sedan kommer de till oss, säger hon och tillägger att det inte bara är negativt. Det visar samtidigt att de har ett stort förtroende för akutsjukvården i Kiruna. Hon har en känsla av att den så kallade McDonalds-effekten kommit till Kiruna: den yngre generationen vill inte vänta. Många har svårt att acceptera en tid hos primärvården en till två dagar framåt i tiden och kommer till akuten i stället. Men akutmottagningen är till för akut sjuka och vi hänvisar i många fall patienterna till primärvården. Risken är annars att vi inte räcker till och att det blir rörigt när det händer något allvarligt. Ytterligare en förklaring kan ligga hos 1177-rådgivarna. Är någon orolig får de rådet att åka till akuten, säger hon. Har nedläggningen av akutkirurgin i Kiruna bidragit till en ökad oro och därmed fler besök för säkerhets skull på akutmottagningen? Det är svårt att säga. Men visst, det är mycket känslor i det hela som kan ha skapat oro hos befolkningen. skapa utrymme för de svårt sjuka och skadade. Den som söker för ont i halsen kan åka hem efter en halvtimme i stället för att först behöva vänta i fem timmar. Det gagnar både patienten och personalen, som i stället kan koncentrera sig på dem som verkligen behöver akut hjälp, säger Mats Brännström, hälso- och sjukvårdsdirektör. Ett försök som gjordes under några veckor föll väl ut och fick en fortsättning i ett utökat projekt. Det ska pågå under 2013 Marie Asplund, Piteå Hård belastning i Piteå M I Piteå har belastningen ökat markant både på akuten och på jourcentralen, som öppnar klockan 17. Många av dem som söker akut är riktigt sjuka. Känslan är att de inte har den vårdkontakt de borde ha antingen på vårdcentralen eller med en specialistläkare, säger Marie Asplund, verksamhetschef vid Ivak/Operation. Hon lyfter fram vikten av en fungerande kontakt med primär- eller specialistvården för den som är multisjuk. Uppstår en akut situation behövs inte mycket för att en multisjuk person ska behöva hjälp. Om de inte har någon annan att kontakta kommer de till oss. En annan orsak kan vara rådgivningen via Det är ingenting vi har belägg för, men vi uppfattar det så att många blir hänvisade till oss därifrån. Ytterligare något som spelar in är hur helgdagar faller in. Många röda dagar, exempelvis under julhelgen, gör att vårdcentralerna håller mer stängt. Det gör att fler vänder sig till akuten i stället. Asplund ser samtidigt en attitydförändring i samhället. Man vill ha hjälp nu, inte om ett par timmar eller i morgon. Hon konstaterar att det är svårt att styra patientströmmar. Men om vi accepterar att det ser ut så här måste vi få mer resurser för att kunna ta hand om dem som kommer. Som det är nu har vi varken bemanning eller lokaler för att klara trycket. Allmänläkare på försök på akuten i Sunderbyn och sedan utvärderas. Satsningen är inte okontroversiell. I en tid av läkarbrist på många vårdcentraler kan det sticka i ögonen att även akutmottagningarna börjar rycka i distriktsläkarna. Mats Brännström kan förstå kritiken men ser tydliga fördelar Johan Strömbäck, Sunderbyn Ett rop på hjälp M Akutmottagningen vid Sunderby sjukhus hade den enskilt största ökningen i länet med fler patienter under 2012 jämfört med Förra årets statistik landade på rekordhöga besök i Sunderbyn. Varje dygn togs i genomsnitt 11,5 fler patienter emot än året innan. Ökningen har pågått i många år. Jämför vi 2012 med 2006 så är ökningen av antalet besök cirka på ett år, säger Johan Strömbäck, enhetschef. Ökningen återfinns bland både män och kvinnor i alla åldersgrupper, men den största svarar äldre och unga vuxna för. De äldre patienterna, som finns i åldersgrupperna 60-69, samt 80 år och äldre, svarar för av dessa besök. En annan, mer oväntad åldergrupp som besöker akutmottagningen oftare är åringarna. De står för en 20-procentig ökning sett mellan åren 2006 och Det flesta som kommer till akutmottagningen är bosatta i Luleå kommun och Boden kommun. Sunderbyn är samtidigt ett länssjukhus och tar hand om patienter från hela Norrbotten, om än främst från kustregionen. Det finns ingen ensidig förklaring till de ökande patientströmmarna, konstaterar han. En sak är han dock övertygad om: ett besök på akutmottagningen kan vara ett rop på hjälp. Om anhöriga är oroliga eller om patienter upplever att de inte klarar sig själva deras kroniska sjukdom kanske förvärras så märker vi det genom ett ökat söktryck. Att åka till akuten är inte sällan ett rop på hjälp. med att en allmänläkare finns på plats. Vi har att hantera att människor åker till akutmottagningen och vill ha hjälp även för enklare åkommor. Det handlar inte om att bygga upp en primärvårdsmottagning på akuten. 7

8 Blivande läkare på utbildning i fjällterräng Räddare i nöden Snö, kyla och fjäll är en perfekt kombination för att öva akut omhändertagande utanför sjukhusets väggar. I mars var det åter dags för Riksgränsenkursen. En solig men bitande kall marsvecka genomfördes utbildningen Katastrof- och skadehandläggning vintertid, organiserad av medicinkliniken vid Kiruna sjukhus. Målgruppen är i första hand läkare under utbildning, men under årens lopp har även sjuksköterskor, ambulanssjukvårdare och andra med intresse av akutsjukvård varit med. Av årets 60 deltagare var ungefär hälften ATläkare från Norrbotten, resten kom från övriga landet förutom några från Norge. Utbildningen är ensam i sitt slag. Det finns andra som innehåller delar av det vi erbjuder, men ingen som helt motsvarar denna, säger Fredrik Kjellberg, överläkare vid medicinkliniken i Kiruna och kursansvarig tillsammans med läkarkollegorna Staffan Stålnacke och Mikael Grumstedt samt narkossköterskorna Ann-Katrin Fredlund Stålnacke och Per-Olov Edvinsson. Redan i mitten av 1980-talet genomfördes den första kursen i Riksgränsen. Det stora intresset har gjort att den successivt utökats. Vi har ännu inte tvingats tacka nej till någon, men fler än 60 kan vi nog Veckan avslutas med en katastrofövning. När räddningsmanskapet kommit vidtar arbetet med att föra ner de skadade. inte ta emot. Det handlar dels om lokalmässiga begränsningar i Riksgränsen, dels om att vi inte klarar mer på den ledarstyrka på tio till tolv personer vi är dag. Att just medicinkliniken står som arrangör har att göra med att flera av medarbetarna har gedigen fjällvana och vet vad som krävs för att lyckas med räddnings- och sjukvårdsinsatser under riktigt besvärliga förhållanden. I gruppen finns även erfarenhet från den alpina fjällräddningen. Förutom det vanliga medicinska omhändertagandet tillkommer miljöfaktorer i form av väder, vind, snö, kyla och lavinrisk. Vid en olycka i fjällen krävs även ett psykologiskt omhändertagande, exempelvis om någon förolyckas och människor förblir insnöade. Ledarnas kunskap kompletteras Pelle Gustafson, specialist i ortopedi och chefläkare vid Patientförsäkringen LÖF, har undervisat under Riksgränsenkursen de senaste åtta åren. De praktiska momenten gås först igenom inomhus. med föreläsningar av experter på olika områden. Flera av dem återkommer år efter år. En av dem är radiologen Anna Bågenholm, verksam vid sjukhuset i Tromsö, som blivit känd för att mirakulöst räddats till liv efter hjärtstillestånd och svår nedkylning till följd av en dramatisk skidolycka. Men veckan består inte bara av föreläsningar och övningar. Det avsätts också tid till skidåkning på egen hand, några timmar mitt på dagen. Vi startar tidigt med föreläsningar och fortsätter sedan under kvällen. Det känns rätt att ge deltagarna chans att ta del av vad Riksgränsen har att erbjuda när de ändå är på plats, säger Fredrik Kjellberg. Kursen avslutas med en katastrofövning, som samtidigt utgör en examination där deltagarna får använda sig av sina nya kunskaper. ULRIKA ENGLUND Fakta Riksgränsenkursen P Målet är att ge kunskaper i traumatologi och akut omhändertagande utomhus i vinterklimat. P Förutom teoretiska föreläsningar, bland annat om thoraxtrauma, kylskador och katastrofpsykologi, innehåller utbildningen praktiska moment. De tillämpas först inomhus, innan det är dags att prova på dem utomhus under besvärligare förhållanden. P Bland annat övar man på intubation, fixation av brutna ben och sökning med transceiver. P Deltagarna får även träna på samarbete och ledarskap i utsatta situationer. Källa: Nll Gruppen tränar på att ta hand om och transportera ner en skadad från berget under överinseende av instruktörerna Torbjörn Messner och Magnus Andersson. Foto: KERSTIN BERGENTZ 8

9 Landstingets stuga Björklyan ligger i byn i Björkliden, nära den anrika Gammelgården. Foto: ULRIKA ENGLUND Din egen fjällstuga Björklyan är öppen för alla i landstinget Intresset är stort för att hyra Björklyan, landstingets personalstuga i Björkliden. I år är det så gott som fullbelagt från mitten av mars till mitten av maj, säger Ruth Ylipää vid informationen på Kiruna sjukhus. Björklyan ligger nere i byn i Björkliden. Utsikten mot Lapporten är fin, men den här dagen är det gråmulet och blåsigt och inte mycket till sikt. Inte heller Torneträsk skymtar mellan björkarna, vilket det brukar göra när vädret är bra. Skidåkarna låter sig dock inte hindras av vädret där de svänger nedför pisterna på andra sidan järnvägen. Stugan har tre sovrum med två, fyra respektive sex bäddar. Maten lagas i ett gemensamt kök som är utrustat med kyl, frys och mikrovågsugn. Dessutom finns ett allrum, en bastu och en altan. Landstingsfastigheter förvaltar stugan, som uppfördes Några år senare, , byggdes den om och fick bland annat en större altan. Under årens lopp har det skett löpande underhåll av stugan, men nu är det dags för en större renovering. Under fyra veckor i juni, fram till midsommar, ska alla fönster ersättas med treglasfönster och samtliga armaturer bytas ut, liksom vägguttag och kontakter. Innertak och dörrar ska laseras och ett duschutrymme förses med ny matta. Ulf Andersson, drifttekniker från YIT, lämnar Björklyan efter en tillsyn där han bland annat kontrollerat ett element som frusit. I juni ska den drygt 40-åriga stugan renoveras. Det blir en genomgång med byte av ytskikt, säger Ulf Mämmi, fastighetsförvaltare i Kirunadistriktet. Informationen på Kiruna sjukhus ansvarar för bokning och nyckelutlämning. I år har som vanligt många varit intresserade av att boka platser under vårvintern. Mellan mitten av mars och mitten av maj är det i princip fullbelagt. Under storhelgerna påsk, valborg och Kristi himmelsfärd vill så många hyra att man gör en lottdragning och även utser reserver. Övrig tid på året är trycket inte lika hårt, även om allt fler har börjat upptäcka hur fint det är i Björkliden under hösten. Från slutet av juli, hela augusti och hela september är det i stort sett fullt, förutom några ströplatser. Men vi brukar få en del avbokningar, så den som är intresserad ska inte tveka att höra av sig, säger Ruth Ylipää. Alla medarbetare i landstinget kan boka plats i stugan. De flesta besökare är från kusten. De som bor i Malmfälten har oftast tillgång till egna stugor, säger hon. Är det samma personer som återvänder till Björklyan? Några återkommer och bokar varje år, men vi har en hel del nya namn också. Vad säger de som varit där? De flesta tycker att det är jättefint. Sedan ska man komma ihåg att det vad gäller standarden är en stuga, inget hotell. ULRIKA ENGLUND Fakta Björklyan P Priset är 150 kronor per person och natt förutom storhelgerna påsk, valborg och Kristi himmelsfärd då det kostar 200 kronor per person och natt. P Den som vill hyra får antingen en nyckel skickad till sig eller åker förbi och hämtar den på Kiruna sjukhus. P Bokningar görs via e-post till kiruna.sjukhus@nll.se eller per telefon P I år var startdatumet för bokningar den 8 januari klockan Källa: NLL Björklyan hyrs ut året om, även om de flesta landstingsanställda lockas till Björkliden för skidåkning på vårvintern och vandring under hösten. I höstas köptes en ny soffgrupp in till allrummet. Sovrummen har två, fyra respektive sex bäddar och är utrustade med kuddar och täcken. I allrummet finns möjlighet att tända en brasa, för den som behöver mer värme. krönika teija joona Teija Joona är divisionschef i Service. Hon tycker om det enkla campinglivet, reser gärna och gärna ofta, läser helst för det mesta och det mesta. Hennes motto är Lev varje dag som den sista och lär som den första. Den gliiiiiider in i mål igen Fram till mitten av 90-talet hade de finska lejonen aldrig vunnit guld varken i OS eller VM. Bästa placeringen någonsin var en andra plats. Finnarna hoppades varje gång ett stort mästerskap närmade sig att NU, nu ska vi visa alla och vinna. Men det blev aldrig så! Det pratades om det dåliga självförtroendet och om att vara sämst när det gäller, för de var inte dåliga spelarna i laget. Våren 1995 skulle VM i hockey spelas i Stockholm. Curre Lindström en svensk, bara det var tränare och helt plötsligt började det hända något! De började vinna, kom till final och mötte Sverige i Sverige och Globen! Och de vann guld det första i finskhistorien. Ni kan inte ana vilken folkfest det var i Finland och alla ville göra Curre Lindström till Finlands president. Fortfarande hörs den svenska kampsången i Finland och matchen visas än i dag på tv. Så stort var det! Men vad var det då som gjorde att förlorarna började vinna? I stället för att se alla hinder, började de fokusera på möjligheterna. Curre Lindström berättade att han ritade en målbur med en målvakt och frågade sina spelade vad de såg. En svensk jävel, sa de flesta. Men en kille, han såg bara de öppna ytorna, och där skulle han sätta in pucken. Det är den inställningen som gör ett förlorande lag till världsmästare. Jag vill tänka som Curre Lindström och visa mina spelare och även publiken, de öppningar som finns för utveckling. Jag har många duktiga spelare i laget som delar min inställning och min entusiasm. Vi vet att målvakten finns där, men han får inte vara hindret som gör att vi inte vågar. I landstinget har vi två stora projekt på gång som division Service har ansvaret för att genomföra. Det ena heter Effektiva inköp. Med samlat grepp, bra styrning och ändrat köpbeteende kan vi spara stora pengar två procent bättre inköp genererar över 60 miljoner, bara som ett exempel. Pengar som vi kan använda i vården i stället. Det andra handlar om facility management, FM. Vårt mål är en verksamhet där alla servicetjänster utförs av servicepersonal och vårdpersonal får mer tid att ta hand om patienter. Det låter klokt, eller hur? En stor utmaning som vi kommer att lyckas med om vi inte går med på att målvakten får bestämma utan i stället låter ledorden helhetssyn, samverkan och flexibilitet styra. Med respekt och ödmjukhet för varandras arbetsuppgifter och utan revirpinkande kommer det att gå bara fint. Finnarna, de vann sin guldmedalj och blev världsmästare till slut. Jag vill också leda min division att utvecklas mot världsklass och vara en förebild som organisation. Första steget är att vinna Utmärkelsen Svensk Kvalité det största som finns att vinna i Sverige och där priset delas ut av den kungliga familjen. Mål ska man ha och pucken, den ska in i målet. Där sätter jag punkt och sjunger sången som finnarna gjorde till sin egen. Den glider in, den glider in, den glider in i mål igen. Vi ska kämpa, vi ska ge, allt det vi har, vi ska ta guld igen... 9

10 på gång Omvårdnad i fokus Seminariedag för sjuksköterskor med omvårdnad i fokus för att lyfta omvårdnadens betydelse som eget kunskapsområde för sjuksköterskan. Den 22 april i sessionssalen, landstingshuset, Luleå. Länsdiabetesdagen En konferens för alla som arbetar med diabetes inom landstinget, kommuner och privata vårdgivare inom vårdvalet. Föreläsare är Bibbi Smide och Owe Jonsson. Konferensen äger rum den 23 april i sessionssalen, landstingshuset i Luleå. Behandling av bensår Hudmottagningen, Sunderby sjukhus, erbjuder utbildning i grundläggande bensårsbehandling. Tid: den 25 april och 23 maj. Intresseanmälan skickas till eva-mari.isaksson@nll.se eller monika.h.lindberg@nll.se Svårläkta sår med fokus på trycksår Professor Christina Lindholm föreläser om hur man förebygger och behandlar svårläkta sår. Datum är måndag 6 maj i aulan, Sunderby sjukhus. Föreläsningen videosänds till NLL-personal vid sjukhusen i Kiruna, Gällivare och Kalix. Anmälan senast den 29 april via insidan.nll. se/medicinska-specialiteter Barns rättigheter En konferens om barns rättigheter äger rum den 15 maj i sessionssalen, landstingshuset i Luleå för politiker, chefer och andra berörda yrkesgrupper inom kommun och landsting, samt övriga med ansvar eller intresse för barns rättigheter. Deltagaravgift: 500 kr. Anmälan via: tandvårdsdagar Den maj arrangeras Tandvårdsdagar på Kulturens Hus i Luleå. Temat är Våra äldre patienter och Hälsosamma Folktandvården. Inspirationsdagar i Luleå och Gällivare Inspirationsdagar om förbättringsoch utvecklingsarbete hålls för landstingets anställda den 28 maj i landstingshusets sessionssal, Luleå, och den 29 maj i aulan, Gällivare sjukhus. universitetskurs i forskningsmetodik Umeå universitet startar en ny forskningsförberedande kurs i september som vänder sig till specialistläkare och ST-läkare inom primärvård och specialiserad sjukhusvård. Anmälan senast den 30 maj till kurssekreterare Karin Hedlund, epost: karin.hedlund@vll.se Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige sammanträder juni i Haparanda. Mötet är öppet för allmänheten och sänds via webb-tv och närradio. Ung poesi blir till musik Ord och toner möts i projektet Poesimelodi. Dikter av barn och unga samlas in via Polarbibblo.se, länsbibliotekets interaktiva webbplats. En jury med musiker väljer ut tio dikter som unga elever vid länets musik- och kulturskolor komponerar melodier till. Norrbottensmusiken arrangerar de nya melodierna och musikerna i Norrbotten Big Band spelar sedan de tonsatta dikterna på en skolturné under hösten De andra dikterna som skickas in till Poesimelodibrevlådan publiceras i dikthäften, som delas ut till alla som medverkat. Konst i sin rätta miljö Landstinget köper in en hel del konst varje år. Nu finns möjlighet att se var en del av den placerats. Varje år köper landstinget konst för kronor, ett 60-tal verk. Mellan november och januari ställdes som vanligt inköpen ut i landstingshuset i Luleå. Denna gång hade en del original ersatts av ark med presentationer av konst som redan fått en plats i landstingets lokaler. Besökarna fick därmed se konsten i sitt sammanhang, något som enligt Henrik Ygge, konstansvarig i landstinget, kan tillföra en dimension. Utgångspunkten är att konsten ska ha en koppling till platsen eller verksamheten. Men det fungerar givetvis också att den bara lyfter miljön på något sätt, säger han. Henrik Ygge tar gärna emot förslag på placeringar av inköpt konst; en motivering om varför ett visst verk skulle passa på ett visst ställe. Det gjorde personalen vid Arjeplogs vårdcentral, som på så sätt fick konstnären Mats Wikströms Handhälsande positivt inställd ekorre i brons till sin reception. En lyckad placering med ett välkomnande uttryck. Ett annat val som Henrik Ygge är nöjd med är platsen för det färgstarka collaget Orangutangs av danskan Tanja K Jensen. Syncentralen i Luleå ska både ha den som utsmyckning och för att nyttja i verksamheten med synskadade. Det är fantastiskt när konst av hög kvalitet även kan användas konkret i vården. Ytterligare ett exempel som han lyfter fram är ett screentryck på plåt som Tomas Colbengtson skapat med utgångspunkt i en pressbild från Mötet visar tvångsförflyttade samer från Norrbotten som möts av Västerbottenssamer. Den hänger i väntrummet på vårdcentralen i Karesuando. En självklar plats, anser han. Människorna på bilden härrör från trakten och har släkt där. Henrik Ygge köper den mesta konsten på utställningar, men börjar egentligen hellre i den andra änden i verksamheten. Min ambition är att besöka platsen och diskutera med personalen vilken typ av konstverk som skulle kunna fungera där. Först därefter gör jag inköpet. AYJO svenska mästare Arctic Youth Jazz Orchestra, AYJO, vann nyligen SM för ungdomsstorband. Musiken var komponerad för AYJO av systrarna Malin och Karolina Almgren, födda 1990 och De ledde bandet och var också solister på saxofon respektive trummor. AYJO består av ungdomar från hela Henrik Ygge, konstansvarig i landstinget, ser ett värde i att visa var konsten hamnat och varför. Ett av presentationsarken visar Mats Wikströms ekorre i brons, som hälsar besökare välkomna till Arjeplogs vårdcentral. Foto: MARIA ÅSÉN Kompositörerna Malin och Karolina Almgren. Norrbotten. Dan Johansson, trumpetare i Norrbotten Big Band, är ledare för verksamheten. Övriga musiker i Norrbotten Big Band fungerar som mentorer för ungdomarna. Han prioriterar lokaler där det rör sig mycket människor, exempelvis väntrum, entréer och korridorer. Det finns många kontor också, men det vi köper in med allmänna medel gör mest nytta i offentliga lokaler. Finns det möjlighet för personalen att byta ut konst som man tröttnat på? Ja, men vi har inte mycket lagrat i förråden. Det mesta som är bra är redan placerat. ULRIKA ENGLUND FOTNOT: Exempel på konst i landstingsmiljö visas även på landstingets webb, nll.se. Gå till Kultur och vidare till Konst och Landstingets konst. 30-årsjubileum för Weglin För 30 år sedan debuterade Brita Weglin på Norrbottens museum i den jurybedömda Konstsalong Då deltog hon med ett grafiskt blad. Nu ställer hon ut drygt 30 alster där hon främst arbetat med akvarell, collage och broderi. Brita Weglin har en lång meritlista. Hon har vunnit både nationella och internationella priser och stipendier. Utställningen visas fram till den 28 april. 10

11 VÄLKOMMEN till den stora barn- och ungdomsteaterfestivalen i Luleå på Norrbottensteatern Norrbottens museum Utställningar, lekmiljöer, film, butik & kafé Brita Weglin Akvarell, collage & broderi Visas till barn och ungdomar, 0-18 år från Norrbottens alla kommuner, får gratis resa till festivalen och där uppleva scenkonst av bästa märke! Pantomimteatern, en av 25 teatrar som gästar festivalen All festivalinformation KAOS i kulissen och Apatiska för nybörjare spelas t o m 27 april. Spelsäsongen avslutas 4 maj med barnpjäsen Mullis & Blixten. Sommarteater i Boden ENBOM en spionopera från kalla kriget, görs i samproduktion mellan Bodens Kommun, Norrbottens läns landsting, Luleå kommun, Norrbottensmusiken, Norrbottensteatern och Pronto Production. Premiär 13 juli. Program Onsdag 24.4 kl 12 Gråträskfyndet i ljuset av en brandgrav Föreläsning med arkeolog Sven-Donald Hedman, Tromsö universitet Soppa serveras kl , 60 kr Onsdag 24.4 kl Norrland - bilden av provinsen Föreläsning med Po Tidholm Entré 60 kr. Vi bjuder på kaffe. Lördag 4.5 kl 13 Vernissage: Marita Svarta korp Nordström Konstnären närvarar Söndag 5.5. kl 13 Civilkurage och mod Föreläsning med Brian Palmer Onsdag 8.5 kl 12 Arkeologi i Markbygden Föreläsning med arkeologerna Frida Palmbo & Carina Bennerhag, Norrbottens museum Soppa serveras kl , 60 kr Onsdag 15.5 kl 12 Kavelbroar Föreläsning med arkeolog Nils Harnesk, Norrbottens museum Soppa serveras kl , 60 kr Lördag 25.5 kl Stickkafé Samarr med Norrbottens Läns Hemslöjdsförening Torsdag 6.6 kl Nationaldagsfirande Sön 21.4, sön 28.4 och sön 5.5 Kl Slöjd för barn Samarr med Bilda Se filmer från Norrbotten Marita Svarta korp Nordström Fotografi, textiltryck och installation Visas Skogsbygd i förändring Om vindkraftsutbyggnaden Visas till 26.5 Prod Piteå museum Markanvändning En konstutställning som vill väcka debatt om exploatering av nya marker i norra Skandinavien. Visas till 26.5 För mig finns inget annat val Raul Wallenberg Visas till 26.5 Svenska institutet/ Forum för levande historia Drömmar av silver - vingar av guld dåtid, nutid och framtid längs Nasaleden Fotografi i Norrbotten: de första 100 åren En fotoexposé över fotografer i Norrbotten. Visas Björkskatan Höstvägen 7, Luleå Bildarkiv och samlingar Boka besök: Norrbottens minne Boka besök: Se aktuella program på Tis-fre 10-16, lör-sön Storgatan 2, Luleå Fri entré 29 maj - 1 juni PITEÅ & LULEÅ New Directions Festival är en internationell festival med ambitionen att uppmärksamma nya strömningar inom musiken och stimulera till utveckling och samarbeten. Med stöd från: Förköp: Kulturens hus / ticnet.se /

12 Dagens ros... till Hortlax hälsocentral. Gratulerar till högsta poäng i Norrbotten. Jag vet av egen erfarenhet att ni aldrig är omöjliga, då man behöver hjälp så får man det. Ni är alltid tillmötesgående. Ett stort grattis till läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Hälsningar Lena... till mina tidigare arbetskamrater på Stadsvikens hälsocentral med ett stort tack för den trevliga avskedsfesten 15 mars! Ingrid Jag vill ge all personal på Malmbergets vårdcentral en doftande vacker ros, och de största till mina närmaste kollegor Ann-Britt och Ing-Britt som jag fått lära mig så mycket av genom åren. Tack kära arbetskamrater. Kram från mig till er, Angelica... till alla kvinnor i mitt vårdlag på Rättpsyk i Öjebyn, utan er skulle det vara tomt. Jon... vill arbetskamraterna tillägna Maria Larsson på psyk-32 som städade vårt avdelningskök så att det blev som nytt. Stort tack! Göran Stoltz En dagens ros till var och en av personalen på Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå som gav mig en utmärkt praktik februari. Jag kände mig både väl omhändertagen och välkommen. Tack för ert engagemang! Malin Vennberg, personalchef i Folktandvården vill jag ge till personalen i receptionen på Råneå hälsocentral och alla som svarar i sidotelefonen när vi från växeln ringer. Mer serviceinriktade och vänliga medarbetare finns inte. Alltid med patientens bästa i fokus. Man blir glad efter varje samtal med er. Kajsa, telefonväxeln till min underbara kollega Margareta Notsten, Hörcentralen, Kalix. Det är en ära att få jobba med dig varje dag! Kram, Annika till personalen på käkkirurgen, speciellt Even, för gott bemötande och omhändertagande av mig. Tack och tack. Kristina P Dagens ros vill jag ge till Anette Pekkari på primärvården i Kiruna för att hon alltid är så hjälpsam fast hon har mycket omkring sig! Ingegerd HE till Ida Enback på ivak i Kiruna. Samtidigt vill jag gratulera oss sjuksköterskor som fått en sådan duktig och engagerad facklig företrädare. Fortsätt så... då finns det hopp. Lycka till. Birgitta Stålis En bukett rosor vill vi ge till tjejerna i storstäden som gjort så fint hos oss, tack ska ni ha! Varsin ros vill vi också skicka till våra ordinarie städtjejer, Ulrika och Barbro, som håller rent och snyggt resten av året. Personalen psykosmottagningen, PÄS Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla rosor publiceras på Insidan, en del även i Landstingstidningen. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: agneta.spaton-norqvist@nll.se. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen och för vad. nyfiken på anitha thelin Ålder: 63 år. Bor: Klöverträsk. Familj: Maken Harry, tre vuxna barn, fem barnbarn. Yrke: Sjuksköterska i palliativa rådgivningsteamet, Sunderby sjukhus. Bakgrund: Sjuksköterskeexamen 1970 i Boden, 17 år på ortopedisk vårdavdelning i Boden, därefter arbete på kirurgisk mottagning i Boden, kontaktsjuksköterska för bröstcancerpatienter, kirurg- onkologisk vårdavdelning, palliativa vårdavdelningen och slutligen palliativa rådgivningsteamet. Går i pension den 1 maj. Intressen: Trädgården, revyn, barnen och barnbarnen Motto: Det sitter flera motton på kylskåpsdörren, ett är klippt ur en vårdtidning: Om patienten berättar om ett diffust symptom är det ärligare att säga Vi tror på dig, men vet ännu inte vad det här står för. Inte släta över, negligera eller avfärda med att dina provsvar är bra. Revysketcher & svåra samtal Anitha Thelin pendlar mellan humor och allvar Till vardags arbetar sjuksköterskan Anitha Thelin med svårt sjuka patienter. På fritiden är hon en av eldsjälarna i Klöverträskrevyn. Låter det oförenligt? Nej, det tycker hon inte. När jag skriver revy vill jag att det ska finnas en allvarlig botten. I jobbet tar jag hjälp av humorn, säger hon. När vi träffas hemma i det stora, ljusa köket i familjen Thelins hus längst bort på Byagatan i Klöverträsk har revyn just packat ihop för i år. Det är som när man läser en bra bok. Man längtar tills den ska ta slut, men efteråt känns det tomt, säger Anitha Thelin. I 23 år har Klöverträskrevyn funnits och lika länge har hon varit engagerad något som satt sin prägel på innehållet. Vården är ett kärt och ständigt återkommande tema i revynumren. Det är tacksamt att skriva sketcher i sjukhusmiljö. Ett år hade vi en hel akt som utspelade sig i vården. Det är nästan så att folk har klagat på att det blivit för mycket, så vi får försöka hålla tillbaka lite, säger hon och skrattar. Till årets revy skrev hon ett nummer om en kurs i effektivitet i vård och omsorg. Kursdeltagarna fick ta hand om tre gamla människor och lära sig mata dem och byta blöjor enligt löpandebandprincipen. När blöjorna var avtagna skulle de först vägas innan de fick kastas. Vägde de inte tillräckligt mycket fick patienten på sig samma blöja igen. Dråpligt, men samtidigt fastnar skrattet i halsen ibland vilket också är meningen. Anitha Thelin vill att hennes sketcher ska fungera som en väckarklocka resursneddragningarna får inte gå hur långt som helst. En annan sketch handlade om svenska mästerskapen i barnafödande och där agerade Anitha Thelin barnmorska. Tre födande kvinnor tävlade om vem som först skulle få ut sin baby, medan männen stod bredvid och hejade. Allt i direktsänd tv, som en skruvad dokusåpa. I ytterligare ett annat nummer var det en dansk läkare som ideligen missförstod sin pitemålspratande patient, vilket fick sina komiska konsekvenser. Av Klöverträskrevyns deltagare är det inte bara Anitha Thelin som Anitha Thelin spelar rollen som barnmorska i en Anitha Thelins sjuksköterskekollega Anna Påhlsson, till sketch där födande kvinnor tävlar om vem som först ska få ut sin baby. Just vårdsituationer är ofta tacksamma att göra sketcher av, tycker hon. gänget i Klöverträsk. vänster, ingår också i revy- Foto: BENGT-ÅKE PERSSON Foto: ULRIKA VALLGÅRDA arbetar i vården. Flera är anställda i den kommunala hemtjänsten och sjuksköterskekollegan Anna Påhlsson arbetar också i det palliativa rådgivningsteamet. Vi gjorde ett spex på en personalfest och då märkte jag hur duktig hon var, så jag värvade henne till revyn. Kontrasten mellan jobb och fritid kan verka stor, men för Anitha Thelin ger det en bra balans i tillvaron. Humor kan vara det som håller humöret uppe när livet är tungt. Inte så att vi ska kasta humorn i ansiktet på våra patienter, men det gäller att se ljusglimtarna och att hitta det friska i det sjuka. Hon har själv genomgått tunga perioder i livet. När hon väntade sitt andra barn drabbades maken Harry av en hjärnblödning, bara 27 år gammal, och svävade mellan liv och död. Förutom oron hon gick med i flera månader fick hon dra ett tungt lass hemma och sedan tog det lång tid innan maken var någorlunda återställd. I många år arbetade hon med cancerpatienter på kirurg- onkologisk avdelning 4 i Luleå. När lasarettet lades ner fick hon åka med döende patienter i ambulans då de skulle förflyttas till det nya sjukhuset i Sunderbyn Vi hade fullt av svårt sjuka patienter med dropp, dränage och sprutpumpar. Sjuksköterskorna gick hem och grät på kvällarna och jag var en av dem som påtalade problemen för chefen. Hon har alltid känt ett djupt engagemang, älskat sitt jobb och trott att hon skulle klara av det eftersom hon tyckte det var så roligt och givande. Men så kom hon till en punkt då hon gick in i väggen. I flera år var hon sjukskriven och sedan hon kom tillbaka igen har hon bara orkat arbeta 50 procent. Men efter det att hon fick börja i det palliativa rådgivningsteamet tycker hon ändå att det har gått bra. Här får hon koncentrera sig på en sak i taget. Hon utbildar och ger råd och stöd till närstående och kollegor inom både landsting och kommun. Fokus ligger på symptomlindring. En patient som ska dö kan ha smärta på flera sätt både psykiskt och fysiskt. Men lidandet kan också vara existentiellt och socialt. Det handlar ofta om rädslan att skiljas från nära anhöriga eller om dåliga och ouppklarade relationer. En del släktingar eller familjemedlemmar hälsar inte på för att banden brutits för många år sedan och nu får man inte chansen att säga adjö. Där är samtalet vårt främsta verktyg, men vi ger inte själva några svar. Dem måste patienten hitta själv. Att arbeta med döende patienter kräver att man har bearbetat sina egna känslor inför döden. Hon minns särskilt en manlig patient som ville veta om hon trodde på Gud. Anitha Thelin frågade om han ville prata med sjukhusprästen, men nej, han ville veta vad just hon trodde. Och hon tänkte efter och svarade sanningsenligt. Jag har alltid haft en stark integritet, men att arbeta med döende patienter har fått mig att sänka garden. Den 1 maj går hon i pension och trots kärleken till jobbet tycker hon det ska bli skönt. Nu ska hon ägna allt sitt engagemang åt trädgården, barnen och barnbarnen. Och förstås skriva en ny revy. ULRIKA VALLGÅRDA 12

13 Foto: MARIA ÅSÉN Det är tacksamt att skriva sketcher i sjukhusmiljö. Det är nästan så att folk har klagat på att det blivit för mycket. nytt om namn PER BERGLUND, överläkare och specialist i öron-näsa-hals-sjukdomar, tillträder tjänsten som divisionschef för den nya divisionen Länssjukvård. Han är sedan 2001 länschef och verksamhetschef för verksamhetsområde ÖNH/ käk i Norrbottens läns landsting. YLVA SUNDKVIST har utsetts till chef för den nya divisionen Närsjukvård. Hon har det senaste året arbetat som divisionschef för Medicinska specialiteter. Före det var hon divisionschef för Diagnostik och dessförinnan platsansvarig på Piteå älvdals sjukhus. JONAS THÖRNQVIST blir ny divisionschef i Folktandvården. Han har lång erfarenhet från stabs- och ledningsarbete inom hälso- och sjukvårdssektorn i landstinget i Norrbotten och Stockholms läns landsting. De senaste tre åren har han arbetat inom division Diagnostik, både som divisionschef och länschef för Bild- och funktionsmedicin. Han efterträder Klas Tunbrå, som går i pension. CARINA THURFJELL är ny ITsamordnare på upphandlingsenheten. Hon arbetar med supportfrågor i projektet Effektiva inköp på e-handelskontoret. Carina kommer närmast från Exait där hon varit projektledare. HELENA BRÄNNSTRÖM är ny personalspecialist i folktandvårdens stab. Hon efterträder Malin Vennberg, numera personalchef i division Folktandvården. Helena har jobbat som HRmanager på Telia Sonera i Stockholm. EVA PETTERSSON har anställts som sjukhusapotekare på Sunderby sjukhus och är även ny ledamot i Norrbottens läkemedelskommitté. Eva arbetade tidigare på Apoteket Farmaci och var driftschef för sjukhusapoteken i Norrbotten. INGRID BRÄNNSTRÖM har anställts som klinikapotekare, en ny funktion i landstinget. Ingrid kommer närmast från Apoteket Farmaci och sjukhusapoteket i Sunderbyn. SVEN HAGNERUD är sedan i höstas ny ordförande i Norrbottens läkemedelskommitté. Förutom ordförandeskapet har han kvar en viss del av sin tjänst som distriktsläkare på hälsocentralen i Norrfjärden. LOTTA OMMA, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, har disputerat med forskning om unga samers levnadsvillkor och hälsa, sammanfattad i avhandlingen Ung same i Sverige Livsvillkor, självvärdering och hälsa. Lotta Omma är psykolog på Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, i Gällivare. CHRISTOFFER ODENSTEN, överläkare på kirurgkliniken i länet med placering i Sunderbyn, har tilldelats Sylf Norrbottens handledarpris. 13

14 KAKA- DUA KNÄCKE- BRÖD HUR SA? SERIE- GUBBE FIN FIOL I DAG AN- VÄNDER ÄSSJA GRÄS SLUT- ORD RÖNTGEN SMILAR ROVA 400 SPANIEN NATRIUM PIPPI VATTEN- DRAG ÖSTER- GÖT- LAND BUSKE GUD I EGYPTEN GUDINGS FRU UTROP GISS- NING BÖR HÄST EJ VÅR KRAFT KÄLL- SKRIFT DRESS EJ ITU GRETA EJ UR JOD EJ IN ÖREBRO LÄN VÄN NORGE ITALIEN SKYDD DRIVER EKA SLIPAS TIMA FÅR ETTAN FÖRLÅT? ROS PERSO- NAL LUGNT GUDINNA TESLA SJUK- DOM MÄRR TRÄD FULL- TRÄFF FÖR TÅG FÖRE S STILLAD HUGGEN PÅBUD ÄR HEM- LÖSA GUDSMAN NEON MAT- RÄTT I DRINK GAMMAT LÖSER ÄGG- STOCK STOR- MAKT STYCKEN FEM SVAVEL KRYDDA OLAG- LIG OSÄKER UTROP EFTER Q MÅRD GIFT SUGER BLOD FÖRE H SVERIGE NINA ERIKSSON HANDLING BÄST FÖRR SUGGA INSTRU- MENT METALL FRUKT SYRE HAR BÅT ETUI VIKT KALIUM SKO KVÄVE FÖRE J KONST- NÄR TÄRNING EJ VI HAL- LANDS LÄN MEN SVEA- KUNG GUD VISAR FILM SNAROR GUDINNA PIPPI LEM STRÅ PIPPI VATTEN- DRAG AKTER FJÄRIL VULKAN GÅR LÄTT SÖNDER HERRE BLIDA GÅR DOKTOR TRÄD INGET BUS- UNGE KNUT GRÄS SKID- ORT STORM BUSKE KÄND BELGARE DÅN BERTS KOMPIS KOLÄTE AN- SIKTET VEN SOL- SKEN FISK BOND- DOKTOR PÅ BIL FRÅN SVERIGE STRÅ RÄCKA FÖRE T ÖBOR TALA EFTER H NOLL STARKA DAMER FEMTIO BACKEN LUNG- SJUK- DOM 27,3 GRAM I EKA INGRID NORDIN, pensionerad operationssjuksköterska från Kiruna som nu flyttat söderut. Kryss nr 2 Senast den 27 maj 2013 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå. Märk kuvertet Kryss 2. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... Om jag vinner väljer jag (sätt ett kryss) n En biobiljett n Tre trisslotter 14 P Y S B U P P Å T G U P P Y I O B L I D A R Ö Ö L E R A V E C F I L F A S K S H U S S E S A F T U A R E G E R L A N D S T I N G E T I S A N B I G A M I N A R R U R L Y A T E R A G A V E E N P O R S E T N A T A L K O G R E P E T S E D M R U E S P O V Ö R M O N O G A M I R I T F Ä Ä R I L L E D I G N O B E R B R A N D B I L L A G S I L L K A I N L A M A I S M I D L U S T R I K Å I S P T A P U T K U R R E Ä R T A N O P R A H M I M P E R I U M Y T M O S I N U I T T R I S T R A P P N I N G A T T K L O T Lösning på kryss nr Kryssvinnare HÅKAN RENSTRÖM, Luleå ANNA LANDSTRÖM, Gällivare VIVI-ANN UUSIJÄRVI, Kiruna BENGT MARTINSSON, Luleå ANITA SJÖMARK NORDBERG, Boden Trisslotter eller biobiljett kommer med posten. Grattis!

15 kåseri patrik warg Myrtramparens trista bastusällskap Alla talar om vårljuset. Eller har jag blivit så gammal att jag bara hänger i kretsar där folk inte talar om annat? Typ, i bastun på simhallen, min enda fristad mellan jobb och familjepanik. Det som sägs i bastun stannar (oftast) där, men alla förstår förstås att det är yrväckta känslor som får gubbarna att tala om ljuset. De känner sig nämligen unga igen. Likt sprickande björkknoppar översköljs de av förhoppningen att de kanske fortsatt har något värde på kärlekens virvlande marknadsplats. Nåja, de är ju i alla fall rena. Själv ser jag inte våren som ett afrodisiakum längre. Jag orkar inte ta hand om fler ungar. Men det är sant att solen skrämmer undan mörka tankar även hos mig. Laddade fotoner får medelålders vintersega tankespår att skingras som mina sjuåringar vid hämtningsdags från fritids: Jag vill inte åka hem! Vad blir det till middag? Kolla där är en myra! Var är min vante? Nu kommer ni hit skitungar, annars blir det torsk. Åhhh, myran Melly tog min vante. Jag slänger ungen över axeln, trampar ihjäl Melly och visslar på fröken som slänger åt mig vanten. Först när jag startar bilen kommer den andra springande med skräck i tankarna: Ska pappa verkligen lämna mig här? Vem ska begrava myran? Eller ännu värre: Fan, nu blir det torsk igen. Väl hemma äter vi fläskpannkaka och sedan engagerar jag mig i grabbens musicerande, simträning eller skolarbete. Just nu jobbar han med ett projekt inom ramen för Art & Science, vilket är något av skolans ledstjärna. Svårbegripligt och tar tid från den normala inlärningen om vårt sjunkande samhälle. Min erfarenhet av personer som behärskar både Konst och Vetenskap är att de inte blir riktigt bra på något av dem och därför hamnar i en undanskymd vrå, ätandes ravioli direkt ur burken. Som en doktor på vårdcentral. Mottot kunde lika gärna ha varit Idrott & Hälsa, Krig & Fred, eller Torsk & Barn; kombinationer som lagom ofta är av det harmoniska slaget. Vem har mött en vetenskapare av rang med estetisk ådra (av rang)? Har det någonsin varit fred på jorden? Är slagsmål på hockeyisen, störtlopp och ölhävning förenat med hälsa? Nåväl, temat för vårens Art & Science-projekt är inte desto mer intressant: Inom Ljus & Mörker har grabben valt att forska fram fakta kring ljuskällor. Varför inte Gud och Djävulen, föreslog jag. Det hade varit roligare, eftersom faktan kring lampor är onödigt kontrollerbar. Skolans motto borde vara: Se dig för, tölp eller åtminstone: Visa hänsyn i livets alla möten. Eller ännu hellre: Kärlekens faror och Finesser. Det hade väl varit något att ha med sig från fjortonårsåldern? När det gäller tjejer är grabben en amatör. Han är extremt försiktig och inte särskilt slipad när det gäller PATRIK WARG är inte känd från X Factor, Robinson eller Big Brother. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. hanteringen av det andra könet. Även om jag inte sysslat med sådant sedan 25 år så kan man väl säga att jag har en rätt god grundkondition. Knepet är att alla ungdomar ständigt tvivlar på sin egen existens. Över lag är tjejer så hela livet. De måste uppmärksammas och de försöker tolka allt du gör och säger som ömhetsbevis. Inte få kärleksrelationer som har börjat med: Hörru bruden, du är minst ful av grodorna på det här stället, kom så drar vi. Det är ett plus om du har en EPAtraktor med bra musikanläggning utanför. Å andra sidan, jag kanske inte skulle lära honom för mycket. Det slutar ändå med att han får skrika sig hes efter bångstyriga ungar, trampa ihjäl myror, blanda pannkaka och, om han har tur, en timme i veckan i bastun bland barnlösa gubbar som bara babblar om vårljuset. Ur museets samlingar Kniv, eldstål och smideshammare är gravgåvor påträffade vid en arkeologisk undersökning på kyrkogården i Silbojokk i Arjeplogs fjällvärld. Gravgåvor från Silbojokk En gravgåva är ett föremål som lagts i en grav med den döde. Gravgåvan är något som han eller hon ska ha nytta av i livet efter döden. i Skandinavien är gravgåvor vanliga i förhistoriska gravar fram till medeltid. Kristendomens införande spelar en avgörande roll för att gravgåvorna försvinner. I himlen finns allt den döde behöver, några bruksföremål i graven behövs inte. Gravgåvorna i Silbojokk dateras till tal och är intressanta då de visar ett missionstida gravskick, där gamla seder blandas med nya. Trots att begravningen sker inom kyrkans hägn, så får den döde ändå med sig nyttoföremål. Den nya tron har anammats, men för säkerhets skull släpps inte den gamla helt och hållet. Fynden visas på Norrbottens museum 17 mars till 25 augusti 2013 i utställningen Drömmar av silver vingar av guld. Dåtid, nutid, framtid längs Nasaleden. ÅSA LINDGREN Fotnot: Läs mer om gravgåvor på nll.se. Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och Månadens föremål. Foto: DARYOUSH TAHMASEBI, Norrbottens museum bilden av ett jobb Landstinget består av hundratals olika arbetsplatser och verksamheter vi vill gärna veta något om din! Ta fram kameran eller mobiltelefonen, ta ett eller flera fotografier och mejla se. Berätta vad fotot föreställer och var det är taget. Dialysverksamheten i Kalix invigdes i början av Den nya mottagningen innebar ett lyft för njursjuka i östra Norrbotten, som därmed slapp många timmars restid varje vecka. I januari firade mottagningen 5-årsjubileum med fika, röda (förstås!) ballonger och visning av dialysen. Patienter, anhöriga och personal från andra delar av sjukhuset var inbjudna och många passade på att göra ett besök. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle, en helt vanlig morgon när vattenprover tas på maskinerna. Det sker en gång i månaden. Vattenprover, Kalix sjukhus. Vad du fotograferar är upp till dig. Tänk bara på att den eller de som syns på bild måste ha gett sitt godkännande. Du som får ditt fotografi publicerat belönas med två biobiljetter eller fyra trisslotter (ange vilket du väljer och till vilken adress de ska skickas). 15

16 Norrbottens läns landsting Telefon vi hälsar på transportcentralen i piteå del i teamet. Den återkommande vikarien Elisabeth Fahlman är en självklar del i teamet på Transportcentralen i Piteå. Här tillsammans med Lars Rönnberg som gör en av de sista hjälpmedelsleveranserna innan kommunen övertar ansvaret. Foto: Sofia Wellborg Transportcentralens två minibussar i Piteå rullar båda minst tio mil per dag. De anställda levererar post, prover och mediciner till och från alla vårdcentraler i Piteå kommun, varje vardag året om. Till alldeles nyligen har de även kört ut hjälpmedel, ett uppdrag som nu övergått till kommunen att sköta. Transportcentralens arbetsstyrka på två man, Niklas Vesterlund och Lars Rönnberg, sammanstrålar varje morgon i det lilla, med betoning på lilla, kontoret på Piteå älvdals sjukhus. Efter en snabb genomgång av dagens uppgifter åker de ut på förmiddagsturen med varsin minibuss. Transportcentralen servar totalt nio vårdcentraler samt Piteå älvdals sjukhus. Den ena bussen transporterar post och labbprover. Den andra levererar främst städmaterial till Niklas Vesterlund arbetar på Transportcentralen, samma jobb som hans pappa hade tidigare. En minibuss kommer lastad och från tvätt, men också mediciner och riskavfall. Vid Landstingstidningens besök kör den även ut hjälpmedel till brukare och hämtar hjälpmedel som ska på reparation. Men i samband med att hemsjukvården övertogs av kommunerna i februari blir inom kort hjälpmedelstransporterna kommunens ansvar. Personalstyrkan på Transportcentralen kommer att förbli densamma och de anställda får i stället andra uppgifter. Vilka det blir är inte helt klart då detta skrivs. När de flesta andra tar morgonfika vid niotiden är transportpersonalen mitt uppe i sina körturer. Mitt på dagen har de själva valt att bara ta en halvtimmes lunch innan det är dags för eftermiddagsturen. Så mycket social samvaro med andra eller varandra hinner de inte med, mer än lite eftermiddagskaffe med personalen i informationen, biblioteket och kiosken ibland, som liksom Transportcentralen tillhör division Service. Vi är ju tidsstyrda på så vis att vi måste in med alla prover till en viss tid, men annars är det ett ganska fritt jobb, säger Lars Rönnberg. Stillasittande är det knappast heller. Lars Rönnbergs stegräknare hamnar på steg en vanlig arbetsdag. Jag har gått ner i vikt sen jag började jobba här, skrattar han. Han har arbetat vid Transportcentralen sedan 2001 och beskriver sitt jobb som värdefullt och kul. Alla man möter i jobbet är positiva och tacksamma, säger han. Vi är tidsstyrda på så vis att vi måste in med alla prover till en viss tid, men annars är det ett ganska fritt jobb. Kollegan Niklas Vesterlund har arbetat inom landstinget ända sedan han slutade skolan, och på Transportcentralen de senaste sju till åtta åren. Jag trivs väldigt bra, det är ett fint jobb och att jobba åt landstinget är bra överlag, säger han. Om någon av de ordinarie två anställda är sjuk eller ledig har man en stående vikarie, Elisabeth Fahlman, som även vikarierar i informationen och kiosken vid behov. För grabbarna på Transportcentralen är hon en självklar del av teamet. Utan en vikarie som är insatt i turerna och gången i arbetet står de sig slätt. Hon å sin sida beskriver sina kollegor som hjälpsamma och bra på att dela med sig av sina rutiner och sin kunskap, men också på att ge henne möjlighet att lösa uppgifterna på sitt eget vis. ANNA BERGSTRÖM